Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
SUOMEN TEKSTIILI JA MUOTI RY:S OCH
INDUSTRIFACKET RF:S
KOLLEKTIVAVTAL FÖR TEXTIL- OCH MODEBRANSCHEN
KOLLEKTIVAVTAL
18.2.2020–31.12.2021
Grafisk planering Xxxxx Xxxxxxxx/Jumo Oy, Helsingfors 2020
INNEHÅLL
KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 14
1.1 Avtalets tillämpningsområde 14
1.4 Avtalets bindande verkan, arbetsfred och tillsynsskyldighet 14
1.4.2 Arbetsfred och tillsynsskyldighet 14
KAPITEL 2 ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE 15
2.4 Arbetsledningens rättigheter 16
2.5 Uppsägningstider för arbetsavtal 16
2.6 Beräkning av förhandlingstiden 17
3.5 Arbetstid under söckenhelgsveckor 20
3.6 Organisering av den dagliga arbetstiden 21
3.7 Kontroll av arbetstiden 21
3.8 När arbetsveckan och arbetsdygnet börjar 21
3.9 Förkortning av arbetstiden i dagsarbete och tvåskiftsarbete 21
3.10 Interremittent treskiftesarbete 24
3.11 Interremittent treskiftesarbete 25
3.14 Utryckningsbetonat arbete 30
KAPITEL 4 LÖNER OCH LÖNEBETALNING 33
4.3 System för bedömning av arbetets kravnivå 35
4.6 Arbets- och tidsstudier 40
4.9 Förflyttning till annat arbete 43
4.11 Genomsnittlig timförtjänst 45
4.12 Lön för väntetid och avbrott i arbetet i vissa fall 45
4.13 Löneutbetalning och lönespecifikation 46
KAPITEL 5 SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR 46
5.1 Ersättning för resekostnader 46
5.4 Ersättning för storhelg 50
KAPITEL 6 SOCIALA BESTÄMMELSER 50
KAPITEL 7 FÖRTROENDEMÄN OCH FACKAVDELNING 61
7.1 Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige 61
7.2 Uppgifter angående företaget 62
7.3 Uppsägning av vice huvudförtroendeman och vice arbetarskyddsfullmäktig 63
7.4 Möten inom fackförbundets förvaltningsorgan 63
7.5 Användning av anslagstavlor, informationsverksamhet och möten på arbetsplatsen 63
7.6 Innehållning av medlemsavgifter 63
8. KAPITEL 8 FÖRHANDLINGSORDNING 63
8.2 Avgörande av meningsskiljaktigheter 64
KAPITEL 9 AVTALETS GILTIGHET 64
9.1 Kollektivavtalets giltighetstid 64
BILAGA 1 Yrkesgruppering inom textil- och modeindustrin 65
BILAGA 3 Bestämmelser om löner till maskinställare 73
BILAGA 4 Bestämmelser om veckoslutsskift 78
BILAGA 5 Alternativ till bilaga 2 och lönesystem för maskinställare inom textilindustrin 80
ANVISNINGAR FÖR HUR MAN FYLLER I ARBETSAVTALET 84
BILAGA 7 Beräkning av arbetarskyddsfullmäktigs tidsanvändning 86
Sommarpraktikprogrammet Lär känna arbetslivet och tjäna en slant åren 2020– 2021 88
SAMARBETET PÅ ARBETSPLATSERNA 91
SAMARBETSUPPGIFTER OCH SAMARBETSORGANISATIONER 92
BESTÄMMELSER ANGÅENDE FÖRTROENDEMÄNNENS OCH ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGES OCH SKYDDSOMBUDETS
ARBETSGIVARENS INFORMATIONSSKYLDIGHET 99
KAPITEL 6 100
PERSONALENS INBÖRDES INFORMATIONSVERKSAMHET OCH ORDNANDE AV MÖTEN 100
KAPITEL 7 101
UTBILDNING 101
8 103
ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT 103
KAPITEL 9 104
GILTIGHET 104
AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD 105
I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 105
II UPPSÄGNING AV ORSAK SOM ÄR BEROENDE AV ARBETSTAGAREN 109
III PERMITTERING 110
IV SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 114
SEMESTERLÖNEAVTAL 116
SUOMEN TEKSTIILI JA MUOTI RY INDUSTRIFACKET RF
1. Uppnått förhandlingsresultat, ikraftträdande och avtalsperiod
Det konstaterades att mellan parterna i dag har ett kollektivavtal för textil- och modebranschen undertecknats i enlighet med förhandlingsresultatet som nåddes 18.2.2020.
Det konstaterades att från och med 18.2.2020 ersätter det nya kollektivavtalet det kollektivavtal
som parterna har undertecknat för tiden 1.12.2017–31.10.2020. Det här avtalet gäller 18.2.2020–31.12.2021.
KOLLEKTIVAVTAL
2.1. År 2020
B. Lönetabeller
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
A. Allmän förhöjning
B. Företags- eller arbetsplatsspecifik pott
Specifikt för företag och verksamhetsställen tillämpas fr.o.m. 1.3.2021 en lokal pott på 0,8 procent vars storlek beräknas på summan av de personliga tim- eller
månadslönerna som betalades i januari 2021 till arbetstagarna som omfattas av kollektivavtalet (förtjänster i tids-, ackords- och premiearbete utan separata tillägg såsom tjänsteårs-, skiftsarbets-, miljötillägg etc.).
Vid fördelningen av potten kan man beakta till exempel mångkunnighet, kunskaper eller individuell kompetens.
Om användningen av den lokala potten förhandlas och avtalas mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen eller, om ingen huvudförtroendeman har valts, mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Avtalet ingås skriftligen.
Ifall inget avtal nås lokalt om hur den företagsspecifika potten ska fördelas, betalas potten ut i form av en allmän förhöjning på 0,4 procent beräknad på lönen före den allmänna förhöjningen till alla arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet, och arbetsgivaren beslutar om hur resterande 0,4 procent ska fördelas. Den allmänna förhöjningen är därmed 1,6 procent.
Målen för lokala löneförhandlingar
Målet med lokala avtal är att finna en lönelösning som stöder situationen i varje företag eller på varje arbetsplats beträffande ekonomi, orderstock, sysselsättning samt kostnadskonkurrenskraften. Målet är att man genom lönebildningen uppmuntrar till att utveckla kompetensen och arbeta för att produktiviteten och arbetshälsan vid företaget utvecklas enligt de fastställda målen.
KOLLEKTIVAVTAL
Information som ges till företroendemannen för förhandlingarna och avtalsförfarande
Innan förhandlingarna ger arbetsgivaren förtroendemannen, eller personalgruppen om en förtroendeman inte har valts, information om lönesumman som ska fördelas och om hur den räknats ut.
I den lokala löneuppgörelsen ska man komma överens om hur lönejusteringarna genomförs (allmän eller företagsspecifik lösning) och kriterierna för dem.
Ett avtal ingås med huvudförtroendemannen eller, om ingen förtroendeman har valts, med personalgruppen senast 15.2.2021, såvida man inte kommer överens om att förlänga förhandlingstiden. Avtalet ingås skriftligen.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Arbetsgivaren beslutar om hur förhöjningarna fördelas inom ramen för det lokala avtalet. Efter genomförda löneförhöjningar ska arbetsgivaren tillsammans med huvudförtroendemannen eller, om ingen huvudförtroendeman har valts, med hela personalgruppen inom en rimlig tid göra en genomgång av det totala antalet arbetstagare, antalet arbetstagare som fått en löneförhöjning, den genomsnittliga storleken på förhöjningen samt den summa som använts för förhöjning av arbetstagarnas löner, med specifikation för de företagsspecifika och allmänna förhöjningarna.
Den information som getts under förhandlingarna är konfidentiell och får enbart användas för fördelningen av den lokala potten.
Den företags- eller arbetsplatsspecifika löneförhöjningen för 2021 beräknas på summan av de personliga tim- eller månadslönerna som betalades i januari
2021 till arbetstagarna som omfattas av kollektivavtalet (förtjänster i tids-, ackords- och premiearbete utan separata tillägg såsom tjänsteårs-, skiftsarbets-, storhelgs-, miljötillägg osv.).
Tillämpningsanvisning:
Med i beräkningen är alla som omfattas av kollektivavtalet och som arbetar i januari 2021, oberoende av anställningsförhållandets natur (i kraft tillsvidare, på viss tid, deltid). Också lönerna för arbetstagare som är anställda vid tidpunkten för löneförhöjning, men frånvarande under beräkningsmånaden med anledning av exempelvis sjukdom eller semester, ska tas med i beräkningen. Om anledningen till frånvaron är familjeledighet, studieledighet eller annan längre ledighet av motsvarande art, och man har anställt en vikarie för arbetstagaren, beräknas enbart summan för vikariens lön.
C. Lönetabeller
2.3. Avtal om att senarelägga lönejusteringarna
KOLLEKTIVAVTAL
Ifall tidpunkten för förhöjningen senareläggs ska ett avtal ingås skriftligen med förtroendemannen senast 31.3.2020 för förhöjningarna år 2020 och senast 28.2.2021 för förhöjningarna år 2021. Om det inte finns en förtroendeman på företaget, håller arbetsgivaren förhandlingar med hela personalgruppen. Avtalet ingås skriftligen.
Om man avtalar om att senarelägga lönejusteringarna, ska man samtidigt avtala om att det eventuella inkomstbortfallet till följd av ändringen ersätts med en motsvarande post av engångskaraktär. Mellanskillnaden utbetalas senast då löneförhöjningen verkställs.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Om företagen gör löneförhöjningar vid tidpunkter som avviker från de löneförhöjningar som avtalas i kollektivavtalet, kan man lokalt avtala om att de beaktas då de förhöjningar som baserar sig på kollektivavtalet verkställs. Då ska arbetstagaren informeras om att förhöjningen omfattar den förhöjning som baserar sig på kollektivavtalet.
2.4. Genomförande av förhöjningar i företagsanpassade lönesystem
Lönerna enligt svårighetsklass i de företagsanpassade lönesystemen höjs från och med 1.4.2020 med 1,3 procent och från och med 1.3.2021 med 2 procent.
Förbunden upprättar en gemensam anvisning och ordnar utbildning för de lokala parterna om höjning av lönerna enligt kollektivavtalet.
3. Ersättningar till huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig
Ersättningarna till huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktig höjs från och med 1.4.2020 med 3,3 procent och dessa ersättningar har beaktats i det nya kollektivavtalet.
4. Tidigare avtal mellan centralorganisationerna
Det allmänna avtalet, avtalet om uppsägningsskydd och semesterlöneavtalet, som är en del av kollektivavtalet för textil- och modebranschen och som finns med som bilagor, följs som en del av kollektivavtalet.
KOLLEKTIVAVTAL
Förbunden tillsätter en arbetsgrupp vars uppgift är att förtydliga avtalstexterna med beaktande av kollektivavtalets struktur och förbättra läsbarheten. En plan och en tidtabell upprättas för arbetsgruppens verksamhet.
6. Främjande av flexibla arbetstidsarrangemang
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
7. Främjande av lokala avtal
Förbunden tillsätter en arbetsgrupp som har till uppgift att under avtalsperioden främja och utveckla kunskaperna om lokala avtal och samarbetet i företagen och därigenom företagens förhandlingskultur. Under avtalsperioden satsar förbunden på förutsättningar för ett välfungerande samarbete och kunskaper om lokala avtal bland annat genom gemensam utbildning. Ett gemensamt utvecklingsprojekt planeras och en tidtabell görs upp tillsammans.
8. Utveckling av fackföreningsutbildning
9. Kontinuerligt förhandlingsförfarande
Syftet med kontinuerliga förhandlingar är att främja samarbetet på arbetsplatserna, utveckla sysselsättningen och produktiviteten i branschen, bereda förändringar av kollektivavtalet under avtalsperioden samt utarbeta gemensamma tillämpningsanvisningar för situationer som upplevs svåra på arbetsplatserna. För den kontinuerliga förhandlingen uppgörs årligen en separat plan, för vilken målen och tidtabellen planeras på förhand.
Som en del av det kontinuerliga förhandlingsförfarandet kan förbunden också ta upp stabiliseringen av ett enskilt företags ekonomi i krissituationer till behandling, om man inte genom lokala avtal i företaget har kunnat lösa situationen.
KOLLEKTIVAVTAL
10. Främjande av välmående i arbetet
Avtalsparterna framhäver betydelsen av verksamheten för välbefinnande i arbetet på arbetsplatsen och att det är viktigt att främja denna verksamhet som ett led i förbättringen av företagets produktivitet och konkurrenskraft.
Avtalsparterna konstaterar att förebyggande och aktiva åtgärder på arbetsplatsen i fråga om välbefinnande i arbetet kan ha en stor inverkan på bland annat förekomsten av sjukfrånvaro.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
11. Sommarpraktikprogrammet ”Lär känna arbetslivet och tjäna en slant”
Suomen Tekstiili ja Muoti ry och Industrifacket rf har gemensamt avtalat om sommarpraktikantprogrammet ”Lär känna arbetslivet och tjäna en slant” för textil- och modebranschen åren 2020–2021 (bilaga 8).
- 12 -
12. Användning av arbetspraktikanter och sommarvikarier i textil- och modebranschen
13. Söckenhelgsersättningar
Förbunden tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att under avtalsperioden se över bestämmelserna om söckenhelgsersättningarna och göra upp ett förslag om ändring av dem.
Förbunden är överens om att växling mellan olika arbetstidsformer under arbetsveckan inte i själva verket får leda till att bestämmelserna för ersättning för övertidsarbete kringgås.
15. Jämlika löner och likabehandling
Förbunden fäster uppmärksamhet vid bestämmelsen i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män enligt vilken arbetsgivaren ska utarbeta en jämställdhetsplan inklusive lönekartläggning tillsammans med personalföreträdarna på företag med minst 30 arbetstagare. Planen uppdateras årligen, om inte annat avtalas om lokalt.
KOLLEKTIVAVTAL
Utöver att främja jämställdhet mellan könen anser parterna att det är viktigt att främja likabehandling i arbetslivet på arbetsplatserna. Enligt lagen ska en arbetsgivare som regelbundet har minst 30 anställda ha en plan för de åtgärder som behövs för att främja likabehandling. Antingen kan man göra en separat likabehandlingsplan eller så kan likabehandlingsplanen ingå som en del av en annan plan, till exempel personalplanen, jämställdhetsplanen, utbildningsplanen eller verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet.
Vid behov ordnar parterna rådgivning och utbildning om hur en jämställdhets- och likabehandlingsplan görs upp.
16. Textändringar i kollektivavtalet
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Textändringar i kollektivavtalet har beaktats i det nya kollektivavtalet. Helsingfors den 19 mars 2020.
SUOMEN TEKSTIILI JA MUOTI RY | INDUSTRIFACKET RF | |
Xxxx-Xxxxx Xxxxxxx | Xxxx Xxxxx | Xxxxx Xxxxxxxx |
- 13 -
KOLLEKTIVAVTAL FÖR TEXTIL- OCH MODEBRANSCHEN
mellan
SUOMEN TEKSTIILI JA MUOTI RY
och INDUSTRIFACKET RF
KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1.1 Avtalets tillämpningsområde
Detta kollektivavtal tillämpas på anställningsförhållanden mellan medlemsföretagen i Suomen Tekstiili ja Muoti ry och alla anställda i dessa företag.
1.2 Organisationsfrihet
Arbetsgivaren och arbetstagaren har rätt att fritt besluta huruvida de önskar höra till sina respektive organisationer.
Det allmänna avtalet 1.12.2016
KOLLEKTIVAVTAL
Avtal om uppsägningsskydd 1.12.2016 Semesterlöneavtal 1.11.2017
1.4 Avtalets bindande verkan, arbetsfred och tillsynsskyldighet
Detta kollektivavtal binder de undertecknade parterna och de för övrigt till kollektivavtalet bundna föreningarna samt de arbetsgivare och arbetstagare som är eller har varit medlemmar i dessa föreningar under avtalets giltighetstid.
1.4.2 Arbetsfred och tillsynsskyldighet
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
1. Förbunden och deras underföreningar är skyldiga att se till att deras medlemsföreningar, arbetsgivare eller arbetstagare som avtalet gäller inte vidtar stridsåtgärder och inte heller på annat sätt bryter mot bestämmelserna i kollektivavtalet.
2. Fackavdelningen, förtroendemän som företräder fackavdelningen och arbetsgivaren är skyldiga att upprätthålla och främja arbetsfreden på arbetsplatsen. När fackavdelningen, förtroendemännen eller arbetsgivaren får kännedom om hot om störning av arbetsfreden, är dessa skyldiga att utan dröjsmål underrätta förbunden om detta och alla omständigheter som påverkar bedömningen av ärendet. De lokala parterna ska avstå från stridsåtgärder tills förbunden har behandlat ärendet.
3. Förbunden ska genast efter att de underrättats om saken reda ut orsakerna till situationen och bedöma huruvida hotet om stridsåtgärder strider mot lagen om kollektivavtal. Då arbetskonflikten enligt förbundens bedömning strider mot lagen om kollektivavtal ska förbunden handleda de lokala parterna i att upprätthålla arbetsfreden med omedelbar verkan. Om det förekommer lokala
- 14 -
meningsskiljaktigheter om tillämpningen eller tolkningen av kollektivavtalet, ska ärendet behandlas i den förhandlingsordning som avses i kollektivavtalet.
- Om fackavdelningen eller arbetsgivaren har försummat sina skyldigheter enligt 2 och 3 kapitlet ska detta tas i beaktande som en faktor som höjer plikten.
- Förbundens åtgärder för att förhindra lagstridig arbetskonflikt ska beaktas som en höjande eller sänkande faktor då plikt utdöms för förbunden.
4. För vidtagande av stridsåtgärder som strider mot lagen om kollektivavtal och försummelse av tillsynsskyldigheten kan enligt lagen om kollektivavtal utdömas en plikt.
5. Suomen Tekstiili ja Muoti ry förbinder sig att inte driva en arbetsfredstalan om hot om stridsåtgärder om ett förfarande enligt 2 och 3 kapitlet fortfarande pågår mellan förbunden.
Parterna konstaterar att hot om arbetskonflikt inte ska användas som en påtryckningsmetod för att ändra det gällande kollektivavtalet eller ett lokalt avtal eller ett praktiskt villkor enligt kollektivavtalet eller tolkningen av kollektivavtalet. Meningsskiljaktigheter om tillämpningen av kollektivavtalet behandlas enligt kollektivavtalets förhandlingsordning.
Protokollsanteckning:
Förbunden strävar efter att främja arbetsfreden även genom att undvika politiska strejker, demonstrationsstrejker och sympatistrejker.
KAPITEL 2 ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE
KOLLEKTIVAVTAL
2.1 Arbetsavtal
I arbetsavtalslagen finns föreskrifter om arbetsavtalets form och varaktighet samt om prövotid.
Protokollsanteckning:
Förbunden anser det viktigt att arbetsavtalets innehåll görs så tydligt att det inte ger anledning till meningsskiljaktigheter i efterhand. Förbunden rekommenderar att arbetsavtal för nya arbetstagare ingås skriftligt.
Som bilaga till kollektivavtalet ingår en arbetsavtalsmall, som rekommenderas av förbunden.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
2.2 Arbetsregler
Arbetstagaren är skyldig att iaktta det på respektive arbetsplats fastställda arbetsreglementet, såvida det inte står i konflikt med bestämmelserna i detta kollektivavtal.
- 15 -
Arbetstagaren ska introduceras i arbetet och de förändringar som sker i arbetet. En ny arbetstagare ska också introduceras i företaget och dess verksamhetsprinciper, personalpolitik och fastställda arbetsreglemente.
En ny arbetstagare underrättas om vilket kollektivavtal som ska tillämpas, hurdan förhandlingsordning som ingår i det och vem som företräder arbetstagarna.
2.4 Arbetsledningens rättigheter
Arbetsgivaren har rätt att anställa och säga upp arbetstagare samt bestämma om ledningen av arbetet.
I frågor som gäller arbetsledning, arbetets organisering och utförande bör arbetstagaren omedelbart vända sig till arbetsledningen.
2.5 Uppsägningstider för arbetsavtal
Ifall det inte har avtalats om en annan uppsägningstid ska arbetsgivaren iaktta följande uppsägningstider:
Anställningsförhållandet fortgått utan avbrott | Uppsägningstid |
Högst ett år | 14 dagar |
Över 1 år men högst 4 år | 1 månad |
Över 4 år men högst 8 år | 2 månader |
Över 8 år men högst 12 år | 4 månader |
Över 12 år | 6 månader |
KOLLEKTIVAVTAL
Ifall det inte har avtalats om en annan uppsägningstid ska arbetstagaren iaktta följande uppsägningstider:
Anställningsförhållandet fortgått utan avbrott | Uppsägningstid |
Högst 5 år | 14 dagar |
Över 5 år | 1 månad |
Protokollsanteckning:
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Ifall man har för avsikt att avtala om kortare uppsägningstider än vad som nämns ovan, rekommenderar förbunden att avtalsparterna på förhand utreder om ett sådant avtal påverkar utbetalningen av arbetslöshetsdagpenning.
Det som ovan i denna paragraf konstaterats om ingående av avvikande avtal gällande uppsägningstiderna xxxxxxx xxxxxxxxx av att det som en del av detta kollektivavtal tillämpade avtalet om uppsägningsskydd inte i detta sammanhang ändrats. I övrigt förfars i enlighet med avtalet om uppsägningsskydd.
- 16 -
2.6 Beräkning av förhandlingstiden
Om det på arbetsplatsen uppstår behov av att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, ska arbetsgivare som omfattas av lagen om samarbete inom företag iaktta bestämmelserna i lagen, dock med de undantag som avtalas i denna punkt. Samarbetslagen utgör inte del av kollektivavtalet. Bestämmelserna i denna punkt kompletterar lagen och ersätter motsvarande punkter i den.
När en arbetsgivare som omfattas av lagen om samarbete överväger att säga upp eller permittera arbetstagare eller att överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, anses samarbetsförpliktelserna vara uppfyllda trots vad som i 45 § i samarbetslagen stadgas om förhandlingsframställning, och i 51 § om uppfyllandet av förhandlingsförpliktelse, förutsatt att förhandlingar förts i enlighet med samarbetslagen sedan en skriftlig förhandlingsframställning upprättats och på grundval av att nödvändig information har getts på förhand under sådan förhandlingstid som definieras i 51 § i samarbetslagen, om inte annan förhandlingstidpunkt avtalats med stöd i lagen. Paragrafhänvisningar till samarbetslagen görs endast för kännedom.
3.1 Ordinarie arbetstid
3.1.1 Iakttagande av arbetstidslagen
På arbetstiden tillämpas bestämmelserna i arbetstidslagen och detta avtal.
KOLLEKTIVAVTAL
3.1.3 Genomsnittlig veckoarbetstid och förlängning av arbetstiden per dygn
Den ordinarie veckoarbetstiden kan också ordnas så att den i dagarbete och tvåskiftsarbete i genomsnitt utgör 40 timmar per vecka under en period av 12 veckor, förutsatt att för arbetet uppgjorts ett arbetstidsutjämningsschema för minst den tid, under vilken den ordinarie veckoarbetstiden utjämnas till genomsnittet i fråga. Den ordinarie arbetstiden får inte överskrida 9 timmar per dygn eller 48 timmar per vecka.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Den ordinarie arbetstiden per dygn och vecka kan förlängas genom lokala avtal. Då är utjämningsperioden högst 52 veckor. Den ordinarie arbetstiden får inte överskrida 12 timmar per dygn eller 50 timmar per vecka under utjämningsperioden.
3.1.4 Genomsnittlig, ordinarie arbetstid
I händelse av en plötslig och oförutsägbar eller exceptionell produktionssituation kan arbetsgivaren, med tre dagars förvarning, tillfälligt förlänga den dagliga ordinarie arbetstiden för icke-skiftarbetare till högst 10 timmar och veckoarbetstiden till högst 50 timmar. Löneutbetalning kommer att fortsätta ske på grundval av ordinarie arbetstid, både när arbetstiden förlängs och när arbetstiden jämnas ut, med undantag för arbetade timmar på söckenhelger eller på söndagar, för vilka ersättning utbetalas i enlighet med faktisk arbetstid enligt bestämmelserna i kollektivavtalet. Genom en lokal överenskommelse kan en förändring av arbetstiden göras utan föregående meddelande.
- 17 -
Tio timmar långa dagar kan utföras av en enskild arbetstagare i högst sex arbetsveckor per kalenderår och högst två på varandra följande arbetsveckor.
Arbetstagaren kan från fall till fall avsäga sig ändringar i arbetstiden enligt detta kollektivavtal av sakliga personliga skäl.
Arbetstiden måste under en period på 52 kalenderveckor jämnas ut till i genomsnitt 40 timmar per vecka. Arbetsgivaren upprättar ett preliminärt utjämningsschema och parterna avtalar om tidpunkten för en ledighet inom fyra kalenderveckor efter det att arbetet har utförts. Om ingen överenskommelse om ledigheten kan nås har tjänstemannen rätt att utjämna sin arbetstid med i genomsnitt 40 timmar per vecka genom att meddela detta tre veckor i förväg.
Ledigheten ska i första hand bestå av hela arbetsdagar. Emellertid får ledigheten som arbetstagaren meddelat om inte tas ut om företagets produktion störs allvarligt, inte heller under veckor för vilka arbetsgivaren har meddelat att det föreligger behov av förlängd arbetstid enligt detta kollektivavtal.
Om den ledighet som avses i detta kollektivavtal inte har tagits ut inom 52 kalenderveckor, ska arbetsgivaren ersätta outjämnade arbetstimmar med en förhöjning om 50 procent i samband med närmast följande löneutbetalning.
3.1.6 Tillfälliga förändringar i arbetstidsschemat
KOLLEKTIVAVTAL
När arbetet kräver det har arbetsgivaren rätt att tillfälligt flytta på den egentliga arbetstiden för vissa arbetstagare eller på vissa avdelningar inom arbetstidslagens gränser. Arbetstagarna ska i förväg underrättas om förflyttningen av arbetstiden i så god tid som möjligt.
Vid fall av force majeure (såsom naturkatastrof, brand, olycksfall, skador på maskiner och ledningar, oregelbunden tillförsel av drivkraft eller att drivkraften tar slut och jämförbara) kan arbetstiden förflyttas eller ändras efter behov.
I skiftarbete ska arbetsskiften variera regelbundet och ändras med ett intervall på minst en vecka och högst fyra veckor. Om intervallet ska det avtalas lokalt. I oavbrutet skiftarbete kan avtal om ändring av skift även ingås efter en tidsperiod på mindre än en vecka.
En arbetstagare kan dock, när det så avtals, arbeta kontinuerligt i samma skift.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
3.8 Maximal arbetstid
För den maximala arbetstiden enligt 18 § i arbetstidslagen kan 12 månader användas som utjämningsperiod.
3.1.9 Utbildning och utvecklingsevenemang
Arbetsgivaren kan utöver den årliga ordinarie arbetstiden beordra arbetstagaren utbildning som upprätthåller och/eller utvecklar yrkesskickligheten och som är nödvändig för att utföra arbetet, utbildning i arbetshälsa och säkerhet eller produktivitets-, effektivitets- och kvalitetshöjande utbildning. Sådan utbildning kan ordnas i åtta timmar per kalenderår på arbetsplatsen eller på en plats anvisad av arbetsgivaren.
Denna tid avser ordinarie arbetstid som kan utföras utöver den ordinarie årsarbetstid som regleras i kollektivavtalet. För utbildningar eller
- 18 -
utvecklingsevenemang betalas en lön som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden, inklusive eventuella arbetstids- och miljötillägg.
Utbildningar eller utvecklingsevenemang kan genomföras på så sätt att arbetsskiftets längd utökas med varaktigheten för utbildningen eller utvecklingstillfället, dock med högst två timmar per dag. Utbildningar eller utvecklingsevenemang kan också utgöra en hel dag. Utbildningar eller utvecklingsevenemang kan inte ordnas på söckenhelger.
Angående utbildningsverksamheten iakttas i övrigt bestämmelserna i samarbetsavtalet mellan förbunden.
Protokollsanteckning:
Om utbildningar eller evenemang enligt ovan anordnas utanför arbetsplatsen tillämpas bestämmelserna i 24 § i fråga om ersättning av resekostnader.
Med arbetstidsbank avses de arrangemang som införts på företags- eller arbetsplatsnivå för att samordna arbetstid och fritid och genom vilka man kommer överens om hur olika delfaktorer kan sparas eller lånas samt kombineras långsiktigt.
Ibruktagande av arbetstidsbank
Ett avtal om arbetstidsbank ingås skriftligen mellan representanterna för arbetsgivaren och personalen eller mellan arbetsgivaren och arbetstagarna.
KOLLEKTIVAVTAL
I avtalet om ibruktagande av arbetstidsbank kan avtalas om följande:
• vem avtalet gäller
• vilka delfaktorer arbetstidsbanken består av
• den maximala ordinarie arbetstiden per dygn och per vecka
• gränserna för sparad och lånad arbetstid inom vilka den ordinarie arbetstiden under en lägre tidsperiod kan variera
• på vilka villkor ledigheter kan sparas och när och i vilka situationer ledigheter kan hållas
• äldre arbetstagares möjlighet att byta penningförmåner mot ledig tid
• hur penningersättningar omvandlas till motsvarande ledig tid
• enligt vilka principer och i vilka situationer ledigheten kan bytas mot pengar
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
• hur arbetsoförmåga inverkar på användning av ledighet från arbetstidsbanken
• förfaringssätten vid upphörande av ett anställningsförhållande
• hur arbetstidsbankens funktionsduglighet behandlas mellan arbetsgivaren och förtroendemannen.
Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar i regel om tidpunkten för en ledighet som varar en arbetsdag eller längre. Om man inte når ett avtal om tidpunkten för när ledigheterna ska tas ut, har arbetstagaren rätt att använda högst 25 procent av timmarna i banken med två månaders varsel, om man inte lokalt kommer överens om annat. Arbetsgivaren kan en gång per kalenderår flytta tidpunkten för en ledighet av vägande produktionsorsaker eller orsaker som har samband med arbetsarrangemangen, om inget annat avtalas.
Man kan fritt avtala om gränserna för att spara i och låna från arbetstidsbanken. Då man avtalar om en utjämningsperiod som är längre än ett år får den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka dock högst uppgå till det som föreskrivs i arbetstidslagen. Det är skäl att tillsammans med förtroendemannen/arbetstagarna med jämna mellanrum granska hur arbetstidsbanken fungerar på ett sätt som beaktar produktiviteten och arbetshälsan.
Anställningsförhållandet upphör
Saldot i arbetstidbanken jämnas ut innan anställningen upphör. Om det finns sparad tid eller pengar i arbetstidsbanken då anställning upphör, betalas de i samband med slutlönen på det sätt man lokalt avtalat om. Lånad ledighet eller lånade pengar dras av från slutlönen.
Uppsägningstiden för avtalet om arbetstidsbank är 3 månader, om inte annat avtalas lokalt. Arbetstidssaldon utjämnas inom ramen för uppsägningstiden. Om tids- eller penningsaldon inte har utjämnats under loppet av uppsägningstiden, betalas eller dras de av på samma sätt som när ett anställningsförhållande upphör, om inte annat avtalas lokalt.
Övergång till flextid kan ske förutsatt att överenskommelse därom träffas lokalt.
Lokalt kan man avtala om en flextid på maximalt fyra timmar per dygn och ett maximum för sammanräknade överskridningar på högst 80 timmar.
Uppföljningsperiodens längd är högst 12 månader.
KOLLEKTIVAVTAL
Målet är att arbetstagaren utöver söndagen även får en annan ledig dag per vecka. Om den andra lediga dagen förläggs till en fast veckodag ska den, såvitt möjligt, vara en lördag.
3.5 Arbetstid under söckenhelgsveckor
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Den ordinarie arbetstiden på en högtidsdagsafton som under en söckenhelgsvecka infaller på en vardag är åtta timmar. Midsommarafton och julafton är lediga dagar, om produktionstekniska orsaker inte kräver annat. Lördagarna är lediga dagar i de arbeten där arbetstiden har ordnats med fasta lediga dagar som infaller på lördagar.
Tillämpningsanvisning:
Om det finns ett lokalt avtal om att det är tillåtet att arbeta in de timmar som ingår i kvälls- och nattskift på valborgsmässoafton eller nyårsafton rekommenderar förbunden att detta om möjligt ska ske under morgonskiftet.
3.6 Organisering av den dagliga arbetstiden
Arbetsgivaren bestämmer inom ramen för lagen och kollektivavtalet om tidpunkten för den ordinarie arbetstidens början och slut samt de nödvändiga vilotiderna i arbetet. Arbetstagaren ska ges en dygnsvila enligt § 25 i arbetstidslagen och en ledighet per vecka enligt § 27 i arbetstidslagen.
Protokollsanteckning:
Förbunden konstaterar att ledigheten per vecka fortsättningsvis kan ges i samband med veckoskiftena som en oavbruten period, som infaller delvis under föregående och delvis under följande vecka. Merparten av ledigheten ska då infalla under den vecka som veckovilan gäller.
Om annat inte avtalas lokalt ska arbetstiden i dagsarbete förläggas mellan kl.
6.00 och 21.00 och i tvåskiftsarbete mellan kl. 06.00 och 01.00. I treskiftsarbete ska morgonskiftet börja mellan kl. 6.00 och 8.00.
Arbetsgivaren har rätt att ordna kontroll av arbetstiden genom användning av kontrollur eller annan för detta avsedd apparatur. Arrangemanget ska vara sådant att det inte förorsakar arbetstagaren onödig tidsförlust.
Arbetstiden används effektivt för produktiv verksamhet. Även i övrigt strävar man efter att begränsa störningar och problem för produktionsverksamheten så att de blir så få som möjligt.
3.8 När arbetsveckan och arbetsdygnet börjar
Arbetsveckan inleds på måndag klockan 00.00 om annat inte avtalas lokalt.
3.9 Förkortning av arbetstiden i dagsarbete och tvåskiftsarbete
KOLLEKTIVAVTAL
Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer där den ordinarie arbetstiden är 40 timmar per vecka. Dessa arbetstidsformer är vanligen dagsarbete och tvåskiftsarbete.
3.9.2 Genomförande av arbetstidsförkortning
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Arbetstiden för arbetstagare som omfattas av arbetstidsförkortningen förkortas med 100 timmar eller 12,5 arbetsdagar per år på det sätt som beskrivs nedan.
Av arbetstidsförkortningen avdras andra semesterarrangemang som förkortar arbetstiden per år och baserar sig på ett avtal eller en praxis eller andra extra lediga dagar som regelbundet upprepar sig varje år än de som nämns i punkt 3.9.1.
Protokollsanteckning:
I de fall där en arbetstagare som på heltid har utfört dagsarbete eller tvåskiftsarbete och därför har omfattats av ett system för arbetstidsförkortningar går i deltidspension intjänar han eller hon arbetstidsförkortningsledigheter i förhållande till den faktiska arbetade tiden, om annat inte har avtalats.
Arbetstagaren tjänar in ledighet för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande:
minst | 17 arbetsdagar | 1 ledighet |
” | 34 " | 2 ledigheter |
” | 51 " | 3 " |
” | 68 " | 4 " |
” | 85 " | 5 " |
” | 102 " | 6 " |
” | 119 " | 7 " |
” | 136 " | 8 " |
” | 153 " | 9 " |
” | 170 " | 10 " |
” | 187 " | 11 " |
” | 204 " | 12 " |
” | 212 " | 12,5 " |
De intjänade ledigheter (4 timmar) som överskrider ett fullt arbetsskift ges som en sammanhängande ledighet, om det inte lokalt avtalas om att de ges t.ex. i form av ledighet för att uträtta ärenden.
Tid som är likställd med arbetad tid är också
- Sådana arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller på arbetstagarens sjukdomstid och för vilka arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid,
- En s.k. karensdag som eventuellt hör till arbetstagarens sjukledighet betraktas som en dag likställd med arbetad dag, (även när ett barn under tio år insjuknar),
- Utbildningstid som helt eller delvis bekostas av arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet,
KOLLEKTIVAVTAL
- Tid som används för kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens samt de nämnders som dessa har tillsatt eller andra bestående organs möten,
- Tid som används för Industrifacket rf:s förbundsmöten, förbundsfullmäktigemöten eller förbundsstyrelsemöten,
- Tid som används för möten i sektioner som dessa organ har tillsatt, dock högst tre dagar per år,
- Arbetstagarens egen bröllopsdag och egna 50- och 60-årsdagar,
- En nära anhörigs begravning,
- Moderskapsledighet under en tidsperiod på 42 dagar,
- Ledighet på grund av vård av ett sjukt barn; vården av ett sjukt barn är inte bunden av att arbetsgivaren betalar lön och således är hela frånvarotiden likställd med arbetad tid,
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
- Uppbådsdag och reservövningar,
- Tid som används för att vikariera huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen,
- De arbetsdagar under vilka arbetstagaren är permitterad, dock högst 30 dagar per år, är likställda med arbetade dagar,
- Vid fastställandet av längden på förkortningsledigheten ska som dagar likställda med arbetade dagar betraktas även sådana dagar under vilka arbetstagaren har varit förhindrad att arbeta på grund av att arbetstagaren har tagit ut ledighet som avses i detta protokoll,
- Tiden för en lagstadgad faderskapsledighet,
- De dagar under vilka arbetstagaren delvis har varit frånvarande från arbetet med arbetsgivarens tillstånd.
Om en ledighet som ska ges ingår i den tid som är likställd med arbetad tid anses den lediga dagen ha hållits.
- 22 -
Den ledighet som har intjänats under ett kalenderår ska ges arbetstagaren senast föreutgången av april följande år, om arbetsgivaren och arbetstagaren inte avtalar om annat lokalt. Ledigheten ges vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Vid beviljande av ledighet iakttas en anmälningstid på två veckor, om annat inte avtalas.
Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledigheten ges. Ledigheten ges minst ett arbetsskift åt gången, om annat inte avtalas.
Ifall anmälan om förkortningsledigheten ges när arbetstagaren har insjuknat ingår denna ledighet inte i sjukledigheten. I dessa fall tas ledigheten ut vid en senare tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer.
Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte har getts ut före det får arbetstagaren en sådan lön enligt den genomsnittliga timförtjänsten som motsvarar den intjänade ledigheten.
Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har fått för mycket ledighet får arbetsgivaren innehålla en motsvarande lön på arbetstagarens slutlön.
En arbetstagare med timlön får en ersättning för ledigheten utifrån arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst. Ersättningen betalas ut i samband med den löneutbetalning som gäller den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas ut.
KOLLEKTIVAVTAL
Ifall det i företaget tillämpas någon annan vedertagen praxis på utbetalningen av söckenhelgsersättningarna kan den iakttas även när denna ersättning betalas ut.
Arbetstagare med månadslön kompenseras för inkomstbortfallet genom att månadslönen bibehålls oförändrad. Skifttilläggen betalas utifrån det skift som infaller på den lediga dagen.
3.9.6 Kollektivavtalsenligt övertidsarbete
Det arbete som utförs under arbetstidsförkortningsledigheter ersätts på samma sätt som det övertidsarbete per vecka som avses i kollektivavtalet, om annat inte avtalas lokalt.
Vid beviljande av semester betraktas även de lediga dagar som avses i punkt
3.9.3 ovan som dagar likställda med arbetade dagar enligt 7 § i semesterlagen.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
3.9.8 Uppföljning av saldot
Förbunden rekommenderar att huvudförtroendemannen på begäran kvartalsvis ska få uppgifter om förkortningen av arbetstiden enligt detta avtal och om dess saldo.
3.9.9 Exempel på hur ledighet kan ges
Företagen kan med beaktande av drifttiderna bevilja ledigheten till följd av arbetstidsförkortningen bl.a. som följer:
1 genom att man ger mellandagar eller mellandagarna under söckenhelgsveckor lediga,
2 genom att man ger de lediga dagarna utifrån produktionsläget till exempel på sommaren eller då när det genom att man ger lediga dagar går att
- 23 -
undvika eller förkorta en eventuell permittering eller behovet av en förkortad arbetsvecka,
3 genom att man ger en arbetsdag ledig,
4 genom att man ger två eller flera arbetsdagar lediga åt gången,
5 genom att man ger ledigheten i form av ledighet för uträttande av ärenden.
Ledigheten för uträttandet av ärenden är personlig. De andra alternativen kan genomföras som personliga eller kollektiva.
En förkortning av arbetstiden kan genom lokala avtala genomföras också på följande sätt:
För arbete kan det i förväg utarbetas ett arbetstidsschema dit förkortningsledigheterna antecknas. Ledigheterna kan alternativt beviljas enligt systemet för beviljande av ledigheter i punkt 3.9.4.
Ifall ett arbetstidsschema har utarbetats ska arbetsgivaren meddela om en bestående ändring av det minst två veckor före ändringen, om annat inte avtalas lokalt.
Den inkomstminskning som föranleds av förkortningen av arbetstiden ersätts genom att arbetstagaren för varje arbetstimme under den ordinarie arbetstiden får ett tillägg vars belopp är 5,8 procent av arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst. Detta gäller även i fråga om den utbildningstid som arbetsgivaren ersätter för den ordinarie arbetstidens del och den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid. Tillägget beaktas inte vid beräkningen av den genomsnittliga timförtjänsten.
Avtal om tidpunkterna för utbetalningen av de intjänade tilläggen kan ingås lokalt enligt det tillämpade arbetstidsschemats behov. Ifall annat inte har avtalats betalas de intjänade tilläggen per lönebetalningsperiod.
KOLLEKTIVAVTAL
De dagar som enligt arbetstidsschemat är lediga betraktas som likställda med arbetade dagar vid fastställandet av semestern.
3.10 Interremittent treskiftesarbete
Den ordinarie arbetstiden i intermittent treskiftsarbete är i genomsnitt 8 timmar per dygn och i genomsnitt 36,2 timmar per vecka.
Protokollsanteckning:
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
3.10.2 Genomförande av arbetstidsförkortning
Arbetstiden förkortas genom att ledighet ges så att arbetstiden under en tidsperiod på högst ett år utjämnas till det nämnda antalet timmar per vecka i genomsnitt.
För arbetet ska det i förväg utarbetas ett arbetstidsschema för åtminstone den tid inom vilken arbetstiden per vecka utjämnas till det sagda genomsnittet. Ifall arbetstidsschemat upphör så att det inte utjämnas till jämna arbetsskift kan arbetstidsschemat också utformas så att ett arbetsskift under åtta timmar avrundas uppåt till ett helt arbetsskift eller, enligt avtal med arbetstagarna, även neråt.
- 24 -
3.10.4 Ändring av arbetstidssystemet
Arbetsgivaren ska meddela om bestående ändringar i det gällande arbetstidsschemat senast två veckor före ändringen, om inte annat avtalats om lokalt.
Den inkomstminskning som föranleds av en förkortning av arbetstiden ersätts i intermittent treskiftsarbete så att arbetstagaren under den ordinarie arbetstiden för varje utförd arbetstimme enligt denna arbetstidsform får ett tillägg vars belopp är 8,7 procent av arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst. Detta gäller även i fråga om den utbildningstid som arbetsgivaren ersätter för den ordinarie arbetstidens del och den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid. Tillägget beaktas inte vid beräkningen av den genomsnittliga timförtjänsten.
Avtal om tidpunkterna för utbetalningen av de intjänade tilläggen kan ingås lokalt enligt det tillämpade skiftsystemets behov. Ifall annat inte har avtalats betalas de intjänade tilläggen per lönebetalningsperiod.
3.10.6 Intjänande av semester
Arbetstagaren får semester enligt semesterlagen och kollektivavtalet.
KOLLEKTIVAVTAL
3.10.7 Kollektivavtalsenligt övertidsarbete
I intermittent treskiftarbete ska det arbete som överskrider arbetstiden per vecka enligt det aktuella arbetstidsschemat ersättas enligt kollektivavtalets bestämmelser om övertidsarbete per vecka, om annat inte har avtalats lokalt.
3.10.8 Övergång till annan arbetstidsform samt avslutande av anställningsförhållande
Vid övergången från intermittent treskiftsarbete till en annan arbetstidsform och när arbetstagarens anställningsförhållande upphör avtalas det om hur de intjänade men outtagna ledigheterna ska ersättas, antingen genom att ge en motsvarande ledighet eller betala i pengar enligt den genomsnittliga timförtjänsten.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
3.11 Interremittent treskiftesarbete
Den ordinarie arbetstiden i kontinuerligt treskiftsarbete förkortas så att den i genomsnitt är 35 timmar per vecka under en tidsperiod på ett år.
Arbetstiden per år för arbetstagare som har rätt till en semester på 30 vardagar är 1648 timmar. Arbetstiden utjämnas till den nämnda årsarbetstiden inom fem år.
- 25 -
3.11.2 Genomförande av arbetstidsförkortning
Arbetstidsförkortningen sker genom en övergång till ett 5-skiftssystem eller genom att andra lokalt avtalade skiftsystem tillämpas.
För arbetet ska det i förväg utarbetas ett arbetstidsschema för åtminstone den tid inom vilken arbetstiden per vecka utjämnas till det sagda genomsnittet.
Tillämpningsanvisning:
Arbetsgivarförbundet rekommenderar medlemsföretagen att fästa uppmärksamhet vid frågan om hurdana trafikförbindelser det finns för de arbetstagare som utför kontinuerligt treskiftsarbete. I sådana fall där de allmänna fortskaffningsmedlen inte trafikerar t.ex. på söndagar och högtidsdagar eller under vissa tider på dygnet på helgaftnar ska särskilda åtgärder för att ordna arbetstagarna rimliga möjligheter att ta sig till och från arbetet övervägas.
3.11.4 Ändring av arbetstidssystemet
3.11.5 Förtjänstnivå
KOLLEKTIVAVTAL
Den inkomstminskning som föranleds av en förkortning av arbetstiden ersätts i kontinuerligt treskiftsarbete så att arbetstagaren under den ordinarie arbetstiden för varje utförd arbetstimme enligt denna arbetstidsform får ett tillägg vars belopp är 14,9 procent av arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst. Detta gäller även i fråga om den utbildningstid som arbetsgivaren ersätter för den ordinarie arbetstidens del och den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid. Tillägget beaktas inte vid beräkningen av den genomsnittliga timförtjänsten enligt kollektivavtalet.
Avtal om tidpunkterna för utbetalningen av de intjänade tilläggen kan ingås lokalt enligt det tillämpade skiftsystemets behov. Ifall annat inte har avtalats betalas de intjänade tilläggen på varje lönedag som infaller på eller närmast följer efter en oavbruten oavlönad ledighet på minst sex dygn. Ifall inga sådana ledigheter ingår i ett kvartal betalas tilläggen dock ut på den lönedag som närmast följer efter utgången av ett kvartal. På de nämnda lönedagarna betalas de tillägg som arbetstagaren har intjänat före slutet av den lönebetalningsperiod som närmast föregår ledigheten eller utgången av kvartalet.
Det tillägg som nämns i denna punkt betalas inte till arbetstagare med veckolön, halvmånadslön eller månadslön.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Protokollsanteckning:
3.11.6 Intjänande av semester
Lediga dagar enligt arbetstidsschemat betraktas som dagar likställda med arbetade dagar när semestern bestäms, dock minskad med antalet dagarbetarnas sedvanliga lediga dagar som ingår i kalendermånaden i fråga.
- 26 -
När ett 5-skiftssystem används under semesterperioden får arbetstagaren en oavbruten ledighet på 22 dagar mellan den 20 maj och den 20 september för semestern.
De semesterdagar som blir över efter denna ledighet och som ingår i semesterdelen på 24 dagar ges enligt huvudregeln som en sammanhängande period under det kalenderår under vilket semesterkvalifikationsåret löper ut.
I samtliga arbetsskiftssystem som avses i detta avtal ges den semesterdel som överstiger 24 semesterdagar under det kalenderår under vilket semesterkvalifikationsåret löper ut eller före utgången av april följande år.
Till övriga delar ska semester ges och tidpunkter för semestern meddelas enligt bestämmelserna i semesterlagen.
3.11.8 Kollektivavtalsenligt övertidsarbete
3.11.9 Övergång till annan arbetstidsform
Vid övergång från kontinuerligt treskiftsarbete till en annan arbetstidsform ska de intjänade men oanvända ledigheterna ersättas genom att antingen bevilja en motsvarande ledighet eller betala i pengar enligt den genomsnittliga timförtjänsten.
Tillämpningsanvisning:
Ifall man i samband med tillfälliga förflyttningar måste utreda om arbetstagaren har fått den ledighet som han eller hon har tjänat in, anses arbetstagaren ha intjänat 1/10 dags ledighet för varje utfört arbetsskift på åtta timmar under den ordinarie arbetstiden. Ledigheterna slås ihop och ges i form av hela dagar.
KOLLEKTIVAVTAL
03-11-2010 Anställningsförhållandet upphör
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
När arbetstagarens anställningsförhållande upphör ersätts de oanvända ledigheterna utifrån den genomsnittliga timförtjänsten. Ifall arbetstagaren har tagit ut för mycket ledighet dras den ersättning som har betalats för de extra ledigheterna av från slutlönen.
3.12.1 Matpaus
Utifrån § 24 i arbetstidslagen kan det lokalt avtalas om att vilotiden i dagarbete är en halvtimme under vilken arbetstagaren fritt kan avlägsna sig från arbetsplatsen.
Parterna kan lokalt komma överens om att arbetstagare i dagarbete inte har måltidsrast utan han bereds möjlighet att inta sin måltid i mitten av arbetsdagen när det med tanke på arbetet är mest ändamålsenligt.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
KOLLEKTIVAVTAL
I två- och treskiftarbete ger man arbetstagaren möjlighet att inta sin måltid under arbetstid vid tidpunkt som i varje enskilt fall är lämpligast för arbetet, om inte något annat avtalas.
Arbetstagare har rätt att två gånger dagligen på arbetsplatsen hålla en rekreationspaus vid tidpunkt som med hänseende till arbetet är lämpligast.
Protokollsanteckning: rekreationspausens längd är högst 10 minuter.
Tillämpningsanvisning:
Arbetsplatsmåltider
Utveckling av arbetsplatsmåltider är viktigt med tanke på arbetstagarnas hälsa, arbetsförmåga och trivsel på arbetsplatsen. Möjligheterna att äta, t.ex. arbetstagarnas möjlighet att använda matvrår, borde uppmärksammas särskilt med tanke på de arbetstagare som arbetar i skift. Med beaktande av lokala omständigheter ska arbetsgivaren ordna med en sådan matvrå som uppfyller kraven på hygien etc.
3.13.1 Allmänna bestämmelser
Arbetstagare som har fyllt 18 år får inom ramen för det som lagen tillåter utföra övertidsarbete om de har gett sitt samtycke till det. Arbetsgivaren ska om möjligt meddela arbetstagaren om övertidsarbete senast föregående dag innan arbetstiden tar slut. Granskningsperioden för den maximala arbetstiden och övertidsarbetet är 12 månader, om inte annat avtalas lokalt.
Protokollsanteckning:
3.13.2 Övertidsarbete per dygn
KOLLEKTIVAVTAL
Med övertidsarbete per dygn avses arbete som utförs efter den ordinarie arbetstiden per dag enligt punkt 3.1.2 i kollektivavtalet. För övertidsarbete per dygn betalas för de två första timmarna lön förhöjd med 50 procent och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 procent.
För övertidsarbete som utförs på lördagar och helgaftnar betalas genast en lön förhöjd med 100 procent.
3.13.3 Övertidsarbete per vecka
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
3.13.4 Ersättning enligt bestämmelserna om övertidsarbete per vecka När den ordinarie arbetstiden per vecka på trettondags-, långfredags-, annandag påsk-, Kristi himmelsfärds-, första maj-, midsommar-,
självständighetsdags-, jul- och nyårsdagsveckan enligt kollektivavtalet är kortare än 40 timmar ersätts de arbetstimmar som överskrider den avtalade arbetstiden per vecka enligt ett avtal om övertidsarbete per vecka, om annat inte har avtalats lokalt. Detta gäller inte kontinuerligt treskiftsarbete. Detta tillämpas inte heller om det finns ett avtal om att arbetstimmar kan arbetas in under dessa veckor.
Om arbetstagaren av de orsaker som nämns nedan inte har kunnat arbeta hela sin ordinarie arbetstid per vecka på arbetsskiftsförteckningens arbetsdagar, och ifall han eller hon i så fall arbetar på en dag som enligt arbetsskiftsförteckningen är en ledig dag, betalas en ersättning för arbete under den lediga dagen som motsvarar ersättningen för övertidsarbete per vecka.
- Ledighet för utjämning av arbetstiden enligt punkt 3.9 i kollektivavtalet
- Sjukdom
- Resa på arbetsgivarens order
- Utbildning som avses i 7 kap. punkterna 7.1, 7.2 och 7.3 i det allmänna avtalet mellan centralorganisationerna
Annorlunda avtal om ersättningen får ingås lokalt.
3.13.5 Ersättning för övertidsarbete i form av ledighet
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att helt eller delvis byta ut lönen för mertids- eller övertidsarbete mot motsvarande ledighet under arbetstagarens ordinarie arbetstid. Längden på den ledighet som motsvarar övertidsarbete beräknas med iakttagande i tillämpliga delar av vad som ovan har konstaterats om ersättningen för övertidsarbetet.
Ledigheten ska ges inom sex månader från det att mertids- eller övertidsarbetet utfördes, om annat inte avtalas. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska sträva efter att avtala om tidpunkten för ledigheten. Om de inte lyckas avtala om den bestämmer arbetsgivaren tidpunkten, om arbetstagaren inte kräver ersättningen i pengar.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan med avvikelse från det sagda komma överens om att den ledighet som ges som ersättning för mertids- eller övertidsarbete kombineras med sparad ledighet som avses i § 27 i semesterlagen. I fråga om ledigheten ska då i tillämpliga delar iakttas semesterlagens bestämmelser om sparad ledighet.
3.13.6 Övertidsarbetet fortsätter in på följande dygn
KOLLEKTIVAVTAL
När övertidsarbetet oavbrutet fortsätter in på följande dygn betalas ersättning för övertidsarbete även för de timmar som hör till följande dygn fram till dess att arbetstagarens ordinarie arbetstid normalt börjar. Dessa timmar beaktas då inte vid beräkningen av den ordinarie arbetstiden för det senare dygnet.
3.13.7 Övertidsarbete i ackordsarbete
Den förhöjda del som betalas för övertidsarbetet beräknas utifrån den genomsnittliga timförtjänsten i fråga om arbetstagare som utför ackordsarbete och får ersättning för övertidsarbetet enligt denna löneform, om annat inte har avtalats.
3.14 Utryckningsbetonat arbete
Utryckningsbetonat arbete är arbete som utförs utifrån en utryckningskallelse och där arbetstagaren utanför sin ordinarie arbetstid är tvungen att komma på arbete efter att han eller hon redan har avlägsnat sig från arbetsplatsen.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Om annat inte har avtalats lokalt ska det för utryckningsbetonat arbete betalas utryckningspremie, vars storlek bestäms utifrån tidpunkten för utryckningskallelsen, som följer:
I dagsarbete
a) Om kallelsen till utryckningsarbete har getts efter den ordinarie arbetstiden eller på arbetstagarens lediga dag före kl. 21 betalas en ersättning som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten för två timmar.
b) Om den nämnda kallelsen har getts mellan kl. 21 och 6 betalas en ersättning som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten för tre timmar.
- 30 -
I skiftarbete
a) I morgonskift
I morgonskift betalas utryckningspremie på samma sätt som i dagarbete.
b) I kvälls- och nattskift
Om kallelsen till utryckningsarbete har getts inom nio timmar från det att arbetstagarens ordinarie arbetstid avslutades betalas en ersättning som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten för tre timmar.
c) Om utryckningskallelsen ges efter att det har gått nio timmar från det att arbetstagarens ordinarie arbetstid avslutades men minst en timme innan arbetstagarens följande ordinarie arbetstid börjar betalas arbetstagaren en ersättning som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten för två timmar.
Om arbetet i de fall som nämns i b)-punkten ovan är övertidsarbete per dygn är ersättningen för övertidsarbetet genast 100 procent.
När arbetstagaren under sin ordinarie arbetstid får ett meddelande om att han eller hon efter att redan ha avlägsnat sig från arbetsplatsen ska återvända till övertidsarbete som i fråga om arbetstagare i dagsarbete eller i morgon- eller dagskift börjar efter kl. 21 och i fråga om arbetstagare i kvälls- eller nattskift börjar inom nio timmar från det att arbetstagarens ordinarie arbetstid avslutades får arbetstagaren en extra ersättning som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten för två timmar.
Utryckningspremie betalas inte om arbetet inleds senare än ett dygn efter att kallelsen gavs. Utryckningspremie betalas inte om arbetstagaren utifrån ett avtal är i beredskap och får ersättning för beredskap.
KOLLEKTIVAVTAL
Ersättningen för utryckningsbetonat arbete som varar mindre än en timme motsvarar alltid lönen för minst en timme.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte inledande och avslutande arbeten.
Tillämpningsanvisning:
Med arbetsplats avses ett fabriksområde i denna paragraf.
Om arbetstagaren på andra än utryckningsbetonade grunder förordnas till arbete för ett arbetspass på mindre än två timmar på söndagar, kyrkliga högtidsdagar eller första maj får han eller hon för denna tid dock en lön för minst två timmar jämte eventuella söndags- och övertidsförhöjningar. Då får arbetstagaren inte den utryckningspremie som avses ovan.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
3.15 Beredskap
Om arbetstagaren enligt avtalet är skyldig att vistas i sin bostad eller någon annanstans i jourberedskap därifrån han eller hon vid behov kan kallas till arbetet på ett överenskommet sätt får arbetstagaren för den tid som han eller hon är bunden vid arbetet utan att utföra arbetet hälften av lönen beräknat på den ordinarie grundlönen. Ersättningen för beredskapen betalas dock för minst fyra beredskapstimmar. Gällande beredskapsersättningen kan även annat avtalas lokalt.
Beredskapstiden räknas inte in i arbetstiden, beredskapstiden omvandlas aldrig till övertidsarbete och det betalas inte heller förhöjningar för beredskap under helger, driftstopp eller veckovila, inte heller tillägg för kvälls- och nattarbete för beredskap efter klockan 18.
Om en arbetstagare som är i beredskap kallas till arbetet får han eller hon för den tid som används för arbetet lön enligt bestämmelserna i avtalet. För arbetstimmarna betalas inte ersättning för beredskap eller ersättningar för utryckningsbetonat arbete.
När man separat avtalar om att arbetstagaren i övrigt är skyldig att vara anträffbar via sökapparat eller mobiltelefon under sin lediga tid så att han eller hon vid behov kan kallas till arbetet, ska detta beaktas i arbetstagarens totala lön eller i form av ett särskilt tillägg. Det är möjligt att lokalt avtala om även andra ersättningar för fri beredskap.
Tillämpningsanvisning:
Avtal om beredskap mellan arbetsgivaren och arbetstagaren ska vara så entydiga att det efteråt inte kan uppstå meningsskiljaktigheter om på vilket sätt och hur länge arbetstagaren är bunden.
När det är fråga om beredskap som är bunden till en viss plats får beredskapstiden per kalendermånad inte permanent överskrida 150 timmar, om annat inte avtalas lokalt.
Bestämmelser om utryckningsbetonat arbete tillämpas inte då en arbetstagare som varit i beredskap kallas till arbetet.
3.16 Söndagsarbete
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
KOLLEKTIVAVTAL
För arbete som utförs på söndagar, kyrkliga högtidsdagar och självständighetsdagar och första maj som infaller på vardagar betalas lön förhöjd med 100 procent enligt lagen.
KAPITEL 4 LÖNER OCH LÖNEBETALNING
Ersättning för utfört arbete betalas antingen för en viss tidsperiod (tim-, vecko- eller månadslön) eller för en viss arbetsmängd (styckackord och tidackord).
Protokollsanteckning:
Företagen kan övergå till lönebetalning en gång i månaden genom lokala avtal.
Dessutom kan de löneformer som avses i punkt 4.2 och 4.4 användas. Då får arbetstagaren utöver den fasta grundlönen en premie som bestäms utifrån produktionen eller en annan faktor.
När premielön (sparpremier, kvalitetspremier och andra sådana premier) betalas ska premiens belopp vara i rimligt förhållande till den nytta som den ger.
De löner och inkomster som arbetstagare med full arbetsförmåga som har fyllt 18 år får fastställs i en yrkesgruppering som baserar sig på det arbete som arbetstagarna utför i en bilaga till detta avtal och i tabellen över normlöner i punkt 4.4.4 samt utifrån bestämmelserna om löneformer och ersättningar i detta kollektivavtal. Avvikelser från yrkesgrupperingen får göras genom lokala avtal.
När arbetstagaren enligt sitt arbetsavtal utför arbete enligt olika löneformer (tidsarbete, premiearbete eller ackordsarbete), betalas lönen utifrån bestämmelserna om den löneform enligt vilken arbetstagaren arbetar i det aktuella arbetet eller arbetsskedet.
Arbetsgivaren ska innan arbetet inleds förklara lönegruppen och löneformen för arbetstagaren.
KOLLEKTIVAVTAL
Tidlönerna bestäms utifrån en yrkesgruppering enligt det arbete som utförs i olika lönegrupper samt de normlöner som nämns i denna paragraf.
En arbetstagare som arbetar mot tidlön är berättigad till normlönen nedan.
Från och med 1.4.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
€/t | |
1. lönegrupp | 9,27 |
2. ” | 9,51 |
3. ” | 9,77 |
4. ” | 10,05 |
5. ” | 10,40 |
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Från och med 01-03-2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast efter den:
€/t | |
1. lönegrupp | 9,46 |
2. ” | 9,70 |
3. ” | 9,97 |
4. ” | 10,25 |
5. ” | 10,61 |
Arbetsgivaren kan utifrån arbetsresultat, mångkunnighet, specialkunnande som behövs i arbetet, flexibilitet eller andra individuella kompetensfaktorer få en lön som är 15 procent högre. Även en avlagd yrkesexamen kan utgöra grunden för det personliga tillägget. I enskilda fall kan även högre lön betalas.
Tillämpningsanvisning:
När man överväger att tillämpa personliga tillägg ska särskild uppmärksamhet fästas vid hur länge arbetstagaren har arbetat i företaget och om arbetstagaren behärskar och utför flera arbeten som skiljer sig från varandra.
När arbetstagarens arbete direkt anknyter till de arbetstagares arbete som utför prestationslönearbete strävar man efter att betala prestationslön för arbetet om arbetstagarens arbetstakt kräver det. Om detta inte är möjligt ska läget beaktas vid fastställandet av lönebeloppet.
4.2.1 Löner till specialiserade arbetstagare
På löner till maskinställare och maskinställarelever tillämpas lönebestämmelserna i bilaga 3 till det här kollektivavtalet.
Lönerna till arbetstagare i metall-, el- och byggbranschen på underhållsavdelningarna, eldare på högtrycksautoklaver, arbetstagare som sköter vattenreningsverk, kraftverksarbetare, symaskins-, maskin-, elektronik-, press- och transportörmekaniker och chaufförer bestäms utifrån bilaga 2 till detta kollektivavtal.
KOLLEKTIVAVTAL
4.2.2 Löner till elever och ungdomar
Lönerna till elever och unga personer under 18 år motsvarar på basis av antalet läroår, arbetsförmåga och yrkesskicklighet 90-100 procent av normlönen i den lönegrupp dit elevens eller den unga arbetstagarens arbete hör.
Tillämpningsanvisningar:
När en ung arbetstagare utför samma arbete som en myndig arbetstagare och han eller hon har tillägnat sig den yrkeskunskap och -erfarenhet samt kompetens som arbetet kräver och hans eller hennes arbete inte omfattas av andra begränsningar som hänför till lagstiftningen än bestämmelserna om övertidsarbete, bestäms arbetstagarens lön utifrån lönegrunderna för det aktuella arbetet.
En person som har genomgått en yrkesutbildning på 2-3 år och börjar i ett arbete som motsvarar hans eller hennes utbildning ska efter att anställningsförhållandet har pågått en månad efter att skolan avslutades få lön enligt den lönegrupp dit hans eller hennes arbete hör. En person som har slutfört en industrisömnadskurs på minst sex månader ska efter att anställningsförhållandet har pågått en månad efter att kursen avslutades som minst få lön enligt lönegruppen 2. En person som har slutfört en sömnadskurs på minst tre månader ska efter att anställningsförhållandet har pågått en månad efter att kursen avslutades som minst få lön enligt lönegruppen 1.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
- 34 -
Om det genom prov eller utifrån arbetsresultat konstateras att eleven kan bidra med en normalprestation i sin arbetsgrupp bestäms hans eller hennes lön utifrån lönegrunderna för det aktuella arbetet.
Bestämmelser om löner till de praktikanter som studerar vid läroinrättningar togs inte med i kollektivavtalet.
Lönen till en skolelev eller studerande som inte har fyllt 18 år och är anställd för viss tid är minst 75 procent av tidsarbetets normlön enligt lönegruppen 1.
Förbunden rekommenderar att avtal om en arbetstagares lön ingås i förväg ifall han eller hon vid sidan om hans eller hennes eget arbete handleder en studerande i yrkesutbildningen som lär sig i arbetet.
4.3 System för bedömning av arbetets kravnivå
Med avvikelse från de yrkesgrupperingar som finns i bilagan till detta kollektivavtal kan förhållandet mellan lönerna för de olika arbetena ordnas med hjälp av ett system för bedömning av arbetets kravnivå. Avtal om att ta i bruk systemet och om systemets innehåll ingås skriftligt och enligt rutinerna för ingående av lokala avtal. Kunnande, ansvar, belastning och arbetsförhållanden är delfaktorer som ska ingå i systemet för bedömningen av arbetets kravnivå.
Bedömningen görs i samarbete mellan arbetsgivarens och arbetstagarnas företrädare på det sättet att båda parter har lika många företrädare i arbetsgruppen.
Arbetsuppgifternas svårighetsgrad bedöms utifrån arbetsbeskrivningar, antingen så att alla arbetsuppgifter i företaget beskrivs eller så att bara en grupp centrala arbetsuppgifter beskrivs och de övriga arbetsuppgifterna jämförs med dem.
KOLLEKTIVAVTAL
Arbetsuppgifterna beskrivs som sådana de i praktiken är på arbetsplatsen.
När företaget använder ett system för bedömning av arbetets kravnivå tillämpas samma system och samma metoder för bedömningen på arbetstagare som arbetar inom samma avtalsbransch och inom samma företag.
Principerna för systemet förklaras för personalen. Bedömningsgruppen får behövlig och tillräcklig utbildning.
När grunderna för fastställandet av lön ändras till att motsvara det nya lönesystemet får ingens individuella totala lön sjunka på grund av denna förändring.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Protokollsanteckning:
Arbetets svårighetsgrad ska bedömas enligt de anvisningar som förbundens gemensamma arbetsgrupp har utarbetat, om annat inte avtalas lokalt.
När systemet för bedömningen av arbetets svårighetsgrad används fastställs den löneandel som betalas utifrån arbetets kravnivå enligt en lönetabell med nio steg, om annat inte avtalas lokalt.
- 35 -
4.3.1 Uppgiftsrelaterade löner
Från och med 01-04-2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast efter den:
Kravgrupp | €/t |
1 | 9,27 |
2 | 9,67 |
3 | 10,13 |
4 | 10,61 |
5 | 11,10 |
6 | 11,65 |
7 | 12,18 |
8 | 12,75 |
9 | 13,36 |
Från och med 1.3.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Kravgrupp | €/t |
1 | 9,46 |
2 | 9,86 |
3 | 10,83 |
4 | 11,32 |
5 | 11,88 |
6 | 12,42 |
7 | 12,02 |
8 | 13,01 |
13,63 |
4.3.2 Bedömning av individuell kompetens
KOLLEKTIVAVTAL
Arbetstagare kan utifrån arbetsresultat, mångkunnighet, specialkunnande som behövs i arbetet, initiativrikedom, noggrannhet, eller andra faktorer som anses varar viktiga på arbetsplatsen få högre lön.
Arbetsgivaren bedömer den individuella kompetensen, om annat inte avtalas lokalt.
Tillämpningsanvisning:
När man överväger att tillämpa personliga tillägg ska särskild uppmärksamhet fästas vid hur länge arbetstagaren har arbetat i företaget och om arbetstagaren behärskar och utför flera arbeten som skiljer sig från varandra. Även en avlagd yrkesexamen kan utgöra grunden för det personliga tillägget.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
När bedömning av den individuella kompetensen används som lönegrund eller som en del av den ska grunderna för bedömningen och bedömningskriterierna förklaras för arbetstagarna och deras företrädare.
- 36 -
4.4.1 Allmänna bestämmelser
Ifall arbetets kvalitet tillåter och det tekniskt är möjligt ska arbetet vara prestationslönearbete eftersom det höjer produktiviteten och arbetstagarnas inkomster. Arbeten som enligt etablerad praxis eller av tekniska orsaker eller orsaker som beror på organisering av produktionen är prestationslönearbete utförs som ackordsarbete eller blandackordsarbete.
4.4.2 Regel för ackordprissättning
Ackordsarbetet ska prissättas så att arbetstagarens inkomst med en normal ackordarbetstakt överstiger normlönen som nämns i punkt 4.2 med 20 procent och ökar i minst samma förhållande när arbetsprestationen eller arbetseffektiviteten stiger.
4.4.3 Regel för prissättning av delackord
Del- eller blandackordarbete där en del av lönen betalas i form av en fast del och en del i form av en rörlig del som bestäms utifrån arbetsprestationen ska prissättas så att arbetstagarens inkomst överstiger normlönen som nämns i punkt 4.2 med 20 procent när arbetsprestationen motsvarar den normala ackordsarbetstakten.
4.4.4 Lönetabeller för ackordprissättning
Lönerna per lönegrupp enligt en prissättningsregel för ackord är följande:
KOLLEKTIVAVTAL
Från och med 1.4.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
€/t | |
1. lönegrupp | 11,12 |
2. ” | 11,41 |
3. ” | 11,72 |
4. ” | 12,06 |
5. ” | 12,48 |
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Från och med 1.3.2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
€/t | |
1. lönegrupp | 11,35 |
2. ” | 11,64 |
3. ” | 11,96 |
4. ” | 12,30 |
5. ” | 12,73 |
Tillämpningsanvisning:
Serielängderna kan variera rätt mycket. Därför konstaterar förbunden att prissättningen enligt punkterna 4.4.2 och 4.4.3 oberoende av serielängden ska göras enligt bestämmelserna i kollektivavtalet.
- 37 -
4.4.5 Arbetsspecifik prissättning av ackord
Prissättningsreglerna i punkterna 4.4.2 och 4.4.3 är ackords- och arbetsspecifika och varje arbete ska prissättas separat så att arbetstagarens inkomst med den normala ackordsarbetstakten når prissättningsgrunden.
Tillämpningsanvisning:
Syftet med bestämmelsen om att ackord ska prissättas ackords- eller arbetsspecifikt är närmast att undanröja möjligheten att jämna ut ackord. Med utjämning av ackord avser förbunden ett förfarande där arbetsgivaren under samma lönebetalningsperiod försöker minska inverkan av ett bra betalt ackord på inkomsten genom att ge ackord där det med den normala ackordsarbetstakten inte finns förutsättningar att uppnå lönesättningsgrunden enligt kollektivavtalet.
4.4.6 Garantilön för ackordsarbete
Normtimlönen enligt punkt 4.2 utgör grunden för ackordslönen och den är garanterad i ackordsarbete och blandackordsarbete.
Ifall det på grund av att arbetsmomentet är så kort inte är möjligt att kontrollera ackordspriset enligt punkt 4.4.11 betalas den förtjänst som ackordspriset kräver, dock minst normtimlönen, separat för varje sådant arbete tills att det omtvistade ackordet har granskats enligt kollektivavtalet. För sådana här fall ska det skapas ett anmälningsförfarande inom företaget.
4.4.7 Grunder för ackordprissättning
KOLLEKTIVAVTAL
4.4.8 Förteckning över ackordspris
Varje fabrik har en förteckning över prissättningen av de arbeten som utförs mot prestationslön. Förteckningen innehåller ömsesidigt överenskomna ackord. Alla parter ska reserveras tillfälle att bekanta sig med den.
4.4.9 Prissättning av specialackord
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Avtal om prissättning av provstycken, måttbeställda stycken, pojkstycken och speciellt stora stycken ska ingås separat.
Om det har skett eller sker ändringar i arbets- och produktionsmetoder, organisering av arbete, arbetsredskap eller råvarans kvalitet eller om prissättningen inte motsvarar punkterna 4.4.2 eller 4.4.3 fastslås ett nytt pris på arbetet.
- 38 -
Arbetsgivaren avtalar om nya prestationslöner i första hand med arbetstagaren eller en grupp arbetstagare. Om arbetsgivaren inte genast kan erbjuda ett kontinuerligt pris utförs arbetet till en början mot ett tillfälligt pris som ska uppfylla kriterierna för prestationslönearbetet enligt punkt 4.4.2 eller 4.4.3 i denna paragraf.
Tillämpningsanvisning:
Den tillfälliga prestationslönen ska inte användas när det är möjligt att erbjuda ett kontinuerligt pris genast.
Efter att avtal om den kontinuerliga prestationslönen har ingåtts betalas den retroaktivt för den tid under vilken det tillfälliga priset betalades.
Om det sker ändringar i ackordsgrunder har arbetsgivaren inte rätt att kräva den lön eller en del av den lön som arbetstagarna har fått. Detta gäller dock inte vid räknefel.
4.4.11 Justering av ackordprissättningen
Om arbetstagaren på goda grunder visar att ett kontinuerligt eller gällande pris är felaktigt ska han eller hon underrätta arbetsgivarens representant om detta så att prissättningen kan ses över men arbetet utförs dock mot detta pris.
Undersökningar och förhandlingar i syfte att se över det pris som utgör grunden för prestationslönen ska inledas utan onödigt dröjsmål, dock senast inom en vecka. Kontrollundersökningarna ska på begäran förklaras för berörda arbetstagare. Ifall kontrollen leder till ändringar tillämpas det justerade priset från och med den dagen då kontroll begärdes eller från och med vilken priset uppbenbart har varit felaktigt.
KOLLEKTIVAVTAL
Om det på arbetsplatsen uppstår meningsskiljaktigheter om justeringen av prissättningen av prestationslönen och de inte kan lösas där kan frågan hänskjutas till avtalsförbunden för behandling.
4.5.1 Resultatpremie
Resultatpremie är ett företagsspecifikt tillägg till lönen. Den grundar sig inte på kollektivavtalet. Den innebär en risk för att utbetalningen inte blir av om de uppställda resultatmålen inte nås.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Resultatpremien kan genom företagets beslut betalas utifrån ett bra resultat, t.ex. i form av en julpremie. Då avtalar arbetsgivaren och personalen inte om den utan det är företaget som fattar beslutet. En sådan resultatpremie som arbetsgivaren bestämmer om och som betalas en gång eller högst två gånger om året beaktas inte i semesterlönen och den genomsnittliga timförtjänsten, om det inte har avtalats om det separat.
Ifall det är fråga om en resultatpremie som betalas regelbundet t.ex. per lönebetalningsperiod och om arbetsgivaren och personalen i samband med att resultatpremien togs i bruk avtalade om att vissa mål ska uppnås för att premien ska betalas ut, beaktas premien i semesterlönen och den genomsnittliga timförtjänsten. De resultat som utgör grunden för premierna ska mätas på ett klart och enkelt sätt.
De finns olika former av resultatpremier. Utöver resultatpremien kan företagen använda vinstpremier av olika slag. Ifall det inte har anmälts annat om tillägget är det tillägg som betalas ut resultatpremie.
- 39 -
Syftet med arbets- och tidsstudier är att hitta en rättvis grund för fastställande av löner. Eventuella ändringar i organiseringen av arbetet får inte överanstränga arbetstagare eller inverka negativt på deras normala löneinkomster.
Arbetstagarnas berörda förtroendemän ska på arbetsplatsen reserveras tillfälle att sätta sig in i det sättet på vilket arbets- och tidsstudierna utförs och de reformer som verkställs utifrån dem, i synnerhet då det gäller lönearrangemang.
När eventuella nya arbetsmetoder som föranleds av arbets- och tidsstudierna tas i bruk är det enligt förbunden nödvändigt att redogöra för dem för arbetstagarna.
Tillämpningsanvisning:
Centralorganisationerna har kommit överens om att de ska ordna gemensam utbildning i arbetsstudier. Förbunden rekommenderar att fabrikerna i mån av möjlighet samordnar sina metoder för arbetsstudier så att de motsvarar en tidsstudie som förbunden tillsammans har godkänt.
På de arbetsplatser där arbetsstudier används som lönegrunder ska företrädarna för arbetstagarna få en tillräcklig utredning om studierna. Förtroendemännen ska reserveras tillfälle att sätta sig in i det material som användes i studien samt resultaten av studien. Förtroendemännen ska även senare ha tillgång till mätdata om arbetet och beskrivningar av arbetsmetoder i anknytning till den. Arbetstagarna har möjlighet att få en utredning om de arbetsstudier som berör deras eget arbete.
KOLLEKTIVAVTAL
När resultaten av arbetsmätningen utgör grunden för prissättningen för prestationslönen ska det arbetsvärde som utgör grunden för priset per enhet motsvara verkliga arbetsförhållanden. En arbetsstudie som används i ett annat företag kan inte tas i bruk utan lokal tillämpning.
Vid övergång till datorstödd arbetsmätning eller standardtidssystem ska följande saker beaktas:
- Datorstödd arbetsmätning kan tillämpas förutsatt att det som står nedan iakttas,
- Vid planeringen av ibruktagandet ska bestämmelserna i ett allmänt avtal mellan centralförbunden, kollektivavtalet för branschen och lagen om samarbete inom företag samt principerna i en bok om datorstödda arbetsstudier ”Tietokoneavusteinen työntutkimus” av centralförbundens rationaliseringsdelegation beaktas,
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
- Förbunden ska se över de riksomfattande och allmängiltiga standardtidssystemen innan de tas i bruk,
- Före ibruktagandet ska företrädarna för arbetstagarna få den utbildning som behövs för att kunna förstå saken; i utbildningen ska grunderna för och syftet med systemet förklaras,
- Ifall företaget tar i bruk arbetsstudier som baserar sig på rörelsetiden och de kommer att utgöra grunden för lönen ska avtalsförbunden tillsammans genomföra en utredning om införandet av dem,
- Tiderna ska kunna underskridas;
Standardtidssystemen ska motsvara de verkliga förhållandena och arbetsmetoderna i företaget, vilket betyder att normalvärdet för ett nytt arbete kan underskridas med 15–20 procent,
- I arbetsstudier som baserar sig på rörelsetiden är möjligheten att underskrida tiden mindre än i traditionella arbetsmätningar och därför ska penningkoefficienten i dem vara minst
(1,03 x OTP)/60 = e/min
- Rutintillägg
I standardtidssystem som baserar sig på rörelsetiden ska en företagsspecifik praxis för utbetalning av rutintillägg utarbetas.
Penningkoefficienten är sådan att arbetstagarna då de arbetar i normal ackordsarbetstakt uppnår den förtjänstnivå som avses i punkt 4.4.4 i kollektivavtalet.
När den generella lönehöjningen enligt kollektivavtalet verkställs ska de penningkoefficienter som är i bruk höjas enligt de anvisningar som förbunden har slagit fast i genomförandeprotokollen till kollektivavtalet.
Speciellt i de fall där penningkoefficienten är gemensam för ett stort antal arbetstagare ska uppmärksamhet fästas vid bl.a. följande aspekter för att undvika missförhållanden:
- ackordsgrunderna ska vara korrekta och tidsenliga,
- arbetstagarna ska använda den arbetsmetod som krävdes i studien,
- metoderna för arbetsmätningen ska i fråga om normaliseringen av arbetstakten samt återhämtningstiden motsvara det nuvarande förfarandet vid arbetsstudier som centralorganisationerna har avtalat om,
- nya arbetstagare ska få tillräcklig instruktion i arbetet innan de tas med i ett ackord.
Tillämpningsanvisning:
Förbunden rekommenderar att företagen bestämmer återhämtningstiden i arbetsmätningarna enligt ett avtal mellan centralorganisationerna.
KOLLEKTIVAVTAL
4.6.2 Personer som utför arbetsstudier
Arbetsstudierna ska genomföras av personer med tillräcklig erfarenhet och utbildning.
4.6.3 Information till förtroendemän
Förtroendemännen ska informeras om rationaliseringsfrågor. Se kap. 5 i det allmänna avtalet.
4.6.4 Anlitande av konsulter
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
När konsulter anlitas ska arbetstagarna få information om det i tillräckligt tidigt skede. Vilka utvecklingsuppgifter och arbetsstudieuppgifter som ingår i uppdraget ska framgå av informationen.
4.7.1 Tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete
Arbetsskiften har följande benämningar i skiftarbete: 1:a skiftet (morgonskift), 2:a skiftet (kvällsskift) och 3:e skiftet (nattskift).
Som skifttillägg betalas:
i kvällsskift | i nattskift |
€/t | €/t |
1,06 | 1,83 |
Till arbetstagare enligt bilaga 3 betalas skifttillägg:
i kvällsskift | i nattskift |
€/t | €/t |
1,07 | 1,88 |
Skiftarbetare som arbetar övertid omedelbart efter det egna skiftet får skiftarbetstillägg för det skiftet under vilket övertidsarbete utförs.
När arbetet inte är skiftarbete eller övertidsarbete och arbetstagarna utför det mellan kl. 18.00 och 23.00 är det fråga om kvällsarbete. Arbete som utförs mellan kl. 23.00 och 06.00 är nattarbete. För kvällsarbete betalar arbetsgivaren en ersättning för kvällsskift och för nattarbete en ersättning för nattskift.
4.7.2 Tillägg i kontinuerligt treskiftsarbete och fortlöpande tvåskiftsarbete
I kontinuerligt 3-skiftsarbete och 2-skiftsarbete på produktionsavdelningar får arbetstagarna en separat ersättning på 0,16 euro per varje timme, om det inte har avtalats annorlunda om denna ersättning lokalt.
KOLLEKTIVAVTAL
I samband med den löneutbetalning som närmast följer efter den 1 december betalas en arbetstagare tjänstgöringstillägg utifrån den tid hans eller hennes anställningsförhållande utan avbrott har fortgått före utgången av november.
Tillägget bestäms som följer:
Anställningsförhållandet s längd | Formel för beräkning av eurobelopp: |
5 år men inte 10 år | 1 x Amån x GTF |
10 år men inte 15 år | 2 x Amån x GTF |
15 år men inte 20 år | 4 x Amån x GTF |
20 år men inte 25 år | 6 x Amån x GTF |
25 år eller längre | 8 x Amån x GTF |
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
förkortningen
Amån. betyder det antal semestermånader som det föregående semesterkvalifikationsåret berättigar till,
GTF betyder den genomsnittliga timförtjänst som avses i kollektivavtalet.
4.8.1 Konstaterande av grunden
4.8.2 Anställningsförhållandet upphör
Ifall arbetstagarens anställningsförhållande som omfattas av tjänstgöringstillägget upphör före den årliga utbetalningen av tillägget, betalas arbetstagaren i samband med slutlönen och beräknat från och med ingången av föregående december för varje månad som han eller hon har intjänat semester 1/12 av den summa som senast betalades honom eller henne som tjänstgöringstillägg.
4.8.3 Betalning av tjänstgöringstillägg
Tjänsteårstillägget betalas som ett separat tillägg. Tillägget beaktas inte vid beräkning av den genomsnittliga timförtjänsten enligt kollektivavtalet och § 2 punkt 1 i avtalet om semesterlön.
Annorlunda avtal om tjänstgöringstillägget kan ingås lokalt.
4.9 Förflyttning till annat arbete
Med beaktande av det personliga arbetsavtalet har arbetsgivaren rätt att flytta en arbetstagare till en annan arbetsenhet efter behov. Arbetsgivaren ska i förväg underrätta arbetstagaren om en sådan förflyttning i så tidigt skede som det i praktiken är möjligt.
KOLLEKTIVAVTAL
Ifall en arbetstagare med tidlön förordnas till ett annat tidsarbete för vilket det betalas antingen lägre eller högre lön får arbetstagaren sin gamla timlön för två veckors tid. Efter denna tid får arbetstagaren lön för sitt nya arbete. Ifall en arbetstagare som förordnats till ett annat arbete med högre lön omedelbart kan utföra detta arbete på samma sätt med tanke på både arbetets kvalitet och arbetseffektiviteten som en arbetstagare som egentligen utför detta arbete betalas till honom eller henne genast lön för det nya arbetet.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Ifall en yrkeskunnig arbetstagare förordnas till ett sådant ackordsarbete där han eller hon utifrån sina tidigare erfarenheter inte till en början kan åstadkomma en normal ackordsprestation får han eller hon en t.ex. gradvis sjunkande kompensation som motsvarar etablerad praxis och som beror på hur länge det rimligen tar att öva sig och sätta sig in i arbetet så att hans eller hennes ordinarie inkomster inte ändras väsentligt.
Ifall en arbetstagare som utför kontinuerligt ackordsarbete på arbetsgivarens order blir tvungen att avbryta sitt ackordsarbete och påbörja ett annat arbete mot tidlön får han eller hon den genomsnittliga timförtjänsten för två veckor.
Ifall en person som utför kontinuerligt ackordsarbete på grund av att arbetet tar slut förordnas till ett tidlönsarbete som inte ingår i hans eller hennes normala arbetsuppgifter får han eller hon fram till utgången av arbetsdagen eller arbetsskiftet lön enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Därefter ska arbetstagaren få normlönen enligt punkt 4.2 förhöjd med 20 procent i två veckors tid och därefter lön för det arbete som han eller hon utför.
- 43 -
Teknisk utveckling, nya produktionsarrangemang, snabbare leveranstider och ändringar i seriestorlek leder till att en del av arbetstagarna dagligen blir tvungna att byta sin arbetsenhet eller sitt arbetsskede även flera gånger.
Trots att byten upprepar sig flera gånger per dag ska arbetstagaren i lönehänseende behandlas rättvist i förhållande till övriga arbetstagare. Om frågan inte kan åtgärdas på något annat sätt betalas ett växlingstillägg.
4.9.3 Övergång till cellgrupper eller självstyrda smågrupper Arbetsgivare som i syfte att snabba upp produktionen och ha kontroll över små tillverkningsserier beslutar om att övergå till cellgrupper eller självstyrda smågrupper ska ge arbetstagarna den nödvändiga utbildningen.
Lönerna för den utbildnings- och inkörningsfas som följer efter övergången till cellgrupper och självstyrda smågrupper bestäms separat.
Tillämpningsanvisning:
Arbete i celler kräver mångkunnighet och internt samarbete. Övergången till cellgrupper eller självstyrda smågrupper i produktionen genomförs företagsspecifikt och utifrån företagskulturen och verksamhetsprinciperna. Cellansvariga, handledande arbetstagare och arbetstagare som arbetar i cellgrupper eller självstyrda smågrupper ska få tillräckligt med utbildning i bl.a. följande frågor:
KOLLEKTIVAVTAL
- grunderna i företagsekonomin, företagets ekonomiska verksamhet och produktionsstyrning,
- syften med cellproduktionen (t.ex. att produkternas genomloppstider snabbas upp, mångsidig yrkesskicklighet, produktivitetsökning),
- hur cellproduktionen genomförs i praktiken (t.ex. hur personerna väljs, arbetet framskrider, ansvaret för arbetet och kvaliteten fördelas och avlöningen organiseras).
Protokollsanteckning:
Arbetsuppgifterna och deras innehåll gås i genom med de cellansvariga och de handledande arbetstagarna.
Avlöning under utbildningsfas
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
- under tiden för den teoretiska utbildningen betalas lön enligt det allmänna avtalet,
- under tiden för utbildningen i samband med arbetet ska avlöningen ordnas så att arbetstagarens förtjänstnivå inte väsentligt sjunker under utbildningsfasen; detta kan göras t.ex. med hjälp av rutintillägg eller motsvarande tillägg.
Veckolönen fås genom att timlönen multipliceras med talet 40 och månadslönen fås genom att timlönen multipliceras med talet 175. När månadslönen eller veckolönen ändras till timlön används samma tal. De nämnda talen används när den ordinarie arbetstiden per vecka är 40 timmar.
- 44 -
Koefficient/divisor tillämpas på
• Beräkning av löneförhöjningarna enligt kollektivavtalet till arbetstagare med vecko- och månadslön,
• Övergång från timlön till vecko- eller månadslön eller tvärtom,
• Beräkning av lön för övertids- eller söndagsarbete i alla arbetstidsformer, dvs. i normalt dagsarbete, tvåskiftsarbete och treskiftsarbete enligt kollektivavtalet,
• Beräkning av tjänstgöringstillägg,
• Beräkning av deltidslön i fall där oavlönade dagar dras av från månadslönen eller veckolönen och
• Andra motsvarande fall som inte räknas upp här.
4.11 Genomsnittlig timförtjänst
Arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst används vid beräkningen och betalningen av lön och ersättningar enligt vad som särskilt bestäms i detta kollektivavtal. Detta gäller inte arbetstagare med månadslön.
Arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst beräknas så att den förtjänst som han eller hon enligt olika avlöningssätt har fått för den utförda arbetstiden under varje kvartal jämte eventuella separata tillägg med undantag för övertids- och söndagsarbetstillägg divideras med det totala antalet utförda arbetstimmar under kvartalet.
Den genomsnittliga timförtjänsten under de olika kvartalen används som följer:
a) under februari, mars och april används den genomsnittliga timförtjänsten från IV kvartalet föregående år,
b) under maj, juni och juli används den genomsnittliga timförtjänsten från årets I kvartal,
KOLLEKTIVAVTAL
c) under augusti, september och oktober används den genomsnittliga timförtjänsten från årets II kvartal och
d) under november, december och januari den genomsnittliga timförtjänsten från III kvartalet.
De månadsperioder och kvartal som nämns i denna paragraf beräknas börja och sluta enligt räkenskapsperioderna på det sättet att när räkenskapsperioden är fördelad på två av de ovan nämnda månadsperioderna eller kvartalen hör räkenskapsperioden till den period under vilken ett större antal ordinarie arbetstimmar infaller.
När arbetstagaren under kvartalet har varit i arbete mindre än 160 timmar räknas detta kvartals genomsnittliga timförtjänst inte ut.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Om den genomsnittliga timförtjänsten är mindre än den individuella tidlönen betalas den lön eller ersättning som grundar sig på 1 punkten dock enligt den individuella tidlönen.
Till en ny arbetstagare betalas lön eller ersättning enligt hans eller hennes individuella tidlön för högst fyra månader. Till en arbetstagare vars genomsnittliga timförtjänst på grund av t.ex. sjukdom eller fullgjord värnplikt inte har räknats ut betalas på motsvarande sätt enligt den senast uträknade genomsnittliga timförtjänsten eller enligt den individuella tidlönen, om den är högre.
4.12 Lön för väntetid och avbrott i arbetet i vissa fall
Om arbetstagarens arbete avbryts på grund av en teknisk störning, en produktionsstörning eller någon annan orsak som beror på arbetsgivaren får en
- 45 -
arbetstagare som utför tidsarbete för väntetiden sin individuella tidlön och en arbetstagare som utför ackordsarbete normtimlön förhöjd med 20 procent. De arbetstagare som utför ackordsarbete och som inte har uppnått ackordets prissättningsnivå får dock lön som motsvarar deras genomsnittliga timförtjänst.
Tillämpningsanvisning:
De korta avbrott som vanligen förekommer i arbetet och som t.ex. beror på att symaskinsnålen bryts ska beaktas vid ackordprissättningen.
Ifall företaget för närvarande tillämpar en praxis som är fördelaktigare för arbetstagarna då det gäller lönen för väntetiden ska denna praxis fortfarande iakttas under avtalsperioden, om annat inte avtalas.
Om arbetet avbryts i de exceptionella fall av eldsvåda, maskinskada och andra motsvarande fall som avses i 2 kap. 12 § 2 mom. i arbetsavtalslagen iakttas bestämmelsen i lagen.
4.13 Löneutbetalning och lönespecifikation
Förbunden rekommenderar att man på arbetsplatserna avtalar om att lönerna betalas ut via penninginstitut.
Även arbetstagarens slutlön betalas ut på bankkontot på företagets följande normala lönedag, om annat inte avtalas lokalt om löneutbetalningen.
Arbetstagaren ska i samband med löneutbetalningen få en lönespecifikation som visar för vilken tidsperiod och på vilket sätt lönen blev till och vilka avdrag som gjordes på den
KOLLEKTIVAVTAL
KAPITEL 5 SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR
5.1 Ersättning för resekostnader
De resor som arbetsuppgifterna förutsätter ska företas på ett ändamålsenligt sätt så att resan inte tar mera tid och föranleder större kostnader än vad utförandet av uppgifterna nödvändigtvis kräver.
Resan anses ha inletts när arbetstagaren beger sig på en resa direkt till kommenderingsorten från sin arbetsplats eller bostad och den anses avslutad när han eller hon återvänder till sin arbetsplats. Om arbetstagaren inte kan återvända till sin arbetsplats inom den ordinarie arbetstiden anses resan ha upphört när arbetstagaren återvänder till sin bostad.
Tillämpningsanvisning:
Den nödvändiga väntetid som eventuellt förorsakas av de allmänna kommunikationsmedlens tidtabeller då man byter från ett kommunikationsmedel till ett annat räknas in i restiden. Med ordinarie arbetsplats avses den arbetsplats där arbetstagaren egentligen arbetar.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
5.1.2 Ersättning för resekostnader
Arbetsgivaren ersätter alla nödvändiga resekostnader i vilka ingår färdbiljetter, bagagekostnader och, då resan äger rum på natten, sovplatsbiljetter. Om resan sker nattetid mellan kl. 22.00 och 06.00 är arbetstagaren berättigad till en sovvagnsplats i II klass.
- 46 -
När arbetsgivaren sköter transporterna med sina egna transportmedel betalas ingen reseersättning.
5.1.3 Dagtraktamenten
Om arbetstagaren förordnas till arbete på annan ort får han eller hon dagtraktamente för varje dygn under vilket han eller hon har varit på resa eller på kommenderingsorten räknat från resans början. Dagtraktamentets storlek är alltid den samma som det gällande dagtraktamente som skattestyrelsen har godkänt och det betalas som följer (se www.vero.fi):
- Heldagstraktamente betalas när arbetsresan har varat över tio timmar.
- Partiellt dagtraktamente betalas när arbetsresan har varat över sex timmar.
- För ett ofullgånget dygn som kan betraktas som en förlängning av ett fullgånget resedygn och som omfattar minst två och högst sex timmar betalas hälften av dagtraktamentet.
För utbetalning av dagtraktamente krävs att den särskilda platsen för arbetets utförande ligger på längre än 15 kilometers avstånd antingen från arbetstagarens egentliga arbetsplats eller bostad, beroende på från vilketdera ställe resan företogs. Den särskilda platsen för arbetets utförande ska dessutom ligga på längre än fem kilometers avstånd från både den egentliga arbetsplatsen och bostaden.
KOLLEKTIVAVTAL
Om arbetsgivaren inte har ordnat inkvarteringsmöjlighet för arbetstagaren på en arbetskommendering ersätter arbetsgivaren de inkvarteringskostnader som enligt en utredning som denne har godkänt uppstod under arbetskommenderingen.
Om arbetstagaren under något resedygn får fri eller i biljettpriset ingående kost, är maximibeloppet för dagtraktamente hälften av dagtraktamentets belopp. Med fri kost avses i fråga om heldagstraktamente två fria måltider och i fråga om partiellt dagtraktamente en fri måltid.
Då utförandet av arbetet kräver en minst två veckor lång oavbruten vistelse på samma ort kan det lokalt avtalas om storleken på dagtraktamentet med tanke på lokala omständigheter och de åtgärder som arbetsgivaren eventuellt har vidtagit på grund av vistelsen.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
När arbetet utförs utanför fabriksområdet på en plats därifrån arbetstagaren kan komma hem till natten men därifrån han eller hon med avvikelse från det vanliga inte slipper hem eller till fabriken för att inta sina måltider och detta medför honom eller henne exceptionella måltidskostnader betalas måltidsersättningen för en måltid om arbetet och resan sammanlagt har tagit från fyra till åtta timmar och för två måltider om arbetet och resan sammanlagt har tagit mera en åtta timmar per dag. Storleken på måltidsersättningen är den som skattestyrelsen årligen fastställer.
Om det på platsen för arbetets utförande eller i dess omedelbara närhet har ordnats en lika förmånlig möjlighet att inta sin måltid som på matsalen på det egentliga fabriksområdet betalas kostpenningen inte.
- 47 -
5.1.4 Ersättning för restid på arbetsresor
Arbetstagaren får ersättning för restid för högst 16 restimmar. Från detta antal timmar avdras de arbetstimmar som under arbetsdygnet i fråga utfördes inom ramen för det antal arbetstimmar som ingår i den ordinarie arbetstiden.
För det antal restimmar som motsvarar det förlorade antalet ordinarie arbetstimmar betalas en ersättning som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten.
För tiden för en resa som sker på en ledig dag betalas en ersättning per restimme som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten.
Tillämpningsanvisning:
I fråga om utlandsdagtraktamenten iakttas skattestyrelsens beslut (Se www.vero.fi).
Dessa dagtraktamenten är övergripande ersättningar för sedvanliga utgifter utomlands.
Om arbetstagaren får en gratis bostad eller kost eller båda minskar dagtraktamentet i motsvarande grad.
5.1.5 Lokalt avtalade reseersättningar
Om ersättningen och omfattningen av de kostnader som förorsakas av resekostnader kan lokalt avtalas annat. Om researbete utförs allmänt på arbetsplatsen, ingås ett lokalt avtal mellan arbetsgivaren och huvudförtroendemannen.
5.2.1 Värnpliktsuppbåd
KOLLEKTIVAVTAL
5.2.2 Reservövningar
5.2.3 Begravnings- och bröllopsdagar
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Arbetstagaren har rätt till en ledig dag med lön för en nära anhörigs begravning eller för ordnande av begravningen. Arbetstagaren har rätt till en ledig dag på sin egen vigseldag.
Tillämpningsanvisning:
Som nära anhörig betraktas arbetstagarens maka eller make och sambo som bor i samma hushåll, barn och fosterbarn, bröder och systrar samt arbetstagarens egna och makens/makans föräldrar och mor- och farföräldrar.
5.2.5 Beräkningsgrunden för ersättningarna
Som beräkningsgrund för de ersättningar som nämns i denna paragraf används den genomsnittliga timförtjänsten enligt kollektivavtalet.
- 48 -
5.3.1 Söckenhelger som ersätts
Utifrån sin genomsnittliga timförtjänst får arbetstagaren i söckenhelgsersättning en lön som motsvarar hans eller hennes arbetstid per dag för
• nyårsdagen
• trettondagen när den infaller på annan vardag än lördag
• långfredag
• annandag påsk
• Kristi himmelsfärdsdag
• första maj
• midsommarafton
• julafton samt
• juldagen och annandag jul
Tillämpningsanvisning:
Söckenhelgsersättningen betalas inte under en lagstadgad moderskapsledighet bortsett från ett undantag enligt punkt 5.3.3.
5.3.2 Allmänna förutsättningar för betalning av söckenhelgsersättning Söckenhelgsersättningen betalas till en sådan arbetstagare med månadslön vars anställningsförhållande oavbrutet har pågått minst tre månader före söckenhelgen. Det krävs dessutom att arbetstagaren enligt arbetstidsschemat har arbetat på den sista arbetsdagen före och den nästa arbetsdagen efter söckenhelgen eller på endera av dessa dagar förutsatt att frånvaron berodde på ett godtagbart skäl. Sjukdom, reservövningar, permittering och tillstånd av arbetsgivaren kan till exempel anses vara godtagbara skäl.
Tillämpningsanvisning:
Även en försening kan ses som ett godtagbart skäl om det berodde på en oväntad skada på trafikmedlet eller en sådan störning i trafikförbindelserna som avviker från det normala. Någon allmän regel om längden på en godtagbar försening kan inte anges. Frågan ska således avgöras från fall till fall dock med beaktande av att vilken som helst kort fördröjning inte i sig leder till en förlorad söckenhelgsersättning.
KOLLEKTIVAVTAL
5.3.3 Söckenhelg som infaller under en viss frånvaro
Söckenhelgsersättning betalas även för sådana söckenhelger som infaller under
–
- semestern,
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
- en sådan ledighet på grund av en sjukdom eller ett olycksfall som har varat högst tre månader före söckenhelgen,
- en sådan period på 42 dagar som enligt arbetstidsschemat hade varit hennes arbetsdagar och som ingår i den avlönade moderskapsledighet som avses i punkt 6.4.2 i kollektivavtalet,
- tiden för en lagstadgad faderskapsledighet
- en permittering på grund av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker som före söckenhelgen har pågått högst två veckor,
- arbetstagarens lediga dag.
Ett villkor för att arbetstagaren ska få söckenhelgsersättningen är dessutom att arbetstagaren av skäl som beror på arbetstagaren själv inte låter bli att utnyttja den möjlighet att återvända till arbetet när permitteringen har upphört som erbjuds honom eller henne.
- 49 -
Tillämpningsanvisning:
Midsommaraftonen kan på grund av semesterperioden infalla under arbetstagarens semester. Då betalas söckenhelgsersättningen för midsommaraftonen i samband med den lön som betalas för den lönebetalningsperiod som ersättningen tidsmässigt hör till.
Ifall arbetstagaren inte är berättigad till lagstadgad lön för självständighetsdagen, betalas för självständighetsdagen söckenhelgsersättning enligt denna paragraf.
5.3.5 Permittering i samband med söckenhelg
5.3.6 Söckenhelgsersättning till arbetstagare som arbetar hemma och deltidspensionerade arbetstagare
I stället för söckenhelgsersättningen får en arbetstagare som arbetar hemma och en deltidspensionerad arbetstagare i samband med varje löneutbetalning en separat ersättning på 4,4 procent av sin penninglön.
5.4 Ersättning för storhelg
De arbetstagare som arbetar på nyårsdagen, midsommardagen, juldagen och annandag jul får lön förhöjd med 200 procent, inklusive en förhöjning för söndags- och övertidsarbete. De arbetstagare som arbetar i sådana kvälls- och nattskift som inleds på påskafton, midsommarafton och julafton får lön förhöjd med 100 procent, inklusive en förhöjning för övertidsarbete.
Tillämpningsanvisning:
Begreppen nyårsdag, midsommardag, juldag och annandag jul i avtalspunkten avser samma tidsperiod som begreppet söndagsarbetsdygn vid beräkning av tillägg för söndagsarbete.
KOLLEKTIVAVTAL
KAPITEL 6 SOCIALA BESTÄMMELSER
6.1 Semester
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Semester ges enligt semesterlagen. Enligt 5 § i semesterlagen är en arbetstagare berättigad till semester under två vardagar för varje full semesterkvalifikationsmånad.
En arbetstagare vars anställningsförhållande före utgången av det semesterkvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått minst ett år, har rätt till 2,5 vardagar semester för varje full semesterkvalifikationsmånad.
I beräkningen av semesterlönen och semesterersättningen iakttas semsterlöneavtalet (bifogat).
Tillämpningsanvisning:
Förbunden konstaterade vid förhandlingarna att semestrarna inom industrin allmänt ordnas så att semestern inte inleds på arbetstagarens lediga dag. Förbunden anser att även sådana arbetstagare som medan driftstoppet under semestern pågår utför reparationsarbeten eller motsvarande bör behandlas lika i fråga om tidpunkten för inledandet av semestern.
- 50 -
Tillämpningsanvisning:
Om arbetsgivaren blir tvungen att permittera en arbetstagare för den tid under vilken de övriga anställda på fabriken har semester rekommenderar förbunden att arbetsgivaren först ger arbetstagaren den semester som han eller hon har intjänat och att resten av semesterdriftstoppet är permitteringstid.
Till en arbetstagare som inleder sin semester vid den anmälda eller överenskomna tidpunkten och återgår till arbetet omedelbart efter att semestern upphört betalas 50 procent av hans eller hennes lagstadgade semesterlön i semesterpremie.
En tredjedel av semesterpremien betalas i förskott i samband med utbetalningen av semesterlönen. De nämnda kraven på att arbetstagaren ska återvända från semestern gäller inte denna del.
Bestämmelser om förskott på semesterpremie tillämpas inte på den del av semestern som överskrider 24 dagar.
Semesterpremien betalas dock ifall arbetstagaren omedelbart före semesterns början eller slut medan anställningsförhållandet fortgått har varit frånvarande från arbetet med arbetsgivarens samtycke eller av en orsak som nämns i 7 § i semesterlagen.
KOLLEKTIVAVTAL
6.1.3 Utbetalning av semesterpremie
Semesterpremien betalas ut på den allmänna lönedag som närmast följer efter en avslutad semester. Lokalt kan det avtalas om en utbetalning av semesterpremien i etapper under semesterperioden.
Ifall semestern är delad betalas en sådan del av semesterpremien efter varje avslutad del av semester som motsvarar den avslutade delen av semestern. Avtal om utbetalning av hela semesterpremien i samband med den del av semestern som ges sist får ingås lokalt.
Tillämpningsanvisning:
På begäran av arbetstagaren ska förskott på semesterpremien betalas i fall där utbetalningen på den normala lönedagen skulle betyda att arbetstagaren får sin semesterpremie fler än fem dagar efter att han eller hon har återvänt från semestern. Förskottsbeloppet kan som högst vara hälften av semesterpremiens belopp.
Bestämmelsen gäller inte den del av semestern som överskrider 24 dagar.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Semesterpremien betalas ut till en arbetstagare som efter fullgjord värnplikt återvänder till arbetet på det sätt som lagen om fortbestånd av arbetsavtals- och tjänsteförhållandet för den som fullgör skyldighet att försvara landet kräver.
Beloppet av den semesterpremie som betalas då tjänstemannen återgår till arbetet efter en avslutad värnplikt är 50 procent av den semesterersättning som betalades ut till arbetstagaren när han eller hon inledde sin tjänstgöring. Om
- 51 -
arbetstagaren har inträtt i tjänst omedelbart efter semestern betalas semesterpremien på motsvarande sätt utifrån summan av den utbetalda semesterlönen och semesterersättningen. Semesterpremien bestäms enligt det kollektivavtal som var i kraft vid inträdet i tjänst.
6.1.4 Semesterpremie i samband med att anställningsförhållandet upphör Ifall arbetsgivaren av skäl som inte beror på arbetstagaren har sagt upp arbetstagarens arbetsavtal att upphöra under semestern så att arbetstagaren på grund av att anställningsförhållandet avslutades är förhindrad att återgå till arbetet efter semestern, förlorar arbetstagaren inte sin rätt till semesterpremie av den här anledningen.
Ifall arbetsgivaren säger upp arbetstagaren av andra skäl än sådana som beror på arbetstagaren så att anställningsförhållandet upphör under sommarsemesterperioden (2.5 - 30.9) innan förskottet på semesterpremien har betalats till arbetstagaren betalas det i samband med slutlönen.
Arbetstagare som övergår i ålderspension, förtida ålderspension eller individuell förtidspension får 50 procent av semesterlönen och den eventuella semesterersättningen i en ersättning som motsvarar semesterpremien.
6.1.5 Semesterersättning till arbetstagare som arbetar hemma Arbetstagare som arbetar hemma får i semesterersättning och som en särskild ersättning i stället för semesterpremien sammanlagt 13,05 procent av arbetstagarens penninglön i samband med varje löneutbetalning.
Efter att anställningsförhållandet före utgången av semesterkvalifikationsåret har fortgått minst ett år får arbetstagaren en särskild ersättning på 16,5 procent av sin penninglön.
KOLLEKTIVAVTAL
6.2.1 Villkor
Lön för sjukdomstid betalas om
- arbetstagaren på grund av sjukdom eller olycka är förhindrad att utföra arbete enligt arbetsavtalet,
- arbetstagaren inte har förorsakat sin arbetsoförmåga avsiktligen eller av grov vårdslöshet.
6.2.2 Anmälningsskyldighet och läkarintyg
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Arbetstagaren är skyldig att omedelbart underrätta arbetsgivaren om han eller hon insjuknar. Arbetsoförmågan konstateras med ett läkarintyg av en företagshälsovårdsläkare eller annat läkarintyg som arbetsgivaren godkänner, om något annat inte följer av denna anvisning.
Under en epidemi, då det är svårare att få läkartid eller då det annars inte finns tillräckligt med läkartjänster att tillgå, kan en företagshälsovårdare eller en hälsovårdare utifrån en undersökning utfärda ett intyg över sjukledighet för högst tre dygn i sänder. Intyget kan förnyas endast av samma hälsovårdare.
Tillämpningsanvisning:
Enligt bestämmelsen ovan har arbetstagaren fortfarande rätt att välja sin läkare. Avsikten med dessa bestämmelser är dock inte att skapa en sådan praxis där arbetstagaren ska välja en läkare på en annan ort eller en sådan läkare vars tjänster han eller hon inte kan få utanför sin ordinarie arbetstid. Med andra ord utgår man ifrån att arbetstagaren i första hand använder sig
- 52 -
av sin egen företagshälsovårdsläkares tjänster. Om möjligt ska även dessa tjänster användas utanför den ordinarie arbetstiden.
Intyget över sjukledigheten är på ovan nämnda villkor ett godtagbart intyg, om arbetsgivaren inte av grundad anledning kan påvisa missbruk.
Tillämpningsanvisning:
Vad gäller betalning av lön för sjukdomstid har vissa företag som verkar inom olika branscher för kort sjukfrånvaro tagit i bruk ett förfaringssätt som baseras på att arbetstagaren själv anmäler en kort sjukfrånvaro, varvid arbetstagaren på grund av arbetsoförmåga kan vara frånvarande från arbetet under en viss kort tid utan läkarintyg.
Förbunden lägger fram sin åsikt om att även företag inom textil- och modebranschen kan överväga om förfarandet som avses i föregående stycke är möjligt att tillämpa och ta i bruk i någon form.
Om man väljer att tillämpa arrangemanget, avtalas det lokalt om förfarandet och hur det genomförs. Endast mycket kortvarig sjukfrånvaro kan omfattas av förfaringssättet att själv anmäla frånvaro. Bedömningen kan också påverkas av eventuell upprepning av arbetsoförmögenhetsperioderna.
Det här avsedda lokala avtalet kan oberoende av längd och formulering hävas av vardera parten vid vilken tidpunkt som helst utan uppsägningstid. Ifall annat inte avtalas i samband med uppsägningen innebär det lokala avtalets upphörande att företaget återgår till de förfaringssätt avseende anmälan av sjukfrånvaro som tillämpades tidigare.
KOLLEKTIVAVTAL
Arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid som följer:
Anställningsförhållandet har vid den tidpunkt då arbetstagaren insjuknar pågått | Längden på tidsperioden i kalenderdagar |
minst 1 månad men mindre än 3 år | 28 dagar |
3 år men mindre än 5 år | 35 dagar |
5 år men mindre än 10 år | 42 dagar |
10 år eller längre | 56 dagar |
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Lönen betalas för de dagar som ingår i sjukdomsperioden och är arbetsdagar enligt arbetstidsschemat. Lönen betalas utifrån den genomsnittliga timförtjänsten. Lönen betalas från och med början av den andra sjukdag som hade varit arbetstagarens arbetsdag om han eller hon hade varit i arbete.
Om arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller olycka börjar innan ett anställningsförhållande har pågått en månad betalar arbetsgivaren i lön för sjukdomstid 50 procent av arbetstagarens individuella tidlön, dock högst för de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller mellan den dag under vilken arbetsoförmågan uppstod och den därpå följande tidsperioden på nio vardagar. I fråga om lönen för karensdagen och även i övrigt iakttas bestämmelserna i denna paragraf. Ifall arbetstagarens rätt till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen börjar tidigare förkortas den tid för vilken lön ska betalas i motsvarande mån.
- 53 -
Arbetsgivaren betalar lön även för karensdagen ifall
- en arbetsoförmåga som beror på en sjukdom pågår i minst sex vardagar efter dagen för insjuknandet,
- arbetsoförmågan har berott på ett olycksfall i arbetet,
- arbetstagarens anställningsförhållande innan arbetsoförmågan började utan avbrott har pågått i minst ett år betalas lönen för sjukdomstiden från början av den första sjukdag som hade varit arbetstagarens arbetsdag om han eller hon hade varit i arbete.
6.2.5 Insjuknande under arbetsdag
Ifall arbetstagarens arbetsoförmåga börjar mitt under en arbetsdag får han eller hon för den ordinarie arbetstid som han eller hon förlorar under den dagen en ersättning som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten.
6.2.6 Återfall av samma sjukdom
När en arbetstagare inom 30 dagar från att han eller hon har återvänt till arbetet insjuknar på nytt i samma sjukdom räknas frånvaroperioderna ihop och lönen för dem betalas som om det vore frågan om en och samma sjukperiod.
När samma sjukdom återkommer på nytt efter att mera än 30 dagar har gått från och med det att arbetstagaren återvände till arbetet betalas lönen som om det vore fråga om en ny sjukdom, dvs. de normala bestämmelserna om karens och perioder iakttas.
Huruvida det handlar om samma sjukdom eller olika sjukdomar sker utifrån Folkpensionsanstaltens beslut.
Tillämpningsanvisning:
Om arbetstagaren med anledning av en yrkessjukdom som ådragits i arbetet blir tvungen att övergå till andra uppgifter ska flyttningen, om arbetstagaren inte är berättigad till en pension enligt delpensionssystemet, i mån av möjlighet och med beaktande av hans eller hennes arbetsförmåga, å ena sidan, och den ersättning för yrkessjukdom som han eller hon får med stöd av lagen om olycksfallsförsäkring, å andra sidan, ordnas så att hans eller hennes inkomster inte minskar väsentligt. För att uppnå detta bör särskild uppmärksamhet fästas vid rehabilitering och omskolning.
När arbetstagaren återvänder från sjukledigheten ska arbetsgivaren sträva efter att placera honom eller henne i sitt tidigare arbete eller i ett arbete som lönemässigt motsvarar arbetstagarens tidigare arbete.
KOLLEKTIVAVTAL
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Från lönen för sjukdomstiden dras av dagpenningen för samma tidsperiod eller en jämförbar ersättning som betalas utifrån lagen eller ett avtal. Arbetsgivaren har dock inte rätt att dra av denna ersättning från lönen för sjukdomstiden till den del ersättningen betalas till arbetstagaren på basis av en frivillig försäkring som arbetstagaren själv helt eller delvis har tecknat.
För den tid för vilken arbetsgivaren har betalat arbetstagaren lön för sjukdomstid eller moderskapsledighet har arbetsgivaren rätt att som återbetalning lyfta den dagpenning eller den jämförbara ersättning enligt stycket ovan som arbetstagaren får eller få tillbaka dess belopp från arbetstagaren, dock inte till ett större belopp än det som arbetsgivaren har betalat.
Om dagpenning eller jämförbar ersättning inte betalas på grund av orsaker som beror på arbetstagaren själv eller om den betalas till ett lägre belopp än vad han
- 54 -
eller hon enligt lagen hade varit berättigad till har arbetsgivaren rätt att från lönen för sjukledigheten avdra den dagpenning eller en del av dagpenningen som på grund av arbetstagarens försummelse har blivit outbetald.
Med ersättande arbete avses sådant arbete som utförs då personen är helt eller delvis arbetsoförmögen på grund av en olycka eller sjukdom att utföra etablerat arbete eller arbete enligt arbetsavtalet. Personen arbetar tillfälligt med en lättare eller anpassad eller separat avtalad annan uppgift eller erhåller utbildning. Även ett lättare eller anpassat arbete enligt arbetsavtalet kan utgöra ersättande arbete.
Ersättande arbete kan utföras som alternativ till av läkare ordinerad sjukfrånvaro. Principen för ersättande arbete är att arbetet är intressant och att det inte stör återhämtningen.
Efter att ha hört arbetstagaren gör företagsläkaren en medicinsk bedömning av arbetstagarens möjlighet att utföra ersättande arbete utifrån hälsotillståndet och arbetsförmågan. Därefter utreder arbetstagaren och hans eller hennes chef samt vid behov företagshälsovården om det är möjligt att ge arbetstagaren ersättande arbete.
Det ersättande arbetet ska vara ändamålsenligt och i mån av möjlighet motsvara arbetstagarens normala arbetsuppgifter. Beroende på situationen kan man i stället för ersättande arbete ordna utbildning för arbetstagaren. Innan ersättande arbete införs avtalar huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen arbetsplatsspecifikt om de arbeten som utöver utbildning kan utföras som ersättande arbete.
KOLLEKTIVAVTAL
6.3.1 Lagstadgade läkarundersökningar
Arbetsgivaren ersätter arbetstagaren för inkomstbortfallet om han eller hon under anställningsförhållandet remitteras till eller ordineras en hälsoundersökning eller undersökningar när dessa grundar sig på
- lagen om företagshälsovård (1383/2001),
- statsrådets beslut (950/1994) om lagstadgad företagshälsovård och en godkänd verksamhetsplan för företagshälsovården,
- lagen om unga arbetstagare (998/1993),
- strålskyddslagen (592/1991),
- undersökningar som hälsoskyddslagen (777/1996) kräver och som beror på att arbetstagaren inom företaget förflyttas till andra uppgifter.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Inkomstbortfallet ersätts för den tid som motsvarar de ordinarie arbetstimmar som arbetstagaren förlorar till följd av läkarundersökningar och resor i anknytning till dem. Arbetsgivaren ersätter också arbetstagaren de nödvändiga resekostnaderna när arbetstagaren remitteras till de undersökningar som avses i lagrummen ovan eller vid en sådan undersökning ordineras efterundersökning. Ifall undersökningarna eller efterundersökningen utförs på en annan ort betalar arbetsgivaren även dagtraktamente.
6.3.2 Övriga läkarundersökningar
Villkoren för ersättningen för inkomstbortfallet är följande:
- 55 -
6.3.2.1 Grundläggande förutsättningar
Det ska vara fråga om ett sjukdomsfall eller ett olycksfall på grund av vilket det är nödvändigt att snabbt bli undersökt av en läkare. Arbetstagaren ska förete en av arbetsgivaren godkänd utredning över läkarundersökningen (t.ex. ett läkarintyg eller ett kvitto över läkararvode) samt på arbetsgivarens begäran en utredning över hur länge läkarundersökningen inklusive väntetider och skäliga restider varade.
I övriga sjukdomsfall eller olycksfall än de som avses i den föregående punkten krävs att arbetstagaren beställer mottagningstid under arbetstid bara om det inte är möjligt utanför arbetstiden inom skälig tid (t.ex. inom en vecka i normala fall). Arbetstagaren ska uppvisa en pålitlig redogörelse för att han eller hon inte kunde få en mottagningstid utanför arbetstiden.
Arbetstagaren ska i förväg underrätta arbetsgivaren om sitt läkarbesök. Om det på grund av ett oöverstigligt hinder inte är möjligt att underrätta arbetsgivaren i förväg ska arbetsgivaren underrättas genast när det är möjligt.
Läkarundersökningen ska ordnas utan onödig förlust av arbetstid.
Ifall arbetstagaren för den tid som läkarundersökningen varar får lön för sjukdomstid betalas ersättningen för inkomstbortfallet inte med stöd av avtalsbestämmelserna om läkarundersökning. Ersättning betalas inte heller för tiden för en läkarundersökning som genomförs under den karensdag som bestämmelserna om lön för sjukdomstid kräver.
När sjukdomen beror på eget grovt vållande eller uppsåt ersätts inkomstbortfallet inte.
KOLLEKTIVAVTAL
A. Ny eller upprepad sjukdom
För tiden för en läkarundersökning där arbetstagarens sjukdom konstateras.
För tiden för en arbetsoförmåga på högst ett dygn till följd av läkarens undersökningsåtgärder.
B. Tidigare konstaterad sjukdom
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
För tiden för en läkarundersökning som föranleds av en kronisk sjukdom, förutsatt att undersökningen utförs av en specialist inom området i syfte att fastställa vård.
När sjukdomen väsentligt förvärras och arbetstagaren blir tvungen att söka sig till en läkarundersökning.
För den tid en läkarundersökning av en specialist inom området varar när undersökningen är nödvändig för att vård ska kunna fastställas och där arbetstagaren ordineras hjälpmedel, t.ex. glasögon.
För tiden för en nödvändig läkarundersökning i syfte att fastställa vård för en tidigare konstaterad sjukdom bara om läkartjänster inte är tillgängliga utanför arbetstiden.
För tiden för vårdåtgärder i samband med en cancersjukdom.
- 56 -
C. Laboratorie- och röntgenundersökningar
För tiden för laboratorie- och röntgenundersökningar som direkt anknyter sig till en läkarundersökning som ersätts. Laboratorie- och röntgenundersökningen ska vara ordinerad av en läkare och sålunda utgöra en del av läkarundersökningen. Inkomstbortfallet under tiden för en separat laboratorie- eller röntgenundersökning ersätts bara om arbetstagaren inte har möjlighet att genomgå laboratorie- eller röntgenundersökningen utanför arbetstiden eller om sjukdomen kräver att undersökningen genomförs bara vid en viss tidpunkt under dygnet. Ett sådant krav i fråga om tidpunkten ska utredas med ett läkarintyg.
D. Läkarkontroller och undersökningar vid graviditet
E. Plötslig tandsjukdom
6.3.2.3 Beräkning
KOLLEKTIVAVTAL
Det inkomstbortfall som avses i punkterna 6.3.1 och 6.3.2 ovan fastställs utifrån bestämmelserna om beräkningen och samordningen av lönen för sjukdomstid i kollektivavtalet På samma sätt tillämpas kollektivavtalets bestämmelse om ersättning för resekostnader på det dagtraktamente som avses i 2 stycket i punkt 6.3.1.
Moderskapsledighet, särskild moderskapsledighet, faderskapsledighet, föräldraledighet och vårdledighet ges enligt lagen. Det är inte tillåtet att låta en gravid arbetstagare utföra sådant arbete som kan förorsaka fara för henne eller fostret.
6.4.2 Lön för moderskapsledighet
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
När arbetstagarens anställningsförhållande har fortgått minst sex månader före nedkomsten får hon under moderskapsledigheten lön enligt den genomsnittliga timförtjänsten för de arbetsdagar som infaller under en period på 42 dagar räknat från början av moderskapsledigheten enligt 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen.
Om en kvinnlig arbetstagare har adopterat ett barn under skolåldern beviljas hon under samma förutsättningar i direkt anslutning till adoptionen en med moderskapsledighet jämställd ledighet på 42 dagar under vilken arbetsgivaren betalar lön till arbetstagaren enligt kollektivavtalsbestämmelserna om lön för moderskapsledighet.
6.4.3 Lön för faderskapsledighet
En arbetstagare får lön för de timmar som enligt arbetsskiftssystemet ingår i den ordinarie arbetstiden och som infaller under en faderskapsledighetsperiod på sex dagar på samma villkor och enligt samma regler som finns i bestämmelserna om utbetalning av lön för moderskapsledighet i detta kollektivavtal.
- 57 -
6.4.4 Övergripande plan för familjeledighet
Förbunden rekommenderar att det utarbetas en övergripande plan om användningen av föräldraledigheten och vårdledigheten på en blankett som centralorganisationerna har utarbetat tillsammans. I regel ska arbetstagaren underrätta arbetsgivaren om utnyttjandet av familjeledigheter två månader innan ledigheten börjar.
Tillämpningsanvisning:
Att avbryta föräldraledigheten eller vårdledigheten
Arbetstagaren har rätt att ändra tidpunkten för en föräldraledighet eller en vårdledighet av en grundad anledning. Arbetsgivaren ska underrättas om ändringen senast en månad innan ändringen verkställs eller så snart som möjligt. Om arbetstagaren på grund av arbetsoförmåga avbryter föräldraledigheten eller vårdledigheten är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för sjukdomstiden för tiden för den föräldraledighet eller vårdledighet som anmälts enligt arbetsavtalslagen.
Arbete på annat håll under föräldraledighet eller vårdledighet
Föräldra- eller vårdledighet är avsedd att användas för vård av barn. Således är det möjligt att arbeta under ledigheten bara om det kan ske så att vården av barnet inte hindras eller störs av arbetet. Till exempel kan ett kvällsarbete vara möjligt om arbetet normalt är dagsarbete och vården av barnet är ordnad för kvällen.
KOLLEKTIVAVTAL
6.4.5 Plötsligt insjuknande av ett barn under 10 år
Om ett eget barn under 10 år eller ett annat barn under 10 år som är fast bosatt i hemmet plötsligt insjuknar, betalas till modern, fadern eller en person som vårdar barnet och som är permanent bosatt i samma hushåll som barnets moder eller fader utgående från bestämmelsen om lön för sjuktid i detta kollektivavtal ersättning för oundviklig, kort och tillfällig frånvaro för att ordna vård eller vårda barnet. En förutsättning för betalning av ersättningen är att båda föräldrarna förvärvsarbetar och att en utredning i enlighet med bestämmelserna i kollektivavtalet om betalning av lön för sjuktid ges över frånvaron. Det ovan nämnda tillämpas för såväl ensamförsörjare som personer med gemensam vårdnad.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Ersättning till följd av samma insjuknande betalas endast till den ena av de försörjningspliktiga. På samma grunder betalas motsvarande ersättning till barnets moder eller fader ifall den andra föräldern till följd av att han eller hon på grund av boende på annan ort, till följd av sjukdom, resa, arbete, studier eller medverkan i utbildning eller annat motsvarande tillfälligt hinder inte har möjlighet att delta i vården av barnet och annan vård inte kan ordnas enligt detta moment. När detta moment tillämpas jämställs studier med förvärvsarbete.
Med anledning av samma sjukdom betalas ersättning bara till den ena föräldern på det sättet att den avlönade perioden inte sammanlagt överskrider frånvarons maximilängd som nämns i 5 punkten i tillämpningsanvisningen nedan.
Tillämpningsanvisning:
- 58 -
Intyg över barnets sjukdom
Ett villkor för betalning av ersättning är att det över barnets sjukdom och därav föranledd frånvaro företes samma intyg som enligt kollektivavtalet och på företaget eventuellt tillämpad praxis krävs om arbetstagarens egen sjukdom. I allmänhet betyder detta att man skaffar ett läkarintyg över barnets sjukdom. Ifall man på arbetsplatsen vid arbetstagarens sjukdomsfall dock godkänner någon annan utredning ska denna också vara en tillräcklig utredning om barnets sjukdom.
När frånvaron är nödvändig för att arbetstagaren ska ordna vård eller vårda barnet
Frånvaro är tillåtet enligt avtal för såväl barnets mor, far eller en person som bor permanent i samma hushåll som någondera av barnets föräldrar och som vårdar barnet. Frånvaron förutsätter att båda vårdnadshavarna förvärvsarbetar. Utgångspunkten är att arbetstagaren i första hand ska försöka ordna vård. Först när detta inte är möjligt kan någondera av vårdnadshavarna stanna hemma för att vårda barnet. Vid frånvaro krävs av arbetstagaren en utredning över frånvarons nödvändighet som ska innehålla uppgifter om vårdplatsens och hushållets övriga familjemedlemmars möjligheter att vårda barnet och om deras lämplighet för uppgiften. Det är inte nödvändigt att lägga fram någon utredning över att grannar, kommunala hemvårdare o.d. vårdare inte finns att tillgå. Med familjemedlemmar avses barnets föräldrar, mor- och farföräldrar samt barnets äldre syskon och övriga personer som lever i arbetstagarens hushåll.
Barnet insjuknar mitt under förälderns arbetsdag
KOLLEKTIVAVTAL
Om övriga förutsättningar i avtalet är uppfyllda ska arbetsgivaren vid frånvaro ersätta arbetstagarens lön enligt kollektivavtalet. Lönen ersätts enligt den genomsnittliga timförtjänsten. I regel betyder detta att arbetstagaren får lön fram till slutet av arbetsskiftet för den dag under vilken barnet insjuknar. Den dag som följer på den dag barnet insjuknat är i allmänhet den första dagen av sjukledigheten på vilken bland annat kollektivavtalets bestämmelser om karenstid tillämpas.
Återfall av samma sjukdom
Ifall barnet på nytt insjuknar i samma sjukdom inom den period på 30 dagar som baserar sig på kollektivavtalet eller praxis inom branschen betalas lön för sjukdomstid enligt kollektivavtalet (genomsnittlig timförtjänst) utan karens även för barnets vård på samma sätt som detta skulle gå till i fråga om arbetstagarens egen sjukdom.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Som sådant återfall av samma sjukdom som avses i avtalet betraktas inte sådana fall där två eller flera barn inom samma familj insjuknar efter varandra med mindre än 30 dagars mellanrum. Arbetstagarens och barnets sjukdom i följd utgör inte heller ett sådant återfall av sjukdom som avses i kollektivavtalet.
Frånvarons längd
Med en sådan kort, tillfällig frånvaro som nämns i avtalet avses en frånvaro på en, två, tre eller fyra dagar. Frånvarons längd ska alltid bedömas från fall till fall med beaktande av bland annat möjligheterna att ordna vård och sjukdomens art. Avtalet medför således inte en automatisk rätt till fyra dagars maximal frånvaro med lön. Om frånvaron varar längre än avtalat betalas inte någon ersättning. Det är dock naturligt att ett sjukt barn inte alltid kan lämnas
- 59 -
ensamt när barnets sjukdom fortsätter utöver den tid för vilken ersättning betalas.
Inverkan av frånvaro till följd av barnets sjukdom på arbetstagarens intjänande av semester
Förteckningen i 2 kap 7 § i semesterlagen över dagar likställda med arbetade dagar upptar inte de frånvarodagar som beror på att barnet har insjuknat.
Förbunden har dock avtalat om att frånvaro med lön till följd av barnets plötsliga insjuknande inte minskar arbetstagarens intjänande av semester. I enlighet därmed jämställs nämnda frånvarodagar med i lagen avsedda dagar som jämställs med arbetsdagar.
Ensamförsörjare
I avtalet betraktas som ensamförsörjare även en person som utan ett särskilt hemskillnadsbeslut och skilsmässobeslut permanent har flyttat i sär från sin maka eller make och en person vars maka eller make är förhindrad att delta i vården av barnet på grund av fullgörandet av värnplikt eller reservövningarna.
Båda föräldrarna i skiftarbete
Ifall barnets föräldrar är anställda hos samma arbetsgivare i skiftarbete så att föräldrarnas arbetsskift infaller efter varandra, ska den av föräldrarna som är hemma beredas möjlighet att utan löneförlust vårda sitt plötsligt insjuknade barn tills den andra föräldern kommer hem från sitt arbetsskift. Denna frånvaro med lön är lika lång som den tid som går åt för arbetsresan tur och retur.
KOLLEKTIVAVTAL
En arbetstagare vars barn lider av en sådan svår sjukdom eller ett sådant svårt handikapp som avses i 4 § i statsrådets förordning (1335/30.12.2004) om verkställighet av sjukförsäkringslagen har rätt att vara frånvarande från arbetet för att delta i vård eller rehabilitering av barnet eller i vårdhandledning efter att i förväg ha avtalat om frånvaron med arbetsgivaren.
Arbetsgivaren tecknar en grupplivförsäkring för arbetstagarna enligt ett avtal mellan centralorganisationerna.
6.5.1 Allmän regel
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Nödvändiga åtgärder vidtas för undvikande av olycksfall och yrkessjukdomar på arbetsplatsen.
6.5.2 Rekommendation för arbetarskyddssamarbetet i särskilda fall Förbunden rekommenderar att man på arbetsplatser, där lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (20.1.2006/44) inte uttryckligen kräver tillsättande av en arbetarskyddskommission och där man inte lokalt kommit överens om samarbetsformerna, på ett ändamålsenligt sätt behandlar ärenden som hänför sig till arbetsplatsens miljöfrågor, arbetsförhållanden, verksamhet för upprätthållande av de anställdas arbetsförmåga och arbetarskyddsutbildning.
6.5.3 Arbetshandledning och introduktion
Vid utvecklingen och genomförandet av arbetshandledningen och introduktionen tas hänsyn till förhållandena på respektive arbetsplats, de krav produktionen ställer, arbetstagarens personliga egenskaper och ergonomiska faktorer.
- 60 -
Ifall man av välgrundade skäl och gemensamt kan konstatera att användningen av särskild skyddsutrustning i arbetet väsentligt förbättrar arbetarskyddet skaffar arbetsgivaren sådan skyddsutrustning till arbetsplatsen till arbetstagarens förfogande trots att detta inte vore nödvändigt enligt § 15 i arbetarskyddslagen. Med detta avses inte normala arbetskläder.
KAPITEL 7 FÖRTROENDEMÄN OCH FACKAVDELNING
7.1 Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige
På de huvudförtroendemäns och förtroendemäns agerande, ställning och ersättning som har valts av fackavdelningarna inom Industrifacket rf tillämpas det allmänna avtalet som finns som bilaga till kollektivavtalet.
Huvudförtroendemannen får ledighet per vecka och ersättning per månad.
Månadsersättningarna till huvudförtroendemän är från och med 1.4.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Antal arbetstagare | Ledighet timmar/vecka | Ersättning €/mån. |
- 20 | 1, om inget annat avtalas | 74,00 |
21–50 | 5 | 74,00 |
51–100 | 9 | 74,00 |
101–200 | 15 | 74,00 |
201–50 | 21 | 74,00 |
301–100 | 26 | 81,00 |
401–500 | 31 | 87,00 |
501– | ledigt | 99,00 |
KOLLEKTIVAVTAL
Lönen till en huvudförtroendeman som är helt befriad från arbetet bestäms utifrån hans eller hennes egna genomsnittliga timförtjänst. Denna lön justeras med generella lönehöjningar enligt kollektivavtalet och kvartalsvis så att huvudförtroendemannens lön utvecklas enligt den löneutveckling som sker i fråga om det arbete som han eller hon utförde innan han eller hon helt befriades från arbetet.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
7.1.2 Förtroendeman för maskinställarna
Maskinställarna har rätt att välja en egen förtroendeman om den valda förtroendemannen inte är maskinställare.
7.1.3 Arbetarskyddsfullmäktige
Arbetarskyddsfullmäktigen ersätts för det inkomstbortfall som beror på att han eller hon under sin arbetstid sköter uppgifter i anknytning till arbetarskyddet. Om annat inte har avtalats får arbetarskyddsfullmäktigen dessutom en månatlig ersättning som följer:
Månadsersättningarna till arbetarskyddsfullmäktige är från och med 1.4.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
- 61 -
Omfattningen av befrielsen från arbete timmar/vecka | Ersättnin g €/mån. |
Mindre än 4 timmar | 52,00 |
4 timmar | 57,00 |
8 timmar | 62,00 |
14 timmar | 69,00 |
20 timmar | 76,00 |
25 timmar | 85,00 |
30 timmar | 90,00 |
97,00 |
7.1.4 Förvaring av material, kontorsutrymme och användning av kontorsmaterial
Arbetsgivaren anvisar huvudförtroendemannen ett ställe för förvaring av de dokument och den kontorsutrustning som behövs för förtroendemannauppgifterna. När arbetsplatsens storlek kräver det ställer arbetsgivaren även till huvudförtroendemannens förfogande ett ändamålsenligt rum där de samtal som är nödvändiga för skötseln av förtroendemannauppgifterna kan föras.
Huvudförtroendemannen ska på fabriksområdet ges möjlighet att använda telefon utan störningar för att han eller hon ska kunna sköta de kontakter som är nödvändiga med tanke på förtroendemannauppgifterna.
Protokollsanteckning:
KOLLEKTIVAVTAL
Som sin gemensamma tolkning konstaterar förbunden att också den IT- utrustning, de program i anknytning till den och den internetanslutning (e- post) som företaget allmänt använder ingår i de sedvanliga kontorsredskapen. I bedömningen kan bl.a. beaktas företagets storlek, omfattningen av huvudförtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter, de behov som beror på uppgifterna och hur mycket tid uppgifterna kräver. Om praktiska arrangemang avtalas lokalt.
Tillämpningsanvisning:
De telefonsamtal som avses i denna punkt och som huvudförtroendemannen ringer till sitt eget förbund i syfte att utreda meningsskiljaktigheter är gratis enligt en praxis i branschen.
De antal arbetstagare som avses ovan slås fast lokalt och för ett kalenderår i sänder.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
7.2 Uppgifter angående företaget
Enligt 5 kap. sid. 93 i det allmänna avtalet sa arbetsgivaren för personalen eller dess företrädare lägga fram en personalplan och en redogörelse för företagets ekonomiska ställning.
Tillämpningsanvisning:
Enligt det allmänna avtalet ska de uppgifter som behövs för att kunna utreda bl.a. lönefrågor även ges till arbetsavdelningens förtroendeman.
Informationsskyldigheten har i avtalet dessutom utvidgats till att gälla alla sådana frågor i anknytning till anställningsförhållandet om vilka det har uppstått oklarheter eller meningsskiljaktigheter. För att kunna utreda enskilda fall ska huvudförtroendemannen – och arbetsavdelningens förtroendeman vid behov – få ingående och detaljerade uppgifter om ett överklagat fall.
- 62 -
7.3 Uppsägning av vice huvudförtroendeman och vice arbetarskyddsfullmäktig
Om arbetsgivaren säger upp huvudförtroendemannens ersättares arbetsavtal eller permitterar ersättaren när han eller hon inte vikarierar för huvudförtroendemannen anses uppsägningen eller permitteringen bero på arbetstagarens förtroendemannauppdrag, om arbetsgivaren inte kan visa att åtgärden beror på en annan omständighet. Detta tillämpas inte ifall en arbetstagare som har blivit vald till vice huvudförtroendeman omfattas av ett starkare uppsägningsskydd i och med hans eller hennes ställning som arbetarskyddsfullmäktig eller förtroendeman för en arbetsavdelning eller en motsvarande enhet.
Samma regel gäller för vice arbetarskyddsfullmäktige.
7.4 Möten inom fackförbundets förvaltningsorgan
En arbetstagare som valts in i Industrifacket rf:s förbundsmöte, fullmäktige, styrelse eller bestående organ som tillsatts av dessa har rätt att bli befriad från arbetet för att delta i dessa förvaltningsorgans officiella möten,
Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren om behovet av befrielse från arbetet så snart som möjligt och förete vederbörlig utredning över den tid som han behöver för deltagande i mötet.
7.5 Användning av anslagstavlor, informationsverksamhet och möten på arbetsplatsen
Anslagstavlor ska användas, informationsverksamheten skötas och möten på arbetsplatsen ordnas enligt det allmänna avtalet mellan avtalsparterna.
KOLLEKTIVAVTAL
7.6 Innehållning av medlemsavgifter
Ifall arbetstagaren har gett sin fullmakt för det innehåller arbetsgivaren medlemsavgifterna till Industrifacket rf per lönebetalningsperiod och överför dem genast efter löneutbetalningen till ett bankkonto som förbundet har uppgett.
Arbetstagaren får vid utgången av året eller när anställningsförhållandet upphör ett verifikat över den innehållna summan för skattemyndigheterna.
8. KAPITEL 8 FÖRHANDLINGSORDNING
8.1 Lokala avtal
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Lokala avtal som avviker från kollektivavtalet kan i fråga om de frågor som särskilt nämns i kollektivavtalet ingås med iakttagande av förhandlingsordningen i detta kollektivavtal. Avtalet kan ingås för viss tid eller så att det gäller tills vidare. Ett avtal som gäller tills vidare kan sägas upp med iakttagande av en uppsägningstid på tre (3) månader, om annat inte har avtalats om uppsägningstiden.
Ett avtal som ingåtts mellan förtroendemannen och arbetsgivaren binder arbetsgivaren samt alla de arbetstagare som förtroendemannen i enlighet med det allmänna avtalet mellan avtalsparterna representerar och avtalet bör ingås skriftligt om någondera parten så önskar. När avtalet ingåtts skriftligt utgör det del av kollektivavtalet och tillämpas även efter att kollektivavtalet i övrigt upphört att gälla.
Förbunden är ense om, att det på företagen eller arbetsplatserna kan vara av behovet påkallat att ingå lokala avtal även i andra än i kollektivavtalet särskilt nämnda frågor. Med hänsyn till att vissa normer i arbetsavtalslagen till sin natur är tvingande, bör dylika avtal tillställas förbunden för granskning.
8.2 Avgörande av meningsskiljaktigheter
Om det mellan arbetsgivaren och arbetstagare i någon fråga uppstår meningsskiljaktighet angående tillämpningen eller tolkningen av detta kollektivavtal bör man på arbetsplatsen eftersträva enighet med iakttagande av den förhandlingsordning som avses i det allmänna avtalet. Om meningsskiljaktigheten inte kan lösas på arbetsplatsen kan den ifall någondera av de lokala parterna så vill hänvisas till förbunden för avgörande.
När någondera kollektivavtalsparten i den situation som avses i föregående stycke föreslår förhandlingar bör dessa inledas så fort som möjligt och föras utan onödigt dröjsmål.
Om meningsskiljaktigheten inte heller kan lösas mellan förbunden, kan ärendet föras vidare till arbetsdomstolen för avgörande.
Det är förbjudet att ta till arbetskonflikt eller annan stridsåtgärd i syfte att förhindra arbetets regelbundna gång med anledning av en sådan meningsskiljaktighet som avses i denna avtalspunkt.
KAPITEL 9 AVTALETS GILTIGHET
9.1 Kollektivavtalets giltighetstid
KOLLEKTIVAVTAL
Detta kollektivavtal träder i kraft 18-02-2020 och gäller till och med 31-12-2021. Därefter fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder, om kollektivavtalet inte senast två (2) månader innan det löper ut skriftligt sägs upp av någondera parten.
Vid förhandlingar om ett nytt kollektivavtal gäller bestämmelserna i detta kollektivavtal fram till att det nya kollektivavtalet har ingåtts eller avtalsförhandlingarna har avslutats på något annat sätt.
Detta kollektivavtal har gjorts upp i två identiska exemplar, ett för varje avtalspart.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Helsingfors den 19 mars 2020
Suomen Tekstiili ja Muoti ry | Industrifacket rf | |
Anna-Kaisa Auvinen | Riku Aalto | Marko Rosqvist |
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
KOLLEKTIVAVTAL
BILAGA 1 Yrkesgruppering inom textil- och modeindustrin
lönegrupp | |
PRODUKTIONSAVDELNINGARNAS GEMENSAMMA ARBETEN | |
Arbetshandledare | 3-5 |
Transportörer och vägare | 1-3 |
Maskinstädare, oljare | 1-3 |
Laboratoriearbetare | 2-4 |
Arbetare på avsändningsavdelningen | 2-4 |
Arbete som städare | 2 |
Matsalspersonal | 2-4 |
Butikspersonal | 3-5 |
SPINNERI | |
Förberedande arbeten på spinneriet | 2-3 |
Spinnare | 3 |
Rullare | 2-3 |
Härvlare | 3 |
Övriga anställda på spinneriet | 2-4 |
VÄVERI OCH TVINNERI | |
Förberedande arbeten på väveriet | 2 |
Skapare | 2-3 |
Solvare | 2-3 |
Skiktare | 3 |
Vävare | 3-5 |
Tvinnare | 3 |
Övriga anställda på väveriet | 2-5 |
TRIKÅ- OCH STRUMPSTICKERI | |
Arbetsfördelare | 2-3 |
Stickare | 3-4 |
Avsynare | 2 |
Kettlare | 2-3 |
Strumpsömmare | 1-3 |
Strumpavsynare | 2 |
Design, finslipning | 4 |
Avsynare och parmakare | 2 |
Stämplare och packare | 1-2 |
Övriga anställda på trikå- och strumpstickeriet | 2-5 |
FÄRGERI OCH APPRETERINGSANSTALT | |
Färgare | 4 |
Personer som bleker tyg | 4-5 |
Övriga färgare | 4 |
Assistenter till färgare och personer som bleker tyg | 2 |
Färgkokare och vägare | 4-5 |
Breddjusteringsmaskinsanvändare | 4 |
Torkmaskinsanvändare | 3 |
Övriga appreteringsmaskinsanvändare | 3-5 |
Assistenter till alla som använder appreteringsmaskiner | 1-3 |
Personer som använder ruggningsmaskiner och snittmaskiner | 2-3 |
Tillverkare och ritare av schemat | 5 |
Tryckmaskinsanvändare | 3-5 |
Assistenter till tryckmaskinsanvändare | 1 |
Avsynare | 2-3 |
Packare | 1-2 |
Övriga anställda på färgeriet och appreteringsavdelningen | 2-5 |
ANSTÄLLDA PÅ FABRIKSSERVICEAVDELNINGEN ENLIGT PRODUKTIONSENHET | 1-5 |
SPECIALTEXTILINDUSTRI | |
Anställda på avdelningen för sjukhusförnödenheter | 1-5 |
Avsynare | 3 |
Anställda på paketeringslinjen | 3 |
Sterilisering | 3 |
Anställda vid plasttygsfabriker | 2-5 |
Anställda på täckavdelningen | 1-5 |
Anställda vid fabriker som tillverkar fuskpäls | 1-5 |
Anställda vid fibertygsfabriker | 1-5 |
Personer som sköter fiberduksmaskinen | 5 |
Personer som använder fiberduksmaskinen | 4 |
Anställda vid mattfabriker | 1-4 |
Vävning vid en mattfabrik | 3-4 |
Anställda inom pappersspinning och vid repfabriker | 1-5 |
Anställda på avdelningar för glastextil | 1-5 |
Anställda vid skumplastfabriker och fabriker som tillverkar sängkläder | 1-5 |
Anställda inom tillverkning av flaggor och emblem | 1-5 |
Anställda vid maskinfiltfabriker | 1-5 |
Sömmare | 2-3 |
Personer som sköter nålningsmaskinen | 5 |
Anställda vid fabriker som tillverkar resårmadrasser | 1-5 |
Anställda inom övrig tillverkning av specialtextiler | 1-5 |
Anställda inom fjäderbearbetning och tillverkning av dunprodukter | 1-5 |
Anställda som tillverkar persienner | 1-5 |
TILLSKÄRNINGSAVDELNING | |
Ritning (överdrag, foder) | |
Ritningsplanering | 5 |
Sammanställare | 4-5 |
Mönstermästare, mönstermakare | 5 |
Efterarbeten inom ritningsplanering (ritning för sammanställning) | 3 |
Krävande läggning och/eller tillskärning | |
Läggning | 4 |
Tillkärning och tillskärning av päls | 5 |
Läggning och tillskärning | 5 |
Tillskärning av läder | 4-5 |
Tillskärning med automatmaskin (maskinanvändare) | 5 |
Läggning och/eller tillskärning | |
Läggning | 3 |
Tillskärning | 2-4 |
Läggning och tillskärning | 4 |
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
KOLLEKTIVAVTAL
Transport- och hjälparbeten på tillskärningsavdelningen | |
Transport | 2-3 |
Registrering, övergripande numrering | 2-3 |
Numrering, stämpling | 2 |
Buntning | 2 |
Övriga hjälparbeten på tillskärningsavdelningen | 2 |
Tillskärning av måttbeställda plagg och mönster | |
Tillskärning av mönster | 4-5 |
Övriga arbeten på tillskärningsavdelningen | |
Arbetsskiftssystem på tillskärningsavdelningen (reservarbetare) | 5 |
Gradering av mönster | 5 |
Kontroll av tillskärda produkter | 3 |
SÖMNADSAVDELNING | |
Maskinsömnad | |
Ficksömning (tillverkning av ytterfickor från början till slut) | 4 |
Sömmare, krävande sömnad i tempoarbete | 4-5 |
Sömmare, lätt sömnad i tempoarbete | 2-3 |
Arbeten som utförs med särskilda maskiner | |
Krävande arbeten som utförs med särskilda maskiner | 4-5 |
Lätta arbeten som utförs med särskilda maskiner | 2-3 |
Fällsömnad | 3 |
Skyttelsömnad | 3 |
Handarbeten | |
Handarbeten | 3-5 |
Mellanpressning | |
Krävande mellanpressning | 4-5 |
Lätt mellanpressning | 3 |
Specialformer av arbete | |
Skräddare i yrkesarbete | 5 |
Arbete som avbytare vid ackord (reservarbetare) | 4-5 |
Mönstersömnad | 4-5 |
Sömnad av ett helt stycke | 4-5 |
Arbetsfördelare | 2-4 |
Reparatör av färdiga produkter (i butiken) | 5 |
Broderi | 3 |
Silketryck | 2-3 |
Separata arbeten | |
Krävande separata arbeten | 3-5 |
Lätta separata arbeten | 2-3 |
Manuellt tygtryck | 4 |
Läder- och pälsarbeten på sömnadsavdelningen | |
Lädersömnad | 3-4 |
Sortering av pälsar efter färg | 5 |
Krävande läder- och pälssömnad | 4-5 |
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
KOLLEKTIVAVTAL
- 67 -
Sömnad av ett helt stycke | 4-5 |
Tillverkning av prov | 5 |
Sedvanlig avsyning av läderprodukter och pälsvaror | 4-5 |
Slutlig avsyning av värdefulla pälsvaror och motsvarande | 5 |
Krävande reparationsarbeten i anknytning till läder- och pälsaccessoarer | 5 |
Maskinhantering av mockapäls | 4 |
Spikning av päls | 4 |
Limning och vikning | 3-4 |
Att sätta fast mittstycket | 4 |
Arbeten på svetsverkstaden för stora serier | |
Krävande svetsning i tempoarbete | 3-5 |
Lätt svetsning i tempoarbete | 2 |
AVDELNING FÖR APPRETERING | |
Handmanövrerad maskinpress | 4-5 |
Halvautomatisk maskinpress | 3-5 |
Automatisk maskinpress | 2-5 |
Järnarbeten | 1-5 |
Ångdocka | 3-4 |
Vikarierande vid ackord i pressning | 5 |
Arbetshandledare | 5 |
Vikning av skjortor och motsvarande produkter | 2-3 |
Mätning och numrering av mössor | 2-3 |
LAGER | |
Specialformer av arbete på lager | |
Arbeten på tillbehörslager | 2-3 |
Avsyning av tyg | 3-4 |
Sedvanliga arbeten på lager | |
Uppsamling av beställningar | 2-3 |
Lossning och packning av sändningar | 2-3 |
Registrering av sändningar | 2-3 |
Övriga lagerarbeten | |
Övriga lagerarbeten | 3-5 |
– förvaltare av en lagerdel | 3 |
– lagerförvaltare | 5 |
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
KOLLEKTIVAVTAL
- 68 -
BILAGA 2 Bestämmelser om löner till arbetstagare på underhållsavdelningar, symaskinsmekaniker och chaufförer
1. Lönebestämmelserna i denna bilaga tillämpas på de arbetstagare i metall-, el- och byggbranschen på underhållsavdelningarna inom textil- och modeindustrin, eldare på högtrycksautoklaver, arbetstagare som sköter vattenreningsverk, kraftverksarbetare, symaskinsmekaniker och chaufförer som nämns i lönegrupperingen nedan.
Ifall fabriken själv utför större ny- eller ombyggnadsarbeten tillämpas den ackordprissättning som förbunden i byggnadsbranschen har avtalat om på dessa arbeten oberoende av om arbetet utförs av egen eller främmande arbetskraft.
När det på en fabrik utförs omfattande arbeten med att flytta eller montera maskiner och reparatörerna vid sidan om sitt eget arbete blir tvungna att arbeta tillsammans med utomstående montörer i ackordsarbetstakt ska avtal om en särskild ersättning för ett sådant arbete ingås lokalt.
2. Normlönerna till fullt arbetsföra arbetstagare som har fyllt 18 år är från och med 1.42020 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
€/t | |
1. lönegrupp | 9,84 |
2. ” | 10,30 |
3. ” | 11,36 |
4. ” | 11,92 |
5. ” | 12,52 |
6. ” | 13,12 |
7. ” | 13,78 |
8. ” | 14,47 |
KOLLEKTIVAVTAL
Från och med 01-03-2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast efter den:
€/t | |
1. lönegrupp | 10,04 |
2. ” | 10,51 |
3. ” | 11,59 |
4. ” | 12,16 |
5. ” | 12,77 |
6. ” | 13,38 |
7. ” | 14,06 |
8. ” | 14,76 |
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Lönegrupp 1. Medhjälpare i metall- och byggnadsbranschen, bilhjälpkarl eller motsvarande.
Lönegrupp 2. Metallarbetare och elektriker som har arbetat ett år och har viss erfarenhet. Tunga hjälparbeten i metall- och byggnadsbranschen. Traktorförare, truckförare på utomhusavdelningar, personbilsförare och paketbilsförare.
Symaskinsmekanikerelever, elektronikmekanikerelever, pressmekanikerelever och elmontörselever som har arbetat ett år i dessa uppgifter eller fått viss erfarenhet.
- 69 -
Lönegrupp 3. Lastbilschaufför. Kraftmaskinskötare med över tre års erfarenhet av yrket. Eldare på högtrycksautoklaver. Personer som sköter vattenrenare i huvudsyssla. Eldare på högtrycksautoklaver + personer som sköter vattenrenare i huvudsyssla. Tunga hjälparbeten och sådana enkla sömnadsarbeten, elektronikarbeten och transportarbeten samt servicearbeten och reparationsarbeten i anknytning till pressar som kräver viss erfarenhet, kännedom om arbetsmetoden eller långvarigare rutin i att utföra arbetet.
Lönegrupp 4. Personbilsförare, paketbilsförare och lastbilschaufför som självständigt kan utföra krävande bilmonteringsarbete och som arbetsgivaren uttryckligen kräver att ska utföra dessa monteringsarbeten samt lastbilschaufför som i huvudsyssla kör en fordonskombination vars bruttovikt överstiger 8 000 kg. Sådana yrkesarbetare i byggnadsbranschen och snickare med över tre års erfarenhet av yrket som kan utföra enkla arbeten och reparationsarbeten.
Byggnadsarbetare och snickare med över tre års erfarenhet av yrket. Sådana yrkesarbeten att den som utför dem ska ha arbetat över tre år i yrket. Den del av yrkesutbildningen eller någon motsvarande utbildning som framgår av kompletterande bestämmelser nedan räknas in i tiden i yrket. Eldare som självständigt kan utföra service- och reparationsuppgifter.
Lönegrupp 5. Lastbilschaufför som i huvudsyssla kör en fordonskombination som väger över 12 000 kg. Sådana yrkesarbetare i metall- och elbranschen med över tre års erfarenhet av yrket som kan utföra enkla arbeten och reparationsarbeten. Metallarbetare, elektriker och kraftmaskinskötare med över tre års erfarenhet av yrket.
KOLLEKTIVAVTAL
Lönegrupp 6. Ansvariga eldare på högtrycksautoklaver och skötare av vattenrenare och ventilationsanläggningar i huvudsyssla som självständigt utför de behövliga analyserna och service- och reparationsarbetena, bortsett från eldare och skötare som hör till lönegrupp 7 eller 8. Krävande yrkesarbeten som kräver att arbetstagaren har arbetat i yrkesmannauppgifter inom yrket i fråga under en tid som tillsammans med den tid i yrkesutbildningen som räknas till godo utgör fem år.
Lönegrupp 7. Byggnadsarbetare och snickare med över fem års erfarenhet av yrket, ansvariga eldare på stora högtrycksautoklaver och skötare av vattenrenare i huvudsyssla som självständigt utför de behövliga analyserna och service- och reparationsuppgifterna och som också sköter avloppsvattenreningsanordningar på ett motsvarande sätt.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Lönegrupp 8. Metallarbetare och elektriker samt kraftmaskinskötare eller ansvariga eldare på högtrycksautoklaver i huvudsyssla med över fem års erfarenhet av yrket. Till denna lönegrupp hör även de modellsnickare som har över fem års arbetserfarenhet och som i huvudsyssla tillverkar gjuterimodeller samt bänksnickare som utför synnerligen krävande yrkesarbete.
3. Om en reparatörselev som utbildas till metallarbetare, elektriker, snickare, målare, murare eller symaskins-, elektronik- eller pressmontör eller montör av transportörer innan han eller hon blev antagen som elev med godkända vitsord inom ramen för en fyraårig verkstadsskola, en treårig verkstadsskola, en två- eller treårig allmän yrkesskola eller en tvåårig egentlig yrkesskola har avlagt en kurs som leder till yrket i fråga räknas två tredjedelar av kurstiden in i lärlingsåren.
Tillämpningsanvisning:
Ifall en elev i en skola som avses i denna punkt utanför de egentliga terminerna under sommarlovet har arbetat med uppgifter som anknyter till
- 70 -
elevens undervisningslinje räknas ett helt år in i skoltiden utifrån vilken lärotiden räknas ut. Om dessa villkor uppfylls blir skoltiden till exempel i en treårig yrkesskola tre år varav lärotiden är 2/3 = 2 år.
Om en reparatörselev som utbildas till metallarbetare eller elektriker under sin beväringstid har avlagt kurser om yrkesarbete eller sin yrkesgren räknas den del av kurstiden in i lärlingsåren som det separat avtalas om från fall till fall.
Av tiden på kurser som eleven har avlagt med godkända vitsord och som är kortare eller inte nämns ovan räknas in i lärlingsåren den del som det separat avtalas om från fall till fall.
Arbete i ett närliggande yrke beaktas vid beräkningen av lärlingsåren till den del som det i respektive fall har bidragit till elevens utveckling i det avsedda yrket.
4. Arbetstagarnas kompetens granskas under vecka 35. Genom lokala avtal kan granskningarna även flyttas till en annan tidpunkt.
5. När arbetstagarna blir tvungna att utföra arbetet i exceptionellt smutsiga och svåra omständigheter kan lokala avtal om en rimlig och särskild ersättning för detta ingås. Ifall det inte har avtalats om annat är beloppet av detta tillägg 10 cent per timme.
6. Frågan om säkerhetsskor är en lokal angelägenhet. Ifall arbetstagaren skaffar dem rekommenderas det ett avtal om arbetstagarens självriskandel på t.ex. 50 %.
KOLLEKTIVAVTAL
7. När en sådan kraftmaskinskötare med ett behövligt kompetensbrev som avses i lönegrupp 8 eller en sådan ansvarig eldare på en stor högtrycksautoklav som avses i lönegrupp 7 omedelbart blir inkallad till morgonskiftet på grund av att den som är ansvarig för skiftet utan egen förskyllan, på grund av t.ex. sjukdom eller annan motsvarande orsak är frånvarande från arbetet, får kraftmaskinskötaren eller den ansvarige eldaren på högtrycksautoklaven en separat ersättning som motsvarar nattskiftstillägget för tiden i morgonskiftet.
8. För arbetsskift som inleds på påskafton, midsommarafton och julafton betalas
lön förhöjd med 100 procent till de arbetstagare som omfattas av denna bilaga och som på grund av arbetets karaktär är tvungna att utföra sådana arbetsskift. Denna höjning innebär den eventuella ersättningen för övertidsarbetet.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
9. När arbetets kvalitet på reparationsavdelningen kräver att arbetstagaren använder sådana verktyg som arbetsgivaren inte har skaffat och arbetstagaren själv har skaffat sådana verktyg får arbetstagaren en skälig ersättning för dem.
Snickeriarbetare, timmermän och snickare som använder sina egna verktyg får en kvartalsvis ersättning för det som följer:
a) 80 €, om arbetstagaren har både de eldrivna och andra handverktyg som behövs eller
b) 67 €, om arbetstagaren bara har de sistnämnda handverktygen.
Tillämpningsanvisning:
Om arbetsgivaren och traktorföraren eller chauffören lokalt har avtalat om att traktorföraren eller chauffören innan den egentliga arbetstiden på fabriken börjar utför de behövliga plogningarna när det har snöat under natten ska
han eller hon få en skälig ersättning för detta. Avtal om ersättningen ingås separat. Om det inte finns ett lokalt avtal och traktorföraren eller chauffören kallas in utryckningsbetonat tillämpas bestämmelserna om utryckningsbetonat arbete i kollektivavtalet.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
KOLLEKTIVAVTAL
BILAGA 3 Bestämmelser om löner till maskinställare
Lönetabell med därtill hörande bestämmelser
1. a) Normlöner
Från och med 1.4.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Maskinställarelever
1. lärlingsår | 9,90 €/t |
2. ” | 10,20 ” |
3. ” | 10,53 ” |
4. ” | 10,75 ” |
Yngre maskinställare
5. lärlingsår | 11,11 €/t |
6. ” | 11,39 ” |
1995 €/mån. |
Från och med 01-03-2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast efter den:
Maskinställarelever
1. lärlingsår | 10,10 €/t |
2. ” | 10,40 ” |
3. ” | 10,74 ” |
4. ” | 10,97 ” |
KOLLEKTIVAVTAL
Yngre maskinställare
5. lärlingsår | 11,33 €/t |
6. ” | 11,62 ” |
Maskinställare | 2035 €/mån. |
1. b) Arbetsgivaren kan beroende på maskinställarelevernas, de yngre maskinställarnas och maskinställarnas personliga yrkesskicklighet, arbetseffektivitet, erfarenhet och de krav som deras uppgifter ställer betala dem högre lön än vad som ska betalas utifrån bestämmelserna i a)-punkten.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Det skicklighetstillägg som avses ovan betalas dock till maskinställare som efter att ha blivit utnämnda till maskinställare har arbetat som maskinställare i samma företag i tre år. Storleken på skicklighetstillägget är minst sju procent.
En maskinställare med månadslön som i minst åtta års tid har arbetat som äldre maskinställare och utan egen förskyllan har förlorat sin status som äldre maskinställare får minst den månadslön till äldre maskinställare som avses i 2 a)-punkten ifall han eller hon utför sådana uppgifter som utifrån deras svårighetsgrad kan likställas med äldre maskinställarens uppgifter.
2. a)-b) De äldre maskinställarnas löner bestäms så att de, med beaktande av eventuella produktionspremier som ingår i lönen men bortsett från eventuella ersättningar för övertids- och söndagsarbete och skiftarbetstillägg, under fulla arbetsmånader är följande:
Från och med 01-04-2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast efter den:
Äldre maskinställare | 2107 €/mån. |
De äldsta maskinställarna | 2131 €/mån. |
Från och med 01-03-2021 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast efter den:
Äldre maskinställare | 2149 €/mån. |
De äldsta maskinställarna | 2174 €/mån. |
2. c) Lönen kan dock efter prövning vara högre än det belopp som nämns ovan ifall arbetets svårighetsgrad, såsom den yrkeskompetens som krävs, psykisk och fysisk belastning, ansvar och arbetsförhållanden, kräver det. När storleken på lönen slås fast beaktas även om arbetet utförs mot tidlön eller om avlöningen sker utifrån produktionspremien.
2. d) En enskild äldre maskinställare med tidlön kan utifrån sina personliga egenskaper som räknas upp i
1. b)-punkten få en individuell lön som är högre än den lön som baserar sig på arbetets kvalitet enligt a)- och b)-punkten ovan.
KOLLEKTIVAVTAL
2. e) Ifall det konstateras att det i de faktorer som påverkar den äldre maskinställarens lön har skett väsentliga och permanenta ändringar som ökar arbetsmängden eller höjer arbetets svårighetsgrad ska lönen till den äldre maskinställaren bestämmas på det sätt som de nya grunderna kräver.
Tillämpningsanvisning:
Arbetets svårighetsgrad, såsom den yrkeskompetens som krävs, psykisk och fysisk belastning, ansvar, arbetsförhållanden och individuella egenskaper beaktas när de individuella lönerna för äldre maskinställare slås fast.
Dessutom kräver avtalet att om det i fråga om dessa faktorer som påverkar lönen sker väsentliga och permanenta ändringar som ökar arbetsmängden eller höjer arbetets svårighetsgrad ska lönen slås fast på ett sådant sätt som de nya grunderna kräver.
I förhandlingarna avtalades det om att arbetsgivarförbundet fäster sina medlemsföretags uppmärksamhet vid att de i syfte att åstadkomma och upprätthålla en rättvis lönedifferentiering ska fästa tillräcklig uppmärksamhet vid maskinställarnas och de yngre maskinställarnas individuella egenskaper, såsom yrkesskicklighet, arbetseffektivitet och erfarenhet, och vid användningen av det skicklighetstillägg som baserar sig på dessa egenskaper.
Lönerna till de grupper av maskinställare som nämns ovan justeras enligt dessa grunder under vecka 35.
Justeringen genomförs i samarbete mellan ledningen på den lokala arbetsplatsen och förtroendemannen för maskinställarna.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
- 74 -
3. a) Med maskinställarelever avses personer under lärlingsår 1 - 4 som med arbetsgivaren har ingått ett avtal om elevantagning eller ett läroavtal som nämns i 4 a)-punkten i denna bilaga och som betyder att personen avser utbilda sig till maskinställare.
3. b) Med yngre maskinställare avses arbetstagare som har arbetat som maskinställarelever i fyra års tid.
3. c) Med maskinställare avses arbetstagare som har arbetat som maskinställarelever och yngre maskinställare i sammanlagt sex års tid och som har den yrkesskicklighet som krävs av en behörig maskinställare.
3. d) Med äldre maskinställare avses maskinställare som har en fabriksdel att sköta och som i avtalad omfattning sköter funktionen, arbetseffektiviteten och kvaliteten av produkterna på sin fabriksdel.
Med de äldsta maskinställarna avses sådana äldre maskinställare som är insatta i skötseln av fabriksdelen och som i minst tre års tid oavbrutet har arbetat och fortfarande arbetar som äldre maskinställare på samma fabrik.
Med äldre maskinställare avses också sådana maskinställare som har samma eller lika krävande uppgiftsbeskrivning och ansvar som de äldre maskinställare som avses ovan, trots att fabriksdelarna inte nödvändigtvis har delats upp.
4. a) Elevantagningen sker genom ett avtal om elevantagning eller ett läroavtal för yngre maskinställare eller ett läroavtal för symaskinsmekaniker.
KOLLEKTIVAVTAL
4. b) Avtalet om elevantagning ska ingås skriftligen i två exemplar inom tre månader från det att eleven har börjat sin utbildning. Arbetsgivaren ska så snart som möjligt och dock senast inom ett år från elevantagningen meddela eleven om han eller hon inte anses vara lämplig för uppgiften som maskinställare. Arbetsgivaren kan vid behov ordna tester som krävs för att kunna utreda lämpligheten.
4. c) Läroavtal för yngre maskinställare ingås och genomförs enligt bestämmelserna i lagen om läroavtalsutbildning och detta kollektivavtal. För att ett läroavtal kan ingås ska eleven innan avtalet ingås med godkända vitsord ha avlagt en del av den utbildning eller praktik som förbereder för det yrke som eleven har som mål. Den avlagda delen ska motsvara minst ett lärlingsår.
4. d) Arbetsgivaren reserverar i mån av möjlighet maskinställareleven tillräckligt med tid och tillfällen att lära sig sitt yrke och att hela tiden utveckla sin yrkesskicklighet.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Utbildningen av elever som har ingått ett läroavtal ordnas enligt det studieprogram som leder till målyrket.
4. e) Om eleven innan han eller hon blev antagen som elev med godkänt vitsord vid en allmän yrkesskola har avlagt textillinjen, metallinjen, ellinjen eller någon annan linje som utbildar till detta yrke räknas hälften av studietiden in i lärlingsåren.
Om eleven med godkänt vitsord har avlagt den treåriga textilmaskinslinjen vid yrkesskolan räknas två år av studietiden in i lärlingsåren.
I fråga om andra än de ovan nämnda kurser som har avlagts med godkända vitsord och som leder till detta yrke räknas den del av studietiden in i lärlingsåren som det från fall till fall avtalas om separat.
- 75 -
Arbete i närliggande yrken beaktas vid beräkningen av lärlingsåren till den del som det har varit till nytta med tanke på yrket som maskinställare.
4. f) För tiden i teoretisk utbildning som krävs för att utbildningen ska motsvara studieprogrammet får eleven sådan lön som tillsammans med den dagpenning som för denna tid betalas utifrån lagen om läroavtalsutbildning motsvarar hans eller hennes lön för arbetstiden.
4. g) Läroavtalstiden och den tid under vilken en maskinställarelev eller en yngre maskinställare har utfört en äldre maskinställares uppgifter räknas in i antalet lärlingsår multiplicerad med en och en halv.
Av den tid under vilken en maskinställarelev eller en yngre maskinställare på arbetsplatsen har fått yrkesutbildning som är effektivare än normalt kan en tid som man separat avtalar om från fall till fall räknas in i de extra lärlingsåren.
5. Maskinställare och äldre maskinställare kan få en del av sin lön i form av produktionspremier i sådana fall där det är möjligt att höja arbetets kvantitet eller kvalitet i ett motsvarande förhållande så att resultatet blir bättre än en normal arbetsprestation per timme eller i fall där arbetet med avseende på förbrukning av råvaror eller material kan utföras på ett förmånligare sätt än normalt. Dessutom ska det finnas tekniska förutsättningar för beräkning av produktionspremien.
KOLLEKTIVAVTAL
6. a) När en maskinställarelev eller en yngre maskinställare med anledning av sjukdomsfall, semester eller skiftarbete blir tvungen att självständigt sköta en fabriksdel och denna skötsel pågår minst en dag får en maskinställarelev en ersättning på 15 procent och en yngre maskinställare en ersättning på 20 procent utöver den lön som betalas enligt 1 punkten, dock så att det sammanlagda beloppet av lönen och ersättningen inte överskrider lönen till en äldre maskinställare som arbetar på avdelningen.
Ifall en arbetstagare som har arbetat som maskinställarelev i över tre års tid har blivit tvungen att självständigt och oavbrutet sköta en fabriksdel där maskinbeståndet är enhetligt i över sex månaders tid ska han eller hon efter denna tidsperiod för skötseln av denna fabriksdel få en timlön som motsvarar minst den lön som avses i 2. a)-punkten.
6. b) För sådan skötsel av en fabriksdel som avses i a)-punkten ska en maskinställare som lägst få en lön som motsvarar lönen till en äldre maskinställare enligt 2. a)-punkten.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Om maskinställaren oavbrutet har haft hand om fabriksdelen i tre månaders tid och han eller hon flyttas tillbaka till sina gamla uppgifter får han eller hon den nämnda månadslönen för två veckor efter att ha blivit flyttad.
7. a) När fabriksdelens storlek bestäms ska uppmärksamhet fästas vid den rådande praxisen inom industrisektorn och maskinställarens totala arbetsmängd som det arbetsarrangemang som är i bruk innebär.
7. b) För skötseln av sådana fabriksdelar som på grund av att maskinerna är speciella eller utifrån andra tekniska orsaker består av ett mindre antal maskiner än de fulla fabriksdelarna enligt det föregående stycket betalas en lön som motsvarar lönen för skötseln av en full fabriksdel.
7. c) I mindre fabriker där samma maskinställare blir tvungen att sköta flera slags maskiner (såsom vävmaskiner, spinnmaskiner, varpmaskiner, spolningsmaskiner etc.) ska hela arbetsmängden och yrkets mångsidighet beaktas när lönen bestäms.
8. Om maskinställaren utan egen förskyllan flyttas till andra uppgifter får han eller hon lönen för sin tidigare uppgift för två veckor.
Om maskinställaren av tekniska eller andra jämförbara orsaker blir tvungen att övergå till andra uppgifter vars krav inte väsentligt avviker från kraven i den tidigare uppgiften får han eller hon för denna tid samma lön som för den tidigare uppgiften.
9. En äldre maskinställare vars lön delvis beror på produktionen på den fabriksdel som han eller hon sköter eller lönerna till de arbetstagare som arbetar på denna fabriksdel får lön för kyrkliga högtidsdagar eller andra lediga dagar som infaller på vardagar och under vilka arbetstagaren utifrån sin månadslön är berättigad till att få lön men under vilka han eller hon inte arbetar. Denna lön betalas utifrån den genomsnittliga timförtjänst som räknas ut enligt punkt 4.11 i kollektivavtalet.
Lönen betalas enligt denna grund också om maskinställaren arbetar medan fabriksdelen tillfälligt står stilla.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
KOLLEKTIVAVTAL
Om annat inte avtalas lokalt beräknas den genomsnittliga timförtjänsten utifrån den genomsnittliga timförtjänst som arbetstagaren får för den ordinarie arbetstiden under den närmast föregående normala lönebetalningsperioden.
BILAGA 4 Bestämmelser om veckoslutsskift
Inom textil- och modebranschen är det möjligt att arbeta även i s.k. veckoslutsskift.
Arbetstagaren och arbetsgivaren ska avtala om en övergång till veckoslutsskift.
Tidpunkterna för när arbetstiden börjar och slutar ordnas enligt de övriga skiften i företaget t.ex. som följer:
fr 23 | –lö 11 | I skift lö |
lö 11 | –lö 23 | II skift lö |
lö 23 | –sö 11 | I skift sö |
sö 11 | –sö 23 | II skift |
Arbetsgivarföreningar och arbetstagarföreningar vars verksamhetsområde omfattar hela landet har rätt att enligt 9 § i arbetstidslagen genom kollektivavtal komma överens om avvikelser från en ordinarie arbetstid per dygn enligt 6 § i arbetstidslagen. Med stöd av detta har förbunden avtalat om att den ordinarie arbetstid per dygn i de arbetstidsformer som avses i detta avtal är högst 12 timmar.
Måltiderna och rasterna ska ordnas så att arbetstagaren med beaktande av att arbetsskiftet är längre än normalt har möjlighet att tillräckligt ofta inta måltider och förfriskningar under arbetsskiftet.
Möjligheterna att ordna måltidstjänster ska utredas lokalt. Arbete utförs under årets alla veckoslut bortsett från följande:
- tre veckoslut under sommarsemester,
KOLLEKTIVAVTAL
- ett veckoslut under vintersemester (genom lokala avtal om en uppdelning av vintersemestern går det att arbeta även under detta veckoslut),
- jul,
- påsk eller midsommar.
Längden på semestern räknas enligt lagen så att varje full semesterkvalifikationsmånad ger antingen två eller 2,5 vardagar. Med en full semesterkvalifikationsmånad avses en månad under vilken arbetstagaren har arbetat två hela veckoslut. Vid beräkning av semester betraktas som dagar likställda med arbetade dagar de arbetsdagar under vilka arbetstagaren medan anställningsförhållandet pågår har varit förhindrad att utföra arbete på grund av de orsaker som nämns i 7 § i semesterlagen.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
När arbetstagaren är berättigad till 2,5 vardagar semester per semesterkvalifikationsmånad ska de tas ut som följer:
- tre veckoslut under den allmänna sommarsemestern och
- ett veckoslut under den allmänna vintersemestern.
Semesterlönens belopp är 4 x lönen för 43 timmar i fråga om de arbetstagare som är berättigade till två semesterdagar per månad och 5 x lönen för 43 timmar i fråga om de arbetstagare som är berättigade till 2,5 semesterdagar per månad dvs. arbetstagarens semesterlön motsvarar den lön som han eller hon hade fått om han eller hon skulle ha arbetat under dessa veckoslut. De som är berättigade till en kortare semester får en motsvarande del. Semesterpremien är den normala 50 procent av semesterlönen.
Semesterlönen och semesterpremien betalas till arbetstagarna i veckoslutsskift samtidigt som till de arbetstagare som arbetar enligt de övriga arbetstidsformerna.
Lönen till arbetstagarna i veckoslutsskift utgörs som följer:
Antalet vanliga timmar är 24/veckoslut = | 24 t | |||
på en lördag ersätts såsom | 100 % | övertidsarbete | 4 t | 4 t |
på en söndag ” | 50 % | ” | 2 t | 1 t |
på en söndag ” | 100 % | ” | 2 t | 2 t |
förhöjning för söndagsarbete | 100 % | ” | 12 t | 12 t |
43 t |
Om personen utöver veckoslutsskiftet kallas till ett normalt 1-, 2- eller 3-skift får han eller hon för det arbete som utförs under veckan en enkel lön för de åtta första timmarna, en lön förhöjd med 50 procent för de åtta därpå följande timmarna och en lön förhöjd med 100 procent efter det.
Trots att timmarna ersätts som övertidsarbete betraktas eller statikförs de inte som övertidstimmar enligt lagen.
Skiftarbetstilläggen betalas utifrån det skift under vilket timmarna i det normala treskiftsarbetet infaller.
Lön för sjukdomstid betalas i de fall som avses i kollektivavtalet. Ifall en person insjuknar så att han eller hon är frånvarande från veckoslutsskiftet på lördag, söndag eller de båda dagarna får han eller hon betalt för de timmar som ingår i veckoslutet (43 timmar) avräknat med åtta timmar = 35 timmar.
KOLLEKTIVAVTAL
Ifall anställningsförhållandet oavbrutet har pågått minst ett år innan arbetsoförmågan började görs avdraget inte.
Om en arbetstagare som arbetar i veckoslutsskiftet har varit arbetsoförmögen i sju dagar efter den dag under vilken han eller hon blev sjuk betalar arbetsgivaren en full lön för veckoslutet.
Ifall sjukdomen varar över ännu ett annat veckoslut anses veckoslutsskiftet för hans eller hennes del ha avslutats från och med den dag under vilken han eller hon blev sjuk och han eller hon får sjukförsäkringsersättning på ett normalt sätt.
Förbunden rekommenderar att arbetstagaren ska behålla sitt medlemskap i sjukkassan för den tid under vilken han eller hon arbetar i veckoslutsskiftet.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Söckenhelgsersättningen är lönen för åtta timmar och den betalas för de söckenhelger som ska ersättas enligt detta kollektivavtal.
Ifall lokala avtal om arrangemang som avviker från detta avtal ingås ska de innan de blir tillämpliga föreläggas förbunden för godkännande.
Ifall systemet slopas på grund av att det inte finns arbete ska uppmärksamhet fästas vid de faktorer som enligt § 19 i avtalet om uppsägningsskydd påverkar den ordning i vilken arbetstagare ska sägas upp och permitteras, dvs. yrkesskicklighet, anställningsförhållandets längd och försörjningsplikt.
Till övriga delar iakttas kollektivavtalet för textil- och modebranschen. Detta avtal gäller liksom kollektivavtalet för textil- och modebranschen.
- 79 -
BILAGA 5 Alternativ till bilaga 2 och lönesystem för maskinställare inom textilindustrin
Lokalt kan man avtala om införande av ett system för bedömning av arbetets kravnivå utifrån följande principer:
1. De arbeten som utförs av de arbetstagare som omfattas av de aktuella avtalen bedöms med hjälp av ett system för bedömning av arbetets kravnivå enligt punkt 4.3 i kollektivavtalet på det sättet att varje yrke placeras i grupperna 1–9 utifrån arbetets kravnivå.
2. Ifall företaget/verksamhetsstället väljer någon annan kravgrupp än vad som beskrivs nedan används den kravgrupp som det har avtalats om lokalt. I övriga fall eller ifall det inte har gjorts en lokal bedömning används följande gruppering.
Kollektivavtalet för maskinställare inom textilindustrin De äldsta maskinställarna
Bilaga 2
Kravgrupp 8
Kollektivavtalet för maskinställare inom textilindustrin Äldre maskinställare
Bilaga 2
KOLLEKTIVAVTAL
Byggnadsarbetare och snickare med över fem års erfarenhet av yrket, ansvariga eldare på stora högtrycksautoklaver och skötare av vattenrenare i huvudsyssla som självständigt utför de behövliga analyserna och service- och reparationsuppgifterna och som också sköter avloppsvattenreningsanordningar på ett motsvarande sätt.
Krävande yrkesarbeten som kräver att arbetstagaren har arbetat i yrkesmannauppgifter inom yrket i fråga under en tid som tillsammans med den tid i yrkesutbildningen som räknas till godo utgör fem år.
Lastbilschaufför som i huvudsyssla kör en fordonskombination som väger över 12 000 kg.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Kollektivavtalet för maskinställare inom textilindustrin Maskinställare
Bilaga 2
Ansvariga eldare på högtrycksautoklaver och skötare av vattenrenare och ventilationsanläggningar i huvudsyssla som självständigt utför de behövliga analyserna och service- och reparationsarbetena, bortsett från de eldare och skötare som hör till kravgrupp 9 eller 8.
Kollektivavtalet för maskinställare inom textilindustrin Maskinställarelever, sjätte lärlingsår
Bilaga 2
Metallarbetare, elektriker och kraftmaskinskötare med över tre års erfarenhet av yrket.
Sådana yrkesarbeten att den som utför dem ska ha arbetat över tre år i yrket. Den del av yrkesutbildningen eller någon motsvarande utbildning som framgår av kompletterande bestämmelser nedan räknas in i tiden i yrket. Eldare som självständigt kan utföra service- och reparationsuppgifter.
Personbilsförare, paketbilsförare och lastbilschaufför som självständigt kan utföra krävande bilmonteringsarbete och som arbetsgivaren uttryckligen kräver att ska utföra dessa monteringsarbeten samt lastbilschaufför som i huvudsyssla kör en fordonskombination vars bruttovikt överstiger 8 000 kg.
Kollektivavtalet för maskinställare inom textilindustrin Maskinställarelever, femte lärlingsår
Bilaga 2
Byggnadsarbetare och snickare med över tre års erfarenhet av yrket.
Kollektivavtalet för maskinställare inom textilindustrin Maskinställarelever, fjärde lärlingsår
KOLLEKTIVAVTAL
Bilaga 2
Eldare på högtrycksautoklaver + personer som sköter vattenrenare i huvudsyssla.
Tunga hjälparbeten och sådana enkla sömnadsarbeten, elektronikarbeten och transportarbeten samt servicearbeten och reparationsarbeten i anknytning till pressar som kräver viss erfarenhet, kännedom om arbetsmetoden eller långvarigare rutin i att utföra arbetet.
Kravgrupp 3
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Kollektivavtalet för maskinställare inom textilindustrin Maskinställarelever, tredje lärlingsår
Kollektivavtalet för maskinställare inom textilindustrin Maskinställarelever, andra lärlingsår
Bilaga 2
Metallarbetare och elektriker med ett års erfarenhet av yrket samt tunga hjälparbeten i metall- och byggnadsbranschen.
Symaskinsmekanikerelever, elektronikmekanikerelever, pressmekanikerelever och elmontörselever som har arbetat ett år i dessa uppgifter eller fått viss erfarenhet.
Traktorförare, truckförare på utomhusavdelningar, personbilsförare och paketbilsförare.
Kravgrupp 1
Kollektivavtalet för maskinställare inom textilindustrin Maskinställarelever, första lärlingsår
Bilaga 2
Hjälparbeten i metall- och byggnadsbranschen. Hjälparbeten på underhållsavdelningar.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
KOLLEKTIVAVTAL
Bilhjälpkarl eller motsvarande.
ÖR
F
AL
VAVT
I
EKT
L
L
KO
LLE
VAVTAL
Arbetsgivare | |||||
Arbetsgivarens hemort eller driftställe | |||||
Arbetstagare | Personbeteckning | ||||
Adress | |||||
□ Arbetsavtal som gäller tillsvidare | □ Arbetsavtal för viss tid | ||||
Datum då arbetet inleds | Prövotid som iakttas i arbetsavtalet månader | ||||
Grunden för ett arbetsavtal för viss tid | |||||
Längden på ett arbetsavtal för viss tid | |||||
Platsen där arbetet utförs eller en utredning om de principer enligt vilka arbetstagaren arbetar på olika arbetsställen | |||||
Huvudsakliga arbetsuppgifter | |||||
Kollektivavtal som ska tillämpas | |||||
Lön för arbetet och annat vederlag | |||||
Lönebestämningsgrund □ Tid | □ Prestationer | □ Annat | |||
Lön i början av anställningsförhållandet | |||||
Naturaförmåner | och deras penningvärde | □ Beskattningsvärde □ Annat | |||
Lönebetalningsperiod | Lönebetalningsdagar | Lönen betalas på kontot | |||
TI | |||||
Arbetstid Ordinarie arbetstid | timmar/dyg timmar/vecka n | timmar i □ en period □ eller tre veckor på två | |||
O | |||||
Semester Längden på semestern och de andra villkoren för semestern bestäms utifrån semesterlagen och kollektivavtalet. | |||||
Dessutom har det i fråga om hur semestern bestäms avtalats om följande: | |||||
O | |||||
Uppsägningstiden bestäms □ utifrån lagen □ enligt kollektivavtal □ månader □ om arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet □ om arbetstagaren säger upp arbetsavtalet □ månader | TIL- | ||||
Övriga avtalsvillkor | TE | ||||
Detta avtal har gjorts upp i två likalydande exemplar, ett för varje avtalspart. | |||||
Plats | Tid | ||||
Arbetsgivarens underskrift | Arbetstagarens underskrift | ||||
ANVISNINGAR FÖR HUR MAN FYLLER I ARBETSAVTALET
Arbetsgivare:
Arbetsgivaren ska använda sitt officiella namn, inte t.ex. ett produktnamn.
Arbetsgivarens hemort eller driftställe:
Hemort eller driftställe och dess adress.
Arbetstagare och personbeteckning: Personbeteckningen behövs för att arbetsgivaren entydigt kan specificera arbetstagaren så att arbetsgivaren kan uppfylla sina skyldigheter som arbetsgivare.
Personbeteckningen får inte i onödan antecknas i dokument som skrivs ut ur eller utifrån ett personregister.
Adress:
Adress ska anges för att arbetsgivaren vid behov kan hålla kontakt med och skicka meddelanden till arbetstagaren.
Arbetsavtal som gäller tills vidare/arbetsavtal för viss tid:
Utgångspunkten är att arbetsavtalet gäller tills vidare. Av grundad anledning kan arbetsavtalet ingås för viss tid.
Den tidpunkt då utförandet av arbetet inleds:
Den dag då arbetet inleds.
Grunden för ett arbetsavtal för viss tid: Här anges den grundade anledningen till att arbetsavtalet ingås för viss tid, t.ex. vikariat, arbetstagarens egen begäran.
Längden på ett arbetsavtal för viss tid: Längden antecknas enligt kalendertiden. Om tidpunkten för upphörandet inte är känd anges den omständighet utifrån vilken arbetsavtalets varaktighet bestäms.
Prövotid som iakttas i arbetsavtalet:
Ifall parterna avtalar om en prövotid anges längden på den här. I regel kan prövotiden vara högst sex månader. I ett anställningsförhållande för viss tid som är kortare än ett år får prövotiden högst utgöra hälften av hela arbetsavtalets längd. Om det i det kollektivavtal som är bindande för arbetsgivaren finns en bestämmelse om prövotid ska en anteckning om att den iakttas göras här.
Platsen där arbetet utförs eller en utredning om de principer enligt vilka arbetstagaren arbetar på olika arbetsställen:
Den plats där arbetstagaren i huvudsak arbetar eller varifrån han eller hon utför sitt arbete anges här.
Huvudsakliga arbetsuppgifter:
De huvudsakliga arbetsuppgifterna eller en arbetsbeteckning anges här.
Kollektivavtal som ska tillämpas:
I början av ett anställningsförhållande kan det kollektivavtal som ska tillämpas vara det kollektivavtal som med stöd av lagen om kollektivavtal är bindande för arbetsgivaren (utifrån vilken organisation arbetsgivaren är medlem i), det kollektivavtal som arbetsgivaren är skyldig att iaktta med stöd av dess allmänt bindande verkan, annat kollektivavtal som man har avtalat om att ska följas, ifall de nämnda kollektivavtalen inte blir tillämpliga.
Lön för arbetet och annat vederlag: Lönebestämningsgrund: lönen kan basera sig på tid, prestation eller annat.
Lön i början av anställningsförhållandet: Grundlönens penningbelopp eller löneklass, lönegrupp etc. enligt kollektivavtalet.
Naturaförmåner och deras penningvärde: Naturaförmåner och deras beskattningsvärde eller annat penningvärde anges här.
Lönebetalningsperiod:
Om grunden för tidlönen är kortare än en vecka ska lönen betalas ut åtminstone två gånger per månad och i övriga fall en gång per månad.
Lönebetalningsdagar:
Lönen ska betalas ut på lönebetalningsperiodens sista dag, om annat inte avtalas. Om lönen förfaller till betalning på en helgfri lördag eller vissa högtidsdagar ska lönen betalas ut på den föregående vardagen.
Lönen betalas på kontot:
Bankens namn och det konto på vilket lönen betalas.
Arbetstid:
Ordinarie arbetstid: timmar / dygn; timmar / vecka; timmar / en period på två eller tre veckor.
Semester:
Längden på semestern och de andra villkoren för semestern bestäms utifrån semesterlagen och kollektivavtalet (t.ex. semesterpenning). Ifall det utöver dessa har avtalats om någonting annat anges det här.
Uppsägningstiden:
Den uppsägningstid som ska iakttas ska antecknas separat för båda parternas del. Om det inte avtalas någonting om uppsägningstiden bestäms den utifrån lagen och kollektivavtalet.
Övriga avtalsvillkor:
Även andra än de nämnda uppgifter som är väsentliga för arbetsavtalet ska ges
arbetstagaren för kännedom genom att de anges i arbetsavtalet.
Uppgifter om villkoren för anställningsförhållandet kan också ges genom att man hänvisar till den aktuella lagen eller kollektivavtalet
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
KOLLEKTIVAVTAL
BILAGA 7 Beräkning av arbetarskyddsfullmäktigs tidsanvändning
Formel | Antalet anställda som företräds av arbetarskyddsfullmäktigen x branschens koefficient = tid i timmar/4 veckor |
Branschen s koefficient | Branscher | |
fr.o.m. den 1 april 1986 | ||
0.305 | 1 | Malmgruv- och gruvverksamhet; tillverkning av sprängämnen |
0.291 | 2 | Husbyggnadsverksamhet; stenhuggning och slipning; krossning till makadam |
0.276 | 3 | Tillverkning av trävaror och byggnadsmaterial |
0.261 | 4 | Tillverkning av mineralprodukter (t.ex. stenull) som inte nämns någon annanstans; tillverkning av metaller; slakterier |
0.246 | 5 | Tillverkning av metallprodukter; tillverkning av fartyg och båtar; tillverkning av spårbundna fordon |
0.216 | 6 | Tillverkning av träförpackningar och träprodukter; tillverkning av glas och glasprodukter; tillverkning av massa och papper; jord- och vattenbyggnadsverksamhet |
0.208 | 7 | Framställning av läskedrycker; tillverkning av maskiner; tillverkning av bilar och flygplan samt övrig tillverkning av fordon; tillverkning av icke-metalliska möbler; tillverkning av byggnadskeramik, cement och bruk |
0.201 | 8 | Tillverkning av plastvaror; tillverkning av industrikemikalier; tillverkning av gödselmedel och bekämpningsmedel; tillverkning av däck; övrig tillverkning av kemiska produkter och gummiprodukter; tillverkning av färg, lack, tvättmedel samt kosmetiska medel |
0.193 | 9 | Tillverkning av porslinsprodukter och lerkärl; köttförädling; framställning av oljor och fetter; tillverkning av kvarnprodukter; tillverkning av drycker (med undantag av läskedrycker); tillverkning av cyklar och motorcyklar; framställning av fiskprodukter; sockertillverkning; övrig utvinning av mineralier (än sådan som avses i 1 punkten) |
0.186 | 10 | Petroleumraffinering; tillverkning av elektriska industrimaskiner och hushållsmaskiner; tillverkning av läder; tillverkning av konstgjorda ämnen |
0.179 | 11 | Beredning av grönsaker och frukt, tillverkning av bageriprodukter, choklad och sötsaker samt övrig livsmedelsframställning; framställning av djurfoder; tillverkning av datorer och kontorsmaskiner |
0.171 | 12 | Tillverkning av rep, kolumnsnören och nät samt övrig textilvarutillverkning; tillverkning av pappers- och pappförpackningar och tillverkning av övriga pappersvaror; pälsberedning; tillverkning av väskor och lädervaror |
0.164 | 13 | Tillverkning av instrument och övriga finmekaniska produkter; tillverkning av guldsmedsprodukter, musikinstrument, sportutrustning etc.; tillverkning av läkemedelspreparat; tillverkning av radior, televisioner och övrig kommunikationsutrustning |
0.156 | 14 | Vattenrening och vattendistribution; tillverkning av mattor; spinning, vävning och appretering av textiler, tillverkning av trikåprodukter; textilsömnad; tillverkning av skor; produktion och distribution av el, gas och fjärrvärme; tillverkning av tobaksvaror |
0.150 | 15 | Grafisk produktion; tillverkning av kläder |
0.112 | 16 | Kontorsarbeten |
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
KOLLEKTIVAVTAL
160 timmar eller mera berättigar till en arbetarskyddsfullmäktig som är helt befriad från arbetet.
SUOMEN TEKSTIILI JA MUOTI RY INDUSTRIFACKET RF
Sommarpraktikprogrammet Lär känna arbetslivet och tjäna en slant åren 2020–2021
Suomen Tekstiili ja Muoti ry och Industrifacket rf vill för sin del stödja möjligheterna för grundskolelever, gymnasister, elever i årskurs tio samt unga som deltar i VALMA-utbildning att bekanta sig med arbetslivet genom sommarpraktikprogrammet Lär känna arbetslivet och tjäna en slant.
Syftet med sommarpraktikprogrammet är att ge de unga personliga erfarenheter av verksamheten på arbetsplatser i branschen, de olika arbetsuppgifterna som förekommer på företag, personalstrukturen, samarbetsformerna och möjligheterna inom branschen samt att erbjuda de unga lämpligt praktiskt arbete. De unga söker sommarpraktikplatserna direkt från företagen i branschen.
Därför har parterna kommit överens om följande:
1. Bestämmelserna nedan gäller grundskoleelever, gymnasister, elever i årskurs tio samt deltagare i VALMA-utbildning vars anställningsförhållande baserar sig på sommarpraktikprogrammet ”Lär känna arbetslivet och tjäna en slant”.
KOLLEKTIVAVTAL
2. Ett anställningsförhållande enligt sommarpraktikprogrammet som fortgår två veckor eller tio arbetsdagar kan förläggas till perioden mellan 1.6 och 31.8 under åren 2020–2021. Man kan göra endast en praktikperiod med samma arbetsuppgift enligt denna rekommendation hos samma arbetsgivare per år.
3. För deltagande i sommarpraktikprogrammet ”Lär känna arbetslivet och tjäna en slant” betalas en engångslön som 2020 och 2021 uppgår till 360 euro. I lönen ingår den semesterersättning som tjänats in under praktiken. För lönen betalas lagstadgade socialskyddsavgifter beroende på personens ålder.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
4. Bestämmelserna om löner, lönesättningsgrunder eller andra förmåner av ekonomiskt värde i gällande kollektivavtal tillämpas inte på de personer vars anställning baserar sig på sommarpraktikprogrammet i detta protokoll. Med undantag av den ordinarie arbetstidens längd tillämpas på dem inte heller kollektivavtalets bestämmelser om arbetstid, ifall dessa skulle försvåra det praktiska förverkligandet av sommarpraktikprogrammet.
Helsingfors 21.2.2020
Suomen Tekstiili ja Muoti ry | Industrifacket rf |
SUOMEN TEKSTIILI JA MUOTI RY INDUSTRIFACKET RF
ANVÄNDNING AV ARBETSPRAKTIKANTER/SOMMARVIKARIER INOM AVTALSBRANSCHEN FÖR SUOMEN TEKSTIILI JA MUOTI RY ÅREN 2020–2022
Suomen Tekstiili ja Muoti ry och Industrifacket rf är överens om att behovet av utbildning som ordnas på arbetsplatsen i enlighet med examenskraven för yrkesutbildning är stort. Det är önskvärt att företag inom de branscher som Suomen Tekstiili ja Muoti ry representerar aktivt skulle kunna erbjuda ungdomar och studerande arbetsmöjligheter och på så sätt göra branschen känd med tanke på framtiden.
Eftersom den ovan nämnda praktiken som är obligatorisk för att slutföra studierna genomförs även på sommaren, har förbunden diskuterat de principer som företag tillämpar vid anställning av ovan nämnda praktikanter vid sådana omständigheter där arrangemang i anslutning till permittering eller uppsägning pågår i företaget.
Förbunden är överens om att arbetsgivaren trots den skyldighet att erbjuda arbete och återta anställda som avses i arbetsavtalslagen kan anställa en arbetspraktikant i en situation där arbetstagare har sagts upp eller permitterats ifall:
• arbetspraktikanten inte står i anställningsförhållande
KOLLEKTIVAVTAL
• om arbetspraktikanten står i anställningsförhållande:
- arbetspraktiken är en del av en obligatorisk examen (en i 16 § i lagen om yrkesutbildning och 5 § i förordningen om yrkesutbildning (811/1998) föreskriven inlärning i arbetet som hör till yrkesutbildning på andra stadiet, annan obligatorisk examensinriktad arbetspraktik samt arbetslivsorientering som avses i lagen om grundläggande utbildning och förordningen som utfärdats med stöd av denna; eller
- arbetspraktikanten inte ersätter arbetsgivarens behov av extra arbetskraft; eller
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
- arbetspraktikanten inte ersätter en uppsagd eller permitterad arbetstagare; eller
- arbetspraktikantens arbetsinsats och arbetsuppgifter inte till sin natur kan jämställas med en normal arbetstagares; eller
- arbetspraktikanten står i ett kortvarigt, tidsbundet anställningsförhållande.
I företagen förhandlas på det sätt som avses i samarbetslagen när arbetspraktikanter och sommarvikarier anställs. Förtroendemannen ska underrättas om arbetspraktikanter och sommarvikarier som kommer till företaget.
Suomen Tekstiili ja Muoti ry | Industrifacket rf |
Utgångspunkter
Grundläggande rättigheter
Arbetsledningens rättigheter
En arbetsgivare har rätt att anställa och avskeda arbetstagare samt leda arbetet.
Parternas förhandlingar och begärande av utlåtanden
När någondera parten föreslår arbetsmarknadsförhandlingar, bör de i mån av möjlighet inledas utan dröjsmål.
KOLLEKTIVAVTAL
De av kollektivavtalsparterna utsedda representanterna har, då särskilt överenskommits med arbetsgivaren, rätt att bekanta sig med förhållandena på de arbetsplatser där de medlemmar som de representerar arbetar.
Förhandsanmälan om arbetskonflikt
Innan man inleder en politisk arbetskonflikt eller sympatistrejk meddelar man riksförlikningsmannen och den andra avtalsparten i mån av möjlighet minst fyra dagar på förhand. I anmälan skall nämnas orsakerna till, begynnelsetidpunkten för och omfattningen av den påtänkta arbetskonflikten.
Förändring av organisationen och andra dylika förändringar
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Laghänvisningar
Till den man inte har avtalat om något annat i detta avtal iakttas lagen om samarbete inom företag samt lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen, vilka inte är delar av detta avtal.
- 90 -
SAMARBETET PÅ ARBETSPLATSERNA
Arbetstagarna och deras representanter skall i enlighet med principerna i detta avtal kunna delta i utvecklandet av arbetsorganisationerna, teknologin, arbetsförhållandena och arbetsuppgifterna samt i genomförandet av förändringarna.
I samband med utvecklingsverksamheten och tillämpningen av eventuell ny teknologi skall man eftersträva att arbetet får ett meningsfullt, omväxlande och utvecklande innehåll samt att produktiviteten förbättras. På så sätt skapar man en möjlighet för arbetstagarna att utvecklas i sitt arbete och öka sina färdigheter för nya arbetsuppgifter
De åtgärder som skall genomföras får inte leda till att belastningen på arbetstagarna ökar så att det medför olägenhet för arbetstagarnas hälsa eller säkerhet.
Genomförande av samarbetet
KOLLEKTIVAVTAL
Samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna kan ske i en förhandlingsdelegation av varaktig natur, i projektgrupper som skall tillsättas för genomförandet av utvecklingsprojekt eller i förhandlingar mellan arbetsgivaren och personalen. I en projektgrupp som bildas för genomförandet av ett utvecklingsprojekt skall företaget och dess arbetstagare vara jämlikt representerade. Arbetstagarna utser sina egna representanter i första hand bland de arbetstagare som berörs av utvecklingsprojektet.
Om man inte kommer överens om något annat skall en förhandlingsdelegation enligt lagen om samarbete grundas vid företaget eller en del därav, ifall alla personalgrupper så önskar, när personalens antal överstiger 200.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
För genomförandet av utvecklingsverksamheten kan man lokalt komma överens om att grunda ett sådant samarbetsorgan som behandlar frågor som hör till utvecklingsverksamheten. Det kan ersätta separata samarbetskommittéer och arbetarskyddskommissioner samt andra motsvarande kommittéer. Samma samarbetsorgan kan också ansvara för åtgärder och planer enligt lagen om samarbete, lagen om tillsyn över arbetarskyddet, lagen om företagshälsovård och lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män, i den omfattning man lokalt kommer överens om.
Ifall arbetsgivaren vid företagets utvecklingsverksamhet anlitar en utomstående konsults tjänster ansvarar arbetsgivaren för att konsultbolagets verksamhet är förenlig med detta avtal.
Det är viktigt att planeringen av utvecklingsåtgärder och genomförandet av dessa i praktiken kopplas nära samman med företagets personalpolitik, i synnerhet med anställning av personal, främjande av jämställdhet, interna förflyttningar, utbildning, information, arbetarskydd, upprätthållande av arbetsförmågan och företagshälsovård.
- 91 -
Verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan
Verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan på arbetsplatserna sker i samarbete mellan linjeledningen, personaladministrationen, företagshälsovården och arbetarskyddsorganisationen. Principerna för verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan, genom vilka man upprätthåller arbetsförmågan hos personerna i arbete och förmågan att klara sig i arbetet, tas in i verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet eller i verksamhetsplanen för företagshälsovården. Enligt överenskommelse kan ovan nämnda principer också tas in i den utvecklingsplan som skall uppgöras på arbetsplatsen eller i någon annan motsvarande plan. Arbetarskyddschefen och arbetarskyddsfullmäktigen skall delta i uppgörandet, genomförandet och uppföljningen av planen.
SAMARBETSUPPGIFTER OCH SAMARBETSORGANISATIONER
3.1 Bestämmelser angående förtroendemän Val
Med förtroendeman avses i detta avtal, om inte annat framgår av texten, av en fackavdelning utvald huvudförtroendeman och förtroendeman för en arbetsavdelning eller motsvarande enhet. Med fackavdelning avses i detta avtal registrerade underföreningar till de undertecknade fackförbunden.
KOLLEKTIVAVTAL
Förtroendemannen bör vara en arbetstagare vid ifrågavarande arbetsplats och vara förtrogen med förhållandena på arbetsplatsen. Ifall det för arbetsplatsen har valts endast en förtroendeman är han sådan huvudförtroendeman som avses i detta avtal. Man kan lokalt avtala om att huvudförtroendemannen sköter arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter eller tvärtom.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Förutom val av huvudförtroendeman avtalar man lokalt, på basis av fackavdelningens förslag, om för vilken avdelning eller enhet som motsvarar en avdelning det skall väljas en förtroendeman. I dylika fall skall man fästa uppmärksamhet vid att de avtalade verksamhetsområdena är ändamålsenliga och till sin täckning sådana att de främjar handläggning av ärenden enligt förhandlingssystemet. Vid bedömningen skall man också beakta bl.a. antalet arbetstagare vid ifrågavarande avdelning och även med tanke på skiftarbete förtroendemannens möjligheter att träffa arbetstagarna vid avdelningen. Man kan lokalt komma överens om att ovan nämnda förtroendeman sköter arbetarskyddsombudets uppgifter eller tvärtom.
Gemensam syn på utvecklingsbehov
I början av huvudförtroendemannens mandatperiod behandlar arbetsgivaren tillsammans med förtroendemannen gemensamma mål och utbilningsbehov för att utveckla och förbättra företagets verksamhetsförutsättningar, det lokala avtalsförfarandet samt arbetsplatsen och arbetshälsan.
- 92 -
Förtroendemannens huvudsakliga uppgift är att fungera som fackavdelningens representant i frågor som gäller tillämpning av kollektivavtalet.
Förhandlingsordning
Ifall det uppstår oklarhet eller meningsskiljaktighet om en arbetstagares lön eller om tillämpningen av lagar eller avtal som ansluter sig till arbetsförhållandet, skall förtroendemannen ges alla de uppgifter som påverkar utredningen av fallet.
En arbetstagare bör utreda en fråga som ansluter sig till hans arbetsförhållande med sin förman. Om arbetstagaren inte har lyckats reda ut nämnda ärende direkt med sin förman, kan han föra ärendet vidare till förhandlingar mellan avdelningens eller motsvarande enhets förtroendeman och arbetsgivarens representant. Om ärendet inte kan utredas på detta sätt kan ovan nämnda förtroendeman överföra ärendet till huvudförtroendemannen.
När de lokala parterna gemensamt kräver det har de förbund som omfattas av kollektivavtalet rätt att sända sin representant till den lokala tvisteförhandlingen.
Om en meningsskiljaktighet som uppkommit på arbetsplatsen inte kan lösas lokalt, iakttas förhandlingsordningen enligt kollektivavtalet.
KOLLEKTIVAVTAL
Om meningsskiljaktigheten gäller upphörande av arbetsförhållandet för en sådan förtroendeman som avses i detta avtal, skall dessutom lokala förhandlingar och förhandlingar mellan förbunden inledas och föras omedelbart efter att grunden för indragningen har bestridits.
3.2 Bestämmelser angående arbetarskydd Uppgifter
Vid sidan av övriga uppgifter som ligger inom arbetarskyddets samarbetsområde är det arbetarskyddschefens uppgift att arrangera, upprätthålla och utveckla arbetarskyddssamarbetet. Arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter bestäms enligt lagen och förordningen om tillsynen över arbetarskyddet.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Dessutom främjar arbetarskyddsfullmäktigen lokala avtal och utvecklingen av företagsverksamheten och utför övriga uppgifter som enligt lagstiftning och övriga avtal ankommer på honom eller henne. Ifall det inte avtalats lokalt om andra uppgifter har ett skyddsombud till uppgift att delta i handläggningen och förverkligandet av de samarbetsfrågor inom arbetarskyddet, vilka hänför sig till hans verksamhetsområde. En vicefullmäktig handhar, då arbetarskyddsfullmäktigen är förhindrad, sådana på arbetarskyddsfullmäktigen ankommande uppgifter, vilkas skötsel inte kan uppskjutas tills arbetarskyddsfullmäktigens förhinder upphört.
Som sin gemensamma tolkning konstaterar förbunden att också den IT- utrustning, de program i anknytning till den och den internetanslutning (e-post) som företaget allmänt använder ingår i de sedvanliga kontorsredskapen. I bedömningen kan bl.a. beaktas företagets storlek, omfattningen av
huvudförtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter, de behov som beror på uppgifterna och hur mycket tid uppgifterna kräver. Om praktiska arrangemang avtalas lokalt.
Lokalt avtalas om val av skyddsombud samt om deras antal, uppgifter och verksamhetsområde i enlighet med samma urvalsprinciper som avtalats i tredje stycket punkt 3.1 beträffande valet av förtroendeman. Dessutom skall arbetarskyddsrisker och andra faktorer som påverkar arbetsförhållandena beaktas. Arbetstagarna utser skyddsombudet bland sig.
Begränsning av tillämpningsområdet
3.3 Meddelanden
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
KOLLEKTIVAVTAL
Fackavdelning eller motsvarande enhet skall skriftligen meddela arbetsgivaren om valda förtroendemän, om när suppleanten fungerar som huvudförtroendemannens ställföreträdare, om när arbetarskyddsfullmäktig eller skyddsombud handhar förtroendemannauppgifter och om när förtroendemännen handhar arbetarskyddsuppgifter. Arbetarskyddsfullmäktigen skall skriftligen meddela arbetsgivaren om när suppleanten fungerar som arbetarskyddsfullmäktigens ställföreträdare. Arbetsgivaren meddelar förtroendemännen vem som sköter förhandlingarna med dem på företagets vägnar.
BESTÄMMELSER ANGÅENDE FÖRTROENDEMÄNNENS OCH ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGES OCH SKYDDSOMBUDETS STÄLLNING
4.1 Befrielse från arbetet och ersättning för inkomstbortfall Befrielse
För handläggande av uppgifterna beviljas huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen vid behov tillfällig, regelbundet återkommande eller total befrielse från arbetet. Andra förtroendemän än huvudförtroendemannen, skyddsombudet samt andra representanter för personalen, vilka enligt detta avtal deltar i samarbete mellan företaget och personalen, beviljas vid behov tillfällig befrielse från arbetet.
När man bedömer behovet av befrielse skall man beakta bl.a. antalet arbetstagare som hör till ifrågavarande personalgrupp, produktionens och verksamhetens natur samt mängden uppgifter.
Ifall huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen är befriade från arbetet under regelbundet återkommande tider, skall de i första hand sköta sina uppgifter under denna tid. För handläggande av ofrånkomliga ärenden skall arbetsledningen dock bevilja befrielse från arbetet vid en tidpunkt som är lämplig med hänsyn till arbetet. Arbetsgivaren betalar ersättning till huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen för inkomstbortfallet för ovan nämnda tider.
KOLLEKTIVAVTAL
Om man inte har avtalat annorlunda om arbetarskyddsfullmäktigens befrielse från arbetet, beräknas arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändning enligt de branschvisa koefficienterna som trädde i kraft 1.4.1986. Befrielsen är dock alltid minst fyra timmar under fyra på varandra följande veckor.
Ifall förtroendemanna- och arbetarskyddsfullmäktigeuppgifter har sammanslagits för en och samma person, beaktas detta som en ökande faktor när man kommer överens om befrielse från arbetet.
Ersättning för inkomstbortfall
Arbetsgivaren ersätter den förtjänst som en i detta avtal avsedd representant för personalen går miste om under arbetstid när han deltar i lokala förhandlingar med arbetsgivarens representanter eller när han annars utför med arbetsgivaren överenskomna uppgifter.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Om en förtroendeman, arbetarskyddsfullmäktig, ett skyddsombud eller en medlem av arbetarskyddskommissionen eller annat samarbetsorgan som motsvarar arbetarskyddskommissionen utför med arbetsgivaren överenskomna uppgifter utom ordinarie arbetstid, betalas för sålunda förlorad tid övertidsersättning eller så överenskommer man med honom om annan extra ersättning.
Den medeltimförtjänst som används vid beräkningen av ersättning för inkomstbortfall avtalas branschvis, om man inte mellan förbunden kommit överens om ersättning av inkomstbortfall på något annat sätt.
En förtroendeman, arbetarskyddsfullmäktig, ett skyddsombud och andra representanter för personalen är i sina arbetsförhållanden till arbetsgivaren i
samma ställning oberoende av om de handhar sina förtroendeuppgifter vid sidan av sina egna arbeten eller om de blivit delvis eller helt och hållet befriade från sina arbeten. De är skyldiga att själva följa allmänna arbetsvillkor, arbetstider och arbetsledningens order samt andra ordningsföreskrifter.
För huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen ordnar arbetsgivaren ett ändamålsenligt utrymme där de för deras arbete behövliga tillbehören kan förvaras. När arbetsplatsens storlek förutsätter ett särskilt arbetsrum arrangerar arbetsgivaren ett ändamålsenligt rum, där de för skötseln av uppgifterna nödvändiga diskussionerna kan föras. För skötseln av sina uppgifter har huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen rätt att använda företagets sedvanliga kontors- o.d. material. Om praktiska arrangemang avtalas lokalt.
En förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs möjligheter att förkovra sig eller avancera i sitt yrke får inte försämras på grund av ifrågavarande uppgift. Han får inte medan han sköter denna syssla eller med anledning därav flyttas till ett sämre avlönat arbete än det han hade då han valdes till ifrågavarande uppgift. Han får inte heller förflyttas till ett arbete av mindre värde, ifall arbetsgivaren kan erbjuda honom annat arbete som motsvarar hans yrkesskicklighet. Om en till huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig vald persons ordinarie arbete försvårar skötseln av förtroendeuppgifterna, bör åt honom ordnas ett annat arbete med beaktande av förhållandena på arbetsplatsen och av hans yrkesskicklighet. Ett dylikt arrangemang får inte medföra en sänkning av förtjänsten. Förtjänstutvecklingen för en huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig bör motsvara förtjänstutvecklingen i företaget.
KOLLEKTIVAVTAL
Upprätthållande av yrkesskickligheten
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Överlåtelse av rörelse
Huvudförtroendemans och arbetarskyddsfullmäktigs ställning fortgår som sådan trots överlåtelse av rörelse, om den överlåtna rörelsen eller del av denna förblir självständig. Om rörelsen som överlåts eller del av denna mister sin självständighet är förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig berättigad till efterskydd för en viss tid efter att uppdraget upphört enligt punkt 4.3 i denna överenskommelse.
Ekonomiska och produktionstekniska uppsägningsgrunder
- 96 -
Om företaget säger upp eller permitterar personal på grund av ekonomiska eller produktionstekniska orsaker, får huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen inte sägas upp eller permitteras ifall produktionsenhetens verksamhet inte helt nedläggs. Ifall man gemensamt med huvudförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen kan konstatera att han inte kan erbjudas arbete som motsvarar hans yrke eller annars är lämpat för honom, kan dock avvikelser från denna regel göras.
Annan förtroendeman än huvudförtroendemannen kan enligt 7 kap. 10 § 2 mom. arbetsavtalslagen sägas upp eller permitteras endast när arbetet upphör helt och hållet och arbetsgivaren inte kan ordna sådant arbete som motsvarar förtroendemannens yrkesskicklighet eller som annars är lämpligt eller omskola honom eller henne för annat arbete på det sätt som avses i 7 kap. 4 § arbetsavtalslagen.
En förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal får inte sägas upp på individuella grunder ifall inte majoriteten av de arbetstagare förtroendemannen representerar givit sådant samtycke som avses i 7 kap. 10 § 1 mom. arbetsavtalslagen.
En förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal får inte hävas eller som hävt behandlas i strid med bestämmelserna i 8 kap. 1-3 § arbetsavtalslagen. Hävning av arbetsavtalet på den grund att han eller hon skulle ha brutit mot ordningsföreskrifterna är inte möjlig, ifall han eller hon inte samtidigt upprepade gånger och i väsentlig grad samt oaktat varning försummat att fullgöra sina arbetsförpliktelser.
KOLLEKTIVAVTAL
Ovan nämnda bestämmelser om anställningsskydd skall också tillämpas på en huvudförtroendemannakandidat som uppställts av fackavdelningens möte och om vilken fackavdelningen lämnat skriftligt meddelande till arbetsgivaren.
Bestämmelserna skall också tillämpas på en arbetarskyddsfullmäktigekandidat, om vars kandidatur skriftligen meddelats till arbetarskyddskommissionen eller annat motsvarande samarbetsorgan. Kandidatskyddet börjar dock tidigast 3 månader före den kandiderande huvudförtroendemannens eller arbetarskyddsfullmäktigens mandattid börjar och upphör för annan än den i valet valdas del när valresultatet konstaterats.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Bestämmelserna angående anställningsskydd skall ännu sex månader efter att huvudförtroendemanna- eller arbetarskyddsfullmäktigeuppdraget upphört tillämpas på en arbetstagare som verkat som huvudförtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig.
Ifall en förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal avslutats i strid mot detta avtal, skall arbetsgivaren erlägga en ersättning till honom eller henne som motsvarar minst 10 månaders och högst 30 månaders lön.
Ersättningen skall fastställas enligt grunderna i 12 kap. 2 § 2 mom. arbetsavtalslagen. Om rättigheterna enligt detta avtal har kränkts skall detta beaktas som faktor som höjer ersättningens storlek. När antalet arbetstagare och funktionärer som regelbundet arbetar vid en produktionsenhet eller motsvarande funktionell enhet är 20 eller färre, är ovan nämnda ersättning för arbetarskyddsfullmäktigens del minst 4 månaders lön och högst en ersättning enligt 12 kap. 2 § 1 mom.
Ersättningen för sådan permittering som enligt denna överenskommelse är ogrundad fastställs på basis av 12 kap. 1 § 1 mom. arbetsavtalslagen.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
KOLLEKTIVAVTAL
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på en suppleant för huvudförtroendemannen och vice arbetarskyddsfullmäktig under den tid de i enlighet med sådan anmälan som förutsätts i detta avtal fungerar som ställföreträdare.
ARBETSGIVARENS INFORMATIONSSKYLDIGHET
Uppgifter om lönestatistik och personal
Om man inte branschvis eller lokalt kommer överens om något annat har huvudförtroendemannen rätt att för skötseln av sina uppgifter få uppgifter motsvarande TT:s kvartalsstatistik om arbetstagarnas förtjänstnivå och struktur inom hans verksamhetsområde omedelbart efter att TT:s lönestatistik har färdigställts, förutsatt att de löneuppgifter som skall samlas in om företaget kan grupperas enligt statistikindelningen inom branschen. Uppgifter om inkomst för en grupp med färre än sex arbetstagare ges inte.
Om det inom branschen eller på arbetsplatsen inte finns lönestatistik som förutsätts ovan, skall man skilt avtala om de löneuppgifter som skall ges till huvudförtroendemannen.
Huvudförtroendemannen har dessutom rätt att skriftligen få uppgifter om namn och lönegrupp eller motsvarande för arbetstagarna inom hans verksamhetsområde samt uppgifter om tidpunkten när ett arbetsförhållande inletts, om man inte branschvis eller lokalt avtalar om annat. Uppgifterna ges en gång om året för de arbetstagare som då är anställda vid företaget.
Huvudförtroendemannen har rätt att göra sig förtrogen med de arbetsprissättningssystem som gäller i företaget samt med regler och beräkningsgrunder för miljötillägg som används vid olika löneformer. Huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att få uppgifter om underentreprenörer som verkar inom deras verksamhetsområde och om arbetskraften som är anställd hos dessa på arbetsplatsen.
Uppgifter om utomstående arbetskraft
KOLLEKTIVAVTAL
Läroavtals- och utbildningsavtalselever
Arbetsgivaren är skyldig att meddela huvudförtroendemannen om nya läroavtals- och utbildningsavtalselever.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR
TEXTIL- OCH
Huvudförtroendemannen har rätt att göra sig förtrogen med den förteckning som i enlighet med arbetstidslagen uppgörs över nöd- och övertidsarbete, på det sätt som arbetarskyddsfullmäktig har rätt till enligt lag.
Uppgifternas konfidentiella natur
Huvudförtroendemannen erhåller ovan nämnda uppgifter konfidentiellt för att utföra sina uppgifter.
Författningar
Arbetsgivaren anskaffar för arbetarskyddsfullmäktig, arbetarskyddsombud och andra arbetarskyddsorgan sådana lagar, förordningar och andra arbetarskyddsbestämmelser som är nödvändiga vid skötseln av dessas uppgifter.