Contract
1. Sökande
Namn | Person- eller organisationsnummer |
Adress | Postnummer och ort |
Telefon | E-post |
E-legitimation eller Bank-ID 🞏 Ja 🞏 Nej | Godkänns kommunikation via e-post 🞏 Ja 🞏 Nej |
2. Fastighetsuppgifter
Fastighetsbeteckning | Fastighetsadress | |
Boendetyp: 🞏 Permanent 🞏 Fritidsboende 🞏 Xxxxx | Xxxx annan boendetyp: | Nyttjande, veckor per år: |
Antal hushåll som ska anslutas till avloppsanläggningen | Antal personer som ska använda avloppsanläggningen |
3. Entreprenör
Företagsnamn | Kontaktperson |
Telefon | E-post |
Entreprenören har fullmakt att ansöka 🞏 Ja* 🞏 Nej *Fullmakt ska bifogas | Godkänns kommunikation via e-post 🞏 Ja 🞏 Nej |
Sakkunnighet 🞏 Diplomutbildning 🞏 Erfarenhet 🞏 Xxxxx | Xxxx annat |
4. Anslutningar
🞏 WC 🞏 BDT 🞏 WC+BDT | Toalettlösning (vid endast BDT) |
5. Vatten och värme
Dricksvatten 🞏 Kommunalt 🞏 Gemensamt 🞏 Eget | Typ av vattenbrunn 🞏 Borrad 🞏 Grävd | Avstånd till avloppsanläggning |
Dricksvattenfilter med backspolning 🞏 Ja 🞏 Nej | Ange vart backspolningsvatten leds | Badkar, jacuzzi eller dylikt över 200 liter 🞏 Ja 🞏 Nej |
Uppvärmning 🞏 Bergvärme 🞏 Jordvärme 🞏 Annat | Ange annan uppvärmning | Avstånd till avloppsanläggning |
Grannars dricksvattentäkter inom 200 meter Avstånd meter. 🞏 Borrad 🞏 Grävd Avstånd meter. 🞏 Borrad 🞏 Grävd Avstånd meter. 🞏 Borrad 🞏 Grävd | Grannars bergvärmeanläggningar inom 50 meter Avstånd meter. Avstånd meter. Avstånd meter. |
6. Grundvatten och berg
Grundvattennivå (m) från markyta | Datum för uppmätt grundvattennivå | Avstånd till berg (m) från markyta |
Hur har grundvattennivå konstaterats? 🞏 Provgrop 🞏 Grundvattenrör 🞏 Annat | Ange annat |
7. Markförutsättningar
Markens infiltrationsförmåga har undersökts genom 🞏 Perkolationsprov 🞏 Siktanalys 🞏 Annat | Ange annat | ||
Markmaterial/Jordarter (lera, sand o.s.v.) | |||
Postadress | Besöksadress | Telefon | E-post |
462 85 Vänersborg | Xxxxxxxxxx 00 | 0000-00 12 72 |
8. Anläggningens utformning
8A. Sluten tank för vattentoalett
Fabrikat | Modell | Volym (m3) |
Typ av larm 🞏 Ljus 🞏 Ljud 🞏 GSM 🞏 Annat | Ange annat | |
Toalettfabrikat | Toalettmodell | Spolvolymer (L) |
Att ha någon form av extremt snålspolande vattentoalett (där genomsnittet är mindre än 1 liter vatten per spolning) är ett krav som ställs för att kunna få ha en sluten tank. Beroende på vattenförbrukning och toalettens typ kan storleken på den slutna tanken variera. Oftast är den minsta storleken på en sluten tank cirka 3 m3. Det är inte tillåtet att leda BDT-vatten (bad, disk och tvätt) till en sluten tank. Vattenmängden från BDT innebär att kortare tömningsintervall då måste göras, vilket inte anses vara rimligt ur ett miljöperspektiv. BDT-vattnet måste renas i en separat avloppsanläggning. Nivå- eller överfyllnadslarm ska installeras till den slutna tanken så att man i god tid innan den blir helt full, kan beställa slamtömning. |
8B. Minireningsverk
Fabrikat | Modell | Våtvolym (m3) | |
Typ av larm 🞏 Ljus 🞏 Ljud 🞏 GSM 🞏 Annat | Ange annat | Serviceavtal ska tecknas 🞏 Ja 🞏 Nej | |
Fosforrening 🞏 Fällningskemikalie 🞏 Filtermaterial 🞏 Annat | Ange annat | CE-märkt minireningsverk 🞏 Ja 🞏 Nej | |
Efterpoleringstyp | Efterpoleringens storlek | Bräddavloppets placering | |
Minireningsverk kan vara tekniskt komplicerade och därför ställs krav på att man upprättar ett serviceavtal med en dokumenterad sakkunnig. Om du vill utföra servicen på egen hand måste du kunna påvisa sakkunnighet. |
8C. Slamavskiljare
Fabrikat | Modell | Våtvolym (m3) |
Slamavskiljare 🞏 Ny slamavskiljare 🞏 Befintlig slamavskiljare* *Ska läckagetestas | CE-märkt slamavskiljare 🞏 Ja 🞏 Nej | |
Slamavskiljare för BDT-avlopp ska ha en våtvolym om minst 0,9 m3. Slamavskiljare för WC+BDT, utan kemfällning, ska ha en våtvolym om minst 2 m3. Slamavskiljare för WC+BDT, med kemfällning, ska ha en våtvolym om minst 3 m3. För vissa leverantörer kan större storlek krävas. Det kan variera mellan olika fabrikat. Kontakta tillverkaren eller återförsäljare för att kunna veta vilken storlek på slamavskiljaren ni ska ha. Om slamavskiljaren ska försörja fler fastigheter, måste den vara större. En läckagekontroll ska genomföras när befintlig slamavskiljare ska användas. Det är fastighetsägaren som ska intyga att slamavskiljaren är tät. Dokumentet finns på Vänersborgs kommuns hemsida. Läckagekontrollen innebär dels att vattennivån mäts i slamavskiljaren vid två tillfällen samt att en heltömnings utförs, för att möjliggöra en okulär kontroll med fotografier och filmning. |
8D. Markbaserad rening
🞏 Infiltration 🞏 Markbädd 🞏 Tät markbädd | Moduler/kassetter 🞏 Ja 🞏 Nej | Yta (m2) | |
🞏 Fördelningsbrunn 🞏 Uppsamlingsbrunn 🞏 Pumpbrunn | |||
Antal spridarledningar | Spridarledningarnas längd | Spridarledningarnas djup i förhållande till markytan (m) | |
Spridarlager, material | Spridarlager, tjocklek | ||
Förstärknings-/markbäddslager, material | Förstärknings-/markbäddslager, tjocklek | ||
Dräneringslager, material | Dräneringslager, tjocklek | ||
Efterpoleringstyp | Efterpoleringens storlek | ||
Om du ska anlägga en infiltrationsbädd behöver du ta ett jordprov och skicka in för analys. Xxxxxxxxxxxx visar markens potentiella genomsläpplighet, för att säkerställa att marken kan behandla avloppsvattnet. I vissa fall kan jordprover även behöva göras för markbäddar, för att kunna dimensionera dem korrekt. Spridarledningen ska vara minst 1 meter ovan högsta grundvattennivå eller berg. Minst en provgrop kan vara nödvändig att göra då en markbaserad rening ska anläggs. Provgropen ska vara minst 2-2,5 meter djup. Provgropen kan ge svar på om tillräckligt skyddsavstånd kan uppnås till grundvatten eller berg. Det är viktigt att man använder rätt material i den markbaserade reningen. Genom att välja ett grövre material än anvisat, leds avloppsvattnet genom bädden för fort. Konsekvensen blir att avloppsvattnet inte renas i tillräcklig utsträckning. Tillverkarens anvisningar av materialval och utformning ska följas om tillståndet inte anger något annat. |
8E. Prefabricerad anläggning
Fabrikat | Modell | Våtvolym (m3) |
8F. Fosforrening
Typ av rening 🞏 Fällningskemikalie 🞏 Filtermaterial 🞏 Annat | Ange annat |
Fabrikat vid kemfällning | Storlek vid filtermaterial 🞏 Säck 500 kg 🞏 Säck 1 000 kg 🞏 Lösvikt |
9. Bilagor
Bilagor som alltid ska med
🞏 Situationsplan (skala 1:200-1 000)
Bilagor för sluten tank (8A)
🞏 Produktblad för toalett
🞏 Produktblad för sluten tank
🞏 CE-certifikat eller motsvarande för sluten tank
🞏 Skötselinstruktion för toalett
Bilagor för minireningsverk (8B)
🞏 Produktblad för minireningsverk
🞏 Prestandadeklaration för minireningsverk
🞏 CE-certifikat för minireningsverk
🞏 Skötsel- och driftinstruktion för minireningsverk
🞏 Slamtömningsinstruktion för minireningsverk
Bilagor för slamavskiljare (8C)
🞏 Produktblad för slamavskiljare
🞏 CE-certifikat för slamavskiljare
🞏 Läckagetestprotokoll för befintlig slamavskiljare
Bilagor för markbaserad rening (8D)
🞏 Produktblad för moduler/kassetter
🞏 Läggningsanvisningar för moduler/kassetter
🞏 Detaljerad beskrivning av bäddens konstruktion om utan moduler/kassetter
🞏 Sektionsritning över anläggningen
🞏 Perkolationsprov eller siktanalys
Bilagor för prefabricerad anläggning (8E)
🞏 Produktblad för anläggningen
🞏 CE-certifikat för anläggningen
Bilagor för fosforrening (8F)
🞏 Produktblad fällningsenhet/filterbrunn
10. Underskrift
Ort och datum | |
Sökandes namnteckning | Namnförtydligande |
11. Information
A. Avgift
För handläggning av ert ärende tar vi ut en avgift. Avgiften kan du hitta på xxx.xxxxxxxxxx.xx. Tryck dig vidare till Bygga, bo och miljö 🡪 Kretslopp och vatten 🡪 Vattentjänster 🡪 Avloppsvatten 🡪 Enskilda avlopp (se längst ner på denna sida).
B. Handläggningstid
Handläggningstiden räknas från och med att ansökan eller anmälan är komplett och alla nödvändiga handlingar är inlämnade. Om ansökan inte är komplett är det svårt att säga hur lång handläggningstiden blir. Det beror på hur snabbt kompletterande uppgifter lämnas in.
Målsättningen är att det ska finnas ett avloppstillstånd skrivet inom åtta veckor från att ansökan eller anmälan är komplett.
C. Ansökningsprocessen
Punkterna nedan beskriver hur du gör för att ansöka om tillstånd för en avloppsanläggning:
1. Undersök vilka avloppsanläggningar som kan vara lämpliga för din fastighet. Information finns bland annat hos xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx och xxx.xxxxxxxxxxxx.xx.
2. Lokal information gällande exempelvis vattenskyddsområden och en översiktlig bedömning av vilka skyddsnivåer som kan råda i ert område. Ta kontakta med Miljö- och byggnadsförvaltningen.
3. Ta kontakt med en entreprenör som anlägger avlopp för att få fram ett förslag på anläggning som passar förutsättningarna på din fastighet. För att du ska få fram nödvändig information om markmaterial, avstånd till berg, avstånd till grundvatten samt resultat från jordprover, behöver en provgrop grävas. Detta avgör Xxxxx- och byggnadsförvaltningen.
4. Fyll sedan i och skicka in din ansökan eller anmälan till Miljö- och byggnadsförvaltningen. Till ansökan ska även en karta med avloppsanläggningens utformning skickas in. För mer information om hur en karta kan se ut och vad den ska innehålla, se avsnitt 11 D. Även handlingar som produktbeskrivningar, tekniska beskrivningar, installationsanvisningar, redovisning av jordprov, sektionsritningar, CE-märkning och prestandadeklaration kan vara handlingar som är viktiga till ansökan, se avsnitt 9.
5. Miljö- och byggnadsförvaltningen bedömer din ansökan. I samband med detta görs oftast ett platsbesök på fastigheten och i vissa fall behöver vi mer uppgifter från er.
6. Du får ett tillstånd att anlägga ditt enskilda avlopp efter att ansökan eller anmälan är utredd. För att få ett tillstånd ska ansökan vara komplett och anläggningen som beskrivs i ansökan ska uppfylla Miljöbalkens krav.
7. Xxxxx planera för att anlägga ditt avlopp.
8. Innan anläggningsarbetet påbörjas ska du meddela Miljö- och byggnadsförvaltningen. När anläggningsarbetet är färdigt ska en entreprenörsrapport med tillhörande foton skickas in. Du får en skriftlig återkoppling på entreprenörsrapporten med ett utlåtande för Miljö- och byggnadsförvaltningens bedömning för den nya avloppsanläggningen. Det som bland annat granskas är att avloppsanläggningen är anlagd enligt uppgifter som finns i ansökan respektive tillståndet. Man kommer granska om avloppsanläggningen är anlagd enligt tillverkarens eller återförsäljarens anvisningar.
D. Exempel situationsplan
Av situationsplanen ska det framgå tydligt var alla anläggningens delar ska placeras i förhållande till exempelvis bebyggelse, avstånd mellan anläggningen och tomtgräns, dricksvattentäkter, dränering och energibrunnar, se figur 1.
För att det ska vara möjligt för Miljö- och byggnadsförvaltningen att bedöma om den planerade avloppsanläggningen riskerar att påverka till exempel en dricksvattenbrunn behöver det finnas en bra karta som visar var anläggningen ska placeras i förhållande till omgivningen. En sådan karta kallas situationsplan och ska bifogas en ansökan/anmälan.
Detta informationsblad beskriver hur en sådan situationsplan kan utformas.
Det är viktigt att situationsplanen är utförlig, eftersom den bland annat används för att bedöma skyddsavstånd till dricksvattentäkter.
Skalan bör vara mellan 1:200-1:1000. Beroende på platsens förutsättningar finns det ibland behov av att komplettera med ytterligare en karta i större eller mindre skala, för att alla relevanta uppgifter ska få plats. Finns det till exempel dricksvattentäkter inom 200 m från anläggningen och dess utsläppspunkt, behöver du också lämna in en karta där dessa är markerade.
Beroende på avloppsteknik och geologiska förutsättningar kan det bli aktuellt att redovisa ytterligare dricksvattentäkter om området som kan påverkas bedöms bli större än 200 m.
I en situationsplan ska detta framgå:
• fastighetsgränser
• avstånd till och placering av:
◊ dränering
◊ eventuell bräddpunkt
◊ byggnader och fastighetsgränser
◊ ytvatten (till exempel sjö, dike och bäck)
◊ badplats
◊ dricksvattentäkter
◊ energibrunnar
◊ andra avloppsanläggningar
• placering av komponenter i avloppsanläggningen till exempel ledningsdragningar och eventuellt grundvattenrör
• placering av eventuella provgropar
• utsläppspunkt för behandlat avloppsvatten (där avloppsanläggningen slutar), inklusive transportvägar (till exempel dike, kulvert, dräneringsrör) till den slutliga recipienten eventuell tillfartsväg och vändplats för slamtömningsfordon.
Exempel: Situationsplan för avloppsanläggning med utlopp till bäck.
Andra typer av avloppsanläggningar kan behöva ha med andra uppgifter. För infiltration ska du exempelvis ange plats för grundvattenrör och marklutning.
A. Uppställningsplats för slamsugningsbil
B. Slamavskiljare med kemfällning
C. Styrenhet och larm
D. Fördelningsbrunn
E. Markbädd 2 x 10 meter
F. Uppsamlingsbrunn
G. Resorptionsdike 10 meter
H. Utsläppspunkt i Blåbäcken (frostsäkrad)
I. Grävd vattenbrunn, 4 m djup (egen fastighet)
J. Energibrunn (bergvärme)
K. Ytvattendränering
L. Borrad vattenbrunn, 54 m (grannens fastighet)
M. Provgrop 2,5 meter djup
J
15 m H
G
K M F
E
D
30 m
B
I C
Situationsplan, ny avloppsanläggning för fastigheten XX 1:5
Skala x:xxx
Ritad av NN 202x-xx-xx
A
L
E. Exempel sektionsritning/profilritning
En ansökan eller anmälan om avloppsanläggning behöver innehålla profilritningar med längd- och tvärsektion över anläggningen Sådana ritningar är viktiga för att det tekniska utförandet av anläggningen ska bli korrekt, speciellt för infiltrationer och markbäddar som byggs på plats. Ritningarna behöver vara platsspecifika för att ta hänsyn till förhållandena där anläggningen ska placeras, till exempel grundvattennivå om det gäller en infiltration. Anläggningar med utlopp, till exempel markbädd eller minireningsverk, kan istället behöva ha ritningar där det framgår högsta förväntade nivå i det vattendrag dit det renade avloppsvattnet eventuellt ska avledas.
Detta informationsblad beskriver hur profilritningar bör utformas för att uppfylla kraven på dokumentation i en ansökan/anmälan.
Profilritningar är ett bra och tydligt underlag vid anläggningsarbetet. Lämplig skala är 1:50 -1:100.
För infiltrationer och i vissa fall även markbäddar är det viktigt att anläggningen hamnar på rätt nivå i förhållande till grundvattenytan. Därför bör högsta dimensionerande grundvattenyta framgå av ritningen. Även ett eventuellt grundvattenrör eller provgrop behöver finnas med i profilritningen.
Figur 1. Exempel på hur en profilritning med tvärsektion kan se ut för att uppfylla kraven på dokumentation i en tillståndsansökan. Det tekniska utförandet av anläggningen kan variera beroende på platsens förutsättningar, till exempel kan en infiltration behöva ligga delvis över befintlig marknivå för att uppnå tillräckligt avstånd till grundvattenyta.
Figur 2. Exempel på profilritning med längdsektion.
Spridningsytan på en infiltration eller markbädd behöver också framgå, se figur 3.
Figur 3. Exempel på längdsektion sedd ovanifrån.
Om anläggningen är exempelvis en markbädd eller ett minireningsverk, så behövs en recipient dit man avleder det renade avloppsvattnet. Det kan vara ett dike, en bäck eller en sjö. Då ska höjdförhållandena och högsta förväntade vattennivå i recipienten i utsläppspunkten framgå av ritningen. Det behövs för att säkerställa att vattennivån i recipienten inte kan påverka anläggningen negativt genom att vatten rinner in i anläggningen bakvägen.
F. Kretslopp och Vatten - avstånd slamtömningsfordon, avstånd till kranbil vid filtermaterial, farbar väg, lock vid slamtömning och renhållningsavgift
För frågor kring avstånd mellan slamtömningsfordon och kranbil för fosforfilter till avloppsanläggning, farbar väg, vikt av lock samt avgifter, ta då kontakt med Kretslopp och Vatten. De nås genom telefon 0000-00 00 00 eller e-post xxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx.
En avgift tas ut i samband med slamtömning och byte av fosforfilter. Avgifterna regleras i den aktuella renhållningstaxan. Regler kring slamtömning och annat kring avloppsanläggningen regleras i renhållningsordningen. Dokumenten finns tillgänglig genom xxx.xxxxxxxxxx.xx.
G. Skyddsavstånd
Det är viktigt att man har tillräckligt långa skyddsavstånd mellan en avloppsanläggning till vattentäkter, energibrunnar, vattenledningar, träd, vattendrag. Skyddsavstånden kan variera beroende av variationer i terräng, markförhållanden och typ av avloppsanläggning. Bedömningen görs i det enskilda fallet. Nedan redovisas exempel på generella skyddsavstånd:
Vattentäkt | Det ska ta minst 2-3 månader för avloppsvattnet att röra sig horisontellt till vattentäkten. Det kan innebära att ett skyddsavstånd om 50 meter bör eftersträvas. |
Jordvärme | Minst 10 meter |
Energibrunn (bergvärme) | Minst 30 meter |
Vattenledning (täthetsprövad) | Minst 10 meter |
Vattenledning (övrigt) | Minst 20 meter |
Träd | Trädets diameter, multiplicerat med 15. Exempelvis 0,5 meter i diameter, multiplicerat med 15. Då blir skyddsavståndet 7,5 meter. |
Xxxxxxxx och dike | Minst 10-30 meter |
Fastighetsgräns | Minst 4 meter |
Bostadshus | Minst 10 meter |
H. Perkolationsprovstabell och markprofil för provgrop
Tabell för perkolationsprov, gjord enligt perkolationstest-kit.
Provnummer | Längd på prov (centimeter) | Sjunkhastighet (tid angivet i minuter) | LTAR (liter/dygn/m2) |
Medelvärde som spridningsrutan beräknas utifrån:
Spridningsytan ska beräknas utifrån minst 850 liter per dygn per hushåll
Markprofil
Xxxx in i skissen nedan de ingående lagren och deras tjocklek i centimeter. Provgropen måste vara minst 2 meter djup. Under vissa förutsättningar kan provgropen behöva vara djupare.