Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

Översikt över de avtal som omfattas av denna rapport

”Den nya generationens” förmånshandelsavtal
Partner	Tillämpas sedan
Frihandelsavtalet EU–Sydkorea	den 1 juli 2011
Handelsavtalet EU–Colombia–Peru–Ecuador	den 1 mars 2013 för Peru, den 1 augusti 2013 för Colombia, den 1 januari 2017 för Ecuador.
Associeringsavtalet EU–Centralamerika	den 1 augusti 2013: handelspelare tillämpas med Honduras, Nicaragua och Panama, den 1 oktober 2013: Costa Rica och El Salvador, den 1 december 2013: Guatemala.
Det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta)	den 21 september 2017
Djupgående och omfattande frihandelsavtal
EU–Georgien	den 1 september 2014, trädde i kraft den 1 juli 2016
EU–Moldavien	den 1 september 2014, trädde i kraft den 1 juli 2016
EU–Ukraina	den 1 januari 2016, trädde i kraft den 1 september 2017
”Den första generationens” förmånshandelsavtal
Partner	Tillämpas sedan
Tullunionen mellan EU och Turkiet	Ett associeringsavtal undertecknades 1963 och tullunionens slutfas slutfördes den 1 januari 1996.
EU–Schweiz	1972
EU–Norge	den 1 juli 1973
EU–Israel	den 1 januari 1996
EU–Jordanien	den 1 maj 2002
EU–Palestina¹	den 1 juli 1997
EU–Tunisien	den 1 mars 1998
EU–Marocko	den 18 mars 2000
EU–Libanon	den 1 mars 2003
EU–Egypten	den 21 december 2003
EU–Algeriet	den 1 september 2005
Det globala avtalet mellan EU och Mexiko	Tillämpas för varor sedan den 1 juli 2000, tillämpas för tjänster sedan den 1 mars 2001.
Associeringsavtalet mellan EU och Chile	den 1 februari 2003
Stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Nordmakedonien²	Interimsavtal om handel den 1 juni 2001
Stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Albanien	Interimsavtal om handel den 1 december 2006
Stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Montenegro	Interimsavtal om handel den 1 januari 2008
Stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Serbien	Interimsavtal om handel för Serbien: den 1 februari 2009, för Europeiska unionen: den 8 december 2009
Stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Bosnien och Hercegovina	Interimsavtal om handel den 1 juli 2008
Stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Kosovo³	den 1 april 2016
Avtal om ekonomiskt partnerskap med länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länder)
EU–Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC)	den 10 oktober 2016: Botswana, Eswatini, Lesotho, Namibia och Sydafrika, den 4 februari 2018: Moçambique
EU–stater i östra och södra Afrika (interimsavtal)	den 14 maj 2012: Madagaskar, Mauritius, Seychellerna och Zimbabwe⁴
EU–Elfenbenskusten (interimsavtal)	den 3 september 2016
EU–Ghana (interimsavtal)	den 15 december 2016
EU–Centralafrika (Kamerun)	den 4 augusti 2014: Kamerun
EU–Cariforum	den 29 december 2008: Antigua och Barbuda, Belize, Bahamas, Barbados, Dominica, Dominikanska republiken, Grenada, Guyana, Jamaica, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Surinam samt Trinidad och Tobago.
EU–Stillahavsstaterna (interimsavtal)	den 20 december 2009: Papua Nya Guinea, den 28 juli 2014: Fiji⁵

1. Inledning

I sitt meddelande Xxxxxx för alla⁶ från 2015 åtog sig kommissionen att lämna en rapport varje år om genomförandet av Europeiska unionens (EU) viktigaste handelsavtal. Detta är den tredje rapporten på området.⁷

Sedan 2015 har EU:s handelspolitik genomgått stora förändringar och EU har slutit och börjat tillämpa nya handelsavtal med Ecuador, Kanada och Japan, avtalet om ekonomiskt partnerskap med Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC), interimsavtalen om ekonomiskt partnerskap med Ghana och Elfenbenskusten samt det djupgående och omfattande frihandelsavtalet med Ukraina. Ratificeringar av handelsavtal som slutits med Singapore (2012) och Vietnam (december 2015) pågår. År 2018 omfattades 31 % av EU:s handel med varor med övriga världen av förmånshandelsavtal. Den siffran uppgår till 39 % om avtalet med Japan, som trädde i kraft den 1 februari 2019, och avtalen med Singapore och Vietnam, som undertecknades den 19 oktober 2018 respektive den 30 juni 2019, räknas med. Om man även tar hänsyn till den politiska överenskommelse som EU och Mercosur nådde den 28 juni 2019 ökar siffran till 41 %.

Nu följer handelsavtalen dessutom principerna om bättre lagstiftning, och genomgår framför allt regelbundet efterhandsutvärderingar. Sedan 2015 har tre efterhandsutvärderingar slutförts, nämligen av EU:s handelsavtal med Mexiko, Chile och Sydkorea. I nuläget pågår efterhandsutvärderingar av avtalen med Cariforum⁸ och sex Medelhavsländer⁹, och snart inleds efterhandsutvärderingar av avtalet mellan EU och Colombia, Ecuador och Peru, samt avtalet mellan EU och Centralamerika.

I denna rapport ges en uppdatering av genomförandet av 35 betydelsefulla handelsavtal med 62 partner, inbegripet den första helårsrapporten om det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta). Dessutom beskrivs det arbete som utfördes innan avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan trädde i kraft.

Enligt undersökningen EU Exports to the World: Effects on Employment¹⁰ är 36 miljoner jobb i EU beroende av export till länder utanför EU, varav 13,7 miljoner innehas av kvinnor. Mellan 2000 och 2017 ökade andelen arbetstillfällen i EU som har ett samband med export till resten av världen med 66 %. Det innebär 14,3 miljoner extra arbetstillfällen i samband med export. Andelen arbetstillfällen i EU, av den totala andelen arbetstillfällen, som har ett samband med försäljning av varor och tjänster till resten av världen ökade från 10,1 % 2000 till 15,3 % 2017. Exportrelaterade arbetstillfällen ger i genomsnitt 12 % bättre ersättning än arbetstillfällen i den övriga ekonomin. Arbetstagare från alla medlemsstater gynnas av EU:s export. Dessa ytterligare arbetstillfällen skapas av företag som är direkt involverade i export av varor och tjänster, samt av EU-företag som tillhandahåller varor och tjänster till exportföretag.

Liksom i tidigare rapporter har avtalen delats in i fyra kategorier efter innehåll och syften.

”Den nya generationens avtal”, till exempel avtalen med Sydkorea och Kanada, innehåller både åtaganden om liberalisering av handel med varor och åtaganden om tjänster och investeringar, offentlig upphandling, konkurrens och subventioner och regleringsfrågor. Dessa avtal syftar till att skapa mer regelbaserade och värdebaserade handelssystem tillsammans med de berörda handelspartnerna, med särskilda bestämmelser om handel och hållbar utveckling. De senaste avtalen innehåller också särskilda bestämmelser för att komma till rätta med de utmaningar som moderna ekonomier och samhällen står inför. Ett exempel är avtalet om ekonomiskt partnerskap med Japan, som innehåller ett kapitel om små och medelstora företag, samt särskilda bestämmelser om informations- och telekommunikationstjänster och e-handel.

”Första generationens handelsavtal”, varav merparten ingicks före 2006, fokuserar ofta på tulliberalisering. ”Djupgående och omfattande frihandelsavtal” syftar till att fördjupa de ekonomiska förbindelserna mellan respektive grannländer och EU och att fokusera på att tillnärma deras lagstiftning till EU:s lagstiftning, framför allt på handelsrelaterade områden. Sådana avtal har EU med Georgien, Moldavien och Ukraina och förhandlingar pågår med Tunisien. De ”stabiliserings- och associeringsavtal” som slöts med sex länder på västra Balkan¹¹ mellan 2001 och 2016 har som syfte att stödja den regionala integrationen och stabiliteten i regionen och att främja dess ekonomiska integration i EU-marknaden.

Avtal om ekonomiskt partnerskap med länder och regioner i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) har ett uttalat utvecklingsmål. Dessa handelsavtal är asymmetriska, och AVS-parterna ska liberalisera omkring 80 % av handeln under en period på 15–20 år, medan EU beviljar tullfritt och kvotfritt tillträde från första dagen. I nuläget omfattar merparten av dessa avtal handel med varor och utvecklingssamarbete. Avtalet om ekonomiskt partnerskap med Västindien innehåller också bestämmelser om tjänster, investeringar och andra handelsrelaterade ämnen. Inom ramen för avtalen om ekonomiskt partnerskap tillhandahåller EU avsevärt handelsrelaterat bistånd för att hjälpa partnerländer att genomföra avtalen, förbättra konkurrenskraften för sin export och bygga ekonomisk infrastruktur¹².

Denna rapport kompletteras av ett omfattande arbetsdokument från kommissionens avdelningar, med detaljerade faktablad för varje enskilt avtal, inklusive statistik, beskrivningar av betydelsefull utveckling inom handeln samt rapporter om arbetet i kommittéerna. Med denna rapport och bifogade arbetsdokument från kommissionens avdelningar uppfyller kommissionen sina rapporteringsskyldigheter om genomförandet av mekanismen för att motverka kringgående för Sydkorea, Georgien och Moldavien, samt av stabiliseringsmekanismen för bananer för Centralamerika och Columbia, Ecuador och Peru.

Statistik

Den handelsstatistik¹³ som används i denna rapport och i det bifogade arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar för att visa för utvecklingen av handels- och investeringsflöden baseras, om inget annat anges, på uppgifter från Eurostat av den 30 mars 2019. De senaste tillgängliga årliga uppgifterna för handel med varor är för 2018, och för tjänster och investeringar för 2017, om inget annat anges.

Statistiken för utnyttjande av förmånstullar baseras på administrativa uppgifter som samlats in av importlandet. Utnyttjandegraden av förmånstullar visar andelen import eller export som omfattas av handelsförmåner som en andel av det totala värdet av sådan import eller export som är berättigad till förmåner per partnerland, dvs. den import eller export som faktiskt redovisas inom ramen för systemet för handelsförmåner delat med den import eller export som är berättigad till förmåner. Importen är berättigad till förmånstullar om den tillämpade förmånstullen är lägre än den tillämpade tullsatsen för mest gynnad nation (MGN-tullen). Detta innebär att tullfri handel för mest gynnad nation inte ingår i beräkningarna.

Uppgifterna om utnyttjande av förmånstullar vid import till EU från partnerländer baseras på siffror från Eurostat. Eurostat slår samman tullar och handelsflöden för att skapa en datauppsättning som kommissionen använder för att hämta information om både vilken behandling en produkt är berättigad till och i vilken utsträckning dessa förmåner används. Datauppsättningen är harmoniserad och enhetlig¹⁴ och gör det möjligt att jämföra olika partnerländer under olika år.

För att beräkna utnyttjandet av förmånstullar för export från EU till partnerländer använder kommissionen i stället administrativa uppgifter som samlats in av det aktuella importlandet. Denna statistik är inte harmoniserad, vilket gör att direkta jämförelser mellan partnerländerna eller med EU:s importer endast ska ses som vägledande. I denna rapport redovisas bara utnyttjandet av förmånstullar för export från EU om det har funnits tillräckligt pålitliga uppgifter.

2. Översikt över de viktigaste slutsatserna

2.1 Allmän översikt

År 2018 ökade handeln med varor¹⁵ långsammare än under 2017, vilket speglade den svåra situationen på global nivå: Handeln mellan EU och resten av världen ökade med 5 % (en minskning från 8 %), medan den totala EU-handeln inom ramen för förmånsavtal ökade med 3 % (en minskning från 7 %). EU-exporten till förmånshandelspartner ökade med 2 % 2018, vilket var något lägre än för EU-exporten till resten av världen. Den senare ökade med 4 % under samma period. Importerna från förmånshandelspartner ökade med 4,6 %, jämfört med 6,6 % för den totala EU-importen.

År 2018 omfattades 33 % av EU:s export och 29 % av EU:s import av förmånshandelsavtal. Dessa avtal åstadkom ett markant handelsöverskott på 84,6 miljarder euro, medan EU:s handel med resten av världen visade ett litet handelsunderskott på 24,6 miljarder euro för första gången sedan 2014.

Liksom 2017 var EU:s största förmånshandelspartner Schweiz, dit 24 % av EU:s förmånsexporter gick, följt av Turkiet (12 %) och Norge (8 %).

Om vi delar in exporten 2018 från EU enligt förmånshandelsavtal per sektor och kategori ser vi att exporten av andra produkter än jordbruksprodukter ökade med 1,9 %. Av dessa fortsatte maskiner och transportutrustning att vara EU:s största exportsektorer räknat i belopp (ingen förändring), följt av kemikalier, som ökade med 2,5 %. EU:s export av jordbruksbaserade livsmedel ökade med 2,2 %, varav de största exportsektorerna var drycker, livsmedelsberedningar och beredningar av spannmål.

Inom ramen för förmånshandelsavtal ökade importen av andra produkter än jordbruksprodukter med 5,2 %. Av dessa var mineralprodukter, maskiner och apparater de mest importerade varorna. Importen av jordbruksbaserade livsmedel minskade med 0,5 %. De mest importerade produkterna var växtprodukter.

Europeiska företag drog nytta av EU:s handelsavtal under rapporteringsperioden. Förmånstullarna fortsatte att utnyttjas väl för EU:s export till Schweiz och Turkiet, och ökade för exporten till Sydkorea. Utnyttjandet av förmånstullar ökade också för Colombia, Ecuador, Egypten och Jordanien. För 2018 låg utnyttjandet av förmånstullar på EU:s export till Kanada på 37 %, vilket var en ökning från 30 % för den nio månader långa provisoriska tillämpningen. Det totala utnyttjandet av förmånstullar bör öka i framtiden jämfört med 2018, med tanke på att man inom ramen för Ceta kan begära förmånstullar retroaktivt (i upp till tre år). Utnyttjandet kan framför allt öka genom att förbättras i samband med EU:s export av bilar och reservdelar, för vilka tullarna gradvis avvecklas. För detta segment, som utgör 41 % av all förmånsberättigad export från EU, var utnyttjandegraden så låg som 10 % för 2018. Om bilar och reservdelar räknas bort skulle det genomsnittliga utnyttjandet av förmånstullar på exporten från EU till Kanada ligga på omkring 55 %.

EU:s handelspartner fortsatte att dra nytta av förmånstullar 2018, med en genomsnittlig utnyttjandegrad på 87 %. Information om utnyttjande av förmånstullar vid import till EU finns i bilaga 1. Information om utnyttjande av förmånstullar vid export från EU finns i bilaga 2.

Att undersöka utnyttjandet av förmånstullar är ett sätt att bedöma i vilken grad företag på båda sidor har dragit nytta av tullförmåner under rapporteringsperioden (se rutan på sidan 6). Även om utnyttjandet av förmånstullar på export från EU inte är perfekta proxyvariabler för att bedöma handelsavtalens funktion, ger de en grov uppskattning av hur EU:s handelsavtal används av exportörer från EU och partnerländer. Det bör noteras att förändringar av utnyttjandet av förmånstullar kan bero på flera olika saker, till exempel sänkta förmånsmarginaler eller förändrade marknadsvillkor, nya aktörer osv. Det är inte alla dessa orsaker som är knutna till genomförandet av själva handelsavtalet.

2.2 Framsteg och de viktigaste öppna frågorna

En uppdatering om framsteg som gjorts i fråga om sanitära och fytosanitära åtgärder samt geografiska beteckningar¹⁶ ges i avsnitt 8 (”Handel med jordbruks- och livsmedelsvaror”). Mer information om handelshinder finns i kommissionens rapport om hinder för handel och investeringar¹⁷ för 2019.

Tekniska och administrativa handelshinder

Inom bilindustrin undanröjdes en rad stora hinder 2018, framför allt av Egypten och Sydkorea. Dessutom har EU:s textil- och lädersektor nu lättare att få tillgång till den egyptiska marknaden, efter att märkningsbestämmelserna har blivit mindre stränga.

Men hinder kvarstår för EU:s produkter på ett antal marknader i partnerländer med handelsavtal med EU. En stor källa till oro är de restriktioner som införts mot EU-import av vissa länder i Medelhavsområdet.

Dessutom är alkoholhaltiga drycker från Europa, framför allt vin, öl och sprit, fortfarande föremål för diskriminering från vissa handelspartner, till exempel Kanada, Costa Rica, Ecuador och Peru. EU fortsätter att driva på dessa partner för att sådan diskriminerande praxis ska avskaffas.

År 2018 rapporterade kommissionen om Ukrainas förbud mot export av träråvaror. I januari 2019 begärde EU, eftersom ingen utveckling skett i frågan, bilaterala överläggningar med Ukraina och använde sig av tvistlösningsmekanismen i associeringsavtalet mellan EU och Ukraina (se även avsnitt 10, ”Rättsliga verkställighetsåtgärder”).

Offentlig upphandling

Den provisoriska tillämpningen av handelsavtalet med Kanada (Ceta) ger utrymme för att marknaden för offentlig upphandling i Kanada ska öppnas upp påtagligt, även på regional och lokal nivå, vilket innebär en betydande andel av den kanadensiska marknaden för offentlig upphandling.

Vissa framsteg har också kunnat konstateras i Ukraina och några av länderna på västra Balkan när det gäller ökad insyn i offentliga anbudsförfaranden och anpassning till EU:s rättsliga institutionella ram för offentlig upphandling. Det kommer dock att krävas fler insatser på detta område.

Centrala frågor som tagits upp av EU:s partnerländer

Vissa av de länder som EU har slutit handelsavtal med har också tagit upp frågor om genomförandet från EU:s sida. En sådan är EU:s beslut från juli 2018 att vidta skyddsåtgärder för import av stål, för att skydda EU:s industri mot bieffekterna av Förenta staternas ståltullar.¹⁸ Vissa av EU:s sanitära och fytosanitära åtgärder, framför allt politiken för bekämpningsmedel, men även den nyligen antagna förordningen om veterinärmedicinska läkemedel, kritiserades också av några av EU:s partnerländer, trots att dessa åtgärder inte är diskriminerande och har utformats för att garantera en hög livsmedelssäkerhetsnivå i EU.

3. Nya generationens frihandelsavtal

3.1 Handelsavtalet mellan EU och Sydkorea

Handelns utveckling

Avtalet trädde i kraft i juli 2011. År 2018 minskade varuhandeln mellan EU och Sydkorea totalt med 1,5 % (1,2 % minskning av importen till EU och 2,2 % minskning av exporten från EU), vilket beror på en långsammare ekonomisk tillväxt i Sydkorea under 2018 och den allmänna nedgången inom internationell handel. Den lilla minskningen av EU:s export verkar bero på en minskning med 7 % av exporten av maskiner och apparater, som är de varor som EU exporterar mest till Sydkorea. Samtidigt har exporten inom denna kategori ökat med 31 % sedan 2010. Vad gäller transportutrustning, som är den näst största exportkategorin, minskade EU:s export något 2018, medan EU:s export av personbilar fortsatte att öka stabilt, med över 9 %. Transportutrustning är fortfarande den sektor som haft störst tillväxt (+ 187 %) sedan avtalet trädde i kraft.

För andra året i rad hade EU 2018 ett varuhandelsunderskott på 1,8 miljarder euro. Samtidigt var handeln med jordbruksbaserade livsmedel fortsatt dynamisk, trots komplicerade regelverk, och EU:s export ökade med nästan 5 %. Det ledde till ett handelsöverskott för EU på över 2,8 miljarder euro som till stor del byggde på livsmedel och drycker.

Handeln med tjänster fortsatte att öka, med 8,3 % 2017, och EU upplevde en positiv handelsbalans på 5,6 miljarder euro. Sedan avtalet trädde i kraft har handeln med tjänster ökat stadigt i båda riktningar. In- och utflödet av utländska direktinvesteringar förblev positivt mellan parterna.

Den första femårsutvärderingen

Kommissionen presenterade sin förstafemårsutvärderingav avtalet i mars 2019.¹⁹ Utvärderingen visar att målen för avtalet, att liberalisera handeln med varor, tjänster och investeringar, verkar ha uppnåtts i stort. De ekonomiska fördelar som avtalet gett har fördelats symmetriskt mellan EU och Sydkorea. Under de första fem åren sedan avtalet trädde i kraft har EU:s bruttonationalprodukt (BNP) ökat med 4,4 miljarder euro. Det har också bidragit till att skydda immateriella rättigheter, särskilt till att unionens geografiska beteckningar tillämpas och skyddas. Dessutom har icke-tariffära handelskostnader minskat, även om det krävs fler insatser för standardisering, bedömningar av överensstämmelse, märkning samt sanitära och fytosanitära åtgärder. Utvärderingen visade också att avtalet har lett till en kraftigare ökning av utländska direktinvesteringar. En av de oväntade effekterna av avtalet som tas upp i utvärderingen är en begränsad men märkbar minskning av de globala koldioxidutsläppen, till följd av omläggning av handeln.²⁰

Olösta frågor

De invecklade och otydligt redovisade sanitära och fytosanitära förfaranden för godkännande som Sydkorea tillämpar för import av jordbruksprodukter från EU-medlemsstaterna är fortfarande ett bekymmer. Ett exempel är att godkännandeförfarandet för import av nötkött från vissa EU-medlemsstater har pågått i över tio år.

I fråga om immateriella rättigheter måste Sydkorea upprätta ett effektivt ersättningssystem för rätten att framföra upphovsrättsskyddad musik på offentliga platser, till exempel karaoke. Det finns också obesvarade frågor kring ett ökat stöd för varvsindustrin från Sydkorea.

Handel och hållbar utveckling

Den viktigaste kvarstående frågan rör bristen på framsteg när det gäller arbetsmarknadsreformer och en bristande överensstämmelse med kapitlet om handel och hållbar utveckling. Under 2018 begärde EU samråd enligt kapitlet om handel och hållbar utveckling i avtalet (se avsnitt 10.1, ”Rättsliga verkställighetsåtgärder” för mer information).

Etiskt tillverkade kläder från EU finner hem runtom i världen

Asket – ett svenskt herrklädesvarumärke som bara kan köpas online – är som många andra moderna företag vana vid en värld utan gränser, och vid att kunna kommunicera utan problem med kunder över hela världen. Handelsavtal kan bidra till att avlägsna tullhinder, så att det också blir lätt att skicka varor över gränserna.

”Vi växer som företag och söker oss också alltmer utanför den europeiska marknaden. Men tullarna på kläder gör det svårare, och det blir dyrare för kunderna. Genom att utländska marknader i t.ex. Kanada, Sydkorea och Japan öppnas med handelsavtal blir våra produkter mer konkurrenskraftiga där.”

Xxxxxx Xxxx Xxxxxxxx,
Medgrundare

3.2 EU:s handelsavtal med Colombia, Ecuador och Peru

Handelns utveckling

Mellan 2017 och 2018 minskade den totala varuhandeln mellan EU och dess tre andinska partnerländer med 2,4 %. EU:s export och import minskade med 1 % (140 miljoner euro) respektive 3 % (500 miljoner euro). Det resultatet berodde till största delen på att exporten från Colombia till EU minskade med 9 % efter att det internationella kaffepriset – en central exportprodukt för landet – hade sjunkit.

Om man tittar på handelsflödena per sektor stod maskiner, kemikalier och transportutrustning fortfarande för över 50 % av EU:s export. Jordbruksprodukter (framför allt tropisk frukt som bananer), mineraler och malm utgjorde nästan 50 % av importen till EU från de tre länderna. Under 2018 minskade EU:s import av mineraler (med 700 miljoner euro) och EU:s export av maskiner (med 350 miljoner euro) mest.

Däremot ökade EU:s export av jordbruksbaserade livsmedel med 8,5 % under 2018, men den är ändå blygsam jämfört med importen av motsvarande varor.

EU:s handelsunderskott, i storleksordningen 2 miljarder euro, har befunnit sig i en nedåtgående trend sedan 2016. EU har ett handelsöverskott med Colombia.

Framsteg och olösta frågor

Framsteg har gjorts bland annat i fråga om marknadstillträde för vissa jordbruksprodukter från EU, särskilt mejeriprodukter i Peru och vissa animaliska produkter i Colombia. Samtidigt återstår en rad problem. Till dessa hör följande:

Colombia: Den faktiska bristen på nationell behandling vid offentlig upphandling på subnationell nivå, de antidumpningsåtgärder som vidtogs 2018 mot frusen potatis, restriktioner mot import av lastbilar, vissa kvarstående diskriminerande åtgärder mot alkoholhaltiga drycker (öl och sprit), inkräktande på EU:s geografiska beteckningar och omständigheter där regional uppdelning av djursjukdomar inte erkänns.
Ecuador: Skattediskriminering i samband med importerade alkoholhaltiga drycker samt importlicensieringssystem och hantering av tullkvoter för EU som är besvärliga och handelsbegränsande.
Peru: Ständiga diskriminerande åtgärder som påverkar handeln med alkoholhaltiga drycker, pågående ansträngningar för att ta itu med inkräktande på EU:s geografiska beteckningar, tekniska hinder som påverkar importen av läkemedelsprodukter och medicintekniska produkter.

Slutligen upprätthåller samtliga tre andinska länder ett förbud mot import från EU av boskap och nötkött på grund av oro för BSE²¹.

Colombia, Ecuador och Peru å sin sida har gett uttryck för oro vad gäller EU:s åtgärder för att fastställa en högstanivå av kadmium i kakaoprodukter och gränsvärden för bekämpningsmedelsrester som, enligt våra partnerländer, kan påverka deras export av jordbruksprodukter.

Handel och hållbar utveckling

Trots utmaningarna i alla tre länderna (beträffande den informella arbetsmarknaden, föreningsfriheten, arbetsmiljöinspektioner och miljöskydd) nådde EU:s tre andinska partner framsteg under 2018 i fråga om att genomföra kapitlen om handel och hållbar utveckling. Den positiva utvecklingen speglade mer målinriktade och fokuserade ansträngningar från EU:s sida, som uppstått ur ett närmare samarbete med EU-medlemsstaterna och Internationella arbetsorganisationen (ILO) och ur ett större engagemang från civilsamhället, i enlighet med de 15 punkterna i handlingsplanen²². EU:s engagemang var extra starkt i förhållande till Peru, och parterna enades om hur de skulle gå vidare, vilket fastställdes i mötesprotokollet för underkommittén för handel och hållbar utveckling. Detta bör ge förnyad kraft åt genomförandet av bestämmelserna om handel och hållbar utveckling med Peru. Det gjordes också stora framsteg i fråga om civilsamhällets engagemang, bland annat genom särskilda rådgivande mekanismer i både Colombia och Ecuador.

3.3 EU:s associeringsavtal med Centralamerika

Handelns utveckling

År 2018 var det sjätte året för genomförande av handelspelaren i associeringsavtalet mellan EU och sex centralamerikanska länder (Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua och Panama).

Handeln mellan de två blocken har utvecklats väl och ökat från omkring 11,4 miljarder euro 2014 till 12 miljarder euro 2018. För 2018 hade de centralamerikanska partnerländerna ett litet handelsöverskott på totalt cirka 100 miljoner euro. Panama är fortfarande EU:s viktigaste handelspartner i regionen, följt av Costa Rica.

Jordbruksbaserade livsmedel fortsatte att vara den viktigaste exportkategorin för Centralamerika (den utgör två tredjedelar av regionens export till EU), huvudsakligen frukt, en produkt som 2018 ökat med 3,6 % jämfört med 2017 (dvs. 1,9 miljarder euro, varav 1,2 miljarder euro är för bananer). Bananer är fortfarande den mest exporterade råvaran till EU från de centralamerikanska partnerna, och denna export omfattas av en stabiliseringsmekanism till och med 2019. Under 2018 översteg exporten från Guatemala och Nicaragua till EU gränsvärdena, men den andel de utgjorde av EU:s totala import stannade under 6 %. Inverkan av dessa importer på unionens bananmarknad ansågs vara försumbar, och inga åtgärder vidtogs enligt stabiliseringsmekanismen.

EU:s export 2018 hade ökat med 11 % jämfört med 2017. Den dominerades av andra produkter än jordbruksprodukter. EU:s handelsöverskott i denna kategori var 7,4 miljarder euro.

Handeln med tjänster var fortsatt stabil under 2017 och utgjorde omkring 40 % av den totala handeln mellan EU och Centralamerika, liksom de föregående åren. Tack vare avtalet har EU:s företag ökat marknadstillträde till tjänster, investeringar och statliga upphandlingar. EU fortsätter sitt nära samarbete med de centralamerikanska partnerländerna för att se till att alla åtaganden respekteras, inklusive sådana som rör insyn i förfaranden.

Handel och hållbar utveckling

Genomförandet av kapitlet om handel och hållbar utveckling skedde i linje med de 15 punkterna i handlingsplanen från februari 2018. Åtgärderna omfattade samarbete med Internationella arbetsorganisationen (ILO) och partnerregeringar i fråga om den arbetsrelaterade situationen i vissa centralamerikanska länder, särskilt Guatemala, samt om ansvarsfullt företagande, bland annat genom en workshop med ILO och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) i Guatemala. Costa Rica fick stöd till att utveckla landets nationella plan för ansvarsfullt företagande. Dessutom påbörjades ett program för ansvarsfullt företagande, som inbegrep Costa Rica och Panama.

3.4 Det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta)

År 2018 var det första hela kalenderåret för genomförandet av Ceta. Alla förvaltningsinstrument, som arbetsordningen för de olika kommittéerna, installerades, och nästan alla kommittéer hade ett första sammanträde.^²³ EU:s nya öppenhetspolitik togs helt i bruk: både dagordningar och gemensamma rapporter från kommittéer och arbetsgrupper finns, efter överenskommelse med Kanada, på kommissionens webbplats²⁴. Kommittéernas sammanträden bidrog till att förbättra den ömsesidiga förståelsen för de olika parternas perspektiv, vilket är viktigt för genomförandet av avtalet.

Handelns utveckling

Den bilaterala handeln uppgick till totalt 72 miljarder euro 2018, vilket motsvarade en ökning på 4,5 % jämfört med 2017. Den största exportökningen för EU stod kemikalier för, med 1,5 miljarder euro (en ökning med 23 %), följt av maskiner och apparater med 850 miljoner euro (en ökning med 10 %). Exporten av jordbruksbaserade livsmedel ökade också, med 4 %, och utgjorde 9 % av EU:s export till Kanada. EU:s handelsöverskott ökade till över 10 miljarder euro 2018 (från 6 miljarder euro 2017).

Under 2018 upplevde Kanadas export till EU en liten ökning, med 1,7 % (521 miljoner euro) jämfört med 2017, huvudsakligen till följd av en ökad export av oljeväxter (med 300 miljoner euro). Jämfört med genomsnittet för perioden 2015–2017 ökade emellertid Kanadas export till EU med 5 %.

Framsteg under genomförandets första år

Vid sitt första sammanträde, i september 2018, diskuterade den gemensamma kommittén formellt genomförandet av Ceta. Sammanträdet gav också möjlighet att bedöma vilka framsteg som gjorts i samband med den tidiga granskningen av bestämmelserna om handel och hållbar utveckling efter avtalet från oktober 2016 om det gemensamma tolkningsinstrumentet²⁵. Kommittén antog tre viktiga rekommendationer om

Dessa rekommendationer banade väg för ett ökat samarbete kring dessa nyckelfrågor inom ramen för Ceta. Den gemensamma kommittén granskade också de olika särskilda kommittéernas arbete, däribland frågor som kräver ytterligare uppmärksamhet som, för EU, hantering av tullkvoter för ost, tillträde till den kanadensiska marknaden för vin och sprit samt genomförande och tillämpning av bestämmelserna i Ceta om geografiska beteckningar.

Inom forumet för regleringsarbete antog Kanada och EU en arbetsplan som omfattar samarbetsåtgärder för cybersäkerhet, djurskydd, kosmetika och läkemedel samt säkerheten hos konsumentprodukter. Dessutom enades Kanada och EU, i kommittén för sanitära och fytosanitära åtgärder, om att stärka samarbetet för bekämpning av antimikrobiell resistens.

Kanadas varumärkeslag har till följd av Ceta ändrats för att skydda de geografiska beteckningarna för livsmedelsprodukter. Nu finns ett förfarande för direkt tillämpning för rättighetshavare i EU, till skydd för geografiska beteckningar. Det första resultatet av det nya systemet kom 2018, genom skydd av namnet ”Prosciutto di Carpegna”. Europeiska producenter som är intresserade av att exportera till Kanada har nu tillträde till en enkel och effektiv mekanism för att skydda sina geografiska beteckningar. Kommissionen har utvecklat en praktisk affärsguide för geografiska beteckningar i Kanada²⁹ för att underlätta för dem.

Slutligen fortsatte arbetet med det investeringsdomstolssystem som ska upprättas enligt Ceta, även om bestämmelserna om systemet inte börjar gälla förrän det har ratificerats av alla EU-medlemsstater. I sitt yttrande 1/17³⁰ av den 30 april 2019 bekräftade EU-domstolen att bestämmelserna i Ceta om investeringsdomstolssystemet är förenliga med EU:s lagstiftning.

Handel och hållbar utveckling

Under genomförandets första år ökade båda parter sina ansträngningar för att genomföra bestämmelserna om handel och hållbar utveckling. Förutom att förbereda de tre ovannämnda rekommendationerna (om handel och klimat, handel och jämställdhet och små och medelstora företag) tog EU och Kanada de första stegen för att genomföra dem. Till dessa hörde den gemensamma arbetsplanen för handel och jämställdhet, och konferensen ”Ceta: åtgärder för handel och klimat”, som ägde rum den 24 januari 2019. Under konferensen undersöktes tillsammans med olika aktörer, däribland grön teknik-företag, hur Cetas institutionella och rättsliga ram bäst kan ge en hävstångseffekt till stöd för genomförandet av Parisavtalet. Kanada och EU fortsatte att diskutera de gemensamma prioriteringar för ett samarbete som man enats om vid det första sammanträdet för kommittén för handel och hållbar utveckling. Man underlättade också upprättande av strukturer för civilsamhället på båda sidor som ska övervaka genomförandet.

Olösta frågor

Det första hela året för genomförande var en framgång för båda parterna, och ingen negativ inverkan kunde konstateras. Men det återstår frågor som måste hanteras.

En av dem är det administrativa system som Kanada inrättat för ostkvoter. Även om 2018 års utnyttjandegrader för ostkvoter uppgick till utmärkta 99,1 % och 71,1 % för kvalitetsost respektive industriell ost, känner EU fortfarande oro över hur kvoterna utnyttjas, eftersom det har stor inverkan på värdet av kvoterna för EU:s exportörer. Förbrukningen av kvoter var intensivare i slutet, med en betydande ökning av importen till Kanada under de två sista månaderna av 2018. Kommissionen anser att det får en väldigt snedvridande effekt på spridningen och värdet av kvoterna om 50 % av ostkvoterna tilldelas kanadensiska osttillverkare, och att det inte är förenligt med bestämmelserna i Ceta. Enligt Ceta ska kvoterna fördelas till ”de personer som mest sannolikt kommer att använda dem”^³¹. I april 2019 begärde EU en halvtidsöversyn av systemet för tullkvoterna för ost.

Ett annat problem, ur EU:s perspektiv, är den diskriminerande praxis som påverkar handeln med vin och sprit från EU. EU anser att en del av den praxis som Kanada tillämpar på federal och regional nivå är oförenlig med Kanadas åtaganden enligt Ceta.

Kanada å sin sida har uttryckt oro över EU:s genomförande av Ceta-protokollet om ömsesidigt godkännande av resultaten av bedömningen av överensstämmelse, och EU:s administrativa hantering av tullkvoter. Kanada har också uttryckt oro över att möjligheten att dra fördel av Ceta kan påverkas av märkningskrav beträffande ursprungsland på nationell nivå och EU-nivå, och av vissa sanitära och fytosanitära EU-standarder.

Porcelanosa (Spanien) – Lergods från andra sidan Atlanten

Porcelanosa är ett keramikföretag som säljer högkvalitativt kakel för kök och badrum och som har dragit fördel av de förbättrade affärsmöjligheterna i Kanada.

Porcelanosa gynnas av mindre komplicerade exportvillkor, vilket har lett till att den kanadensiska marknaden har blivit betydligt öppnare, även den stora kanadensiska marknaden för offentlig upphandling på federal och statlig nivå.

”Vi har stora förhoppningar på den kanadensiska marknaden. Nyligen öppnade vi till exempel en ny butik i ett av de mest exklusiva affärsområdena i Toronto. Ceta har gjort det möjligt att förbättra våra priser och bli mer konkurrenskraftiga. Avtalet innebär också att det krävs mindre pappersarbete för att exportera från EU till Kanada. För Porcelanosas verksamhet i Kanada är avtalet definitivt väldigt fördelaktigt.”

Xxxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx,
Exportchef i Porcelanosa-koncernen

Xxxxxx Xxxxxx 1952 – italienska smycken som berättar en historia

Xxxxxx Xxxxxx 1952 har tillverkat smycken sedan lång tid tillbaka. År 1952 grundade fyra bröder ett företag i skuggan av katedralen Duomo di Milano, som skulle tillverka och sälja smycken.

Innan Ceta trädde i kraft lade Kanada importavgifter på upp till 8,5 % på smycken. Som en följd av de sänkta avgifterna har Xxxxxx Xxxxxxx export till Kanada nu ökat med 30 %.

”Tack vare Ceta har vi ökat vår försäljning till Kanada med nästan en tredjedel. Allt fler kanadensiska importörer hör dessutom av sig till oss, så försäljningen ser ut att öka ännu mer.”

Xxxxxxx Xxxxxx,
Vd för Stella Milano 1952

4. Djupgående och omfattande frihandelsavtal

4.1 Georgien

Det djupgående och omfattande frihandelsavtalet med Georgien har tillämpats sedan september 2014, och genomförandet är på god väg. Totalt sett ökade den bilaterala handeln med varor med 3 % 2018, men Georgiens export minskade med 1,6 %, vilket ledde till att EU:s handel med Georgien ökade något.

Under 2017 gjorde Georgien framsteg med att genomföra den sanitära och fytosanitära strategin. Men landet har fortfarande inte tillstånd att exportera kött och mejeriprodukter till EU, och georgiska företag har fortfarande svårt att efterleva EU:s säkerhetsnormer för produkter som hasselnötter. EU fortsätter att stödja Georgien i uppgraderingen av landets sanitära och fytosanitära system.

Vad gäller offentlig upphandling måste Georgien inrätta ett oberoende översynsorgan för offentlig upphandling, och landet måste också anpassa sin lagstiftning om offentlig upphandling mer till EU:s lagstiftning.

Arbetet med att genomföra 2018–2019 års stödprogram för små och medelstora företag fortsätter. Det kompletteras med ett marknadskontrollprojekt³² för att hjälpa Georgien att anpassa landets rättsliga ram till EU:s lagstiftning. EU stöder också fortfarande det georgiska organet för konkurrenskraft.

Avslutningsvis antog Georgien 2018 en arbetsplan för handel och hållbar utveckling för perioden 2018–2020, som ska täcka de nyckelelement som krävs för att genomföra kapitlet om handel och hållbar utveckling (inklusive arbetsmiljöinspektioner och social dialog, olaglig handel med vilda djur och växter, hållbar skogsförvaltning, bekämpande av handel med produkter som härrör från olaglig skogsavverkning samt ett effektivt genomförande av åtagandena vad gäller klimatåtgärder).

4.2 Moldavien

Det djupgående och omfattande frihandelsavtalet har tillämpats sedan 2014. Sedan det datumet har handeln ökat fortlöpande. Den totala handeln ökade med 14 % 2018, och handelsbalansen fortsatte att vara positiv för EU.

Under 2018 fortsatte arbetet med anpassning av lagstiftningen, och det gjordes framsteg i fråga om sanitära och fytosanitära åtgärder, energisektorn, offentlig upphandling och den tekniska lagstiftningen. Moldavien håller också på att utarbeta en ny tullkodex. Landet måste fortfarande förändra sin nationella lagstiftning för att uppfylla sina skyldigheter vad gäller reglerna om statligt stöd. EU tänker starta ett nytt projekt för att stödja funktionen av de mekanismer för samråd med det civila samhället som upprättas inom kapitlen om hållbar utveckling i handelsavtalen. Dessa mekanismer kommer att gynna både EU:s och Moldaviens inhemska rådgivargrupper.

4.3 Ukraina

Handeln mellan Ukraina och EU har ökat sedan den provisoriska tillämpningen av avtalet 2016. Den bilaterala handeln uppgick till 40 miljarder euro 2018, vilket motsvarade en ökning på 9 % jämfört med 2017. Under 2018 kom 42 % av Ukrainas totala export till EU. EU behöll ett handelsöverskott på 4 miljarder euro.

Ukraina har gjort framsteg inom en rad sektorer. EU välkomnar särskilt det nya lagförslaget om offentlig upphandling som Ukrainas regering tänker lägga fram för parlamentet under 2019. Ukraina gör också framsteg med att anpassa landets rättsliga ram och normer till EU:s lagstiftning, samtidigt som tillnärmning pågår i fråga om sanitära och fytosanitära åtgärder, tullsamarbete och förenklade handelsprocedurer. Men Ukraina måste förbättra skyddet för immateriella rättigheter, och landet måste anta lagstiftning som uppfyller internationella standarder. Dessutom behöver Ukraina anpassa landets lagstiftning bättre till EU:s regler om statligt stöd.

Kommissionen reagerade på den snabbt ökande import från Ukraina av fågelköttsdetaljer som inte uppfyller standarden, som började 2016. För att undanröja risken för obegränsad import förhandlade kommissionen, efter godkännande från rådet, fram en ändring av associeringsavtalet med Ukraina. Ändringen innebar en begränsning av sådan import och återinförande av tullsatserna för mest gynnad nation för import som överstiger gränsvärdena. Arbete pågår för att slutföra denna ändring formellt.

EU fortsätter att övervaka och ta upp en rad andra handelsstörningar med Ukraina, till exempel den nya mervärdesskattelagstiftning som Ukraina antog 2018, enligt vilken återbetalning av mervärdesskatt på export av raps och sojabönor inte beviljas.

Med tanke på de bristfälliga framstegen vad gäller förbudet mot virkesexport presenterade EU ett krav på bilaterala samråd om tvistlösning enligt associeringsavtalet (se avsnitt 10, ”Rättsliga verkställighetsåtgärder”).

Ukrainas rådgivande grupp inrättades i tid till EU:s och Ukrainas andra sammanträde för underkommittén för handel och hållbar utveckling den 13 november 2018, som följdes av ett öppet forum för det civila samhället den 14 november 2018. Ukrainas och EU:s rådgivande grupper inledde diskussioner och konkreta åtgärder.

I linje med de 15 punkterna i handlingsplanen från februari 2018 om handel och hållbar utveckling, framför allt ämnet ”ländernas prioriteringar”, låg fokus i diskussionerna inom underkommittén för handel och hållbar utveckling på nyckelområdena för EU:s och Ukrainas gemensamma arbete för handel och hållbar utveckling. Dessa var bland annat handelsrelaterade arbetsmarknadsfrågor (arbetsmiljöinspektion, modernisering av arbetsförhållanden, social dialog) och handels- och miljöfrågor (hållbar skogsförvaltning och tillhörande produktion, försäljning och förädling av och handel med virke). Efter underkommitténs sammanträde offentliggjorde EU och Ukraina praktiska slutsatser samt ett gemensamt uttalande till det civila samhället.³³

5. Första generationens frihandelsavtal

5.1 Schweiz

År 2018 var Schweiz, EU:s totalt sett tredje största handelspartnerland (7 % av EU:s varuhandel med tredjeländer), fortfarande EU:s viktigaste handelspartnerländer inom förmånshandelsavtalen. Under 2018 upplevde EU ett starkt handelsöverskott med Schweiz, på runt 48 miljarder euro.

Schweiz är EU:s andra viktigaste partnerland för handel med tjänster. Värdet på de tjänster som EU tillhandahåller i Schweiz har stigit konstant under de senaste fem åren och uppgick till 119 miljarder euro 2017, en ökning med 2 % jämfört med 2016. De tjänster som Schweiz tillhandahöll i EU uppgick till 72 miljarder euro 2017, en minskning med 23 % jämfört med det föregående året. EU behöll ett handelsöverskott för tjänster.

Även vad gäller direkta utländska investeringar (FDI) är Schweiz en nyckelpartner, och tar hand om 13 % av EU:s direkta utländska investeringar. Andelen utländska direktinvesteringar i EU som innehas av Schweiz nådde 802 miljarder euro 2017 och har visat en genomsnittlig ökning per år på 15 % under de senaste fyra åren. Andelen utländska direktinvesteringar i Schweiz från EU uppgick till 979 miljarder euro 2017, med en genomsnittlig årlig ökning på 10 % under samma period.

I september 2018 godkände det schweiziska parlamentet den sedan länge väntade bolagsskattereformen, som ändrade den diskriminerande kantonala skatteställningen för företag, som också var ett problem i fråga om statligt stöd. Den nya lagen bör träda i kraft den 1 januari 2020.

Förhandlingarna mellan EU och Schweiz om ett avtal om en institutionell ram, inklusive oberoende tvistlösning och regler om statligt stöd samt ett åtagande att modernisera 1972 års frihandelsavtal och andra handelsrelaterade avtal slutfördes på politisk nivå i november 2018. Men det schweiziska förbundsrådet har inte godkänt avtalet än, vilket EU anser vara en förutsättning för att ingå avtal i framtiden om schweiziskt deltagande på EU:s inre marknad och också av grundläggande betydelse för beslut om ytterligare framsteg mot ett ömsesidigt gynnsamt marknadstillträde.

5.2 Norge

Norge är tredje största handelspartnerland som EU har ett förmånsavtal med. Den bilaterala handeln var fortsatt stark under 2018, med en ökning på nästan 11 % jämfört med 2017. EU:s handelsöverskott med Norge uppgick till nästan 30 miljarder euro. Det växande totala underskottet drevs huvudsakligen av större import av mineralprodukter, som upplevde en ökning på nästan 6 miljarder euro.

EU-exporten av andra produkter än jordbruksprodukter ökade med mer än 3 miljarder euro, vilket motsvarar en ökning på 6,3 % jämfört med 2017. EU:s export av jordbruksbaserade livsmedel fortsatte också att vara stabil och upplevde ett handelsöverskott på nästan 4 miljarder euro.

Ett nytt avtal med syftet att ytterligare liberalisera handeln med vissa jordbruksprodukter trädde i kraft 2018. Nu bör översynen av handelssystemet för bearbetade jordbruksprodukter stå på dagordningen. Vidare är EU redo att återuppta förhandlingar om skydd av geografiska beteckningar.

Norge är EU:s sjätte viktigaste partnerland för handel med tjänster. Handeln med tjänster var fortsatt stabil under 2017. Den totala handeln uppgick till 44 miljarder euro, och EU hade ett något högre handelsöverskott än 2016, dvs. över 13 miljarder euro. Handelsbalansen för tjänster fortsatte att vara positiv för EU – liksom den har varit under de senaste åren.

5.3 Medelhavsländerna och länderna i Mellanöstern

EU är en viktig handelspartnerregion för de flesta länder i södra Medelhavsområdet och Mellanöstern. EU har haft förmånshandelsavtal med åtta partnerländer i regionen (Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, det ockuperade palestinska territorierna samt Tunisien) i många år. Dessa avtal är delvis asymmetriska för de flesta länderna, för att främja den ekonomiska utvecklingen i regionen och en bättre integration i EU:s inre marknad, bland annat genom bestämmelser om konkurrens och statligt stöd.

Under 2018 uppgick den totala handeln mellan EU och de åtta partnerna till 175 miljarder euro (dvs. 4 % av EU:s handel med resten av världen), en ökning med 2 % jämfört med 2017. EU har fortfarande ett handelsöverskott totalt sett med de åtta handelspartnerländer i södra Medelhavsområdet och Mellanöstern som EU har förmånsavtal med, även om överskottet har minskat med 10 % jämfört med 2017 (dvs. något mindre än den minskning på 13 % som konstaterades för den föregående rapporteringsperioden). Den trenden kan förklaras av exportökningen från dessa länder till EU och, delvis, av följderna av de handelsbegränsande åtgärder som några av dem har vidtagit de senaste åren, i ett försök att förbättra sin handelsbalans. Eftersom EU är den största exportören till regionen påverkas ofta just EU:s export.

Vad gäller jordbruksbaserade livsmedelsvaror upplevde EU ett överskott i regionen på nästan 5 miljarder euro under 2018. Samtidigt upplevde några länder en ökning av sin export av jordbruksbaserade livsmedel, till exempel Tunisien (+ 44 %, huvudsakligen tack vare olivolja), det ockuperade palestinska territorierna (+ 25 %) och Marocko (+ 5 %). Marocko och Tunisien har ett handelsöverskott med EU i sektorn för jordbruksbaserade livsmedelsvaror.

EU uttryckte betänkligheter för sina handelspartner i fråga om det ökade antalet handelsbegränsande åtgärder som flera av dem har infört, särskilt Algeriet, Egypten och, senast, Tunisien³⁴. EU fortsätter att ta upp dessa frågor med sina partnerländer i södra Medelhavsområdet och Mellanöstern vid varje lämpligt tillfälle, eftersom handelsförbindelserna måste vara regelbaserade och EU förväntar sig att dess partner ska uppfylla sina åtaganden.

EU är redo att fortsätta stödja sina handelspartners reformer i syfte att öka konkurrenskraften och exportkapaciteten i södra Medelhavsområdet och Mellanöstern. Förhandlingar om utökade och moderniserade handelsavtal pågår med Tunisien och kan snart inledas på nytt med Marocko. Om de befintliga avtalen moderniseras och utvidgas bör de ekonomiska förbindelserna med det södra grannskapet förbättras, och där finns partner som är mycket viktiga för EU. Den pågående revideringen av den regionala konventionen om Europa-Medelhavstäckande regler om ursprung kommer dessutom att införa mer flexibla regler och underlätta ekonomisk integration och handel inom regionen.

5.4 Mexiko

Mexiko är EU:s andra största handelspartnerland i Latinamerika, efter Brasilien. Ett omfattande handelsavtal trädde i kraft 2000 för varor och 2001 för tjänster. Under de närmare tjugo år som avtalen har tillämpats har den bilaterala handeln med varor mellan EU och Mexiko mer än tredubblats. Under 2018 ökade handeln mellan EU och Mexiko med nästan 6 %, och EU fick ett handelsöverskott på 13 miljarder euro, vilket visserligen var något lägre än för 2017. EU-exporten till Mexiko ökade med 4 %. Importen från Mexiko ökade med nästan 9 %, och omfattade huvudsakligen andra produkter än jordbruksprodukter.

Under 2017 ökade handeln med tjänster med 7 %, och EU upplevde ett handelsöverskott på närmare 5 miljarder euro.

Under senare år har EU och Mexiko fokuserat på att förhandla om en modernisering av avtalet, och därför sammanträdde inte den gemensamma kommittén under 2018. Men vissa framsteg har ändå gjorts i fråga om att öppna för nya marknadsmöjligheter, framför allt inom jordbrukssektorn, där fler EU-medlemsstater har godkänts för export av griskötts- och fläskprodukter. Den gemensamma kommittén har planerat in ett sammanträde för 2019.

Det moderniserade avtalet förväntas, när det väl har ratificerats, ge en skjuts åt handelsförbindelserna med Mexiko och ge nya möjligheter att få tillträde till marknaden.

Mexikanerna ska få smak för belgisk choklad

Galler är en berömd chokladproducent som bär grundaren Xxxx Xxxxxxx namn.

Företaget kom nyligen in på den mexikanska marknaden genom ett samarbete med Belimport, ett medelstort företag med säte i staden San Miguel de Allende i den centralt belägna delstaten Guanajuato. Läget innebär att Galler nu enkelt kan distribuera sina varor till butiker och hotell över hela Mexiko, särskilt i affärscentrum i Querétaro och i huvudstaden, Mexico City.

”I nuläget har vi högre kostnader än mexikanska chokladtillverkare på grund av de höga avgifterna när vi importerar våra belgiska produkter. Med det nya handelsavtalet mellan EU och Mexiko kommer mexikanska tullavgifter på EU-choklad att slopas, vilket innebär att vi blir mer konkurrenskraftiga.”

Xxxxxxx Xxxxxxx,
Företrädare för Galler i Mexiko, chef för Belimport.

5.5 Chile

Under de femton år som EU:s associeringsavtal med Chile har tillämpats har båda parter arbetat och samarbetat oavbrutet med att genomföra det.

Under 2018 ökade handeln mellan Chile och EU med mer än 8 %, med en stark exportökning för EU på 13 %, framför allt av maskiner och apparater (+ 14 %) och transportutrustning, i synnerhet flygplan och flygplansdelar³⁵ (+ 27 %). Under samma period ökade importen från Chile till EU med 3 %. EU fick ett handelsöverskott på mer än 1,5 miljarder euro.

Vad gäller handel med jordbruksbaserade livsmedel upplevde Chile ett handelsöverskott på över 1,7 miljarder euro 2018, vilket var en ökning med 4 % jämfört med 2017. Exporten från Chile till EU fortsatte att domineras av frukt (främst lågsäsongsprodukter) och vin, som utgjorde 40 % respektive 24 % av landets export av jordbruksbaserade livsmedel till EU.

Under 2018 löstes den sedan länge diskuterade frågan om svärdfisk. Efter Chiles anslutning till Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk, som samarbetande icke-avtalsslutande part, i juli 2017 finns inte längre några begränsningar när det gäller tillträde till chilenska hamnar för fiskefartyg från EU som fiskar svärdfisk.

Medan vissa medlemsstater i EU fortsatt står inför problem med export av frukt och grönsaker till Chile och förseningar i godkännande av produkter av animaliskt ursprung, öppnade landet sina marknader för mejeri- och köttprodukter för ytterligare medlemsstater, särskilt för nötkött och griskött. Chile har också harmoniserat intyget för kläckägg och äggprodukter och förenklat godkännandeförfarandena för marknadstillträde genom att ta hänsyn till att EU:s medlemsstater omfattas av ett strängt och harmoniserat system för livsmedelssäkerhet och veterinära frågor.

Avslutningsvis trädde avtalet mellan EU och Chile om handel med ekologiska produkter i kraft den 1 januari 2018. Avtalet om erkännande av likvärdighet beträffande ekologiska produkter kommer att öppna för nya handelsmöjligheter mellan parterna för ekologiska produkter, även om detta avtal om erkännande inte är knutet till associeringsavtalet.

Sedan november 2017 har EU och Chile förhandlat om ett ambitiöst, omfattande och gradvis moderniserat avtal.

5.6 Tullunionen med Turkiet

Turkiet är det näst största handelspartnerland som EU har ett förmånsavtal med. Efter en period av stark ekonomisk tillväxt sedan 2013 saktades Turkiets ekonomiska utveckling ned dramatiskt 2018. Den kraftiga deprecieringen av den turkiska liran och den påföljande höga inflationen fick stor inverkan på EU-exporten, som sjönk med nästan 9 %. Å andra sidan ökade importen från Turkiet till EU med 9 % under samma period, vilket nästan ledde till en jämvikt i handelsutbytet och en minskning av EU:s överskott, från 15 miljarder euro 2017 till 1 miljard euro 2018. Handel med andra produkter än jordbruksprodukter påverkades mest i värde.

Avtalsförhållandet mellan EU och Turkiet sträcker sig tillbaka till 1963, då parterna enades om att gradvis upprätta en tullunion, som fullbordades 1996. Unionen har som mål att garantera fri rörlighet för alla industriprodukter och vissa bearbetade jordbruksprodukter mellan EU och Turkiet. Men i flera år har den praktiska tillämpningen hämmats av en ihållande trend av växande handelshinder i Turkiet. Ett påtagligt exempel är att Turkiet har avvikit från den gemensamma tulltaxan för import från länder utanför EU genom att införa tilläggstullar på allt fler produkter, och dessutom kräva ursprungsintyg för EU-produkter. Kommissionen fortsätter också att kräva att tilläggsprotokollet till associeringsavtalet genomförs på ett icke-diskriminerande sätt i förhållande till alla medlemsstater, inklusive Republiken Cypern.

I december 2016 antog kommissionen ett förslag till modernisering av tullunionen. Förberedelserna i detta avseende är dock vilande eftersom rådet har dragit slutsatsen att inget ytterligare arbete för modernisering av tullunionen mellan EU och Turkiet förutses. Denna modernisering förblir en viktig prioritering för EU:s handelsagenda, när omständigheterna tillåter det.

Den 2 april 2019 begärde EU samråd inom WTO med Turkiet som svar på åtgärder som Turkiet vidtagit, som lett till ett gradvis tvingande krav på lokalisering i Turkiet av tillverkningen av en betydande del av de läkemedelsprodukter som exporteras till Turkiet. Dessa åtgärder tycks också strida mot Turkiets åtaganden inom ramen för tullunionen. Frågan är fortfarande olöst.

5.7 Stabiliserings- och associeringsavtal med västra Balkan

Under 2018 fortsatte EU att vara den största handelspartnerregionen för Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo³⁶, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien. Den totala handeln mellan EU och de fem länderna på västra Balkan ökade med 10 %. EU:s handelsöverskott förblev stabilt, strax över 9 miljarder euro.

Under 2017 stod EU också för en stor del av de utländska direktinvesteringarna i regionen, medan den totala utgående stocken låg kvar stabilt på omkring 25 miljarder euro.

Frågor med anknytning till den informella ekonomin och till korruption fortsätter dock att påverka företagsmiljön. Bristen på ändamålsenliga regler för statligt stöd är fortfarande ett problem, och mer allmänt behöver konkurrenslagstiftningen förbättras. EU anser – och insisterar på detta i den politiska dialogen med sina partner på västra Balkan – att framsteg inom företagsklimatet, konvergens i lagstiftningen och bekämpning av korruption har en nära koppling till framsteg inom rättsstatlighet. Dessutom måste fortfarande insynen och ansvarsskyldigheten för förfaranden för offentlig upphandling förbättras. På den positiva sidan välkomnar kommissionen den nya lagen om offentlig upphandling som Nordmakedonien antog i början av 2019, som bör leda till ökad insyn och konkurrens, och Serbiens och Montenegros ansträngningar för att modernisera sin lagstiftning om offentlig upphandling i linje med EU:s krav.

Även om ytterligare framsteg bör eftersträvas i fråga om regional integration, finns det redan ett gott exempel i form av undertecknandet av ett regionalt roamingavtal i april 2019, som syftar till att en roamingfrizon ska ha upprättats i hela regionen 2021, vilket borde bana väg för lägre telekommunikationskostnader i regionen.

6. Avtal om ekonomiskt partnerskap med länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet

6.1 Avtal om ekonomiskt partnerskap med Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC)

År 2018 var första året som avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och SADC³⁷ tillämpades fullt ut av alla parter, efter det att avtalet började tillämpas provisoriskt för Moçambique den 4 februari 2018. Nu har alla partnerländer i SADC börjat genomföra de avtalade nedskärningarna.

Totalt ökade varuhandeln mellan EU och partnerländerna i SADC med 2,7 % under 2018. Tillväxten främjades genom en ökning med 5,5 % av EU-importen från partnerländerna i SADC, medan EU-exporten upplevde en liten minskning. Handelsbalansen fortsatte ligga på överskott för partnerländerna i SADC. Den ökade exporten från dessa partnerländer berodde främst på ökad export av motorfordon från Sydafrika och diamanter och ädla metaller från Sydafrika och Lesotho. Exporten av vin och socker från Sydafrika, cashewnötter från Moçambique, druvor från Namibia och rom från Eswatini ökade också.

Vid sitt första sammanträde, i februari 2019, antog gemensamma rådet avtalets institutionella struktur, inklusive institutionella bestämmelser om tvistlösning och förteckningen över skiljemän. Det kommer att underlätta framöver vid utmaningar när det gäller genomförandet. Gemensamma rådet upprättade också grunden för en gemensam övervakningsmekanism och för att de icke-statliga aktörerna ska delta fullt ut i avtalets genomförande.

Under 2018 upphävde Sydafrika importförbudet mot fjäderfäkött för två av åtta EU-medlemsstater, utan att ange hur man tänker gå vidare med de återstående sex, som man fortfarande har importförbud mot. EU anser att de återstående importförbuden bör upphävas utan dröjsmål. Södra Afrikas tullunion (Sacu) fortsatte också att tillämpa säkerhetsåtgärder på importen av fjäderfäprodukter från EU och tullar på särskilda textilimporter, vilket EU fortsätter att diskutera med sina motparter, eftersom man anser att de åtgärderna är oförenliga med avtalet. Den 14 juni 2019 begärde EU samråd med Sacu om de säkerhetsåtgärder som införts på frysta fjäderfäprodukter (se avsnitt 10.3 för fler detaljer).

Möjligheten att ”kumulera ursprung” mellan partnerländerna i SADC, vilket är en av de viktigaste fördelarna med avtalet, har ännu inte börjat tillämpas av partnerländerna. Genom att kumulera ursprung kunde partnerländer i SADC uppfylla kraven om ursprung gemensamt och därmed främja regionala värdekedjor. EU uppmuntrar sina partner att arbeta på denna fråga.

Kvinnliga vintillverkare i Sydafrika

Vin har tillverkats i över tre århundraden i Sydafrika. Men innan apartheid avskaffades fanns inga yrkeskvalificerade svarta vintillverkare. I dag river unga kvinnor den barriären och använder avtalet om ekonomiskt partnerskap (med de betydande tullkvoterna för vin som Sydafrika beviljas) för att exportera sina produkter till EU.

Thokozani Wines är ett så kallat black empowerment‑bolag som grundades för femton år sedan av Diemersfontein Wines för att deras jordbruksanställda skulle kunna bli andelsägare och bidra på bred basis till att stärka den svarta befolkningens ekonomiska makt. 85 av de 115 anställda är nu andelsägare i Thokozani, många av dem kvinnor, och får handledning och utbildning i företagarkompetens och livskunskap. Thokozanis viner exporteras till Nederländerna, Tyskland, Sverige, Danmark och Tjeckien.

”Exporten av Thokozanis viner till EU har ökat efter att avtalet om ekonomiskt partnerskap med SADC trädde i kraft, men vi måste anstränga oss mer om vi vill dra full fördel av det. EU:s stöd till historiskt missgynnade producenter är avgörande och välkommet.”

Från Xxxxxx Xxxxxx, chef för Thokozani Wines

6.2 Interimsavtal om ekonomiskt partnerskap med östra och södra Afrika

År 2018 gick interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Madagaskar, Mauritius, Seychellerna och Zimbabwe in på det sjunde året av provisorisk tillämpning. Komorerna har tillämpat avtalet sedan den 7 februari 2019. De fyra ursprungliga partnerna ska fullgöra sina åtaganden om liberalisering senast 2022, i enlighet med deras respektive tidsplaner enligt avtalet.

Under 2018 försiggick den största andelen av den totala handeln mellan EU och de fyra partnerna i östra och södra Afrika med Madagaskar (1,9 miljarder euro) och Mauritius (1,8 miljarder euro), följda av Zimbabwe (689 miljoner euro) och Seychellerna (596 miljoner euro). EU:s import från de fyra partnerländerna sjönk med 3,5 % under 2018. Sänkningen orsakades framför allt av en kraftig minskning av den sockervolym som importeras från Mauritius och Zimbabwe.

Det har gjorts framsteg med diversifieringen av exporter för Madagaskar och Mauritius, men diversifieringen har hittills varit begränsad för Seychellerna och Zimbabwe.

Efter att partnerna i interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap hade visat intresse för att låta avtalet omfatta mer än handel med varor inleddes en omfattningsstudie 2018, som avslutades i maj 2019. Förhandlingarna om ett mer omfattande avtal bör inledas i slutet av 2019 och kommer att täcka tjänster, investeringar och andra handelsrelaterade ämnen.

6.3 Interimsavtal om ekonomiskt partnerskap med Elfenbenskusten

Interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap med Elfenbenskusten har tillämpats provisoriskt sedan september 2016. Det är ett fristående handelsavtal som kommer att ersättas av det regionala avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Västafrika när det senare väl träder i kraft. Efter undertecknandet av Gambia och Mauretanien har 15 av 16 västafrikanska partner³⁸ nu undertecknat det regionala avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Västafrika.

För 2018 var handelsbalansen positiv för Elfenbenskusten, och EU fortsätter att vara den viktigaste handelspartnerregion för landet. EU:s import från Elfenbenskusten minskade dock med 5 % 2018, till följd av en värdeminskning på obearbetad och bearbetad kakao samt minskad import av gummi. Produkter av kakao och bearbetad kakao uppgick till 64 % av EU:s totala import från Elfenbenskusten under 2018. EU:s export till Elfenbenskusten var stabil och utgjordes främst av maskiner och mekaniska redskap, elektriska redskap och motorfordon.

Elfenbenskusten utförde, med stöd av EU, en undersökning för att mäta effekten av interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap (Elfenbenskusten och Ghana) på den regionala integrationen. Bedömningen visade att de eventuella störningarna (t.ex. på grund av att EU liberaliserat bearbetade insatsvaror som cirkulerar i regionen) bara kommer att påverka ett fåtal av handelsvarorna och länderna. Undersökningen gav också pragmatiska lösningar för att minska risken för snedvridning.

Inom ramen för interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap började Elfenbenskusten liberalisera sin marknad för EU-import med början den 1 januari 2019, med ytterligare omgångar av sänkta tullavgifter planerade fram till 2029.

6.4 Interimsavtal om ekonomiskt partnerskap med Ghana

Interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap med Ghana har tillämpats provisoriskt sedan december 2016 och befinner sig fortfarande i ett tidigt stadium. Ghana har tillkännagivit att man kommer börja liberalisera sin marknad för EU-import från och med 2020. Precis som interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap med Elfenbenskusten kommer detta interimsavtal om ekonomiskt partnerskap att ersättas av det regionala avtalet om ekonomiskt partnerskap med Västafrika, när det senare väl träder i kraft.

EU:s import från Ghana ökade med nästan 50 % under 2018, till 3,1 miljarder euro, till största delen beroende på en ökad export av mineralolja från Ghana till EU. Ghanas export av kakao, aluminium, vegetabiliska fetter och oljor, konserverad tonfisk samt kokos och bananer ökade också under 2018. EU:s export till Ghana (främst maskiner, mineraloljor och kött) minskade något 2018. Handelsbalansen för både jordbruksprodukter och andra produkter har varit positiv för Ghana.

När Ghana börjar genomföra sina åtaganden om marknadstillträde kommer de effekter som interimsavtalet om ekonomiskt partnerskap kan få på Ghanas ekonomi att övervakas noggrant i fråga om handels- och investeringsflöden, statliga intäkter och hållbar utveckling.

6.5 Avtal om ekonomiskt partnerskap med Centralafrika (Kamerun)

Avtalet, som alla centralafrikanska länder kan ansluta sig till, har tillämpats provisoriskt av Kamerun sedan augusti 2014. Kamerun kommer under 15 år – fram till 2029 – att liberalisera 80 % av sin import från EU. Den första omgången med sänkta tullavgifter ägde rum redan 2016 och 2017. Produkterna för vilka handeln liberaliseras är huvudsakligen industriella maskiner och industriell utrustning, byggnadsmaterial och industriella halvfabrikat, som inte tillverkas lokalt och som används av industrin i Kamerun.

Under 2018 minskade EU:s importer från Kamerun med 7 % och återgick till 2016 års nivå efter en topp 2017. Detta berodde på att Kamerun minskade sin export av mineralolja, kakaobönor, bananer och gummi till EU. Exporten av aluminium och trä till EU ökade 2018. Handelsbalansen är fortfarande positiv för Kamerun. Mineralolja är den dominerande exportprodukten.

Billigare insatsvaror stärker den lokala tillverkningen och sysselsättningen

La Société Anonyme des Brasseries du Cameroun (SABC) tillverkar öl och läsk i Kamerun. Det är den största privata arbetsgivaren i landet och sysselsätter omkring 10 000 personer i koncernen och sina dotterbolag. Brasseries du Cameroun har 75 % av marknaden för öl och läsk i Kamerun.

SABC är hittills den som haft störst nytta av de förmånstullar som avtalet om ekonomiskt partnerskap ger. Företaget importerar en mängd produkter från EU, t.ex. större maskiner som används för att buteljera dess drycker, samt ingredienser som jäst, humle, smakämnen och färgämnen som används i tillverkningen.

Även om SABC har fördel av förmånstullarna försöker man även handla lokalt. Företaget har ett lokalt dotterbolag som tillverkar flaskor och köper hela Maïscams (ett av de största agroindustriella företagen i landet) majsskörd varje år (10 000 ton).

6.6 Avtal om ekonomiskt partnerskap med forumet för de västindiska AVS-länderna (Cariforum)

År 2018 var det tionde året för den provisoriska tillämpningen av Cariforum-avtalet mellan EU och 14 länder i Västindien. I februari 2019 inledde kommissionen en efterhandsutvärdering av avtalet, som förväntas vara klar 2020. Resultaten kommer att tas som utgångspunkt för den av Cariforum och EU gemensamma genomgången av avtalet och meddelas under nästa möte för det gemensamma Cariforum–EU-rådet.

Under 2018 ökade den totala handeln mellan EU och Cariforum med 7 %, till 9 miljarder euro. EU:s import från Cariforum-länderna ökade med 11 % till 3,9 miljarder euro, vilket berodde på en ökning av importen av mineralolja och kemikalier. EU:s import av fisk och skaldjur, tobak, drycker och spritvaror från Cariforum-länderna ökade också 2018, medan importen av socker och bananer minskade. EU:s export till Cariforum ökade med 4,6 %, till 5,1 miljarder euro.

Enligt den 11:e Europeiska utvecklingsfonden ger EU 102 miljoner euro i stöd till regionalt ekonomiskt samarbete och integration, däribland utveckling av den privata sektorn, handelsrelaterad kapacitetsutökning och genomförande av avtalet om ekonomiskt partnerskap i Västindien. Detta stöd omfattar till exempel minianslag till små och medelstora västindiska företag för att hjälpa dem att börja exportera till EU.

Med tanke på Cariforum-partnernas särskilda intresse för handel med tjänster med EU inrättade parterna 2018 en särskild kommitté för tjänster.

Slutligen gjordes framsteg även i de pågående förhandlingarna om ett avtal om geografiska beteckningar inom ramen för avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Cariforum.

6.7 Avtal om ekonomiskt partnerskap med länder i Stillahavsområdet

År 2018 var det åttonde året avtalet mellan EU och Papua Nya Guinea tillämpades. Fiji började tillämpa avtalet provisoriskt i juli 2014, och Samoa har gjort det provisoriskt sedan den 31 december 2018.

Under 2018 minskade den totala handeln mellan EU och Fiji och Papua Nya Guinea med 9 %. De två länderna i Stilla havet hade trots det 700 miljoner euro i handelsöverskott med EU.

EU:s import av socker från Fiji fortsatte att sjunka, liksom för flera länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet. Exporten av palmolja från Papua Nya Guinea till EU, vilken utan jämförelse är den största jordbruksbaserade livsmedelsexporten till EU, minskade med 16 %.

Hittills har inte mycket diversifiering av Stillahavsländernas export till EU observerats.

Andra länder i Stilla havet kan ansluta sig till avtalet. Samoa gjorde det 2018, och förfaranden för Salomonöarnas och Tongas anslutning pågår.

7. Xxxxxx och hållbar utveckling: en uppdatering om den senaste utvecklingen

Sedan rapporten för 2018 offentliggjordes har kommissionen fortsatt att öka sina ansträngningar och åtgärder kraftigt för att genomföra kapitlen om handel och hållbar utveckling i EU:s handelsavtal och följa upp de 15 punkterna i handlingsplanen från februari 2018. Planens övergripande mål är att garantera att kapitlen om handel och hållbar utveckling genomförs mer effektivt och målinriktat. Resultaten börjar visa sig medan planen verkställs. Huvudinitiativen enligt planens fyra övergripande aktivitetsområden var dessa:

Samarbeta (med medlemsstater, Europaparlamentet och internationella organisationer)

Kommissionen har intensifierat arbetet med medlemsstaterna. Den särskilda expertgruppen för handel och hållbar utveckling sammanträdde fyra gånger under 2018. Detta kompletterades genom arbetet som utfördes av EU:s delegationer och medlemsstaternas ambassader i partnerländer. Detta ledde till synergieffekter med medlemsstater i fråga om specifika genomförandeåtgärder, exempelvis ett partnerskap med Sverige för att underlätta Ecuadors genomförande av sina åtaganden om handel och hållbar utveckling.

Kommissionen fortsatte att samarbeta med Europaparlamentet genom övervakningsgrupper, punkter på dagordningen för utskottet för internationell handel, tekniska utfrågningar och enskilda kontakter. Dessa kontakter ledde bland annat till att få fram information inför besöket av ledamöter av Europaparlamentet i Japan i september 2018.

Kommissionen stärkte samarbetet med internationella organisationer. Kommissionen och Internationella arbetsorganisationen (ILO) tog stora kliv mot ett mer strategiskt och flexibelt samarbete, i synnerhet genom att i slutet av 2018 underteckna paraplyprojektet Handel för anständigt arbete. Detta projekt kommer att stödja åtgärder för att förbättra tillämpningen av ILO:s grundläggande konventioner i EU:s handelspartnerländer. Kommissionen gick även vidare med sitt pågående samarbete med ILO i ett antal partnerländer. Vad gäller miljön har kommissionen arbetat med handelspartnerländerna inom ramen för de multilaterala miljöavtalen och har stött genomförandet av dessa, inbegripet genom ett särskilt samarbetsavtal med FN:s miljöprogram.

Hjälpa civilsamhället, däribland arbetsmarknadens parter, att vara delaktigt i genomförandet

Kommissionen och samtliga EU:s inhemska rådgivargrupper, som har inrättats enligt handelsavtalen med ett kapitel om handel och hållbar utveckling, höll återkommande möten under året för att informera företrädare för civilsamhället om framsteg och motgångar i fråga om genomförandet av handel och hållbar utveckling, samt för att ta reda på deras synpunkter och åsikter.

Kommissionen anslog 3 miljoner euro genom ett nytt projekt som finansierades via ett nytt partnerskapsinstrument: ”Stöd till civilsamhällets delaktighet i genomförandet av EU:s handelsavtal”. Projektet har gett inhemska rådgivargrupper i EU och i vissa handelspartnerländer logistiskt och tekniskt stöd sedan november 2018.³⁹ Detta projekt underlättar dessutom gemensamma diskussioner i form av årliga workshoppar om frågor som rör handel och hållbar utveckling.

Kommissionen har även vänt sig till civilsamhället i länder som omfattas av avtal om ekonomiskt partnerskap, för att öka medvetenheten om avtalen och stimulera till engagemang och diskussion. I november 2018 höll icke-statliga aktörer från EU och de länder som omfattas av ekonomiska partnerskapsavtalet med SADC ett andra möte inom ramen för dialogen med det civila samhället i Namibia. I april 2019 träffade det civila samhällets rådgivande organ som har etablerats i Elfenbenskusten avtalets båda parter. Diskussioner har även ägt rum med kommissionen och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén för att undersöka möjligheten att utveckla en plattform för det civila samhället som omfattar det civila samhället i både Elfenbenskusten och Europa.

Ett annat centralt mål är att öka näringslivets inblandning i genomförandet av kapitlen för handel och hållbar utveckling. För att främja och stödja företagens sociala ansvar/ett ansvarsfullt företagande lanserade kommissionen och Europeiska utrikestjänsten ett program värt 9 miljoner euro tillsammans med ILO, OECD och kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) genom partnerskapsinstrumentet.⁴⁰ Detta program kommer att finansiera informationsverksamhet och kapacitetsuppbyggnadsåtgärder i Latinamerika, som en komplettering av liknande arbete som pågår i Asien. Kommissionen anordnade även ett regionalt evenemang på detta område i Guatemala i samarbete med ILO, OECD och ett antal aktörer från regionen.

Resultat

Kommissionen fastställde (före och efter genomförandet) prioriterade arbetsområden när det gäller handel och hållbar utveckling för varje partner för mer riktade insatser. Medlemsstaterna underrättades om dessa prioriteringar av expertgruppen för handel och hållbar utveckling, och civilsamhället underrättades av de inhemska rådgivargrupperna. Denna process pågår.

Kommissionen skärpte sin övervakning och analys av hur vissa handelspartner uppfyllde sina åtaganden i fråga om handel och hållbar utveckling, i synnerhet Peru och Sydkorea. I fallet Peru hade kommissionen intensiva kontakter med offentliga myndigheter och det civila samhället, bland annat under en studieresa till Lima i oktober 2018. EU och Peru kom överens om hur problemen skulle hanteras, och detta återspeglas i protokollet från mötet med underkommittén för handel och hållbar utveckling i december 2018⁴¹. I fallet Sydkorea begärde kommissionen formellt samråd i december 2018, enligt avtalets mekanism för tvistlösning i fråga om handel och hållbar utveckling. Anledningen var att EU under lång tid känt oro över att Sydkorea inte har uppfyllt sina åtaganden om multilaterala arbetsnormer och avtal enligt frihandelsavtalet (mer information finns i avsnitt 10.1).

Kommissionen stärkte sina insatser för att stödja partnerländer som befinner sig i de tidiga stadierna av attgenomföra sina åtaganden för handel och hållbar utveckling. Dessa insatser omfattade, i samarbete med Kommerskollegium i Sverige, en handbok om genomförandet av handel och hållbar utveckling för Ecuador. I Vietnam och Singapore låg fokus på att respektera grundläggande principer på arbetsmarknaden, både genom arbetsmarknadsreformer och genom ratificering av grundläggande ILO-konventioner. Vietnam ratificerade nyligen ILO-konvention 98 och antydde att man skulle anta en ny arbetslagstiftning, inklusive grundläggande arbetsprinciper. I september 2018 ratificerade Mexiko ILO-konvention 98 om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten. Därmed infriade man sitt löfte i kapitlet om handel och hållbar utveckling i det framtida handelsavtalet mellan EU och Mexiko. Andra aktiviteter fokuserade på att förbereda institutionellt upprättande av statliga organ samt strukturer i det civila samhället.

För att mobilisera resurser för genomförande av åtaganden inom handel och hållbar utveckling samt för att främja kompletterande aspekter och synergieffekter, började kommissionen sammanställa en förteckning över alla relevanta projekt och kontakta medlemsstaterna i EU:s huvudstäder och deras ambassader i partnerländer.

Den 23 januari 2019 anordnade kommissionen en workshop om handel och klimat, efter att rekommendationen om handel och klimat i samband med det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada hade antagits. Medlemmar av det civila samhället och företag deltog för att diskutera förbindelsen mellan handel och klimat och för att identifiera möjliga vidare initiativ på området.

Kommissionen införde förstärkta handels- och klimatbestämmelser (däribland åtaganden om att genomföra Parisavtalet och samarbete och gemensamma åtgärder med avseende på målen i FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC)) i kapitlen om handel och hållbar utveckling i de avtal som slutits med Mexiko, Vietnam, Japan och Singapore. Liknande bestämmelser ingår i pågående förhandlingar.

EU genomförde informationsaktiviteter som rörde kretsloppsekonomin i Chile, Colombia, Japan, Mexiko, Marocko, Peru och Singapore för att främja miljövänliga affärs- och investeringspartnerskap samt utbyta kunskap om politik och bästa praxis på området. Dessa aktiviteter har bidragit till att specifika bestämmelser om kretsloppsekonomin har införts i det moderniserade avtalet med Mexiko. Dessutom har två regionala projekt som rör plast och är inriktade på länder i Sydostasien och Latinamerika finansierats.

Öppenhet och kommunikation

Kommissionen försöker förbättra sina webbsidor om handel och hållbar utveckling för att göra relevant information lättare att komma åt. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén gör liknande insatser i samband med de inhemska rådgivargruppernas arbete.

Efter att organisationer i det civila samhället uttryckte farhågor i oktober 2017 om att Peru inte uppfyllde sina åtaganden om handel och hållbar utveckling, inledde kommissionen tekniska möten med de peruanska myndigheterna och aktörer från det civila samhället. Problemen som togs upp diskuterades även vid mötet för underkommittén för handel och hållbar utveckling, i december 2018. I mars 2019 informerade kommissionen de organisationer i det civila samhället som uttryckt farhågor, om resultatet av den ökade kontakten med de peruanska myndigheterna angående problemen.

8. Xxxxxx med jordbruksbaserade livsmedel inom ramen för EU:s handelsavtal: en uppdatering om den senaste utvecklingen

Utveckling av handelsflöden

Handeln med jordbruksbaserade livsmedel enligt EU:s förmånshandelsavtal fortsatte att öka 2018, till skillnad från EU:s totala handel med jordbruksbaserade livsmedel med resten av världen, som minskade något. EU:s export av jordsbruksbaserade livsmedelsprodukter enligt förmånshandelsavtal ökade med 2,2 % (1 miljard euro) och bidrog till framgångarna med exporten av jordbruksbaserade livsmedel från EU. EU:s import av jordbruksbaserade livsmedelsprodukter minskade något, med 0,6 %.

Under rapporteringsperioden stod EU:s handel med jordbruksbaserade livsmedelsprodukter med handelspartnerländer enligt förmånsavtal för 30 % av den totala exporten av jordsbruksbaserade livsmedelsprodukter och för 40 % av importen. Första generationens handelsavtal gav ett överskott på 11 miljarder euro, vilket utgjorde mer än hälften av EU:s totala handelsöverskott för jordbruksbaserade livsmedel med resten av världen. Spritdrycker, vin, pasta och bakverk var de varor som bidrog mest till tillväxten av EU:s export. Samtidigt minskade importen av vete, orostat kaffe och socker.

Exporttillväxten var särskilt kraftig med partnerländer med andra generationens handelsavtal (+ 5 %) och djupgående och omfattande handelsområden (+ 11 %). Ceta bidrog under sitt första hela genomförandeår med en tillväxt på 4 % för exporten till Kanada (som var särskilt hög för citrusfrukt, ost och choklad).

De tre största exportdestinationerna för EU:s jordbruksbaserade exporter till förmånshandelspartner var Schweiz, Norge och Kanada, som representerade 12 % av exporten av jordbruksbaserade livsmedel 2018. Omkring 47 % av exporten var livsmedelsberedningar som choklad, modersmjölkersättning, pasta (22 %), bearbetade livsmedel som ost och vin (15 %) samt andra drycker (9 %).

En fransk konditor hittar en god affär i Kanada

La Confiserie du Xxx Xxxx är en fransk konditor med calissons som specialitet, en konfekt gjord på kanderad frukt och mandel, sedan 1920. Företaget inledde sin internationella lansering 2014 genom att dra nytta av EU:s handelsavtal med partner runtom i världen.

Företaget har redan fördubblat sin exportomsättning sedan 2015 som för närvarande uppgår till mer än 9 % av den totala omsättningen.

Ratificeringen av handelsavtalet mellan EU och Kanada gör det möjligt för företaget att erbjuda sina calissons till fördelaktigare priser tack vare sänkta handelstullar.

De tre främsta ursprungsländerna för import av jordbruksbaserade livsmedel bland förmånspartnerländerna var Ukraina, Schweiz och Turkiet, som stod för 13 % av den totala importen av jordbruksbaserade livsmedel till EU. Primärprodukter stod för huvudparten av den jordbruksbaserade livsmedelsimporten till EU (ca 63 %), huvudsakligen tropiska frukter (18 %), färsk och torkad frukt (13 %) samt orostat kaffe (5,6 %).

EU:s handelsavtal omfattar bestämmelser om att skydda producenter av känsliga produkter i EU, såsom nötkött, fjäderfä och socker. Dessa undantas antingen helt från förmånshandeln eller täcks – om de exkluderas partiellt – av noga kalibrerade tullkvoter. För känsliga frukter och grönsaker tillämpas ett system med ingångspriser under den viktigaste skördesäsongen i EU.

Även om EU:s handelsavtal ofta betraktas kritiskt under förhandlingar erbjuder de en stor potential för export av jordbruksprodukter från EU. Exempelvis är Japan och Sydkorea den andra och tredje största marknaden för export av griskött från EU och har stor tillväxtpotential. Dessa marknader utgör 42 % av den totala exporten av griskött från EU. Exporten till Sydkorea har ökat sedan handelsavtalet infördes och ökade med ytterligare 12 % 2018, trots att exporten från tre av EU:s medlemsstater förbjöds på grund av utbrott av afrikansk svinpest.

För känsliga jordbruksprodukter från EU är handelsavtal fortfarande en fördel. Under 2018 exporterade EU till exempel närmare 162 000 ton nötkött till förmånshandelsländer, vilket var en ökning med 20 % jämfört med 2017. Förmånspartnerländer köper två tredjedelar av den totala exporten av nötkött från EU, och de främsta partnerna är Turkiet, Bosnien och Hercegovina, Israel och Schweiz. Detta visar att europeiskt nötkött värdesätts på viktiga exportmarknader när handeln inte hindras av orättvisa och obefogade sanitära åtgärder eller avskräckande höga importtullar.

På samma vis klarade sig Europas sockerproducenter bra 2018 genom att exportera mer än 3 miljoner ton socker (+ 48 % jämfört med 2017), en rekordnivå sedan 2014. Även om sockerexporten från EU huvudsakligen fick en skjuts genom att EU:s sockerregim reformerades, bidrog även bilaterala handelsavtal till detta resultat. Egypten var till exempel den största exportmarknaden för socker från EU under 2018. Landet importerade mer än 500 000 ton europeiskt socker tullfritt, tack vare det befintliga handelsavtalet mellan EU och Egypten.⁴²

I fallet Japan intensifierades EU:s export av jordbruksbaserade livsmedel redan 2018 (t.ex. exporten av kött från fjäderfän, + 78 %), delvis tack vare det påskyndade samarbetet med att lösa ett antal problem som gällde sanitära och fytosanitära åtgärder. Tullar för griskött och för nötkött kommer att tas bort helt eller minskas rejält med tiden.⁴³

Geografiska beteckningar

År 2018 gjordes framsteg med att skydda EU:s geografiska beteckningar i vissa partnerländer, t.ex. genom registreringen av ”Prosciutto di Carpegna” i Kanada. Mexiko gick med på att skydda 340 av EU:s geografiska beteckningar i det moderniserade avtalet. I början av 2019 stiftades en ny lag om geografiska beteckningar i Singapore, vilket gav rättighetsinnehavarna i EU möjlighet att lämna in ansökningar innan avtalet började gälla.

Kommissionen startade en undersökning om värdet av exporten av varor med EU:s geografiska beteckningar. Denna undersökning är en uppdatering av en undersökning⁴⁴ från 2013, som då fann att 20 % av produkterna med geografiska beteckningar i Europa exporterades utanför EU till ett värde av omkring 11,5 miljarder euro per år.

Sanitära och fytosanitära åtgärder

Sanitära och fytosanitära åtgärder fortsätter att utgöra stora hinder för export av jordbruksbaserade livsmedel från EU, och handelsavtal är viktiga verktyg för att riva dessa hinder. Framsteg kan ibland uppnås under förhandlingarna, då handelspartnerländerna börjar förstå sina respektive system bättre. Detta illustreras bäst av att Mexiko godkände exporten av frukt från vissa av EU:s medlemsstater utan krav på tullklarering på förhand⁴⁵. Framsteg gjordes även med Japans landsomfattande förbud mot import av fjäderfän, som man hade infört för ett antal EU-medlemsstater som svar på utbrott av fågelinfluensa. Japan tog slutligen bort förbudet mot import av fjäderfäprodukter från 27 medlemsstater. Vidare godkände Vietnam import av nötkött från två ytterligare EU-medlemsstater.

Ett antal problematiska frågor kvarstår dock. Marknaden i Sydkorea är fortfarande stängd för europeiskt nötkött, och få framsteg gjordes under 2018 i fråga om behandlingen av ansökningar från EU:s medlemsstater. Vissa av dem har varit vilande sedan 2014. En liknande situation råder med vissa andra av EU:s handelspartnerländer, exempelvis Colombia och Peru. EU utnyttjar varje tillfälle att ta upp frågan om obefogad brist på marknadstillträde för europeiskt nötkött.

En annan viktig fråga är att flera handelspartnerländer fortfarande inte erkänner principen om regionalisering och EU:s regionaliseringsåtgärder. Detta är viktigt för att europeiska bönder ska kunna dra fördel fullständigt av EU:s handelsavtal, i synnerhet i de europeiska sektorerna för fjäderfä och griskött. Dessutom införde 16 länder, däribland Japan, Sydkorea och Mexiko, landsomfattande importförbud som en reaktion på utbrottet av afrikansk svinpest hos belgiska vildsvin 2018, vilket påverkade flera andra av EU:s medlemsstater. EU begärde att dessa länder skulle häva restriktionerna, som bryter mot internationella standarder och principer.

EU är den överlägset största exportören av griskött i världen. Men förekomsten av afrikansk svinpest hos vildsvin och tamsvin i vissa av EU:s medlemsstater fick stor effekt på EU:s svinproducenter, eftersom många handelspartnerländer införde landsomfattande förbud mot de aktuella EU-medlemsstaterna. Dessa handelsrestriktioner är inte i överensstämmelse med WTO-bestämmelserna, omotiverade ur risksynpunkt och onödiga eftersom EU:s kontrollåtgärder är effektiva för att förhindra överföring av sjukdomar via handeln. De drabbade EU-medlemsstaterna har före utbrotten stått för omkring 18 % av exporten av svinkött från EU, och kompensation har kunnat beviljas. Men utbrott i de stora svinproducerande EU-medlemsstaterna blir svåra att kompensera för, om importpolitiken hos de stora handelspartnerländerna inte ändras.

Djurskydd

År 2018 antog kommissionen en rapport till Europaparlamentet och rådet om effekten av djurskyddsaktiviteter på europeiska boskapsproducenters konkurrenskraft i en globaliserad värld.⁴⁶ Rapporten är en översikt av kommissionens samarbete för att främja djurskyddet internationellt. Slutsatsen var att gynnande av EU:s djurskyddsstandarder globalt bidrar till det långsiktiga målet att förbättra djurskyddet i världen, samtidigt som det minskar otillbörliga handelsmetoder. Rapporten bekräftade den viktiga roll som internationellt samarbete spelar för djurskyddet, bland annat inom ramen för förmånshandelsavtal.

Främjande av jordbruksbaserade livsmedelsprodukter

För att hjälpa företag i EU att dra nytta av exportmöjligheterna i EU:s handelsavtal inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn anslogs 179 miljoner euro av EU:s budget till främjande av EU-produkter, bland annat i Kanada, Colombia, Mexiko och Sydkorea. Programmen gäller allt ifrån allmänna kampanjer om sunda matvanor till specifika marknadssektorer. Till främjande åtgärder hör också att organisera seminarier (t.ex. i Sydkorea), med som mål att lansera EU:s höga sanitära och fytosanitära standarder, geografiska beteckningar eller ekologiska odling.

Arbetstillfällen och handel med jordbruksbaserade livsmedel

På sin dataportal för jordbruksekonomiska modeller (DataM), har kommissionen lagt ut ett interaktivt verktyg⁴⁷ för att beräkna hur många arbetstillfällen som handeln med jordbruksrelaterade livsmedel skapar i EU. Verktyget är tillgängligt för allmänheten och kommer att bidra till att fastställa sambandet mellan export av jordbruksrelaterade livsmedel och arbetstillfällen i de olika sektorerna i ekonomin.

9. pågående arbete på specifika områden

9.1 Små och medelstora företag (SMF)

Även om kommissionen inte har tillgång till någon exakt statistik om delaktigheten av små och medelstora företag (nedan även kallade SMF) i EU-handeln⁴⁸ tyder undersökningar på att de har fått en större roll i den internationella handeln. Utifrån en studie utförd av XX Xxxxxxx chefekonom 2016⁴⁹ beräknades SMF stå för 30 % av EU:s varuexport till resten av världen, och 86 % av alla EU:s exportörer var SMF⁵⁰. Under perioden 2012–2016 ökade värdet av små och medelstora företags export med nästan 20 %, något snabbare än det totala mervärde som SMF tillför EU:s ekonomi. Under 2016 kom 80 % av all import till EU från tredjeländer från SMF, vilket utgjorde 38 % av det totala värdet av EU:s import.

Kostnaden för att ta sig in på nya marknader slår hårdare mot SMF än mot större företag. Det är till exempel inte lätt för något företag att övervinna handels- och investeringshinder, men för små och medelstora företag kan de vara oöverstigliga. EU:s handelspolitik fyller de specifika behov som SMF har, särskilt när det gäller att öka insynen och göra information om handelsavtal mer användarvänlig och tillgänglig.

För att skapa en handelsmiljö som tar större hänsyn till små och medelstora företag utarbetar kommissionen vägledning för hur handelsavtal fungerar, till exempel i förhållande till

ursprungsregler,
offentliga anbud,
skydd av immateriella rättigheter,
godkännande av internationella normer,
erkännande av yrkeskvalifikationer,
viseringslättnad.

Det bästa sättet att skapa lika villkor för SMF skulle vara en enda regelbok för internationell handel, men de multilaterala ansträngningarna går väldigt långsamt. Därför är handelsavtal ett viktigt redskap för att hjälpa SMF att verka inom internationell handel.

Efter meddelandet ”Handel för alla” har EU inkluderat bestämmelser för SMF i alla nya handelsavtal, och föreslår att låta ett särskilt kapitel för dessa företag ingå, för att garantera att hela avtalet fungerar bättre för SMF. Detta kapitel innehåller vanligtvis åtaganden för EU och partnerländerna att informera om innehållet i respektive handelsavtal på en särskild webbplats som har en databas där det går att söka på tullnummer, med information om avgifter, importkrav, ursprungsregler osv. Dessutom ingår varsin kontaktpunkt för de båda sidorna för SMF, för att underlätta bilateralt samarbete på regeringsnivå samt interaktion med de kommittéer som inrättas inom avtalet, så att små och medelstora företags behov kan hanteras på ett tillfredsställande sätt. Kommissionen förhandlar dessutom för förenklade och likartade regler i nya handelsavtal och de som håller på att moderniseras, till exempel på området ursprungsregler.

Avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan är det första avtalet som omfattar ett särskilt kapitel om SMF.⁵¹ Under 2018 avslutades förhandlingar om SMF-kapitel också på teknisk nivå med Mexiko och Mercosur. Förhandlingar pågår med Indonesien, Australien, Nya Zeeland, Chile och Tunisien. Även om Ceta inte innehåller ett specifikt kapitel om SMF enades EU och Kanada om en specifik ”SMF-rekommendation”⁵² den 26 september 2018. Enligt den måste båda parterna tillhandahålla information om marknadstillträde och upprätta kontaktpunkter för SMF.

Kommissionen, EU-medlemsstaterna och branschorganisationer arbetar för att öka medvetenheten om de möjligheter som EU:s handelsavtal medför. På sin webbplats ger kommissionen information om förmånshandelsavtal. Ett aktuellt exempel är den särskilda webbsidan för SMF om avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan.⁵³ Japans utrikesministerium har också, i linje med sina åtaganden enligt kapitlet om SMF, lagt ut information på sin webbplats. Dessutom finns information i EU:s databas över marknadstillträde⁵⁴ för SMF som vill exportera från EU, och handelsrådgivningstjänsten ⁵⁵ ger information som är relevant för importörer till EU. I nuläget utvecklar kommissionen en ny webbportal med samservice, som borde förbättra de tjänster som erbjuds SMF.

Tysk tillverkare ökar sina exportvolymer över hela världen

Handelsavtalet mellan EU och Sydafrika trädde i kraft 2000. Det ledde till att en liten maskintillverkare i den tyska regionen Schwaben kunde dra fördel av nya exportmöjligheter, skapa arbetstillfällen och dela teknisk innovation med sina handelspartner.

AERO-LIFT exporterar vakuumlyftare till Sydafrika – alltifrån maskindelar till hela maskiner. De används till exempel inom industrin för att lyfta tunga laster. Sedan handelsavtalet slöts har exportvärdet på en enda produkttyp ökat från 15 000 till 100 000 euro. Samtidigt drar företaget nytta av sänkta tullar och administrativa kostnader som uppgår till omkring 5 % av produktvärdet.

”Utan ett handelsavtal skulle vi inte vara verksamma i Sydafrika”, säger Xxxxxx Xxxxx, vd för AERO-LIFT Vakuumtechnik GmbH, ett litet familjeföretag från Binsdorf i Schwaben.

9.2 Tjänster

Att öppna upp handeln med tjänster handlar om att ta itu med kvantitativa och diskriminerande restriktioner i de nationella lagstiftningarna. Förhandlingar på detta område syftar till att se till att tjänsteleverantörer i EU får tillhandahålla tjänster på utländska marknader och inte behandlas annorlunda än andra bolag i samma bransch.

Alla ”nya generationens” handelsavtal och djupgående och omfattande frihandelsavtal innehåller bestämmelser om tjänster, och bidrar till att upprätta och stärka en rättslig ram som underlättar tillhandahållandet av tjänster samtidigt som konsumenterna skyddas. Av dessa befintliga avtal med länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet är det bara avtalet om ekonomiskt partnerskap med Västindien som omfattar tjänster, medan de andra avtalen har översynsklausuler för förhandlingar i ett senare skede.

Det har gjorts stora framsteg i nyligen förhandlade avtal (som avtalen med Japan och Mexiko), som omfattar uppdaterade bestämmelser om både tjänster och digital handel. Avtal som har förhandlats fram nyligen (som avtalen med Australien och Nya Zeeland) förväntas bygga på dessa ambitiösa bestämmelser.

I avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan ingår omfattande åtaganden om tjänster och investeringar, som baseras på en fullständig negativ förteckning (dvs. parterna har bara listat de branscher som de helt utesluter eller där restriktioner tillämpas). Avtalet innehåller också viktiga lagar, som sträcker sig bortom WTO:s allmänna tjänstehandelsavtal (Gats). Dessa förbättringar kommer att hjälpa företag i EU som vill ta sig in på den japanska marknaden, men också företag som redan verkar där, att enkelt få de intyg eller tillstånd som krävs. Dessutom utgör avtalet med Japan en ram för närmare regleringssamarbete för finansiella tjänster, och har lett till en överenskommelse mellan EU och Japan om rörlighet för fysiska personer för affärsändamål.

Ett annat talande exempel är kapitlet om digital handel som ingår i moderniserade handelsavtal. Frågor som rör digital handel har tagits upp i tidigare avtal, men mer omfattande bestämmelser infördes i avtalet mellan EU och Kanada (Ceta), och ytterligare förbättringar gjordes i avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan. I de nyligen avslutade förhandlingarna med Mexiko upprättades bestämmelser som gäller för alla branscher som omfattas av avtalet. Dessa bestämmelser ska hantera den digitala ekonomins utmaningar och är oumbärliga för att näthandeln med varor och tjänster ska fungera bra. Regler som förbjuder tullavgifter på elektronisk överföring och obligatoriskt offentliggörande av källkod, samt regler för att öka förtroendet, som elektroniska betrodda tjänster, elektroniska avtal, skräppost och konsumentskydd, finns också i detta avtal.

Vilka effekter handelsavtalen har fått på EU:s handel med tjänster med tredjeländer är inte lätt att mäta, men tillgängliga uppgifter visar en ökning av EU-exporten av tjänster. Till exempel ökade tjänsteexporten till Sydkorea och Chile med 7 respektive 17 % mellan 2016 och 2017, medan exporten till Kanada ökade med 7 % under samma period. Dessutom uppnådde handeln med tjänster nästan 35 % av det totala handelsvärdet mellan EU och Kanada under 2017, över 50 % för EU–Cariforum och nästan 65 % för EU–Panama (genomsnittet för EU–Centralamerika är omkring 30 %).

9.3 Avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan – förberedande arbete⁵⁶

Avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan trädde i kraft den 1 februari 2019. Under 2018 tog kommissionen, som förberedelse för tillämpningen av detta viktiga nya handelsavtal, fram informationspaket åt enskilda EU-medlemsstater, företag och allmänheten i stort, inklusive allmänna beskrivningar av avtalets innehåll, skräddarsydd informationsgrafik för varje medlemsstat och flera vägledande dokument om tullfrågor och jordbruksrelaterade resultat. Praktisk information som är av särskilt intresse för små och medelstora företag har lagts till i EU:s databas över marknadstillträde. Kommissionen deltog i ett stort antal medvetenhetshöjande evenemang för att stödja EU:s medlemsstater i deras kommunikation.

Dessutom har Centrumet för industriellt samarbete mellan EU och Japan⁵⁷ (en plattform som samfinansieras av EU och Japan) upprättat en helpdesk för att underlätta genomförandet av avtalet. Helpdesken är ett praktiskt redskap som främst riktas till små och medelstora företag. Den tar emot frågor om avtalet och erbjuder dessutom små och medelstora företag andra informationskällor och kostnadsfria tjänster. Centrumet organiserar webbinarier med utbildning i specifika ämnen, och släpper regelbundet branschspecifika informationspaket (”faktablad”) med information om de förändringar och exportmöjligheter som avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan skapar. Helpdesken är nära knuten till andra aktiviteter inom centrumet, som helpdesken för offentlig upphandling och helpdesken för upphovsrättsfrågor.

Innan avtalet trädde i kraft samarbetade EU och Japan med de administrativa arrangemang som krävs för genomförandet. Det rörde sig bland annat om

informationsutbyte om det inledande administrativa förfarandet för tullkvoter,
godkännandeförfaranden för en rad oenologiska metoder för att underlätta exporten av viner från EU,
några tekniska aspekter beträffande de tullkrav som gäller för beviljande av tullförmåner (t.ex. behandling av sekretessbelagd företagsinformation),
att fastställa styrningsstrukturer för att genomföra kapitlet om handel och hållbar utveckling,
att utveckla förfaranden och andra regler som krävs för gemensamma kommittéers verksamhet och för avtalets tvistlösningssystem.

Arbetet med vissa av de ovannämnda aspekterna fortsätter, liksom med andra centrala frågor för att förbättra det ekonomiska partnerskapet mellan EU och Japan.

Bord Bia, den irländska livsmedelsstyrelsen (Irland)

Bord Bia, den irländska livsmedelsstyrelsen, tilldelades ett kontrakt gällande främjande av nötkött från EU, ett projekt värt 3,7 miljoner euro som samfinansieras till 80 % av EU.⁵⁸ Mellan 2017 och 2019 deltog Bord Bia i flera reklamkampanjer för att framhäva EU:s höga standarder för livsmedelssäkerhet, kvalitet och hållbarhet i Japan.

”Att vinna rätten att driva en EU-kampanj innebär ett erkännande av Irland som exportland med en solid bakgrund inom främjande och leverans av nötkött av hög kvalitet som har producerats på ett hållbart sätt. Med det här programmet kan vi utvidga vår verksamhet vid en tidpunkt då diversifiering till internationella marknader är viktigare än någonsin … den här kampanjen ger oss möjlighet att använda dem alla till förmån för irländska producenter och EU-producenter.”

Xxxx XxXxxxxx, vd, Bord Bia

9.4 Ett bättre utnyttjande av EU:s handelsavtal

Företag i EU och partnerländerna gynnas bara av fördelarna med EU:s handelsavtal om de har relevant information om innehållet i dessa avtal och förstår hur de ska dra nytta av dem i praktiken. Som en uppföljning av den verksamhet som beskrevs i den förra rapporten trappade kommissionen under 2018 upp sina ansträngningar för att öka medvetenheten om EU:s handelsavtal och underlätta utnyttjandet av dem.

Kommissionen har bland annat arbetat mer med en nätportal som kommer att erbjuda exportörer och importörer i EU en enda plattform. Denna portal kommer att göra det lättare för företag, särskilt små och medelstora företag, att förstå vilka krav som föreligger för marknadstillträde i partnerländerna (totalt över 120 exportdestinationer) och på EU-marknaden. Tack vare den kommande integrationen av två databaser – databasen om tillträde till marknaderna samt helpdesken för handel – kommer företagen att ha bättre tillgång till information om vilka tullförmåner och lagstadgade krav som gäller för deras produkter enligt ett specifikt handelsavtal, samt om ursprungsreglerna. Den nya portalen kommer att innehålla information om en första omgång handelsavtal och sedan gradvis utökas.

Under 2018 stärkte kommissionen också sitt samarbete med nätverket för företag i Europa, Enterprise Europe Network (EEN)⁵⁹, och handelsfrämjande organisationer i EU:s medlemsstater för att nå ut till små och medelstora företag och för en bättre inriktning av kampanjerna för ökad medvetenhet samt informationskampanjer. Kommissionen inrättade en ny EEN-arbetsgrupp, som ska arbeta med att genomföra frihandelsavtal och som har utarbetat informationsmaterial för handelsavtal. Detta nätverk ska utse kontakter för handelsavtal och organisera utbildningstillfällen för EEN-partner i alla EU-medlemsstater om hur handelsavtalens fördelar ska uppmärksammas bland europeiska företag.

10. Rättslig efterlevnad

Sedan 2018 års rapport offentliggjordes har EU utnyttjat de tvistlösningsmekanismer som inrättats enligt avtalen med Sydkorea, Ukraina och Södra Afrikas tullunion. Läget i dessa tvister i augusti 2019 förklaras nedan. Dessutom begärde EU, den 2 april 2019, samråd inom WTO⁶⁰ med Turkiet, som svar på åtgärder som Turkiet vidtagit som lett till ett gradvis tvingande krav på lokalisering i Turkiet av tillverkningen av en betydande del av de läkemedelsprodukter som exporteras till Turkiet. Dessa åtgärder tycks också strida mot Turkiets åtaganden inom ramen för tullunionen. Frågan är fortfarande olöst.

Kommissionen övervakar noggrant genomförandet av EU:s handelsavtal och är beredd att vidta de åtgärder som krävs för att säkra den rättsliga efterlevnaden av dessa, särskilt i frågor av stor betydelse för ekonomi eller system. EU:s förmånshandelsavtal medger robust verkställighet av åtaganden för att garantera en effektiv lösning av tvister i rimlig tid, bland annat i frågor som sträcker sig bortom WTO-avtalet (t.ex. tvisten med Sydkorea om arbetstagares rättigheter). Om en åtgärd visar sig strida mot både WTO-avtalet och ett handelsavtal som tillämpas mellan EU och partnerlandet är WTO ett välprövat och transparent tvistlösningssystem, och ett förstahandsval som garanterar att de relevanta åtagandena tolkas på ett enhetligt sätt.

10.1 Tvistlösning med Sydkorea

Enligt kapitlet om handel och hållbar utveckling i frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea ska Sydkorea ”i sin lagstiftning och praxis respektera och verkställa” de grundläggande rättigheterna enligt Internationella arbetsorganisationen (ILO), i synnerhet rätten till föreningsfrihet och till kollektivavtal. Dessutom åtog sig Sydkorea att ”fortsätta sina ansträngningar” för att uppnå en ratificering av ILO-konventioner som fortfarande inte har ratificerats⁶¹.

I och med avsaknad av framsteg beslutade EU den 17 december 2018 att begära samråd⁶² med Sydkorea enligt det bilaterala systemet för lösning av tvister. Till följd av otillräckliga ansträngningar för en ratificering av den aktuella ILO-konventionen begärde EU den 2 juli 2019⁶³ att en panel skulle inrättas.

10.2 Tvistlösning med Ukraina

I januari 2019 beslutade EU att begära samråd med Ukraina om Ukrainas exportbegränsningar för virke, enligt det bilaterala systemet för lösning av tvister i associeringsavtalet mellan EU och Ukraina. Exportbegränsningen omfattade inledningsvis timmer och sågat trä av tio arter, och har sedan 2015 utvidgats till alla träråvaror (inklusive tallved sedan 2017).

EU hade tagit upp frågan med Ukraina vid många tillfällen, eftersom exportbegränsningen strider mot associeringsavtalet. Samråd hölls i februari 2019, men ledde ingenstans. I juni 2019 beslutade EU därför att begära att ett skiljedomsorgan⁶⁴ skulle inrättas för att undersöka och fatta beslut i frågan.

10.3 Tvistlösning med Södra Afrikas tullunion

Den 14 juni 2019 begärde EU samråd⁶⁵ med Södra Afrikas tullunion (Sacu) inom ramen för delen om undvikande och lösning av tvister i avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och SADC. Begäran rörde de säkerhetsåtgärder som införts för frysta styckningsdelar av kyckling, med ben, som exporterats från EU. EU anser att Xxxx har infört åtgärden i strid mot principerna och reglerna i avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och SADC.

EU har upprepade gånger tagit upp problemen med Sacu på olika nivåer och vid olika tillfällen. Eftersom inte tillräckligt har gjorts i saken beslutade EU att fördjupa samarbetet med Xxxx genom att begära samråd, som måste hållas inom 40 dagar från att begäran tillkännages.

11. Slutsatser

Under 2018, då den globala handelstillväxten minskade och protektionismen ökade, fortsatte EU:s förmånshandelsavtal att underlätta handeln. Utöver fullständig eller partiell avveckling av tullar bidrar avtalen till att utveckla ett regelbaserat handelssystem, och de har underlättat marknadstillträdet för EU-produkter och -investeringar i partnerländerna. De bidrar också till ekonomisk diversifiering och tillväxt i partnerländer som är utvecklingsländer. Andra positiva effekter av EU:s handelsavtal är ökad rättssäkerhet på områden som handel med tjänster och offentlig upphandling, samt ett bättre skydd av EU:s centrala intressen, såsom immaterialrätt, inklusive geografiska beteckningar.

Dessutom är den nya generationens förmånshandelsavtal ett viktigt instrument för att främja EU:s värden vad gäller arbetstagares rättigheter och miljöskydd, inklusive klimatförändringar.

Samtidigt kvarstod många av de handelshinder som står i vägen för de möjligheter som EU:s handelsavtal ska medföra, och under 2018 skapades nya hinder. EU kommer fortsätta att vidta de åtgärder som krävs för att undanröja dessa hinder, bland annat genom att vid behov använda bilaterala eller multilaterala redskap.

I sitt försök att öka transparensen och ansvarsskyldigheten kommer kommissionen fortsätta att rapportera varje år om genomförandet av EU:s förmånshandelsavtal med tredjeländer.

Bilaga 1: Utnyttjande av förmånstullar på EU-import

Exportland	2015	2016	2017		2018
”Nya generationens” frihandelsavtal
Colombia	97 %	97 %		97 %	98 %
Costa Rica	96 %	97 %		96 %	96 %
Ecuador	89 %	88 %		97 %	99 %
El Salvador	82 %	74 %		90 %	91 %
Guatemala	95 %	95 %		93 %	97 %
Honduras	91 %	92 %		92 %	91 %
Nicaragua	94 %	94 %		93 %	88 %
Panama	70 %	61 %		82 %	82 %
Peru	98 %	97 %		96 %	96 %
Sydkorea	85 %	87 %		88 %	88 %
Kanada				28,7 %	49,6 %
Djupgående och omfattande frihandelsavtal
Georgien	83 %	80 %		77 %	76 %
Moldavien	91 %	88 %		85 %	85 %
Ukraina	87 %	89 %		87 %	80 %
”Första generationens” frihandelsavtal
Partnerländer i Medelhavsområdet
Algeriet	97 %	95 %		97 %	96 %
Egypten	95 %	96 %		97 %	96 %
Israel	89 %	90 %		91 %	90 %
Jordanien	68 %	79 %		75 %	76 %
Libanon	76 %	71 %		70 %	74 %
Marocko	97 %	97 %		97 %	98 %
Det ockuperade palestinska territoriet	78 %	81 %		77 %	65 %
Tunisien	95 %	96 %		94 %	93 %
Västra Balkan
Albanien	87 %	86 %		86 %	84 %
Bosnien och Hercegovina	93 %	94 %		94 %	94 %
Nordmakedonien	97 %	95 %		94 %	92 %
Kosovo	85 %	89 %		92 %	92 %
Montenegro	81 %	83 %		90 %	73 %
Serbien	93 %	90 %		92 %	91 %
Partnerländer i Latinamerika
Chile	95 %	95 %		96 %	94 %
Mexiko	52 %	58 %		70 %	74 %
Eftastater
Norge	71 %	66 %		69 %	69 %
Schweiz	86 %	83 %		85 %	85 %
Avtal om ekonomiskt partnerskap
Cariforum (i genomsnitt)	91 %	92 %		91 %	86 %
Södra Afrikas utvecklingsgemenskap SADC (i genomsnitt)	87 %	83 %		82 %	88 %
Östra och södra Afrika (i genomsnitt)	97 %	97 %		96 %	96 %
Elfenbenskusten	99 %	98 %		98 %	98 %
Ghana	98 %	98 %		96 %	99 %
Centralafrika (Kamerun)	91 %	97 %		99 %	98 %
Stillahavsområdet (i genomsnitt)	92 %	99 %		81 %

Källa: Eurostat

Bilaga 2: Utnyttjande av förmånstullar på EU-export⁶⁶

Importland	0000	0000	0000	0000
”Nya generationens” frihandelsavtal
Colombia	63 %	71 %	70 %	72 %
Peru	28 %	47 %	52 %	56 %
Costa Rica	Ej tillämpligt	38 %	Ej tillämpligt	59 %
El Salvador	21 %	26 %	27 %	33 %
Guatemala	21 %	32 %	31 %	33 %
Honduras	40 %	56 %	55 %	55 %
Ecuador	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	57 %	68 %
Sydkorea	68 %	71 %	74 %	81 %
Kanada	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	37 %
Djupgående och omfattande frihandelsavtal
Georgien	72 %	81 %	83 %	83 %
Ukraina	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	70 %	74 %
”Första generationens” frihandelsavtal
Partnerländer i Medelhavsområdet
Turkiet	Ej tillämpligt	95 %	94 %	90 %
Egypten	36 %	66 %	64 %	67 %
Israel	Ej tillämpligt	89 %	86 %	Ej tillämpligt
Libanon	74 %	74 %	58 %	Ej tillämpligt
Marocko	Ej tillämpligt	76 %	77 %	77 %
Jordanien	Ej tillämpligt	78 %	72 %	76 %
Västra Balkan
Albanien	77 %	80 %	78 %	80 %
Bosnien och Hercegovina	91 %	88 %	88 %	86 %
Nordmakedonien	Ej tillämpligt	90 %	89 %	Ej tillämpligt
Kosovo	Ej tillämpligt	44 %	60 %	66 %
Montenegro	86 %	85 %	86 %	86 %
Serbien	89 %	91 %	91 %	90 %
Partnerländer i Latinamerika
Chile	77 %	87 %	88 %	85 %
Mexiko	76 %	76 %	75 %	70 %
Eftastater
Schweiz	79 %	79 %	78 %	77 %
Avtal om ekonomiskt partnerskap
Dominikanska republiken	46 %	49 %	62 %	58 %
Mauritius	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	Ej tillämpligt	28 %
Sydafrika	60 %	63 %	60 %	64 %

Källor: Partnerländer

1 Denna beteckning ska inte uppfattas som ett erkännande av en palestinsk stat och påverkar inte de enskilda medlemsstaternas ståndpunkter i frågan.

2Stabiliserings- och associeringsavtal.

3Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

4 Avtalet tillämpas för Komorerna sedan den 7 februari 2019.

5 Sedan den 31 december 2018 tillämpas avtalet också för Samoa.

6 xxxx://xxxxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxx/xxxx/0000/xxxxxxx/xxxxxx_000000.xxx

7 Den första rapporten offentliggjordes den 9 november 2017 och den andra den 31 oktober 2018.

8 Antigua och Barbuda, Belize, Bahamas, Barbados, Dominica, Dominikanska republiken, Grenada, Guyana, Jamaica, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Surinam samt Trinidad och Tobago.

9 Algeriet, Egypten, Jordanien, Libanon, Marocko och Tunisien.

10 xxxx://xxxxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxx/xxxx/0000/xxxxxxxx/xxxxxx_000000.xxx

11 Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien.

12Mer information om enskilda avtal finns i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

13Allmän statistik för varje enskilt partnerland om handelsflöden av varor och tjänster och om utländska direktinvesteringar finns i det bifogade arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

14Det finns emellertid fortfarande en möjlig felmarginal, eftersom uppgifterna inte fångar upp vissa förändringar i importernas förmånsstatus, till exempel importörers anspråk på förmåner som görs efter det att varorna deklarerats i tullen, och förmåner som avslagits enligt xxxxxxx beslut vid en kontroll efter det att varorna har övergått till fri omsättning.

15 All nedanstående statistik hänvisar endast till handel med varor, om inget annat anges.

16 Geografiska beteckningar skyddar namnen på specifika produkter för att främja de unika egenskaper som är knutna till deras geografiska ursprung. Produktnamn kan beviljas skyddet ”geografisk beteckning” om de har en särskild koppling till den plats där produkten framställs. Geografiska beteckningar som betraktas som immateriella rättigheter spelar en allt viktigare roll i handelsförhandlingar mellan EU och tredjeländer.

17 COM(2019) 271 final, 17.6.2019.

18 Den här frågan diskuteras ingående i 37:e årsrapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om unionens antidumpnings-, antisubventions- och skyddsåtgärder samt tredjeländers användning av handelspolitiska skyddsinstrument mot unionen under 2018. COM(2019) 158 final, 27.3.2019.

19 SWD(2019) 103 final, 7.3.2019.

20 Se avsnitt 9 i den slutgiltiga utvärderingsrapporten – IFO-institutet och Civic Consulting (maj 2018). xxxx://xxxxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxx/xxxx/0000/xxxxx/xxxxxx_000000.xxx

21 Bovin spongiform encefalopati, i dagligt tal känd som ”galna ko-sjukan”.

22 Handelsplanen är en färdplan som bygger på en åtta månader lång diskussion med Europaparlamentet, medlemsstaterna och civilsamhället. Syftet är att åtaganden inom handel och hållbar utveckling ska verkställas på ett mer målinriktat sätt inom ramen för bilaterala handelsavtal. Avsnitt 7 innehåller närmare information om genomförande av bestämmelserna om handel och hållbar utveckling i bilaterala handelsavtal.

xxxx://xxxxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxx/xxxx/0000/xxxxxxxx/xxxxxx_000000.xxx

23 Det var bara gemensamma kommittén för ömsesidigt erkännande av yrkesmässiga kvalifikationer som inte sammanträdde under 2018. Den kommitténs första sammanträde ägde rum i april 2019.

24 xxxx://xxxxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxx/xxxxx/xxxxx.xxx?xxx0000

25 xxxxx://xxx-xxx.xxxxxx.xx/xxxxx-xxxxxxx/XX/XXX/XXX/?xxxxXXXXX:00000X0000(00)&xxxxxXX

26 xxxx://xxxxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxx/xxxx/0000/xxxxxxxxx/xxxxxx_000000.xxx

27 xxxx://xxxxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxx/xxxx/0000/xxxxxxxxx/xxxxxx_000000.xxx

28 xxxx://xxxxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxx/xxxx/0000/xxxxxxxxx/xxxxxx_000000.xxx

29 xxxx://xxxxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxx/xxxx/0000/xxxxx/xxxxxx_000000.xxx

30 xxxxx://xxx-xxx.xxxxxx.xx/xxxxx-xxxxxxx/XX/XXX/XXX/?xxxxXXXXX:00000XX0000(00)

31 Bilaga 2B till Ceta

32 1,5 miljoner euro för perioden januari–december 2018.

33 xxxx://xxxxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxx/xxx/xxxxxx_xxxxxxx.xxx?xxxx000

34 I juli 2019 meddelades kommissionen att de importbegränsande åtgärder som Tunisien infört i november 2018 har upphävts. Kommissionen kommer att fortsätta övervaka situationen för att se till att detta handelshinder undanröjs på ett effektivt sätt.

35 Det bör noteras att EU-exporten skulle ha ökat med 6 % även om den ökade försäljningen av flygplan och flygplansdelar räknades bort, vilket speglar mångfalden inom EU:s export under de senaste fem åren.

36 Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

37 Detta är ett avtal mellan EU och sex (av 15) medlemmar av Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC): Botswana, Eswatini, Lesotho, Namibia, Sydafrika (som tillsammans utgör Södra Afrikas tullunion, Sacu) och Moçambique.

38 Nigeria är det enda landet i Västafrika som ännu inte har undertecknat avtalet.

39 För närvarande Centralamerika, Colombia–Ecuador–Peru, Cariforum, Georgien, Moldavien, Södra Afrikas utvecklingsgemenskap och Ukraina.

40 xxxxx://xx.xxxxxx.xx/xxx/xxxx-xx-xx/xxxxxxxxxxx-xxxxxxxxxx-xxxxxxxxx-xxx-xxxx-xxxxxxxxx_xx

41 xxxx://xxxxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxx/xxxx/0000/xxxxxxxx/xxxxxx_000000.xxx

42 I avsaknad av ett förmånshandelsavtal lägger Egypten på 20 % tull på råsocker.

43 Se faktabladet om köttprodukter inom ramen för avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan, xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxx/xxxxxxx/xxxxx/xxxx-xxxxxxxxx.xxx.

44 xxxxx://xx.xxxxxx.xx/xxxxxxxxxxx/xxxxxxxx/000_xx

45 Tullklarering på förhand syftar på ett krav från vissa handelspartnerländer om att låta deras inspektörer få posteras i exportlandet och kontrollera partiet före leverans. Kostnaderna läggs vanligtvis på exportören, vilket i många fall gör affären olönsam. I det moderniserade avtalet har Mexiko åtagit sig att inte längre begära tullklarering på förhand för leveranser från EU.

46 COM(2018) 42 final, 26.1.2018.

47 xxxxx://xxxx.xxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxxxxxx/xxxxx

48 EU-medlemsstaterna är inte skyldiga att redovisa uppgifter om import och export per företagsstorlek.

49 xxxxx://xx.xxxxxx.xx/xxxxxxxx/xxxxxxxxxx-xxxxxxxxx/xxxxx.xxx/Xxxxxxxxxxxxx_xxxxx_xx_xxxxx_xx_xxxxxxxxxx_xxxx

50 Andra källor nämner högre siffror för SMF, eftersom statistik från Eurostat visar en företagskategori med ”okänd” storlek. I en rapport från GD Handels chefsekonom beräknades minst 619 000 SMF exportera till länder utanför EU 2012 (xxxx://xxxxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxx/xxxx/0000/xxxxx/xxxxxx_000000.xxx).

51 xxxx://xxxxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxx/xxxx/0000/xxxxxx/xxxxxx_000000.xxx#xxxxx000

52 xxxx://xxxxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxx/xxxx/0000/xxxxxxxxx/xxxxxx_000000.xxx

53 xxxx://xx.xxxxxx.xx/xxxxx/xxxxxx/xx-xxxxx/xx-xxxxx-xxxxxxxx-xxxxxxxxxxx-xxxxxxxxx/

54 xxxxx://xxxx.xxxxxx.xx/xxxx/

55 xxxxx://xxxxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxxxxx/

56 Se avsnittet som handlar om avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan på kommissionens webbplats.

57 xxxxx://xxx.xx-xxxxx.xx/

58 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 av den 22 oktober 2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 3/2008.

59 Nätverket, som samfinansieras av Cosmeprogrammet, är aktivt i över 60 länder och samlar 3 000 experter från 600 medlemsorganisationer. Syftet är att hjälpa små och medelstora företag med deras internationella verksamhet.

60 xxxx://xxxxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxx/xxxx/0000/xxxxx/xxxxxx_000000.xxx

61 Konvention nr 87 om föreningsfrihet, konvention nr 98 om tillämpning av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten, konvention nr 29 om tvångs- eller obligatoriskt arbete och konvention nr 105 om avskaffande av tvångsarbete.

62 xxxx://xxxxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxx/xxxx/0000/xxxxxxxx/xxxxxx_000000.xxx

63 xxxx://xxxxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxx/xxxx/0000/xxxx/xxxxxx_000000.xxx

64 xxxx://xxxxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxx/xxxxx/xxxxx.xxx?xxx0000

65 xxxx://xxxxx.xx.xxxxxx.xx/xxxxxx/xxxxx/xxxxx.xxx?xxx0000

66 Det finns vissa skillnader mellan en del av de uppgifter som återges i denna rapport och de två tidigare versionerna vad gäller utnyttjande av förmånstullar på EU-export till vissa handelspartnerländer för åren 2015, 2016 och 2017. I dessa fall har kommissionen fått uppdaterade uppgifter från det aktuella partnerlandet och justerat siffran.

SV SV

Document Metadata

Table of Contents

Innehållsförteckning

Document Metadata

Innehållsförteckning

2.1 Allmän översikt

2.2 Framsteg och de viktigaste öppna frågorna

3.1 Handelsavtalet mellan EU och Sydkorea

3.2 EU:s handelsavtal med Colombia, Ecuador och Peru

3.3 EU:s associeringsavtal med Centralamerika

3.4 Det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta)

4.1 Georgien

4.2 Moldavien

4.3 Ukraina

5.1 Schweiz

5.2 Norge

5.3 Medelhavsländerna och länderna i Mellanöstern

5.4 Mexiko

5.5 Chile

5.6 Tullunionen med Turkiet

5.7 Stabiliserings- och associeringsavtal med västra Balkan

6.1 Avtal om ekonomiskt partnerskap med Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC)

6.2 Interimsavtal om ekonomiskt partnerskap med östra och södra Afrika

6.3 Interimsavtal om ekonomiskt partnerskap med Elfenbenskusten

6.4 Interimsavtal om ekonomiskt partnerskap med Ghana

6.5 Avtal om ekonomiskt partnerskap med Centralafrika (Kamerun)

6.6 Avtal om ekonomiskt partnerskap med forumet för de västindiska AVS-länderna (Cariforum)

6.7 Avtal om ekonomiskt partnerskap med länder i Stillahavsområdet

9.1 Små och medelstora företag (SMF)

9.2 Tjänster

9.3 Avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan – förberedande arbete56

9.4 Ett bättre utnyttjande av EU:s handelsavtal

10.1 Tvistlösning med Sydkorea

10.2 Tvistlösning med Ukraina

10.3 Tvistlösning med Södra Afrikas tullunion

Document Metadata

9.3 Avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan – förberedande arbete⁵⁶