Contract
2007-04-02
B E S L U T
AB Providentor fond & försäkring i konkurs FI Dnr 06-11195-342 c/o advokaten Xxxxxx Xxxxxx
Advokatfirman Vinge KB Box 11025
404 21 GÖTEBORG
Återkallelse av tillstånd
Finansinspektionen återkallar tillståndet för AB Providentor fond & försäkring i konkurs, 556633-0063, att utöva försäkringsförmedling och sådan verksamhet som avses i 1 kap. 3 b § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Beslutet fattas med stöd av 8 kap. 1, 2 och 5 §§ lagen (2005:405) om försäkringsför- medling.
Beslutet gäller omedelbart.
Beslutet kan överklagas till länsrätten enligt bilaga.
En av förutsättningarna för att en juridisk person ska få tillstånd att utöva för- säkringsförmedling är att den juridiska personen inte är i konkurs. Finansin- spektionen ska återkalla tillståndet om försäkringsförmedlaren inte längre upp- fyller förutsättningarna för tillstånd.
Providentor försattes i konkurs den 15 januari 2007.
Även om det finns grund för att återkalla Providentors tillstånd med anledning av att bolaget är i konkurs, har Finansinspektionen valt att pröva om det finns skäl att återkalla Providentors tillstånd även med hänvisning till att bolaget har åsidosatt skyldigheten att iaktta god sed.
Finansinspektionen anser att Providentor har åsidosatt sin skyldighet att iaktta god försäkringsförmedlingssed.
Finansinspektionen anser vidare att Providentor har brutit mot lagen om värde- pappersrörelse genom att förmedla finansiella instrument utan erforderligt till- stånd. Med hänsyn till att Providentor till följd av sin konkurs nu har upphört
Finansinspektionen
P.O. Box 6750
SE-113 85 Stockholm
[Sveavägen 167]
Tel x00 0 000 00 00
Fax x00 0 00 00 00
xxxxxxxxxxxxxxxxxx@xx.xx xxx.xx.xx
med denna verksamhet, saknas grund för Finansinspektionen att ingripa mot Providentor enligt lagen om värdepappersrörelse. Finansinspektionen anser emellertid att det förhållandet att Providentor drivit annan tillståndspliktig verksamhet utan att ha tillstånd för det, medför att Providentor i sin verksamhet inte har iakttagit god försäkringsförmedlingssed eller i övrigt bedrivit den på ett sunt sätt.
Med hänsyn till det anförda och till att Providentor numera är i konkurs ska tillståndet återkallas.
Finansinspektionens granskning
Finansinspektionen har genomfört en granskning av Providentors verksamhet. Granskningen är föranledd av att Providentors samarbetspartners Acme Sveri- ge och Acme Luxembourg inte har betalat ut medel till Providentors kunder i enlighet med ingångna avtal. Huvudsyftet med granskningen har varit att un- dersöka om Providentors agerande i samband med deras kunders placeringar i dessa bolag står i överensstämmelse med aktuell lagstiftning på det finansiella området.
Underlaget för granskningen har utgjorts av:
• Platsbesök hos Providentor den 30 augusti 2006 och det material som erhållits vid platsbesöket.
• Efter platsbesöket inkomna kompletterande uppgifter och material från Providentor.
• Inkomna klagomål till Finansinspektionen.
• Uppgifter från SBAB och SEB angående förmedling av krediter.
• Material och information från kontakter med Konsumentverket, Datain- spektionen, Allmänna reklamationsnämnden och Ekobrottsmyndighe- ten.
• Allmänt tillgängliga registreringsuppgifter hos Finansinspektionen och Bolagsverket samt från Luxembourg.
Finansinspektionen har i en skrivelse den 15 januari 2007 gett Providentor till- fälle att yttra sig över sakomständigheter och Finansinspektionens bedömning. Providentor har kommit in med ett yttrande daterat den 31 januari 2007.
De berörda bolagen och deras verksamhet
Providentor
Uppgifter som inhämtats av Finansinspektionen
Providentor är försäkringsförmedlare sedan den 30 mars 2006 och har rätt att förmedla livförsäkringar i samtliga livförsäkringsklasser samt att som sidoverksamhet förmedla fondandelar. Providentor har i augusti 2006 anmält
gränsöverskridande försäkringsförmedling (samtliga livförsäkringsklasser) till Danmark och Norge.
Innan Providentor blev registrerat som försäkringsförmedlare var det sedan den 11 december 2002 registrerat som försäkringsmäklare för förmedling av livför- säkringar och fondandelar.
Providentor försattes i konkurs den 15 januari 2007 på egen begäran. Bolagets ledning bestod före konkursen enligt Bolagsverkets register av
• Xxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxx, styrelseledamot och ordförande
• Xxxxx Xxxxxxxx, styrelseledamot, och
• Xxxx Xxxxxx Xxxxxxx, styrelseledamot
I bolaget fanns en extern firmatecknare, Xxx-Xxxx Xxxxxxxxxxx. Firman teckna- des av styrelsen eller av Xxx-Xxxx Xxxxxxxxxxx och Xxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxx var för sig.
Xxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxx har varit styrelseledamot i bolaget under hela den tid som bolaget varit registrerat som försäkringsmäklare och försäkringsförmedla- re. Xxxxx Xxxxxxxx och Xxxx Xxxxxx Xxxxxxx var styrelseledamöter i bolaget sedan den 22 oktober 2003 respektive den 27 april 2004. Xxx-Xxxx Xxxxxxxxxxx blev extern vice verkställande direktör den 27 april 2004 och innehade den be- fattningen fram till och med den 16 oktober 2006. Därefter fungerade han en- bart som extern firmatecknare.
Under den tid som Finansinspektionens granskning avser, dvs. från våren 2004 till december 2006, ingick därutöver följande personer i ledningen för Provi- dentor.
• Xxxxxx Xxxxx, styrelseledamot och verkställande direktör under tiden den 11 oktober 2002–24 januari 2006, även verkställande direktör un- der tiden den 11 oktober 2002–1 mars 2006
• Xxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx, styrelseledamot under tiden den 22 oktober 2003–2 maj 2004
• Xxxx Xxxxxx Xxxxxxxx, styrelseledamot under tiden den 11 oktober 2002–7 juli 2004
• Xxxxx Xxxxxxxxx, extern verkställande direktör under tiden den 25 janu- ari 2006–16 oktober 2006, styrelseledamot och verkställande direktör under tiden den 2 mars 2006–16 oktober 2006
• Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxx, styrelsesuppleant under tiden den 2 mars 2006– 16 oktober 2006
Providentor hade sitt huvudkontor i Göteborg men bedrev verksamhet på flera orter i Sverige (framför allt i Göteborg, Helsingborg och Stockholm).
Providentor hade utvecklat ett franchisekoncept för försäkringsförmedlare av- seende förmedling och marknadsföring av försäkringar, fonder och andra inve- steringslösningar samt bolån. Franchisetagarna var självständiga näringsidkare men deras anställda var tillikaanställda hos Providentor.
Enligt Finansinspektionens noteringar hade Providentor före konkursen nio an- ställda försäkringsförmedlare. I början av hösten 2006 hade Providentor 22 an- ställda förmedlare enligt Finansinspektionens noteringar.
Av bolagets årsredovisningar för 2003–2005 framgår bl.a. följande.
År 2003 hade bolaget en omsättning på ca 10,5 miljoner kronor och en vinst på ca 72 000 kronor. År 2004 hade bolaget en omsättning på ca 21,5 miljoner kro- nor och en förlust på ca 705 000 kronor. År 2005 hade bolaget en omsättning på ca 29,2 miljoner kronor och en vinst på ca 393 000 kronor.
Uppgifter som lämnats av Providentor
Utöver försäkringsförmedling och fondandelsförmedling har Providentor marknadsfört s.k. strukturerade produkter, förvaltningstjänster inom fondför- säkring och premiepensionssparande samt bolån. Den förstnämnda kategorin omfattade bl.a. inlåningsprodukter från Acme Sverige och Acme Luxembourg. När det gäller bolån fanns det ett förmedlingsavtal mellan Providentor och SBAB från den 20 februari 2003. Det fanns inte något formaliserat samarbete mellan Providentor och SEB när det gäller bolån.
Providentor hade slutit samarbetsavtal med respektive leverantör om mark- nadsföring av dess produkter och Providentor fick provision av leverantören för sitt arbete.
Innan Providentor beslutade att inleda ett samarbete med en leverantör om marknadsföring av vissa produkter skedde ett samråd om saken i bolaget. Pro- videntor hade sedan i maj 2005 ett produktråd. Produktrådet bestod av bolagets vice verkställande direktör och två av bolagets försäkringsförmedlare. Dess uppgift var att löpande utvärdera bolagets s.k. referensportfölj och att lämna förslag på nya produkter och samarbetsavtal till bolagets ledning. Referensport- följen, som togs fram första gången i slutet av 2003, var ett internt arbetsmate- rial. Den var inte tvingande utan ett verktyg och en riktlinje för bolagets försäk- ringsförmedlare när de utifrån kundens egna önskemål och behov diskuterade fram lämpliga lösningar med kunden. Referensportföljens utformning och in- nehåll utvärderades och uppdaterades regelbundet.
Vid marknadsföring av produkter eller tjänster använde Providentor bl.a. tele- marketing och flygblad. Bolaget anordnade också marknadsföringsträffar där Providentor och en eller flera representanter för Providentors samarbetspartners var representerade. Målgruppen för dessa träffar var främst privatpersoner och företagsledare i mindre företag. Det var huvudsakligen nya kunder som bjöds in till marknadsföringsträffarna.
Vid marknadsföringsträffarna presenterade leverantörerna sina produkter och svarade på frågor från kunderna. Kunderna fick informationsmaterial som leve- rantörerna själva hade tagit fram. Providentor tog inte fram något eget material om leverantörernas produkter och tjänster. Vid dessa träffar marknadsförde Providentor även sina egna tjänster. Efter träffarna fanns det möjlighet för kun- derna att direkt eller vid ett senare tillfälle ha personliga möten med Providen- tors personal eller med någon av leverantörerna. Eftersom det vid dessa möten endast var fråga om marknadsföring gjordes inte någon behovsanalys för kun- den och därmed beaktades inte den enskilde kundens behov och förutsättning- ar. Efter marknadsföringsträffarna följde Providentor upp och dokumenterade kundkontakterna. Dokumentationen ska dock inte jämställas med dokumenta- tion enligt lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter, efter- som det inte samtidigt skedde någon rådgivning till kunden.
Acme Sverige
Vid Finansinspektionens granskning har det framkommit att Acme Sverige startade sin verksamhet under 2003. Bolaget har bedrivit factoring- och inkas- soverksamhet. Bolaget fick den 5 september 2003 tillstånd att bedriva inkasso- verksamhet av Datainspektionen. Inkassotillståndet återkallades av Datainspek- tionen den 12 september 2006 med anledning av Acme Sveriges konkurs (se nedan).
Innan ett inkassotillstånd lämnas, prövar Datainspektionen om inkassoverk- samheten kan antas komma att bedrivas på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt. Om sökanden är ett aktiebolag, bedöms den verkställande direktörens kva- lifikationer om en sådan finns, annars görs en bedömning av en styrelseleda- mot. Om Datainspektionen finner att den person som är föremål för bedömning inte ensam har erforderliga kvalifikationer, kan bedömningen avse denne till- sammans med en annan person. Den person i Acme Sverige som prövades av Datainspektionen innan inkassotillstånd lämnades var Xxxxxx Xxxxxxxx.
Acme Sveriges finansiering av sin factoringverksamhet skedde genom att Acme Sverige tog emot inlåning från allmänheten. När sådan inlåningsverk- samhet, som i Acme Sveriges fall, förenas med kreditgivning är hela verksam- heten tillståndspliktig finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Om inlåningsverksamheten inte förenas med kredit- givning, är den endast registreringspliktig enligt lagen (2004:299) om inlå- ningsverksamhet.
Acme Sverige började att ta emot inlåning från allmänheten under hösten 2004. Vid den tidpunkten hade Acme Sverige inte ansökt om tillstånd att driva finan- sieringsrörelse. Inlåningsprodukten kallades Acme Spar eller Acme Lånebevis– Certifikat. Inlåningen hade en löptid på 12, 36 eller 60 månader. Kunden fick en ränta som vida översteg vanlig bankränta och räntan var högre ju längre löp- tiden var.
I ett informationsmaterial avseende Acme Sverige från oktober 2004 anges att Acme Sverige kommer att under november 2004 ge in en ansökan till Finans- inspektionen om tillstånd att driva finansieringsrörelse och därmed få ställning som kreditmarknadsbolag. I informationen anges som skäl för det att det är ett led i att ytterligare förstärka kvalitetsstämpeln på bolaget. Att tillstånd är en förutsättning för att få driva verksamheten nämns dock inte i informationsmate- rialet. Vidare anges att statlig insättningsgaranti erhålls när Acme Sverige blir ett kreditmarknadsbolag men att detta endast gäller obundna medel upp till
250 000 kronor. I ett uppdaterat informationsmaterial från december 2004 an- ges att Acme Sverige kommer att ge in en ansökan till Finansinspektionen med målet att få ställning som kreditmarknadsbolag 2005.
Den 2 februari 2005 ansökte Acme Sverige hos Finansinspektionen om regi- strering av sin factoringverksamhet enligt lagen (1996:1006) om anmälnings- plikt avseende viss finansiell verksamhet. Anmälningsplikt enligt denna lag gäller för fysiska eller juridiska personer som avser att ägna sig åt valutaväx- ling i väsentlig omfattning, betalningsöverföring eller annan finansiell verk- samhet. Med annan finansiell verksamhet avses yrkesmässig verksamhet som huvudsakligen består i att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2–12 lagen om bank- och finansieringsrörelse. Till an- nan finansiell verksamhet hör inte att ta emot inlåning från allmänheten. För sådan verksamhet krävs som nyss har nämnts antingen registrering enligt lagen om inlåningsverksamhet eller, om den förenas med kreditgivning, tillstånd en- ligt lagen om bank- och finansieringsrörelse.
Acme Sverige återkallade sin ansökan om registrering i samband med att bola- get den 23 september 2005 till Finansinspektionen i stället kom in med en an- sökan om tillstånd att driva finansieringsrörelse.
Finansinspektionen avslog i beslut den 24 augusti 2006 Acme Sveriges ansö- kan om tillstånd att driva finansieringsrörelse. I avslagsbeslutet angavs sam- manfattningsvis följande.
”Finansinspektionen har under handläggningen av ärendet uppmärk- sammat en rad brister i Bolagets ansökan. Det kan konstateras att det inte går att bedöma vem som är ägare till Bolaget eller hur koncernstrukturen är ordnad eller hur Bolaget finansierar sin verksamhet.
Det har också framkommit att Xxxxxxx drivit tillståndspliktig inlånings- verksamhet trots att Xxxxxxx i sin ansökan sagt att Xxxxxxx inte tar emot inlåning från allmänheten.
Det är också klarlagt att Bolaget från och med den 22 augusti 2006 sak- nar såväl registrerad styrelse som verkställande direktör.
Med hänsyn till vad som framkommit om Bolagets organisation och verksamhet saknas förutsättningar för Finansinspektionen att meddela Xxxxxxx tillstånd att driva finansieringsverksamhet. Bolagets ansökan ska
därför avslås och Bolaget måste avveckla den inlånings och kreditgiv- ningsverksamhet Bolaget drivit.”
Acme Sverige försattes i konkurs den 24 augusti 2006 på egen begäran.
Acme Luxembourg
Av de uppgifter som Finansinspektionen har inhämtat från Luxembourg, till- gängliga på webbplatsen xxx.xxxxxxx.xxxxxx.xx, framgår bl.a. följande.
Acme Luxembourg bildades den 18 augusti 2004 med registreringsnummer
B 102 586. Bolaget hade sitt säte i Luxembourg och ett aktiekapital på 32 000 euro uppdelat på 3 200 aktier. Av dessa var 3 100 tecknade av ett bolag med namnet Luxembourg International Consulting S.A. och resterande 100 aktier av den verkställande direktören i sistnämnda bolag.
Aktiekapitalets storlek indikerar att Acme Luxembourg inte hade ställning som kreditinstitut i Luxembourg. Enligt artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verk- samhet i kreditinstitut ska ett kreditinstitut ha ett startkapital på minst en miljon euro.
Av registreringsuppgifterna framgår också att vid tidpunkten för Acme Lux- embourgs bildande bestod dess styrelse av Xxxxxx Xxx, Xxxx Xxxxxxxxxx och Luxembourg International Consulting S.A.
Acme Luxembourg har sedan bolaget bildades ändrat sitt namn tre gånger. Bo- laget hette från början Cabanco Capital S.A. Redan den 12 januari 2005 ändra- des namnet till Acme Capital S.A. Den 17 november 2005 ändrades namnet till Acme Capital Group S.A. och den 14 juni 2006 ändrades namnet tillbaka till det ursprungliga namnet Cabanco Capital S.A.
Acme-bolagens ägare
När det gäller ägandet i Acme-bolagen har det inte gått att utröna något annat än de uppgifter som redovisats ovan. Det har inte heller gått att utröna om det har funnits något koncernförhållande mellan Acme Sverige och Acme Luxem- bourg.
I ett internt e-postmeddelande från Per-Xxxx Xxxxxxxxxxx till Providentors per- sonal den 20 oktober 2004 anges följande. ”Acmes huvudägare är den arbetan- de styrelseordföranden Xxxxxx Xxx med familj, kreditchefen och operativt an- svarige Xxxxxx Xxxxxxxxxx (skattejurist) med familj, Marknadsansvarige Xxxx Xxxxxxxxxx med familj, ett utländskt bolag och resterande mindre ägare är 40- talet svenska privatpersoner.”
I samband med att Acme Sverige försattes i konkurs den 24 augusti 2006 lade Konsumentverket ut information om Acme-bolagen på sin webbplats. I infor- mationen uppmanades alla som hade krav mot något av Acme-bolagen att skicka in en anmälan till Konsumentombudsmannen.
Konsumentombudsmannen hade per den 4 december 2006 fått in ca 330 an- mälningar. Omkring 80 % av anmälarna har placerat pengar i Acme Luxem- bourg. Den fordran som anmälarna har mot Acme-bolagen uppgår till samman- lagt ca 80 miljoner kronor. Omkring 10 % av anmälarna har inte angett storle- ken på sin fordran. En genomsnittlig fordran ligger på ca 250 000 kronor. Den vanligaste löptiden på inlåningen är ett år.
Den helt övervägande delen av inlåningen i Acme-bolagen har förmedlats av Providentor. Den första inlåningen förmedlades av Providentor i november 2004.
Ett flertal konsumenter har anmält Providentor till Allmänna reklamations- nämnden. Under tiden den 21 augusti–13 november 2006 kom det in tio an- mälningar mot Providentor av vilka nio gällde förmedling av inlåning i Acme- bolagen.
Hos Ekobrottsmyndigheten pågår en förundersökning mot Acme Sverige. Även Providentor har polisanmälts men någon förundersökning har ännu inte inletts.
Försäkringsförmedling
Providentor blev registrerat som försäkringsförmedlare den 30 mars 2006. En- ligt punkterna 3 och 6 i övergångsbestämmelserna till lagen om försäkrings- förmedling ska bestämmelserna i lagen (1989:508) om försäkringsmäklare till- lämpas på överträdelser som har ägt rum före den 30 mars 2006 och bestäm- melserna i lagen om försäkringsförmedling på överträdelser som har ägt rum den 30 mars 2006 och därefter.
Enligt 5 kap. 4 § lagen om försäkringsförmedling ska en försäkringsförmedlare i sin verksamhet iaktta god försäkringsförmedlingssed och med tillbörlig om- sorg ta till vara kundens intressen. Förmedlaren ska anpassa sin rådgivning ef- ter kundens önskemål och behov samt rekommendera lösningar som är lämpli- ga för kunden. Är kunden en konsument, dvs. en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet, är förmedla- ren skyldig att avråda kunden från att vidta åtgärder som inte kan anses lämpli- ga med hänsyn till kundens behov, ekonomiska förhållanden eller andra om- ständigheter.
Bestämmelserna om god försäkringsförmedlingssed gäller också när försäk- ringsförmedlaren utövar fondandelsförmedling som en sidoverksamhet till för- säkringsförmedlingen. För fondandelsförmedlingen gäller dessutom sundhets- kravet i 1 kap. 7 § lagen om värdepappersrörelse.
Om försäkringsförmedlaren åsidosätter sina skyldigheter enligt dessa bestäm- melser, kan förmedlaren bli skadeståndsskyldig. Finansinspektionen kan också ingripa mot försäkringsförmedlaren (se 5 kap. 7 § och 8 kap. 1 § lagen om för- säkringsförmedling).
För tiden före den 30 mars 2006 gällde enligt 13 § lagen om försäkringsmäkla- re att försäkringsmäklaren skulle utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och med iakt- tagande av god försäkringsmäklarsed. Om försäkringsmäklaren utövade fond- andelsförmedling, gällde dessutom sundhetskravet i 1 kap. 7 § lagen om värde- pappersrörelse för den verksamheten. Försäkringsmäklaren skulle, i den ut- sträckning som omständigheterna krävde det, klarlägga uppdragsgivarens be- hov av försäkring och, i förekommande fall, tjänster i samband med sparande samt föreslå lämpliga lösningar.
Om försäkringsmäklaren åsidosatte sina skyldigheter enligt dessa bestämmel- ser, kunde försäkringsmäklaren bli skadeståndsskyldig (se 14 § lagen om för- säkringsmäklare).
Värdepappersrörelse
Värdepappersrörelse får, med vissa undantag, drivas endast efter tillstånd av Finansinspektionen. Tillstånd får ges för bl.a. förmedling av kontakt mellan köpare och säljare av finansiella instrument eller i annat fall medverkan vid transaktioner avseende sådana instrument (se 1 kap. 3 § lagen om värdepap- persrörelse). Om sådan förmedling utövas av en försäkringsförmedlare som är registrerad för förmedling av livförsäkringar, behövs dock inte något tillstånd för värdepappersrörelse under förutsättning att
1. verksamheten endast är en sidoverksamhet till försäkringsförmedlingen och bara avser andelar i investeringsfonder eller sådana fondföretag som avses i 1 kap. 7 och 9 §§ lagen (2004:46) om investeringsfonder,
2. kunders order vidarebefordras endast direkt till fondbolag, förvalt- ningsbolag samt fondföretag som avses i 1, och
3. försäkringsförmedlaren i denna verksamhet inte tar emot kunders me- del eller fondandelar (se 1 kap. 3 b § lagen om värdepappersrörelse).
Försäkringsförmedlaren ska i stället ha ett sidoverksamhetstillstånd enligt 5 kap. 1 § lagen om försäkringsförmedling.
En försäkringsförmedlares fondandelsförmedling måste alltså utövas under de förutsättningar som har angetts ovan. Det innebär bl.a. att förmedlingen endast får avse vissa fondandelar. För att försäkringsförmedlaren ska få förmedla andra finansiella instrument, måste förmedlaren ha ett tillstånd för värdepap- persrörelse.
I förarbetena till lagen om värdepappersrörelse uttalas att ”en värdepappers- förmedlares verksamhet bidrar till att effektivisera handeln med finansiella in- strument. Detta sker genom att verksamheten leder till höjd omsättning bero- ende på att förmedlaren dels underlättar möjligheterna till kombinationsaffärer, dels breddar kundkretsen för fondkommissionärerna”. Vidare sägs att ”även om förmedlaren inte tar egna positioner eller handhar likvider utgör han en länk i handeln. Förmedlarens verksamhet underlättar handeln på värdepap- persmarknaden vilket leder till att likviditeten förbättras. Detta påverkar all- mänhetens intresse för att handla med finansiella instrument. En förmedlares verksamhet bör därför vara tillståndspliktig.” (prop. 1990/91:142 s. 108).
Marknadsföring av finansiella instrument kräver inte tillstånd. När det gäller gränsdragningen mellan ren marknadsföring och förmedling av finansiella in- strument har Finansinspektionen i en promemoria den 6 oktober 2006 anfört följande (s. 5 femte stycket).
”Som en generell tumregel anser Finansinspektionen att sådana åtgärder som innebär att man möjliggör inlösen och/eller försäljning av fondande- lar i Sverige normalt sett faller inom ramen för det tillståndspliktiga om- rådet enligt lagen om investeringsfonder och lagen om värdepappersrö- relse. Tillhandahållande av teckningsanmälan/order utlöser dock inte till- ståndsplikt, förutsatt att de potentiella investerarna själva fyller i och skickar anmälan till utlandet. Inte heller innebär den omständighet att be- talning för tecknade fondandelar sker från ett svenskt bankkonto att man bedriver tillståndspliktig verksamhet i Sverige, om överföringen sker di- rekt till utlandet och inte via en svensk mellanhand.”
Eftersom promemorian handlar om marknadsföring och försäljning av utländs- ka fonder är resonemanget i första hand inriktat på detta. Men resonemanget är självfallet också tillämpligt på andra finansiella instrument (se promemorian
s. 5 andra och tredje styckena). Promemorian har publicerats på Finansinspek- tionens webbplats xxx.xx.xx under Tillstånd/Söka tillstånd/Fond.
Om någon driver värdepappersrörelse utan tillstånd, ska Finansinspektionen fö- relägga denne att upphöra med verksamheten. Ett sådant föreläggande kan för- enas med vite. Det förhållandet att en försäkringsförmedlare driver annan till- ståndspliktig verksamhet utan att ha tillstånd för det, kan också vägas in i be- dömningen av om förmedlaren i sin verksamhet har iakttagit god försäkrings- förmedlingssed och i övrigt har bedrivit den på ett sunt sätt.
Finansiell rådgivning
Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter gäller sådan finansiell rådgiv- ning som en näringsidkare tillhandahåller en konsument och som omfattar pla- cering av konsumentens tillgångar i finansiella instrument eller i livförsäkring- ar med sparmoment. Lagen gäller dock inte när den som utför rådgivningen enbart förordar en annan placering än som nu sagts. Det innebär att lagen även
gäller vid s.k. blandad rådgivning, dvs. när rådgivaren lämnar råd om placering i finansiella produkter som omfattas av lagen och vid samma tillfälle berör andra finansiella produkter som alternativa placeringsmöjligheter (se prop.
2002/03:133 s. 47 f.).
Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter är tillämplig på finansiell råd- givning som är av individuell karaktär. För att lagen ska vara tillämplig krävs att det finns ett uppdragsförhållande mellan rådgivaren och den enskilde kon- sumenten. Det krävs dock inte att näringsidkaren och konsumenten har ingått ett formellt avtal om finansiell rådgivning. I propositionen till lagen anges un- der vilka omständigheter ett formlöst uppdragsförhållande kan uppstå.
Enligt 5 § lagen om finansiell rådgivning till konsumenter ska näringsidkaren i sin rådgivningsverksamhet iaktta god rådgivningssed och med tillbörlig om- sorg ta till vara konsumentens intressen. Näringsidkaren ska anpassa rådgiv- ningen efter konsumentens önskemål och behov samt inte rekommendera andra lösningar än sådana som kan anses lämpliga för konsumenten. Näringsidkaren ska avråda konsumenten från att vidta åtgärder som inte kan anses lämpliga med hänsyn till konsumentens behov, ekonomiska förhållanden eller andra om- ständigheter.
Om näringsidkaren åsidosätter sina skyldigheter enligt dessa bestämmelser, kan näringsidkaren bli skadeståndsskyldig (se 6 § lagen om finansiell rådgiv- ning till konsumenter).
Providentors kontroll och uppföljning av Acme-bolagen
Uppgifter som lämnats av Providentor
Providentor blev våren 2004 kontaktat av representanter för Acme-bolagen. Personliga sammanträffanden mellan Providentor och Acme-bolagens repre- sentanter ägde rum den 2 april och den 7 juni 2004. Representanterna uppgav att Acme Sveriges verksamhet inte krävde tillstånd av Finansinspektionen.
Providentor kontaktade Finansinspektionen och fick beskedet att Acme Sveri- ges verksamhet inte var tillståndspliktig. Providentor kan inte erinra sig namnet på den person hos Finansinspektionen som bolaget talade med. Representan- terna uppgav att Acme Sverige skulle ansöka om tillstånd för finansieringsrö- relse, dvs. bli ett kreditmarknadsbolag, inom en månad efter avtalets ingående och därmed komma att omfattas av den statliga insättningsgarantin.
Avtal mellan Providentor och Acme Luxembourg ingicks den 15 oktober 2004. Beslutet att ingå avtal fattades av Providentors ledningsgrupp den 7 oktober 2004. Beslutet föregicks av flera diskussioner i Providentors ledningsgrupp.
Innan avtalet ingicks gjorde Providentor också vissa kontroller av Acme Sveri- ge. Ansvaret för kontrollerna åvilade Providentors dåvarande verkställande di- rektör Xxxxxx Xxxxx. Acme Sverige kontrollerades hos Bolagsverket. Det
framkom då att styrelseledamoten Xxxx-Xxxx Xxxxxxxxx hade varit inblandad i en konkurs. Acme-bolagens representanter förklarade för Providentor att kon- kursen hade sin grund i en hyrestvist och att Xxxx-Xxxx Xxxxxxxxx skulle lämna styrelsen innan Acme Sverige ansökte om tillstånd för finansieringsrörelse.
Providentor hämtade också in ett registreringsbevis enligt vilket Acme Sverige hade ett aktiekapital på 7 450 000 kronor.
Providentor gjorde inte någon kontroll av Acme Sveriges ägare. Det är styrel- sen som företräder ett aktiebolag och Providentor fick inte några varningssig- naler när det gällde Acme Sveriges ledning.
En kontroll av Acme Sveriges ekonomiska ställning gjordes genom att ett ut- drag hämtades in från Market Manager den 6 februari 2004 och sedermera ock- så från Xxxx Xxxxxxxxxx den 20 oktober 2004. Med hänsyn till att Acme Sverige var nystartat gjordes bedömningen att Acme Sveriges ekonomiska ställning var godtagbar. Den enda varningssignal som fanns var uppgiften i utdraget från Xxxx Xxxxxxxxxx om styrelsens tidigare konkursengagemang och den hade Pro- videntor fått en förklaring till. Providentor tog också del av en resultatprognos för Acme Sverige avseende 2004. Den pekade på en vinst på drygt 600 000 kronor.
Providentor tog också del av företagsinformation om Acme Sverige från okto- ber 2004. Den innehöll bl.a. en beskrivning av Acme Sveriges ledning samt factoring- och inlåningsverksamhet. Där framgick bl.a. att Acme Sverige hade tillstånd av Datainspektionen att driva inkassoverksamhet. Den person i led- ningen som hade prövats av Datainspektionen inför tillståndet var bolagets verkställande direktör Xxxxxx Xxxxxxxx. Providentor tog kontakt med en hand- läggare vid Datainspektionens inkassoavdelning som gav Xxxxxx Xxxxxxxx goda vitsord.
Providentor lade särskilt stor vikt vid att kontrollera Acme Sveriges factoring- verksamhet och hur den höga avkastningen på inlåningen kunde genereras.
Bland annat kontrollerades Acme Sveriges kreditförsäkring hos Euler Hermes Kreditförsäkring Norden AB. Försäkringen täckte 90 procent av fakturabelop- pet. Providentor har efter påpekande av Finansinspektionen att försäkringen inte omfattade Acme Luxembourgs verksamhet och att ersättningsbeloppet var begränsat till 4 200 000 kronor uppgett att enligt Acme-bolagens representanter var syftet med försäkringen att skydda de utestående fordringarna i Sverige, vilka var ”huvudmotorn” i verksamheten. Providentor bedömde det som mind- re troligt att fordringar på mer än 4 200 000 kronor per år skulle anmälas till försäkringsbolaget med hänsyn till att fakturorna hade en förfallotid på 30 da- gar och till att både Acme Sverige och försäkringsbolaget hade kontrollerat varje factoringkund. Providentor kontrollerade också Acme Sveriges företags- försäkring hos Länsförsäkringar Uppsala.
När det gäller Acme Luxembourg fick Providentor av Acme-bolagens repre- sentanter Acme Luxembourgs organisationsnummer och adress i Luxembourg. Providentor gjorde dock inte någon kontroll av Acme Luxembourg. Skälet för
det var att Acme-bolagens representanter hade uppgett att Acme Luxembourg var nystartat samt att dess ledning och verksamhet var identisk med Acme Sve- riges.
Providentor följde upp Acme Sveriges resultat i dess årsredovisning för 2004. Det visade en vinst på 71 500 kronor. Acme Sveriges förklarade skillnaden i resultat mellan prognos och faktiskt utfall med höga investeringskostnader i framfört allt IT. Providentor följde också upp Acme Sverige genom on line- tjänsten Xxxxxxxxxx.xxx. Providentor fick härigenom löpande information via e- post om förändringar av Acme Sveriges ledning och ekonomiska ställning, som t.ex. betalningsanmärkningar, restförda skulder och ändringar av aktiekapitalet. Under avtalstiden höjdes Acme Sveriges aktiekapital från 7 450 000 kronor till 20 000 000 kronor.
Finansinspektionen skickade den 3 december 2004 en förfrågan till Providentor om dess verksamhet. Förfrågan var föranledd av att en kund till Providentor hade skickat in bl.a. den tidigare nämnda företagsinformationen om Acme Sve- rige från oktober 2004 till Finansinspektionen. Xxxxxx hade fått informationen vid ett möte med Xxxxx Xxxx hos Providentor. I förfrågan anmodas Providentor att redogöra för den verksamhet som Providentor driver och då särskilt Xxxxx Xxxx.
I svaret till Finansinspektionen den 7 januari 2005 redogjorde Providentor för sin verksamhet och sin marknadsföring av Acme Lånebevis–Certifikat. Provi- dentor anförde i svaret att informationsmaterialet härrörde från Acme Sverige och att det numera var uppdaterat och därmed tydligare. Providentor avslutade svaret med att Acme Sverige hade tillstånd av Datainspektionen att driva in- kassoverksamhet och inom kort skulle ansöka hos Finansinspektionen om att bli ett kreditmarknadsbolag.
Finansinspektionen svarade Providentor den 17 januari 2005 att Finansinspek- tionen utifrån den lämnade redogörelsen inte fann skäl att vidta några åtgärder. Providentor tolkade svaret från Finansinspektionen så att det var helt i sin ord- ning för Providentor att marknadsföra Acme Lånebevis–Certifikat. Providentor tolkade också Finansinspektionens svar så att det omfattade Acme Sverige och dess verksamhet. Enligt Providentor borde dess svar ha föranlett Finansinspek- tionen att redan i januari 2005 kontrollera om Acme Sverige behövde något tillstånd för sin verksamhet.
Providentor har uppgett att bolagets dåvarande verkställande direktör Xxxxx Xxxxxxxxx under senvåren 2006 och i början av augusti 2006 hade ett antal kontakter med Acme-bolagen vid vilka han försökte få följande information.
• Kopior på handlingar i Finansinspektionens ärende avseende Acme Sveriges ansökan om tillstånd för finansieringsrörelse
• Årsredovisning för 2006 för Acme-bolagen
• Kopia på försäkringsbrevet avseende Acme Sveriges företagsförsäkring hos Länsförsäkringar Uppsala med det höjda försäkringsbeloppet avse- ende förmögenhetsbrott
• Kopia på aktuellt försäkringsbrev avseende Acme Sveriges kreditför- säkring hos Euler Hermes Kreditförsäkring Norden AB
• Kopia på en påstådd pantsättning av aktierna i Acme Luxembourg till Acme Sverige
• Kopia på påstådda reverser mellan Acme Luxembourg och Acme Sve- rige i samband med överföring mellan bolagen av likvida medel i facto- ringverksamheten
• Lägesrapport avseende en påstådd fusion mellan Acme Sverige och ett annat bolag
Med anledning av att Xxxxx Xxxxxxxxx inte fick tillfredsställande svar beordra- de han ett marknadsföringsstopp av inlåning i Acme-bolagen den 11 augusti 2006. En telefonkonferens mellan Xxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxx och Xxxx Sveriges verkställande direktör Xxxxxx Xxxxxxxxxxx ägde rum den 16 augusti 2006. Eftersom de svar som Providentor fick inte var tillfredsställande meddelade Xxxxx Xxxxxxxxx att om inte samtliga förfallna lån som förmedlats av Providentor var reglerade den 21 augusti 2006 skulle Providentor kontakta Finansinspektionen, skriva till Acme-bolagens kunder och gå ut med ett press- meddelande. Eftersom de förfallna lånen inte reglerades den 21 augusti 2006 vidtog Providentor dessa åtgärder.
Finansinspektionens iakttagelser
Under utredningen har Providentor hävdat att bolaget kontrollerat Acme Sveri- ges styrelse. Av Bolagsverkets register framgår att Acme Sveriges styrelse un- der sommaren och hösten 2004 bestod av Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxx-Xxxx Xxxxxx- son, Xxxxxx Xxx samt Xxxxx Xxxxxxxxxx. Xxxx-Xxxx Xxxxxxxxx hade vid den tidpunkten ingått i ledningen för sex bolag som var försatta i konkurs. Fyra av konkurserna hade pågått under det senaste året. I samtliga fall utom två hade Xxxx-Xxxx Xxxxxxxxx lämnat ledningen vid tidpunkten för konkursutbrottet, varav i två fall ca två månader före konkursutbrottet. Xxxxx Xxxxxxxxxx hade vid den tidpunkten ingått i ledningen för elva bolag som var försatta i konkurs. I samtliga fall hade hon lämnat ledningen vid tidpunkten för konkursutbrottet, varav i fem fall 1–3 månader före konkursutbrottet.
Det är ostridigt att Providentor inte har gjort någon kontroll av det bolag som avtalet ingicks med, Acme Capital S.A. Vid Finansinspektionens kontroll av bolaget i Luxembourg har det framkommit att bolaget vid tidpunkten för avta- lets ingående hade en annan firma registrerad, Cabanco Capital S.A., och att bolagets ledning bestod av bl.a. Xxxx Xxxxxxxxxx och Xxxxxx Xxx. Enligt Bo- lagsverkets register hade Xxxx Xxxxxxxxxx vid den tidpunkten ingått i ledningen för ett bolag som var försatt i konkurs. Xxxx Xxxxxxxxxx fanns kvar i ledningen vid tidpunkten för konkursutbrottet.
Det är också ostridigt att Providentor inte heller gjort någon kontroll av vare sig Acme Sveriges eller Acme Luxembourgs ägare. Enligt den information som Providentor hade tillgång till (se internt e-postmeddelande den 20 oktober 2004) var Xxxxxx Xxx, Xxxxxx Xxxxxxxxxx och Xxxx Xxxxxxxxxx med familjer huvudägare i bolagen. Om Providentor hade kontrollerat dessa personer hos Bolagsverket, hade bolaget sett att Xxxx Xxxxxxxxxx ingått i ledningen för ett bolag som var försatt i konkurs samt att Xxxxxx Xxxxxxxxxx och hans hustru Xxxxx Xxxxxxxxxx ingått i ledningen för sex respektive elva bolag som var för- satta i konkurs. Xxxxxx Xxxxxxxxxx hade i samtliga fall lämnat ledningen vid tidpunkten för konkursutbrottet, varav i fyra fall 1–3 månader före konkursut- brottet.
Enligt uppgifter från folkbokföringen har Xxxxxx Xxxxxxxxxx och Xxxxx Xxxx- xxxxxx bytt efternamn till Xxxxxxxxx från och med den 26 november 2006.
Providentor har under utredningen uppgett att inlåningen till Acme Sverige skulle finansiera dess factoringverksamhet och att factoringverksamheten var försäkrad mot kundförluster till 90 procent av fakturabeloppet hos Euler Her- mes Kreditförsäkring Norden AB. Av försäkringsbrevet som getts in av Provi- dentor framgår att försäkringen var begränsad till ett årligt ersättningsbelopp på 4 200 000 kronor. Detta belopp ska jämföras med den av Providentor förmed- lade inlåningen i Acme Sverige på ca 40 miljoner kronor (se nedan). Försäk- ringen omfattade dessutom enbart den factoringverksamhet som bedrevs av Acme Sverige. Det är ostridigt att Providentor inte kontrollerat om Acme Lux- embourg hade någon motsvarande kreditförsäkring. Av den totala inlåning på ca 160 miljoner kronor som Providentor har förmedlat till Acme-bolagen har ca 75 procent eller 120 miljoner kronor gått till Acme Luxembourg (se nedan).
Av den information om Acme Sverige som Providentor hämtat in från Svea Kreditinfo framgår att Acme Sverige bedömdes ha en mycket låg kreditvärdig- het och att den rekommenderade kreditgränsen var noll kronor. Informationen från Svea Kreditinfo är dessutom inhämtad först den 20 oktober 2004, dvs. ef- ter det att avtalet mellan Providentor och Acme Luxembourg ingicks.
Providentors roll och rådgivning i samband med inlåning i Acme-bolagen
Uppgifter som lämnats av Providentor
I det avtal mellan Providentor och Acme Luxembourg som Providentor har gett in till Finansinspektionen benämns Providentor som ”Återförsäljaren”. Av av- talet framgår vidare att Providentor ska anvisa kunder till Acme Luxembourgs inlåningsverksamhet. Om de kunder som Providentor anvisar lämnar lån till Acme Luxembourg får Providentor provision med fem procent på hela det an- visade kapitalet (s.k. up front-ersättning). Om lånets löptid överstiger ett år får Providentor ytterligare provision med två procent per år på hela den inneståen- de upplåningen som Providentor har anvisat (s.k. stockersättning).
Providentor har anvisat ca 600 kunder till Acme-bolagen. Det anvisade kapita- let uppgår till sammanlagt ca 160 miljoner kronor. När det gäller fördelningen av kapitalet mellan Acme Sverige och Acme Luxembourg har Xxxxxxxxxxx Xxx- xxxxxxx vid ett möte med Finansinspektionen i ett annat ärende den 21 augusti 2006 uppgett att ca 25 % av inlåningen har gått till Acme Sverige och ca 75 % av inlåningen har gått till Acme Luxembourg. Providentor har erhållit provi- sion från Acme-bolagen med sammanlagt ca 7,5 miljoner kronor och har en fordran avseende provision på ca 700 000 kronor.
Providentor har fått in 75 klagomål med en sammanlagd fordran på ca 17 mil- joner kronor. Providentor har yttrat sig över de nio anmälningar mot Providen- tor avseende inlåning i Acme-bolagen som kommit in till Allmänna reklama- tionsnämnden. Av ett av yttrandena framgår att en person hos Providentor kommit överens med anmälarna om att de skulle återkalla sin anmälan.
Providentor har beskrivit sin roll i samband med inlåningen i Acme-bolagen som marknadsföring. Marknadsföringen ägde rum vid ca 40 träffar i framför allt Göteborg, Helsingborg och Stockholm. Inbjudan till dessa träffar skedde genom att Providentor ringde upp och bjöd in potentiella kunder till träffarna utifrån förmögenhetslistor. Marknadsföringsträffarna ägde rum på i stort sett samma sätt som andra marknadsföringsträffar som Providentor arrangerat (se beskrivning ovan under rubriken ”Providentor och dess verksamhet”). Det ma- terial som delades ut till kunderna var samma material som användes vid ut- bildningen av Providentors personal. Det bestod av dels företagsinformation om Acme Sverige från oktober 2004, dels en beskrivning av hur fakturaköp fungerar i praktiken. Vid marknadsföringen användes också en blankett som kunderna fick skriva under och på vilken kunden bekräftar att han eller hon har tagit emot information om produkten och om Acme-bolagen och att kunden själv fattat beslut om placeringen utan föregående rådgivning.
Providentor har vid Finansinspektionens platsbesök den 30 augusti 2006 och i en skrivelse till Finansinspektionen den 2 oktober 2006 bekräftat att avtalet mellan Providentor och Acme Sverige innebar att Providentor inte bara skulle marknadsföra inlåning i Acme-bolagen utan också sköta all administration kring inlåningen i förhållande till kunder utom penningtransaktioner. Providen- tor har uppgett att man hjälpte kunder att fylla i anmälningsblanketter och vida- rebefordrade dem till Acme-bolagen. Providentor har också uppgett att man hjälpte kunder vilkas lån hade förfallit till betalning att begära återbetalning av Acme-bolagen. Providentor har i sitt yttrande till Finansinspektionen den 31 januari 2007 förnekat dessa uppgifter utom uppgiften att man hjälpte kunder vilkas lån hade förfallit till betalning att begära återbetalning av Acme-bolagen. Providentor har i yttrandet också förnekat att man gett instruktioner till sin per- sonal om att förmedla inlåning i Acme-bolagen.
Providentor har förnekat att bolaget gett instruktioner till sin personal om att rekommendera kunder att placera sina medel som inlåning i Acme Sverige och Acme Luxembourg. Bolaget har hänvisat till nyssnämnda blankett på vilken kunden bekräftar att han eller hon har tagit emot information om produkten och
om Acme-bolagen och att kunden själv fattat beslut om placeringen utan före- gående rådgivning.
Providentor har också förnekat att bolaget gett instruktioner till sin personal om att inlåning i Acme Sverige och Acme Luxembourg är en placering utan eller med låg risk. Bolaget har i denna del hänvisat till att det av den information om produkten och om Acme Sverige som kunderna har fått anges att det inte finns någon statlig insättningsgaranti och att den aktuella inlåningen innebär en hög- re risk än inlåning i bank.
Providentor har vidare förnekat att bolaget gett instruktioner till sin personal om att rekommendera kunder att omplacera annat sparande, exempelvis i för- säkringar, för att i stället placera i Acme Sverige eller Acme Luxembourg. Pro- videntor har slutligen förnekat att bolaget gett instruktioner till sin personal att uppmana kunder att, helt eller delvis, finansiera placering i Acme Sverige eller Acme Luxembourg genom att ta upp lån i bank eller annat kreditinstitut. Pro- videntor har angett att bolaget har ett avtal med SBAB från den 20 februari 2003 om att marknadsföra SBAB:s bolån. Enligt Providentor har man endast marknadsfört och inte förmedlat bolån. Enligt Providentors noteringar har man under tiden den 13 januari 2003–31 augusti 2006 marknadsfört 518 bolån till ett sammanlagt belopp på ca 300 miljoner kronor. Providentor har förnekat att bolaget har något formaliserat samarbete med SEB avseende bolån eller andra krediter.
Finansinspektionens iakttagelser
Finansinspektionen har fått in ca 50 klagomål från kunder som har placerat medel i Acme-bolagen och Konsumentombudsmannen har fått in ca 330 såda- na klagomål. Gemensamt för klagomålen är att kunderna uppger att de på inrå- dan av Providentor har lånat pengar till Acme-bolagen.
I de flesta av fallen har kunderna beskrivit hur Providentor lämnat en omfat- tande placeringsrådgivning. Rådgivningen har ofta åskådliggjorts i form av en pyramid, där botten av pyramiden betecknar placeringar till högre belopp med låg risk och toppen av pyramiden betecknar placeringar till lägre belopp med hög risk. I botten av pyramiden finns placeringar i Acme Sverige och Acme Luxembourg, i mitten av pyramiden finns ofta placeringar i fonder och i toppen av pyramiden finns placeringar i mer riskfyllda produkter. Providentor har i sin rådgivning till kunden framställt en placering i Acme-bolagen som en placering med låg risk. Den information som Providentor har lämnat till kunden i sam- band med placeringsrådgivningen har därför inte överensstämt med den skrift- liga information som kunden har fått om Acme-bolagen och deras produkter.
Att Providentor har framställt en placering i Acme-bolagen som en placering med låg risk framgår också av de svar via e-post som Providentor har lämnat till kunder som oroat sig för att placeringen varit alltför riskfylld. Providentor har i svaren till kunderna försäkrat att placeringen är mycket säker och har ibland hänvisat till att man själv eller ens anhöriga har placerat i Acme-
bolagen. Detta visar att Providentor har rekommenderat kunder med uttalat låg riskbenägenhet att placera i Acme-bolagen.
Inlåning i Acme-bolagen har varit en del av en helhetslösning för kunden där inlåningen utgjort grunden och placeringen med lägst risk. I vissa fall har hel- hetslösningen bestått i att kunden har ändrat sitt befintliga sparande i försäkring eller fonder för att i stället, helt eller delvis, placera om pengarna i Acme- bolagen. Ibland har helhetslösningen bestått i att kunden, helt eller delvis, fi- nansierat placeringen i Acme-bolagen genom att ta upp nya krediter i bank el- ler något annat kreditinstitut.
Av avtalet mellan Providentor och SBAB, som Providentor har gett in till Fi- nansinspektionen, framgår att avtalet avser förmedling och inte endast mark- nadsföring av krediter. Providentor ska enligt avtalet marknadsföra bolån i SBAB till sina kunder och därefter till SBAB förmedla låneansökningar avse- ende bottenlån i villor och bostadsrätter. För förmedlade och utbetalda krediter får Providentor en provision med 0,35 procent av det utbetalda kreditbeloppet.
Av de uppgifter som Finansinspektionen begärt in från SBAB angående bolå- neförmedlingen framgår att Providentor har förmedlat ca 1 000 krediter till ett sammanlagt belopp på ca 322 miljoner kronor till SBAB.
Av de uppgifter som Finansinspektionen har begärt in från SEB avseende ett eventuellt avtal mellan Providentor och SEB om marknadsföring av bolån i SEB framgår det att något avtal om kreditförmedling mellan SEB och Provi- dentor inte har funnits. Däremot har det framkommit att det har funnits en muntlig överenskommelse mellan SEB:s kontor på Kungsportsavenyn i Göte- borg och Providentor. Överenskommelsen har inneburit att Providentor som ett led i sin service mot sina kunder kunde hänvisa dem till SEB:s kontor om det uppstod ett kreditbehov. Samarbetet inleddes för drygt tre år sedan och avslu- tades våren 2006. Finansinspektionen har inte fått någon uppgift om hur många krediter och med vilka belopp som beviljats till följd av samarbetet. Någon provision har aldrig betalats ut till Providentor. Det framgår dock av de klago- mål som har kommit in till Finansinspektionen att placeringar i Acme-bolagen har finansierats genom krediter upptagna hos SEB.
Avslutningsvis ska anmärkas att Finansinspektionen har fått information om att Providentors personal under hösten 2006 har sökt upp personer som har anmält Providentor till Allmänna reklamationsnämnden och försökt att förmå dem att ta tillbaka sina anmälningar. Providentor har i samband med detta tillhandahål- lit kunderna en färdigställd skrivelse i vilken anmälaren förklarar att han eller hon vill ta tillbaka sin anmälan.
Providentors förmedling av finansiella instrument
Bland de klagomål som har kommit in till Finansinspektionen finns det ett stort antal fall där Providentor till sina kunder som en mer riskfylld placering re- kommenderat olika slags strukturerade produkter. Providentor har endast haft
rätt att marknadsföra dessa produkter. Om Providentor har medverkat vid köp eller försäljning av dessa produkter genom att skicka in teckningsanmälan eller annan ordersedel, är detta en verksamhet som har krävt tillstånd enligt lagen om värdepappersrörelse.
Vid Finansinspektionens platsbesök hos Providentor den 30 augusti 2006 upp- gav bolaget att dess kunder ibland gick via Providentor med teckningsanmäl- ningar som bolaget därefter vidarebefordrade till produktbolaget. Med anled- ning av detta begärde Finansinspektionen i en skrivelse den 13 september 2006 kompletterande uppgifter av Providentor om detta förfarande. Providentor sva- rade inte på de ställda frågorna i sin skrivelse till Finansinspektionen den 2 ok- tober 2006 men har i sitt yttrande till Finansinspektionen den 31 januari 2007 uppgett att det inte finns något stöd för att Providentor gett instruktioner till sin personal om att förmedla finansiella instrument.
Finansinspektionen har i tre fall fått dokumentation som bevisar att Providen- tors personal förmedlat teckningsanmälningar och andra ordersedlar avseende andra finansiella instrument än sådana fondandelar som Providentor har rätt att förmedla enligt sitt sidoverksamhetstillstånd.
En kund, som har haft kontakt med två olika försäkringsförmedlare hos Provi- dentor, har uppgett att Providentors personal förmedlat ordersedlar i samband med köp och försäljning av Xxxx Xxxxxxx Fondkommission AB:s strukturerade produkter.
En annan kund har uppgett att en försäkringsförmedlare hos Providentor besökt honom och hans hustru i bostaden med färdigifyllda teckningsanmälningar som endast behövde undertecknas av kunden. Teckningsanmälningarna avsåg struk- turerade produkter från E*TRADE Sverige AB och Hagströmer & Qviberg Fondkommission AB. Efter kundens påskrift skickades teckningsanmälningar- na till produktbolagen av Providentors personal.
En tredje kund har uppgett att en försäkringsförmedlare hos Providentor skött all hantering i samband med att kunden vid flera tillfällen köpt strukturerade produkter från E*TRADE Sverige AB och Garantum Fondkommission AB.
Det finns därutöver ytterligare fall där kunder som har placerat i strukturerade produkter har uppgett att Providentor skött all administration kring köpet och försäljningen av produkterna.
Inledande synpunkter
Providentor har under utredningen lämnat delvis motstridiga uppgifter och i vissa fall också lämnat uppgifter som inte stämmer överens med skriftliga handlingar. Som exempel på motstridiga uppgifter kan nämnas uppgifterna om huruvida Providentor har förmedlat eller endast marknadsfört inlåning i Acme-
bolagen. Som exempel på uppgifter som inte stämmer överens med skriftliga handlingar kan nämnas uppgiften att Providentor endast har marknadsfört bo- lån i SBAB trots att det i avtalet mellan Providentor och SBAB uttryckligen anges att det också är fråga om förmedling av bolån.
Det finns mot den angivna bakgrunden anledning att bedöma de uppgifter som har lämnats av Providentor i andra delar med en viss försiktighet.
Rättsliga utgångspunkter
Finansinspektionens möjligheter att ingripa
En av förutsättningarna för att en juridisk person ska få tillstånd att utöva för- säkringsförmedling är att den juridiska personen inte är i konkurs (se 2 kap. 6 § första stycket 1 lagen om försäkringsförmedling). Finansinspektionen ska åter- kalla tillståndet om försäkringsförmedlaren inte längre uppfyller förutsättning- arna för tillstånd (se 8 kap. 2 § första stycket 4 samma lag).
Även om det finns grund för att återkalla Providentors tillstånd med anledning av att bolaget är i konkurs, har Finansinspektionen valt att pröva om det finns skäl att återkalla Providentors tillstånd även med hänvisning till att bolaget har åsidosatt skyldigheten att iaktta god sed.
Providentor blev registrerat som försäkringsförmedlare den 30 mars 2006. En- ligt punkterna 3 och 6 i övergångsbestämmelserna till lagen om försäkrings- förmedling ska bestämmelserna i lagen om försäkringsmäklare tillämpas på överträdelser som har ägt rum före den 30 mars 2006 och bestämmelserna i la- gen om försäkringsförmedling på överträdelser som har ägt rum den 30 mars 2006 och därefter.
Enligt 15 § lagen om försäkringsmäklare kunde Finansinspektionen återkalla en försäkringsmäklares registrering om försäkringsmäklaren
1. inte uppfyllde kraven för registrering,
2. inte lämnade begärda upplysningar till Finansinspektionen, eller
3. inte betalade föreskrivna avgifter för Finansinspektionens verksamhet.
När det gällde kraven för registrering fanns det i fråga om fysiska personer ett allmänt lämplighetskrav. Något motsvarande krav fanns inte för juridiska per- soner. Finansinspektionen kunde alltså ingripa mot en fysisk försäkringsmäkla- re som brutit mot skyldigheten i 13 § att iaktta god försäkringsmäklarsed om denne därigenom hade visat sig olämplig som försäkringsmäklare. I fråga om juridiska personer kunde Finansinspektionen återkalla registreringen endast om Finansinspektionen först hade återkallat registreringen för samtliga fysiska per- soner som förmedlade försäkringar för den juridiska personen med hänvisning till att de var olämpliga som försäkringsmäklare (se 4 § 3).
Eftersom det enligt lagen om försäkringsmäklare inte var möjligt att direkt ingripa mot ett försäkringsmäklarbolag som hade brutit mot skyldigheten att
iaktta god försäkringsmäklarsed, saknar Finansinspektionen med hänsyn till övergångsbestämmelserna möjlighet att ingripa mot Providentor för överträdel- ser som har ägt rum före den 30 mars 2006.
När det sedan gäller Finansinspektionens möjlighet att ingripa mot Providentor för brott mot skyldigheten att iaktta god rådgivningssed enligt lagen om finan- siell rådgivning till konsumenter, föreskrivs i 8 kap. 1 § lagen om försäkrings- förmedling att Finansinspektionen ska ingripa om en försäkringsförmedlare har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Lagen om försäkringsförmedling ger således Finansinspek- tionen inte någon möjlighet att ingripa vid överträdelser mot andra författning- ar som reglerar försäkringsförmedlares verksamhet.
Sammanfattningsvis innebär det anförda att Finansinspektionen har möjlighet att ingripa mot Providentor endast för överträdelser mot lagen om försäkrings- förmedling som har ägt rum den 30 mars 2006 och senare.
Detta innebär emellertid inte att Providentors agerande i samband med ingåen- det av avtalet med Acme Luxembourg och därefter saknar betydelse för Fi- nansinspektionens bedömning. Enligt Finansinspektionens uppfattning är det inte möjligt att se det som inträffat från och med den 30 mars 2006 isolerat från tidigare händelser. Providentors agerande i samband med ingåendet av avtalet med Acme Luxembourg och därefter måste därför ligga till grund för bedöm- ningen av om Providentor från och med den 30 mars 2006 har brutit mot skyl- digheten att iaktta god försäkringsförmedlingssed.
Innebörden av begreppet god försäkringsförmedlingssed
Begreppet god försäkringsförmedlingssed har utformats efter förebild från be- greppet god rådgivningssed i lagen om finansiell rådgivning till konsumenter. I begreppet god försäkringsförmedlingssed ligger en omsorgsplikt, en skyldighet att anpassa rådgivningen till kunden och en direkt avrådningsplikt i konsument- förhållanden.
Omsorgsplikten innefattar en skyldighet att sätta kundens intresse före andra, kanske motstridiga, intressen. Försäkringsförmedlaren ska uppträda aktivt lo- jalt mot kunden. I omsorgsplikten ligger också ett krav på att försäkringsför- medlaren ställer all sin kunskap till kundens förfogande. Förmedlaren får inte lämna råd mot bättre vetande. Detta ska inte tolkas så att förmedlaren kan hålla sig okunnig för att undvika att lämna råd mot bättre vetande. Vidare ligger i omsorgsplikten ett krav på att den information om en produkt och ett produkt- bolag som försäkringsförmedlaren tillhandahåller kunden är tillräcklig och ger en rättvisande bild av produkten och produktbolaget.
Har Providentor åsidosatt god försäkringsförmedlingssed?
Vilken roll har Providentor haft i samband med inlåning i Acme-bolagen?
Providentor har inte förnekat att dess personal kan ha
• förmedlat inlåning i Acme-bolagen,
• rekommenderat kunder att placera sina medel som inlåning i Acme- bolagen,
• framställt placering i Acme-bolagen som en placering utan eller med låg risk,
• rekommenderat kunder att omplacera annat sparande till placering i Acme-bolagen, eller
• uppmanat kunder att finansiera placering i Acme-bolagen genom att ta upp lån i bank eller annat kreditinstitut.
Providentor har däremot förnekat att man gett instruktioner till sin personal om att göra det. Providentor har däremot inte uttalat sig om huruvida man gett tyd- liga instruktioner till sin personal om att inte göra det.
Enligt Finansinspektionens uppfattning kan enstaka överträdelser av persona- len inte läggas Providentor till last. Av de klagomål som har kommit in till Fi- nansinspektionen framgår emellertid att de ovan beskrivna förfarandena inte har skett vid några enstaka tillfällen utan vid upprepade tillfällen. Man kan rentav beskriva det så att dessa förfaranden har utgjort ett återkommande inslag i kontakterna med kunderna.
Providentor kan därför inte undgå ansvar för personalens agerande. Även om Providentor skulle ha gett instruktioner till sin personal i dessa avseenden, har man uppenbarligen inte kontrollerat efterlevnaden av dem.
Finansinspektionen anser att Providentor har tagit en mycket aktivare roll när det gäller inlåning i Acme Sverige och Acme Luxembourg än vad som kan be- tecknas som en ren marknadsföring av produkterna och att detta också har varit avsikten med och innebörden av avtalet. Det framgår av utredningen att Provi- dentor har hjälpt kunder att fylla i anmälningsblanketter och vidarebefordrat dem till Acme Sverige och Acme Luxembourg. Det framgår också att Provi- dentor har hjälpt kunder vars lån förfallit till betalning att begära återbetalning av Acme-bolagen. Providentor har härigenom bedrivit förmedling av inlåning till Acme Sverige och Acme Luxembourg. Det är dock i sig inte någon till- ståndspliktig verksamhet.
Av det som framkommit från Providentors kunder under utredningen anser Fi- nansinspektionen att Providentor har lämnat rådgivning till kunder om inlåning i Acme-bolagen. Inlåning i Acme-bolagen har ofta varit en del av en helhets- lösning för kunden där inlåningen utgjort grunden och placeringen med lägst risk. I vissa fall har helhetslösningen bestått i att kunden har ändrat sitt befintli- ga sparande i försäkring eller fonder för att i stället, helt eller delvis, placera
om pengarna i Acme-bolagen. Ibland har helhetslösningen bestått i att kunden, helt eller delvis, finansierat placeringen i Acme-bolagen genom att ta upp nya krediter i bank eller något annat kreditinstitut.
Utredningen visar således att Providentor har rekommenderat kunder att place- ra i Acme-bolagen. Sådana rekommendationer har också lämnats till kunder med uttalat låg riskbenägenhet. Utredningen visar också att Providentor i sina kundkontakter har framställt en placering i Acme-bolagen som en placering med mycket låg risk. Finansinspektionen anser att det saknar betydelse om kunden har fått del av den skriftliga information om Acme-bolagen och deras produkter som Providentor haft eftersom Providentor samtidigt muntligen och även senare i e-postmeddelanden till kunderna har lämnat helt andra besked om riskerna med inlåningen.
Genom sin aktiva roll i samband med inlåning i Acme-bolagen har Providentor ökat förutsättningarna för Acme-bolagen att uppnå större inlåningsvolymer. Av uppgifterna från Konsumentverket, som inte har ifrågasatts av Providentor, framgår att den helt övervägande delen av inlåningen i Acme-bolagen har för- medlats av Providentor. Genom den aktiva roll som Providentor har haft i sam- band med inlåning i Acme-bolagen har Providentors agerande således haft en avgörande betydelse för att inlåningen i Acme-bolagen fick en sådan omfatt- ning.
Vilken kontroll har Providentor gjort av Acme-bolagen före avtalsslutet?
Vid tidpunkten för avtalets ingående var inlåningsverksamheten i Acme- bolagen nystartad. Det fanns således inte några historiska uppgifter som Provi- dentor kunde falla tillbaka på. Acme-bolagens inlåningsverksamhet stod inte heller under Finansinspektionens eller någon motsvarande myndighets tillsyn. Providentor kunde därför inte förlita sig på att någon annan gjort erforderliga kontroller av Acme-bolagens ägare och ledning eller av de ekonomiska förut- sättningarna för verksamhetens fortbestånd. Inlåning i Acme-bolagen omfatta- des inte heller av den statliga insättningsgarantin. Acme-bolagens långivare hade således inte det skydd som annars följer med en insättning.
Providentor har uppgett att man tolkade Finansinspektionens svar den 17 janu- ari 2005 i ett klagomålsärende som ett godkännande av Acme Sveriges verk- samhet. Av Finansinspektionens svar till Providentor framgår uttryckligen att det endast avser Providentors verksamhet. Providentor har därför inte haft nå- gon anledning att tolka svaret som ett godkännande av Acme Sveriges verk- samhet.
Såvitt framgår av utredningen kände Providentor inte till Acme-bolagen sedan tidigare och Providentor hade före avtalsslutet inte träffat någon i ledningen för Acme-bolagen utan endast representanter för dem. En första och enligt Xxxxxx- inspektionens uppfattning helt självklar åtgärd innan man ingår avtal med ett okänt bolag är att kontrollera att bolaget över huvud taget existerar och vem el- ler vilka som har rätt att företräda bolaget. Providentor har uppgett att man före
avtalsslutet hade fått Acme Luxembourgs organisationsnummer och adress i Luxembourg av Acme-bolagens representanter. Trots det hämtade Providentor inte in något registreringsbevis för Acme Luxembourg eller kontrollerade upp- gifterna via Internet där de utan svårighet kan erhållas.
När det gäller nystartade verksamheter ger en kontroll av den ekonomiska ställningen vid verksamhetens början en mycket begränsad vägledning för be- dömningen av de ekonomiska förutsättningarna för verksamhetens fortbestånd. Det är i en sådan situation i stället vikigt att kontrollera de personer som står bakom bolaget, dvs. ägare och ledning.
Det är ostridigt att Providentor över huvud taget inte har gjort någon kontroll av ägare och ledning i Acme Luxembourg, som är det bolag som Providentor ingick avtalet med och som den övervägande delen av inlåningen har skett till.
Det är också ostridigt att Providentor inte har gjort någon kontroll av Acme Sveriges ägare trots att man kände till vilka personer som ägde bolaget. När det gäller Acme Sveriges ledning anser Finansinspektionen att det kan hållas för visst att Providentor före avtalsslutet inte gjorde någon annan kontroll än att hämta in ett registreringsbevis från Bolagsverket. Finansinspektionen anser att det också kan hållas för visst att Providentor fick uppgiften om att styrelsele- damoten Xxxx-Xxxx Xxxxxxxxx hade varit inblandad i en konkurs först när ut- draget från Xxxx Xxxxxxxxxx hämtades in den 20 oktober 2004, dvs. efter avtals- slutet.
Sammanfattningsvis anser Finansinspektionen att utredningen visar att Provi- dentor före avtalsslutet inte gjorde några kontroller av vare sig Acme Sveriges eller Acme Luxembourgs ägare och ledning, trots att man kände till vilka per- soner som ägde Acme-bolagen och ingick i ledningen för dem. Providentor har därför inte uppmärksammat att det i Acme-bolagens ledning och ägarkrets in- gick personer som hade en lång rad av konkurser bakom sig, trots att detta är uppgifter som utan svårighet kan erhållas från Bolagsverket.
I omsorgsplikten ligger som tidigare har nämnts ett krav på att den information om en produkt och ett produktbolag som en försäkringsförmedlare tillhanda- håller sina kunder är tillräcklig och ger en rättvisande bild av produkten och produktbolaget.
Med hänsyn till att Providentor förmedlade och inte endast marknadsförde in- låning i Acme-bolagen och till att Providentor hade en dålig inblick i Acme- bolagen och deras verksamhet, borde Providentor ha förvissat sig om att den information som man tillhandahöll sina kunder gav en rättvisande bild av Acme-bolagen och deras inlåningsprodukt.
Det informationsmaterial som Providentor har tillhandahållit sina kunder finns i två versioner, en från oktober 2004 och en från december 2004. Innehållet i de båda versionerna är i stort sett detsamma.
Providentor har uppgett att man lade stor vikt vid att kontrollera Acme Sveri- ges factoringverksamhet och hur den höga avkastningen på inlåningen kunde genereras. Bland annat kontrollerades Acme Sveriges kreditförsäkring hos Eu- ler Hermes Kreditförsäkring Norden AB.
I det aktuella informationsmaterialet finns uppgifter om denna kreditförsäkring. Där anges att försäkringen täcker 90 procent av fakturabeloppet. Det är i och för sig en riktig uppgift. Men det som är viktigare men som inte framgår av in- formationen är att försäkringen endast omfattar Acme Sveriges verksamhet och att ersättningsbeloppet är begränsat till 4 200 000 kronor per år. Dessa uppgif- ter framgår av försäkringsbrevet som Providentor haft tillgång till.
Med hänsyn till att den inlåning i Acme-bolagen som förmedlats av Providen- tor sammanlagt kom att uppgå till ca 160 miljoner kronor och till att ca 120 miljoner kronor av denna gick till Acme Luxembourg, anser Finansinspektio- nen att informationen inte har gett en rättvisande bild av vilket skydd som inlå- ningen hade.
Som har framgått av redogörelsen för Acme Sveriges verksamhet bedrev Acme Sverige tillståndspliktig finansieringsrörelse från hösten 2004. Ansökan om så- dant tillstånd kom in till Finansinspektionen först den 23 september 2005, dvs. ca ett år senare.
I det aktuella informationsmaterialet finns uppgifter om Acme Sveriges ansö- kan om tillstånd att driva finansieringsrörelse, dvs. bli ett kreditmarknadsbolag. I den första versionen av materialet från oktober 2004 anges att Acme Sverige under november 2004 kommer att lämna in en ansökan till Finansinspektionen. I den andra versionen av materialet från december 2004 anges att Acme Sveri- ge kommer att lämna in en ansökan till Finansinspektionen med målet att bli ett kreditmarknadsbolag 2005.
Av de kundklagomål som har kommit in till Finansinspektionen framgår också att Providentor innan Acme Sverige ens hade ansökt om tillstånd hos Finansin- spektionen lämnat information till sina kunder om att Acme Sverige hade an- sökt om och snart skulle få tillstånd av Finansinspektionen.
Providentor har inte följt upp om Acme Sverige ansökt om tillstånd för finansi- eringsrörelse, trots att detta är en uppgift som Providentor utan svårighet kun- nat erhålla av Finansinspektionen. I stället har Providentor både skriftligen och muntligen lämnat missvisande och rentav felaktig information till sina kunder om Acme Sveriges tillståndsansökan.
Den aktuella informationen har varit ägnad att ge kunderna intryck av att Acme-bolagen var ekonomiskt stabila bolag och att placeringar i Acme-
bolagen var trygga placeringsalternativ. Med hänsyn till sin aktiva roll i sam- band med inlåning i Acme-bolagen har Providentor haft ett ansvar för att den information som tillhandahölls dess kunder gav en rättvisande bild av Acme- bolagen och deras inlåningsprodukt.
Har Providentor fått några indikationer på att det fanns problem i Acme- bolagen?
Providentor har uppgett att bolagets dåvarande verkställande direktör Xxxxx Xxxxxxxxx under senvåren 2006 hade ett antal kontakter med Acme-bolagen vid vilka han försökte få information av olika slag. Av Providentors uppgifter framgår inte vad som föranledde Xxxxx Xxxxxxxxx att vidta dessa åtgärder. Den slutsats som Finansinspektionen drar är att Providentor vid den tidpunkten hade fått tydliga indikationer på att det fanns problem i Acme-bolagen.
Xxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxx har vid ett möte med Finansinspektionen i ett annat ärende den 21 augusti 2006 uppgett att Providentor någon gång under maj–juni 2006 fick kännedom om att Acme-bolagen inte betalade ränta till kunderna på förfallen inlåning. Providentor har i skrivelsen den 31 januari 2007 förnekat att Xxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxx lämnat dessa uppgifter. I stället skulle han ha sagt att Acme-bolagens administration inte fungerade väl och att räntan vid något till- fälle varit någon eller några dagar försenad. De uppgifter som lämnats av Xxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxx vid det aktuella mötet har dokumenterats i minnesan- teckningar som Finansinspektionen upprättat i anslutning till mötet. Med hän- syn till detta och till Xxxxx Xxxxxxxxxx kontakter med Acme Sverige under sen- våren 2006 anser Finansinspektionen att det kan hållas för visst att Providentor vid denna tidpunkt fått tydliga indikationer på att det fanns problem i Acme- bolagen.
Vidare har en person med lång erfarenhet från inkassobranschen uppgett för Finansinspektionen att han i slutet av juni 2006 påtalade för Xxxxxxxxxxx Xxx- xxxxxxx att Acme Sverige inte var ett seriöst och ekonomiskt stabilt bolag.
Xxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxx har hävdat att han fick denna information från personen i fråga den 11 september 2006. Personen har dock vidhållit sina uppgifter.
Enligt Finansinspektionens mening borde dessa tydliga indikationer ha föran- lett Providentor att upphöra med att förmedla inlåning i Acme-bolagen till dess att bolagens ekonomiska ställning hade kontrollerats och de frågetecken som fanns hade rätats ut. I stället har Providentor fortsatt att marknadsföra Acme- bolagen som ekonomiskt stabila bolag och placeringar i Acme-bolagen som trygga placeringsalternativ. Providentor har också fortsatt att förmedla inlåning i Acme-bolagen. Av Finansinspektionens utredning framgår att i vart fall tre personer har gjort insättningar i Acme-bolagen de sista dagarna i juni 2006.
Två av dessa insättningar har avsett belopp på cirka 500 000 kronor vardera.
Som tidigare har framgått har Providentor under avtalstiden tjänat ca 8,2 miljo- ner kronor på förmedling av inlåning i Acme-bolagen. Detta belopp kan jämfö- ras med att Providentor under 2005 hade en total omsättning på 29,2 miljoner
kronor. Förmedling av inlåning i Acme-bolagen har således varit en lönsam af- fär för Providentor. Det är svårt att frigöra sig från tanken att Providentor med hänsyn till detta fortsatte att förmedla inlåning i Acme-bolagen trots att det fanns tydliga indikationer på att det inte stod rätt till Acme-bolagen.
Finansinspektionen har som tidigare nämnts fått information om att Providen- tors personal under hösten 2006 har sökt upp personer som har anmält Provi- dentor till Allmänna reklamationsnämnden och försökt att förmå dem att ta tillbaka sina anmälningar. Providentor har i samband med detta tillhandahållit kunderna en färdigställd skrivelse i vilken anmälaren förklarar att han eller hon vill ta tillbaka sin anmälan.
Providentor har kommenterat dessa uppgifter endast genom att hänvisa till att Providentor har yttrat sig över denna och övriga anmälningar mot Providentor till Allmänna reklamationsnämnden.
Finansinspektionen drar av detta slutsatsen att Providentor inte har förnekat att Providentors personal agerat på detta sätt i förhållande till anmälarna.
Har Providentor förmedlat inlåning i Acme-bolagen den 30 mars 2006 och se- nare?
Bland de ca 50 kundklagomål som har kommit in till Finansinspektionen avser sju insättningar som har gjorts efter den 30 mars 2006. Dessa klagomål följer samma mönster som övriga klagomål. Kunderna har på inrådan av Providentor lånat pengar till Acme-bolagen. I flera fall har kunder rekommenderats att om- placera sparande i försäkring till bl.a. inlåning i Acme-bolagen. I flera fall har kunder rekommenderats att belåna fastigheter eller bostadsrätter för att placera i Acme-bolagen. Bland dessa klagomål finns också fall där kunden har fått in- formation om att Providentors egen personal har placerat i Acme-bolagen och fall där en kund med uttalat låg riskbenägenhet har rekommenderats att placera i Acme-bolagen.
Har Providentor förmedlat finansiella instrument utan tillstånd?
Finansinspektionen anser att det av utredningen framgår att Providentor har bedrivit förmedling av finansiella instrument som kräver tillstånd enligt lagen om värdepappersrörelse. Providentor har saknat erforderligt tillstånd för för- medlingen.
Som tidigare har angetts ligger i begreppet god försäkringsförmedlingssed en omsorgsplikt, en skyldighet att anpassa rådgivningen till kunden och en direkt avrådningsplikt i konsumentförhållanden.
Omsorgsplikten innefattar en skyldighet att sätta kundens intresse före andra, kanske motstridiga, intressen. Försäkringsförmedlaren ska uppträda aktivt lo- jalt mot kunden. I omsorgsplikten ligger också ett krav på att försäkringsför- medlaren ställer all sin kunskap till kundens förfogande. Förmedlaren får inte lämna råd mot bättre vetande. Detta ska inte tolkas så att förmedlaren kan hålla sig okunnig för att undvika att lämna råd mot bättre vetande. Vidare ligger i omsorgsplikten ett krav på att den information om en produkt och ett produkt- bolag som försäkringsförmedlaren tillhandahåller kunden är tillräcklig och ger en rättvisande bild av produkten och produktbolaget.
Finansinspektionen har vid sin granskning funnit att Providentor haft en aktiv roll i samband med inlåning i Acme-bolagen. Providentor har rekommenderat sina kunder att placera i Acme-bolagen och därvid framställt en placering i Acme-bolagen som en placering med mycket låg risk.
Frågan är om Providentor, mot bakgrund av den omsorgsplikt som man har haft i förhållande till sina kunder, haft fog för att rekommendera sina kunder att t.ex. omplacera sparande i försäkring till inlåning i Acme-bolagen och därvid framställa denna placering som en placering med mycket låg risk.
Finansinspektionen har funnit att Providentor före avtalsslutet inte gjort några kontroller av vare sig Acme Sveriges eller Acme Luxembourgs ägare och led- ning. Vidare har Finansinspektionen funnit att Providentor har tillhandahållit sina kunder felaktig och missvisande information om Acme-bolagen och deras inlåningsprodukt. Providentor har enligt Finansinspektionens uppfattning mot denna bakgrund inte haft fog för att rekommendera sina kunder att placera i Acme-bolagen och därvid framställa en placering i Acme-bolagen som en pla- cering med mycket låg risk. Enligt Finansinspektionens uppfattning har Provi- dentor genom detta inte visat sina kunder den omsorg som man varit skyldig att visa dem.
Vidare har Finansinspektionen funnit att Providentor under senvåren fått tydli- ga indikationer på att det fanns problem i Acme-bolagen men att man trots det fortsatt att förmedla inlåning i Acme-bolagen. Enligt Finansinspektionens upp- fattning har Providentor genom detta inte visat sina kunder den omsorg som man varit skyldig att visa dem.
Genom sitt agerande har Providentor åsidosatt sin skyldighet att iaktta god för- säkringsförmedlingssed. Providentor har också åsidosatt sin skyldighet att iakt- ta god försäkringsförmedlingssed genom att försöka förmå kunder som har anmält bolaget till Allmänna reklamationsnämnden att ta tillbaka sin anmälan.
Finansinspektionen har också funnit att Providentor brutit mot lagen om värde- pappersrörelse genom att förmedla finansiella instrument utan erforderligt till- stånd. Med hänsyn till att Providentor till följd av sin konkurs nu har upphört med denna verksamhet, saknas grund för Finansinspektionen att ingripa mot Providentor enligt lagen om värdepappersrörelse. Finansinspektionen anser
emellertid att det förhållandet att Providentor drivit annan tillståndspliktig verksamhet utan att ha tillstånd för det, medför att Providentor i sin verksamhet inte har iakttagit god försäkringsförmedlingssed eller i övrigt bedrivit den på ett sunt sätt.
Med hänsyn till det anförda och till att Providentor numera är i konkurs är nå- got annat ingripande än en återkallelse av tillståndet inte aktuellt. Återkallelsen ska gälla omedelbart.
Beslut i detta ärende har fattats av Finansinspektionens styrelse. Vid den slutli- ga handläggningen har generaldirektören Xxxxxx Xxxxx, chefsjuristen Xxxx Xxxxxxx och enhetschefen Xxxxxxx Xxxxxxx deltagit.
FINANSINSPEKTIONEN
Xxxxx Xxxxxxxxxx
styrelseordförande
Xxxxxxx Xxxxxxx
jurist
Xxxxxxx Xxxxxxxx
Jurist
Kopia till:
Xxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxx Bolagsverket Finanstilsynet, Danmark Kredittilsynet, Norge
Sveriges försäkringsförmedlares förening Risk & Försäkring