AVTAL

AVTAL

mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser

EUROPEISKA UNIONEN (nedan kallad unionen), å ena sidan, och

SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET (xxxxx xxxxxx Schweiz), å andra sidan,

(nedan kallade parterna),

SOM ÄR MEDVETNA OM den globala utmaning som klimatförändringarna utgör och de internationella ansträngningar som krävs för att minska utsläppen av växthusgaser och bekämpa klimatförändringarna,

SOM BEAKTAR de internationella åtagandena, särskilt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och dess Kyotoprotokoll, för att minska utsläppen av växthusgaser,

SOM BEAKTAR ATT Schweiz och unionen har samma mål att väsentligt minska utsläppen av växthusgaser till år 2020 och därefter,

SOM ÄR MEDVETNA OM att ändringar av unionens och Schweiz utsläppshandelssystem inför framtida handelsperioder kan göra det nödvändigt att se över detta avtal för att åtminstone bibehålla integriteten i parternas begränsnings­ åtaganden,

SOM ERKÄNNER ATT utsläppshandelssystem är ett effektivt verktyg för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser,

SOM BEAKTAR ATT sammankoppling av utsläppshandelssystem för att möjliggöra handel med utsläppsrätter mellan system kommer att bidra till att skapa en stabil internationell koldioxidmarknad och ytterligare stödja de ansträngningar för att minska utsläppen som görs av de parter som har sammankopplat sina system,

SOM BEAKTAR ATT sammankoppling av utsläppshandelssystem bör medföra att koldioxidläckage och snedvridning av konkurrensen mellan de sammankopplade systemen undviks och att de sammankopplade koldioxidmarknadernas korrekta funktion bör säkerställas,

SOM BEAKTAR unionens utsläppshandelssystem, upprättat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG i dess ändrade lydelse (nedan kallat direktiv 2003/87/EG), och Schweiz utsläppshan­ delssystem, upprättat genom koldioxidlagen och dess förordning,

SOM ERINRAR OM att Norge, Island och Lichtenstein deltar i unionens utsläppshandelssystem,

SOM BEAKTAR ATT sammankopplingen, beroende på tidpunkten för ratificering av detta avtal, bör vara i drift från och med den 1 januari 2019 eller från och med den 1 januari 2020 utan att det utgör hinder för att de grundläggande kriterierna börjar tillämpas tidigare av Schweiz eller unionen, eller för provisorisk tillämpning av detta avtal,

SOM ÄR MEDVETNA OM att sammankoppling av utsläppshandelssystem kräver tillgång till och utbyte av känsliga uppgifter mellan parterna och därmed lämpliga säkerhetsåtgärder,

SOM BEAKTAR ATT detta avtal inte påverkar de bestämmelser genom vilka parterna fastställer sina mål för att minska utsläpp av växthusgaser som inte omfattas av deras utsläppshandelssystem,

SOM ERKÄNNER ATT detta avtal inte påverkar några bilaterala avtal mellan Schweiz och Frankrike när det gäller den binationella statusen för EuroAirport Basel-Mulhouse-Freiburg såsom fastställs genom Convention franco-suisse du 4 juillet 1949 relative à la construction et à l'exploitation de l'aéroport de Bâle-Mulhouse, under förutsättning att det bilaterala avtalet uppfyller de grundläggande kriterier och tekniska bestämmelser som anges i detta avtal,

SOM ERKÄNNER ATT bestämmelserna i detta avtal har utformats med beaktande av de nära förbindelser och det särskilda förhållande som finns mellan Schweiz och unionen,

SOM VÄLKOMNAR det avtal som undertecknades vid den tjugoförsta partskonferensen för UNFCCC i Paris den 12 december 2015, och som erkänner att de redovisningsfrågor som avtalet leder till kommer att utredas i sinom tid,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Genom detta avtal sammankopplas unionens utsläppshandelssystem med Schweiz utsläppshandelssystem.

Artikel 2

Grundläggande kriterier

Parternas utsläppshandelssystem (nedan kallade utsläppshandelssystemen) ska uppfylla åtminstone de grundläggande kriterier som fastställs i bilaga I.

KAPITEL II

TEKNISKA BESTÄMMELSER

Artikel 3

Register

1. Parternas register ska uppfylla de kriterier som anges i del C i bilaga I.

2. För att praktiskt genomföra sammankopplingen av unionens utsläppshandelssystem och Schweiz utsläppshan­ delssystem ska en direkt koppling mellan unionens transaktionsförteckning (EUTL) och den schweiziska kompletterande transaktionsförteckningen (SSTL) i det schweiziska registret upprättas, vilket kommer att möjliggöra överföring mellan registren av utsläppsrätter som har utfärdats i något av utsläppshandelssystemen.

3. Registerkopplingen ska bland annat

a) för Schweiz förvaltas av förvaltaren av det schweiziska registret och för unionen förvaltas av unionens centrala förvaltare,

b) drivas i enlighet med tillämpliga lagar inom respektive jurisdiktion,

c) stödjas av automatiska processer som integreras i både det schweiziska registret och unionens register för att möjliggöra transaktioner,

d) genomföras så att en konsekvent funktionalitet i möjligaste mån säkerställs för användare av det schweiziska registret och användare av unionens register.

4. Den schweiziska registerförvaltaren, unionens centrala förvaltare eller båda förvaltarna tillsammans får tillfälligt stänga registerkopplingen på grund av systemunderhåll, säkerhetsöverträdelser eller säkerhetsrisker i enlighet med tillämplig schweizisk lagstiftning och unionslagstiftning. Parterna ska i så god tid som möjligt informera om en tillfällig stängning av registerkopplingen på grund av systemunderhåll, säkerhetsöverträdelser eller säkerhetsrisker och ska göra den tillfälliga stängningen så kortvarig som möjligt.

5. Parterna ska agera snabbt och i nära samarbete och använda de åtgärder som står till buds inom respektive jurisdiktion för att förhindra bedrägerier och bevara marknadsintegriteten i de sammankopplade utsläppshandels­ systemen. Inom ramen för de sammankopplade utsläppshandelssystemen ska den schweiziska registerförvaltaren, unionens centrala förvaltare och de nationella administratörerna från unionens medlemsstater arbeta tillsammans för att minimera risken för bedrägerier, missbruk eller brottslig verksamhet som rör registren, hantera sådana händelser och skydda registerkopplingens integritet. De åtgärder som förvaltarna och administratörerna enas om för att hantera risken för bedrägerier, missbruk eller brottslig verksamhet ska antas genom beslut av den gemensamma kommittén.

6. Den schweiziska registerförvaltaren och unionens centrala förvaltare ska fastställa gemensamma driftsförfaranden för tekniska angelägenheter eller angelägenheter som är nödvändiga för driften av kopplingen, och beakta prioriterade områden i nationell lagstiftning. De gemensamma driftsförfaranden som förvaltarna utarbetar ska träda i kraft när de antagits genom beslut av den gemensamma kommittén.

7. Den schweiziska registerförvaltaren och unionens centrala förvaltare ska utarbeta tekniska standarder för sammankoppling baserade på principerna i bilaga II, och dessa ska beskriva de detaljerade kraven för att upprätta en robust och säker förbindelse mellan SSTL och EUTL. De tekniska standarder för sammankoppling som förvaltarna utarbetar ska träda i kraft när de antagits genom beslut av den gemensamma kommittén.

8. Frågor som måste lösas och som föranletts av genomförandet och driften av registerkopplingen ska lösas genom att den schweiziska registerförvaltaren och unionens centrala förvaltare samråder i god tid och i enlighet med de fastställda gemensamma driftsförfarandena.

Artikel 4

Utsläppsrätter och redovisning

1. Utsläppsrätter som kan användas för fullgörande i en av parternas utsläppshandelssystem ska erkännas som giltiga för fullgörande i den andra partens utsläppshandelssystem.

Med utsläppsrätt avses en rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter under en fastställd period, som har utfärdats enligt unionens utsläppshandelssystem eller Schweiz utsläppshandelssystem och som är giltig endast för uppfyllande av de krav som fastställs i unionens utsläppshandelssystem eller Schweiz utsläppshandelssystem.

2. Befintliga begränsningar av användningen av särskilda utsläppsrätter i ett av utsläppshandelssystemen får tillämpas i det andra utsläppshandelssystemet.

3. Registerförvaltarna och kontoinnehavarna ska kunna identifiera i vilket utsläppshandelssystem som en utsläppsrätt har utfärdats på grundval av åtminstone landskoden i utsläppsrättens serienummer.

4. Varje part ska underrätta den andra parten minst en gång per år om sitt totala innehav av utsläppsrätter som utfärdats i det andra utsläppshandelssystemet och om antalet utsläppsrätter utfärdade i det andra utsläppshandels­ systemet som har överlämnats för fullgörande eller som frivilligt har annullerats.

5. Parterna ska redovisa nettoflödena av utsläppsrätter i enlighet med de principer och regler för redovisning som godkänts enligt Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar efter att dessa har trätt i kraft. Denna mekanism ska fastställas i en bilaga till detta avtal som antas genom beslut av den gemensamma kommittén.

6. När Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod har trätt i kraft ska parterna enligt överenskomna tidsintervaller överföra eller förvärva ett tillräckligt antal tilldelade utsläppsenheter med giltighet för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, och vid uppsägning av avtalet i enlighet med artikel 16 redovisa nettoflödet av utsläppsrätter mellan parterna i den mån sådana rätter har överlämnats för fullgörande av verksamhetsutövare i utsläppshandelssystemet och i den mån sådana rätter rör utsläpp som omfattas av bilaga A till Kyotoprotokollet. Mekanismen för sådana transaktioner ska fastställas i en bilaga till detta avtal som antas genom beslut av den gemensamma kommittén. Den bilagan ska även innehålla en överenskommelse om förvaltningen av de intäkter som rör den första internationella överföringen av tilldelade utsläppsenheter.

Artikel 5

Auktionering

1. Parterna ska endast sälja utsläppsrätter genom auktionering.

2. Verksamhetsutövare i endera av utsläppshandelssystemen ska ha rätt att ansöka om tillstånd att lägga bud i auktioner av utsläppsrätter. Verksamhetsutövare i endera av utsläppshandelssystemen ska ges tillträde till dessa auktioner på ett icke-diskriminerande sätt. För att säkerställa auktionernas integritet får rätten att ansöka om tillstånd att delta i auktionerna endast utökas till att omfatta de övriga kategorier av deltagare som regleras av någon av parternas lagstiftning eller som har särskilt tillstånd att delta i auktioner.

3. Auktionering ska ske på ett öppet, tydligt och icke-diskriminerande sätt och i enlighet med de kriterier som anges i del D i bilaga I.

KAPITEL III

LUFTFART

Artikel 6

Införande av luftfartsverksamhet

Parterna ska föra in luftfartsverksamhet i sina respektive utsläppshandelssystem i enlighet med de grundläggande kriterier som anges i del B i bilaga I. Införandet av luftfartsverksamhet i Schweiz utsläppshandelssystem ska återspegla samma principer som i unionens utsläppshandelssystem, särskilt i fråga om tillämpningsområde, utsläppstak och regler för fördelning.

Artikel 7

Översyn av detta avtal i händelse av ändringar som rör luftfartsverksamhet

1. I händelse av ändringar som rör luftfartsverksamhet i unionens utsläppshandelssystem ska den gemensamma kommittén göra en översyn av del B i bilaga I i enlighet med artikel 13.2.

2. Den gemensamma kommittén ska under alla omständigheter sammanträda före utgången av 2018 för att göra en översyn av de relevanta bestämmelser i detta avtal som rör omfattningen av tillämpningsområdet för luftfartsverksamhet i enlighet med artikel 13.2.

KAPITEL IV

KÄNSLIGA UPPGIFTER OCH SÄKERHET

Artikel 8

Känsliga uppgifter

1. Med känsliga uppgifter avses uppgifter och material i muntligt, visuellt, elektroniskt eller magnetiskt format eller i dokumentformat, inbegripet utrustning och teknik, som har tillhandahållits av eller utbytts mellan parterna i samband med detta avtal, och i) som om de röjs i olika hög grad skulle kunna skada Schweiz, unionens eller en eller flera av EU-medlemsstaternas intressen, ii) som kräver skydd mot obehörigt röjande i en av parternas säkerhetsintressen, och

iii) som markerats som känsliga av en av parterna.

2. Varje part ska, utan att det påverkar parternas respektive lagar och förordningar, skydda känsliga uppgifter, i synnerhet mot obehörigt röjande eller integritetsförlust, i enlighet med de säkerhetskrav, känslighetsnivåer och hanteringsanvisningar som anges i bilagorna II, III respektive IV. Med hantering avses skapande, behandling, lagring, överföring eller förstöring av känsliga uppgifter eller av några av de andra uppgifter som sådana innefattar.

Artikel 9

Känslighetsnivåer

1. Varje part är ensamt ansvarig för att markera uppgifter som den lämnar som känsliga och för att sänka eller ta bort känslighetsnivån hos uppgifter som den lämnar. Om känsliga uppgifter lämnas gemensamt av parterna ska parterna tillsammans enas om markering och känslighetsnivå, liksom om sänkning eller borttagning av känslighetsnivån.

2. Känsliga uppgifter ska markeras som ETS KRITISK, ETS KÄNSLIG eller ETS BEGRÄNSAD i enlighet med de känslighetsnivåer som anges i bilaga III.

3. Upphovsmannen till de känsliga uppgifterna från den tillhandahållande parten ska sänka känslighetsnivån till en lägre nivå så snart uppgifterna inte längre kräver en hög grad av skydd, och ta bort känslighetsstatusen så snart uppgifterna inte längre kräver skydd mot obehörigt röjande eller integritetsförlust.

4. Den tillhandahållande parten ska underrätta den mottagande parten om nya känsliga uppgifter och känslighetsnivå för dessa, samt om eventuella sänkningar av känslighetsnivån eller borttagning av känslighetsstatusen.

5. En gemensam förteckning över känsliga uppgifter ska upprättas och underhållas av parterna.

KAPITEL V

RÄTTSUTVECKLING

Artikel 10

Rättsutveckling

1. Detta avtal påverkar inte någon av parternas rätt att ändra eller anta lagstiftning som är relevant för detta avtal, inbegripet rätten att anta strängare skyddsåtgärder.

2. När en part utarbetar lagstiftning inom ett område som är relevant för avtalet ska den skriftligt och i god tid underrätta den andra parten. För detta ändamål ska en process för regelbundet utbyte av information och samråd upprättas av den gemensamma kommittén.

3. I samband med en underrättelse enligt punkt 2 får xxxxxx parten begära ett utbyte av synpunkter om underrättelsen i den gemensamma kommittén i enlighet med artikel 13.4, särskilt för att bedöma om lagstiftningen direkt skulle påverka de kriterier som anges i bilaga I.

4. När en part antar ett förslag till lagstiftning som är relevant för detta avtal ska en kopia av det lämnas till den andra partens företrädare i den gemensamma kommittén.

5. När en lag som är relevant för detta avtal antas av en av parterna ska en kopia av den lämnas till den andra partens företrädare i den gemensamma kommittén.

6. Om den gemensamma kommittén drar slutsatsen att rättsakten direkt påverkar de kriterier som anges i bilaga I ska den fatta beslut om en motsvarande ändring av den berörda delen av bilaga I. Ett sådant beslut ska fattas inom sex månader från den tidpunkt då ärendet hänsköts till den gemensamma kommittén.

7. Om ett beslut om ändring av bilaga I inte kan fattas inom den period som anges i punkt 6 ska den gemensamma kommittén, inom åtta månader från hänskjutandet av ärendet, pröva alla ytterligare möjligheter att upprätthålla detta avtals funktion och fatta alla de beslut som krävs i detta syfte.

Artikel 11

Samordning

1. Samordning mellan parterna ska ske inom de områden som är relevanta för detta avtal, och, särskilt i fråga om de kriterier som anges i bilagorna, för att säkerställa att detta avtal genomförs på ett korrekt sätt och att integriteten i parternas utsläppshandelssystem upprätthålls, samt för att undvika koldioxidläckage och otillbörlig snedvridning av konkurrensen mellan de sammankopplade utsläppshandelssystemen.

2. Sådan samordning ska framför allt ske genom formellt och informellt utbyte eller tillhandahållande av uppgifter och, på en parts begäran, genom samråd i den gemensamma kommittén.

KAPITEL VI

GEMENSAM KOMMITTÉ

Artikel 12

Den gemensamma kommitténs sammansättning och uppgifter

1. En gemensam kommitté bestående av företrädare för parterna inrättas.

2. Xxxxxx parten får begära att sammanträde tillkallas. Den gemensamma kommittén ska sammanträda inom 30 dagar efter en sådan begäran.

3. Beslut som fattas av den gemensamma kommittén i de fall som fastställs i detta avtal ska, när besluten träder i kraft, vara bindande för parterna, som ska vidta de steg som krävs för att säkerställa att de genomförs och tillämpas.

4. Den gemensamma kommittén ska själv anta sin arbetsordning. Beslut som fattas av den gemensamma kommittén ska godkännas av båda parter.

5. Den gemensamma kommittén får fatta beslut om att inrätta underkommittéer och arbetsgrupper som kan bistå den vid fullgörandet av dess uppgifter.

Artikel 13

Den gemensamma kommitténs uppgifter

1. Den gemensamma kommittén ska handlägga detta avtal och säkerställa att det genomförs på ett korrekt sätt.

2. Den gemensamma kommittén får besluta att anta en ny bilaga eller ändra en befintlig bilaga till detta avtal.

3. Den gemensamma kommittén ska diskutera ändringar av artiklarna i detta avtal som föreslås av en av parterna. Om den gemensamma kommittén enas om förslaget ska den lämna förslaget till parterna så att det kan antas enligt deras respektive interna förfaranden.

4. Efter en begäran enligt artikel 10.3 ska den gemensamma kommittén ordna ett utbyte av synpunkter om föreslagen lagstiftning, särskilt om huruvida lagstiftningen skulle leda till att respektive parts utsläppshandelssystem inte längre uppfyller de kriterier som anges i bilagorna.

5. Vid ett upphävande eller före underrättelse om uppsägning av detta avtal i enlighet med artiklarna 15 och 16 ska den gemensamma kommittén ordna ett utbyte av synpunkter och sträva efter att nå enighet så att upphävandet avslutas eller uppsägningen förhindras.

6. Den gemensamma kommittén ska sträva efter att lösa de tvister som parterna hänskjuter till den enligt artikel 14.

7. Den gemensamma kommittén ska regelbundet se över detta avtal mot bakgrund av större förändringar inom respektive utsläppshandelssystem, inbegripet vid marknadstillsyn eller när en ny handelsperiod inleds, i synnerhet för att säkerställa att kopplingen inte undergräver någon av parternas nationella utsläppsminskningsmål eller integriteten och den korrekta funktionen hos deras koldioxidmarknader.

8. Den gemensamma kommitténs uppgifter är begränsade till de som anges i detta avtal.

KAPITEL VII

TVISTLÖSNING

Artikel 14

Tvistlösning

1. Parterna ska hänskjuta de tvister om tolkning och tillämpning av detta avtal som uppstår mellan dem till den gemensamma kommittén för lösning.

2. Om den gemensamma kommittén inte lyckas lösa tvisten inom sex månader efter att tvisten hänskjutits till kommittén ska tvisten, på begäran av endera parten, hänskjutas till Permanenta skiljedomstolen för lösning i enlighet med Permanenta skiljedomstolens bestämmelser från 2012.

3. Vid upphävande eller uppsägning av detta avtal ska tvistlösningsmekanismen fortsätta att tillämpas för de tvister som avses punkt 1 som uppstod under tillämpningen av detta avtal.

KAPITEL VIII

UPPHÄVANDE OCH UPPSÄGNING

Artikel 15

Upphävande av artikel 4.1

1. En part får, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 16, upphäva tillämpningen av artikel 4.1 i detta avtal under följande omständigheter:

a) Om parten anser att den andra parten inte uppfyller, helt eller delvis, de skyldigheter som fastställs i artiklarna 2, 3.1, 4.1, 5.3, 6, 8.2, 10.2, 10.4–10.5 och 18.2.

b) Om parten blir underrättad av den andra parten skriftligen om dess avsikt att sammankoppla sitt utsläppshan­ delssystem med ett utsläppshandelssystem tillhörande en tredje part i enlighet med artikel 18.

c) Om parten blir underrättad av den andra parten skriftligen om dess avsikt att säga upp avtalet i enlighet med artikel 16.

2. En part ska underrätta den andra parten om sitt beslut att upphäva artikel 4.1 i detta avtal skriftligen, tillsammans med en motivering till upphävandet. Beslutet att upphäva artikel 4.1 i detta avtal ska offentliggöras omedelbart efter att den andra parten har underrättats.

3. Upphävandet av artikel 4.1 i detta avtal ska gälla tillfälligt. Om artikel 4.1 upphävs enligt punkt 1 a i denna artikel ska upphävandet avslutas när tvisten löses i enlighet med artikel 14. Om artikel 4.1 upphävs enligt punkt 1 b eller punkt 1 c i denna artikel ska upphävandet gälla under en begränsad tidsperiod på tre månader. Parten får besluta att förkorta eller förlänga upphävandets varaktighet.

4. Under upphävandet kan utsläppsrätter inte överlämnas för fullgörande i ett annat utsläppshandelssystem än det som de härrör från. Alla andra transaktioner är tillåtna.

5. Om inget utbyte av synpunkter i den gemensamma kommittén har begärts i enlighet med artikel 10.3 från dess att förslaget till lagstiftning lämnats till dess att den tidsfrist som anges i artikel 10.6 har löpt ut, eller om ett sådant utbyte har ägt rum och den gemensamma kommittén har dragit slutsatsen att den nya lagstiftningen inte direkt påverkar kriterierna, får en part inte upphäva tillämpningen av artikel 4.1 på grund av att den andra parten inte längre fullgör sina skyldigheter att uppfylla de kriterier som anges i bilaga I.

Artikel 16

Uppsägning

1. En part får säga upp detta avtal när som helst genom att underrätta den andra parten om sitt beslut skriftligen och efter samråd i den gemensamma kommittén. Uppsägningen ska träda i kraft sex månader efter att den andra parten har underrättats. Beslutet ska offentliggöras efter att den andra parten har underrättats.

2. Om en parts utsläppshandelssystem inte förlängs eller om det avskaffas ska detta avtal automatiskt upphöra den sista dag som det ifrågavarande utsläppshandelssystemet är i drift.

3. I fall av uppsägning ska parterna enas om fortsatt användning och lagring av de uppgifter som redan har kommunicerats mellan dem, med undantag för uppgifter i respektive register. Om ingen överenskommelse nås har båda parterna rätt att begära att de uppgifter som har kommunicerats ska raderas.

KAPITEL IX

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 17

Genomförande

1. Parterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att skyldigheterna enligt detta avtal uppfylls, inbegripet beslut av den gemensamma kommittén.

2. Parterna ska avstå från varje åtgärd som kan äventyra att målen i detta avtal uppnås.

Artikel 18

Sammankoppling med tredje part

1. Parterna får förhandla med en tredje part i syfte att sammankoppla sina respektive utsläppshandelssystem.

2. Om en part förhandlar om sammankoppling med en tredje part ska den underrätta den andra parten om detta och regelbundet informera parten om läget i förhandlingarna.

3. Innan en sammankoppling av en av parterna med en tredje part äger rum ska den andra parten besluta om huruvida den godtar det andra avtalet om sammankoppling eller säger upp detta avtal. Om parten godtar det andra avtalet om sammankoppling avslutas upphävandet av artikel 4.1.

4. Vid en sammankoppling med en tredje part får bestämmelserna i detta avtal revideras.

Artikel 19

Bilagor

Bilagorna till detta avtal är en integrerad del av avtalet.

Artikel 20

Språk

Detta avtal ska upprättas i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, kroatiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska, vilka alla texter är lika giltiga.

Artikel 21

Ratificering och ikraftträdande

1. Oberoende av vad som sägs i artikel 16 ska detta avtal ingås på obestämd tid.

2. Detta avtal ska ratificeras eller godkännas av parterna enligt deras respektive interna förfaranden.

3. Parterna ska utväxla sina ratifikations- eller godkännandeinstrument endast när de anser att samtliga villkor för sammankoppling som anges i detta avtal är uppfyllda.

4. Detta avtal träder i kraft den 1 januari året efter parternas utväxling av ratifikations- eller godkännandeinstrument.

5. Ikraftträdandet av artikel 4.6 ska vara avhängigt ikraftträdandet för båda parter av Dohaändringen till Kyotopro­ tokollet, antagen vid det åttonde mötet mellan parterna (beslut 1/CMP.8, den andra åtagandeperioden).

Artikel 22

Provisorisk tillämpning

Före avtalets ikraftträdande ska artiklarna 11–13 tillämpas provisoriskt från och med dagen för undertecknandet av detta avtal.

Съставено в Берн на двадесет и трети ноември две хиляди и седемнадесета година. Hecho en Berna el veintitrés de noviembre del año dos mil diecisiete.

V Bernu dne dvacátého třetího listopadu dva tisíce sedmnáct. Udfærdiget i Bern, den treogtyvende november to tusind og sytten.

Geschehen zu Bern am dreiundzwanzigsten November zweitausendsiebzehn.

Kahe tuhande seitsmeteistkümnenda aasta novembrikuu kahekümne kolmandal päeval Bernis. Έγινε στη Βέρνη, στις είκοσι τρεις Νοεμβρίου δύο χιλιάδες δεκαεπτά.

Done at Bern on the twenty third day of November in the year two thousand and seventeen. Fait à Berne, le vingt-trois novembre deux mille dix-sept.

Sastavljeno u Bernu dvadeset trećeg studenoga dvije tisuće sedamnaeste. Fatto a Berna addì ventitré novembre duemiladiciassette.

Bernē, divi tūkstoši septiņpadsmitā gada divdesmit trešajā novembrī.

Sudarytas Berne du tūkstančiai septynioliktų metų lapkričio dvidešimt xxxxxx dieną. Xxxx Xxxxxxx, a kétezer-tizenhetedik év november havának huszonharmadik napján. Magħmul f'Bern fit-tlieta u għoxrin jum ta' Novembru tas-sena elfejn u sbatax.

Gedaan te Bern, drieëntwintig november tweeduizend zeventien.

Sporządzono w Xxxxxx w dniu dwudziestego trzeciego listopada dwa tysiące siedemnastego roku. Feito em Berna aos vinte e três dias do mês de novembro de dois mil e dezassete.

Întocmit la Berna la douăzeci și trei noiembrie două mii șaptesprezece. V Berne dvadsiateho tretieho novembra dvetisíc sedemnásť.

V Bernu, triindvajsetega novembra dva tisoč sedemnajst.

Tehty Bernissä kahdentenakymmenentenäkolmantena päivänä marraskuuta vuonna kaksituhattaseitsemäntoista. Utfärdat i Bern den tjugotredje november tjugohundrasjutton.

За Европейския съюз Рог la Unión Europea Za Evropskou unii

For Den Europæiske Union Für die Europäische Union Euroopa Liidu nimel

Για την Ευρωπαϊκή Ένωση For the European Union Pour l'Union européenne Za Europsku uniju

Per l'Unione europea Eiropas Savienības vārdā – Europos Sąjungos vardu Az Európai Unió részéről Għall-Unjoni Ewropea Voor de Europese Unie

W imieniu Unii Europejskiej Pela União Europeia

Pentru Uniunea Europeană Za Európsku úniu

Za Evropsko unijo Euroopan unionin puolesta För Europeiska unionen

За Конфедерация Швейцария Por la Confederación Suiza Za Švýcarskou konfederaci For Det Schweiziske Forbund

Für die Schweizerische Eidgenossenschaft Šveitsi Konföderatsiooni nimel

Για την Ελβετική Συνομοσπονδία For the Swiss Confederation Pour la Confédération suisse Za Švicarsku Konfederaciju

Per la Confederazione Svizzera Šveices Konfederācijas vārdā – Šveicarijos Konfederacijos vardu A Svájci Államszövetség részéről Għall-Konfederazzjoni Svizzera Voor de Zwitserse Bondsstaat

W imieniu Konfederacji Szwajcarskiej Pela Confederação Suíça

Pentru Confederația Elvețiană Za Švajčiarsku konfederáciu Za Švicarsko konfederacijo Sveitsin valaliiton puolesta För Schweiziska edsförbundet

BILAGA I

GRUNDLÄGGANDE KRITERIER

A. Grundläggande kriterier för fasta anläggningar

Grundläggande kriterier	I unionens utsläppshandelssystem	I Schweiz utsläppshandelssystem
Obligatorium för deltagande i utsläppshandelssystemet	Deltagande i utsläppshandelssystemet ska vara obligatoriskt för anläggningar som utför de verk­ samheter och släpper ut de växthusgaser som för­ tecknas nedan.	Deltagande i utsläppshandelssystemet ska vara ob­ ligatoriskt för anläggningar som utför de verksam­ heter och släpper ut de växthusgaser som förteck­ nas nedan.
Utsläppshandelssystemet ska omfattaminstdeverksamheter som anges i:	Bilaga I till direktiv 2003/87/EG i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande	Artikel 40 punkt 1 samt bilaga 6 i koldioxidförord­ ningen i den lydelse som gäller vid avtalets under­ tecknande
Utsläppshandelssystemet ska omfatta minst de växthusgaser som anges i:	Bilaga II till direktiv 2003/87/EG i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande	Artikel 1 punkt 1 i koldioxidförordningen i den ly­ delse som gäller vid avtalets undertecknande
Ett utsläppstak ska anges för utsläppshandelssystemet som är minst lika strängt som vad som anges i:	Direktiv 2003/87/EG i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande	— Artikel 18 punkt 1 i koldioxidlagen — Artikel 45 punkt 1 i koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets underteck­ nande
Ambitionsnivån för utsläpps­ handelssystemet ska vara minst lika hög som vad som anges i:	Artiklarna 9 och 9a i direktiv 2003/87/EG i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande	— Artiklarna 3 och 18 punkt 1 i koldioxidlagen — Artikel 45 punkt 1 samt bilaga 8 i koldioxidför­ ordningen i den lydelse som gäller vid avtalets underteck­ nande
De kvalitativa begränsningarna för internationella reduktionsenheter ska vara minst lika stränga som vad som anges i:	— Artiklarna 11a och 11b i direktiv 2003/87/EG — Kommissionens förordning (EU) nr 550/2011 av den 7 juni 2011 om fastställande av vissa begränsningar för utnyttjandet av internatio­ nella reduktionsenheter från projekt som om­ fattar industrigas i enlighet med Europaparla­ mentets och rådets direktiv 2003/87/EG — Artikel 58 i kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 av den 2 maj 2013 om upprät­ tande av ett unionsregister i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG och nr 406/2009/EG samt om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 920/2010 och (EU) nr 1193/2011 i den lydelse som gäller vid avtalets underteck­ nande	— Artiklarna 5 och 6 i koldioxidlagen — Artiklarna 4 och 4a punkt 1 samt bilaga 2 i koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets underteck­ nande

Grundläggande kriterier	I unionens utsläppshandelssystem	I Schweiz utsläppshandelssystem
De kvantitativa begränsningarna för internationella reduktionsenheter ska vara minst lika stränga som vad som anges i:	— Artikel 11a i direktiv 2003/87/EG — Kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 av den 2 maj 2013 om upprättande av ett unionsregister i enlighet med Europaparla­ mentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG och nr 406/2009/EG samt om upphävande av kommissionens förord­ ningar (EU) nr 920/2010 och (EU) nr 1193/2011 — Kommissionens förordning (EU) nr 1123/2013 av den 8 november 2013 om fastställande av rätten till internationella re­ duktionsenheter i enlighet med Europaparla­ mentets och rådets direktiv 2003/87/EG i den lydelse som gäller vid avtalets underteck­ nande	— Artiklarna 3 punkt 2 samt 16 punkt 2 i kol­ dioxidlagen — Artikel 48 i koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets underteck­ nande
Gratis tilldelning ska beräknas på grundval av riktmärken och justeringsfaktorer. Högst fem procent av antalet utsläppsrätter under perioden 2013–2020 ska reserveras för nya deltagare. Utsläppsrätter som inte tilldelas gratis ska auktioneras. Utsläppshandelssystemet ska i denna avsikt uppfylla åtminstone följande villkor:	— Artiklarna 10, 10a, 10b och 10c i direktiv 2003/87/EG — Kommissionens beslut 2011/278/EU av den 27 april 2011 om fastställande av unio­ nstäckande övergångsbestämmelser för har­ moniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG — Beräkningar för fastställande av den sektors­ övergripande korrigeringsfaktorn i EU:s ut­ släppshandelssystem under 2013–2020 — 2014 års förteckning över koldioxidläckage i den lydelse som gäller vid avtalets underteck­ nande	— Artiklarna 18 punkt 2 samt 19 punkterna 2 och 3 i koldioxidlagen — Artiklarna 45 punkt 2, 46 och 47 samt bi­ laga 9 i koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets underteck­ nande
I utsläppshandelssystemet ska sanktioner fastställas för de omständigheter och av den omfattning som anges i:	Artikel 16 i direktiv 2003/87/EG i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande	— Artikel 21 i koldioxidlagen — Artikel 56 i koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets underteck­ nande
Övervakning och rapportering i utsläppshandelssystemet ska vara minst lika strikt som vad som anges i:	— Artikel 14 i och bilaga IV till direktiv 2003/87/EG — Kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 av den 21 juni 2012 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG i den lydelse som gäller vid avtalets underteck­ nande	— Artikel 20 i koldioxidlagen — Artiklarna 49, 50–53 och 55 i koldioxidförord­ ningen i den lydelse som gäller vid avtalets underteck­ nande

Grundläggande kriterier	I unionens utsläppshandelssystem	I Schweiz utsläppshandelssystem
Verifiering och ackreditering i utsläppshandelssystemet ska vara minst lika strikt som vad som anges i:	— Artikel 15 i och bilaga V till direktiv 2003/87/EG — Kommissionens förordning (EU) nr 600/2012 av den 21 juni 2012 om verifiering av rap­ porter om utsläpp av växthusgaser och tonki­ lometer och ackreditering av kontrollörer i en­ lighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG	— Artiklarna 51–54 i koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets underteck­ nande
	i den lydelse som gäller vid avtalets underteck­ nande

B. Grundläggande kriterier för luftfart

Grundläggande kriterier	För EU	För Schweiz
Obligatorium för deltagande i utsläppshandelssystemet	Deltagande i utsläppshandelssystemet ska vara obligatoriskt för luftfartsverksamhet i enlighet med de kriterier som förtecknas nedan.	Deltagande i utsläppshandelssystemet ska vara ob­ ligatoriskt för luftfartsverksamhet i enlighet med de kriterier som förtecknas nedan.
Tillämpningsområde för luftfartsverksamhet och växthusgaser samt tillskrivning av flygningar och deras respektive utsläpp i enlighet med principen om avgående flygning enligt vad som anges i:	— Direktiv 2003/87/EG — Artiklarna 17, 29, 35 och 56 samt bilaga VII i kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 av den 2 maj 2013 om upprät­ tande av ett unionsregister i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG och nr 406/2009/EG samt om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 920/2010 och (EU) nr 1193/2011 — Flygningar från flygplatser belägna inom Schweiz territorium till flygplatser belägna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) kommer att vara undantagna från unio­ nens utsläppshandelssystem från och med 2017 i enlighet med artikel 25a i direktiv 2003/87/EG	Koldioxidlagen och koldioxidförordningen i den ly­ delse som gäller vid avtalets undertecknande: 1. Tillämpningsområdets omfattning Flygningar som ankommer till eller avgår från flygplatser belägna inom Schweiz territorium, med undantag för flygningar som avgår från flygplatser belägna i EES. Eventuella tillfälliga undantag i fråga om systemets omfattning, såsom undantag i den mening som av­ ses i artikel 28a i direktiv 2003/87/EG, får tillämpas i Schweiz utsläppshandelssystem i enlig­ het med de som införts i unionens utsläppshan­ delssystem. För luftfartsverksamhet ska endast ut­ släpp av koldioxid omfattas. 2. Begränsningar av tillämpningsområdet Det allmänna tillämpningsområde som anges i punkt 1 ska inte omfatta
		1. flygningar som uteslutande genomförs vid of­ ficiella uppdrag för transport av regerande monark och hans/hennes närmaste familj, statsöverhuvud, regeringschefer eller rege­ ringsministrar och detta styrks med en rele­ vant uppgift i färdplanen,
		2. flygningar för militära ändamål och flygningar i tull- eller polistjänst,
		3. flygningar i samband med eftersökning och räddning och flygningar för brandbekämp­ ning, humanitära flygningar och ambulans­ flygningar,
		4. flygningar som uteslutande genomförs enligt visuellflygregler enligt bilaga 2 till konventio­ nen angående internationell civil luftfart av den 7 december 1944,

Grundläggande kriterier	För EU	För Schweiz
		5. flygningar som avslutas vid samma flygplats som ett luftfartyg startade ifrån utan mellan­ landningar, 6. skolflygningar som uteslutande genomförs för att erhålla eller behålla certifikat, eller klassifi­ cering när det gäller flygbesättning, och detta styrks genom vederbörlig anteckning i färdpla­ nen, under förutsättning att flygningen inte används för passagerar- och/eller fraktbeford­ ran eller för positionering eller överförings­ flygningar, 7. flygningar som uteslutande genomförs i syfte att bedriva vetenskaplig forskning, 8. flygningar som uteslutande genomförs i syfte att kontrollera, testa eller certifiera luftfartyg eller luftburen eller markbaserad utrustning, 9. flygningar med luftfartyg vars maximala certi­ fierade startmassa understiger 5 700 kg, 10. flygningar som genomförs av kommersiella luftfartygsoperatörer med en sammanlagd år­ lig utsläppsmängd på mindre än 10 000 ton per år för flygningar som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem, eller med färre än 243 flygningar per period under tre på var­ andra följande fyramånadersperioder inom tillämpningsområdet för det schweiziska ut­ släppshandelssystemet, om operatörerna inte omfattas av unionens utsläppshandelssystem, samt 11. flygningar som genomförs av icke-kommersi­ ella luftfartygsoperatörer som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem och med en sammanlagd årlig utsläppsmängd på mindre än 1 000 ton per år i enlighet med motsva­ rande undantag som tillämpas i unionens ut­ släppshandelssystem, om operatörerna inte omfattas av unionens utsläppshandelssystem.
Utbyte av relevanta uppgifter om hur begränsningarna av tillämpningsområdet för luftfartsverksamhet tillämpas	De båda parterna ska samarbeta kring tillämpningen av begränsningarna av tillämpningsområdet i Schweiz utsläppshandelssystem och i unionens utsläppshandelssystem i fråga om kommersiella och icke-kommersiella operatörer i enlighet med denna bilaga. I synnerhet ska båda parterna att säkerställa att alla uppgifter som krävs för att korrekt identifiera de flygningar och luftfartygsoperatörer som om­ fattas av Schweiz utsläppshandelssystem och av unionens utsläppshandelssystem överförs i god tid.
Utsläppstak (totalt antal utsläppsrätter som ska tilldelas luftfartygsoperatörer)	Artikel 3c i direktiv 2003/87/EG.	Utsläppstaket ska ligga på en liknande nivå som i unionens utsläppshandelssystem, särskilt med av­ seende på procentuell minskning mellan år och handelsperioder. De utsläppsrätter som ryms un­ der utsläppstaket ska tilldelas enligt följande: — 15 % ska auktioneras, — 3 % ska avsättas i en särskild reserv, och — 82 % ska tilldelas gratis. Fördelningen får ses över i enlighet med artiklar­ na 6 och 7 i detta avtal.

Grundläggande kriterier	För EU	För Schweiz
		Fram till och med 2020 ska antalet utsläppsrätter som ryms under utsläppstaket beräknas enligt bot­ tom-up-metoden på grundval av de utsläppsrätter som ska tilldelas gratis i enlighet med ovanstående fördelning av tilldelningen. Eventuella tillfälliga undantag i fråga om utsläppshandelssystemets om­ fattning kräver en motsvarande proportionell an­ passning av de antal som ska tilldelas. Från och med 2021 ska antalet utsläppsrätter som ryms under utsläppstaket fastställas utifrån ut­ släppstaket 2020, med hänsyn tagen till en eventu­ ell procentuell minskning i enlighet med unionens utsläppshandelssystem.
Tilldelning av utsläppsrätter för luftfart genom auktionering av utsläppsrätter	Artikel 3d i direktiv 2003/87/EG.	Schweiziska utsläppsrätter ska auktioneras av be­ hörig schweizisk myndighet. Schweiz har rätt till intäkterna från auktioneringen av de schweiziska utsläppsrätterna.
Särskild reserv för vissa luftfartygsoperatörer	Artikel 3f i direktiv 2003/87/EG.	Utsläppsrätter ska avsättas i en särskild reserv för nya deltagare och verksamheter under snabb till­ växt, men med undantag för att Schweiz fram till och med 2020 inte kommer att ha någon särskild reserv eftersom referensåret för insamling av upp­ gifter om den schweiziska luftfartsverksamheten kommer att vara 2018.
Riktmärke för gratis tilldelning av utsläppsrätter till luftfartygsoperatörer	Artikel 3e i direktiv 2003/87/EG.	Riktmärket får inte vara högre än i unionens ut­ släppshandelssystem. Fram till och med 2020 kommer det årliga rikt­ märket att vara 0,000642186914222035 ut­ släppsrätter per tonkilometer.
Gratis tilldelning av utsläppsrätter för luftfartygsoperatörer	Artikel 3e i direktiv 2003/87/EG. I enlighet med artikel 25a i direktiv 2003/87/EG ska justeringar av utfärdandet av utsläppsrätter göras som motsvarar de skyldigheter till rappor­ tering och överlämnande av utsläppsrätter som följer av den faktiska tillämpningen av unionens utsläppshandelssystem på flygningar mellan EES och Schweiz.	Antalet utsläppsrätter som tilldelas luftfartygsope­ ratörer gratis beräknas genom att multiplicera det antal tonkilometer som operatören rapporterade in för referensåret med gällande riktmärke.
De kvalitativa begränsningarna för internationella reduktionsen­ heter ska vara minst lika stränga som vad som anges i:	Artiklarna 11a och 11b i direktiv 2003/87/EG och kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 av den 2 maj 2013 om upprättande av ett unionsregister i enlighet med Europaparla­ mentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG och nr 406/2009/EG samt om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 920/2010 och (EU) nr 1193/2011.	— Artiklarna 5 och 6 i koldioxidlagen — Artiklarna 4 och 4a punkt 1 samt bilaga 2 i koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets ikraftträdande.
Kvantitativa begränsningar för användning av internationella reduktionsenheter	Artikel 11a i direktiv 2003/87/EG.	Användningen ska vara 1,5 % av verifierade ut­ släpp fram till och med 2020.

Grundläggande kriterier	För EU	För Schweiz
Insamling av uppgifter om tonkilometer för referensår	Artikel 3e i direktiv 2003/87/EG.	Med undantag för vad som anges nedan ska in­ samling av uppgifter om tonkilometer göras vid samma tidpunkt och med samma metoder som vid insamling av uppgifter om tonkilometer för unionens utsläppshandelssystem. Fram till och med 2020 ska referensåret för insam­ ling av uppgifter för schweizisk luftfartsverksam­ het vara 2018, i enlighet med förordningen om in­ samling av uppgifter om tonkilometer utförda av luftfartygsoperatörer i den lydelse som gäller vid avtalets ikraftträdande.
Övervakning och rapportering	— Artikel 14 och bilaga IV i direktiv 2003/87/EG — Kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 av den 21 juni 2012 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG i den lydelse som gäller vid avtalets underteck­ nande	Bestämmelserna om övervakning och rapportering ska vara lika strikta som bestämmelserna i unio­ nens utsläppshandelssystem.
Verifiering och ackreditering	— Artikel 15 och bilaga V i direktiv 2003/87/EG — Kommissionens förordning (EU) nr 600/2012 av den 21 juni 2012 om verifiering av rap­ porter om utsläpp av växthusgaser och tonki­ lometer och ackreditering av kontrollörer i en­ lighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG i den lydelse som gäller vid avtalets underteck­ nande	Bestämmelserna om verifiering och ackreditering ska vara lika strikta som bestämmelserna i unio­ nens utsläppshandelssystem.
Administration	De kriterier som anges i artikel 18a i direktiv 2003/87/EG ska gälla. För detta ändamål och i en­ lighet med artikel 25a i direktiv 2003/87/EG ska Schweiz betraktas som en administrerande med­ lemsstat i fråga om tillskrivandet av administrati­ onen av luftfartygsoperatörer till Schweiz och medlemsstaterna i EU (EES). I enlighet med artikel 25a i direktiv 2003/87/EG ska de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna i EU (EES) ansvara för alla uppgifter som rör ad­ ministration av luftfartygsoperatörer som till­ skrivits dem, inbegripet uppgifterna som rör Schweiz utsläppshandelssystem (t.ex. mottagande av verifierade utsläppsrapporter som omfattar luftfartsverksamhet både i Schweiz och i EU, till­ delning, utfärdande och överföring av utsläpps­ rätter, efterlevnad och tillsyn etc.). Europeiska kommissionen och de behöriga myn­ digheterna i Schweiz ska bilateralt enas om över­ lämnande av relevant dokumentation och infor­ mation.	I enlighet med koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande ska Schweiz ansvara för administrationen av luftfar­ tygsoperatörer som — har en gällande operativ licens som beviljats av Schweiz, eller — har de största skattade tillskrivna utsläppen från luftfart i Schweiz enligt de sammankopp­ lade systemen. De behöriga myndigheterna i Schweiz ska ansvara för alla uppgifter som rör administration av luft­ fartygsoperatörer som tillskrivits dem, inbegripet uppgifterna som rör unionens utsläppshandelssys­ tem (t.ex. mottagande av verifierade utsläppsrap­ porter som omfattar luftfartsverksamhet både i Schweiz och i EU, tilldelning, utfärdande och överföring av utsläppsrätter, efterlevnad och tillsyn etc.).

Grundläggande kriterier	För EU	För Schweiz
	I synnerhet ska Europeiska kommissionen i enlig­ het med artikel 25a i direktiv 2003/87/EG säker­ ställa överföring av det antal utsläppsrätter från EU till de behöriga schweiziska myndigheterna som behövs för den kostnadsfria tilldelningen till luftfartygsoperatörer som administreras av Schweiz. I fråga om ett bilateralt avtal om administratio­ nen av flygningar som rör EuroAirport Basel- Mulhouse-Freiburg och som inte innebär någon ändring av direktiv 2003/87/EG ska Europeiska kommissionen på lämpligt sätt underlätta genom­ förandet av detta avtal, under förutsättning att det inte innebär dubbelräkning.	De behöriga myndigheterna i Schweiz och Europe­ iska kommissionen ska bilateralt enas om överläm­ nande av relevant dokumentation och informa­ tion. I synnerhet ska de behöriga myndigheterna i Schweiz överföra det antal schweiziska utsläpps­ rätter till EU:s behöriga myndigheter som behövs för den kostnadsfria tilldelningen till luftfartygs­ operatörer som administreras av medlemsstaterna i EU (EES).
Rättslig efterlevnad	Parterna ska genomdriva bestämmelserna i respektive utsläppshandelssystem gentemot luftfartygsope­ ratörer som inte uppfyller skyldigheterna i respektive utsläppshandelssystem oavsett om operatörerna administreras av en behörig myndighet i EU (EES) eller Schweiz, om ytterligare åtgärder krävs från den myndighet som administrerar operatören.
Tillskrivning av administration av luftfartygsoperatörer	I enlighet med artikel 25a i direktiv 2003/87/EG ska den förteckning som Europeiska kommissionen offentliggör enligt artikel 18a.3 i direktiv 2003/87/EG ange administrerande medlemsstat, inbegripet Schweiz, för varje luftfartygsoperatör. De luftfartygsoperatörer som tillskrivs Schweiz första gången efter att detta avtal träder i kraft ska ad­ ministreras av Schweiz efter den 30 april det året och före den 1 augusti det året. De båda parterna ska samarbeta om utbyte av relevant dokumentation och information. Tillskrivningen av en luftfartygsoperatör ska inte påverka vilket av de respektive utsläppshandelssys­ temen som operatören omfattas av (dvs. en operatör som omfattas av unionens utsläppshandelssystem men administreras av den behöriga myndigheten i Schweiz ska ha samma skyldigheter enligt unionens utsläppshandelssystem vid sidan av skyldigheterna enligt Schweiz utsläppshandelssystem, och omvänt).
Genomförandebestämmelser	Eventuella ytterligare bestämmelser som behövs för att organisera arbetet och samarbetet i den gemen­ samma kontaktpunkten för kontoinnehavare inom luftfartssektorn ska utarbetas och antas av den ge­ mensamma kommittén i enlighet med artiklarna 12, 13 och 22 i detta avtal efter att avtalet har under­ tecknats. Dessa bestämmelser ska träda i kraft samtidigt som detta avtal.
Bistånd från Eurocontrol	Med avseende på de delar av detta avtal som rör luftfart ska Europeiska kommissionen inbegripa Schweiz i det mandat som getts till Eurocontrol i fråga om unionens utsläppshandelssystem.

C. Grundläggande kriterier för register

Varje parts utsläppshandelssystem ska innehålla ett register och en transaktionsförteckning som ska uppfylla nedanstående grundläggande kriterier i fråga om säkerhetsmekanismer och säkerhetsförfaranden och för att öppna och hantera konton.

Grundläggande kriterier för säkerhetsmekanismer och säkerhetsförfaranden:

Registren och transaktionsförteckningarna ska innehålla skydd av sekretess, integritet, tillgänglighet och autenticitet för de uppgifter som lagras i systemet. För detta ändamål ska parterna genomföra följande säkerhetsmekanismer:

Grundläggande kriterier

För tillträde till konton ska en mekanism för tvåfaktorsautentisering krävas för alla användare som vill få tillträde till kontot.

En mekanism för transaktionssignaturer ska krävas både för att inleda och för att godkänna transaktioner. En verifier­ ingskod ska skickas till användarna via en annan kanal.

Alla följande åtgärder ska inledas av en person och godkännas av en annan person (fyra ögon-principen):

— Alla åtgärder som vidtas av en administratör, såvida de inte utgör motiverade undantag som definieras i de tekniska standarderna för sammankoppling.

— Alla överföringar av enheter, såvida de inte kan motiveras av en alternativ åtgärd som ger samma grad av säkerhet.

Ett system med meddelanden som gör användare uppmärksamma på om åtgärder vidtas som påverkar deras konton och innehav ska finnas på plats.

En fördröjning på 26 timmar mellan inledningen av en överföring och utförandet av den tillämpas för alla användare i syfte att få information och stoppa misstänkta olagliga överföringar.

Den schweiziska förvaltaren och unionens centrala förvaltare ska vidta åtgärder för att underrätta användarna om deras ansvar för säkerheten i sina system (persondatorer, nätverk, …) och när det gäller hantering av uppgifter och användning av internet.

Grundläggande kriterier för att öppna och hantera konton:

Grundläggande kriterier Öppnande av ett verksamhetsutövarkonto/verksamhetsutövardepåkonto:

Ansökan från verksamhetsutövaren eller den behöriga myndigheten om att öppna ett verksamhetsutövarkonto (verksam­ hetsutövardepåkonto) ska skickas till den nationella administratören (den federala miljömyndigheten, FOEN, i fråga om Schweiz). Ansökan ska innehålla tillräcklig information för att identifiera anläggningen och ett lämpligt anläggnings-id.

Öppnade av ett luftfartygsoperatörskonto/luftfartygsoperatörsdepåkonto:

Varje luftfartygsoperatör som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem eller unionens utsläppshandelssystem ska ha ett luftfartygsoperatörskonto/luftfartygsoperatörsdepåkonto. För luftfartygsoperatörer som administreras av myndighe­ terna i Schweiz ska kontot finnas i det schweiziska registret. Ansökan från luftfartygsoperatören eller ett behörigt ombud för luftfartygsoperatören ska skickas till den nationella administratören (FOEN, i fråga om Schweiz) inom 30 arbetsdagar efter godkännandet av luftfartygsoperatörens övervakningsplan eller överföringen av den från en medlemsstat i EU (EES) till de schweiziska myndigheterna. Ansökan ska innehålla de unika koderna för de luftfartyg som operatören använder och som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem eller av unionens utsläppshandelssystem.

Öppnande av ett personligt konto/persondepåkonto:

Ansökan om att öppna ett personligt konto/persondepåkonto ska skickas till den nationella administratören (FOEN, i fråga om Schweiz). Ansökan ska innehålla tillräcklig information för att identifiera kontoinnehavaren/den sökande, och innehålla minst följande:

— För en fysisk person: identitetsbevis och kontaktuppgifter.

— För en juridisk person:

— Utdrag ur handelsregistret, ELLER

— den juridiska personens stiftelseurkunder och en handling som styrker registrering av den juridiska personen.

— Utdrag ur belastningsregistret för den fysiska personen eller, om den sökande är en juridisk person, för dess verksam­ hetsledare.

Behöriga ombud/kontoombud:

Det ska för varje konto finnas minst ett behörigt ombud/kontoombud som utses av den blivande kontoinnehavaren. De behöriga ombuden/kontoombuden ska inleda transaktioner och andra processer för kontoinnehavarens räkning. När ett behörigt ombud utses ska följande uppgifter om det behöriga ombudet/kontoombudet lämnas:

— Namn och kontaktuppgifter.

— Handling som styrker identiteten.

— Utdrag ur belastningsregistret.

Kontroll av handlingar:

Alla kopior av handlingar som lämnas som underlag för att öppna ett personligt konto/persondepåkonto eller för att utse ett behörigt ombud/kontoombud ska vara bestyrkta. Xxxxxx av handlingar som utfärdats utanför den stat som begär kopian ska legaliseras. Bestyrkanden eller legaliseringar får vid ansökningsdatum inte vara mer än tre månader gamla.

Avslag på ansökan om att öppna eller uppdatera ett konto eller om att utse ett behörigt ombud/kontoombud:

En nationell administratör (FOEN, i fråga om Schweiz) får avslå en ansökan om att öppna eller uppdatera ett konto eller om att utse ett behörigt ombud/kontoombud under förutsättning att avslaget är rimligt och försvarbart. Avslaget måste motiveras av minst ett av följande skäl:

— Om de uppgifter och handlingar som lämnats är ofullständiga, inaktuella eller på annat sätt otillförlitliga eller felak­ tiga.

— Om det utsedda ombudet utreds eller under de senaste fem åren har fällts för bedrägeri som berör utsläppsrätter eller Kyotoenheter, penningtvätt, finansiering av terrorism eller andra allvarliga brott för vilka kontot kan vara ett instru­ ment.

— Av skäl som anges i nationell rätt eller unionsrätt.

Regelbunden kontroll av kontouppgifter:

Kontoinnehavarna ska omedelbart rapportera ändringar av konto- eller användaruppgifter till den nationella administra­ tören (FOEN, i fråga om Schweiz) tillsammans med det underlag för uppgifterna som krävs av den nationella administra­ tör som är ansvarig för att i god tid godkänna uppdateringen.

Den nationella administratören ska minst en gång vart tredje år kontrollera om de uppgifter som rör kontot fortfarande är fullständiga, aktuella, tillförlitliga och sanningsenliga och ska be kontoinnehavaren att meddela eventuella ändringar.

Avstängning av tillträdesrätt till konton:

Vid överträdelse av en bestämmelse om register enligt artikel 3 i detta avtal eller utredning av en möjlig överträdelse av dessa bestämmelser får tillträdesrätten till konton stängas av.

Sekretess och utlämnande av uppgifter:

Uppgifter i EUTL, SSTL, unionsregistret och varje annat register för Kyotoprotokollet, inbegripet information om konto­ saldon, genomförda transaktioner, den unika enhetskoden för utsläppsrätter och det unika numeriska värdet för serie­ nummer för Kyotoenheter som finns där eller som berörs av en transaktion, ska vara sekretessbelagda.

Sådana sekretessbelagda uppgifter kan lämnas till berörda offentliga organ på deras begäran och på villkor att en sådan begäran tjänar ett legitimt syfte och är motiverad, nödvändig och proportionerlig (för att uppdaga, utreda och beivra brott, för skatteförvaltnings- och skatteverkställighetsändamål, för revision och ekonomisk övervakning för att förhindra och bekämpa bedrägerier, penningtvätt, finansiering av terrorism eller andra allvarliga brott, otillbörlig marknadspåver­ kan eller andra överträdelser av unionsrätt eller nationell rätt, som begås av en EES-medlemsstat eller av Schweiz eller för att säkerställa att unionens och Schweiz utsläppshandelssystem fungerar väl).

D. Grundläggande kriterier för auktionsplattformar och auktionsverksamhet

Enheter som genomför auktioner i parternas utsläppshandelssystem ska uppfylla nedanstående grundläggande kriterier och genomföra auktionerna i enlighet med dessa.

	Grundläggande kriterier
1	Den enhet som genomför auktionen ska väljas ut genom en process som säkerställer transparens, proportionali­ tet, likabehandling, icke-diskriminering och konkurrens mellan olika potentiella auktionsplattformar på grundval av unionens eller nationell upphandlingslagstiftning.

	Grundläggande kriterier
2	Den enhet som genomför auktionen ska vara auktoriserad för denna verksamhet och ska vidta nödvändiga skyddsåtgärder vid utförandet av verksamheten; i dessa skyddsåtgärder ingår bland annat arrangemang för att identifiera och hantera potentiella negativa följder av eventuella intressekonflikter, identifiera och hantera risker som marknaden utsätts för, ha transparenta och icke skönsmässiga regler och förfaranden för rättvis och korrekt auktionering, samt tillräckliga ekonomiska resurser för att auktioneringen ska fungera på ett korrekt sätt.
3	För tillträde till auktioner ska minimikraven vad gäller lämpliga kundkontroller vara uppfyllda för att säkerställa att deltagare inte undergräver auktioneringsverksamheten.
4	Auktioneringsförfarandet ska vara förutsägbart, framför allt vad gäller auktionernas tidsschema och ordningsföljd samt de beräknade volymer som ska göras tillgängliga. De viktigaste aspekterna av auktionsmetoden, däribland tidsschema, datum och beräknade försäljningsvolymer, ska offentliggöras på webbplatsen för den enhet som an­ svarar för auktioneringen minst en månad innan auktionerna inleds. Även alla viktigare ändringar ska meddelas så långt i förväg som möjligt.
5	Auktioneringen av utsläppsrätter ska genomföras med målsättningen att minimera eventuell påverkan på parter­ nas respektive utsläppshandelssystem. Den enhet som ansvarar för auktioneringen ska säkerställa att auktionspri­ serna inte skiljer sig avsevärt från det relevanta priset för utsläppsrätter på sekundärmarknaden under auktioner­ ingsperioden, vilket skulle tyda på brister i auktionerna.
6	All icke-konfidentiell information som är relevant för auktionerna, inbegripet all lagstiftning, vägledning och alla formulär, ska offentliggöras på ett öppet och transparent sätt. Resultatet av varje genomförd auktion ska offent­ liggöras så snart det är praktiskt möjligt och ska omfatta all relevant icke-konfidentiell information. Rapporter om resultatet av auktionerna ska offentliggöras minst en gång om året.
7	Auktionering av utsläppsrätter ska genomföras enligt lämpliga regler och förfaranden för att minska risken för konkurrensbegränsande beteende, marknadsmissbruk, penningtvätt och finansiering av terrorism i samband med auktioner. Sådana regler och förfaranden ska i möjligaste mån inte vara mindre strikta än de som tillämpas för fi­ nansmarknader i respektive parts lagstiftning. Den enhet som ansvarar för auktioneringen ska ansvara för att åt­ gärder, förfaranden och processer införs som säkerställer auktionernas integritet. Enheten ska även övervaka marknadsaktörernas beteende och underrätta behöriga offentliga myndigheter vid händelse av konkurrensbegrän­ sande beteende, marknadsmissbruk, penningtvätt eller finansiering av terrorism.
8	Den enhet som genomför auktionerna och auktioneringen av utsläppsrätter ska stå under tillsyn av behöriga myndigheter. Utsedda behöriga myndigheter ska ha nödvändiga rättsliga befogenheter och tekniska arrangemang för att utöva tillsyn av — organisation och uppförande hos de som driver auktionsplattformarna, — organisation och uppförande hos professionella mellanhänder som agerar för kundernas räkning, — marknadsaktörers beteende och transaktioner, för att förhindra insiderhandel och otillbörlig marknadspåver­ kan, samt — marknadsaktörers transaktioner, för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Tillsynen ska i möjligaste mån inte vara mindre strikt än den som tillämpas för avfinansmarknader i respektive parts lagstiftning.

Schweiz ska sträva efter att använda sig av en privat enhet för auktionering av sina utsläppsrätter, i enlighet med bestämmelserna för offentlig upphandling.

Fram till dess att en sådan enhet har anlitats, och om antalet utsläppsrätter som ska auktioneras under ett år understiger ett fast gränsvärde, får Schweiz fortsätta att använda sig av nuvarande arrangemang för auktionering, dvs. de auktioner som genomförs av FOEN, enligt följande villkor:

1. Gränsvärdet ska vara 1 000 000 utsläppsrätter, inbegripet utsläppsrätter som ska auktioneras för luftfartsverksamhet.

2. Med undantag för kriterierna 1 och 2, samt kriterierna 7 och 8, som endast gäller FOEN, ska de grundläggande kriterierna i punkterna 1–8 gälla i möjligaste mån. Det grundläggande kriteriet i punkt 3 ska gälla tillsammans med följande bestämmelse: tillstånd att lägga bud vid auktionering av schweiziska utsläppsrätter enligt de arrangemang för auktionering som tillämpades vid tidpunkten när detta avtal undertecknades ska garanteras för alla enheter i EES som har tillstånd att lägga bud vid auktioner i unionen.

Schweiz får utse enheter som ansvarar för auktioner som äger rum i EES.

BILAGA II

TEKNISKA STANDARDER FÖR SAMMANKOPPLING

I de tekniska standarderna för sammankoppling ska följande specificeras:

— Kommunikationslänkens arkitektur.

— Säkerheten för överföring av uppgifter.

— Förteckningen över funktioner (transaktioner, redovisning …).

— Definitionen av webbtjänsterna.

— Kraven för uppgiftslagring.

— Driftsarrangemangen (hjälpcentral, support).

— Aktiveringsplanen och provningsförfarandet för kommunikationen.

— Förfarandet för provning av säkerheten.

I de tekniska standarderna för sammankoppling ska anges att administratörer ska vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa att SSTL, EUTL och kopplingen är i drift 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, och att driftsavbrotten i SSTL, EUTL och kopplingen begränsas till ett minimum.

I de tekniska standarderna för sammankoppling ska anges att kommunikationen mellan SSTL och EUTL ska utgöras av en säker utväxling av meddelanden enligt protokollet Simple Object Access Protocol (SOAP) baserat på följande teknik (1):

— Webbtjänster som använder SOAP.

— Hårdvarubaserat virtuellt privat nät (VPN).

— XML (Extensible Markup Language).

— Digital signatur.

— NTP (Network Time Protocol).

De tekniska standarderna för sammankoppling ska ange ytterligare säkerhetskrav för det schweiziska registret, SSTL, unionsregistret och EUTL som ska dokumenteras i en säkerhetsplan. I de tekniska standarderna för sammankoppling ska särskilt följande anges:

— Om det finns misstankar om att säkerheten i det schweiziska registret, SSTL, unionsregistret eller EUTL har äventyrats ska båda parter omedelbart underrätta varandra och stänga kopplingen mellan SSTL och EUTL.

— Vid händelse av en säkerhetsöverträdelse ska parterna förbinda sig att omedelbart underrätta varandra. I den mån de tekniska uppgifterna finns tillgängliga ska en rapport som beskriver händelsen (datum, orsak, påverkan, åtgärder) utbytas mellan förvaltaren av det schweiziska registret och den centrala förvaltaren av unionsregistret inom 24 timmar efter säkerhetsöverträdelsen.

Det förfarande för provning av säkerheten som anges i de tekniska standarderna för sammankoppling ska vara slutfört innan kommunikationslänken mellan SSTL och EUTL upprättas och när en ny version eller leveransversion av SSTL eller EUTL krävs.

De tekniska standarderna för sammankoppling ska föreskriva två provmiljöer utöver produktionsmiljön: en provmiljö för utvecklare och en acceptansmiljö.

Parterna ska genom förvaltaren av det schweiziska registret och unionens centrala förvaltare tillhandahålla bevis för att en oberoende säkerhetsbedömning av systemen har gjorts under de senaste tolv månaderna i enlighet med de krav som anges i de tekniska standarderna för sammankoppling. Provning av säkerheten och i synnerhet penetrationsprovning ska göras på alla nya större leveransversioner av programvaran i enlighet med de säkerhetskrav som anges i de tekniska standarderna för sammankoppling. Penetrationsprovningen får inte utföras av programvaruutvecklaren eller av en underleverantör till programvaruutvecklaren.

(1) Denna teknik används i dag för att upprätta en förbindelse mellan unionsregistret och den internationella transaktionsförteckningen, liksom för förbindelsen mellan det schweiziska registret och den internationella transaktionsförteckningen.

BILAGA III

KÄNSLIGHETSNIVÅER OCH HANTERINGSANVISNINGAR

Parterna ska använda följande känslighetsnivåer för att identifiera känsliga uppgifter som hanteras och utbyts inom ramen för detta avtal:

— ETS Begränsad.

— ETS Känslig.

— ETS Kritisk.

Uppgifter markerade som ”ETS Kritisk” är känsligare än uppgifter markerade som ”ETS Känslig”, som i sin tur är känsligare än uppgifter markerade som ”ETS Begränsad”.

Parterna är eniga om att utarbeta hanteringsanvisningar baserade på den befintliga informationsklassningspolicyn för unionens utsläppshandelssystem och på Schweiz förordning om uppgiftsskydd och federala lag om dataskydd. Dessa hanteringsanvisningar ska lämnas till den gemensamma kommittén för godkännande. Efter godkännandet måste alla uppgifter hanteras efter sin känslighetsnivå i enlighet med dessa hanteringsanvisningar.

Om parterna gör olika bedömningar av känslighetsnivån ska den högre nivån tillämpas.

Respektive parts lagstiftning ska innefatta grundläggande säkerhetskrav som motsvarar följande steg i hanteringen och beakta känslighetsnivåerna för utsläppshandelssystemet:

— Skapande av dokument

— Resurser.

— Känslighetsnivå.

— Lagring

— Elektroniska dokument i nätverk.

— Elektroniska dokument i lokal miljö.

— Fysiska dokument.

— Elektronisk överföring

— Telefon och mobiltelefon.

— Fax.

— E-post.

— Dataöverföring.

— Fysisk överföring

— Muntlig.

— Personligt överlämnande.

— Postsystem.

— Användning

— Bearbetning med it-program.

— Tryck/utskrift.

— Mångfaldigande.

— Avlägsnande från permanent placering.

— Informationsförvaltning

— Regelbunden utvärdering av klassning och mottagare.

— Arkivering.

— Radering och förstöring.

BILAGA IV

DEFINITION aV KÄNSLIGHETSNIVÅER FÖR UTSLÄPPSHaNDELSSYSTEM

a.1 – Sekretess- och integritetsklassning

Med sekretess avses den konfidentiella karaktären hos uppgifter eller hos hela eller delar av ett informationssystem (såsom algoritmer, program och dokumentation) till vilka tillträdet är begränsat till behöriga personer, organ eller förfaranden.

Med integritet avses att informationssystemet och bearbetade uppgifter endast kan ändras genom avsiktliga och legitima åtgärder, och att systemet producerar ett förväntat resultat som är korrekt och fullständigt.

För varje uppgift i utsläppshandelssystemet som betraktas som känslig måste sekretessaspekten övervägas mot bakgrund av vilken den potentiella påverkan på verksamheten skulle vara om uppgiften röjs och integritetsaspekten måste beaktas mot bakgrund av vilken den potentiella påverkan på verksamheten skulle vara när uppgifterna oavsiktligt ändras eller helt eller delvis förstörs.

Sekretessnivån för information och integritetsnivån för ett informationssystem ska klassas efter en bedömning baserad

på kriterierna i avsnitt

a.2.

Dessa klassificeringar möjliggör en bedömning av informationens övergripande

känslighetsnivå med hjälp av mappningstabellen i avsnitt a.3.

a.2 – Sekretess- och integritetsklassning

a.2.1 – ”Låg klassning”

En låg klassning ska ges alla uppgifter som rör utsläppshandelssystemet och vars röjande för obehöriga personer och/eller integritetsförlust skulle vålla begränsad skada för parterna eller andra institutioner som i sin tur riskerar att

— i begränsad utsträckning påverka politiska eller diplomatiska förbindelser,

— vålla negativ lokal publicitet i fråga om parternas eller andra institutioners anseende eller rykte,

— vålla förlägenhet för enskilda personer,

— påverka personalens arbetsmoral/produktivitet,

— vålla begränsade ekonomiska förluster eller i begränsad utsträckning underlätta otillbörlig vinning eller fördel för enskilda personer eller företag,

— i begränsad utsträckning påverka en effektiv utveckling eller ett effektivt genomförande av parternas strategier, eller

— i begränsad utsträckning påverka en god förvaltning av parterna och deras verksamhet.

a.2.2 – ”Medelhög klassning”

En medelhög klassning ska ges alla uppgifter som rör utsläppshandelssystemet och vars röjande för obehöriga personer och/eller integritetsförlust skulle vålla skada för parterna eller andra institutioner som i sin tur riskerar att

— vålla förlägenhet i politiska eller diplomatiska förbindelser,

— vålla skada för parternas eller andra institutioners anseende eller rykte,

— vålla obehag för enskilda personer,

— vålla en betydande minskning av personalens arbetsmoral/produktivitet,

— vålla förlägenhet för parterna eller andra institutioner i affärsmässiga eller politiska förhandlingar med andra parter,

— vålla ekonomiska förluster eller underlätta otillbörlig vinning eller fördel för enskilda personer eller företag,

— påverka brottsutredningar,

— bryta mot juridiska eller avtalsmässiga skyldigheter om sekretesskydd av uppgifter,

— påverka en effektiv utveckling eller ett effektivt genomförande av parternas strategier, eller

— påverka en god förvaltning av parterna och deras verksamhet.

a.2.3 – ”Hög klassning”

En hög klassning ska ges alla uppgifter som rör utsläppshandelssystemet och vars röjande för obehöriga personer och/eller integritetsförlust skulle vålla katastrofal och/eller oacceptabel skada för parterna eller andra institutioner som i sin tur riskerar att

— påverka diplomatiska förbindelser negativt,

— vålla väsentligt obehag för enskilda personer,

— försvåra upprätthållandet av den operativa effektiviteten eller säkerheten hos parterna eller andra medverkande,

— vålla ekonomiska förluster eller underlätta otillbörlig vinning eller fördel för enskilda personer eller företag,

— bryta mot relevanta åtaganden om att upprätthålla förtroendet för uppgifter som tillhandahålls av tredje part,

— bryta mot lagstadgade restriktioner om utlämnande av uppgifter,

— skada brottsutredningar eller göra det lättare att begå brott,

— vara till nackdel för parterna i affärsmässiga eller politiska förhandlingar med andra parter,

— hindra en effektiv utveckling eller ett effektivt genomförande av parternas strategier, eller

— undergräva en god förvaltning av parterna och deras verksamhet.

a.3 – Bedömning av känslighetsnivåer för uppgifter i utsläppshandelssystem

Utifrån klassningen av sekretess och integritet i avsnitt a.2 fastställs den globala känslighetsnivån för uppgifter med hjälp av följande mappningstabell:

Sekretessklass Integritetsklass	Låg	Medel	Hög
Låg	ETS Begränsad	ETS Känslig (eller ETS Begränsad (*))	ETS Kritisk
Medel	ETS Känslig (eller ETS Begränsad (*))	ETS Känslig (eller ETS Kritisk (*))	ETS Kritisk
Hög	ETS Kritisk	ETS Kritisk	ETS Kritisk

(*) Möjligt alternativ som måste bedömas från fall till fall.