Kollektivavtal för AVAINTA Arbetsgivarna rf 2017–2018

Kollektivavtal för AVAINTA Arbetsgivarna rf

2017–2018

Kollektivavtal för AVAINTA Arbetsgivarna rf 2017–2018

AVAINTA Arbetsgivarna rf HELSINGFORS 2017

Första upplagen

Tryckt publikation ISBN 978-952-7231-04-3 Nätpublikation ISBN 978-952-7231-05-0 Otavas Tryckeri Ab

Keuruu 2017

Försäljning:

Publikationsförsäljningen vid Finlands Kommunförbund, tfn 09 7711 Beställningsnummer 3-0879

4041 0037

Painotuote

AVAINTA Arbetsgivarna rf Andra linjen 14

00530 HELSINGFORS

tfn 09 7711 xxx.xxxxxxx.xx

Innehåll

Kollektivavtal för AVAINTA Arbetsgivarna rf 2017–2018

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL 9

§ 1 Verkställande av de centrala arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingsresultat om konkurrenskraftsavtalet 9

§ 2 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning av avtalet 9

§ 3 Ändringar i anställningsvillkoren 9

§ 4 Strukturella ändringar enligt de centrala arbetsmarknads- organisationernas förhandlingsresultat 9

§ 5 Förlängning av de timavlönades veckoarbetstid

från och med 1.2.2017 10

§ 6 Fortlöpande förhandlingar 10

§ 7 Arbetsgrupper 10

§ 8 Förfall 10

KAPITEL 1 ALLMÄN DEL 11

§ 1 Kollektivavtal för AVAINTA tillämpningsområde 11

§ 2 Begränsningar som gäller tillämpningsområdet 11

§ 3 Lokala avtal 11

§ 4 Arbetsgivarens allmänna rättigheter 12

§ 5 Anställningsförhållande 12

§ 6 Arbetstagarens uppgifter och skyldigheter 13

§ 7 Hänvisningsbestämmelse 13

§ 8 Kollektivavtalets giltighetstid 13

§ 9 Arbetsfred 14

KAPITEL 2 LÖNER 15

§ 10 Lönens beståndsdelar 15

§ 11 Lönegrupper, sysselsättningsarbete och minimilön 15

§ 12 Dagslön och timlön 15

A Arbetstagares grundlön 16

§ 13 Grundlön 16

§ 14 Avsaknad av kompetens 23

§ 15 Lön för deltidsanställd 23

§ 16 Omplacering 23

§ 17 Hur nedsatt arbetsförmåga inverkar på lönen 24

B Erfarenhetstillägg och övriga lönetillägg 25

§ 18 Erfarenhetstillägg 25

§ 19 Årstillägg 27

§ 20 Tidbegränsat lönetillägg 28

§ 21 Fjärrortstillägg 28

C Resultatbonus 28

§ 22 Resultatbonus 28

D Arvode till arbetarskyddsfullmäktig 29

§ 23 Arbetarskyddsfullmäktig och ersättare 29

E Särskilda bestämmelser 29

§ 24 Lönebetalning 29

§ 25 Lönebetalningstid 30

§ 26 Kvittningsrätt, arbetsgivarens fordran 31

KAPITEL 3 ARBETSTID 32

A Gemensamma bestämmelser som tillämpas på alla arbetstidsformer 32

§ 27 Tillämpning av arbetstidslagen 32

A1 Arbetstid och förläggning av arbetstiden 33

§ 28 Arbetstid 33

§ 29 Hur arbetstiden förläggs 36

A2 Vilotider 37

§ 30 Ledighet per vecka och per dygn 37

§ 31 Daglig vilotid 38

A3 Arbetstidshandlingar 40

§ 32 Utjämning av arbetstiden under en arbetsperiod 40

§ 33 Arbetsskiftsförteckning 40

A4 Ersättning för obekväm arbetstid 42

§ 34 Söndags-, lördags- och helgaftonsersättning 42

§ 35 Ersättning för kvälls- och nattarbete 43

§ 36 Skiftarbete 44

A5 Nödarbete, utryckningsbetonat arbete och beredskap 45

§ 37 Nödarbete 45

§ 38 Utryckningsbetonat arbete 45

§ 39 Beredskap 45

A6 Arbetstidsersättningar 47

§ 40 Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättning 47

§ 41 Uträkning av arbetstidsersättningar 48

§ 42 Hur arbetstidsersättningar ges 49

A7 Avtal om ordinarie arbetstid 50

§ 43 Avvikelser från allmänna arbetstidsarrangemang 50

A8 Ordinarie arbetstider 51

§ 44 Hur arbetstiden bestäms 51

§ 45 Arbetstidsformer 51

§ 46 Ordinarie arbetstid 51

§ 47 Söckenhelger 52

B Särskilda bestämmelser för de olika arbetstids formerna 55

B1 Allmän arbetstid 55

§ 48 Tillämpning av allmän arbetstid 55

§ 49 Allmän arbetstid, full ordinarie arbetstid 55

§ 50 Allmän arbetstid, definition av mertidsarbete 56

§ 51 Allmän arbetstid, ersättning för mertidsarbete 56

§ 52 Allmän arbetstid, övertidsarbete 56

§ 53 Allmän arbetstid, ersättning för övertidsarbete 60

B2 Byråarbetstid 60

§ 54 Tillämpning av byråarbetstid 60

§ 55 Ordinarie byråarbetstid, arbetstidens längd 61

§ 56 Byråarbetstid, mertids- och övertidsarbete 61

§ 57 Byråarbetstid, ersättning för mertidsarbete 63

§ 58 Byråarbetstid, ersättning för övertidsarbete 63

B3 Periodarbetstid 63

§ 59 Tillämpning av periodarbetstid 63

§ 60 Periodarbete, full arbetsperiod, full arbetstid 64

§ 61 Periodarbetstid, avbruten period 64

§ 62 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand 65

§ 63 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand under

en söckenhelgsperiod 66

§ 64 Periodarbetstid, överraskande avbrott 66

§ 65 Periodarbetstid, överraskande avbrott under söckenhelgsperiod 67

§ 66 Periodarbetstid, mertidsersättning 68

§ 67 Periodarbetstid, övertidsersättning 68

§ 68 Periodarbetstid, kort anställning 69

KAPITEL 4 SEMESTER 71

A Allmänna bestämmelser 71

§ 69 Semesterkapitlets tillämpningsområde och rätt till semester 71

§ 70 Grundläggande semesterbegrepp 73

§ 71 Full kvalifikationsmånad 73

§ 72 Tid som likställs med arbetad tid 74

B Semesterns längd 75

§ 73 Semesterns längd 75

C Hur semesterdagar åtgår 81

§ 74 Hur semesterdagar åtgår 81

D Tidpunkten för och uppdelning av semester 84

§ 75 Tidpunkten för semestern 84

§ 76 Meddelande om tidpunkten för semester 86

E Spara och flytta semester 86

§ 77 Sparande av semester 86

§ 78 Flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga 87

F Semesterlön när anställningen fortgår 88

§ 79 Semesterlön 88

G Semesterersättning när anställningen fortgår 91

§ 80 Semesterersättning när anställningen fortgår 91

H Semesterersättning när anställningen upphör 94

§ 81 Semesterersättning när anställningen upphör 94

I Rätt till ledighet och semesterersättning 96

§ 82 Intjäning av ledighet 96

J Semesterpenning 97

§ 83 Semesterpenning 97

K Betalningstidpunkter 99

§ 84 Betalning av semesterlön, semesterpenning och semesterersättning 99

KAPITEL 5 TJÄNSTLEDIGHET 100

§ 85 Tjänst-/sjukledighet 100

§ 86 Sjuklön 101

§ 87 Personskada som förorsakats av brott 103

§ 88 Olycksfall i arbete och yrkessjukdom 103

§ 89 Sjukdom som leder till pensionsfall eller rehabiliteringsstöd 104

§ 90 Moderskapsledighet 106

§ 91 Moderskaps- och faderskapspenning samt sjukdagpenning 106

§ 92 Särskild moderskapsledighet, faderskaps- och föräldraledighet 107

§ 93 Vårdledighet 108

§ 94 Partiell vårdledighet 109

§ 95 Tillfällig vårdledighet 109

§ 96 Frånvaro av familjeskäl 112

§ 97 Tjänstledighet enligt lagen om studieledighet 112

§ 98 Kompletterande utbildning 112

§ 99 Avlönade tjänstledigheter 113

§ 100 Tjänstledighet utan lön 114

KAPITEL 6 FÖRTROENDEMÄN 116

§ 101 Förtroendemannasystemet, allmänt 116

§ 102 Förtroendemän 116

§ 103 Rätt att välja förtroendeman 117

§ 104 Val av förtroendeman 117

§ 105 Förtroendemannens rättigheter och skyldigheter 118

§ 106 Förtroendemannens och huvudförtroendemannens uppgifter 118

§ 107 Förtroendemannens rätt att få och skyldighet att ge uppgifter 118

§ 108 Förtroendemannens ställning 119

§ 109 Förtroendemannens tidsanvändning 119

§ 110 Utrymme för förtroendemannen 120

§ 111 Ersättning för förlorade inkomster 120

§ 112 Förtroendemannaersättning 120

§ 113 Förtroendemannautbildning 121

§ 114 Godkännande av förtroendemannautbildning 122

KAPITEL 7 PERMITTERING OCH ANSTÄLLNINGENS UPPHÖRANDE 123

§ 115 Permittering av arbetstagare 123

§ 116 Arbetsavtalets upphörande 123

KAPITEL 8 FÖRHANDLINGSFÖRFARANDE 125

A Lösning av meningsskiljaktigheter som gäller tolkningen

eller tillämpningen av kollektivavtalet 125

§ 117 Direkta överläggningar 125

§ 118 Lokala förhandlingar 125

§ 119 Centrala förhandlingar 126

§ 120 Avslutande av förhandlingar, protokoll 126

§ 121 Preskription av talerätt 127

§ 122 Väckande av talan i arbetsdomstolen 127

B Lokala avtal 127

§ 123 Lokala avtal 127

BILAGA 1 Lönegrupper för månadsavlönade arbetstagare 129

§ 1 Tillämpning av lönegrupperna 129

§ 2 Minimilön 130

§ 3 Sysselsättningsverksamhet 131

Xxxxxxxx-, chefs- och expertuppgifter 132

Kontors- och kundservicepersonal 133

Vårdpersonal 134

Ledningsuppgifter vid social- och hälsovårdsenheter och inom dagvården .135 Socialarbetare 136

Specialarbetare inom dagvården 136

Krävande yrkesuppgifter inom social service och dagvård 136

Övriga yrkesuppgifter inom social service 137

Grundläggande service inom social- och hälsovården och dagvården 137

Kostservicepersonal 138

Städservice 139

Uppgifter inom tekniska sektorn 140

Textilvård 141

BILAGA 2 Ersättningar för resekostnader 1.1.2017 142

A Allmänna bestämmelser 142

§ 1 Allmänt 142

§ 2 Arbetsresor 142

§ 3 Totalkostnader 142

B Ersättning för färdkostnader 143

§ 4 Egentliga färdkostnader 143

§ 5 Ersättningsgrunder för färdkostnader 143

§ 6 Ersättning för färdkostnader 144

C Dagtraktamente 145

§ 7 Förutsättningar för betalning av dagtraktamente 145

§ 8 Resedygn 145

§ 9 Timgränser för partiellt och för fullt dagtraktamente 145

§ 10 Dagtraktamentets storlek 146

§ 11 Nedsatt dagtraktamente 146

D Övriga ersättningar 146

§ 12 Måltidsersättning 146

§ 13 Förutsättningar för logiersättning 147

§ 14 Slopad 147

§ 15 Nattresepenning 148

§ 16 Ersättningar till kursdeltagare 148

E Kostnadsersättning för arbetsresor till utlandet 150

§ 17 Allmänt 150

§ 18 Dagtraktamente och hotellersättning vid resor till utlandet 150

§ 19 Dagtraktamente 150

§ 20 Nedsatt dagtraktamente och hotellersättning 151

§ 21 Ersättning för vissa kostnader 151

F Särskilda bestämmelser 152

§ 22 Reseförskott 152

§ 23 Reseräkningar 152

§ 24 Inlämning av reseräkningar och betalning av ersättningar 152

BILAGA 3 Kontinuerligt treskiftsarbete 153

§ 1 Tillämpningsområde och ordinarie arbetstid 153

§ 2 Årsarbetstid 153

§ 3 Arbetsdygnets och arbetsveckans början 154

§ 4 Femskiftssystem 154

§ 5 Frånvaro som likställs med arbetstid 155

§ 6 Hur arbete i andra arbetstidsformer inverkar på årsarbetstiden 155

§ 7 Arbetstidsarrangemang under söckenhelgsveckor 156

§ 8 Helgaftonsersättning 156

§ 9 Definition av och ersättning för övertids- och mertidsarbete 156

§ 10 Arbetsskiftsförteckning 158

§ 11 Uträkning av timlön och arbetstidsersättningar samt tidpunkten

då ersättningar ska ges 158

§ 12 Semester 159

§ 13 Tillämpning av arbetstidskapitlet i Kollektivavtal för AVAINTA 159

Underteckningsprotokoll

Underteckningsprotokoll till kollektivavtalet för

AVAINTA Arbetsgivarna rf 2017

§ 1 Verkställande av de centrala arbetsmarknads­ organisationernas förhandlingsresultat om konkurrenskraftsavtalet

Genom detta kollektivavtal verkställs de centrala arbetsmarknadsorganisatio- nernas förhandlingsresultat 29.2.2016 om konkurrenskraftsavtalet inom tillämp- ningsområdet för kollektivavtalet för AVAINTA Arbetsgivarna rf.

§ 2 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning av avtalet

Detta kollektivavtal är i kraft 1.2.2017–31.1.2018.

Efter 31.1.2018 fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte sägs upp skriftligt minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut.

Även om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slutförts eller någon avtals- part skriftligt uppger sig anse att förhandlingarna är slutförda.

§ 3 Ändringar i anställningsvillkoren

Med anledning av de centrala arbetsmarknadsorganisationernas förhandlings- resultat om konkurrenskraftsavtalet görs det inga ändringar i lönerna eller andra kostnadspåverkande ändringar i anställningsvillkoren, med undantag av de struk- turella ändringar som avtalats i § 4.

§ 4 Strukturella ändringar enligt de centrala arbetsmarknads­ organisationernas förhandlingsresultat

I detta kollektivavtal (BILAGA) har det avtalats om en förlängning av den årliga arbetstiden med i genomsnitt 24 timmar utan ändringar i inkomstnivån, vilket centralorganisationerna kom överens om i förhandlingsresultatet om konkurrens- kraftsavtalet.

Gemensamma anvisningar (BILAGA) har utarbetats för användningen av arbets- tidsbanker som det ingår bestämmelser om i kollektivavtalet.

§ 5 Förlängning av de timavlönades veckoarbetstid från och med 1.2.2017

För de arbetstagare i AVAINTA:s medlemsorganisationer som med stöd av § 2 punkt 3 i kollektivavtalet för AVAINTA omfattas av det kommunala arbetskollektiv- avtalet för timavlönade (TIM-AKA) genomförs förlängningen av arbetstiden i en- lighet med bestämmelserna i TIM-AKA.

Nedskärningen av semesterpenningen enligt § 4 mom. 1 i underteckningsprotokol- let till TIM-AKA tillämpas inte på anställda inom AVAINTA:s medlemsorganisationer.

§ 6 Fortlöpande förhandlingar

Avtalsparterna iakttar principerna om fortlöpande förhandlingar under avtalsperi- oden i de kollektivavtalsfrågor som parterna tar upp.

§ 7 Arbetsgrupper

Parterna tillsätter följande arbetsgrupper för avtalsperioden:

– en lönesystemsgrupp med uppgift att utveckla och förtydliga lönebestämmel- serna och lönegruppsbilagan i kollektivavtalet med tanke på de nya sektorerna.

– en arbetshälsogrupp med uppgift att utreda möjligheterna att främja arbets- hälsan och upprätthålla arbetstagarnas arbetsförmåga i syfte att förlänga arbetskarriärerna och minska sjukfrånvaron.

§ 8 Förfall

Förutsättningen för att detta kollektivavtal ska träda i kraft är att alla centrala arbetsmarknadsorganisationer konstaterar att det förhandlingsresultat som cen- tralorganisationerna nådde 29.2.2016 om ett konkurrenskraftsavtal har en till- räcklig täckningsgrad och att centralorganisationerna undertecknar konkurrens- kraftsavtalet. Om detta inte sker upphör det här underteckningsprotokollet att gälla.

Helsingfors den 31 maj 2016 AVAINTA Arbetsgivarna rf

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS

UTBILDADE FOSU RF

OFFENTLIGA OCH PRIVATA SEKTORNS FUNKTIONÄRSFÖRBUND JYTY RF

FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA RF

UNDERVISNINGSSEKTORNS FACKORGANISATION OAJ RF TEKNIK OCH HÄLSA FKT

Kapitel 1 Allmän del

Kapitel 1

Allmän del

§ 1 Kollektivavtal för AVAINTA tillämpningsområde

mom. 1 Kollektivavtalets tillämpningsområde

Detta kollektivavtal tillämpas på arbetstagare som är anställda hos AVAINTA Arbetsgivarnas rf:s medlemsorganisationer, om inte något annat bestäms i detta kollektivavtal.

mom. 2 Bilagornas tillämpningsområde

Tillämpningsområdet för bilagorna till detta kollektivavtal framgår av respektive bilaga.

§ 2 Begränsningar som gäller tillämpningsområdet

Detta kollektivavtal tillämpas inte på

1) medlemsorganisationernas ledning eller andra personer i motsvarande chefs- ställning vilka representerar arbetsgivaren, om inte något annat framgår av respektive avtalspunkt

2) arbetstagare inom de medlemsorganisationer som har ett arbetsgivarspecifikt kollektivavtal eller ett separat kollektivavtal för en viss grupp, om inte något annat framgår av dessa avtal

Detta kollektivavtal tillämpas på sådana arbetstagare från Seure Henkilöstö- palvelut Oy som anställts med minst 16 kalenderdagars uthyrningsavtal,

om inget annat avtalats i Seure Henkilöstöpalvelut Oy:s arbetsgivarspecifika kollektivavtal.

3) de timavlönade arbetstagare i medlemsorganisationerna på vilka det kommu- nala arbetskollektivavtalet för timavlönade tillämpas (TIM-AKA).

§ 3 Lokala avtal

Detta kollektivavtal tillämpas inte när man på det sätt som anges i kap. 8 (för- handlingsförfarande) genom ett lokalt avtal har kommit överens om att avvika från bestämmelserna i detta kollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

De allmänna bestämmelserna om lokala avtal i kap. 8 § 123 i detta kollektivavtal tillämpas inte i de fall för vilkas vidkommande man genom särskilda bestämmelser i detta kollektivavtal har avtalat om lokala avtal. Sådana särskilda bestämmelser ingår bl.a. i § 43 i kollektivavtalet.

§ 4 Arbetsgivarens allmänna rättigheter

Arbetsgivaren har rätt att anställa och avskeda arbetstagare och att leda och övervaka arbetet. Det är arbetstagarens skyldighet att följa bestämmelser och anvisningar som arbetsgivaren eller dennes representant ger, såvida de inte står i strid med gällande lagstiftning, detta kollektivavtal, arbetsreglementen eller mot- svarande instruktioner.

§ 5 Anställningsförhållande

mom. 1 Arbetsavtalets form

Ett arbetsavtal ska i allmänhet göras upp skriftligt och så detaljerat att alla faktorer som inverkar på hur anställningsförhållandet definie- ras framgår.

Tillämpningsanvisning

Ett arbetsavtal kan ingås muntligt när det finns grundad anledning till detta, t.ex. om arbetsavtalet är kortvarigt. Bestämmelser om arbetsav- talets form och avtalstiden finns i 1 kap. 3 § i arbetsavtalslagen och bestämmelser om skriftlig information om de centrala villkoren i arbe- tet finns i 2 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.

mom. 2 Prövotid

I arbetsavtalet kan man komma överens om en prövotid enligt 1 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.

mom. 3 Uppvisande av läkarintyg innan anställningen börjar

En arbetstagare ska innan anställningen börjar på begäran visa upp ett godtagbart läkarintyg över sitt hälsotillstånd. Läkarintyg krävs inte, om en arbetstagare som redan tidigare är anställd hos arbets- givaren övergår till en ny, likartad uppgift och om arbetstagaren när anställningen tillträddes visade upp ett godtagbart läkarintyg.

mom. 4 Tidpunkten då ett anställningsförhållande och medföljande rät- tigheter börjar

Anställningsförhållandet och de rättigheter som det medför anses börja då arbetstagaren de facto börjar arbeta. Om en månadsav- lönad arbetstagare enligt arbetsavtalet har anställts från och med den första dagen i en månad och kalendermånadens första dag är en sådan helgdag eller annan dag som inte är en ordinarie arbets- dag, anses arbetstagarens rättigheter gälla från månadens början, förutsatt att arbetstagaren har börjat arbeta den första ordinarie arbetsdagen efter de ovan nämnda dagarna.

Kapitel 1 Allmän del

§ 6 Arbetstagarens uppgifter och skyldigheter

mom. 1 Omplacering i annat arbete

Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om arbetstaga- rens uppgifter genom ett arbetsavtal, men arbetstagaren är skyldig att vid behov tillfälligt övergå till andra uppgifter som kan anses lämpliga med hänsyn till arbetstagarens utbildning och arbetserfa- renhet. En tillfällig omplacering får vara högst 8 veckor åt gången.

Tillämpningsanvisning

Lönen under en tillfällig omplacering bestäms enligt § 16 i detta kol- lektivavtal.

En arbetstagare kan tillfälligt omplaceras i andra uppgifter oberoen- de av vad som i arbetsavtalet har överenskommits om arbetsupp- gifterna eller stället för utförande av arbetet.

Om omplaceringen varar över åtta veckor och de nya arbetsuppgifter- na avviker väsentligt från de uppgifter som anges i arbetsavtalet, förut- sätter omplaceringen samtycke av arbetstagaren eller att arbetsgiva- ren har en uppsägningsgrund. Med arbetstagaren ingås ett nytt arbetsavtal om de ändrade arbetsuppgifterna.

mom. 2 Läkarundersökningar medan anställningen varar

Arbetstagaren är skyldig att på arbetsgivarens begäran lämna upp- lysningar om sina hälsomässiga förutsättningar att sköta en uppgift och på uppmaning av arbetsgivaren genomgå hälsokontroll eller hälsoundersökning, om det är nödvändigt för att utreda förutsättning- arna för skötseln av en uppgift. Innan uppmaningen ges ska arbets- tagaren ges tillfälle att bli hörd. Arbetsgivaren svarar för kostnaderna för dessa undersökningar.

§ 7 Hänvisningsbestämmelse

De bestämmelser i arbetsavtalslagen (ArbAvtL), arbetstidslagen (ArbTidsL), se- mesterlagen (SemesterL), lagen om samarbete inom företag, lagen om studie- ledighet och förordningen om studieledighet eller de bestämmelser i någon an- nan lag eller förordning som det hänvisas till i detta kollektivavtal har inte tagits med som en del av detta avtal.

§ 8 Kollektivavtalets giltighetstid

Detta kollektivavtal är i kraft med de begränsningar som anges i § 1 i underteck- ningsprotokollet.

§ 9 Arbetsfred

Ansvaret hos kollektivavtalets parter och övriga som är bundna av avtalet regle- ras genom lagen om kollektivavtal (7.6.1946/436).

Kapitel 2 Löner

Kapitel 2

Löner

§ 10 Lönens beståndsdelar

Lönen för en arbetstagare bestäms enligt detta kollektivavtal på följande sätt:

mom. 1 Ordinarie lön

Med en arbetstagares ordinarie lön avses grundlönen jämte even- tuellt erfarenhetstillägg eller annan av arbetsgivaren betald lön av grundlönekaraktär eller motsvarande lönetillägg av grundlöne- karaktär:

1) arbetstagarens grundlön (§ 13–14 och bilaga 1)

2) erfarenhetstillägg (§ 18)

3) eventuellt årstillägg (§ 19)

4) eventuellt fjärrortstillägg (§ 21)

5) eventuell förtroendemannaersättning (§ 112)

6) eventuell ersättning till arbetarskyddsfullmäktig (§ 23)

7) eventuella övriga tillägg av grundlönekaraktär

mom. 2 Eventuella lönedelar som inte hör till den ordinarie lönen

8) tidsbegränsat lönetillägg (20 §)

9) resultatbonus och tillägg av liknande karaktär (§ 22)

Tillämpningsanvisning

Tillägg till dagslönen under semester och sjukledighet och arbetstids- ersättningar hör inte till den ordinarie lönen.

§ 11 Lönegrupper, sysselsättningsarbete och minimilön

Anvisningar om hur arbetstagare placeras in i lönegrupper och bestämmelser om lönegrupper inklusive minimigrundlöner samt om minimilön och sysselsättnings- arbete anges i bilaga 1 i detta kollektivavtal.

§ 12 Dagslön och timlön

mom. 1 Dagslön för en ofullständig kalendermånad

När lön betalas för en del av en månad, beräknas för varje kalender- dag som ingår i den ofullständiga månaden en dagslön som man får genom att dividera den ordinarie månadslönen med antalet kalen- derdagar i månaden. Lönen för den ofullständiga månaden får man

genom att multiplicera dagslönen med antalet kalenderdagar som in- går i den ifrågavarande delen av månaden.

Exempel 1

Arbetstagarens fasta anställning börjar 17.1. Lönen för januari får man genom att dividera den ordinarie lönen med 31 och sedan multiplicera kvoten med 15.

mom. 2 Timlön

1) Anställning som varar högst 12 kalenderdagar

Om anställningen varar högst 12 kalenderdagar beräknas den lön som betalas för tiden i arbete som timlön med hjälp av divisorerna i

§ 41 mom. 1 i detta kollektivavtal.

2) Arbetstagare som inkallas vid behov

Till en arbetstagare som har en tillsvidareanställning eller en tillfällig anställning som varar längre än 12 dagar men vars arbetstid avtalas separat för varje arbetspass, kan grundlönen betalas som timlön räk- nad enligt punkt 1 ovan.

Tillämpningsanvisning

Grundlönen för en arbetstagare som inkallas vid behov fastställs som deltidslön om det är möjligt att uppskatta medeltalet för arbetsti- den per vecka. Om detta inte är möjligt, betalas grundlönen som tim- lön enligt detta moment.

Se också § 41.

A Arbetstagares grundlön

§ 13 Grundlön

mom. 1 Inplacering i lönegrupp

En arbetstagare placeras in i rätt lönegrupp på det sätt som närmare framgår av § 1 i lönegruppsbilagan (bilaga 1). För varje lönegrupp anges endast en minimigrundlön.

Kapitel 2 Löner

Tillämpningsanvisning

Grundlönen för en arbetstagare som står utanför lönesättningen be- stäms enligt mom. 3 i denna paragraf.

Bakgrund till lönesystemet Arbetsvärdering som lönegrund

Till en arbetstagare ska betalas minst den lägsta grundlön som an- getts för lönegruppen, om inte något annat har avtalats i kollektiv- avtalet. En adekvat lönedifferentiering inom lönegruppen innebär att varje arbetstagares grundlönenivå motsvarar uppgifternas svårig- hetsgrad och arbetstagarens yrkesskicklighet och arbetsprestation som bedömts med hjälp av ändamålsenliga kriterier. Lönegruppens lägsta grundlön kan betalas till en arbetstagare vars uppgifter, yrkes- skicklighet och prestationsnivå motsvarar den grundläggande nivå som gäller för lönegruppen.

Inom varje lönegrupp iakttas en ändamålsenlig lönedifferentiering. Arbetstagarnas individuella grundlöner bestäms enligt hur krävande uppgifter de utför, vilken yrkesskicklighet de har och vilket resultat de når i arbetet. För att arbetstagarna ska få rätt grundlön måste dessa faktorer värderas i deras arbete.

Centralt i lönesystemet är att arbetstagaren själv kan påverka lönen genom sitt kunnande och sin arbetsprestation. Det är viktigt att arbetstagaren på förhand känner till grunderna för hur arbetet värde- ras. De faktorer som bedöms ska vara centrala i arbetet och på ett avgörande sätt inverka på hur organisationens mål uppfylls, efter- som värderingen styr de anställda i rätt riktning, så att deras arbete stöder målen.

Som kriterier för bestämningen av grundlönen inom en lönegrupp bör man använda de faktorer och egenskaper som är viktigast och mest relevanta i arbetet. Kriterierna måste därför övervägas särskilt för varje yrkesgrupp. Vissa uppgifter förutsätter egna speciella kriteri- er. Till exempel i utvecklingsarbete betonas innovationsförmåga och genomdrivande av projekt. Noggrannhet och omsorgsfullhet är fakto- rer som kan vara viktiga i många arbeten såsom bokföring och pa tientvård, fastän de tar sig olika uttryck.

Utöver de nämnda faktorerna kan utgångsnivån på grundlönen på- verkas bland annat av den allmänna lönenivån på orten och inom branschen och av arbetsgivarens lönepolicy. Till exempel på orter där det råder brist på arbetstagare inom en viss yrkeskategori kan minimilönenivån överstiga minimilönen i en lönegrupp. Den utgångs- nivå som arbetsgivaren tillämpar kan då vara högre än minimigrund- lönen också helt oberoende av arbetstagarens individuella prestan-

da vilket ska beaktas när arbetstagarens individuella grundlön ställs i relation till den rådande lönenivån.

Även om alla eller de flesta arbetstagarna utgående från värderingen skulle befinna sig på samma nivå innebär det inte att de alla ska be- talas bara minimigrundlön. Om till exempel alla arbetstagare enligt värderingsfaktorerna når en utmärkt nivå borde allas löner också lig- ga klart över minimigrundlönen. Detta stöder också arbetstagarens mål att anställa och behålla så kvalificerad arbetskraft som möjligt.

Nivådifferentieringen betyder ändå inte att det absolut måste uppstå löneskillnader, om inte arbetsvärderingen utvisar och förutsätter det.

Faktorerna bedöms enligt kollektivavtalet genom en helhetsbedöm- ning. Med helhetsbedömning avses att faktorerna inte kopplas till vissa lönedelar. Den övergripande bedömningen på basis av uppgif- ter, yrkesskicklighet och prestation bestämmer arbetstagarens place- ring inom lönegruppen. I helhetsbedömningen bör det ändå framgå hur olika faktorer bedömts.

Bedömningen ska motiveras för arbetstagaren. Arbetstagaren har rätt att få veta grunderna för och innehållet i sin egen arbetsvärde- ring och hur bedömningen påverkar lönen.

Ju större roll de anställda eller deras representanter har i utformning- en och utvecklingen av systemet och ju bättre personalen informeras om principerna och förfaringssätten desto bättre fungerar införandet av det nya lönesystemet. Systemet blir då mer transparent, och det blir lättare för personalen att godkänna det.

mom. 2 Bestämning av arbetstagarens grundlön

Inom varje lönegrupp iakttas en ändamålsenlig lönedifferentiering. Nivån på arbetstagarens grundlön påverkas av uppgifternas svårig- hetsgrad och arbetstagarens yrkesskicklighet och arbetsprestation. Ju högre nivån på uppgifternas svårighetsgrad, yrkesskickligheten och arbetsprestationen är desto högre är arbetstagarens individuella grundlön. Värderingen av faktorerna görs i form av en helhetsbe- dömning.

Tillämpningsanvisning

Lönegruppens minimigrundlön betalas för grundläggande uppgifter inom yrket, grundläggande yrkesskicklighet och en grundläggande prestationsnivå. Faktorer som överstiger den grundläggande nivån höjer arbetstagarens grundlön. Tillfälliga eller kortvariga förändringar beaktas inte i värderingarna och därmed inte heller i den individuella grundlönen. De faktorer som beaktas i värderingen ska vara relativt bestående. Vid tillfälligt ändrade uppgifter eller förändrade om- ständigheter betalas vid behov tidsbegränsat lönetillägg enligt § 20 i

Kapitel 2 Löner

detta kollektivavtal eller lön enligt § 16 när arbetstagaren omplaceras i annat arbete för högst 8 veckor.

Utöver de nämnda faktorerna påverkas nivån på arbetstagarens grundlön bland annat av den allmänna lönenivån på orten och inom branschen eller behovet av att trygga tillgången på arbetskraft.

På alla organisationsnivåer och i alla lönegrupper finns arbetstagare vars arbetsuppgifter i fråga om svårighetsgrad skiljer sig från andra arbetstagares i samma lönegrupp och som i sitt arbete visar större yrkesskicklighet och bättre arbetsprestationer. Värderingen kan där- med inte begränsas endast till vissa personal- eller lönegrupper. Om det vid värderingen inte framkommer några skillnader mellan arbets- tagarna betyder detta inte att lönen måste bestämmas som minimig- rundlön. Det är möjligt att alla arbetstagare i enheten har uppgifter, yrkesskicklighet och arbetsprestationer som överstiger den grund- läggande nivån.

Innehållet i värderingen

1) Vilka faktorer som ska värderas väljs enligt vad som är viktigt i det arbete som bedöms. Värderingen görs inom lönegruppen. Utöver jämförelsen inom lönegruppen bör man se till att chefernas och arbetstagarnas löner står i rätt proportion till varandra. En person i chefsställning bör ha betydligt högre grundlön än de underställ- da, om det inte finns en särskild grundad anledning att avvika från detta.

Värderingssystemet bör vara objektivt, klart och rättvist. Arbetsta- garna bör på förhand få information om kriterierna, eventuell po- ängsättning och/eller viktning.

2) Arbetstagarens arbetsuppgifter bedöms i förhållande till andra ar- betstagares arbetsuppgifter inom samma lönegrupp. Om det inte finns andra arbetstagare i samma lönegrupp görs värderingen i förhållande till de arbetsuppgifter som generellt hör till yrket. Arbetsuppgifterna kan värderas bland annat utgående från hur omfattande eller varierande uppgifterna är och om extra uppgifter eller särskilt ansvar, beslutsfattande eller chefsuppgifter ingår i arbetet. Också extra stor fysisk eller psykisk belastning, särskilt stor arbetsbörda eller varaktigt obekväma arbetsförhållanden kan beaktas i bedömningen.

Vid värdering av chefsuppgifter inverkar enhetens storlek, ansva- ret och verksamhetsområdets omfattning.

Arbetstagarens yrkesskicklighet värderas i förhållande till den grundläggande nivå som förutsätts i yrket. I fråga om yrkesskick- lighet bedöms både yrkeskunskap och individuella färdigheter.

När det gäller yrkeskunskap kan faktorer som bedöms utöver den grundläggande nivån vara till exempel särskilt god förmåga att hantera valsituationer som gäller arbetsmetoder eller mångkun- nighet eller särskilt kunnande på något delområde inom yrket.

Lämpligare utbildning och tilläggs- eller vidareutbildning som ökar yrkesskickligheten kan beaktas om utbildningen ger kunskaper som arbetstagaren har nytta av i sitt arbete.

Utöver den arbetserfarenhet som beaktats i erfarenhetstillägget kan sådan arbetserfarenhet som i betydande grad ökar arbetsta- garens yrkesskicklighet beaktas när arbetstagarens yrkeskun- skap bedöms.

Färdigheter som tas upp i bedömningen är, beroende på yrke och arbetsuppgifter, till exempel noggrannhet, pålitlighet, flexibilitet, samarbetsförmåga, social kompetens, förmåga till skriftlig och muntlig kommunikation, chefskompetens, initiativrikedom, utveck- lingskapacitet, organisationsförmåga, förmåga till självständigt arbete och problemlösning, kreativitet och villighet att lära sig och tillämpa nytt kunnande och nya färdigheter.

3) Arbetstagarens arbetsprestation bedöms i förhållande till den grundläggande prestationsnivå som krävs i uppgiften och i förhål- lande till de prestationsmål som utgående från medlemsorganisa- tionens mål och uppgifter ställts upp för arbetstagaren. Syftet med värderingen av arbetsprestationerna är att bedöma hur ar- betstagaren tillämpar sina yrkeskunskaper och färdigheter för att nå resultat i arbetet. Beroende på arbetsuppgifter och särdrag i yrket bedöms prestationsnivån i form av effektivitet och uppnåen- de av kvalitativa, kvantitativa eller andra mål som ställts för arbetet.

Hur ett värderingssystem görs upp

På varje arbetsplats måste utarbetas ett system för arbetsvärdering på basis av vilket arbetstagarens individuella grundlön bestäms. Kri- terierna enligt vilka värderingen inom lönegruppen görs varierar mel- lan lönegrupperna. Om arbetsuppgifter som skiljer sig mycket från varandra hör till samma lönegrupp kan kriterierna variera även inom lönegruppen.

De kriterier arbetet förutsätter förändras med tiden och med uppgif- terna. Värderingssystemet bör hållas uppdaterat. Representanterna för arbetsgivaren och arbetstagarna bör årligen innan utvecklings- samtalen eller motsvarande utvärderingar inleds även diskutera be- hovet av att utveckla värderingssystemet. När värderingssystemet förnyas används samma förfarande som när det skapas.

Kapitel 2 Löner

Förfarande Förhandlingsskyldighet

Innan värderingssystemet börjar tillämpas ska arbetsgivaren för- handla med personalens representant om grunderna för värdering- en, såsom mål, förfaringssätt, bedömningskriterier och deras inver- kan på lönen. Vid förhandlingarna ska samförstånd eftersträvas.

Arbetsgivaren ska ge personalrepresentanten den information som behövs vid förhandlingarna. Förhandlingarna protokollförs på det sätt som parterna kommer överens om. Samma förfarande tillämpas när systemet ändras.

Personalrepresentanter

Förtroendemannen representerar personalen i de medlemsorganisa- tioner som valt förtroendeman. I de medlemsorganisationer som inte har någon förtroendeman förs förhandlingarna om grunderna för vär- deringen med en representant som personalen utsett och i övriga, främst små medlemsorganisationer, direkt med personalen.

Hur värderingen utförs

Arbetsvärderingarna utförs minst en gång per år, i allmänhet i sam- band med utvecklingssamtal eller liknande. Lönen för en ny arbets- tagare bestäms enligt det arbetsavtal som ingås. Om en arbetstaga- re genom ett nytt arbetsavtal permanent övergår till en annan lö- negrupp avtalas grundlönenivån i arbetsavtalet i tillämpliga delar med iakttagande av vad som anges om arbetsvärdering.

Arbetstagarnas rätt att få information

En arbetstagare har rätt att få en kopia av sin skriftliga arbets- värdering.

Personalrepresentanternas rätt att få information

Arbetsgivaren ska årligen ge en redogörelse till förtroendemannen/ personalrepresentanten/personalen om värderingsgrunderna och fördelningen av kostnaderna för de lönebeslut som baserar sig på arbetsvärderingarna.

Av utredningen ska framgå hur stor lönesumma som fördelas, hur många anställda som får del av höjningen och hur stor löneökningen är i snitt. För grupper med minst 5 arbetstagare ges uppgifterna per lönegrupp. Lönegrupper med färre än 5 personer slås ihop och upp- gifterna ges så att löneuppgifterna för en enskild anställd inte kan identifieras.

Tystnadsplikt

En arbetstagares arbetsvärdering kan ges till den förtroendeman eller personalrepresentant som representerar arbetstagaren om arbets- tagaren i varje enskild situation gett sitt uttryckliga samtycke till detta.

Arbetsgivaren och förtroendemannen/personalrepresentanten har tystnadsplikt när det gäller de uppgifter om arbetstagarna som fram- kommer i samband med arbetsvärderingen (Personuppgiftslagen 523/1999, 33 §).

mom. 3 Jämförbar lönegrupp och anställda utanför lönegrupperna

Om en arbetstagares beteckning eller lönegrupp inte ingår i lönesätt- ningen eller om uppgiften klart avviker från de uppgifter som normalt hör till beteckningen, bestäms grundlönen enligt den lönegrupp som arbetstagaren på basis av sina uppgifter och sin utbildning kan jäm- föras med. Om det inte finns någon jämförbar beteckning, står arbets- tagaren utanför lönesättningen och lönen avtalas genom arbetsavtal.

Tillämpningsanvisning

När en jämförbar lönegrupp tillämpas iakttas värderingsförfarandet en- ligt mom. 2 ovan vid bestämningen av arbetstagarens grundlön. Ock- så när det gäller arbetstagare utanför lönegrupperna följs en ändamål- senlig lönedifferentiering och i tillämpliga delar ovan nämnda värde- ringsförfarande.

mom. 4 Helhetslön

För en arbetstagare vars lön inte fastställts i lönegruppsbilagan och för vilken det inte heller finns någon jämförbar lönegrupp enligt mom.

ovan kan man komma överens om en helhetslön som också inklude- rar erfarenhetstillägg enligt § 18 i detta kollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

Den tid som berättigar till erfarenhetstillägg bör ändå fastställas för att rätten till semester ska kunna konstateras. I arbetstagarens arbets- avtal är det skäl att nämna vilka lönedelar som ingår i helhetslönen.

De allmänna förhöjningarna enligt kollektivavtalet räknas på helhets- lönen om erfarenhetstilläggens andel av lönen inte specificerats i arbetsavtalet.

mom. 5 Arbetstagares grundlön vid kombinerade uppgifter

Om en arbetstagare enligt sitt arbetsavtal sköter uppgifter som hör till olika lönegrupper, bestäms grundlönen enligt lönegruppen för det arbete som arbetstagaren huvudsakligen utför.

Kapitel 2 Löner

Tillämpningsanvisning

Om den huvudsakliga uppgiften för en arbetstagare som utför kombi- nerade uppgifter hör till en lägre eller högre avlönad lönegrupp beak- tas de uppgifter som utförs i den andra lönegruppen vid arbetsvärde- ringen enligt § 13 mom. 2.

§ 14 Avsaknad av kompetens

Om en arbetstagare inte har den utbildning eller övriga kompetens som krävs i lönegruppen är grundlönen högst 15 procent lägre än vad lönebestämmelsen förutsätter. Av särskilda skäl kan man låta bli att sänka lönen.

Tillämpningsanvisning

Sänkningen kan användas endast i de lönegrupper där det i lönebestämmelserna förutsätts en viss utbildning eller utbildningsnivå. Om arbetstagaren uppnår den kompetens som förutsätts i den lönesättningspunkt som tillämpas på arbetstaga- rens uppgifter, höjs grundlönen till den nivå lönebestämmelsen förutsätter fr.o.m. ingången av den månad som följer efter att arbetstagaren visat upp ett intyg över kompetensen.

§ 15 Lön för deltidsanställd

Om en arbetstagares ordinarie arbetstid är kortare än full arbetstid enligt kollek- tivavtalet är arbetstagarens ordinarie lön lägre i samma proportion som deltids- arbetstiden är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt kollektivavtalet (deltidsprocent).

Tillämpningsanvisning

Om heltidsarbete ändras till deltid eller tvärtom, ändras den ordinarie lönen, med undantag av förtroendemannaersättningen, i samma proportion, såvida man inte har kommit överens om något annat i arbetsavtalet.

Exempel 2

En arbetstagare har en ordinarie arbetstid på 20 timmar per vecka, medan full ordi- narie arbetstid är 38 timmar 45 minuter per vecka. Arbetstagarens lön är enligt del- tidsprocenten 51,61 % av den ordinarie lönen för full arbetstid.

§ 16 Omplacering

mom. 1 Omplacering i högre avlönade uppgifter

Om arbetsgivaren med stöd av § 6 mom. 1 i detta kollektivavtal tillfäl- ligt omplacerar en arbetstagare för minst 6 arbetsdagar och högst 8 veckor i sänder i ett arbete som hör till en annan lönegrupp och är

högre avlönat, betalas grundlön enligt den lönegruppen från ompla- ceringens början, vid behov nedsatt i enlighet med § 14. Arbetstaga- ren bör dock få minst den grundlön som motsvarar det tidigare arbetet.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen gäller tillfällig omplacering som gjorts på arbetsgiva- rens initiativ och som varar högst 8 veckor. Vid omplacering som va- rar mindre än 6 arbetsdagar betalas lön i enlighet med det tidigare arbetet.

Väsentliga ändringar av arbetsuppgifterna för mer än 8 veckor av- talas med arbetstagaren genom arbetsavtal.

När arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om en väsentlig ändring av villkoren i arbetsavtalet för viss tid eller varaktigt ska man i arbets- avtalet också komma överens om lönen för uppgiften. När arbetstaga- rens grundlön i den nya uppgiften bestäms iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i § 13 mom. 2 ovan om bestämning av den indivi- duella grundlönen.

mom. 2 Omplacering i lägre avlönade uppgifter

Om en arbetstagare omplaceras tillfälligt, för högst 8 veckor, i ett läg- re avlönat arbete, betalas för denna tid den grundlön som motsvarar arbetstagarens tidigare arbete.

§ 17 Hur nedsatt arbetsförmåga inverkar på lönen

mom. 1 Olycksfall i arbete eller yrkessjukdom

Om en arbetstagare i sitt arbete hos en arbetsgivare som är bunden av detta kollektivavtal råkar ut för ett olycksfall i arbetet eller ådrar sig en yrkessjukdom som leder till oförmåga att sköta det tidigare ar- betet, och arbetstagaren därför på basis av läkarutlåtande omplace- ras i ett väsentligt lägre avlönat arbete som motsvarar arbetstaga- rens arbetsförmåga, betalas för detta arbete en lön som motsvarar arbetstagarens tidigare inkomst minskad med ett belopp som mot- svarar den fyllnadsränta för livränta som bekostas av arbetsgivaren eller med ett belopp som motsvarar olycksfallspension.

mom. 2 Nedsatt arbetsförmåga

Om en annan arbetstagare än en sådan som avses i mom. 1 får väsentligt nedsatt arbetsförmåga sänks grundlönen i motsvarande grad, såvida man inte kommit överens om en annan lönegrund med arbetstagaren genom arbetsavtal.

Kapitel 2 Löner

B Erfarenhetstillägg och övriga lönetillägg

§ 18 Erfarenhetstillägg

mom. 1 Intjäning av erfarenhetstillägg

Till en arbetstagare betalas erfarenhetstillägg efter 5 och 10 års an- ställning som berättigar till erfarenhetstillägg. Vartdera erfarenhets- tillägget utgör 5 procent av arbetstagarens grundlön.

Exempel 3

Lön med erfarenhetstillägg räknas ut så att den individuella grund- lönen multipliceras med 1,05 för det första erfarenhetstillägget och med 1,10 för det andra erfarenhetstillägget.

mom. 2 Betalning av erfarenhetstillägg

Erfarenhetstillägg betalas från början av den kalendermånad som följer på att anställningstiden som berättigar till erfarenhetstillägg uppfyllts.

mom. 3 Ansökan om erfarenhetstillägg och utredning över anställning hos en annan arbetsgivare

Man behöver inte ansöka om erfarenhetstillägg. En tillförlitlig skriftlig utredning över anställning hos andra arbetsgivare ska ändå visas upp. Om arbetsgivaren när arbetsavtalet ingås ber arbetstagaren lämna ett intyg över anställning hos andra arbetsgivare inom över- enskommen rimlig tid och arbetstagaren inte följer uppmaningen betalas erfarenhetstillägg först sedan utredningen visats upp. Om ingen tidsfrist angetts och utredningen över anställning hos någon annan arbetsgivare visas upp i efterhand betalas på anställningen baserat erfarenhetstillägg retroaktivt för högst två år från det att ut- redningen visades upp.

Tillämpningsanvisning

Med tillförlitlig utredning avses i allmänhet arbetsintyg eller någon an- nan skriftlig utredning över anställningens längd som en annan arbets- givare gett.

mom. 4 Anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg

Anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg är all sådan an- ställning hos den egna arbetsgivaren eller någon annan arbetsgivare som medför väsentlig nytta för den nuvarande uppgiften. Anställning inom samma yrkesområde bör alltid anses medföra väsentlig nytta.

Tillämpningsanvisning

Det ska vara fråga om en anställning som grundar sig på arbets- avtal. Till exempel är enbart ägande eller delägande i bolaget inte nog och inte heller verksamhet som privat näringsidkare.

Vad som är väsentlig nytta är en bedömningsfråga. Arbetsgivaren avgör från fall till fall när tidigare anställning medför väsentlig nytta i den nuvarande uppgiften. I likartade fall bör arbetsgivaren eftersträ- va en så enhetlig praxis som möjligt.

Som tid som berättigar till erfarenhetstillägg räknas också en anställ- ning som varat en enda dag. Kalenderdagar som berättigar till erfa- renhetstillägg eller minskar detta omvandlas vid behov till månader genom att talet 30 används som divisor och till år genom att talet 365 används som divisor.

Om en arbetstagare under en tid har haft parallella anställningar som var för sig berättigar till erfarenhetstillägg, beaktas endast en anställ- ning när anställningstiden räknas ut.

Deltidsarbete ger erfarenhetstillägg på samma sätt som heltidsarbete.

mom. 5 Erfarenhetstillägg, avdrag från anställningstid

Vid uträkning av anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg avdras de kalenderdagar då tiden i arbete varit avbruten eller under vilka arbetet ännu inte börjat efter att personen i fråga anställts.

Tillämpningsanvisning

Tiden i arbete kan avbrytas exempelvis på grund av sjukledighet, annan tjänstledighet eller studieledighet. I fråga om tider som inte avdras från anställningstiden, se § 18 mom. 6 nedan.

Avdragen räknas i kalenderdagar, varvid 30 dagar utgör en månad. Den tid som avdras skjuter i motsvarande mån upp datumet för när den tid som berättigar till erfarenhetstillägg blir uppfylld. Om den tid som avdras är t.ex. två dagar, uppfylls den till tillägg berättigande ti- den två dagar senare än vad som annars vore fallet. Avdraget görs genom att man räknar ihop de dagar som ska avdras för olika an- ställningsförhållanden.

Exempel 4

▪ När anställningen inleddes 1.8.2009 var arbetstagarens anställ- ningstid som berättigar till erfarenhetstillägg 8 år 11 månader och 2 dagar. Vid anställningens början betalades det första erfaren- hetstillägget till arbetstagaren på basis av 5 års anställning som berättigar till erfarenhetstillägg.

Kapitel 2 Löner

▪ 10 års anställningstid som berättigar till det andra erfarenhets­ tillägget skulle ha uppfyllts 1.9.2010. Arbetstagaren hade ändå under samma kalenderår först oavlönad tjänstledighet 1.6– 30.6.2010 totalt 30 kalenderdagar och sjukledigt 25.11– 30.12.2010 totalt 36 kalenderdagar.

▪ Tiden som berättigar till erfarenhetstillägg förkortades inte av den högst 30 kalenderdagar långa tjänstledigheten utan lön enligt § 18 mom. 6 punkt 5 eller den 30 kalenderdagar långa sjukledigheten enligt § 18 mom. 6 punkt 4. Däremot minskade de 6 sjukledighets- dagar som överskrider maximiantalet (30) tiden som berättigar till erfarenhetstillägg, eftersom den maximala tjänstledigheten på 30 kalenderdagar under kalenderåret enligt punkt 5 uppfylldes redan i samband med den oavlönade arbetsledigheten. Den anställnings- tid på 10 år som berättigar till det andra erfarenhetstillägget uppfyll- des 6 dagar senare, dvs. 7.9.2010 och tillägget betalades ut från början av därpå följande kalendermånad 1.10.2010.

mom. 6 Erfarenhetstillägg, tid som inte avdras

Från anställningstiden avdras dock inte

1) semester

2) avlönad moderskapsledighet

3) moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldra- ledighet, om arbetstagaren under ledigheten har fått moder- skaps-, faderskaps- eller föräldrapenning

4) totalt högst 30 kalenderdagars sjukledighet under kalenderåret

5) högst 30 kalenderdagar annan tjänstledighet eller tillåten frånvaro under kalenderåret.

Som annan tjänstledighet eller tillåten frånvaro enligt denna punkt betraktas också frånvaro som överskrider den tid som avses i punkt 4 (sjukledighet).

§ 19 Årstillägg

Årstillägg betalas fortsättningsvis till dem som 31.12.1999 har varit berättigade till det enligt § 19 mom. 6 i kollektivavtalet för Serviceinrättningarnas arbetsgivar- förening 2000, till samma belopp som det var 31.12.1999.

Tillämpningsanvisning

Nya årstillägg har inte längre beviljats efter 31.12.1999. Tillägget betalas till arbets- tagaren så länge som anställningsförhållandet hos den arbetsgivare som beviljat tillägget fortgår utan avbrott.

§ 20 Tidbegränsat lönetillägg

Till en arbetstagare kan betalas ett separat tidsbegränsat lönetillägg som grundar sig på en tillfällig ändring i arbetsuppgifterna eller arbetsförhållandena.

Tillämpningsanvisning

Tidsbegränsat lönetillägg kan betalas för en tillfällig ändring av arbetsuppgifterna som inte beaktas i grundlönen. Tillägget kan också användas till exempel när ar- betstagarens uppgifter blir mer krävande, tillfälligt eller för viss tid, i syfte att upp- muntra arbetstagaren att skaffa sig nya färdigheter eller när ny verksamhet inleds eller den pågående verksamheten utvecklas (exempelvis projekt). Bestående änd- ringar i en persons uppgifter, yrkesskicklighet och arbetsprestation beaktas vid be- dömningen av grundlönenivån.

§ 21 Fjärrortstillägg

Till en arbetstagare som 30.4.1995 betalats fjärrortstillägg enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet eller kallortstillägg enligt funktio- närskollektivavtalet, betalas fortsättningsvis ett motsvarande tillägg i euro så länge som arbetstagarens anställning hos arbetsgivaren i fråga fortsätter utan avbrott. Arbetsgivaren kan enligt eget avgörande betala ett motsvarande tillägg i euro till en arbetstagare.

C Resultatbonus

§ 22 Resultatbonus

mom. 1 Rätt till resultatbonus

Till en arbetstagare eller grupp av arbetstagare kan betalas resultat- bonus på det sätt som arbetsgivaren beslutar, om uppställda resul- tatmål nås.

mom. 2 Resultatmål

Resultatmålen ställs gemensamt upp av arbetsgivaren och arbetsta- garen, en grupp av arbetstagare eller den förtroendeman som repre- senterar arbetstagarna.

Resultatmålen följs upp under en bonusperiod och när bonusperio- den har löpt ut noteras huruvida målen har uppnåtts.

mom. 3 Resultatbonusens storlek

Resultatbonusen är beroende av att resultat uppnås. Bonusen utgör en av arbetsgivaren fastställd andel av en ökning i produktiviteten, en förbättring i lönsamheten eller en uppnådd besparing.

28 | C Resultatbonus

mom. 4 Betalning av resultatbonus

Resultatbonusen är inte sådan ordinarie lön som avses i § 10 och den betalas fristående från den ordinarie månadslönen.

mom. 5 Tillägg med karaktär av resultatbonus

Arbetsgivaren kan enligt egen bedömning betala tillägg med karaktär av resultatbonus också på andra grunder än de som anges i mom.

1 – 3.

D Arvode till arbetarskyddsfullmäktig

Kapitel 2 Löner

§ 23 Arbetarskyddsfullmäktig och ersättare

Till den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen betalas en ersättning som hör till den egentliga lönen och som bestäms enligt antalet anställda som arbetarskyddsfull- mäktigen representerar:

Antal representerade personer Ersättning €/mån.

10–19	31,00
20–39	45,00
40–69	54,00
70–	64,00

Ersättningen betalas till arbetarskyddsfullmäktigens ersättare i stället för till arbetarskyddsfullmäktigen, om ersättaren enligt ett meddelande till arbetsgivaren sköter arbetarskyddsfullmäktigens uppdrag minst två veckor utan avbrott då arbetarskyddsfullmäktigen har förhinder.

Tillämpningsanvisning

Arbetarskyddsfullmäktiges rätt till utbildning, tidsanvändning och ersättning för inkomstbortfall regleras i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetar- skyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006).

E Särskilda bestämmelser

§ 24 Lönebetalning

mom. 1 Lönebetalning vid anställningens början

En arbetstagare som anställts i en medlemsorganisation har rätt att få lön från och med den dag då arbetstagaren börjat sköta sina upp- gifter.

D Arvode till arbetarskyddsfullmäktig | 29

Tillämpningsanvisning

Se Kollektivavtal för AVAINTA § 5 mom. 4.

mom. 2 Lönebetalning vid frånvaro utan orsak

Om en arbetstagare utan giltig orsak har uteblivit från arbetet, beta- las ingen lön för denna tid.

mom. 3 Sänkt lön, tillfällig frånvaro

Från månadslönen avdras timlönen enligt § 41 mom. 1 för varje från- varotimme, om en arbetsdag på begäran av arbetstagaren eller av någon annan orsak som beror på arbetstagaren själv tillfälligt blir ofullständig och underskottet inte har arbetats in under någon annan tid. För en motsvarande frånvaro som varar en hel dag eller längre avdras dagslön enligt § 12 mom. 1 för varje kalenderdag som från- varon varar.

mom. 4 Lönebetalning när anställningen upphör

När en anställning upphör betalas lönen, om inte något annat följer av detta kollektivavtal,

1) ända till den dag då anställningen upphör, denna dag medräknad.

2) till arbetstagarens dödsdag, denna dag medräknad, varvid månadslön som eventuellt har betalats i förskott för den åter- stående delen av månaden inte återkrävs.

§ 25 Lönebetalningstid

mom. 1 Lönebetalningsdag

Till en arbetstagare betalas lön för varje kalendermånad senast den sista dagen i månaden, om inte något annat bestäms i detta kollektivavtal eller följer av lönebetalningsgrunderna.

Om lönebetalningen förutsätter att en utredning över vidtagna åtgär- der visas i form av en räkning eller att det görs en uppföljning av att arbetstiden fullgjorts, betalas lönen senast under den kalender- månad som följer efter att räkningen lämnades in.

Tillämpningsanvisning

När en anställning upphör ska lönen enligt arbetsavtalslagen betalas den dag då anställningen upphör, om inte något annat har avtalats med arbetstagaren. Till följd av fördröjd lönebetalning kan arbets- givaren bli skyldig att betala lön för väntedagarna enligt 2 kap. 14 § i arbetsavtalslagen. I fråga om lön som förfaller till betalning på en helg- dag och vissa andra dagar tillämpas 2 kap. 15 § i arbetsavtalslagen.

Kapitel 2 Löner

mom. 2 Lönebetalning via bank

I enlighet med 2 kap. 16 § i arbetsavtalslagen betalas lönen på det bankkonto i ett penninginstitut i Finland som arbetstagaren uppgett.

mom. 3 Lönespecifikation

I samband med lönebetalningen ska löntagaren ges en lönespecifi- kation och vid behov en utredning över lönens storlek och innehåll- ningar på lönen för olika ändamål.

§ 26 Kvittningsrätt, arbetsgivarens fordran

Bestämmelser om arbetsgivarens rätt att kvitta arbetstagarens lönefordran med motfordran finns i 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen.

Tillämpningsanvisning

Kvittningsrätten begränsas av bestämmelserna om skyddat belopp vid utmätning av lön i 4 kap. 48 § i utsökningsbalken (705/2007).

Justitieministeriet publicerar på rättsväsendets webbplats xxx.xxxxxx.xx anvisning- ar om gäldenärens skyddade belopp vid utmätning av lön, pension och andra peri- odiska inkomster. De skyddade beloppen justeras årligen genom justitieministeri- ets förordning enligt bestämmelserna i lagen om folkpensionsindex (456/2001).

Kapitel 3

Arbetstid

A Gemensamma bestämmelser som tillämpas på alla arbetstidsformer

§ 27 Tillämpning av arbetstidslagen

mom. 1 Anställda som omfattas av arbetstidslagen

På arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen (605/1996) tilläm- pas utöver bestämmelserna i detta kapitel följande bestämmelser i arbetstidslagen, om inte något annat avtalats i detta kollektivavtal eller i bilaga 3:

– 8 § (arbetstiden för motorfordonsförare)

– 9 § 2 mom. (på kollektivavtal baserad ordinarie arbetstid)

– 13 § (flextid)

– 14 § 1 och 3 mom. (exceptionell ordinarie arbetstid)

– 15 § (förkortad arbetstid)

– 18 § (arbetstagarens samtycke till mertids- och övertidsarbete)

– 19 § (maximiantalet övertidstimmar)

– 20 § (inledande och avslutande arbete)

– 21 § (nödarbete)

– 24 § (arbetsavtals upphörande under en utjämningsperiod)

– 26 § (nattarbete)

– 27 § (skiftarbete och nattskift i periodarbete)

– 28 § 3 mom. (paus för motorfordonsförare)

– 29 § (dygnsvila)

– 30 § (dygnsvila för motorfordonsförare)

– 33 § 1 mom. (söndagsarbete)

– 34 § (utjämningsschema för arbetstiden)

– 36 § (dispens)

– 37 § (arbetstidsbokföring)

– 37a § (körjournal)

– särskilda bestämmelser i 8 kap. (tid för väckande av talan, bestämmelsernas tvingande natur, straffbestämmelser m.m.).

mom. 2 Unga arbetstagare

På arbetstagare under 18 år tillämpas lagen om unga arbetstagare (998/1993).

Kapitel 3 Arbetstid

A1 Arbetstid och förläggning av arbetstiden

§ 28 Arbetstid

mom. 1 Tid som räknas in i arbetstiden, definition

I arbetstiden inräknas den tid som används till arbete samt den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens för- fogande på arbetsplatsen.

mom. 2 Inräknande av vilotid i arbetstiden

Dagliga vilotider räknas inte som arbetstid, om arbetstagaren under dessa tider fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen.

mom. 3 Restid som räknas in i arbetstiden

Restid räknas in i arbetstiden om

1) resan är att betrakta som en arbetsprestation eller

2) det är fråga om en resa från ett arbetsställe till ett annat under arbetsdagen eller

3) det är fråga om färd eller transport från en avfärdsplats som chefen har bestämt till den plats där arbetsuppgiften ska utföras och därifrån tillbaka till avfärdsplatsen.

Om restiden räknas som arbetstid, beaktas den i fullgörandet av den ordinarie arbetstiden och den kan också ge upphov till mertids- och övertidsarbete.

Exempel 5

Resor för beledsagande av en patient räknas som arbetstid för den som utsetts till ledsagare, eftersom beledsagandet utgör fullgörande av arbetsuppgifter. Återresan räknas däremot inte in i arbetstiden.

Om återresan har skett under ordinarie arbetstid, får arbetstiden bli ofullständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in.

Exempel 6

Om arbetstagaren vid arbetsdagens början anländer till avgångsplats A som arbetsgivaren bestämt, och gemensam transport ordnas däri- från till plats B där arbetet utförs, räknas restiden från A till B och till- baka som arbetstid.

mom. 4 Restid som inte räknas in i arbetstiden

Den tid som använts för en resa som arbetsuppgifterna förutsätter räknas inte som arbetstid, om inget annat följer av mom. 3.

Tillämpningsanvisning

Arbetsresor från bostaden till arbetsplatsen eller verksamhetsstället och tillbaka samt restiderna vid resor som arbetsuppgifterna förut- sätter räknas inte in i arbetstiden.

Om arbetstagaren har använt arbetstid till resor som arbetsuppgifter- na förutsätter räknas restiden inte som arbetstid, men arbetstaga- rens dagliga arbetstid förlängs inte på grund av resan. Den ordinarie arbetstiden får bli ofullständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in.

Exempel 7

En arbetstagare åker på morgonen på arbetsresa från sin bostad till en annan stad för att delta i en kundträff som arbetsuppgifterna förut- sätter. Resor från bostaden till kundträffen och tillbaka till bostaden räknas inte in i arbetstiden. Den ordinarie arbetstiden får ändå bli ofull- ständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in.

mom. 5 Inräknande av utbildning i arbetstiden

Tid som används till utbildning räknas inte som arbetstid, såvida det inte är fråga om utbildning

– som ordnats av arbetsgivaren själv och

– som anknyter direkt till arbetstagarens arbetsuppgifter och

– som är nödvändig med tanke på skötseln av dessa uppgifter och

– som är jämställbar med inskolning på arbetsplatsen och

– som arbetstagaren inte kan vägra delta i utan att försumma sina arbetsskyldigheter.

Tillämpningsanvisning

Utbildning räknas in i arbetstiden bara om alla de villkor som anges i detta moment uppfylls samtidigt. Beroende på utbildningens art kan arbetstagaren delta i utbildning på arbetstid eller beviljas oavlönad eller avlönad tjänstledighet för deltagande i utbildningen. När utbild- ningen inte sker på arbetstid på arbetsplatsen är det fråga om en av- brottsdag för vilken ingen arbetstid antecknas i arbetsskiftsförteck- ningen. I periodarbete används en tabell för avbruten period. Den ordinarie arbetstiden kan då bli ofullständig.

Kompletterande utbildning, se § 98.

mom. 6 Inräknande i arbetstiden av hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsätter

Den tid som åtgått till hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsätter, eller till lagstadgade kontroller som arbetet

Kapitel 3 Arbetstid

kräver, räknas in i arbetstiden också när undersökningarna eller kontrollerna utförs under arbetstagarens lediga tid. Eventuell restid i anknytning till dem räknas inte in i arbetstiden. Om restiden infaller på arbetstagarens ordinarie arbetstid, får arbetstiden bli ofullständig i fråga om den tid som åtgått till resan och tiden behöver inte arbetas in.

Tillämpningsanvisning

Arbetstagaren bör vid behov visa ett intyg över vilken tid som åtgått till den egentliga undersökningen eller kontrollen. Intyget ska ha utfärdats av den person eller inrättning som utfört undersökningen eller kontrollen.

mom. 7 Hälsoundersökningar under arbetstid, på remiss av läkare

En arbetstagare får under arbetstid gå på undersökningar på remiss av läkare, såsom besök hos specialist eller en laboratorie- eller röntgenundersökning, om undersökningen inte går att ordna utanför arbetstiden. Den tid som åtgått till undersökningen räknas inte som arbetstid. Detsamma gäller medicinska undersökningar som föregår förlossning, om dessa måste utföras under arbetstid. Om undersök- ningen inklusive restiden infaller på arbetstagarens ordinarie arbets- tid, får arbetstiden bli ofullständig till denna del och tiden behöver inte arbetas in.

Tillämpningsanvisning

Undersökningar bör i första hand ske utanför arbetstiden. Om detta inte är möjligt, till exempel för att undersökningen utförs endast vissa tider eller det är fråga om ett akut behov av undersökning, kan en undersökning tillåtas under arbetstid.

Avtalsbestämmelsen gäller inte läkar-, tandläkar- eller vårdbesök som företagits på eget initiativ, inte heller undersökningar som varar flera dagar i sträck eller undersökningar som utförts i samband med ett sådant läkarbesök som arbetstagaren företagit på eget initiativ. Om arbetstagaren tillåts ett sådant besök på arbetstid ska arbets- givaren i varje enskilt fall överväga huruvida arbetstagaren ska be- viljas ledighet utan lön för tiden för undersökning eller behandling eller om den förlorade arbetstiden ska arbetas in.

Med medicinska undersökningar som föregår förlossning avses en av läkare eller annan hälsovårdspersonal utförd undersökning eller utförande av ett laboratorieprov eller motsvarande prov som baserar sig på en sådan undersökning, om provet bottnar i ett medicinskt be- hov att utreda den gravida arbetstagarens eller fostrets hälsotill- stånd.

Om en gravid arbetstagare måste gå på undersökningar under arbetstid, bör arbetsgivaren underrättas om detta så snart det är möjligt. Arbetsgivaren kan då anvisa arbetstagaren en annan tid-

punkt för undersökningen med beaktande av hur brådskande under- sökningen är och under vilken tid sådana undersökningar utförs.

Underrättelse i god tid möjliggör också att man i arbetsskiftsarrange- mangen kan beakta behovet av undersökningar på förhand så att dessa i regel kan ske utom arbetstid. Arbetstagaren ska på begäran visa en utredning där det framgår att undersökningen anknyter till graviditeten och att det är nödvändigt att utföra den under arbetstid. Hon bör också undvika onödig förlust av arbetstid i samband med besöket.

Se även tillämpningsanvisningen om sjukledighet på grund av plötslig tandsjukdom i § 85 mom. 3.

§ 29 Hur arbetstiden förläggs

mom. 1 Dygnets, arbetsveckans och arbetsperiodens början

Ett dygn anses börja kl. 00.00 och en arbetsvecka och en arbets- period vid midnatt mellan söndag och måndag, om det inte lokalt har bestämts att dygnet börjar när arbetsskiftet inleds.

mom. 2 Sammanhängande arbetsdag och arbetsskiftets längd

Det anses allmänt vara eftersträvansvärd praxis att arbetstagarens arbetsdag eller arbetsskift är sammanhängande, utom i de arbeten där det finns någon särskild anledning att ordna arbetsskiftet på nå- got annat sätt. Arbetsskift kortare än 4 timmar ska inte tillämpas om inte arbetstagarens behov eller verksamheten av grundad anledning förutsätter det.

mom. 3 Arbetsskiftets längd i periodarbete

Vid periodarbete arrangeras arbetsskiften om möjligt så att ett dag- skift är högst 10 timmar långt och ett nattskift högst 12 timmar.

mom. 4 Fem dagars arbetsvecka

Om inte verksamhetens art kräver något annat, ska arbetstagarens ordinarie arbetstid förläggas till 5 arbetsdagar i veckan. Arbetsskiften bör planeras så att arbetstagaren i mån av möjlighet ges 2 på varandra följande lediga dagar under veckan.

Tillämpningsanvisning

Arbetsskiften bör planeras så att söndag och lördag i mån av möjlig- het är lediga dagar.

I periodarbete bör man på varje arbetsställe gå in för att ge arbets- tagarna samma mängd lediga dagar under veckoslut inom en viss tidsperiod.

Kapitel 3 Arbetstid

A2 Vilotider

§ 30 Ledighet per vecka och per dygn

mom. 1 Ledighet per vecka

Arbetstiden ska ordnas så att arbetstagaren en gång i veckan får en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet, som i mån av möjlighet ska förläggas i samband med söndagen. Ledigheten per vecka kan ord- nas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en 14-dygns- period. Ledigheten ska dock uppgå till minst 24 timmar i veckan.

Tillämpningsanvisning

En i arbetsskiftsförteckningen antecknad ledighet per vecka kan

vid behov ändras. Om en arbetstagare inte har arbetat hela veckan, t.ex. på grund av semester, oväntad sjukledighet eller någon annan tjänstledighet, och ledigheten har varat minst den tid som anges i detta moment (35 eller 24 timmar) i en följd, anses ledigheten per vecka ha uppfyllts.

Den genomsnittliga ledigheten per vecka ska förläggas så att arbets- tagaren under vardera veckan i en två veckors period får en oavbru- ten ledighet.

Exempel 8

Ledigheten per vecka ska vara minst 24 timmar lång och de båda le- digheterna under två veckor ska totalt uppgå till 70 timmar. Om alltså ledigheten per vecka den ena veckan har varit minimitiden 24 timmar ska den sammanhängande ledigheten den andra veckan under en sådan period vara minst 46 timmar (24 + 46 = 70). Om ledigheten den ena veckan varit till exempel 30 timmar ska minst 40 timmar oavbru- ten ledighet ges den andra veckan.

mom. 2 Undantag från ledigheten per vecka

Ledigheten per vecka behöver inte ges om

– arbetstagarens ordinarie arbetstid per dygn är högst 3 timmar

– arbetstagaren utför nödarbete som avses i 21 § i arbetstidslagen

– arbetets tekniska karaktär inte medger att arbetstagaren helt befrias från arbetet

– arbetstagaren tillfälligt behövs i arbetet under sin ledighet för att arbetet på arbetsplatsen ska kunna hållas i gång

– arbetstagaren samtycker till beredskap under sin veckoledighet.

mom. 3 Ersättning när ledighet per vecka inte ges

När en arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen tillfälligt behövs i arbetet under sin fritid eller beredskapstid eller under sin

ledighet per vecka ska arbetstagarens ordinarie arbetstid senast inom 3 månader från det att arbetet utfördes förkortas med lika lång tid som den ledighet per vecka enligt mom. 1 och 2 som inte har kunnat ges, alternativt betalas med arbetstagarens samtycke en oförhöjd timlön för det tillfälliga arbetet.

Tillämpningsanvisning

De som inte omfattas av arbetstidslagen behöver inte ersättas för sådan ledighet per vecka som eventuellt inte har erhållits.

Exempel 9

I arbetstagarens arbetsskiftsförteckning finns ledighet antecknad från lördag klockan 18.00 till måndag klockan 8.00. Arbetstagaren kallas till arbetet på söndagen kl. 12.00–18.00. Ersättning för outtagen veckoledighet betalas för de arbetstimmar som utförts på söndagen, dvs. för 6 timmar.

Exempel 10

Om ledigheten per vecka blir kortare än vad som anges i arbetstids- lagen betalas ersättning till den del ledigheten per vecka inte uppfyllts. Om den planerade lediga tiden är 37 timmar, men den på grund av ett extra arbetsskift blir bara 33 timmar, betalas ersättning för de två tim- mar som fattas för att 35 timmar ska uppnås.

mom. 4 Vilotider i kontinuerligt skiftarbete

I kontinuerligt skiftarbete kan ledigheten ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en tid av högst 12 veckor. Ledigheten ska dock uppgå till minst 24 timmar i veckan. Om de tekniska om- ständigheterna eller arbetsarrangemangen kräver det, kan motsva- rande förfarande tillämpas med arbetstagarens samtycke.

mom. 5 Dygnsvila

Bestämmelser om dygnsvila finns i 29 § i arbetstidslagen.

Tillämpningsanvisning

Om det är nödvändigt för att arbetstiden ska kunna arrangeras på ett ändamålsenligt sätt kan man avtala i enlighet med § 43 i detta kollektivavtal om att dygnsvilan ges på annat sätt.

§ 31 Daglig vilotid

mom. 1 Daglig vilotid (måltidsrast)

En arbetstagare vars arbetstid per dygn är längre än 6 timmar och vars närvaro på arbetsplatsen inte är nödvändig för arbetets fort- gång, ska under arbetsskiftet ges en rast (måltidsrast) på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden och under vilken arbets-

38 | A2 Vilotider

Kapitel 3 Arbetstid

tagaren fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten kan på arbetstagarens begäran ges även under arbetsskift som är kortare än vad som sägs ovan, såvida inte arbetsarrangemangen utgör ett hinder för detta. Rasten får inte förläggas omedelbart till början eller slutet av arbetsdagen. Om arbetstiden överstiger 10 timmar per dygn har arbetstagaren om han eller hon önskar det rätt att efter 8 tim- mars arbete hålla en sådan rast på högst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden.

Tillämpningsanvisning

Tidpunkten för rasten behöver inte nödvändigtvis anges exakt, utan rasten kan till exempel hållas inom vissa klockslag, när det är mest ändamålsenligt med tanke på arbetsuppgifterna. Den exakta tidpunk- ten bestäms då av chefen eller arbetstagaren själv. Rasten ska alltid ges, såvida det inte är fråga om undantag som avses i mom. 2 eller 3.

mom. 2 Undantagsbestämmelse om måltid

Om rasten på grund av arbetsuppgifternas karaktär inte kan ordnas i enlighet med mom. 1, ska arbetstagaren ges möjlighet att inta en måltid på arbetsplatsen under arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Syftet med den dagliga vilotiden är att skydda arbetstagaren från orim- ligt långa oavbrutna arbetspass. Undantagsbestämmelsen om mål- tider under arbetstid blir alltså tillämplig endast i de särskilda fall då arbetsuppgifterna kräver oavbruten närvaro och det med hänsyn till arbetsuppgifternas art inte är möjligt att ordna en måltidsrast. I dessa fall intas måltiden vid sidan av arbetet utan att arbetstagaren avlägs- nar sig från arbetsplatsen.

mom. 3 Daglig vilotid i periodarbete vid vissa inrättningar

Vid sjukhus samt vård- och omsorgsinrättningar ska arbetstagare i periodarbete ges en sådan rast som avses i mom. 1 eller, om arbets- tagaren önskar det, möjlighet att raskt inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal vid inrätt- ningen eller på motsvarande måltidsställe, förutsatt att arrangemang- et inte medför störningar i arbetets gång eller i de tjänster som ska tillhandahållas och att måltiden inte medför mer än högst 15–20 mi- nuters frånvaro från arbetet.

mom. 4 Rast (kafferast)

Arbetstagarna ska dagligen ges en 10 minuter lång rast (kafferast) som räknas in i arbetstiden och under vilken arbetstagaren inte får avlägsna sig från arbetsplatsen. Xxxxxx ordnas vid behov i turer och även i övrigt så att arbetets gång eller de tjänster som ska tillhanda- hållas inte störs av rasten. Rasten får inte förläggas till början eller slutet av arbetsskiftet eller arbetsdagen.

A3 Arbetstidshandlingar

§ 32 Utjämning av arbetstiden under en arbetsperiod

mom. 1 Utjämning av arbetstiden

Om den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittlig arbetstid un- der en arbetsperiod, ska en arbetsskiftsförteckning på förhand göras upp för perioden.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om utjämningsscheman för arbetstiden finns i 34 § i arbetstidslagen. Utjämningsschemat är en plan över arbetstids- arrangemangen. För en arbetsperiod görs en arbetsskiftsförteckning upp och bestämmelser om denna finns i § 33 nedan.

mom. 2 Ändring av arbetsperiodens längd

När arbetsperiodens längd ändras ska de arbetstagare ändringen gäller eller deras förtroendeman på begäran få uttrycka sin åsikt. Arbetstagarna ska i god tid före arbetsperiodens början underrättas om ändringen.

§ 33 Arbetsskiftsförteckning

mom. 1 Hur en arbetsskiftsförteckning görs upp

För de arbeten som omfattas av arbetstidslagen ska arbetsgivaren göra upp en arbetsskiftsförteckning, av vilken framgår när arbetsta- garens ordinarie arbetstid börjar och slutar samt tidpunkterna för de dagliga vilotiderna. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för sam- ma tidsperiod som utjämningsschemat för arbetstiden, om det inte är synnerligen svårt på grund av utjämningsperiodens längd eller arbe- tets oregelbundenhet. Arbetsskiftsförteckningen ska dock göras upp för en hel arbetsperiod åt gången. När arbetsskiftsförteckningen görs upp ska förtroendemannen på arbetstagarens begäran ges tillfälle att framföra sin åsikt.

Tillämpningsanvisning

Enligt 35 § i arbetstidslagen ska en arbetsskiftsförteckning göras upp för varje arbetsplats.

Arbetstiden planeras i regel som ordinarie arbetstid i arbetsskiftsför- teckningen dvs. upp till mertids- eller övertidsgränsen (planerings- gränsen). Endast i undantagsfall och med arbetstagarens samtycke antecknas övertid på förhand i arbetsskiftsförteckningen. Då ska tid- punkten för övertidsarbetet och dess mängd antecknas i arbetsskifts- förteckningen. Däremot kan timantalet planeras som ofullständigt i

40 | A3 Arbetstidshandlingar

Kapitel 3 Arbetstid

arbetsskiftsförteckningen när kompensationsledighet ges (till exem- pel kompensation för nattarbete).

Tidpunkterna då arbetstiden börjar och slutar samt de dagliga vilo- tiderna ska anges med exakta klockslag. Vid allmän arbetstid och byråarbetstid är det ändå möjligt att komma överens om flexibel arbets- tid enligt 13 § i arbetstidslagen. Arbetstagaren får då själv inom vissa gränser bestämma de ovan nämnda tidpunkterna. Exempelvis kan man ange att den dagliga vilotiden hålls mellan kl. 11.00 och 13.00.

Vid rekreationsresor, läger o.d. för kunder ska arbetsskiftsförteck- ningar göras upp för de arbetstagare som följer med. Som arbetstid räknas bara den tid då arbetstagaren åläggs utföra arbetsuppgifter under resan eller lägret. Också beredskapstid planeras in i arbets- skiftsförteckningen.

mom. 2 Delgivning av arbetsskiftsförteckningen

Arbetsskiftsförteckningen ska delges arbetstagarna skriftligt och i god tid, senast en vecka innan arbetsperioden börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med arbetstagarens sam- tycke eller av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen. Att arbetstimmar blir övertidsarbete eller att arbetstimmarna i en fast- ställd arbetsskiftsförteckning underskrids utgör i sig inget vägande skäl.

Tillämpningsanvisning

Med arbetstagarens samtycke kan arbetsskiftsförteckningen alltid ändras. Nås inte enighet om ändringen, bör i arbetsskiftsförteckning- en göras endast de ändringar som är nödvändiga med tanke på in- rättningens verksamhet. Förekomsten av vägande skäl prövas från fall till fall.

Vägande skäl till en ändring av arbetsskiftsförteckningen kan anses vara bl.a. verksamhetsbetingade skäl som gäller arbetsplatsens pro- duktion, övriga service eller verksamhet och som man inte vet om när arbetsskiftsförteckningen görs upp, exempelvis underbeman- ning, som ofta uppstår t.ex. vid sjukdomsfall eller någon annan oför- utsedd frånvaro.

Om arbetsskiften måste ändras på grund av att en arbetstagare in- sjuknat, kan det vara motiverat att arbetsskiftsförteckningen ändras efter sjukledigheten eller annan frånvaro också för den arbetstagare som förorsakat omställningen av arbetsskiften. Arbetsskiftsförteck- ningen ska i sistnämnda fall ändras så fort som möjligt efter att man fått veta att arbetstagaren kommer att vara sjukledig.

Ett vägande skäl till en ändring av arbetsskiftsförteckningen före- ligger bl.a. när en arbetstagare på grund av sjukdom eller någon liknande orsak inte arbetar nattskift som man planerat att ge

A3 Arbetstidshandlingar | 41

tidskompensation för. Ändringen av arbetsskiftsförteckningen måste då göras senast under den period i vilken tidskompensationen pla- nerats in.

Ett vägande skäl till en ändring av arbetsskiftsförteckningen föreligger alltid när förteckningen har gjorts upp på ett felaktigt sätt. Den som be- rörs av en ändring bör alltid underrättas om ändringen så snart som möjligt.

A4 Ersättning för obekväm arbetstid

§ 34 Söndags­, lördags­ och helgaftonsersättning

mom. 1 Söndagsersättning

För arbete som utförs på söndag, nyårsdagen, trettondagen, långfre- dagen, annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsom- mardagen, alla helgons dag, självständighetsdagen, juldagen och annandag jul samt kl. 18.00–24.00 på lördag och motsvarande tid dagen före dessa helgdagar betalas utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön för varje arbetstimme eller ges i motsvarande grad förlängd ledighet under ordinarie arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Timlönen räknas ut i enlighet med § 41 i detta kollektivavtal. Om arbe- tet samtidigt är övertidsarbete betalas dessutom övertidsersättning som räknas ut på den oförhöjda timlönen.

mom. 2 Lördagsersättning

För arbete som utförts kl. 6.00–18.00 på helgfri lördag, med undan- tag av påsklördagen eller julafton som infaller på en lördag, betalas lördagsersättning

– i periodarbete som en penningersättning på 20 %, alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordi- narie arbetstid.

– i andra arbetstidsformer betalas en lördagsersättning på 20 % bara för arbetstimmar som ingår i den ordinarie arbetstiden.

Tillämpningsanvisning

I planeringen av arbetsskiftsförteckningen är ordinarie arbetstid den tid som arbetstagaren enligt kollektivavtalet är skyldig att arbeta utan mertids- eller övertidsersättning (se definitionen av ordinarie arbetstid

i § 46). För mertids- eller övertidsarbete som utförs på en lördag inom allmän arbetstid eller byråarbetstid betalas ingen lördagsersättning.

Kapitel 3 Arbetstid

Exempel 11

På ett arbetsställe som i allmänhet hade femdagarsvecka (mån-fre) planerades inom allmän arbetstid ett arbetsskift på lördag, som in- gick i den ordinarie arbetstiden, varvid veckans övriga dagar var i motsvarande mån kortare. Eftersom lördagsarbetet utgjorde en del av veckans ordinarie arbetstid betalades för denna tid lördagsersätt- ning på 20 % enligt detta moment.

Vid byråarbetstid går man till väga på motsvarande sätt. Om lördags- arbetet hade utförts utöver den ordinarie arbetstiden (som mertids- eller övertidsarbete) hade lördagsersättning inte betalats inom allmän arbetstid eller byråarbetstid.

mom. 3 Helgaftonsersättning

För arbetstimmar som utförs kl. 00.00–18.00 på påsklördagen, midsommarafton och på julafton som infaller på någon annan dag än söndag betalas i helgaftonsersättning utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön eller ges i motsvarande grad förlängd kompensa- tionsledighet under ordinarie arbetstid.

§ 35 Ersättning för kvälls­ och nattarbete

mom. 1 Kvällsersättning

Med kvällsarbete avses arbete som utförs kl. 18.00–22.00. För kvällsarbete betalas en penningersättning på 15 %, alternativt ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.

mom. 2 Nattersättning

Med nattarbete avses arbete som utförs kl. 22.00–7.00. För natt- arbete betalas en penningersättning på 30 %, alternativt ges i mot- svarande grad förlängd kompensationsledighet under ordinarie arbetstid. I periodarbete är kompensationsledigheten 20 minuter per nattarbetstimme och penningersättningen 40 %.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om nattarbete finns i 26 § i arbetstidslagen.

mom. 3 Kompensationsledighet som ersättning för nattarbete

Kompensationsledighet för nattarbete ges tidigast under följande arbetsperiod efter att nattarbetet utförts och senast inom den tid som anges i § 42 i detta kollektivavtal.

Tillämpningsanvisning

Om man har planerat att ge en 8 timmar lång kompensation för nattarbete som intjänats under tidigare perioder men det i perioden

A4 Ersättning för obekväm arbetstid | 43

uppkommer 4 extra faktiska arbetstimmar, ska de 4 timmar av kom- pensationen för nattarbete som arbetstagaren gått miste om flyttas till en senare tidpunkt, alternativt betalas penningersättning för dem.

§ 36 Skiftarbete

mom. 1 Definition av skiftarbete

Med skiftarbete avses tvåskiftsarbete som ordnats i enlighet med 27

§ i arbetstidslagen eller treskiftsarbete enligt bilaga 3 i detta avtal.

mom. 2 Hur arbetsskift avlöser varandra

I skiftarbete ska skiften avlösa varandra regelbundet och växla vid på förhand överenskomna tidpunkter, och arbetstagarna ska utföra likartat arbete. En arbetstagare kan tillfälligt hållas i samma skift, om man kommer överens om det med arbetstagaren eller arbetstaga- rens förtroendeman.

Tillämpningsanvisning

Att arbetsskiften avlöser varandra innebär att det andra skiftet börjar omedelbart efter att första skiftet upphört och på motsvarande sätt i treskiftsarbete att det tredje skiftet börjar omedelbart när det andra upphört. Skiften får inte ens delvis överlappa varandra och mellan skiften får inte uppstå någon paus. Undantag är idrottsplatser och avfallsanläggningar eller motsvarande, där skiften delvis får över- lappa varandra med högst en timme, om verksamheten förutsätter det. Att skiften växlar innebär att ingen fortgående hålls i samma skift utan att de personer som haft morgonskift övergår till att ha kvälls- eller nattskift osv.

Om arbetet t.ex. under fem dagar i veckan (mån–fre) har ordnats som skiftarbete som motsvarar de ovan angivna förutsättningarna, men på grund av inrättningens driftstider har ordnats som ett enda skift under veckosluten (lör–sön), dvs. är dagarbete, betalas skifttillägg enligt mom. 3 endast för de dagar då skiftarbete utförs (mån–fre).

mom. 3 Skifttillägg

I tvåskiftsarbete och i sådant treskiftsarbete som avses i bilaga 3 betalas för kvällsskift en penningersättning på 15 % och för nattskift 30 %.

Tillämpningsanvisning

Skifttillägg och kvälls- eller nattersättning betalas inte samtidigt. Betal- ningen av kvällsskifts- eller nattskiftstillägg är inte bunden till vissa klockslag, vilket är fallet med kvälls- och nattersättningarna, utan tilläg- get betalas för alla timmar i kvälls- och nattskift. Skifttillägg betalas inte i periodarbete.

Kapitel 3 Arbetstid

A5 Nödarbete, utryckningsbetonat arbete och beredskap

§ 37 Nödarbete

I de situationer och under de förutsättningar som anges i 21 § i arbetstidslagen kan de ordinarie arbetstiderna förlängas. Nödarbete som utförs som övertidsarbete ersätts i enlighet med bestämmelserna om övertidsersättning i detta avtal.

§ 38 Utryckningsbetonat arbete

mom. 1 Definition av utryckningsbetonat arbete

Med utryckningsbetonat arbete avses sådant arbete till vilket arbets- tagaren inkallas (larmas) under sin fritid efter att redan ha avlägsnat sig från arbetsplatsen utan att ha beordrats beredskap eller på för- hand har fått meddelande om detta arbete. Xxxxxxxxx ska förutsätta att arbetstagaren infinner sig i arbetet omedelbart eller inom en kort tid (högst fem timmar). Om arbetstagaren inkallas till arbetet högst en timme tidigare än vad arbetsskiftsförteckningen förutsätter, är det inte fråga om utryckningsbetonat arbete.

Tillämpningsanvisning

Till arbetstagaren betalas lön inklusive eventuella övertidsersättningar och övriga arbetstidsersättningar för den arbetade tiden. Utrycknings- betonat arbete kan även vara nödarbete som avses i 21 § i arbetstidslagen.

mom. 2 Utryckningspenning och ersättning för resekostnader

För olägenhet som förorsakas av inkallande till utryckningsbetonat arbete och ankomsten till arbetet betalas en utryckningspenning på 7,60 euro, som inte hör till den ordinarie lönen. Till en arbetstagare som i en beredskapssituation eller vid ankomst till utryckningsbeto- nat arbete förorsakas kostnader för resan till eller från arbetsplatsen betalas ersättning för minimikostnaderna.

Tillämpningsanvisning

För att utryckningspenning ska betalas krävs det att arbetsgivaren (och inte t.ex. en kund) inkallar arbetstagaren eller samtycker till inkal- landet. Om arbetstagaren stannar kvar på arbetsplatsen för att påbör- ja sitt arbetsskift, betalas ingen reseersättning för återresan.

§ 39 Beredskap

mom. 1 Definition av beredskap

Med beredskap avses att man på arbetsgivarens initiativ kommit överens om att arbetstagaren ska vara anträffbar i sin bostad

A5 Nödarbete, utryckningsbetonat arbete och beredskap | 45

(bostadsberedskap) eller någon annanstans (fri beredskap) för att vid behov kunna inkallas till arbete. Som beredskap betraktas inte skyldighet att vara i arbetsberedskap på arbetsplatsen, utom i det fall att arbetstagaren har fått tillstånd till att välja själv om han eller hon vill fullgöra beredskapsskyldigheten på arbetsplatsen eller, på vissa villkor, någon annanstans. Beredskapstiden räknas inte in i arbetsti- den. Beredskapen får inte vara så lång eller förekomma så ofta att den oskäligt försvårar arbetstagarens möjligheter att disponera sin fritid. Med bostad avses arbetstagarens egentliga bostad och hem.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren ska besluta om en arbetstagare är skyldig att vara i bostadsberedskap eller fri beredskap. Vid fri beredskap bör sådana skriftliga anvisningar ges att arbetstagaren blir medveten om de rät- tigheter och skyldigheter som hör till beredskapen (t.ex. inom vilken tid arbetstagaren senast ska infinna sig på arbetsplatsen).

Om arbetstagaren inkallas till arbetet under beredskap, räknas den tid som åtgått till att utföra arbetet in i arbetstiden, och för denna tid ges inte beredskapsersättning. Tid som använts för resor till och från arbetsplatsen under beredskap räknas inte in i arbetstiden.

Om arbetsgivaren har ordnat en bostad som inte kan anses vara ar- betstagarens egentliga bostad, men där arbetsgivaren har förpliktat arbetstagaren att vara i beredskap, räknas skyldigheten att vistas i denna bostad in i arbetstiden, och det är då inte fråga om beredskap.

mom. 2 Ersättning för bostadsberedskap

För varje timme i bostadsberedskap betalas en penningersättning på 50 % uträknad på den oförhöjda timlönen, alternativt ges i motsva- rande grad förlängd kompensationsledighet.

Tillämpningsanvisning

Ersättningen för bostadsberedskap ges enligt arbetsgivarens prövning antingen helt i form av kompensationsledighet eller helt i form av pen- ningersättning, eller också ersätts en del genom i motsvarande grad förlängd ledighet under ordinarie arbetstid och en del i pengar.

mom. 3 Ersättning för fri beredskap

För beredskap någon annanstans än i bostaden betalas för varje be- redskapstimme en penningersättning på 20–30 % av den oförhöjda timlönen eller ges i motsvarande grad förlängd kompensationsledig- het. När ersättningen bestäms beaktas de begränsningar som be- redskapen medfört för arbetstagaren, t.ex. hur långt arbetstagaren kan röra sig och den tid som maximalt får åtgå för ankomst till arbetsplatsen.

Kapitel 3 Arbetstid

mom. 4 Förutsättningar för och betalning av beredskapsersättning

En förutsättning för beredskapsersättning är att arbetstagaren har varit i beredskap på grundval av en skriftlig beordran som arbets- givaren utfärdat för viss tid eller på grundval av en arbetsskiftsför- teckning som arbetsgivaren upprättat.

mom. 5 Beredskap, ersättning för resekostnader

Till en arbetstagare som vid beredskap förorsakas kostnader för att ta sig till eller från arbetsplatsen betalas ersättning för minimikostna- derna.

Tillämpningsanvisning

Om arbetstagaren stannar kvar på arbetsplatsen för att påbörja sitt arbetsskift, betalas ingen reseersättning för återresan.

A6 Arbetstidsersättningar

§ 40 Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättning

mom. 1 Allmänna förusättningar

Förutsättningar för mertids-, övertids-, lördags-, söndags- och helgaf- tonsersättning samt kvälls- och nattersättning är att

1) arbetet har utförts på arbetsplatsen eller, av särskilda skäl, på en annan plats som chefen har bestämt

2) den tid som använts för arbetet eller mängden utfört arbete har utretts på ett tillförlitligt sätt

3) arbetet har utförts på grundval av en skriftlig beordran av arbetsgivaren utom då det är fråga om regelbundet skiftarbete eller periodarbete.

Tillämpningsanvisning

Om övertidsarbete har planerats in i arbetsskiftsförteckningen, be- hövs ingen separat beordran om övertid.

Om en arbetstagare utför övertidsarbete hemma, förutsätter ersättan- det av övertidsarbetet förutom en skriftlig beordran om övertidsarbete också tillstånd av chefen. Att utföra övertidsarbete hemma kommer i fråga endast i undantagsfall.

mom. 2 Arbetstidsersättningar till personer som inte omfattas av arbetstidslagen och som är i ledande eller självständig ställning

De bestämmelser i detta avtal som gäller ersättning för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och skiftarbete samt beredskap tillämpas på personer i ledande och självständig ställning som inte omfattas av arbetstidslagen, om betalningen av ersätt- ningarna har avtalats separat i arbetstagarens arbetsavtal eller

man under anställningen kommer överens om det särskilt för någon situation.

Tillämpningsanvisning

Se 2 § 1 mom. 1 punkten i arbetstidslagen och Kollektivavtal för AVAINTA § 2 punkt 1.

mom. 3 Flyttning av kompensationsledighet

Om det i den fastställda arbetsskiftsförteckningen har antecknats att en arbetstagare ges kompensationsledighet och arbetstagaren in- sjuknar under ledigheten flyttas den kompensation som antecknats under sjukledigheten till en senare tidpunkt enligt § 42 i detta kol- lektivavtal. Alternativt kan arbetsgivaren enligt prövning betala en motsvarande ersättning i pengar.

§ 41 Uträkning av arbetstidsersättningar

mom. 1 Uträkning av timlön vid full arbetstid

Den timlön som behövs för uträkning av penningersättningar för mertids-, övertids-, söndags-, lördags-, helgaftons-, kvälls-, natt- och skiftarbete samt beredskap för en arbetstagare som arbetar full arbetstid får man genom att dividera kalendermånadens ordinarie lön för full arbetstid med

– 163 vid allmän arbetstid, periodarbete (arbetstiden per vecka i snitt 38 tim 45 min)

– 158 vid kontinuerligt treskiftsarbete (arbetstiden per vecka i snitt 36 tim)

– 152 vid byråarbetstid, om arbetstiden per vecka är 36 tim 45 min eller kortare.

mom. 2 Uträkning av timlön vid deltidsarbetstid

Timlönen vid deltidsarbete fås genom att den ordinarie lönen för hel- tidsarbete som motsvarar deltidsarbetet divideras med divisorn enligt moment 1 för det arbetstidssystem som tillämpas.

Exempel 12

▪ Arbetstagaren utför deltidsarbete där den ordinarie lönen för

enheltidsanställd i allmän arbetstid är 2 700 euro i månaden.

Kapitel 3 Arbetstid

▪ Timlönen i detta arbete får man genom att dividera 2 700 euro med timlönedivisorn för allmän arbetstid, 163. Timlönen är då 16,56 euro.

▪ Lönedelar som hör till den ordinarie lönen, se § 10 i detta

kollektivavtal.

mom. 3 Uträkning av timlön för övertids- och söndagsarbete i skiftarbete

Om övertids- och söndagsarbete utförs under en tid för vilken det be- talas skifttillägg, räknas skifttillägget enligt § 36 mom. 3 i detta kollek- tivavtal med i den timlön som höjs med 50 eller 100 %.

Tillämpningsanvisning

I timlönen beaktas inte andra arbetstidsersättningar, t.ex. kvälls-, natt-, lördags- eller helgaftonsersättningar.

§ 42 Hur arbetstidsersättningar ges

mom. 1 Tidpunkten för arbetstidsersättningar

Penningersättningar ska betalas och kompensationsledigheter ges senast under den kalendermånad som följer efter att det arbete som berättigar till ersättning har utförts. Om den ordinarie arbetstiden är fastställd för en längre period än en vecka, ska ersättningen dock ges under den kalendermånad som följer efter en sådan periods slut. Enligt överenskommelse med arbetstagaren kan kompensations- ledigheten dock ges ännu under de 4 följande kalendermånaderna. En penningersättning får också betalas senare än vad som sägs ovan, om kompensationsledighet inte har kunnat ges inom den ut- satta tiden på grund av avbrott i arbetet.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren bestämmer ersättningsformen (pengar eller ledighet).

I bilaga 3 finns bestämmelser om betalning av penningersättning för outtagna skiftledigheter i treskiftsarbete.

mom. 2 Arbetstidsbank

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan i avvikelse från mom. 1 komma överens om en längre period än 4 månader under vilken kompensa- tionsledigheter tjänas in och tas ut. Avtalet ska ingås skriftligt. Avtalet kan sägas upp i enlighet med § 43 mom. 2.

Tillämpningsanvisning

Med stöd av denna bestämmelse kan arbetsgivaren och arbetstaga- ren komma överens om att arbetstidsersättningar kan sparas och tas

ut som längre sammanhängande ledigheter (arbetstidsbank). Av det skriftliga avtalet ska framgå principerna för hur kompensationsledig- heter sparas och tas ut. Ledigheterna ska om möjligt bestå av hela arbetsdagar.

Bestämmelser om sparad ledighet finns i § 77.

A7 Avtal om ordinarie arbetstid

§ 43 Avvikelser från allmänna arbetstidsarrangemang

mom. 1 Avtal om arbetstidsarrangemang

Om det är nödvändigt att ordna den ordinarie arbetstiden på ett sätt som avviker från de allmänna arbetstiderna enligt detta avtal, ska arbetsgivaren på förhand komma överens om detta med arbetstaga- ren eller förtroendemannen i fråga. I ett avvikande arbetstidsarrang- emang ska den ordinarie arbetstiden inom högst ett år utjämnas så att den i genomsnitt överensstämmer med detta avtal. Om syftet med arrangemanget är att arbeta in en arbetsdag under någon annan tid, kan man avtala om att eventuella arbetstidsersättningar inte betalas för inarbetningstiden.

Tillämpningsanvisning

Avtalet ingås skriftligt och där ska avtalas om alla de kollektivavtals- bestämmelser från vilka man avviker på grund av arrangemanget. Det kan till exempel vara fråga om att avtala om arbetstiden per dygn, övertidsgränsen per dygn, övertidsgränsen per vecka samt ändringar i arbetstidsersättningarna och i utjämningsperioden.

Se också § 32 om utjämning av arbetstiden under en arbetsperiod,

§ 46 om ordinarie arbetstid och § 123 om lokala avtal.

mom. 2 Avtal om arbetstidsarrangemang upphör

I fråga om arbetstidsarrangemangen kan man avtala om avvikelser som antingen är tidsbegränsade eller gäller tills vidare. Ett tillsvidare gällande avtal om avvikande arbetstidsarrangemang enligt denna paragraf kan när som helst sägas upp med tre månaders varsel, var- efter bestämmelserna i detta kollektivavtal iakttas. Ett avtal som in- gåtts för viss tid upphör att gälla när den avtalade tiden löper ut.

Kapitel 3 Arbetstid

A8 Ordinarie arbetstider

§ 44 Hur arbetstiden bestäms

En arbetstagares arbetstid fastställs enligt detta kollektivavtal med beaktande av arbetsuppgifternas art och mängd och enligt vad som avtalats när arbetsavtalet slöts.

§ 45 Arbetstidsformer

mom. 1 Allmän arbetstid, byråarbetstid, periodarbetstid, kontinuerligt treskiftsarbete

Den ordinarie arbetstiden bestäms enligt den arbetstidsform som till- lämpas på arbetstagaren på det sätt som närmare bestäms i detta kapitel om arbetstid eller i särskilda bestämmelser i bilagorna.

Arbetstidsformer enligt detta kollektivavtal är

1) allmän arbetstid

2) byråarbetstid

3) periodarbetstid

4) kontinuerligt treskiftsarbete (bilaga 3),

Tillämpningsanvisning

Även på deltidsarbetande arbetstagare tillämpas arbetstidsbestäm- melserna i detta kapitel som sådana, om inget annat bestäms nedan.

mom. 2 Flexibel arbetstid

Lokalt kan man avtala om tillämpning av flexibel arbetstid inom all- män arbetstid och byråarbetstid i enlighet med 13 § i arbetstidslagen.

§ 46 Ordinarie arbetstid

mom. 1 Full ordinarie arbetstid

Med full ordinarie arbetstid avses i detta kollektivavtal den fulla arbetstid som gäller för arbetstidsformerna enligt detta avtal och som tillämpas på arbetet i fråga.

Tillämpningsanvisning

Full arbetstid vid allmän arbetstid och periodarbetstid är 38 timmar 45 minuter per vecka eller i genomsnitt detta antal timmar under en arbetsperiod. Full arbetstid vid byråarbetstid är 36 timmar 45 minuter per vecka eller i genomsnitt detta antal timmar under en arbets- period. Bestämmelser om kontinuerligt treskiftsarbete finns i

bilaga 3.

I planeringen av arbetsskiftsförteckningen är ordinarie arbetstid den tid som arbetstagaren enligt kollektivavtalet är skyldig att arbeta utan sär- skild ersättning (mertids- eller övertidsgränsen).

mom. 2 Ordinarie arbetstid i deltidsarbete

Ordinarie deltidsarbetstid är en kortare arbetstid än full ordinarie arbetstid enligt den arbetstidsform som tillämpas på arbetet och den fastställs som arbetstid eller genomsnittlig arbetstid per vecka.

Exempel 13

En arbetstagare har en genomsnittlig arbetstid på 20 timmar per vecka (51,61 procent) i ett arbete där den fulla ordinarie arbetstiden är 38 timmar 45 minuter per vecka. I arbetet tillämpas arbetsperioder på 3 veckor. I ett sådant arbete med treveckorsperioder är den ordinarie deltidsarbetstiden 60 timmar (planeringsgräns, mertidsgräns) och övertidsgränsen den samma som vid full arbetstid.

mom. 3 Ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor och söckenhelgsperioder

Den ordinarie arbetstiden under en söckenhelgsvecka eller en söck- enhelgsperiod är den fulla ordinarie arbetstiden eller den ordinarie deltidsarbetstiden förkortad med den söckenhelgsförkortning som anges i nästa paragraf (§ 47).

Tillämpningsanvisning

Den förkortade arbetstiden under en söckenhelgsvecka eller söcken- helgsperiod anger mertidsgränsen (planeringsgränsen). Den tid som överskrider mertidsgränsen utgör mertidsarbete upp till övertidsgrän- sen vid full arbetstid.

§ 47 Söckenhelger

mom. 1 Definition av söckenhelg

Söckenhelgerna är

– långfredagen, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och mid- sommarafton

– nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, jul- afton, juldagen eller annandag jul när de infaller någon annan dag än lördag eller söndag.

mom. 2 Söckenhelgsförkortning

Ovan nämnda söckenhelger är extra lediga dagar. Om dessa söckenhelger inte kan vara lediga dagar förkortas veckans eller arbetsperiodens ordinarie arbetstid för varje söckenhelg med en

Kapitel 3 Arbetstid

femtedel av den fulla ordinarie arbetstiden eller deltidsarbetstiden per vecka. Förkortningen avrundas till närmaste fem (5) minuter. Förkortningen görs inte på anställningar som inte varar en enda full arbetsperiod.

Tillämpningsanvisning

Söckenhelgsförkortningen ska göras den vecka eller arbetsperiod då söckenhelgen infaller.

Om nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul infaller på en lördag eller sön- dag förkortar de inte arbetstiden.

Vid deltidsarbete som ordnats så att vissa veckor är arbetsveckor och andra är lediga veckor förkortas arbetstiden på grund av söcken- helg, oberoende av om den infaller under en ledig vecka eller en arbetsvecka.

I deltidsarbete är söckenhelgsförkortningen kortare i samma propor- tion som den ordinarie deltidsarbetstiden är kortare än full arbetstid.

För söckenhelg som infaller under semester eller tjänstledighet görs ingen arbetstidsförkortning.

Exempel 14

▪ Allmän arbetstid, full arbetstid, 1 söckenhelg

▪ Vid full arbetstid på 38 h 45 min är arbetstiden under söckenhelgsveckor 7 timmar 45 minuter kortare per söckenhelg.

▪ Mertidsgränsen är 31 h (38 h 45 min - 7 h 45 min = 31 h)

▪ Övertidsgränsen på 38 timmar 45 minuter ändras inte under söckenhelgsveckor.

▪ Om arbetstiden under perioden överskrider mertidsgränsen 31 h, blir det fråga om mertid upp till 38 h 45 min och därefter övertid.

Exempel 15

▪ Allmän arbetstid, deltidsarbete, 1 söckenhelg

▪ Om den genomsnittliga ordinarie deltidsarbetstiden är 21 h per vecka, utgör den avrundade söckenhelgsförkortningen 4 h 10 min per söckenhelg (21 h : 5 = 4,2 h = 4 h 12 min).

▪ Mertidsgränsen är 16 h 50 min. (21 h - 4 h 10 min = 16 h 50 min).

▪ Övertidsgränsen är den samma som vid full allmän arbetstid, dvs. 38 h 45 min.

▪ Om arbetstiden under perioden överskrider 16 h 50 min, blir det fråga om mertid upp till övertidsgränsen 38 h 45 min och därefter övertid: övertidsgränsen är den samma som i full allmän arbetstid.

Exempel 16

▪ Byråarbetstid, full arbetstid, 1 söckenhelg

▪ Vid full arbetstid på 36 h 45 min är arbetstiden under söckenhelgsveckor 7 h 20 min kortare (36 h 45 min : 5 = 7,35 h ≈ 7 h 20 min.).

▪ Mertidsgränsen är 29 h 25 min (36 h 45 min - 7 h 20 min = 29 h 25 min).

▪ Övertidsgränsen är 38 h 45 min

Exempel 17

▪ Byråarbetstid, deltidsarbete, 1 söckenhelg

▪ Om den genomsnittliga ordinarie deltidsarbetstiden är 18 h per vecka, utgör den avrundade söckenhelgsförkortningen 3 h 35 min per söckenhelg (18 : 5 = 3,6 h ≈ 3 h 35 min).

▪ Mertidsgränsen är 14 h 25 min (18 h - 3 h 35 min.).

▪ Övertidsgränsen är den samma som vid full byråarbetstid, dvs. 38 h 45 min.

Exempel 18

▪ Periodarbetstid, full arbetstid, 3 veckors arbetsperiod, 4 söckenhelger

▪ I en 3 veckors arbetsperiod (3 x 38 h 45 min = 116 h 15 min) i vilken ingår 4 söckenhelger som förkortar arbetstiden (julafton, juldagen, annandag jul och nyårsdagen) förkortas den ordinarie fulla arbetstiden med 31 h (4 x 7 h 45 min = 31 h).

▪ Mertidsgränsen är 85 h 15 min (116 h 15 min - 31 min).

▪ Om arbetstiden under perioden överskrider 85 h 15 min, blir det fråga om mertid upp till övertidsgränsen 116 h 15 min och därefter övertid.

Exempel 19

▪ Periodarbetstid, deltidsarbete, 3 veckors arbetsperiod, 4 söckenhelger

▪ Om den genomsnittliga ordinarie deltidsarbetstiden är 19 h per vecka (full arbetstid 38 h 45 min), utgör den avrundade söckenhelgsförkortningen 3 h 50 min per söckenhelg (19 h : 5 = 3,8 h ≈ 3 h 50 min).

▪ I en 3 veckors arbetstidsperiod (3 x 19 h = 57 h) i vilken ingår 4 söckenhelger som förkortar arbetstiden (julafton, juldagen, annandag jul och nyårsdagen) förkortas den ordinarie deltidsarbetstiden med 15 h 10 min (4 x 3 h 50 min).

▪ Mertidsgränsen är 41 h 50 min.

▪ Om arbetstiden under perioden överskrider 41 h 50 min, blir det fråga om mertid upp till övertidsgränsen 116 h 15 min och därefter övertid.

▪ Övertidsgränsen är den samma som vid full periodarbetstid.

B Särskilda bestämmelser för de olika arbetstids formerna

B1 Allmän arbetstid

Kapitel 3 Arbetstid

§ 48 Tillämpning av allmän arbetstid

Allmän arbetstid tillämpas på alla anställda som inte har byråarbetstid, period- arbetstid eller kontinuerligt treskiftsarbete.

§ 49 Allmän arbetstid, full ordinarie arbetstid

Vid allmän arbetstid är den ordinarie arbetstiden högst 9 timmar per dygn och högst 38 timmar 45 minuter per vecka (full ordinarie arbetstid). Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 38 timmar 45 minuter under en arbetsperiod på högst 6 veckor.

Tillämpningsanvisning

Det är motiverat att använda en arbetsperiod som överstiger en vecka endast när det behövs med tanke på verksamheten. Även då räcker det i allmänhet att perioden är 2–4 veckor. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för hela arbets- perioden och den ska följas i enlighet med vad som bestäms närmare i § 33.

Vid deltidsarrangemang kan utjämningsperioden vara längre, men högst 12 veckor.

Under en söckenhelgsvecka eller söckenhelgsperiod förkortas arbetstiden i en- lighet med § 46 mom. 3 i detta kapitel (planeringsgräns, mertidsgräns).

Protokollsanteckning

Särskilda bestämmelser för fostrande daghemspersonal

För de arbetstagare som arbetar som daghemsföreståndare, barnträdgårdslärare eller specialbarnträdgårdslärare och som uppfyller behörighetsvillkoren bestäms arbetstiden enligt denna paragraf. Dessutom tillämpas följande särskilda bestäm- melser:

1) Av denna arbetstid ska alltjämt en tillräcklig del användas enligt daghemmets anvisningar till föräldrakvällar, föräldraträffar och gemensam verksamhetspla- nering på arbetsplatsen samt, utanför arbetsplatsen, bl.a. till planering av och förberedelser för annan verksamhet samt hembesök. Det har allmänt ansetts att ca 8 % av den fostrande personalens arbetstid går till uppgifter av detta slag, vilket bör beaktas när daghemmen planerar arbetstidsanvändningen och arbetsskiftsförteckningen.

2) Arbetstagaren ska årligen ges 5 extra lediga dagar. Om anställningen inte har varat ett helt år eller om tiden i arbete har varit avbruten under året, ges för varje två i § 71 i detta kollektivavtal avsedda fulla kvalifikationsmånader en extra ledig dag, dock högst 5 dagar. Som likställda med arbetade dagar be- traktas då också semesterdagar.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas inte på vikarier som inte uppfyller behörighetsvillkoren.

§ 50 Allmän arbetstid, definition av mertidsarbete

Med mertidsarbete avses sådant arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs ut- över arbetstagarens ordinarie arbetstid, men som inte är övertidsarbete.

Tillämpningsanvisning

För anställda med full allmän arbetstid kan mertidsarbete uppstå endast under söckenhelgsveckor och söckenhelgsperioder.

Vid deltidsarbete utgör tiden mellan den ordinarie deltidsarbetstiden och övertids- gränsen mertidsarbete. Övertidsgränsen sänks inte under söckenhelgsveckor eller söckenhelgsperioder.

§ 51 Allmän arbetstid, ersättning för mertidsarbete

Varje timme mertidsarbete ersätts i form av oförhöjd timlön eller en timme kom- pensationsledighet under ordinarie arbetstid.

§ 52 Allmän arbetstid, övertidsarbete

mom. 1 Allmän arbetstid, definition av övertidsarbete

Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande övertidsgränser:

Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 45 minuter eller den ordi- narie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respek- tive vecka i arbetsperioden.

Tillämpningsanvisning

Vid allmän arbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertids- arbete per vecka. Övertidsarbete ersätts antingen som övertidsarbe- te per dygn eller som övertidsarbete per vecka, men inte som båda.

Kapitel 3 Arbetstid

Från den totala arbetade tiden under en kalendervecka avdras först arbetstimmar som ersätts som övertid per dygn. Om de återstående arbetstimmarna överskrider övertidsgränsen per vecka ersätts den överskjutande arbetstiden som övertid per vecka.

Övertid per dygn uppstår när ett arbetsskift på minst 8 och högst 9 timmar som planerats in i arbetsskiftsförteckningen överskrids, även om övertidsgränsen per vecka inte överskrids.

Exempel 20

▪ Under veckan har det uppstått både övertid per dygn och övertid per vecka.

▪ Arbetsskiftsförteckningen innehåller en 30 minuters måltidsrast.

Kalender- vecka	mån	tis	ons	tor	fre	lör	sön	totalt
Fastställd arbetstid	8–17.30 9 h	8–15.30 7 h	8–15.45 7 h 15	8–16.30 8 h	8–16.00 7 h 30	–	–	38 h 45
Arbetad tid	12 h	7 h	7 h 15	8 h	7 h 30	11 h	–	52 h 45
Övertid per dygn	3 h	–	–	–	–	3 h	–	6 h
Ersättning	2x50 % ja 1x100 %					2x50 % och 1x100 %
Övertid per vecka	52 h 45 - 6 h - 38 h 45 min = 8 h
Ersättning	5x50 % och 3x100 %

mom. 2 Allmän arbetstid, övertidsgräns under söckenhelgsvecka, full arbetstid

Om det i en kalendervecka ingår en arbetstidsförkortande söcken- helg enligt § 47, utgör övertidsgränsen den i arbetsskiftsförteck- ningen antecknade arbetstiden per vecka (mertidsgränsen) utökad med 7 timmar 45 minuter för varje söckenhelg.

Tillämpningsanvisning

Tiden mellan mertidsgränsen (planerad arbetstid) och övertids- gränsen utgör mertidsarbete.

Exempel 21

▪ I arbetsskiftsförteckningen för en treveckorsperiod (116 h 15 min) ingår fyra söckenhelger (à 7 h 45 min) varav tre infaller under den första och en under den andra veckan.

▪ Arbetsskiftsförteckningen har planerats så att det inte uppstår mertids- eller övertidsarbete (ordinarie arbetstid) och sådant arbe- te har inte heller utförts.

Vecka	Fastställd arbetstid Arbetad tid Mertidsgräns	Höjning p.g.a. söckenhelg	Övertids- gränsen per vecka
1	16 h	+ 23 h 15 (3 x 7 h 45)	= 39 h 15 min
2	32 h	+ 7 h 45	= 39 h 45
3	37 h 15		= 37 h 15
Totalt	85 h 15	31 h	116 h 15

Arbetsskiftsförteckning									ersättning %
									0	50	100
Vecka 1	mån sh	tis sh	ons sh	tor	fre	lör	sön	tot.
fastställd arbetstid	0	0	0	8	8	–	–	16 h	–	–	–
arbetad tid	0	0	0	8	8	–	–	16 h
Vecka 2				sh
fastställd arbetstid	8	8	8	0	8	–	–	32 h	–	–	–
arbetad tid	8	8	8	0	8	–	–	32 h
Xxxxx 0
fastställd arbetstid	8	7	7	8	7 h 15	–	–	37h 15	–	–	–
arbetad tid	8	7	7	8	7 h 15	–	–	37h 15

Exempel 22

▪ I arbetsskiftsförteckningen för en treveckorsperiod (116 h 15 min) ingår söckenhelger (à 7 h 45 min).

▪ Under den första veckan i perioden har övertid per dygn uppstått.

▪ Under den andra veckan i perioden har övertid per vecka uppstått.

▪ Under den första och andra veckan i perioden har mertidsarbete uppstått.

Vecka	Fastställd arbetstid Mertids- gräns	Höjning p.g.a. söckenhelg	Övertids- gränsen per vecka	Arbetad tid
1	16 h	+ 23 h 15 (3 x 7 h 45)	= 39 h 15	41 h
2	32 h	+ 7 h 45	= 39 h 45	40 h
3	37 h 15		= 37 h 15	37 h 15
Totalt	85 h 15	31 h	116 h 15	118 h 15

Arbetsskiftsförteckning									oförhöjd timlön	timlön förhöjd med 50 %	timlön förhöjd med 100 %
Vecka 1	mån sh	tis sh	ons sh	tor	fre	lör	sön	tot.
fastställd arbetstid	0	0	0	8	8	–	–	16 h
arbetad tid	8	8	8	9	8	–	–	41 h
övertid per dygn	0	0	0	1	0	–	–	1 h		1 h
övertid per vecka	41 h - 1 h - 39 h 15 min = 45 min									45 min
mertids- arbete	39 h 15 - 16 h = 23 h 15 min								23 h 15
Vecka 2		sh
fastställd arbetstid	8	0	8	8	8	–	–	32 h
arbetad tid	8	8	8	8	8	–	–	40 h
övertid per vecka	40 h - 39 h 45 = 15 min									15 min
mertids- arbete	39 h 45 - 32 h = 7 h 45								7 h 45
Xxxxx 0
fastställd arbetstid	7	7 h 15	7	8	8	–	–	37h 15
arbetad tid	7	7 h 15	7	8	8	–	–	37h 15
▪ För mertid betalas oförhöjd timlön. Se § 51 om ersättning för mertidsarbete vid allmän arbetstid ▪ För övertid betalas timlönen förhöjd med 50 % eller 100 %. Se § 53 om ersättning för övertidsarbete vid allmän arbetstid

Kapitel 3 Arbetstid

mom. 3 Allmän arbetstid, övertidsgräns vid deltidsarbete

Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller en längre arbetstid enligt arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 45 minuter, för arbetsperio- der 38 timmar 45 minuter multiplicerat med antalet veckor i perioden.

Tillämpningsanvisning

I deltidsarbete vid periodarbete finns ingen gräns för övertidsarbete per vecka, utan endast för övertid per arbetsperiod som anges i detta moment. Detta gäller också övertidsgränsen under söckenhelgs- veckor eller söckenhelgsperioder.

Exempel 23

▪ En arbetstagares ordinarie deltidsarbetstid är i snitt 20 h per vecka. Arbetstiden fastställs i fyraveckorsperioder så att arbetsta- garen arbetar 80 timmar under två veckor och är ledig två veckor.

▪ De planerade timmarna är 43 h för den första veckan och 37 h för den andra.

▪ Övertidsgränsen är 155 h (4 x 38 h 45 min = 155 h).

Den planerade arbetstiden

under den första veckan (43 h) är	8	8	9	9	9 h
vilket anger övertidsgränserna per dygn Den planerade arbetstiden
under den andra veckan (37 h) är	8	8	7	7	7 h
och övertidsgränserna per dygn är	8	8	8	8	8 h

▪ Om arbetstagaren under den andra veckan arbetar 8 timmar var- je dag uppstår ingen övertid per dygn eftersom arbetstiden per dygn aldrig överskrider 8 timmar. Däremot uppstår det 3 timmar mertidsarbete som ersätts med en oförhöjd timlön eller motsva- rande kompensationsledighet under ordinarie arbetstid.

▪ Om arbetstagaren också arbetar under de lediga veckorna utgör detta arbete mertidsarbete till den del det överstiger den ordinarie deltidsarbetstiden (80 h) under arbetsperioden upp till 155 timmar, varefter det räknas som övertid.

§ 53 Allmän arbetstid, ersättning för övertidsarbete

För övertidsarbete betalas i penningersättning

– en med 50 % förhöjd timlön för de 2 första timmarna övertidsarbete per dygn och en med 100 % förhöjd timlön för varje följande timme övertidsarbete per dygn

– en med 50 % förhöjd timlön för de 5 första timmarna övertidsarbete per vecka och en med 100 % förhöjd timlön för varje följande timme övertidsarbete per vecka.

Alternativt ges kompensationsledighet under ordinarie arbetstid utökad på mot- svarande sätt.

B2 Byråarbetstid

§ 54 Tillämpning av byråarbetstid

Byråarbetstid tillämpas huvudsakligen på anställda med förvaltningsoch kontors- uppgifter.

Kapitel 3 Arbetstid

Tillämpningsanvisning

När förutsättningarna för att tillämpa byråarbetstid prövas är det inte avgörande hur stor del av arbetet som sker i kontorsförhållanden, utan hurdana arbetsuppgifter den anställde sköter. Byråarbetstid tillämpas på egentligt kontorsarbete, men ock- så på anställda som sköter administration, planering och redovisning.

§ 55 Ordinarie byråarbetstid, arbetstidens längd

Vid byråarbetstid är den ordinarie arbetstiden högst 9 timmar per dygn och högst 36 timmar 45 minuter per vecka (full ordinarie arbetstid) eller i genomsnitt denna tid under en högst 6 veckor lång arbetsperiod.

Protokollsanteckning

Medlemsorganisationerna kan fortsättningsvis iaktta den byråarbetstid som till- lämpades före 1.5.1995. I så fall iakttas inte detta kollektivavtals bestämmelser om byråarbetstid.

Tillämpningsanvisning

I fråga om byråarbetstid under söckenhelgsveckor, se § 47 med tillämpningsanvis- ningar.

§ 56 Byråarbetstid, mertids­ och övertidsarbete

mom. 1 Byråarbetstid, mertidsarbete

Med mertidsarbete avses sådant arbete som på arbetsgivarens initi- ativ utförs utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är över- tidsarbete.

Tillämpningsanvisning

Vid byråarbetstid är mertidsarbete de två första arbetstimmar under en vecka som utförs utöver den ordinarie arbetstiden. Mertidsarbete kan också uppstå vid deltidsarbete och utgörs då av tiden mellan den ordinarie deltidsarbetstiden och övertidsgränsen.

Om mertidsgränsen för en arbetstagare med full arbetstid underskri- der en deltidsarbetandes ordinarie arbetstid är den deltidsarbetandes mertidsgräns den samma som mertidsgränsen vid full arbetstid.

mom. 2 Byråarbetstid, övertidsarbete

Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande övertidsgränser:

Övertidsgränsen per dygn är 8 timmar eller ett längre arbetsskift som antecknats i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

B2 Byråarbetstid | 61

Övertidsgränsen per vecka är 38 timmar 45 minuter eller den ordi- narie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen för respek- tive vecka i arbetsperioden utökad med 2 timmar.

Tillämpningsanvisning

Vid byråarbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka. Från den arbetade tiden per vecka avdras först eventuellt övertidsarbete per dygn. Om övertidsgränsen per vecka överskrids också därefter, utgör den överskjutande tiden övertidsarbete per vecka. Övertid per vecka uppstår i allmänhet då arbete utförs minst sex dagar under en vecka. Den fulla ordinarie arbetstiden är 36 tim- mar 45 minuter och övertidsgränsen är 38 timmar 45 minuter. Av de timmar som överskrider den ordinarie arbetstiden per vecka utgör 2 timmar mertidsarbete.

mom. 3 Byråarbetstid, övertidsgräns under söckenhelgsvecka

Vid byråarbetstid är övertidsgränsen under en söckenhelgsvecka den arbetstid per vecka som antecknats i arbetsskiftsförteckningen (mertidsgränsen) utökad med 2 timmar och med 7 timmar 20 minuter för varje arbetstidsförkortande söckenhelg.

Exempel 24

▪ Under veckan infaller en söckenhelg och arbetstiden minskas

därför med 7 timmar 20 minuter.

▪ För veckan har 29 h 25 min antecknas som arbetstid i arbets- skiftsförteckningen. Detta timantal anger mertidsgränsen.

▪ Övertidsgränsen är 38 h 45 min (29 h 25 min + 2 h + 7 h 20 min =

38 h 45 min).

mom. 4 Byråarbetstid, övertidsgräns under söckenhelgsperiod

Om arbetstiden vid byråarbetstid har arrangerats i perioder på två eller flera veckor är arbetstiden under en period där det ingår en eller flera söckenhelger den arbetstid som antecknats i arbetsskiftsför- teckningen utökad med 2 timmar för varje vecka i arbetsperioden och med 7 timmar 20 minuter för varje arbetstidsförkortande söcken- helg.

Exempel 25

▪ Fyraveckorsperioder tillämpas

▪ Övertidsgränsen under perioden är 155 h (4 x 38 h 45 min)

▪ Under arbetsperioden infaller 2 söckenhelger under den andra veckan och 1 söckenhelg under den tredje veckan. Under perioden infaller alltså sammanlagt 3 söckenhelger.

▪ Den ordinarie arbetstiden (planeringsgränsen, mertidsgränsen) är 123 h 45 min (4 x 36 h 45 min - 3 x 7 h 20 min = 147 h - 22 h = 125 h)

Kapitel 3 Arbetstid

▪ Övertidsgränsen är den arbetstid som antecknats i arbetsskiftsför- teckningen utökad med 30 h (den ordinarie arbetstiden per vecka utökad med två timmar = 4 x 2 h + söckenhelgsförkortningar 3 x 7 h 20 min = 8 h + 22 h = 30 h).

§ 57 Byråarbetstid, ersättning för mertidsarbete

Varje timme mertidsarbete ersätts i form av oförhöjd timlön eller en timme kom- pensationsledighet under ordinarie arbetstid.

§ 58 Byråarbetstid, ersättning för övertidsarbete

För övertidsarbete betalas i penningersättning

– en med 50 % förhöjd timlön för de 2 första timmarna övertidsarbete per dygn och en med 100 % förhöjd timlön för varje följande timme övertidsarbete per dygn

– en med 50 % förhöjd timlön för de 5 första timmarna övertidsarbete per vecka och en med 100 % förhöjd lön för varje följande timme övertidsarbete per vecka.

Alternativt ges kompensationsledighet under ordinarie arbetstid utökad på motsvarande sätt.

B3 Periodarbetstid

§ 59 Tillämpning av periodarbetstid

Bestämmelserna om periodarbetstid kan tillämpas på arbeten och verksam- hetsenheter som nämns i 7 § i arbetstidslagen samt i hamnar och tvätterier.

Tillämpningsanvisning

Arbeten och verksamhetsenheter enligt 7 § i arbetstidslagen är bl.a. sjukhus, vårdinrättningar, barndaghem som håller öppet dygnet runt, boendeenheter för handikappade som håller öppet dygnet runt samt servicehem för äldre och lik- nande enheter.

Om nattarbete inte är nödvändigt i ett arbete som i sig hör till tillämpningsområdet för 7 § i arbetstidslagen kan arbetsgivaren avgöra om allmän arbetstid eller period- arbetstid ska tillämpas. Arbetsgivaren väljer det arbetstidssystem som är mest ändamålsenligt för verksamheten och arbetet. Vid övergång från ett avtalsenligt system till ett annat ska de arbetstagare som ändringen berör höras innan beslut fattas.

§ 60 Periodarbete, full arbetsperiod, full arbetstid

När en arbetstagares arbetstid har ordnats som periodarbete enligt 7 § i arbets- tidslagen bestäms den fulla ordinarie arbetstiden beroende på arbetsperiodens längd enligt följande:

Arbetsperiodens längd, veckor	Full ordinarie arbetstid i arbetsperioden
2	77 h 30 min
3	116 h 15 min
4	155 h
5	193 h 45 min
6	232 h 30 min

Tillämpningsanvisning

I fråga om söckenhelgers inverkan på arbetstiden i periodarbete, se § 47 med exempel.

Arbetsgivaren avgör arbetsperiodernas längd. Arbetsskiftsförteckningen ska gö- ras upp för hela arbetsperioden och delges arbetstagarna före periodens början i enlighet med § 33 i detta kapitel.

I periodarbete bestäms ingen arbetstid per vecka eller per dygn, men när arbets- tiden planeras ska man beakta arbetstidslagens bestämmelser om dygnsvila (29

§) och detta kollektivavtals bestämmelser om ledighet per vecka och ledighetens inverkan på planeringen av arbetsskift (§ 30).

I arbetstidsarrangemangen för en deltidsanställd i periodarbete kan utjämnings- perioden vara högst 12 veckor. Också i sådana fall ska arbetsskiftsförteckningen i regel göras upp för hela utjämningsperioden.

Exempel 26

Arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om en genomsnittlig arbets- tid på 20 h per vecka (51,61 %) i ett arbete där den fulla ordinarie arbetstiden är 38 h 45 minuter per vecka. Om man i arbetet till exempel iakttar arbetsperioder på tre veckor är arbetstagarens ordinarie deltidsarbetstid under arbetsperioden 60 h (planeringsgräns, mertidsgräns).

§ 61 Periodarbetstid, avbruten period

mom. 1 Periodarbetstid, avbruten arbetsperiod

Om arbetsperioden avbryts på grund av att anställningen börjar eller slutar eller på grund av semester, tjänstledighet eller permittering, tillämpas dessa bestämmelser för mertids- och övertidsarbete under en avbruten arbetsperiod.

Kapitel 3 Arbetstid

mom. 2 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand och överraskande avbrott

Om man redan när arbetsskiftsförteckningen görs upp vet om ett av- brott som avses i detta moment, planeras arbetstiden i arbetsskifts- förteckningen enligt § 62 i detta kollektivavtal (planeringsgräns, mer- tidsgräns).

Om avbrottet framgår efter att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp och delgetts arbetstagarna (§ 33) men minst 5 dagar innan arbetsperioden börjar, ändras den planerade arbetsskiftsförteckning- en i överensstämmelse med § 62. Om avbrottet framgår senare be- traktas det som ett överraskande avbrott.

Tillämpningsanvisning

Avbrott är antingen avbrott man vet om på förhand och då iakttas § 62, eller överraskande avbrott och då iakttas § 64 i detta kollektiv- avtal.

Om avbrottet framgår senare än 5 dagar innan arbetsperioden börjar betraktas det som ett överraskande avbrott. I så fall följs den arbets- skiftsförteckning som delgetts arbetstagarna med iakttagande av § 64 och 65.

Utjämningsdagar räknas inte till de avbrottsdagar som avses här.

§ 62 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand

mom. 1 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand, full ordinarie arbetstid

Om det under en av arbetsveckorna i arbetsperioden ingår ett av- brott som man vet om på förhand, enligt definitionen i § 61, planeras arbetstiden för den veckan i arbetsperioden på följande sätt:

Antalet avbrottsdagar under veckan	Periodens arbetstid för den avbrutna veckan
1	32 h 24 min
2	24 h 18 min
3	16 h 12 min
4	8 h 6 min
5–7	–

Exempel 27

▪ För en arbetstagare fastställs två semesterdagar under en av veckorna i en treveckorsperiod. För den veckan antecknas 24 h 18 min som arbetstid.

▪ För de två andra veckorna är arbetstiden 77 h 30 min (2 x 38 h 45 min = 77 h 30 min).

▪ Arbetstiden under hela perioden är alltså 101 h 48 min

(77 h 30 min + 24 h 18 min = 101 h 48 min), vilket samtidigt är övertidsgränsen under perioden.

▪ I § 99 mom. 3 finns bestämmelser om beviljande av prövnings­

baserad tjänstledighet.

mom. 2 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand, deltidsarbete

Vid deltidsarbete är arbetstiden under en avbruten period kortare än arbetstiden enligt mom. 1 i samma proportion som den ordinarie del- tidsarbetstiden är kortare än full arbetstid.

Exempel 28

▪ En arbetstagares ordinarie deltidsarbetstid är i snitt 20 h per vecka, dvs. 51,61 procent av full arbetstid.

▪ Arbetstiden under en vecka med 3 avbrottsdagar är 51,61 procent av 16 h 12 min = 8 h 22 min.

▪ Om arbetstiden är ordnad i treveckorsperioder är arbetstiden

under den avbrutna perioden 48 timmar 22 minuter (2 x 20 h + 8 h 22 min) = 48 h 22 min).

§ 63 Periodarbetstid, avbrott som man vet om på förhand under en söckenhelgsperiod

Om det i en avbruten arbetsperiod ingår en arbetstidsförkortande söckenhelg en- ligt § 47 ovan, görs en söckenhelgsförkortning i den arbetstid som anges i § 62 mom. 1 i detta kapitel, förutsatt att söckenhelgen inte infaller under avbrottet.

Deltidsarbetstiden minskas på motsvarande sätt under samma förutsättningar. Arbetstidsersättningar, se § 34.

§ 64 Periodarbetstid, överraskande avbrott

mom. 1 Periodarbetstid, övertidsgräns

Om det uppstår ett avbrott man inte har vetat om vid den tidpunkt då arbetsskiftsförteckningen gjordes upp eller senast 5 dagar före arbets- periodens början, iakttas den fastställda arbetsskiftsförteckningen trots avbrottet, och arbetstid som förlagts utanför avbrottet anger övertids- gränsen vid full arbetstid. Också i deltidsarbete är övertidsgränsen den samma som vid full arbetstid under en full arbetsperiod.

Kapitel 3 Arbetstid

Exempel 29

▪ I deltidsarbete som utförs i fyraveckorsperioder är övertidsgrän- sen 155 timmar (4 x 38 h 45 min = 155 h) också under en period med överraskande avbrott.

▪ Tiden mellan den arbetstid som planerats i arbetsskiftsförteckning- en och övertidsgränsen utgör mertidsarbete.

mom. 2 Periodarbetstid, ofullständig arbetstid enligt arbetsskiftsförteckningen vid full arbetstid

Om kompensationsledighet har planerats in i arbetsskiftsförteck- ningen under en arbetsperiod som överraskande avbryts är övertids- gränsen den arbetstid som markerats utanför avbrottet i arbetsskifts- förteckningen utökad med den planerade ledigheten. Vid deltidsar- bete är detta gränsen för mertidsarbete.

Exempel 30

▪ För en arbetstagare har 8 timmar kompensationsledighet plane- rats under arbetsperioden.

▪ Under perioden inträffar ett överraskande avbrott, och övertids- gränsen är då den arbetstid som planerats in utanför avbrottet ut- ökad med 8 timmar.

▪ Under arbetsperioden fullgör arbetstagaren en extra, 10 timmar lång arbetsdag. Av denna tid är 2 timmar övertidsarbete (överskri- der övertidsgränsen) som ersätts med 50 procents förhöjning. Kompensationsledigheten (8 h) förblir outtagen och en motsvaran- de ledighet ges under följande arbetsperiod eller ersätts i pengar enligt § 42 i detta kollektivavtal.

§ 65 Periodarbetstid, överraskande avbrott under söckenhelgsperiod

mom. 1 Periodarbetstid, mertidsgräns och övertidsarbete vid full arbetstid

När det inträffar ett överraskande avbrott i full ordinarie arbetstid un- der en söckenhelgsperiod, är mertidsgränsen den arbetstid som pla- nerats in utanför avbrottet. Övertidsgränsen får man genom att till gränsen för mertidsarbete lägga en söckenhelgsförkortning på 7 tim- mar 45 minuter för varje söckenhelg.

Också i deltidsarbete är mertidsgränsen den arbetstid som planerats in utanför avbrottet.

Tillämpningsanvisning

Övertidsgränsen är den samma som för full arbetstid under en full arbetsperiod.

Exempel 31

▪ Under en treveckorsperiod med full arbetstid och en söckenhelg inträffar ett 3 dagar långt överraskande avbrott.

▪ Utanför avbrottet har 92 arbetstimmar planerats in.

▪ Den planerade arbetstiden, 92 h, anger mertidsgränsen; övertids- gränsen är 99 h 45 minuter (92 h + 7h 45 min = 99 h 45 min).

mom. 2 Periodarbetstid, överraskande avbrott under söckenhelgsvecka, ofullständig arbetstid enligt arbetsskiftsförteckningen, övertids- och mertidsgräns

Om kompensationsledighet har planerats in i arbetstiden i arbets- skiftsförteckningen är mertidsgränsen den arbetstid som planerats in i arbetsskiftsförteckningen utanför avbrottet utökad med den plane- rade kompensationsledigheten. Övertidsgränsen får man genom att till gränsen för mertidsarbete lägga en söckenhelgsförkortning på 7 timmar 45 minuter för varje söckenhelg i arbetsperioden som infaller utanför avbrottet. Kompensationsledighet som inte har kunnat tas ut ersätts enligt § 40 mom. 3 i detta kollektivavtal.

§ 66 Periodarbetstid, mertidsersättning

mom. 1 Periodarbetstid, definition av mertidsarbete

Mertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ utöver den ordinarie arbetstiden, men som inte är övertidsarbete.

mom. 2 Periodarbetstid, mertidsersättningens storlek

Mertidsarbete kan ersättas med oförhöjd timlön för varje mertids- timme eller kompenseras med motsvarande ledighet under ordinarie arbetstid.

Tillämpningsanvisning

För anställda med full arbetstid kan mertidsarbete vid periodarbete uppstå endast under söckenhelgsveckor och söckenhelgsperioder.

Vid deltidsarbete utgör tiden mellan den ordinarie deltidsarbetstiden och övertidsgränsen mertidsarbete. Övertidsgränsen sänks inte under söckenhelgsveckor eller söckenhelgsperioder.

§ 67 Periodarbetstid, övertidsersättning

mom. 1 Periodarbetstid, definition av övertidsarbete

Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider de gränser för övertidsarbete som anges ovan för periodarbete.

Kapitel 3 Arbetstid

Tillämpningsanvisning

Vid periodarbetstid finns ingen övertidsgräns per dygn eller per vecka, utan endast övertid och övertidsgräns per arbetsperiod.

mom. 2 Periodarbetstid, övertidsersättningens storlek

Som övertidsersättning betalas

– timlönen förhöjd med 50 procent

– för de 12 första övertidstimmarna i en tvåveckorsperiod

– för de 18 första övertidstimmarna i en treveckorsperiod

– för de 24 första övertidstimmarna i en fyraveckorsperiod

– för de 30 första övertidstimmarna i en femveckorsperiod

– för de 36 första övertidstimmarna i en sexveckorsperiod

– timlönen förhöjd med 100 procent för tid som överskrider detta.

Alternativt ges ledighet under ordinarie arbetstid utökad på motsva- rande sätt.

§ 68 Periodarbetstid, kort anställning

mom. 1 Periodarbetstid, övertidsgräns vid kort anställning

Denna paragraf iakttas vid korta anställningar som inte varar en enda hel arbetsperiod.

Tillämpningsanvisning

Vid korta anställningar som varar en hel arbetsperiod iakttas bestäm- melserna om periodarbete i § 60–67 ovan.

mom. 2 Periodarbetstid, kort anställning, tabell för övertidsgränser

Övertidsarbete är arbetstid som överskrider följande övertidsgränser per kalendervecka:

Anställningens längd, dagar per vecka	Övertidsgränsen
1	8 h 6 min
2	16 h 12 min
3	24 h 18 min
4	32 h 24 min
5 eller fler	38 h 45 min

mom. 3 Periodarbetstid, övertidsersättning vid kort anställning

Som övertidsersättning betalas timlönen förhöjd med 50 procent för de 6 första övertidstimmarna varje kalendervecka och därefter timlö- nen förhöjd med 100 procent för de överskridande timmarna.

Exempel 32

▪ Fyraveckorsperioder tillämpas.

▪ En arbetstagares vikariat varar 2 fulla kalenderveckor och 3 dagar under en period.

▪ Övertidsgränsen (planeringsgränsen) är 38 h 45 minuter per vecka och för den ofullständiga veckan 24 h 18 min.

▪ Under vikariatet kan man alltså planera in 101 h 48 min arbete (38 h 45 min + 38 h 45 min + 24 h 18 min = 101 h 48 min).

▪ Arbetstagaren har arbetat 114 h 18 min varav 2 h övertid under den första fulla veckan, 4 h under den andra fulla veckan och 6 h 30 min under den tredje ofullständiga veckan.

▪ Under den första och den andra veckan är övertidstimmarna färre än 6 h och övertidsarbetet ersätts alltså med 50 procents förhöj- ning. Under den tredje (ofullständiga) veckan är övertidsarbetet 6 h 30 min. Då ersätts 6 h med 50 procents förhöjning och 30 min med 100 procents förhöjning.

Exempel 33

▪ Treveckorsperioder används.

▪ En arbetstagares vikariat varar från torsdag den första veckan till onsdag den andra veckan.

▪ Övertidsgränsen den första veckan är 32 h 24 min och den andra veckan 24 h 18 min.

▪ Den första veckan har arbetstagaren arbetat 40 h 24 min och den andra veckan 26 h 18 min.

▪ Därmed uppstår 8 h övertid den första veckan och av dem ersätts de 6 första med 50 procents förhöjning och de 2 återstående med 100 procents förhöjning. De 2 övertidstimmarna den andra veckan ersätts med 50 procents förhöjning.

Kapitel 4 Semester

Kapitel 4

Semester

A Allmänna bestämmelser

§ 69 Semesterkapitlets tillämpningsområde och rätt till semester

mom. 1 Rätt till semester

Arbetstagare har rätt till semester enligt bestämmelserna i detta ka- pitel.

Protokollsanteckning

På semester och semesterersättningar som hänför sig till tiden före 1.10.2007 tillämpas de bestämmelser som gällde t.o.m. 30.9.2007.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna i detta kapitel ersätter semesterlagens bestämmel- ser, om inte något annat uttryckligen bestäms nedan. Till skillnad från semesterlagen baserar sig semesterbestämmelserna i detta kollektiv- avtal på 5-dagarsvecka.

mom. 2 Tillämpning av semesterlagen

Utöver bestämmelserna i detta kapitel tillämpas följande bestämmel- ser i semesterlagen (162/2005):

1 § (tillämpningsområde), 2 § (begränsningar av tillämpningsom- rådet), 3 § (bestämmelsernas tvingande natur), 5 § 2 mom. (fall där intjänandet av semester inte avbryts), 8 § 2 mom. (arbetstagarens rätt till ledighet på basis av flera på varandra följande arbetsavtal för viss tid), 28 § (semesterlönespecifikation), 29 § (semesterbokföring), 30 § (avvikelse genom kollektivavtal), 35 § (framläggande), 36 § (arbetsrådets utlåtande), 37 § (tillsyn), 38 § (straffbestämmelser),

39 § (ikraftträdande) och 40 § (övergångsbestämmelser).

mom. 3 Rätt till semester vid omedelbar övergång från en anställning till en annan

Om en arbetstagare under sin anställning hos samma arbetsgivare omedelbart övergår från en anställning till en annan, har arbetstaga- ren rätt till semester enligt detta kapitel också för den del av det på- gående kvalifikationsåret som inföll före övergången.

Tillämpningsanvisning

Om en arbetstagare som omfattas av arbetskollektivavtalet för tim- avlönade (TIM-AKA) mitt under kvalifikationsåret omedelbart (utan en enda kalenderdags avbrott) övergår till att bli arbetstagare med må- nadslön, har arbetstagaren rätt till semester eller semesterersättning enligt detta kapitel också för den del av kvalifikationsåret som inföll före övergången. På motsvarande sätt gäller att om en arbetstagare omedelbart övergår till att omfattas av arbetskollektivavtalet för tim- avlönade, bestäms semestern och semesterersättningen enligt arbets- kollektivavtalet för timavlönade. Från semestern avdras den semester för kvalifikationsåret som eventuellt tagits ut före övergången. Semes- terersättning enligt avtalet för timavlönade (TIM-AKA) innehåller också semesterpenning. Se § 83 mom. 4.

mom. 4 Överföring av semesterförmåner till följande anställning

Om arbetsgivaren och arbetstagaren innan anställningen upphör av- talar om ett nytt anställningsförhållande, kan de samtidigt avtala om att de semesterförmåner, med undantag av semesterpenningen, som arbetstagaren intjänat innan det första anställningsförhållandet upphör överförs till följande anställning. Avtalet ska ingås skriftligt.

Tillämpningsanvisning

Avtalet kan även gälla överföring av semesterförmåner från flera an- ställningar förutsatt att man har kommit överens om den nya anställ- ningen innan den pågående anställningen upphört. Avtalet om över- föring av semester ingås skriftligt och bifogas semesterbokföringen. Intjänade förmåner överförs oförändrade.

Om man kommit överens om överföring av den semesterersättning som avses i § 81 mom. 3, betalas den överförda semesterersättning- en till samma belopp som den hade betalats på basis av den anställ- ning som den överförts från. Semesterpenning kan inte överföras, utan eventuell semesterpenning betalas vid varje anställnings upp- hörande.

Om det efter att avtalet om överföring av semesterförmånerna ingåtts och anställningen upphört står klart att arbetsavtalet förfaller och det inte blir något nytt anställningsförhållande, ska de intjänade semester- förmånerna betalas på arbetstagarens begäran.

mom. 5 Semester för arbetstagare som arbetar som lärare

Om en arbetstagare som har rätt till semester övergår till att i anställ- ning hos samma arbetsgivare sköta en läraruppgift till vilken det inte hör rätt till semester, avdras den kalkylerade semestertid som ingår i tiden för lärararbetet från den semester som arbetstagaren har tjänat in under föregående kvalifikationsår.

Kapitel 4 Semester

Tillämpningsanvisning

När en lärare övergår till att sköta uppgifter där rätt till semester ingår tillämpas § 19 i den allmänna delen i kollektivavtal för AVAINTA arbets- givarna rf undervisningssektorn (AVAINOTES).

§ 70 Grundläggande semesterbegrepp

Kvalifikationsår är den period som börjar 1.4 och slutar 31.3.

Semesterår är det kalenderår under vilket kvalifikationsåret tar slut.

Sommarsemester är den del av semestern som ska tas ut under semester- perioden (2.5–30.9).

Vintersemester är den del av semestern som ska tas ut utanför semester- perioden (1.10–30.4).

Full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad som enligt § 71 i detta kapitel berättigar till semester.

Semesterdagar är sådana semesterdagar som intjänats enligt § 73 i detta kapitel och som åtgår enligt § 74.

Semestertid är den period som fastställts som semestertid; i den kan utöver

semesterdagarna också ingå andra dagar.

§ 71 Full kvalifikationsmånad

En full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad under kvalifikationsåret under vilken anställningen fortgått utan avbrott i minst 16 kalenderdagar och under vilken arbetstagaren arbetat minst 35 timmar eller 14 dagar.

Tillämpningsanvisning

Även tid som likställs med arbetad tid enligt § 72 räknas med vid uppskattningen av den kontinuerliga anställningens längd. Varje dag som är likställd med en arbetad dag anses omfatta det antal arbetstimmar som den skulle ha omfattat om arbetstagaren hade arbetat den dagen.

Exempel 34

14-dagarsregeln behövs bara i de sällsynta fall då anställningen fortgår minst 16 kalenderdagar under en kalendermånad och i den ingår 14 arbetsdagar men inte 35 arbetstimmar. Om arbetstagaren t.ex. arbetar bara 2 timmar om dagen 14 da- gar i månaden dvs. sammanlagt 28 timmar, är månaden en full kvalifikat på basis av 14-dagarsregeln, även om kravet på 35 arbetstimmar inte uppfylls.

§ 72 Tid som likställs med arbetad tid

När man räknar ut antalet kalendermånader som berättigar till semester enligt § 71 ovan likställs med arbetad tid den tid då arbetstagaren varit förhindrad att ut- föra sitt arbete på grund av:

1) semester eller ledighet enligt § 82 mom. 1 i detta kollektivavtal eller 8 § 2 mom. i semesterlagen

2) sjukledighet under vilken arbetstagaren har eller skulle ha haft ovillkorlig rätt till lön

Tillämpningsanvisning

Denna punkt tillämpas också då arbetstagaren i stället för sjuklön har fått olycksfallsersättning eller någon annan ersättning för den tid av arbetsoförmåga för vilken arbetstagaren skulle ha ovillkorlig rätt till sjuklön.

3) moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet enligt 4 kap. 1 §, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 § eller frånvaro av tvingande fa- miljeskäl enligt 4 kap. 7 § i arbetsavtalslagen (55/2001)

4) permittering under högst 30 kalenderdagar åt gången

5) sådan studieledighet som avses i lagen om studieledighet (273/1979), under sammanlagt 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret

6) tjänstledighet som beviljats för deltagande i sådan utbildning som arbetet för- utsätter, under högst 30 kalenderdagar åt gången

7) deltagande i sådan teoretisk utbildning som överensstämmer med 16 § i la- gen om yrkesutbildning (630/1998) och som ett gällande läroavtal förutsätter

8) annan tillåten frånvaro under sammanlagt högst 30 kalenderdagar under kva- lifikationsåret, förutsatt att arbetstagaren under kvalifikationsåret arbetat hos medlemsorganisationen minst 22 arbetsdagar.

Som annan tillåten frånvaro enligt punkt 8 betraktas också frånvarotid som överskrider de tider som avses i punkt 2 (sjukledighet), punkt 5 (studieledig- het) och punkt 6 (utbildning som arbetet förutsätter). Om arbetstagaren får se- mester eller semesterersättning för frånvarotiden på basis av ett anställnings- förhållande hos en annan arbetsgivare, kan man låta bli att räkna en sådan frånvarotid som likställd med arbetade dagar.

Tillämpningsanvisning

Annan tillåten frånvaro är bl.a. vårdledighet, alterneringsledighet, studieledighet och oavlönad tjänstledighet som arbetsgivaren beviljat. Om arbetstagaren t.ex. har studieledigt, räknas såsom tid som likställs med arbetad tid 30 dagar på basis av punkt 5 och ytterligare 30 dagar på basis av punkt 8, i de fall då studie-

Kapitel 4 Semester

ledigheten räcker mer än 30 dagar eller arbetstagaren av någon annan orsak är frånvarande med arbetsgivarens tillstånd. För att punkt 8 ska kunna tillämpas förutsätts dock att arbetstagaren inte varit frånvarande under hela kvalifikations- året, utan arbetat minst 22 arbetsdagar.

9 kompensationsledighet som tagits ur en arbetstidsbank enligt § 42 mom. 2 i detta kollektivavtal.

B Semesterns längd

§ 73 Semesterns längd

mom. 1 Semesterns längd bestäms utgående från antalet fulla kvalifikations- månader enligt § 71, den till erfarenhetstillägg berättigande anställ- ningstid som inverkar på semestern samt anställningens längd.

Tillämpningsanvisning

Semestern bestäms och semesterersättningen och semesterpenning- en betalas separat för varje kvalifikationsår.

mom. 2 Hur semestertabellerna används

Semesterns längd bestäms enligt tabell 1, 2 eller 3 i mom. 3. Den ta- bell som ska användas väljs utgående från den anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg och den nuvarande anställningens längd. Antalet semesterdagar eller dagar för vilka betalas semester- ersättning bestäms enligt

1) rad A i semestertabellen om semestern i sin helhet tas ut som ledighet och arbetstagaren har arbetat minst 6 dagar under se- mesterårets semesterperiod (2.5–30.9)

2) rad B i tabellerna om semestern eller en del av den tas ut som semesterersättning eller om arbetstagaren inte arbetar alls eller arbetar mindre än 6 dagar under semesterårets semesterperiod (2.5–30.9).

Tillämpningsanvisning

Tid som likställs med arbetad tid är också moderskapsledighet som avses i sjukförsäkringslagen (en period som omfattar 105 vardagar) när man kontrollerar om arbetstagaren arbetat minst 6 dagar under semesterårets semesterperiod.

Exempel 35

Användning av tabellerna 1, 2 eller 3, rad B

▪ En arbetstagare är sjukledig 4.5–30.9.

▪ Semestern bestäms enligt rad B, eftersom arbetstagaren inte har arbetat minst 6 arbetsdagar under semesterårets semesterperiod (2.5–30.9).

Exempel 36

Användning av tabellerna 1, 2 eller 3, rad A eller B:

Semesterersättning

▪ En arbetstagares anställning varar 1.9.2012–31.5.2013.

▪ Anställningen sträcker sig över två kvalifikationsår: 2012–2013 (semesterperiod 2.5–30.9.2012) och 2013–2014 (semesterperiod 2.5–30.9.2014). Kvalifikationsåren följs upp separat.

▪ För kvalifikationsåret 2012-2013 betalas semesterersättning enligt rad B för sju månader när anställningen upphör. Om arbets- tagaren tar ut den intjänade semestern innan anställningen upp- hör används rad A, under förutsättning att arbetstagaren arbetar minst sex dagar under tiden 2.5–30.9.2013.

▪ För kvalifikationsåret 2013–2014 betalas semesterersättning enligt rad B för 2 månader. Rad B används även om den intjänade semestern också för detta kvalifikationsår tas ut innan anställ- ningen upphör, eftersom arbetstagaren inte längre arbetar under semesterårets semesterperiod (2.5–30.9.2014).

mom. 3 Semestertabeller

Tabell 1
Fulla kvalifikations- månader→		1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Rad A →	Semesterdagar (arbetsdagar)	3	6	9	12	15	18	21	24	27	30	33	38
Rad B →	Semesterdagar (arbetsdagar)	3	5	8	10	13	15	18	20	23	25	28	30

Semesterns längd bestäms enligt tabell 1 om arbetstagaren varit anställd vid kvalifikationsårets slut 31.3 och då har haft

– minst 15 år av anställningstid hos den nuvarande arbetsgivaren eller anställningstid som arbetsgivaren godkänner som berätti- gande till erfarenhetstillägg och

– arbetstagarens nuvarande anställning hos den egna arbetsgiva- ren dessutom har fortgått omedelbart och utan avbrott i minst

6 månader.

Kapitel 4 Semester

Om anställningen för en arbetstagare som omfattas av intjänings- regeln i tabell 1 upphör under kvalifikationsåret tjänar arbetstagaren in semester enligt denna tabell för det sista kvalifikationsåret.

Se exemplen 37–39.

Tabell 2
Fulla kvalifikations- månader→		1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Rad A →	Semesterdagar (arbetsdagar)	3	5	7	9	12	15	18	20	22	24	26	28
Rad B →	Semesterdagar (arbetsdagar)	3	5	7	9	11	13	15	17	20	21	24	25
10 års anställning Fulla kvalifikations- månader→													12
Semesterdagar (arbetsdagar) →													30

1) Semesterns längd bestäms enligt tabell 2 från början av det kvali- fikationsår under vilket arbetstagaren uppnår ett år av oavbruten anställning.

I denna oavbrutna anställning på ett år beaktas inte tid då arbets- tagaren utfört aktiv tjänst enligt värnpliktslagen (452/1950), frivillig militärtjänst enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) eller civiltjänst enligt civiltjänstlagen (1723/1991).

2) Semesterns längd bestäms enligt tabell 2 om arbetstagaren varit anställd vid kvalifikationsårets slut 31.3 och då har minst 5 år

av anställningstid hos den nuvarande arbetsgivaren eller anställ- ningstid som arbetsgivaren godkänner som berättigande till er- farenhetstillägg och den nuvarande anställningen omedelbart och utan avbrott har fortgått minst 6 månader hos den egna arbets- givaren.

3) Semesterns längd bestäms enligt tabell 2 enligt 10 års anställning om arbetstagaren varit anställd vid kvalifikationsårets slut 31.3 och då har minst 10 år av anställningstid hos den nuvarande arbetsgivaren eller anställningstid som arbetsgivaren godkänner som berättigande till erfarenhetstillägg och dessutom har tjänat in semester för 12 fulla kvalifikationsmånader.

Om anställningen för en arbetstagare som omfattas av intjänings- regeln i tabell 2 upphör under kvalifikationsåret tjänar arbetstagaren in semester enligt denna tabell för det sista kvalifikationsåret.

Se exemplen 40–41.

Tabell 3
Fulla kvalifikations- månader→		1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Rad A →	Semesterdagar (arbetsdagar)	2	4	5	7	9	10	13	15	17	19	21	23
Rad B →	Semesterdagar (arbetsdagar)	2	4	5	7	9	10	12	14	15	17	19	20

Semesterns längd bestäms enligt tabell 3 i situationer där tabell 1–2 inte är tillämpliga.

Tillämpningsanvisning

Tabell 3 tillämpas oftast på under ett år långa anställningar. Undan- tag från detta utgör bara anställningar som börjat senast 1.10, som fortfarande gäller vid kvalifikationsårets slut 31.3 och i vilka arbets- tagaren har 15 års (tabell 1) eller 5 års (tabell 2 punkt 2) anställning som berättigar till erfarenhetstillägg.

Se exemplen 39–42.

mom. 4 Semesterns minimilängd

En arbetstagares semester är alltid minst så lång som semesterla- gen anger.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas inte på semesterersättningar. Jämförelse- period är hela kvalifikationsåret och inte t.ex. någon enskild kvalifika- tionsmånad.

Exempel på hur semestertabellerna används

Exempel 37

Tabell 1, användning av rad A: Villkoret om femton (15) års anställ- ning uppfylls under kvalifikationsåret.

▪ En arbetstagares anställning börjar 1.10.2012 och fortgår.

▪ Den nuvarande arbetsgivaren godkänner 14 år och 6 månaders anställning hos en annan arbetsgivare som berättigande till erfa- renhetstillägg, varvid 15 års anställning uppfylls 31.3.2013.

▪ Under kvalifikationsåret 1.4.2012–31.3.2013 tjänar arbetstagaren för 6 fulla kvalifikationsmånader in 18 semesterdagar enligt tabell 1 rad A.

▪ Tabell 1 används, eftersom arbetstagaren vid kvalifikationsårets slut (31.3.2013) har 15 år av anställningstid som berättigar till er- farenhetstillägg och den nuvarande anställningen då har fortgått omedelbart och utan avbrott i minst 6 månader.

▪ Rad A används eftersom anställningen fortsätter och semestern tas

ut som ledighet.

Kapitel 4 Semester

Exempel 38

Tabell 1, användning av rad B: Anställningen upphör, arbetstaga- ren arbetar inte under semesterårets semesterperiod.

▪ En arbetstagare går i pension 1.6.2012 (över 15 års anställning).

▪ Två kvalifikationsår följs upp: 2011–2012 och 2012–2013.

▪ För kvalifikationsåret 2011–2012 tjänar arbetstagaren in semester för 12 fulla kvalifikationsmånader enligt tabell 1.

▪ Arbetsgivaren förlägger den intjänade semestern till tiden 19.4– 31.5.2012 före pensioneringen.

▪ Eftersom arbetstagaren inte alls skulle arbeta (enbart ha semes- ter) under semesterårets semesterperiod 2.5–30.9.2012, bestäms antalet semesterdagar (30) enligt rad B i tabellen.

▪ Under kvalifikationsåret 2012–2013 tjänar arbetstagaren in se- mester för april–maj, dvs. för två månader vilket enligt tabell 1 rad B blir 5 dagar.

▪ Rad B används eftersom arbetstagaren inte längre arbetar under semesterårets semesterperiod 2.5–30.9.2013. Denna semester betalas som semesterersättning när anställningen upphör.

Exempel 39

Tabellerna 3 och 1: Villkoret om sex månaders oavbruten anställ- ning vid kvalifikationsårets slut uppfylls inte.

▪ En arbetstagares anställning börjar 1.11.2012 och fortgår

▪ Arbetstagaren har över 15 år av tidigare anställningstid som berättigande till erfarenhetstillägg.

▪ För kvalifikationsåret 2012–2013 2012–2013 tjänar arbetstagaren för fem fulla kvalifikationsmånader in 9 semesterdagar enligt tabell 3 rad A.

▪ Tabell 3 används eftersom arbetstagaren vid kvalifikationsårets slut inte har varit anställd utan avbrott i sex månaders tid hos sin nuvarande arbetsgivare.

▪ Rad A används eftersom anställningen fortsätter och semestern tas ut som ledighet.

▪ Om anställningen fortsätter utan avbrott tjänar arbetstagaren in semester enligt tabell 1 under kvalifikationsåret 2013–2014 och följande år.

Exempel 40

Tabellerna 3 och 2: Villkoret om ett års anställning uppfylls under det andra kvalifikationsåret, under vilket anställningen upphör.

▪ En arbetstagares anställning varar 1.10.2012–30.9.2013.

▪ Anställningen sträcker sig över två kvalifikationsår: 2012–2013 och 2013–2014.

▪ Tabell 3 används för kvalifikationsåret 2012–2013 eftersom den pågående anställningen vid slutet av kvalifikationsåret

(31.3.2013) har varat utan avbrott kortare tid än ett år och arbets- tagaren inte har tidigare anställningar på minst 5 år som berätti- gar till erfarenhetstillägg.

▪ Enligt tabell 3 rad A tjänar arbetstagaren för sex fulla kvalifikationsmånader in 10 semesterdagar.

▪ Rad A används eftersom anställningen fortsätter under semester- perioden 2012 och semestern tas ut som ledighet.

▪ För kvalifikationsåret 2013–2014 tjänar arbetstagaren för sex fulla kvalifikationsmånader in 13 semesterdagar enligt tabell 2 rad B.

▪ Tabell 2 används eftersom anställningen under detta kvalifika- tionsår (30.9.2013) har varat ett år.

▪ Rad B används eftersom arbetstagaren inte längre arbetar under semesterårets (2014) semesterperiod på grund av att anställning- en upphör.

Exempel 41

Tabellerna 3 och 2: Villkoret om ett års anställning uppfylls, anställ- ningen upphör, semestern har delvis tagits ut som ledighet, åter- stoden betalas som semesterersättning.

▪ Anställningen pågår 1.7.2010–31.3.2013 och arbetstagaren har 2

år av anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg.

▪ Anställningen sträcker sig över tre kvalifikationsår: 2010–2011,

2011–2012 och 2012–2013.

▪ För kvalifikationsåret 2010–2011 tjänar arbetstagaren för 9 fulla

kvalifikationsmånader in 17 semesterdagar enligt tabell 3 rad A.

▪ Tabell 3 används eftersom arbetstagaren vid kvalifikationsårets

slut (31.3.2011) inte hade ett helt års oavbruten anställning.

▪ Rad A används eftersom anställningen fortsätter och semestern

tas ut som ledighet.

▪ För kvalifikationsåret 2011–2012 tjänar arbetstagaren för 12 fulla

kvalifikationsmånader in 28 semesterdagar enligt tabell 2 rad A.

▪ Tabell 2 används eftersom anställningen under detta

kvalifikationsår har varat ett år.

▪ Rad A används eftersom anställningen fortsätter och hela semes- tern tas ut som ledighet.

▪ För kvalifikationsåret 2012–2013 tjänar arbetstagaren in semester

för 12 fulla kvalifikationsmånader.

▪ Intjänad semester betalas helt och hållet som semesterersättning

enligt tabell 2 rad B (25 ersättningsdagar).

▪ Om en del av semestern betalas som semesterersättning

bestäms antalet dagar som ska ersättas enligt rad B.

Exempel 42

Tabell 3: Mindre än ett års anställning upphör, semesterersättning betalas eller semester tas ut

▪ Anställningen pågår 1.6.2012–20.2.2013 och infaller under ett

enda kvalifikationsår (2012–2013).

Kapitel 4 Semester

▪ För kvalifikationsåret tjänar arbetstagaren för 9 fulla kvalifikations- månader in 15 semesterdagar enligt tabell 3 rad B.

▪ Tabell 3 används eftersom anställningen vid kvalifikationsårets

slut varat kortare tid än ett år.

▪ Rad B används eftersom semesterersättning betalas i stället för

semesterdagar.

▪ Rad B skulle användas även om arbetstagaren tog ut sina semes- terdagar under pågående anställning, eftersom arbetstagaren till följd av att anställningen upphör inte arbetar minst sex dagar under semesterperioden (2.5–30.9.2013).

C Hur semesterdagar åtgår

§ 74 Hur semesterdagar åtgår

mom. 1 Huvudregel (i genomsnitt 5 arbetsdagar per vecka)

När semestern bestäms räknas som semesterdagar alla de i semes- tertiden ingående dagar vilka utan semestern skulle vara arbets- dagar som hör till den ordinarie arbetstiden, om inte något annat föl- jer av mom. 3. I semestertiden kan, beroende på semesterns längd, utöver arbetsdagar ingå också lediga dagar. Om alla arbetsdagar i en kalendervecka är semesterdagar bestäms hela kalenderveckan från måndag till söndag som semestertid.

Tillämpningsanvisning

Semester tjänas in och åtgår enligt femdagars arbetsvecka. För en arbetstagare som inom allmän arbetstid eller byråarbetstid arbetar normal femdagarsvecka åtgår som regel semesterdagar från mån- dag till fredag. Vid semester som pågår en kalendervecka åtgår allt- så 5 semesterdagar, med undantag av söckenhelgsveckor. Vid peri- odarbete åtgår semester alla veckodagar (även lördag och söndag), men ändå högst 5 semesterdagar under veckor då ingen söckenhelg infaller.

Vid allmän arbetstid och byråarbetstid åtgår under ofullständiga veckor semesterdagar för alla dagar som antecknats som semester- dagar från måndag till fredag och vid periodarbete alla kalender- dagar som antecknats som semesterdagar, dock högst 5 dagar per kalendervecka. Vid söckenhelg åtgår ingen semesterdag.

Om arbetstagarens ordinarie arbetstid har ordnats så att den genom- snittliga arbetstiden är mer eller mindre än 5 dagar i veckan (t.ex. del- tidsarrangemang), iakttas bestämmelsen i mom. 2 i denna paragraf om avvikande arbetstidsarrangemang. Förutsättningarna för tillämp- ning av mom. 1 och 2 i denna paragraf avgörs vid den tidpunkt då semestern eller en del av den ges.

Exempel 43

▪ Vid periodarbetstid ska åtgången av semesterdagar under ofull- ständiga veckor och tabellen för avbrutna arbetsperioder alltid följas upp parallellt.

▪ För en anställd med periodarbetstid fastställs semester under tiden 29.3–1.4.2010 (måndag–torsdag i påskveckan). Antalet semester- dagar som åtgår är 4. Eftersom 4 avbrottsdagar ingår i veckan blir den återstående arbetstiden under veckan 8 h 6 min enligt tabellen för avbruten period. Under veckan infaller dock en arbetstidsför- kortande söckenhelg (långfredag) som minskar arbetstiden med 7 h 45 min. Återstående arbetstid för denna vecka i perioden är där- med 21 minuter. Eftersom fredag till söndag inte är semesterdagar kan de antecknas som arbetsdagar.

mom. 2 Arbetstidsarrangemang som avviker från det vanliga

Om det i genomsnitt ingår fler eller färre än 5 arbetsdagar per ka- lendervecka i den ordinarie arbetstiden, inkluderas i semestertiden arbetsdagar och lediga dagar i samma proportion som annars, och semesterdagar åtgår under semestertiden enligt följande:

1) Under fulla kalenderveckor utan söckenhelg åtgår 5 semester- dagar.

2) Under ofullständiga kalenderveckor åtgår semesterdagar för varje vardag som ingår i semestertiden, med undantag av lördag och söckenhelger. Om en lördag, söndag eller söckenhelg som ingår

i semestertiden hade varit arbetsdag, åtgår semester också för den dagen. Under en ofullständig kalendervecka kan dock högst 4 semesterdagar åtgå.

Tillämpningsanvisning

En full kalendervecka är en vecka som räcker från måndag till sön- dag och som helt antecknats som semester. En ofullständig kalen- dervecka är en vecka där endast en del av dagarna antecknats som semesterdagar.

Avvikande arbetstidsarrangemang förekommer oftast i deltidsarbete. Om arbetstagaren t.ex. arbetar varannan vecka 2 dagar och varan- nan vecka 3 dagar, är antalet arbetsdagar i genomsnitt 2,5 per vecka. Om arbetstagaren arbetar 5 dagar varannan vecka, och varannan vecka är ledig, är antalet arbetsdagar likaså 2,5 under

en tvåveckorsperiod.

Bestämmelserna i detta moment tillämpas också när ingen ordinarie arbetstid har bestämts eller när den ordinarie arbetstiden varierar från vecka till vecka.

82 | C Hur semesterdagar åtgår

Kapitel 4 Semester

När det genomsnittliga antalet arbetsdagar i en vecka räknas ut an- ses söckenhelger som förkortar arbetstiden och dagar som utgör er- sättning i form av ledighet vara arbetsdagar. Ett nattskift anses ut- göra en arbetsdag.

Förutsättningarna för tillämpning av mom. 1 och 2 avgörs vid den tidpunkt då semestern ges. Om det alltså under den kalendervecka eller den utjämningsperiod i vilken semestern ingår eller under vilken semestern börjar eller slutar, utan semestern skulle ingå i genomsnitt fler eller färre än 5 i den ordinarie arbetstiden ingående arbetsdagar per kalendervecka, tillämpas bestämmelserna i mom. 2.

Semestern fördelas på arbetsdagar och lediga dagar i samma pro- portion som under arbetsveckor. Xxx många semesterdagar som ska förläggas till arbetsdagar räknas ut med hjälp av följande formel:

Arbetsdagar i genomsnitt under

en kalendervecka x antalet semesterdagar 5

Exempel 44

▪ En deltidspensionerad arbetstagare har rätt till 38 dagars

semester.

▪ Arbetstagaren har en arbetstid på 19 timmar i veckan, och arbetar

varje vecka tre (3) arbetsdagar av fem (5).

▪ Uträkning 3 : 5 x 38 = 22,8 dvs. 23 dagar

▪ Eftersom semestern ska innehålla arbetsdagar och lediga dagar i samma proportion som när man arbetar (38 - 23 = 15), ska 23 se- mesterdagar förläggas till arbetsdagar och 15 semesterdagar till dagar som även utan semester skulle vara lediga.

mom. 3 Söckenhelger

Semesterdagar åtgår inte för söckenhelger som anges i § 47 i ar- betstidskapitlet, även om de infaller under semestern.

mom. 4 Avrundning av semesterdagar

Ofullständiga dagar avrundas till närmaste heltal, varvid 0,5 avrun- das uppåt. Om man i fråga om semestrar som hör till samma kvalifi- kationsår blir tvungen att avrunda semesterdelar två gånger eller fler, ska resultatet bli detsamma som om semesterdelarna hade adderats ihop och avrundningen gjorts på ovan nämnda sätt.

D Tidpunkten för och uppdelning av semester

§ 75 Tidpunkten för semestern

mom. 1 Bestämning av semestertidpunkten

Semestern förläggs till en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om tid- punkten i enlighet med mom. 4 eller 5 nedan. När arbetsgivaren bestämmer semestertidpunkten ska 20 semesterdagar (sommar- semester) förläggas till semesterårets semesterperiod (2.5–30.9). Återstoden av semestern (vintersemester) ska tas ut senast innan följande semesterperiod börjar (30.4). Av en semester på mer än

20 dagar ska den överskjutande delen och av en semester på minst 25 dagar ska minst 5 dagar tas ut som vintersemester.

Tillämpningsanvisning

Vid användning av utjämningsschema för arbetstiden får semestern inte bestämmas så att arbetstagarens ordinarie arbetstid under den tid han eller hon arbetar förändras väsentligt på grund av semestern.

mom. 2 Semester i säsongbetonat arbete

Om det i säsongbetonat arbete med tanke på arbetsgivarens verk- samhet är mycket svårt att förlägga semestern till semesterperioden kan semestern förläggas utanför semesterperioden under samma kalenderår.

mom. 3 Sammanhängande semester

Både sommarsemestern och vintersemestern ska vara samman- hängande, om det inte med tanke på att arbetet ska hållas igång är nödvändigt att den del av sommarsemestern som överstiger 10 se- mesterdagar tas ut vid en annan tidpunkt under semesterperioden (2.5–30.9) i en eller flera delar.

mom. 4 Överenskommelse om uppdelning av semestern

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan under pågående anställning komma överens om

1) att den del av semestern som överskrider 10 semesterdagar tas ut i en eller flera delar

2) att semestern förläggs till en period som börjar vid ingången av det kalenderår (1.1) under vilket semesterperioden (2.5–30.9) in- faller och upphör före semesterperiodens början (30.4) följande år

3) att den del av semestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut inom ett år efter semesterperiodens slut (30.9)

84 | D Tidpunkten för och uppdelning av semester

Kapitel 4 Semester

4) att den semester som tjänats in fram till anställningens upphöran- de kan tas ut under anställningen om anställningen upphör innan semesterperioden börjar

5) att av en semester på mer än 20 semesterdagar högst 5 dagar av den överskridande delen på initiativ av arbetstagaren kan tas ut i form av förkortad arbetstid. Avtalet ska ingås skriftligt.

Tillämpningsanvisning

Om anställningen upphör innan den del av semestern som avtalats enligt punkt 3 ovan tagits ut, betalas semesterersättning för den out- tagna semesterdelen varvid semesterns längd bestäms enligt rad B i semestertabellen. I semesterbokföringen ska denna semesterdel tyd- ligt särskiljas från sparad ledighet enligt § 77 i detta kapitel, och på denna semester tillämpas sålunda inte bestämmelserna om ersättning av sparad ledighet.

mom. 5 Hur moderskaps- och faderskapsledighet och annan tjänstledighet inverkar på förläggningen av semester

Semestern får inte utan arbetstagarens samtycke förläggas till moderskaps- eller faderskapsledighet. Om semestern på grund av moderskaps- eller faderskapsledighet inte kan förläggas i enlighet med mom. 1–4 i denna paragraf kan semestern tas ut inom 6 måna- der efter att moderskaps- eller faderskapsledigheten tagit slut. Till annan tjänstledighet kan semestern däremot förläggas.

Tillämpningsanvisning

Om en arbetstagare har beviljats någon annan långvarig tjänstledig- het än moderskaps- eller faderskapsledighet kan semestern förläg- gas till tjänstledigheten. Semestern kan alltså förläggas även till för- äldraledighet och vårdledighet. Då förlänger semestern inte denna ledighet.

Om inget annat avtalas enligt mom. 4 punkt 2 eller 3 i denna para- graf ska semestern tas ut senast 30.4 även om arbetstagaren har t.ex. föräldraledighet, vårdledighet, studieledighet eller prövnings- baserad tjänstledighet. Tjänstledigheten avbryts då för den tid se- mestern varar.

Semester som fastställts men flyttats på grund av arbetsoförmåga för- läggs enligt § 78 i detta kapitel.

mom. 6 Arbetstagarnas åsikt om semestertidpunkten

Arbetsgivaren ska informera arbetstagarna eller deras representan- ter om de allmänna semesterprinciperna på arbetsplatsen. Innan tidpunkten för semestern bestäms ska arbetstagaren ges tillfälle att framföra sin åsikt om tidpunkten. Arbetsgivaren ska i mån av möjlig-

D Tidpunkten för och uppdelning av semester | 85

het beakta arbetstagarnas synpunkter och bemöta dem jämlikt när tidpunkten för semestrarna bestäms.

Tillämpningsanvisning

Semestern bör i mån av möjlighet förläggas så att tidpunkten växlar på ett lämpligt sätt mellan arbetstagarna.

Om arbetstagaren är sjukledig när semestertidpunkten bestäms och arbetsgivaren har fått ett läkarintyg där det framgår att sjukledigheten kommer att fortsätta under hela den tid för vilken arbetsgivaren tänkt fastställa semestern eller en del av den, ska arbetsgivaren när arbets- tagaren ges tillfälle att framföra sin åsikt om semestertidpunkten sam- tidigt uppmana arbetstagaren att meddela om han eller hon vill att se- mestern ska fastställas till tiden av arbetsoförmåga eller flyttas i enlig- het med § 78 i detta kapitel.

mom. 7 Semestern börjar en ledig dag

Arbetsgivaren får inte utan arbetstagarens samtycke bestämma att semestern ska börja på en dag som är ledig för arbetstagaren enligt arbetsskiftsförteckningen, om detta medför en minskning av antalet semesterdagar.

§ 76 Meddelande om tidpunkten för semester

När arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern ska arbetsgivaren med- dela arbetstagaren om semesterns tidpunkt senast en månad innan semestern börjar. Om detta inte är möjligt, får tidpunkten för semestern meddelas senare, dock senast två veckor innan semestern börjar.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om meddelande om tidpunkten för semester som flyttats på grund av sjukdom finns i § 78 mom. 5 nedan.

E Spara och flytta semester

§ 77 Sparande av semester

Av de semesterdagar som en arbetstagare tjänar in varje år kan den del som överstiger 15 semesterdagar tas ut som sparad ledighet under följande

semesterperiod eller senare, om arbetstagaren och arbetsgivarens representant kommer överens om detta. Den sparade ledigheten tas ut vid en tid som arbets- tagaren och arbetsgivarens representant kommer överens om. Om arbetstiden ändras väsentligt eller om arbetstagaren blir permitterad tills vidare, betalas

86 | E Spara och flytta semester

Kapitel 4 Semester

ersättning för varje dag av sparad ledighet som inte tagits ut. Ersättningen beräk- nas på den ordinarie lön som gällde före ändringen, i enlighet med § 81 nedan.

Tillämpningsanvisning

I allmänhet är det ändamålsenligt att komma överens om sparad ledighet och, om möjligt, när den ska tas ut samtidigt som arbetsgivaren fastställer semestern i enlighet med § 75 i detta kapitel.

Om en arbetstagare sparar semester för vilken lönen bestäms enligt § 79 mom. 2 i detta kapitel och tar ut den sparade ledigheten eller ska få sådan ersättning för den som avses ovan i denna paragraf, betalas lönen för den sparade ledigheten enligt den genomsnittliga arbetstidsprocent som avses i § 79 mom. 2 och den beräknas på den fulla ordinarie lönen vid den tidpunkt då den sparade ledigheten börjar eller vid den tidpunkt då ersättningen räknas ut.

§ 78 Flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga

mom. 1 Arbetsoförmåga när semestern börjar eller under semestern

Om en arbetstagare när semestern eller den sparade ledigheten bör- jar eller under den är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, förloss- ning eller olycksfall, flyttas de semesterdagar eller dagar av sparad ledighet som infaller under tiden av arbetsoförmåga till en senare tidpunkt, om arbetstagaren anhåller om det utan ogrundat dröjsmål och, om möjligt, innan semestern börjar. Motsvarande rätt att flytta semestern eller den sparade ledigheten gäller om det är känt att arbetstagaren under sin semester kommer att genomgå sådan sjuk- vård eller annan därmed jämförbar vård som innebär arbetsoförmå- ga under tiden för vården.

Tillämpningsanvisning

De ändrade bestämmelserna i § 78 tillämpas från 1.4.2014 oberoende av vilket kvalifikationsårs semester det är fråga om.

mom. 2 Utredning om arbetsoförmåga

På arbetsgivarens begäran är arbetstagaren skyldig att visa upp ett läkarintyg eller, enligt arbetsgivarens prövning, ge någon annan till- förlitlig utredning om sin arbetsoförmåga (intyg av hälsovårdare eller sjukskötare).

Tillämpningsanvisning

En utredning enligt mom. 2 som lämnats till arbetsgivaren innan se- mestern börjat eller inom den tid som anges i mom. 1 betraktas som anhållan om att skjuta upp semestern.

E Spara och flytta semester | 87

mom. 3 Flyttad semester

Sommarsemester som på grund av arbetsoförmåga skjutits upp med stöd av mom. 1 ska tas ut innan semesterperioden löper ut 30.9 och vintersemester ska tas ut innan följande semesterperiod börjar 2.5. Om det inte är möjligt att ta ut semester inom denna tid kan

1) flyttad sommarsemester tas ut efter semesterperioden under

samma kalenderår (senast 31.12) och

2) flyttad vintersemester tas ut före utgången av följande

kalenderår (31.12).

mom. 4 Semesterersättning för flyttad semester

Om flyttad semester inte kan tas ut ens inom den tid som anges ovan på grund av att arbetstagarens arbetsoförmåga fortgår, betalas semesterersättning enligt § 81 i detta kapitel för den outtagna se- mestern, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att semestern tas ut enligt § 75 mom. 4 punkt 2 eller 3.

mom. 5 Meddelande om tidpunkten för flyttad semester

Arbetsgivaren ska meddela tidpunkten för flyttad semester två veckor eller, om detta inte är möjligt, senast en vecka innan semes- tern börjar.

F Semesterlön när anställningen fortgår

§ 79 Semesterlön

mom. 1 Lön för semestertid

För semester och sparad ledighet betalas ordinarie månadslön.

Tillämpningsanvisning

Semesterlönen bestäms enligt huvudregeln utgående från den ordina- rie lönen vid den tidpunkt då semestern börjar, dvs. den första semes- terdagen. En anställd räknas som månadsavlönad om han eller hon har månadslön när semestern börjar. Om lönen ändras under semes- tern, t.ex. på grund av en allmän förhöjning eller förändringar i arbets- uppgifterna, ändras semesterlönen på motsvarande sätt.

mom. 2 Semesterlön när arbetstiden och lönen ändras

Om arbetstagarens ordinarie arbetstid och därmed också lönen har ändrats under kvalifikationsåret eller efter kvalifikationsårets slut innan semestern börjar, bestäms den månadslön som utgör grunden för semesterlönen för den semester som tjänats in under det av-

Kapitel 4 Semester

slutade kvalifikationsåret genom att den fulla ordinarie månadslönen vid den tidpunkt då semestern börjar multipliceras med den genom- snittliga arbetstidsprocenten under kvalifikationsåret.

Exempel 45

En arbetstagare har under kvalifikationsåret arbetat 60 % i 7 måna- der och 100 % i 5 månader. Den genomsnittliga arbetstidsprocenten är då (7 x 60 + 5 x 100)/ 12 = 76,7 %. Arbetstagarens fulla (100%) ordinarie lön är 2 500 €/mån. Den månadslön som semesterlönen beräknas på är 76,7 % x 2 500 € = 1 917,50 €/mån., oberoende av vilken arbetstidsprocent arbetstagaren har när semestern börjar.

Exempel 46

En arbetstagare har inlett sin anställning den 1 maj. Vid kvalifika- tionsårets slut har anställningen alltså gällt i 11 månader. Arbetstaga- ren arbetar 60 % till den 17 juni och därefter 100 %. Den genomsnitt- liga arbetstidsprocenten är då 1,57 månader x 60 % (1 mån. i maj + 17/30 dagar i juni) + 9,43 mån. x 100 % (13/30 dagar i juni + 9 mån. i juli–mars) / 11 = 94,3 %. Arbetstagarens fulla (100 %) ordinarie lön är 2 500 €/mån. Den månadslön som semesterlönen beräknas på är 94,3 % x 2 500 € = 2 357,50 €/mån., oberoende av vilken arbetstids- procent arbetstagaren har när semestern börjar.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen i mom. 2 tillämpas på semester som tjänats in under kvalifikationsåret 2013–2014 eller senare. Semesterlönen för semes- ter som tjänats in tidigare betalas enligt mom. 1.

Bestämmelsen tillämpas i situationer där förändringar i arbetstiden och därmed också månadslönens belopp avtalas mellan arbetsgiva- ren och arbetstagaren. Sådana förändringar i arbetstiden kan bli ak- tuella bland annat vid övergång till deltidspension, delinvalidpension, partiell sjukledighet eller partiell vårdledighet eller då arbetstagaren av någon annan orsak själv ber om att få arbeta deltid. Bestämmel- sen tillämpas också när en anställning ombildas till deltidsanställ- ning. Däremot tillämpas bestämmelsen inte på permittering i form av förkortad arbetstid, utan semesterlönen bestäms då enligt mom. 1.

Semesterlönen bestäms enligt mom. 2 när arbetstiden förlängs eller förkortas och lönen därmed ändras. Enbart förändringar i arbetstaga- rens uppgiftsrelaterade lön (t.ex. allmänna förhöjningar eller ändring av lönepunkten) eller enbart förändringar i arbetstidsformen (till exempel att allmän arbetstid ändras till byråarbetstid) leder inte till tillämpning av mom. 2.

Om arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att semes- ter tas ut enligt § 75 mom. 4 under kvalifikationsåret korrigeras semes- terlönen så att den motsvarar lönen enligt mom. 2 ovan, om arbets- tagarens arbetstidsprocent och lön ändras under kvalifikationsåret.

F Semesterlön när anställningen fortgår | 89

mom. 3 Lön för semestertid för arbetstagare som inkallas vid behov

För arbetstagare som betalas lön i form av timlön enligt § 12 mom. 2 punkt 2 (Arbetstagare som inkallas vid behov) i detta kollektivavtal och som tjänar in semester för alla månader som ingår i anställning- en beräknas lönen för semestertiden på den lön som i genomsnitt betalats per månad under kvalifikationsåret.

Tillämpningsanvisning

Om alla månader i anställningen inte är fulla kvalifikationsmånader be- talas lönen för semestertid som en procentuell ersättning enligt § 80.

mom. 4 Tillägg till semesterlönen

I semesterdagslönen för de arbetstagare i vilkas arbetstid ingår un- der ordinarie arbetstid utfört söndags-, kvälls- eller nattarbete eller under ordinarie arbetstid i skiftarbete utförda kvälls- eller nattskift, ingår ett tillägg som baserar sig på de penningersättningar som be- talats för dessa arbetstider. Semesterlönen höjs då med det procent- tal som man får när man räknar ut hur många procent de penning- ersättningar som betalats under föregående kvalifikationsår för un- der ordinarie arbetstid utfört söndags-, kvälls- och nattarbete samt i skiftarbete utförda kvälls- och nattskift, har utgjort av den ordinarie lön som betalats under föregående kvalifikationsår. Förhöjningen utgör högst 35 procent.

Tillägget betalas för hela semestertiden och inte enbart för de dagar som räknas som semesterdagar.

Tillämpningsanvisning

Om anställningen har börjat mitt under kvalifikationsåret används vid uträkningen arbetstidsersättningarna och den ordinarie lönen för de månader anställningen har pågått under kvalifikationsåret i fråga.

Det samma gäller om kvalifikationsåret avbryts på grund av tjänst- ledighet. Då används de månader då arbetstagaren arbetat.

Exempel 47

▪ En arbetstagares ordinarie lön under kvalifikationsåret (1.4–31.3)

har varit 28 000 euro.

▪ Ersättningarna för söndags­, kvälls­ och nattarbete har uppgått till

1 750 euro

▪ Förhöjningsprocenten för dagslönen under semestertiden räknas

ut på följande sätt: 1 750 : 28 000 x 100 = 6,25 %

Exempel 48

▪ En arbetstagares anställning har börjat 1.1.

▪ Förhöjningsprocenten är den andel som arbetstidsersättningarna under perioden 1.1–31.3 utgör av den ordinarie lönen för samma tid.

Kapitel 4 Semester

mom. 5 Semesterlönetillägg i semesterersättningen

Den semesterersättning som ska betalas då anställningen upphör beräknas enligt mom. 4 ovan utgående från de arbetstidsersättning- ar och den ordinarie lön som betalats under det kvalifikationsår då anställningen upphör.

Tillämpningsanvisning

Rätten att få tillägg till semesterlönen enligt mom. 4 och 5 avgörs en- ligt situationen vid semesterns början eller när anställningen upphör. Tillägget betalas alltså inte om arbetstagaren vid semesterns början har en sådan uppgift där det i den ordinarie arbetstiden inte ingår så- dant arbete som avses ovan. Arbetstagaren har dock, med avvikelse från det som sägs ovan, rätt till tillägget om arbetstagaren på grund av att arbetet är säsongbetonat utför tilläggsberättigande arbete vid någon annan tid än då semestern börjar. Vid uträkning av förhöj- ningsprocenten beaktas inte här avsedda lönetillägg som eventuellt betalats för tid då arbetstagaren haft semester, tjänstledighet eller andra avbrott i anställningen.

I den ordinarie lönen för kvalifikationsåret ingår även ordinarie lön för sjukledighet och semester. Tillägget betalas för hela semestertiden och inte enbart för de dagar som räknas som semesterdagar.

G Semesterersättning när anställningen fortgår

§ 80 Semesterersättning när anställningen fortgår

mom. 1 Procentuell semesterlön för dem som arbetar sällan

Om en arbetstagare i enlighet med sitt arbetsavtal arbetar så få da- gar under kvalifikationsåret eller en så kort tid att bara en del av ka- lendermånaderna är fulla kvalifikationsmånader, betalas i semester- lön 9 procent av den lön som betalats eller som förfallit till betalning för arbetad tid, med undantag av sådan förhöjning som utöver grund- lönen betalas för nödarbete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete. Om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregått semesterperioden har fortgått utan avbrott i minst ett år betalas i se- mesterlön 11,5 procent av den lön som bestäms i enlighet med detta moment.

Tillämpningsanvisning

Arbetsarrangemangen ska grunda sig på ett arbetsavtal. Enbart det faktum att arbetstagaren har arbetat få dagar (t.ex. på grund av sjuk- ledighet eller liknande) eller att anställningen börjat vid en sådan tid- punkt att en månad inte blivit en full kvalifikationsmånad leder inte till tillämpning av detta moment.

Om arbetstagarens anställning under en kalendermånad pågår utan avbrott minst 16 arbetsdagar och arbetstagaren under den tiden ar- betar minst 35 timmar eller 14 arbetsdagar, tjänas semesterdagar in enligt § 73 i detta kapitel. För de intjänade semesterdagarna be- stäms en semester för vilken betalas semesterersättning enligt detta moment i stället för semesterlön. Semesterpenning betalas endast för intjänade semesterdagar. För månader då inga semesterdagar intjänas betalas inte heller semesterpenning.

Exempel 49

▪ För en deltidsanställd arbetstagare som arbetar två dagar i veck- an, 4 timmar om dagen eller 10 timmar varannan vecka, under- skrider arbetstiden 35 timmar eller 14 arbetsdagar under de flesta månader, varvid inga semesterdagar tjänas in för dessa månader.

▪ Om arbetstagaren tjänar in semester för t.ex. fyra (4) månader om året, bestäms semestern för den tiden och i semesterlön betalas semesterersättning enligt detta moment.

▪ Arbetstagaren tjänar in semesterpenning för 4 månader.

En arbetstagare som på grund av arbetstidsarrangemanget enligt arbetsavtalet inte får en enda full kvalifikationsmånad har rätt till ledighet och semesterersättning enligt § 82 nedan.

mom. 2 Kalkylerade korrigeringar av semesterlönen

Om en i mom. 1 avsedd arbetstagare som arbetar sällan har varit förhindrad att arbeta under kvalifikationsåret på grund av

1) moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrale- dighet, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 § i arbetsavtalslagen eller frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § i arbetsav- talslagen,

2) sjukdom eller olycksfall,

3) medicinsk rehabilitering som på grund av yrkessjukdom eller olycksfall ges på ordination av läkare i avsikt att återställa eller upprätthålla arbetsförmågan,

4) bestämmelser som utfärdats av en myndighet för att hindra sprid- ning av en sjukdom, eller

5) permittering

läggs till den lön som utgör grunden för semesterlönen den kalkyle- rade uteblivna ordinarie lönen för frånvarotiden och den lön som be- talats för frånvarotiden, men i de fall som avses i punkt 2 och 3 högst för 105 kalenderdagar och i de fall som avses i punkt 5 högst för 42 kalenderdagar.

92 | G Semesterersättning när anställningen fortgår

Kapitel 4 Semester

Tillämpningsanvisning

Till arbetstagaren betalas för semestertiden semesterersättning på 9 eller 11,5 procent enligt mom. 1 och vid beräkningen av den beaktas den lön som betalats eller som förfallit till betalning både för ofull- ständiga och fulla kvalifikationsmånader.

Exempel 50

▪ En deltidsanställd arbetstagare som varit anställd hos arbets­ givaren 12 år arbetar enligt sitt arbetsavtal varje vecka på mån- dag och onsdag, 4 timmar per dag.

▪ Under kvalifikationsåret 1.4–31.3 uppkommer 7 fulla och och

5 ofullständiga kvalifikationsmånader.

▪ För de fulla kvalifikationsmånaderna tjänar arbetstagaren in semester enligt tabell 2 punkt 2 i § 73 mom. 3 ovan, dvs. sammanlagt 18 semesterdagar.

▪ I enlighet med mom. 1 ovan betalas för semestertiden en semesterlön på 11,5 procent av den lön som betalats eller förfallit till betalning under kvalifikationsåret.

▪ För de fulla kvalifikationsmånaderna (7) betalas också semester- penning.

▪ Sådan förhöjning för nödarbete eller övertidsarbete som betalats utöver grundlönen beaktas inte när semesterersättningen räknas ut.

mom. 3 Uträkning av lön för frånvarotid

Lönen för frånvarotiden enligt mom. 2 beräknas utgående från ar- betstagarens genomsnittliga arbetstid per vecka och utgående från lönen vid den tidpunkt då frånvaron började. Löneförhöjningar under frånvarotiden beaktas också. Om ingen överenskommelse ingåtts om den genomsnittliga arbetstiden per vecka bestäms den kalkylera- de lönen enligt den genomsnittliga arbetstiden per vecka under de 12 veckor som föregått frånvaron.

mom. 4 Semesterlön och semesterersättning av olika slag

Om arbetstagaren under en del av kvalifikationsåret har tjänat in se- mester enligt § 73 i detta kapitel och en del av året omfattats av le- dighet enligt § 82 nedan, bestäms lönen och semesterersättningen separat för semestern och ledigheten.

H Semesterersättning när anställningen upphör

§ 81 Semesterersättning när anställningen upphör

mom. 1 Semesterersättning för outtagna semesterdagar

När anställningen upphör har arbetstagaren rätt att få semester- ersättning för sådana outtagna semesterdagar som intjänats enligt

§ 73 ovan. Semesterersättningen räknas ut genom att den ordinarie månadslön som gäller vid tidpunkten för beräkning av semester- ersättningen divideras med 20,83 och resultatet multipliceras med antalet outtagna semesterdagar. Utöver semesterersättningen beta- las också semesterpenning enligt § 83 nedan. I fråga om de semes- terdagar och dagar av sparad ledighet för vilka semesterlönen be- stäms enligt § 79 mom. 2 beräknas den nämnda månadslönen på den fulla ordinarie månadslönen vid den tidpunkt då semesterersätt- ningen beräknas, utgående från den genomsnittliga arbetstids- procent som avses i § 79 mom. 2.

Tillämpningsanvisning

När semesterersättningen räknas ut får man antalet outtagna se- mesterdagar från rad B i tabell 1–3.

Utöver semesterersättningen betalas semesterpenning enligt § 83 för intjänade fulla kvalifikationsmånader. Ett eventuellt tillägg till semester- lönen läggs också till semesterersättningen. Se § 79 mom. 4 angåen- de arbetstidsersättningarnas inverkan på semesterersättningen.

Semesterersättning betalas också för varje outtagen dag av sparad ledighet. Utöver denna semesterersättning betalas ingen semester- penning.

Bestämmelsen i sista meningen i mom. 1 i denna paragraf tillämpas på semester som tjänats in under kvalifikationsåret 2013–2014 eller senare.

Exempel 51

▪ Arbetstagarens semester bestämdes enligt tabell 1.

▪ Anställningen hade fortgått under hela det föregående kvalifi­

kationsåret och upphörde 31.8.

▪ Av det föregående kvalifikationsårets 38 semesterdagar hade arbetstagaren tagit ut 27 semesterdagar innan anställningen upp- hörde. Eftersom en del av semestern tas ut som semesterersätt- ning används rad B i semestertabell 1, varvid 30 semesterdagar ska ersättas. Eftersom 27 av dessa dagar redan tagits ut återstår 3 dagar som ska ersätta.

▪ Under det pågående kvalifikationsåret hade arbetstagaren 1.4–

31.8. tjänat in semester för fem (5) månader. Eftersom den pågå-

94 | H Semesterersättning när anställningen upphör

Kapitel 4 Semester

ende semestern i sin helhet betalas som semesterersättning, an- vänds rad B i tabell 1, varvid 13 dagar ska ersättas. Sammanlagt blir det då 16 (3+13) dagar som ska ersättas.

▪ Om arbetstagaren i exemplet hade tagit ut t.ex. 32 dagar ”gammal” semester innan anställningen upphörde, och det slutliga antalet semesterdagar hade sjunkit till 30, hade de överskridande dagarna inte kunnat återkrävas eller kvittas mot semestern för följande kvali- fikationsår, utan det hade också i det fallet blivit 13 dagar att ersätta av den ”nya” semestern.

mom. 2 Sammanräkning vid betalning av semesterersättning

Om en arbetstagare under de kalendermånader då anställningen började och upphörde har varit anställd utan avbrott i totalt minst 16 kalenderdagar, under vilka arbetstagaren arbetat minst 35 timmar eller 14 dagar, och arbetstagaren för denna anställning inte har fått semester eller semesterersättning, räknas denna tid som en full kvalifikationsmånad när semesterersättningen bestäms, och för månaden betalas också semesterpenning. Vid beräkning av de 16 dagarna avdras olovlig frånvaro och xxxxxx.

Exempel 52

▪ En arbetstagares visstidsanställning har börjat 25.7 och upphört

9.4 året därpå.

▪ Under anställningen har arbetstagaren varken tagit ut semester

eller fått semesterersättning.

▪ Varken den månad då anställningen började (juli) eller den då anställningen upphörde (april) är fulla kvalifikationsmånader som berättigar till semester.

▪ Under den månad då anställningen började och under den må- nad då anställningen upphörde har anställningen fortgått i totalt 16 kalenderdagar i vilka sammanlagt ingått minst 35 arbetstimmar (eller minst 14 arbetsdagar).

▪ Juli och april slås ihop till en full kvalifikationsmånad.

mom. 3 Semesterersättning när anställningen upphör, procentuell semesterlön

Till en arbetstagare som inte tjänar in semester enligt § 71 i detta kapitel betalas när anställningen upphör i semesterersättning 9 pro- cent, eller om anställningen fortgått minst ett år vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden, 11,5 procent av den lön som räknats ut enligt § 80 mom. 1 ovan för den tid för vilken arbetstagaren fram till dess inte har fått semesterersättning.

I Rätt till ledighet och semesterersättning

§ 82 Intjäning av ledighet

mom. 1 Rätt till ledighet

En arbetstagare som på grund av sitt arbetsavtalsenliga arbets- tidsarrangemang inte tjänar in en enda full kvalifikationsmånad enligt § 71 ovan, och därmed inte har semester, har rätt att under anställningsförhållandet enligt önskan få ledigt två vardagar för varje kalendermånad som ingår i anställningsförhållandet.

Tillämpningsanvisning

Rätten till ledighet baserar sig på 8 § i semesterlagen.

mom. 2 Beviljande av ledighet

Arbetstagaren ska innan semesterperioden börjar meddela arbets- givaren om sin önskan att utnyttja ledigheten. När ledigheten beviljas iakttas i tillämpliga delar semesterbestämmelserna i § 75, 76, och 78.

mom. 3 Uträkning av semesterersättning för den som är berättigad till ledighet

Arbetstagaren har rätt till semesterersättning på 9 procent om an- ställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semes- terperioden har fortgått kortare tid än ett år och 11,5 procent om an- ställningen fortgått minst ett år. Semesterersättningen beräknas på den lön som under föregående kvalifikationsår betalats eller förfallit till betalning för arbetad tid, med undantag av sådan förhöjning som betalas för nödarbete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete. Om arbetstagaren har varit förhindrad att arbeta på grund av moder- skaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller familjeledighet läggs till den lön som ligger till grund för semesterersättningen den kalkyle- rade uteblivna ordinarie lönen för frånvarotiden beräknad enligt § 80 mom. 2 ovan och lön som betalats för frånvarotiden.

mom. 4 Betalning av semesterersättning

Till en arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet betalas i sam- band med ledigheten en semesterersättning enligt mom. 3 vid den tidpunkt som gäller för semesterlönen enligt § 84 mom. 1 nedan. I annat fall betalas semesterersättningen senast vid semesterperio- dens utgång.

mom. 5 Semesterersättning när anställningen upphör till den som är berättigad till ledighet

Till en arbetstagare med begränsad arbetstid enligt denna paragraf betalas vid anställningens upphörande en semesterersättning enligt

§ 80 mom. 3 ovan.

96 | I Rätt till ledighet och semesterersättning

Kapitel 4 Semester

J Semesterpenning

§ 83 Semesterpenning

mom. 1 Semesterpenningens storlek

Semesterpenningen beräknas utgående från antalet fulla kvalifi- kationsmånader som arbetstagaren tjänat in enligt § 73 mom. 3 i detta kapitel. Semesterpenning betalas enligt följande för varje full kvalifikationsmånad:

– 6 procent när semestern bestäms enligt tabell 1

– 5 procent när semestern bestäms enligt tabell 2

– 4 procent när semestern bestäms enligt tabell 3.

Semesterpenningen beräknas på den ordinarie månadslönen för den juli månad som följer efter kvalifikationsåret.

Tillämpningsanvisning

En full kvalifikationsmånad är en månad för vilken arbetstagaren enligt § 71 ovan har intjänat semesterdagar. Beräkningsgrunden är arbetstagarens faktiska ordinarie månadslön för juli månad, dvs. som beräkningsgrund används inte en semesterlön som bestäms enligt

§ 79 mom. 2 i detta kapitel.

Exempel 53

▪ Om en arbetstagare t.ex. under en del av juli har skött sitt eget arbete, och under en annan del uteslutande något annat arbete, och arbetstagaren därför har fått lön av två slag för juli, beräknas semesterpenningen på den sammanräknade ordinarie lön som betalats för juli för skötseln av vardera uppgiften.

▪ Om arbetstagarens lön för juli definieras som deltidslön enligt § 15 i i detta kollektivavtal, räknas semesterpenningen ut på denna deltidslön.

Exempel 54

▪ En arbetstagares anställning har börjat 1.8.

▪ Arbetstagaren har 15 år av anställningstid som arbetsgivaren godkänner för erfarenhetstillägg och tjänar därmed in semester enligt tabell 1.

▪ Arbetstagaren har 8 fulla kvalifikationsmånader när kvalifikations- året upphör 31.3.

▪ Semesterpenningen för kvalifikationsåret är 6 (procent) x 8 (mån.)

= 48 procent av den ordinarie månadslönen för juli.

J Semesterpenning | 97