Contract
Etablerandet av ett regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck med placering i Göteborgs Stad
Förslag till beslut
Förbundsstyrelsen föreslås besluta att GR ser positivt på etablerandet av ett regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i enlighet med föreliggande förslag daterat 2020-02-21.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta att överlämna till medlemskommunerna att fatta beslut om kommunens samverkan med Göteborgs Stad kring det planerade stödcentrumet för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, i enlighet med föreliggande förslag daterat 2020-02-21. Kommunerna avgör själva på vilken nivå beslut ska fattas. Kommunernas beslut bör vara GR tillhanda senast 30 maj.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta att denna protokollparagraf justeras omedelbart.
Sammanfattning av ärendet
Kommunstyrelsen i Göteborgs Stad gav 2018-05-16 stadsledningskontoret i uppdrag att utreda förutsättningar för ett lokalt/regionalt stödcentrum för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Stadsledningskontorets bedömning i ärendet var att det finns förutsättningar för ett regionalt stödcentrum med säte i Göteborg och att framtida avtalsparter i så fall bör omfatta Göteborgsregionens kommuner samt samverkande myndigheter.
Göteborgs Stads kommunfullmäktige beslöt 2019-05-23 att uppdra åt kommunstyrelsen att tillsammans med andra kommuner inom Göteborgsregionen samt aktuella myndigheter utreda avtal och placering i syfte att starta ett regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
GR:s förbundsstyrelse beslutade 2019-11-22 att ge styrgruppen för social välfärd och styrgruppen för utbildning i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
Föreliggande tjänsteskrivelse är en redovisning av detta uppdrag.
Stadsledningskontorets utredning har legat till grund för förslagen presenterade i föreliggande skrivelse. Syftet är att skapa ett stödcentrum i samverkan mellan GR- kommunerna, Västra Götalandsregionen och Polisen. Det planerade stödcentrumet bör ha följande uppdrag:
• Ge långsiktigt psykosocialt stöd till personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i Göteborgs Stad och de GR-kommuner som väljer att ingå i samverkan.
• Vägledning och stöd till yrkesverksamma som möter personer utsatta för
hedersrelaterat våld och förtryck i Göteborgs Stad och de GR-kommuner som väljer att ingå i samverkan.
Förslagsvis finansieras stödcentrumet via avtal baserat på antal invånare mellan de kommuner som ansluter sig, samt de övriga myndigheter som är del av samverkan. För Göteborgsregionens kommuners blir det en årlig driftkostnad på 1 500 tkr.
Kostnadsfördelningen mellan GR-kommunerna görs efter befolkningsunderlag. Stödcentrumet tilltänkta placering är inom Göteborgs Stad med uppstart år 2021.
Förslaget har kommunicerats till berörda chefsnätverk under december 2019: kommunchefsgruppen, socialchefsnätverket och utbildningschefsnätverket. I dialogen framkom att det finns ett stort intresse för att samverka i enlighet med presenterat förslag. En regional samverkan i frågan lyftes som värdefullt ur flera perspektiv, genom att stödcentrumet samlar resurser och kompetens kan stödet till utsatta och till yrkesverksamma som möter utsatta bli mer resurseffektivt och ändamålsenligt än om varje enskild kommun utvecklar motsvarande stödfunktion.
GR gör bedömningen att det finns förutsättningar för ett regionalt stödcentrum för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i enlighet med presenterat förslag. Efter dialog med strategiska chefsnätverk på tjänstemannanivå kan det konstateras att hedersrelaterat våld och förtryck är en fråga som redan berör eller kommer att beröra flertalet av GR-kommunerna. Det finns därför ett mervärde av att samverka i ett regionalt stödcentrum för att utveckla stödet till utsatta och till yrkesverksamma som möter målgruppen, men också för att använda kommunernas resurser på ett effektivt sätt.
Utbildningsgruppen och styrgruppen för social välfärd har föreslagits besluta att ställa sig bakom denna skrivelse inför beslut i förbundsstyrelsen 2020-04-03.
Utbildningsgruppen beslutade i ärendet 2020-03-07 och styrgruppen för social välfärd 2020-03-19.
Beslutsunderlag
• Tjänsteutlåtande Göteborgs Stad, Utfärdat 2019-02-20, Diarienummer 0395/19
• Redovisning av uppdrag att utreda förutsättningarna för ett
lokalt/regionalt stödcentrum för utsatta av hedersrelaterat våld och förtryck, Handling 2019 nr 75, daterad: 2020-02-20
• Utdrag ur Protokoll, Kommunstyrelsen Göteborgs Stad, Sammanträdesdatum: 2019-05-23
• Tjänsteskrivelse Göteborgsregionen, Utfärdad 2019-10-28, Diarienummer
2019-00368
• Sammanställning av intresserade kommuner, 2020-02-2
BESKRIVNING AV ÄRENDET
Bakgrund och syfte
Kommunstyrelsen i Göteborgs Stad gav 2018-05-16 stadsledningskontoret i uppdrag att utreda förutsättningar för ett lokalt/regionalt stödcentrum för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
Utredningen från stadsledningskontorets sida har rört behov hos medborgare och yrkesverksamma, uppdrag för ett stödcentrum, samarbete/samverkan med övrig verksamhet och myndigheter. I stadsledningskontorets utredning beaktas ekonomiska konsekvenser, barnperspektivet, mångfaldsperspektivet, jämställdshetsperspektivet, miljöperspektivet samt omvärldsperspektivet.
Stadsledningskontorets bedömning i ärendet är att det finns förutsättningar för ett regionalt stödcentrum med säte i Göteborg och att framtida avtalsparter i så fall bör omfatta Göteborgsregionens kommuner samt samverkande myndigheter.
Utifrån stadsledningskontorets redovisning beslöt Göteborgs Stads kommunfullmäktige 2019-05-23 att uppdra åt kommunstyrelsen att tillsammans med andra kommuner inom Göteborgsregionen samt aktuella myndigheter utreda avtal och placering i syfte att starta ett regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
GR:s förbundsstyrelse beslutade 2019-11-22 att ge styrgruppen för social välfärd och utbildningsgruppen i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget skulle genomföras i samverkan med Göteborgs Stad samt andra berörda myndigheter och samverkansaktörer. Föreliggande tjänsteskrivelse är en redovisning av detta uppdrag.
Uppdraget skulle återredovisas till förbundsstyrelsens sammanträde 2020-02-22 och dessförinnan beredas i styrgruppen för social välfärd och utbildningsgruppen. För att hinna med en beredning av frågan har dock tidplanen förskjutits.
Uppdraget återrapporteras istället till förbundsstyrelsens sammanträde 2020-04- 03.
Uppdragets genomförande
Styrgruppen för social välfärd har fått information om ärendet 2019-11-07 och utbildningsgruppen 2020-02-06.
GR:s strategiska chefsnätverk som är berörda av frågan har informerats på nätverksträffar under december 2019: kommunchefsgruppen, socialchefsnätverket och utbildningsgruppen. I samband med detta fördes en dialog om förutsättningar, avtal och placering, ekonomisk fördelningsmodell samt intresse för regional samverkan i frågan. Sammanfattningsvis var intresset stort på tjänstemannanivå för en regional samverkan i frågan. Hedersrelaterat våld och förtryck sågs som en angelägen fråga i flertalet kommuner. En regional samverkan i frågan lyftes som värdefullt ur flera perspektiv, genom att stödcentrumet samlar resurser och kompetens kan stödet till utsatta och till yrkesverksamma som möter utsatta bli mer resurseffektivt och ändamålsenligt än om varje enskild kommun utvecklar motsvarande stödfunktion.
Ett medskick var att kommunerna ser ett stort mervärde av att Västra Götalandsregionen och Polisen också ingår som samverkansparter i det planerade centrat. Ytterligare ett medskick var att det tilltänkta centrumets uppdrag behöver tydliggöras i förhållande till Göteborgs Stads kompetenscenter för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld, Dialoga. Dessa två frågor beaktas särskilt i denna tjänsteskrivelse.
Kommunchefsgruppen har återkopplat intresse för frågan. 10 kommuner (inklusive Göteborg) har ställt sig positiva.
Göteborgs Stads stadsledningskontor utredning, daterad 2020-02-20, har legat till grund för förslaget i denna tjänsteskrivelse, men har kompletterats med underlag utifrån den dialog som har förts på tjänstemannanivå under beredningen av ärendet.
GR har haft en kontinuerlig dialog med stadsledningskontoret under beredningen av ärendet. GR har också deltagit i dialogmöten med Västra Götalandsregionen, Polisen och Länsstyrelsen Västra Götaland kring förutsättningarna för att samverka kring det planerade stödcentrumet.
Utbildningsgruppen och styrgruppen för social välfärd har föreslagits besluta att ställa sig bakom denna skrivelse inför beslut i förbundsstyrelsen 2020-04-03.
Utbildningsgruppen beslutade i ärendet 2020-03-05 och styrgruppen för social välfärd 2020-03-19 och båda styrgrupperna har bifallit förslaget.
Motsvarande verksamheter i landet och länet
I Stockholms län finns sedan 2016 ett regionalt resurscentrum mot hedersrelaterat förtyck och våld. Origo är ett samarbete mellan Region Stockholm, samtliga kommuner i länet och Polismyndigheten. Origo arbetar med att unga i Stockholms län, som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld, ska få stöd, hjälp och vägledning. Origo stöttar också yrkesverksamma som möter unga som lever med hedersnormer. På Origo jobbar en barnmorska på 90 procent, fyra kuratorer jobbar heltid och en polis jobbar halvtid. Till detta finns en verksamhetschef på heltid och en administratör på 20 procent som är en extern resurs. Finansiering delas mellan de 26 avtalskommunerna samt polismyndigheten och Region Stockholm.
Kommunerna står för 50 procent av total budget, polismyndigheten för 25 procent och Region Stockholm för resterande 25 procent. Den totala kostnaden för Origo på helårsbasis uppgår till 6 mkr. Den största kostnaden avser personal och lokaler.
Kommunerna betalar utifrån antal invånare, Stockholm som är störst betalar därmed mest. Origo har använts som modell för framtagandet av förslaget kring det planerade stödcentrumet i samverkan mellan GR-kommunerna, Västra Götalandsregionen och Polisen.
I Malmö har man valt att bygga upp ett centralt ”resursteam heder”. De är mobila och uppsökande och fungerar som stöd och rådgivning till både utsatta och yrkesverksamma. Regeringen har beslutat att avsätta pengar för fyra nationella center mot våld i nära relationer, med särskilt fokus på hedersrelaterat våld och förtryck. Ett av dessa ligger i Fyrbodal och är organiserat under Barnahus Fyrbodal, i Trollhättan. Länsstyrelsen i respektive område samordnar och följer upp arbetet. Dessa fyra center ska fungera som pilotmodeller fram till 2020 då de ska utvärderas och utifrån resultaten ska fler regionala centran inrättas i landet.
Centret ska till att börja med vara statlig finansierat och rikta sig till unga mellan 13 och 26 år som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld.
Stödcentrumets uppdrag
Sammanfattningsvis bör det planerade stödcentrumet ha i uppdrag att:
• Ge långsiktigt psykosocialt stöd till personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i Göteborgs Stad och de GR-kommuner som väljer att ingå i samverkan.
• Vägledning och stöd till yrkesverksamma som möter personer utsatta för
hedersrelaterat våld och förtryck i Göteborgs Stad och de GR-kommuner som väljer att ingå i samverkan.
I stadsledningskontorets utredning framgår att personer som är utsatta för hedersrelaterat våld efterfrågar långsiktigt psykosocialt stöd. Detta behov bör därför vara primärt för stödcentrumets uppdrag att tillgodose. Tyngdpunkten i uppdraget bör därför ligga på samtalsstöd och samordning kring de som är utsatta
för hedersrelaterat våld samt rådgivning/vägledning kring anmälningsprocesser, rättigheter och hur ett liv fritt från våld och förtryck kan etableras med samhällets stöd. Om ett stödcentrum har ett regionalt upptagningsområde bör det också kunna vägleda yrkesverksamma i Göteborgsregionens avtalskommuner som möter utsatta/våldsutövare. Stödcentrum bör vara en fysisk plats men också kunna agera mobilt och uppsökande samt erbjuda kontakt via hemsida och telefon.
Dialoga, Göteborgs Stads kompetenscentrum gällande våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, har idag avtal med åtta av GR-kommunerna inklusive Göteborg (Ale, Härryda, Kungälv, Partille, Stenungssund, Tjörn och Öckerö). I uppdraget från Göteborgs Stads kommunstyrelse föreslås att det planerade stödcentrumet ska arbeta med kompetensutveckling i frågor som rör hedersrelaterat våld. Dialoga har redan en väletablerad verksamhet inom just detta uppdrag. Erfarenheter från Origo visar dessutom på att utbildningsinsatser upptar en stor del av deras tid och riskerar flytta fokus från övriga uppdrag centrat har.
Med bakgrund av detta gör stadsledningskontoret bedömningen att ansvaret för kompetensutvecklingsinsatser bör fortsatt stanna kvar inom Dialoga medan det nya stödcentrumet istället fokuserar på samtalsstöd, vägledning och samverkan.
Flertalet studier visar att skolpersonal är den yrkesgrupp flest utsatta unga vänder sig till, där finns upparbetade tillitsfulla relationer och personal som möter barnen dagligdags. Hedersrelaterat våld och förtryck kräver särskild kunskap hos yrkesverksamma, till exempel inom förskolan och skolan, både för att upptäcka utsatthet och för att hantera ärendet på ett sätt som inte äventyrar den utsattas säkerhet. På grund av våldets kollektiva karaktär krävs det korrekta riskbedömningar och insatser, både inom socialtjänst och polis. Att ha en samlad kompetens från olika myndigheter är ett sätt att säkerställa att dessa ärenden hanteras korrekt genom att yrkesverksamma får ett samlat stöd i komplexa ärenden, men framför allt att utsatta kan vända sig till ett ställe och slippa behöva upprepa sin historia under flertalet möten med olika myndigheter. Forskning visar att tilliten till myndigheter hos den utsatta gruppen är låg, och att vända sig till myndigheter för stöd är i sig ett brott mot familjens heder. Då är det viktigt att samhället organiserar sig på ett sätt som underlättar när utsatta väljer att ta den risken. Ett sätt är att samorganisera sig i ett stödcentrum.
Finansiering
Förslagsvis finansieras stödcentrumet via avtal baserat på antal invånare mellan de kommuner som ansluter sig, samt de övriga myndigheter som är del av samverkan. Kommunerna står för 50 procent av total budget, Västra Götalandsregionen för 25 procent och Polisen för resterande 25 procent.
Kostnaden för ett regionalt stödcenter uppskattas till 3 mnkr årligen. Kostnaden är beräknad på fem tjänster (totalt 3,5 heltidstjänster) varav två är kuratorer, en polis, en från hälso- och sjukvård samt en chef. För Göteborgsregionens kommuners blir
det en årlig driftkostnad på 1 500 tkr (50%), polismyndigheten 750 tkr (25%),
Västra Götalandsregionen 750 tkr (25 %).
Kostnadsfördelningen mellan GR-kommunerna görs efter befolkningsunderlag, se tabell 1. I tabellen görs antagandet att samtliga GR-kommuner väljer att ingå i samverkan kring ett regionalt stödcenter. Exakt kostnad per kommun får justeras efter beslut är taget i samtliga kommuner.
Kommun | Folkmängd | Xxxxx | Xxxxxxx per år, tkr |
Ale | 31274 | 3 % | 45 |
Alingsås | 41371 | 4 % | 60 |
Göteborg | 578913 | 56 % | 840 |
Härryda | 37969 | 4 % | 60 |
Kungsbacka | 84157 | 8 % | 120 |
Kungälv | 46151 | 4 % | 60 |
Lerum | 42508 | 4 % | 60 |
Lilla Edet | 14077 | 1 % | 15 |
Mölndal | 69227 | 7 % | 105 |
Partille | 39220 | 4 % | 60 |
Stenungsund | 26749 | 3 % | 45 |
Tjörn | 16023 | 2 % | 30 |
Öckerö | 12905 | 1 % | 15 |
Göteborgsregionen | 1040544 | 100 % | 1 515 |
Källa: SCB 2019-11-02
Avtal och placering
Stadsledningskontoret föreslår en placering inom Göteborgs Stad, inom kommande nya socialnämnden med nära organisering till liknande verksamheter. Göteborgs Stad agerar arbetsgivare och står för driften av stödcentrum.
Avtal tas fram som reglerar finansiering, syfte, mål, uppdrag, samverkan, avtalslängd, in- och utträde genom samarbete mellan stadsledningskontoret och samverkande parter. Avtalet undertecknas av samtliga parter som väljer att delta.
Göteborgs Stad ansvarar för att i dialog med de kommuner som beslutat om deltagande sluta avtal kring stödcentrumet.
Tidplan
Nuvarande tidsplan är att
1. beslut om deltagande sker under våren 2020
2. avtal skrivs under höst 2020
3. uppstart av stödcentrum sker 2021
Övriga samverkansaktörer
Stadsledningskontoret håller i återkommande dialogmöten om det planerade stödcentrumet med polisen, Västra Götalandsregionen, GR och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen deltar med anledning av att de har ett regeringsuppdrag kring regionala resurscentra som nu startats i Fyrbodal. Övriga parter är tänkta samverkansparter. Polisen och VGR har parallella beslutsprocesser om deltagande och finansiering under våren, ännu finns inga slutdatum men förhoppning är att samtliga parter kan komma till beslut under våren 2020.
Bedömning
GR gör bedömningen att det finns förutsättningar regionalt stödcentrum för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i enlighet med presenterat förslag. Efter dialog med strategiska chefsnätverk på tjänstemannanivå kan det konstateras att hedersrelaterat våld och förtryck är en fråga som redan berör eller kommer att beröra flertalet av GR-kommunerna. Det finns därför ett mervärde av att samverka i ett regionalt stödcentrum för att utveckla stödet dels till utsatta och dels till yrkesverksamma som möter målgruppen, vilket skulle ge såväl kvalitets- som effektivitetsvinster.
Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx
Förbundsdirektör Avdelningschef
SKICKAS TILL
Medlemskommunerna
Stadsledningskontoret |
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2019-02-20 Diarienummer 0395/19 | Handläggare Xxxxxxxx Xxxx Telefon: 000-000 00 00 |
Redovisning av uppdrag att utreda förutsättningar för ett lokalt/regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck
Förslag till beslut
I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige
Uppdraget att utreda förutsättningar för ett lokalt/regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck förklaras fullgjort.
Sammanfattning
Kommunstyrelsen gav 2018-05-16 stadsledningskontoret i uppdrag att utreda förutsättningar för ett lokalt/regionalt stödcentrum för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, § 460 p3.
Kommunfullmäktige gav vidare samma uppdrag till kommunstyrelsen i kommunfullmäktiges budget 2019. Denna redovisning omfattar därav både ärende 0395/19 och 1255/18.
Stadsledningskontoret har tillsatt en arbetsgrupp med särskild kompetens i staden som kan ge relevant information och perspektiv på uppdraget. Utredningen från Stadsledningskontorets sida har rört behov hos medborgare och yrkesverksamma, sammansättning av funktioner i ett eventuellt stödcentrum, samarbete/samverkan med övrig verksamhet och myndigheter.
Dialog har även förts med en rad regionala aktörer som kan vara aktuella som framtida samverkansparter i ett stödcentrum.
Stadsledningskontorets bedömning är att det finns förutsättningar för ett regionalt stödcentrum med säte i Göteborg och att framtida avtalsparter i så fall bör omfatta Göteborgsregionens kommuner samt samverkande myndigheter. Vad gäller stöd till utsatta bör tyngdpunkten ligga på samtalsstöd och samordning kring de utsatta samt information om hur anmälningsprocesser fungerar. Om ett stödcentrum har ett regionalt upptagningsområde bör det också kunna vägleda yrkesverksamma i regionens avtalskommuner som möter utsatta/våldsutövare. Stadsledningskontoret rekommenderar att en regional placering utreds vidare, i samverkan med Göteborgsregionen.
Ekonomiska konsekvenser
Om beslut fattas om ett stödcentrum kan det finansieras via avtal baserat på antal invånare mellan de kommuner som ansluter sig, samt de övriga myndigheter som är del av samverkan. Baserat på jämförelser med det stödcentrum som finns i Stockholm, Origo (se vidare under Omvärldsperspektivet och Ärendet), så skulle kostnaden för ett regionalt stödcentrum med säte i Göteborg uppgå till cirka 3 mnkr årligen. Om finansiering baseras på Origos modell och befolkningsunderlag skulle det innebära
en årlig driftskostnad för Göteborgs Stad på ca 900 tkr, medan resterande del finanserias av samverkande myndigheter och kommuner.
Till detta kommer uppstartskostnader, dels för utredning av hur avtal ska utformas och vilka kommuner och myndigheter som vill ansluta sig inför en etablering (fas 1), dels uppstart av verksamhet under etablering (fas 2).
Stadsledningskontoret bedömer det som rimligt att fas 1 genomförs under 2019 samt att fas 2 påbörjas under 2020 och att verksamheten i så fall kan starta någon gång i mitten av 2020, förutsatt att beslut om att införa stödcentrum fattas skyndsamt. Om ett stödcentrum ska förverkligas krävs att det omhändertas i kommande budget.
Barnperspektivet
Barnrättsperspektivet och barnkonventionen är centrala utgångspunkter i allt arbete på området hedersrelaterat våld och förtryck och bör så vara även för ett stödcentrums roll och uppdrag. Barn och ungdomar som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck av familj och släkt är i stort behov av samhällets stödinsatser för att säkra ett liv i trygghet, fritt från våld.
En stor andel av de som svarat på enkäten (elever i årskurs 9) i kartläggningen
”Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar. En kartläggning i Göteborg, Malmö och Stockholm 2017-2018 ” (hädanefter benämnd ”kartläggningen”) uppger att skolan är den aktör de helst skulle vända sig till för stöd. Xxxxxxx vänder sig därefter helst till ungdomsmottagning, pojkar till polisen. Få väljer att vända sig till socialtjänsten, och det framkommer tydligt att tilliten till myndighetsutövande verksamhet är låg. Här kan ett eventuellt stödcentrum ha en betydande roll.
Mångfaldsperspektivet
Att leva med hedersrelaterat våld och förtryck är en inskränkning av en individs rättigheter och drabbar människor av olika bakgrund, religion och etnicitet.
Ett antal kommuner i regionen/länet uppger att det finns brister i arbetet med personer som har en dubbel utsatthet, i termer av hedersrelaterat våld och förtryck ihop med missbruk, psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Kartläggningen visar att så många som 16 % av de som tillhör gruppen som utsätts för hedersvåld är transpersoner/ickebinära. Räknar man andel av de svarande motsvarar det i stort sett alla som uppgett att de identifierar sig som annat än kvinna/man. Transpersoner och icke- binära är en särskilt utsatt grupp när det gäller hedersvåld.
Ett eventuellt stödcentrum kan utifrån det, med personal som har god kompetens om hbtq-personers särskilda utsatthet, om pojkars dubbla roll som våldsutövare/våldsutsatt och om funktionshindrades särskilda sårbarhet, ihop med kunskap om dubbel utsatthet fungera som ett nav i samverkan med övriga stödjande och vårdande instanser för denna målgrupp.
Jämställdhetsperspektivet
Numerärt är flickor och kvinnor mest utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck på grund av starkt patriarkala strukturer och normer som tar sig uttryck i kontroll av flickor och kvinnors beteende och sexualitet. Pojkar och unga män tvingas dock inte sällan att kontrollera sina systrar, och kan själva straffas om de inte uppfyller de normer som är omgärdade en förväntad maskulinitet, eller om de vägrar tvångsgifte eller kontroll av syskon och släktingar.
Miljöperspektivet
Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.
Omvärldsperspektivet
Ett stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck finns i Stockholm, Origo. Det är ett regionalt stödcentrum som erbjuder samtalsstöd av kuratorer, besök och rådgivning av barnmorska och stöd och rådgivning från polis. Till Origo kan man vända sig anonymt, för rådgivning via telefon, chatt eller via personligt besök. De stöttar även yrkesverksamma i ärenden kring hedersproblematik. I kartläggningen får Xxxxx genomgående gott omdöme från både yrkesverksamma och stödsökande.
På Origo jobbar en barnmorska på 90 %, fyra kuratorer jobbar heltid och en polis jobbar halvtid. Till detta finns en verksamhetschef på heltid och en administratör på 20 % som är en extern resurs.
Samtliga medarbetare utom en kurator föreläser i skolor och för yrkesverksamma om hedersrelaterat våld och förtryck. Finansiering delas mellan de 26 avtalskommunerna samt polismyndigheten och Region Stockholm. Kommunerna står för 50 % av total budget, polismyndigheten för 25 % och Region Stockholm för resterande 25 %. Den totala kostnaden för Origo på helårsbasis uppgår till 6 mkr. Den största kostnaden avser personal och lokaler. Kommunerna betalar utifrån antal invånare, Stockholm som är störst betalar därmed mest.
I Malmö har man valt att bygga upp ett centralt ”resursteam heder”. De är mobila och uppsökande och fungerar som stöd och rådgivning till både utsatta och yrkesverksamma. I Malmö har man dessutom ett samverkansprojekt som kallas Koncept Xxxxx. På Koncept Xxxxx arbetar polisens brottsutredare och Malmö stads Kriscentrum under samma tak för att ge samlad information till personer utsatta för våld i nära relation kring vilka hjälpmöjligheter som finns. I lokalerna finns även möjlighet för personal från rättsmedicin att dokumentera yttre skador.
Regeringen har beslutat att avsätta pengar för fyra nationella center mot våld i nära relationer, med särskilt fokus på hedersrelaterat våld och förtryck. Ett av dessa föreslås ligga i Fyrbodal. Länsstyrelsen i respektive område samordnar och följer upp arbetet. Dessa fyra center ska fungera som pilotmodeller fram till 2020 då de ska utvärderas och utifrån resultaten ska fler regionala centran inrättas i landet.
Centret ska till att börja med vara statlig finansierat och rikta sig till unga mellan 13 och 26 år som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld.
Samverkan
Samverkan har skett i arbetsgruppen som jobbat med ärendet samt med de regionala aktörer som deltagit i dialoger kring uppdraget; Göteborgsregionen och Västkom, Västra götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer, Länsstyrelsen Västra Götaland och polisen.
Bilagor
1. Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2018-05-16 § 460 p3
Ärendet
Kommunstyrelsen gav 2018-05-16 stadsledningskontoret i uppdrag att utreda förutsättningar för ett lokalt/regionalt stödcentrum för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, § 460 p3. Nedan redogörs hur utredningen gått till, vad den gett för resultat och vilka slutsatser och bedömningar som stadsledningskontoret gör utifrån detta.
Beskrivning av ärendet
Xxx uppdraget genomförts:
Stadsledningskontoret sammankallade en arbetsgrupp med representanter från stadsdelarna (socialtjänst med särskild sakkunskap i hedersproblematik och samordnare för våld i nära relation/hedersrelaterat våld och förtryck samt en representant från kultursektorn), från grundskola inklusive elevhälsa, från social resursförvaltning inklusive representant för de stödcentrum och kriscentrum som staden idag bedriver, från stadsledningskontoret och från ungdomsmottagning.
Arbetsgruppen valdes utifrån deras specifika kompetens på området. Gruppen bestod av 12 representanter som alla jobbar med hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relation eller angränsande brukarnära stöd som kommer i kontakt med utsatta/våldsutövare i hederskontext.
Gruppen träffades vid tre tillfällen november till januari för att gemensamt i workshopform eller diskussion skapa ett kunskapsunderlag som belyser vad som saknas i staden på området, de så kallade vita fläckarna, och utifrån detta vilken roll ett tänkt stödcentrum skulle kunna ha. Under tiden släpptes kartläggningen som gav ytterligare kunskap kring behov av stöd hos målgruppen.
Under januari träffade Stadsledningskontoret representanter för Göteborgsregionen, Västra Götalandsregionen (kompetenscentrum om våld i nära relation), polisen och Länsstyrelsen för att gå vidare och utreda förutsättningar för ett regionalt stödcentrum.
Kontakter har även etablerats med Origo i Stockholm för kunskaps- och erfarenhetsinhämtning och ett möte med Barnahus/stödcentrum för brottsutsatta har genomförts för att särskilt diskutera samverkan mellan myndigheter samt avgränsning mot andra närliggande verksamheter.
Resultat ur ett staden-perspektiv
I nuläget finns det en rad olika insatser som pågår, byggs upp eller planeras för att möta behoven bland de som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.
Befintliga verksamheter som har liknande uppdrag som ett stödcentrum är Kriscentrum för kvinnor, Kriscentrum för män och stödcentrum för brottsutsatta. Kriscentrum för kvinnor/-män erbjuder samtalsstöd för personer som utsatts, eller utsätter någon, för våld i nära relation, stödcentrum för brottsutsatta erbjuder samtalsstöd för personer utsatta för brott eller för närstående/vittnen. Båda dessa verksamheter tar emot personer utsatta för hedersrelaterat våld också, men vänder sig inte specifikt till den gruppen. På hemsidan omnämns våldet som relationellt mellan två individer, och mottagaren uppfattas som vuxen med eller utan barn.
Stödcentrum för brottsutsatta erbjuder som sagt samtalsstöd om du varit utsatt för brott och uppger att de även träffar personer utsatta för hedersvåld. Däremot är personer som behöver stöd och hjälp som lever med hedersnormer inte alltid våldsutsatta, utan stödet kan behöva komma in tidigare.
I stadsdelarna byggs det nu upp resursteam heder, i Angered som är först ut, finns ett nu på plats. Teamen finansieras via medel från Länsstyrelsen (sex heltidstjänster) och finansiering är säkrad till och med 2020. Dialoga samordnar i dagsläget resursteamen heder. Planen är att sex stadsdelar har varsitt team. Övriga stadsdelar har antingen planer på att dela på ett team eller använda sig av de team
som växer fram. Alla stadens verksamheter ska dock ha tillgång till dessa teams expertis. Teamen ska vara mobila och fungera uppsökande. Stadsdelarna har självbestämmande över var teamen ska ligga organisatoriskt, ett flertal väljer dock att förlägga dem under någon av socialtjänstens områden.
Tanken med teamen är att de ska kunna möta utsatta där de befinner sig, till exempel i skolan, på fritidsgårdar, arbetsförmedling etc. Uppdraget är att stötta utsatta, förmedla personer vidare samt stötta yrkesverksamma i pågående ärenden med hedersmotiv som särskilt sakkunniga på området.
Kompetenscentrum Dialoga har en samordnare för hedersrelaterat våld och förtryck, två utbildare inom samma område och ska fungera både samordnande för arbetet på området i staden samt hålla basutbildningar för yrkesverksamma.
Stadsdelarna har samordnare som jobbar strategiskt med våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck inom sina respektive förvaltningar.
Resultat ur ett regionalt perspektiv
I beredningen har det framkommit att samtliga regionala aktörer som stadsledningskontoret varit i kontakt med ser positivt på ett regionalt stödcentrum. Många insatser är på gång eller pågående inom regionen. En gemensam bedömning är att det är av vikt att ett eventuellt framtida stödcentrum i Göteborg sammanlänkas med liknande verksamheter i regionen/länet. Frågan om ett stödcentrum ska rikta in sig specifikt på hedersrelaterat våld och förtryck, till skillnad från våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld, har uppkommit i dialoger med Göteborgsregionen (GR) och med Västra götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV).
Vid samtal med chef för BOPS, Brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten, uttrycks ett behov av ett utökat samarbete ur ett brottsofferperspektiv. BOPS arbetar bland annat med ärenden som rör hedersrelaterad brottslighet. BOPS i Göteborg har vid flertalet tillfällen varit i kontakt med kollegor inom polisen i Stockholm som har erfarenhet av samverkan med Origo. BOPS bedömning är att ett liknande stödcentrum skulle behövas i Göteborg. Polisen efterlyser samlad gemensam spetskompetens som både kan stötta och vägleda utsatta men kanske framför allt, utifrån polisens perspektiv, kan komma framåt i akuta ärenden där flera parter behöver agera; till exempel ärenden som handlar om bortförsel ur landet för tvångsgifte, könsstympning eller dumpning, eller akuta våldssituationer. Inom regionen finns etablerad samverkan mellan polisen och Gryning i ärenden där en person behöver placering och skydd.
VästKom har tillsatt en utvecklare för kvinnofrid anställd med SKL-medel kopplat till regeringens uppdrag att förebygga mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Under våren 2019 ska en översyn genomföras över länets kommunala verksamheter som kommer i kontakt med våldsutsatta och utreda var man kan se samordningsvinster när det gäller våld i nära relationer. Tanken är att utvecklaren ska komplettera och förstärka redan pågående arbete och samverka med Länsstyrelsen. Utvecklarens arbete kring samordningsvinster kan innebära möjligheter att koppla på frågor specifikt kopplade till hedersrelaterat våld och förtryck och på det viset få ytterligare kunskap om vilken sorts behov av stödcentrum det finns i regionen.
Under beredning av detta ärende har en fråga gått ut till socialtjänstchefer i regionen och länet, via GR. Frågan som ställdes var hur många ärenden per år man känner till som rör hedersrelaterat våld och förtryck och hur man bedömer behovet av ett stödcentrum. Svar inkom från ett femtontal kommuner. Av dessa ser hälften av kommunerna i göteborgsregionen ett behov av ett stödcentrum, och mer än hälften av övriga kommuner i länet. Antalet ärenden varier från 0 till 40 per år, medel ligger runt 5-10 ärenden. Sett till dessa svar, verkar antalet ärenden ha olika effekt på bedömningen av behov. Det
finns både kommuner som har få ärenden och upplever behov av stöd, och kommuner som har fler ärenden och inte upplever ett behov av stöd, och tvärtom.
Kommuner med få ärenden saknar inte sällan kunskap och beredskap att hantera dessa ärenden, det kan leda till en bedömning att de då har behov av stöd när dessa ärenden inkommer. Samtidigt kan en kommun med få ärenden göra en annan bedömning; att man på grund av det låga antalet inte är intresserad av att ingå ekonomiska avtal kring ett stödcentrum då man upplever behovet som litet, trots att beredskapen är låg. Utifrån ett brukarperspektiv skulle en kunskaps- och beredskapsinventering vara ett gott underlag inför en eventuell fortsatt utredning av regionalt samarbete.
Kunskap från kartläggningen
Kartläggningen visar att många unga inte väljer att vända sig till Socialtjänsten för stöd, framför allt om man tidigare haft kontakt med Socialtjänsten. Andra stödmöjligheter för utsatta rekommenderas, till exempel i linje med Islands-projektet, och tilliten till myndigheter generellt behöver förstärkas. I kartläggningen beskrivs ett långsiktigt psykosocialt stöd som oerhört viktigt efter ett uppbrott från en våldsutövande familj/släkt, men även för de som kanske ännu inte brutit upp eller utsatts för våld men som lever med begränsningar och oro om framtiden. Även praktiskt stöd i form av kontaktpersoner som hjälper till att skapa ett stabilt eget liv med försörjning, boende och egen ekonomi är ett behov som framkommer i kartläggningen. Utsatta vittnar om att de lämnat sin våldsutsatthet tidigare om det vetat var de skulle vända sig och vilket stöd de kunde få, och om tilliten och vetskapen om hur myndigheter jobbar kring utsatta hade varit högre hade uppbrottet skett tidigare. I arbetsgruppen bekräftas bilden av att det finns stora behov av någon som man kan lita på och som den utsatte kan prata med, och som kan stötta och vägleda. Det förebyggande arbetet framstår därmed som centralt för att tidigt upptäcka och sätta in stödjande insatser.
Stadsledningskontorets bedömning
Utifrån de behov som framkommer i kartläggningen, samt vad denna utredning visat, bedömer Stadsledningskontoret att det finns förutsättningar för ett regionalt stödcentrum med säte i Göteborg. Dessa förutsättningar består i behov hos målgruppen som i dagsläget inte omhändertas i befintliga verksamheter. De behov ett stödcentrum bör möta upp är insatser som säkrar det långsiktiga psykosociala stödet i form av samtalsstöd samt en verksamhet som också riktar sig till hbtq-personer och personer med funktionsnedsättning utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Hedersrelaterat våld och förtryck är en tydlig barnrättsfråga, och idag saknas verksamhet som särskilt vänder sig till unga. Rekommendationen är därför att ett eventuellt stödcentrum riktar sig till barn och unga, 13-26 år, i likhet med Origo och andra planerade liknande verksamheter. I regionen saknas resursteam och dylika insatser, ett stödcentrum kan vara lösningen för att även täcka upp behov av stöd till yrkesverksamma i dessa kommuner. Stadsledningskontoret bedömer vidare att ett stödcentrum kan fånga upp målgruppen i ett tidigt skede, förutsatt att samverkan med bland annat skolan fungerar, och att en sådan verksamhet kan fungera som en vägledande och tillitsskapande funktion. Stödcentrum skulle vara ett komplement till nuvarande och planerade verksamheter, som Dialoga och resursteam i stadsdelarna, förutsatt att teamen blir permanenta verksamheter i stadens regi efter 2020.
Stadsledningskontoret bedömer att det ökade fokuset i samhället och de politiska prioriteringar som gjorts på området hedersrelaterat våld och förtryck; stadens plan, en lokal samordnare, kartläggning, Amanda-kommission för att nämna de mest centrala troligen kommer att leda till ett ökat antal ärenden och ett större behov av stöd hos målgruppen. Detta på grund av att fler utsatta får kännedom om vilket stöd som finns att få, samt att yrkesverksamma får mer kunskap om problematiken och därmed upptäcker fler i hederskontext. Det behövs en generell beredskap i stadens budget för ett ökande antal
ärenden, samt ökade behov av skyddsboenden och psykosociala insatser för målgruppen, det sistnämnda ett område ett stödcentrum kan omhänderta.
Stadsledningskontoret bedömer att eventuella framtida avtalsparter bör omfatta Göteborgsregionens kommuner samt samverkande myndigheter, detta i linje med regeringens satsning på regionala resurscentra.
Ett stödcentrums roll
Tilliten till myndigheter är låg bland målgruppen och det finns behov av en verksamhet som inte uppfattas som myndighetsutövande. Därför bör stödcentrum vara en lågtröskelverksamhet dit man kan vända sig anonymt, utan journalföring, och personal med specialistkompetens på området kan, förutom att ge samtalsstöd, informera och stötta kring hur en process med socialtjänst, polis och andra myndigheter går till och på så sätt skapa tillit och förtroende för dessa så att den utsatta vågar anmäla när så behövs, samt ge information om samhällets stöd och skydd. Att ha en samordnande funktion, vara ”spindeln i nätet”, för unga i uppbrottsprocess bedöms fylla ett behov som i dagsläget inte täcks någon annanstans.
Stadsledningskontoret bedömer att ett eventuellt stödcentrum bör vara såväl en fysisk plats att besöka, som en verksamhet med chattfunktion och stödtelefon. Det behöver utredas vidare vid ett eventuellt beslut om inrättande, om personalen även ska fungera mobilt. Lokalen bör vara lokaliserad så att anonymiteten bevaras hos besökare.
Placering
Stadsledningskontoret rekommenderar att en regional placering utreds vidare, i samverkan med Göteborgsregionen.
Samverkan och samarbete
Stadsledningskontorets bedömning är att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck kan ske i bred samverkan. Hur samverkan inom Göteborg ska ske, mellan ett eventuellt stödcentrum, lokala resursteam i stadsdelarna och kompetenscentrum Dialoga behöver konkretiseras och definieras på ett tydligt sätt. Till skillnad från Xxxxx som fungerar som stöd till utsatta, till yrkesverksamma och som utbildare, delas detta upp mellan ovan nämnda tre funktioner. Det ställer krav på effektivt samarbete och tydliga gränssnitt.
I ett stödcentrum med aktörer från olika myndigheter finns möjligheter till ytterligare samverkan och kunskapsproduktion. Hur detta bör gå till behöver också utredas vidare. Den önskan som framkommer från polis att samarbeta direkt i ärenden bedöms dock falla utanför ramarna för ett stödcentrums roll och omhändertas inom andra samverkansforum, som Barnahus. Däremot kan det finnas andra fördelar att etablera samverkan med polis inom stödcentrum, både för utsatta och för myndigheter emellan.
Samverkan inom regionen/länet bör också fortsätta utredas, det kan finnas behov av och möjligheter till utveckling genom ökad samverkan mellan kommande etableringar av stödcentrum/resurscentrum inom länet.
Xxxx Xxxxxxxxx-Xxxxxx HR-direktör
Xxx Xxxxxxx Stadsdirektör
Kommunfullmäktige | |
Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: 2019-05-23 |
Redovisning av uppdrag att utreda förutsättningar för ett lokalt/regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck
§ 7, 0395/19
Beslut
Enligt kommunstyrelsens förslag:
1. Redovisning av uppdrag att utreda förutsättningar för ett lokalt/regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande antecknas.
2. Uppdraget från kommunfullmäktige givet i budget 2019 samt kommunstyrelsen 2018-05-16, § 460 p. 3 att utreda förutsättningar för ett lokalt/regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck förklaras fullgjort.
3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med andra kommuner inom Göteborgsregionen samt aktuella myndigheter utreda avtal och placering i syfte att starta ett regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
Tidigare behandling
Bordlagt den 25 april 2019, § 32.
Handling
2019 nr 75.
Yrkanden
Xxxxxx Xxxxxxxx (L), Xxxxxx Xxxxxxxxx (S), Xxxxx Xxxxxxxxxxx (M), Xxxxx Xxxxxxxx (MP), Xxxxx Xxxxxxxxx (KD), Xxxxx Xxxxxxxx (FI) och Xxxxxx Xxxxxxxxx (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.
Xxxxxx Xxxxxxxxx (SD) yrkar bifall till förslaget från SD i kommunstyrelsen. Xxxxxxx Xxxxx (D) yrkar bifall till förslaget från D i kommunstyrelsen.
Propositionsordning
Ordföranden ställer propositioner på yrkandena och finner att kommunstyrelsens förslag bifallits. Omröstning begärs.
Ordföranden antecknar kommunstyrelsens förslag som Ja-proposition i huvudvoteringen. Återstående yrkanden ställs under proposition. Ordföranden finner att förslaget från Xxxxxxx Xxxxx antagits som motförslag i huvudvoteringen.
Omröstning - huvudvotering
Godkänd voteringsproposition: ”Ja för bifall till kommunstyrelsens förslag. Nej för bifall till yrkandet från Xxxxxxx Xxxxx.”
Omröstningen utfaller med 60 Ja mot 21 Nej. Xxx var och en röstar framgår av Bilaga 3.
Protokollsutdrag skickas till
Kommunstyrelsen
Dag för justering
2019-06-03
Vid protokollet
Sekreterare Xxxxxxxxx Xxxxxxx | |
Ordförande Xxxxxx Xxxxxx | |
Justerande Xxxxx Xxxxxxxx | Justerande Xxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx |
BILAGA 3
Ärende: 7
Ärendemening: Redovisning av uppdrag att utreda förutsättningar för ett lokalt/regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck
Ja: 60 Nej: 21 Avstår: 0 Frånvarande: 0
Ledamot Parti Plats Funktion Resultat
Xxxxx Xxxxx S 61 Ledamot Ja
Xxxxxx Xxxxxxxxx V 8 Ledamot Ja
Xxxxxx Xxxxxxx S 62 Ledamot Ja
Xxxxx Xxxxxxxx S 57 Ledamot Ja Xxxxxx Xxx Xxxxx Dynehäll L 16 Ersättare Xx Xxxxxxxxx Xxxxxxxx SD 76 Ersättare Nej
Xxxxxx Xxxxxxx V 10 Ledamot Ja
Xxxxx Xxxxxxxxx KD 35 Ledamot Ja
Xxxxxxx Xxxxx D 54 Ledamot Nej
Xxx Xxxxxxx D 48 Ledamot Nej
Xxxxx Xxxxxx V 9 Ledamot Ja
Xxxxx Xxxx KD 34 Ledamot Ja
Xxxxxx Xxxxxxx C 31 Ledamot Ja
Xxx Xxxxxxxx MP 41 Ersättare Ja Xxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx V 23 Ersättare Ja Xxxxx Xxxxxxxxxx D 65 Ledamot Nej
Xxxx Xxxxxx L 33 Ledamot Ja
Xxx-Xxxx Xxxxxxx | D | 66 | Ledamot | Nej |
Xxxxx Xxxxxxxx | V | 3 | 2:e v Ordf | Ja |
Xxx Xxxxxxx | L | 32 | Ledamot | Ja |
Xxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx | L | 17 | Ledamot | Ja |
Xxxxxx Xxxxxxxxx | SD | 73 | Ledamot | Nej |
Xxxxxxx Xxxxx | S | 46 | Ledamot | Ja |
Xxx Xxxxxxxxxx | L | 2 | 1:e v Ordf | Ja |
Xxxxx Xxxxxxxxxxx | M | 27 | Ledamot | Ja |
Xxxx Xxxxxxxxxxxx | C | 30 | Ledamot | Ja |
Xxxxx Xxxxxxxxxx | S | 64 | Ledamot | Ja |
Xxxx Xxxxx Xxxxxxxxxxxx | D | 51 | Ledamot | Nej |
Xxxxxx Xxxxxxxxxxxx | S | 80 | Ersättare | Ja |
Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx | D | 68 | Ledamot | Nej |
Xxxxxxx Xxxxxxx | S | 77 | Ledamot | Ja |
Xxxxxxxx Xxxxxxxx | M | 13 | Ledamot | Ja |
Xxxxxxx Xxxxxxxx | X | 22 | Ledamot | Ja |
Xxxxxx Xxxxxxx | MP | 38 | Ledamot | Ja |
Xxxxxx Xxxxxxxxx | S | 56 | Ledamot | Ja |
Xxxxx Xxxxxxx | V | 20 | Ersättare | Ja |
Xxxxxx Xxxxxxxxx | SD | 75 | Ledamot | Nej |
Xxxxxx Xxxxxxxx | KD | 36 | Ersättare | Ja |
Xxxx Xxxxxx Xxxxxxx | S | 79 | Ledamot | Ja |
Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx | D | 69 | Ersättare | Nej |
Xxxxxx Xxxxxxxxx | M | 6 | Ledamot | Ja |
Xxxx Xxxxxxxxx | M | 7 | Ledamot | Xx |
Xxx Xxxxxx | S | 60 | Ledamot | Ja |
Xxxxxxxxx Xxxxxxx | MP | 39 | Ledamot | Ja |
Xxxxxx Xxxxx | D | 53 | Ledamot | Nej |
Sabina Music | C | 29 | Ledamot | Ja |
Xxxx Xxxxx | V | 24 | Ledamot | Ja |
Xxxxxx Xxxxxxxx | L | 18 | Ledamot | Ja |
Xxxx Xxxxxxx | M | 11 | Ledamot | Ja |
Xxxxx Xxxxxxxx | MP | 40 | Ledamot | Ja |
Xxxxx Xxxxxxx | MP | 37 | Ledamot | Ja |
Xxxxxx Xxxxxxxxxx | SD | 71 | Ersättare | Nej |
Xxxxx Xxxxxxxxxxx | S | 63 | Ledamot | Ja |
Xxxxx Xxxxxxxx | M | 15 | Ledamot | Ja |
Xxxxxx Xxxxxx | M | 1 | Ordförande | Ja |
Xxxxxxxx Xxxxxxx | D | 50 | Ledamot | Nej |
Xxxxxx Xxx Xxxxxxxx | S | 81 | Ledamot | Ja |
Xxxxx Xxxxx | M | 5 | Ersättare | Ja |
Reger Shafik | S | 78 | Ledamot | Ja |
Xxxxx Xxxxxxx-Xxxxxx | D | 47 | Ledamot | Nej |
Xxxxxx Xxxxxxx | SD | 74 | Ledamot | Nej |
Teysir Subhi | FI | 43 | Ledamot | Ja |
Xxxxxx Xxxxxxxx | M | 12 | Ledamot | Ja |
Xxxxxx Xxxxxxxx | M | 26 | Ledamot | Ja |
Xxxxx Xxxxxxxx | FI | 42 | Ledamot | Ja |
Xxxxxxxx Xxxxx Börjesson | SD | 70 | Ledamot | Nej |
Xxxxxxxx Xxxxxxx | M | 14 | Ledamot | Ja |
Xxxxx Xxxxxxx | SD | 72 | Ledamot | Nej |
Xxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxx Xxxxx | S | 58 | Ledamot | Ja |
Xxxxxxx Xxxxxxxx | M | 28 | Ledamot | Ja |
Xxxxx Xxxxxxx | V | 25 | Ledamot | Ja |
Xxx-Xxxx Xxxxxxxxx | MP | 4 | Ledamot | Xx |
Xxx Xxxxxxxx | D | 67 | Ledamot | Nej |
Xxxxxx Xxxxxxxxx | S | 59 | Ledamot | Ja |
Xxxxxx Xxxxxxxx | V | 21 | Ledamot | Ja |
Xxxxxx Xxxxxxxx | D | 55 | Ledamot | Nej |
Xxxxxxx Xxxxxx | S | 45 | Ledamot | Ja |
Xxxxxx Xxxxx | S | 44 | Ledamot | Ja |
Xxxxx Xxxxxx | V | 19 | Ledamot | Ja |
Xxxxx Xxxxxxx | D | 52 | Ledamot | Nej |
Xxxxxxxx Xxxxxxx | D | 49 | Ledamot | Nej |
Handling 2019 nr 75
Redovisning av uppdrag att utreda förutsättningar för ett lokalt/regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck
Till Göteborgs kommunfullmäktige
Kommunstyrelsens förslag
Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtande den 20 februari 2019 med tillägg enligt yrkande från M, V, L, MP och C
den 22 mars 2019 och föreslår att kommunfullmäktige beslutar:
1. Redovisning av uppdrag att utreda förutsättningar för ett lokalt/regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande antecknas.
2. Uppdraget från kommunfullmäktiges givet i budget 2019 samt kommunstyrelsen 2018-05-16, § 460 p. 3 att utreda förutsättningar för ett lokalt/regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i förklaras fullgjort.
3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med andra kommuner inom Göteborgsregionen samt aktuella myndigheter utreda avtal och placering i syfte att starta ett regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar:
Xxxxxx Xxxxxxxxx (SD) yrkade bifall till stadsledningskontorets förslag, yrkande från SD den 26 mars 2019, yrkande från D den 5 april 2019 och yrkande från M, V, L, MP och C den 22 mars 2019 samt avslag på yrkande från S den 21 mars 2019.
Xxxxxx Xxxxxxxxx (S) yrkade bifall till yrkande från S den 21 mars 2019. Xxxxxx Xxxxxxxx (D) yrkade bifall till yrkande från D den 5 april 2019.
Xxxxxx Xxxxxxxx (L) och Xxxxxx Xxxxxxx (V) yrkade bifall till yrkande från M, V, L, MP och C den 22 mars 2019.
Vid omröstning i huvudvotering beträffande Xxxxxx Xxxxxxxxx och Xxxxxx Xxxxxxxx xxxxxxx och Xxxxxx Xxxxxxxxx yrkande röstade Xxxxxx Xxxxxxx (V), Xxxxxx Xxxxxxxx (L), Xxxxx Xxxxxxx (MP), Xxxxxx Xxxxxxxxx (M), Xxxxx Xxxxxxxxx (V), Xxxxxx Xxxxxxx (C) och ordföranden Xxxx Xxxxxxxxx (M) för bifall till Xxxxxx Xxxxxxxxx och Xxxxxx Xxxxxxxx xxxxxxx.
Xxxxxx Xxxxxxxx (D), Xxxxxxx Xxxxx (D) och Xxxxxx Xxxxxxxxx (SD) röstade för bifall till Xxxxxx Xxxxxxxxx yrkande.
Xxxxxx Xxxxxxxxx (S), Xxxxx Xxxxxxxx (S) och tjänstgörande ersättaren Xxxxxxx Xxxx (S) avstod från att rösta.
Kommunstyrelsen beslutade med sju röster mot tre att bifalla Xxxxxx Xxxxxxxxx och Xxxxxx Xxxxxxxx xxxxxxx.
Xxxxx Xxxx (KD) antecknade följande till protokollet: Om jag hade haft rätt att rösta hade jag röstat för bifall till Xxxxxx Xxxxxxxxx och Xxxxxx Xxxxxxxx xxxxxxx.
Xxxxx Xxxx (KD) antecknade som yttrande en skrivelse från den 22 mars 2019.
Göteborg den 10 april 2019 Göteborgs kommunstyrelse
Xxxx Xxxxxxxx
Xxxxxxx Xxxxx
Kommunstyrelsen
Tilläggsyrkande (D) 5 april 2019
Ärende 2.1.12
Yrkande angående - Redovisning av uppdrag att utreda förutsättningar för ett lokalt/regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck
Förslag till beslut
I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige:
1. Tjänsteutlåtandets förslag till beslut bifalles.
2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda inrättande av ett stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
3. Fortsatt arbete kring inrättande av ett stödcentrum ska inte låsa sig vid ideologiska inriktningar, i enlighet med vad som beskrivs i detta yrkande.
Yrkande
Det hedersrelaterade våldet och förtrycket är vår tids stora jämställdhetsfråga. Det kollektiva kontrollmekanismer som kännetecknar hederproblematiken försvårar situationen för den utsatta och dennes möjligheter till att söka hjälp.
Därför ser Demokraterna positivt på att ett särskilt stödcentrum skapas för detta. Det är dock viktigt att direktiven för att inrätta stödcentrumet inte låser sig vid ideologiska och politiska direktiv, som exempelvis intersektionalitet. En sådan åskådning riskerar att utarma begreppet och även att ha överseende med förtryck som sker inom den kulturella eller religiösa ramen. Vidare anser Demokraterna att centret inte ska begränsa sig till en
viss åldersgrupp eller vid kön. Med den utbredda problematik som finns i staden och där konkret arbete länge lyst med sin frånvaro, är det viktigt att ett eventuellt center ska kunna ta emot samtliga hjälpsökande och även finnas till stöd för yrkesverksamma, andra myndigheter, liksom privatpersoner som söker råd och hjälp åt en anhörigs vägnar.
Vidare bör samordningen mot våldsbejakande extremism ingå i utredningen om centrets utformande. Detta då den religiösa extremismen starkt bidrar till att stärka hedersnormerna och denna kompetens är därför ytterst viktig för den breda kunskapen.
Kommunstyrelsen
Tilläggsyrkande
2019-03-26
(KS 2019-04-10, 2.1.12)
Tilläggsyrkande angående stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
Förslag till beslut
I kommunstyrelsen:
1. Bifalla förslaget med den ändringen att det skall tydligt anges i stödcentrums stadgar att fokus skall vara mot samtliga utsatta kvinnor oavsett ålder, inte främst mot åldersgruppen 13-26 år.
Yrkandet
I förslaget skriver SLK att hedersrelaterat våld och förtryck är en tydlig barnrättsfråga samt att det idag saknas verksamhet som särskilt vänder sig till unga. SLK:s rekommendationen är därför att ett eventuellt stödcentrum riktar sig till barn och unga, 13-26 år.
Hedersrelaterat våld förekommer i större uträckning i familjebildande ålder, varför denna grupp kommer vara större till antalet. Sverigedemokraterna anser dock att det är lika illa och förfärligt när en kvinna utsätts för våld, oavsett hennes ålder.
Sverigedemokraterna anser därför att om kommunstyrelsen beslutar att satsa resurser på att etablera ett stödcentrum för flickor/kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat våld - då skall detta stödcentrum givetvis ha tydligt inskrivet i stadgarna att man riktar sig likvärdigt mot och hjälper alla utsatta kvinnor, oavsett deras ålder.
Kommunstyrelsen |
Yrkande 2019-03-21 | (S) |
Yrkande angående stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck
Förslag till beslut
I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige:
1. Tjänsteutlåtandets förslag till beslut bifalles.
2. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att skyndsamt ta fram ett förslag på inrättande av ett stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i enlighet med tjänsteutlåtandets rekommendationer.
Yrkandet
Hedersförtryck är ett allvarligt samhällsproblem som drabbar ett stort antal personer i vår stad. Vi har under senare år sett till att Göteborgs stad kontinuerligt trappat upp insatserna mot dessa systematiserade övergrepp men det finns fortfarande mer att göra. En viktig del av arbetet är att erbjuda stöd och hjälp åt de som drabbas. Som tjänsteutlåtandet visar så kan ett stödcentrum för utsatta ha stor betydelse för detta. Vi anser därför att tjänsteutlåtandets rekommendationer snarast bör omsättas i praktisk verksamhet. Därför yrkar vi på att stadsledningskontoret ges i uppdrag att skyndsamt ta fram ett förslag på inrättande av stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
Kommunstyrelsen
Tilläggsyrkande Särskilt yttrande 2019-03-22 | M, V, L, MP, C, KD |
Yrkande angående Redovisning av uppdrag att utreda förutsättningar för ett lokalt/regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck
Förslag till beslut
I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige:
1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med andra kommuner inom Göteborgsregionen samt aktuella myndigheter utreda avtal och placering i syfte att starta ett regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
2. I övrigt bifalls tjänsteutlåtandets förslag till beslut.
Yrkandet
Det hedersrelaterade systemet är komplext och innehåller en rad förtryckande former. Det specifika med hedersvåldet är att det utövas med hjälp av kollektiva kontrollmekanismer och många gånger sanktioneras av släkt och omgivning. De som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck har ofta komplexa problem och behov av ett långvarigt stöd från samhället. För att komma bort från våldet och hotet tvingas de inte sällan bryta helt med sina familjer.
Alla människor har rätt att leva utan att bli utsatta för våld och förtryck. För att hantera hedersproblematiken kan särskilda kunskaper och insatser behövas, därför ser vi positivt på att ett
särskilt stödcentrum skapas för detta. Stödcentrumets uppgift blir både att stödja den enskilde, civilsamhället i den enskildes närhet, yrkesverksamma som kommer i kontakt med målgruppen och andra myndigheter i deras arbete kring hedersrelaterat våld och förtryck.
SLK har på uppdrag av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen utrett förutsättningarna för ett lokal/regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Utredningen visar att det bästa alternativet är att i samverkan med andra kommuner i göteborgsregionen och myndigheter, främst polisen starta ett regionalt stödcentrum.
Kartläggningen Det hedersrelaterade våldets förtryck och uttryck och samhällets utmaning visar att av de som är utsatta för oskuldsnormer eller våldsnormer inte ofta ber om hjälp, men att om de skulle göra det så ligger det nära till hands att ta kontakt med skolpersonal. Det gäller både kontakt med lärare och med skolkurator eller skolsköterska. Det är därför mycket viktigt att vi säkerställer att skolans personal har kunskap om problemen och kan agera rätt när elever kommer till dem för stöd.
Det planerade stödcentrets uppgifter bör därför vara att, vid sidan av stöd till den enskilde, också stötta och utbilda yrkesverksamma i ärenden kring hedersproblematik, i likhet med stödcentret Origo i Stockholm.
Stadsledningskontoret
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2019-02-20 Diarienummer 0395/19 | Handläggare Xxxxxxxx Xxxx Telefon: 000-000 00 00 |
Redovisning av uppdrag att utreda förutsättningar för ett lokalt/regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck
Förslag till beslut
I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige:
1. Redovisning av uppdrag att utreda förutsättningar för ett lokalt/regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande antecknas.
2. Uppdraget från kommunfullmäktiges givet i budget 2019 samt kommunstyrelsen 2018-05-16, § 460 p. 3 att utreda förutsättningar för ett lokalt/regionalt stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i förklaras fullgjort.
Sammanfattning
Kommunstyrelsen gav 2018-05-16 stadsledningskontoret i uppdrag att utreda förutsättningar för ett lokalt/regionalt stödcentrum för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, § 460 p3. Kommunfullmäktige gav vidare samma uppdrag till kommunstyrelsen i kommunfullmäktiges budget 2019. Denna redovisning omfattar därav både ärende 0395/19 och 1255/18.
Stadsledningskontoret har tillsatt en arbetsgrupp med särskild kompetens i staden som kan ge relevant information och perspektiv på uppdraget. Utredningen från Stadsledningskontorets sida har rört behov hos medborgare och yrkesverksamma, sammansättning av funktioner i ett eventuellt stödcentrum, samarbete/samverkan med övrig verksamhet och myndigheter.
Dialog har även förts med en rad regionala aktörer som kan vara aktuella som framtida samverkansparter i ett stödcentrum.
Stadsledningskontorets bedömning är att det finns förutsättningar för ett regionalt stödcentrum med säte i Göteborg och att framtida avtalsparter i så fall bör omfatta Göteborgsregionens kommuner samt samverkande myndigheter. Vad gäller stöd till utsatta bör tyngdpunkten ligga på samtalsstöd och samordning kring de utsatta samt information om hur anmälningsprocesser fungerar. Om ett stödcentrum har ett regionalt upptagningsområde bör det också kunna vägleda yrkesverksamma i regionens avtalskommuner som möter utsatta/våldsutövare. Stadsledningskontoret rekommenderar att en regional placering utreds vidare, i samverkan med Göteborgsregionen.
Ekonomiska konsekvenser
Om beslut fattas om ett stödcentrum kan det finansieras via avtal baserat på antal invånare mellan de kommuner som ansluter sig, samt de övriga myndigheter som är del av samverkan. Baserat på jämförelser med det stödcentrum som finns i Stockholm, Origo (se vidare under Omvärldsperspektivet och Ärendet), så skulle kostnaden för ett regionalt stödcentrum med säte i Göteborg uppgå till cirka 3 mnkr årligen. Om finansiering baseras på Origos modell och befolkningsunderlag skulle det innebära en årlig driftskostnad för Göteborgs Stad på ca 900 tkr, medan resterande del finanserias av samverkande myndigheter och kommuner.
Till detta kommer uppstartskostnader, dels för utredning av hur avtal ska utformas och vilka kommuner och myndigheter som vill ansluta sig inför en etablering (fas 1), dels uppstart av verksamhet under etablering (fas 2).
Stadsledningskontoret bedömer det som rimligt att fas 1 genomförs under 2019 samt att fas 2 påbörjas under 2020 och att verksamheten i så fall kan starta någon gång i mitten av 2020, förutsatt att beslut om att införa stödcentrum fattas skyndsamt. Om ett stödcentrum ska förverkligas krävs att det omhändertas i kommande budget.
Barnperspektivet
Barnrättsperspektivet och barnkonventionen är centrala utgångspunkter i allt arbete på området hedersrelaterat våld och förtryck och bör så vara även för ett stödcentrums roll och uppdrag. Barn och ungdomar som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck av familj och släkt är i stort behov av samhällets stödinsatser för att säkra ett liv i trygghet, fritt från våld.
En stor andel av de som svarat på enkäten (elever i årskurs 9) i kartläggningen
”Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar. En kartläggning i Göteborg, Malmö och Stockholm 2017-2018 ” (hädanefter benämnd ”kartläggningen”) uppger att skolan är den aktör de helst skulle vända sig till för stöd. Xxxxxxx vänder sig därefter helst till ungdomsmottagning, pojkar till polisen. Få väljer att vända sig till socialtjänsten, och det framkommer tydligt att tilliten till myndighetsutövande verksamhet är låg. Här kan ett eventuellt stödcentrum ha en betydande roll.
Mångfaldsperspektivet
Att leva med hedersrelaterat våld och förtryck är en inskränkning av en individs rättigheter och drabbar människor av olika bakgrund, religion och etnicitet.
Ett antal kommuner i regionen/länet uppger att det finns brister i arbetet med personer som har en dubbel utsatthet, i termer av hedersrelaterat våld och förtryck ihop med missbruk, psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Kartläggningen visar att så många som 16 % av de som tillhör gruppen som utsätts för hedersvåld är transpersoner/ickebinära. Räknar man andel av de svarande motsvarar det i stort sett alla som uppgett att de identifierar sig som annat än kvinna/man. Transpersoner och icke- binära är en särskilt utsatt grupp när det gäller hedersvåld.
Ett eventuellt stödcentrum kan utifrån det, med personal som har god kompetens om hbtq-personers särskilda utsatthet, om pojkars dubbla roll som våldsutövare/våldsutsatt och om funktionshindrades särskilda sårbarhet, ihop med kunskap om dubbel utsatthet
fungera som ett nav i samverkan med övriga stödjande och vårdande instanser för denna målgrupp.
Jämställdhetsperspektivet
Numerärt är flickor och kvinnor mest utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck på grund av starkt patriarkala strukturer och normer som tar sig uttryck i kontroll av flickor och kvinnors beteende och sexualitet. Pojkar och unga män tvingas dock inte sällan att kontrollera sina systrar, och kan själva straffas om de inte uppfyller de normer som är omgärdade en förväntad maskulinitet, eller om de vägrar tvångsgifte eller kontroll av syskon och släktingar.
Miljöperspektivet
Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.
Omvärldsperspektivet
Ett stödcentrum för utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck finns i Stockholm, Origo. Det är ett regionalt stödcentrum som erbjuder samtalsstöd av kuratorer, besök och rådgivning av barnmorska och stöd och rådgivning från polis. Till Origo kan man vända sig anonymt, för rådgivning via telefon, chatt eller via personligt besök. De stöttar även yrkesverksamma i ärenden kring hedersproblematik. I kartläggningen får Xxxxx genomgående gott omdöme från både yrkesverksamma och stödsökande.
På Origo jobbar en barnmorska på 90 %, fyra kuratorer jobbar heltid och en polis jobbar halvtid. Till detta finns en verksamhetschef på heltid och en administratör på 20 % som är en extern resurs. Samtliga medarbetare utom en kurator föreläser i skolor och för yrkesverksamma om hedersrelaterat våld och förtryck. Finansiering delas mellan de 26 avtalskommunerna samt polismyndigheten och Region Stockholm. Kommunerna står för 50 % av total budget, polismyndigheten för 25 % och Region Stockholm för resterande 25 %. Den totala kostnaden för Origo på helårsbasis uppgår till 6 mkr. Den största kostnaden avser personal och lokaler. Kommunerna betalar utifrån antal invånare, Stockholm som är störst betalar därmed mest.
I Malmö har man valt att bygga upp ett centralt ”resursteam heder”. De är mobila och uppsökande och fungerar som stöd och rådgivning till både utsatta och yrkesverksamma. I Malmö har man dessutom ett samverkansprojekt som kallas Koncept Xxxxx. På Koncept Xxxxx arbetar polisens brottsutredare och Malmö stads Kriscentrum under samma tak för att ge samlad information till personer utsatta för våld i nära relation kring vilka hjälpmöjligheter som finns. I lokalerna finns även möjlighet för personal från rättsmedicin att dokumentera yttre skador.
Regeringen har beslutat att avsätta pengar för fyra nationella center mot våld i nära relationer, med särskilt fokus på hedersrelaterat våld och förtryck. Ett av dessa föreslås ligga i Fyrbodal. Länsstyrelsen i respektive område samordnar och följer upp arbetet. Dessa fyra center ska fungera som pilotmodeller fram till 2020 då de ska utvärderas och utifrån resultaten ska fler regionala centran inrättas i landet. Centret ska till att börja med vara statlig finansierat och rikta sig till unga mellan 13 och 26 år som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld.
Bilaga
Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2018-05-16 § 460 p3
Ärendet
Kommunstyrelsen gav 2018-05-16 § 460 stadsledningskontoret i uppdrag att utreda förutsättningar för ett lokalt/regionalt stödcentrum för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, § 460 p3. Nedan redogörs hur utredningen gått till, vad den gett för resultat och vilka slutsatser och bedömningar som stadsledningskontoret gör utifrån detta.
Beskrivning av ärendet
Xxx uppdraget genomförts:
Stadsledningskontoret sammankallade en arbetsgrupp med representanter från stadsdelarna (socialtjänst med särskild sakkunskap i hedersproblematik och samordnare för våld i nära relation/hedersrelaterat våld och förtryck samt en representant från kultursektorn), från grundskola inklusive elevhälsa, från social resursförvaltning inklusive representant för de stödcentrum och kriscentrum som staden idag bedriver, från stadsledningskontoret och från ungdomsmottagning. Arbetsgruppen valdes utifrån deras specifika kompetens på området. Gruppen bestod av 12 representanter som alla jobbar med hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relation eller angränsande brukarnära stöd som kommer i kontakt med utsatta/våldsutövare i hederskontext.
Gruppen träffades vid tre tillfällen november till januari för att gemensamt i workshopform eller diskussion skapa ett kunskapsunderlag som belyser vad som saknas i staden på området, de så kallade vita fläckarna, och utifrån detta vilken roll ett tänkt stödcentrum skulle kunna ha. Under tiden släpptes kartläggningen som gav ytterligare kunskap kring behov av stöd hos målgruppen.
Under januari träffade Stadsledningskontoret representanter för Göteborgsregionen, Västra Götalandsregionen (kompetenscentrum om våld i nära relation), polisen och Länsstyrelsen för att gå vidare och utreda förutsättningar för ett regionalt stödcentrum.
Kontakter har även etablerats med Origo i Stockholm för kunskaps- och erfarenhetsinhämtning och ett möte med Barnahus/stödcentrum för brottsutsatta har genomförts för att särskilt diskutera samverkan mellan myndigheter samt avgränsning mot andra närliggande verksamheter.
Resultat ur ett staden-perspektiv
I nuläget finns det en rad olika insatser som pågår, byggs upp eller planeras för att möta behoven bland de som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.
Befintliga verksamheter som har liknande uppdrag som ett stödcentrum är Kriscentrum för kvinnor, Kriscentrum för män och stödcentrum för brottsutsatta. Kriscentrum för kvinnor/-män erbjuder samtalsstöd för personer som utsatts, eller utsätter någon, för våld i nära relation, stödcentrum för brottsutsatta erbjuder samtalsstöd för personer utsatta för brott eller för närstående/vittnen. Båda dessa verksamheter tar emot personer utsatta för hedersrelaterat våld också, men vänder sig inte specifikt till den gruppen. På hemsidan omnämns våldet som relationellt mellan två individer, och mottagaren uppfattas som vuxen med eller utan barn.
Stödcentrum för brottsutsatta erbjuder som sagt samtalsstöd om du varit utsatt för brott och uppger att de även träffar personer utsatta för hedersvåld. Däremot är personer som behöver stöd och hjälp som lever med hedersnormer inte alltid brottsutsatta, utan stödet kan behöva komma in tidigare.
I stadsdelarna byggs det nu upp resursteam heder, i Angered som är först ut, finns ett nu på plats. Teamen finansieras via medel från Länsstyrelsen och finansiering är säkrad till och med 2020. Dialoga samordnar i dagsläget resursteamen heder. Planen är att fem stadsdelar har varsitt team, övriga stadsdelar delar på team eller använder sig av de som växer fram. Alla stadens verksamheter som möter målgruppen ska dock ha tillgång till dessa teams expertis. Teamen ska vara mobila och fungera uppsökande. Stadsdelarna har självbestämmande över var teamen ska ligga organisatoriskt, ett flertal väljer dock att förlägga dem under någon av socialtjänstens områden. Tanken med teamen är att de ska kunna möta utsatta där de befinner sig, till exempel i skolan, på fritidsgårdar, arbetsförmedling etc. Uppdraget är att stötta utsatta, förmedla personer vidare samt stötta yrkesverksamma i pågående ärenden med hedersmotiv som särskilt sakkunniga på området.
Kompetenscentrum Dialoga har en samordnare för hedersrelaterat våld och förtryck, två utbildare inom samma område och ska fungera både samordnande för arbetet på området i staden samt hålla basutbildningar för yrkesverksamma.
Stadsdelarna har samordnare som jobbar strategiskt med våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck inom sina respektive förvaltningar.
Resultat ur ett regionalt perspektiv
I beredningen har det framkommit att samtliga regionala aktörer som stadsledningskontoret varit i kontakt med ser positivt på ett regionalt stödcentrum. Många insatser är på gång eller pågående inom regionen. En gemensam bedömning är att det är av vikt att ett eventuellt framtida stödcentrum i Göteborg sammanlänkas med liknande verksamheter i regionen/länet. Frågan om ett stödcentrum ska rikta in sig specifikt på hedersrelaterat våld och förtryck, till skillnad från våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld, har uppkommit i dialoger med Göteborgsregionen (GR) och med Västra götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV).
Vid samtal med chef för BOPS, Brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten, uttrycks ett behov av ett utökat samarbete ur ett brottsofferperspektiv. BOPS arbetar bland annat med ärenden som rör hedersrelaterad brottslighet. BOPS i Göteborg har vid flertalet tillfällen varit i kontakt med kollegor inom polisen i Stockholm som har erfarenhet av samverkan med Origo. BOPS bedömning är att ett liknande stödcentrum skulle behövas i Göteborg. Polisen efterlyser samlad gemensam spetskompetens som både kan stötta och vägleda utsatta men kanske framför allt, utifrån polisens perspektiv, kan komma framåt i akuta ärenden där flera parter behöver agera; till exempel ärenden som handlar om bortförsel ur landet för tvångsgifte, könsstympning eller dumpning, eller akuta våldssituationer. Inom regionen finns etablerad samverkan mellan polisen och Gryning i ärenden där en person behöver placering och skydd.
VästKom har tillsatt en utvecklare för kvinnofrid anställd med SKL-medel kopplat till regeringens uppdrag att förebygga mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Under våren 2019 ska en översyn genomföras över länets kommunala verksamheter som kommer i kontakt med våldsutsatta och utreda var man kan se samordningsvinster när det gäller våld i nära relationer. Tanken är att utvecklaren ska komplettera och förstärka redan pågående arbete och samverka med Länsstyrelsen. Utvecklarens arbete kring samordningsvinster kan innebära möjligheter att
koppla på frågor specifikt kopplade till hedersrelaterat våld och förtryck och på det viset få ytterligare kunskap om vilken sorts behov av stödcentrum det finns i regionen.
Under beredning av detta ärende har en fråga gått ut till socialtjänstchefer i regionen och länet, via GR. Frågan som ställdes var hur många ärenden per år man känner till som rör hedersrelaterat våld och förtryck och hur man bedömer behovet av ett stödcentrum. Svar inkom från ett femtontal kommuner. Av dessa ser hälften av kommunerna i göteborgsregionen ett behov av ett stödcentrum, och mer än hälften av övriga kommuner i länet. Antalet ärenden varier från 0 till 40 per år, medel ligger runt 5-10 ärenden. Sett till dessa svar, verkar antalet ärenden ha olika effekt på bedömningen av behov. Det finns både kommuner som har få ärenden och upplever behov av stöd, och kommuner som har fler ärenden och inte upplever ett behov av stöd, och tvärtom.
Kommuner med få ärenden saknar inte sällan kunskap och beredskap att hantera dessa ärenden, det kan leda till en bedömning att de då har behov av stöd när dessa ärenden inkommer. Samtidigt kan en kommun med få ärenden göra en annan bedömning; att man på grund av det låga antalet inte är intresserad av att ingå ekonomiska avtal kring ett stödcentrum då man upplever behovet som litet, trots att beredskapen är låg. Utifrån ett brukarperspektiv skulle en kunskaps- och beredskapsinventering vara ett gott underlag inför en eventuell fortsatt utredning av regionalt samarbete.
Kunskap från kartläggningen
Kartläggningen visar att många unga inte väljer att vända sig till Socialtjänsten för stöd, framför allt om man tidigare haft kontakt med Socialtjänsten. Andra stödmöjligheter för utsatta rekommenderas, till exempel i linje med Islands-projektet, och tilliten till myndigheter generellt behöver förstärkas. I kartläggningen beskrivs ett långsiktigt psykosocialt stöd som oerhört viktigt efter ett uppbrott från en våldsutövande familj/släkt, men även för de som kanske ännu inte brutit upp eller utsatts för våld men som lever med begränsningar och oro om framtiden. Även praktiskt stöd i form av kontaktpersoner som hjälper till att skapa ett stabilt eget liv med försörjning, boende och egen ekonomi är ett behov som framkommer i kartläggningen. Utsatta vittnar om att de lämnat sin våldsutsatthet tidigare om det vetat var de skulle vända sig och vilket stöd de kunde få, och om tilliten och vetskapen om hur myndigheter jobbar kring utsatta hade varit högre hade uppbrottet skett tidigare. I arbetsgruppen bekräftas bilden av att det finns stora behov av någon som man kan lita på och som den utsatte kan prata med, och som kan stötta och vägleda. Det förebyggande arbetet framstår därmed som centralt för att tidigt upptäcka och sätta in stödjande insatser.
Stadsledningskontorets bedömning
Utifrån de behov som framkommer i kartläggningen, samt vad denna utredning visat, bedömer Stadsledningskontoret att det finns förutsättningar för ett regionalt stödcentrum med säte i Göteborg. Dessa förutsättningar består i behov hos målgruppen som i dagsläget inte omhändertas i befintliga verksamheter. De behov ett stödcentrum bör möta upp är insatser som säkrar det långsiktiga psykosociala stödet i form av samtalsstöd samt en verksamhet som också riktar sig till hbtq-personer och personer med funktionsnedsättning utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Hedersrelaterat våld och förtryck är en tydlig barnrättsfråga, och idag saknas verksamhet som särskilt vänder sig till unga. Rekommendationen är därför att ett eventuellt stödcentrum riktar sig till barn och unga, 13-26 år, i likhet med Origo och andra planerade liknande verksamheter. I
regionen saknas resursteam och dylika insatser, ett stödcentrum kan vara lösningen för att även täcka upp behov av stöd till yrkesverksamma i dessa kommuner.
Stadsledningskontoret bedömer vidare att ett stödcentrum kan fånga upp målgruppen i ett tidigt skede, förutsatt att samverkan med bland annat skolan fungerar, och att en sådan verksamhet kan fungera som en vägledande och tillitsskapande funktion. Stödcentrum skulle vara ett komplement till nuvarande och planerade verksamheter, som Dialoga och resursteam i stadsdelarna, förutsatt att teamen blir permanenta verksamheter i stadens regi efter 2020.
Stadsledningskontoret bedömer att det ökade fokuset i samhället och de politiska prioriteringar som gjorts på området hedersrelaterat våld och förtryck; stadens plan, en lokal samordnare, kartläggning, Amanda-kommission för att nämna de mest centrala troligen kommer att leda till ett ökat antal ärenden och ett större behov av stöd hos målgruppen. Detta på grund av att fler utsatta får kännedom om vilket stöd som finns att få, samt att yrkesverksamma får mer kunskap om problematiken och därmed upptäcker fler i hederskontext. Det behövs en generell beredskap i stadens budget för ett ökande antal ärenden, samt ökade behov av skyddsboenden och psykosociala insatser för målgruppen, det sistnämnda ett område ett stödcentrum kan omhänderta.
Stadsledningskontoret bedömer att eventuella framtida avtalsparter bör omfatta Göteborgsregionens kommuner samt samverkande myndigheter, detta i linje med regeringens satsning på regionala resurscentra.
Ett stödcentrums roll
Tilliten till myndigheter är låg bland målgruppen och det finns behov av en verksamhet som inte uppfattas som myndighetsutövande. Därför bör stödcentrum vara en lågtröskelverksamhet dit man kan vända sig anonymt, utan journalföring, och personal med specialistkompetens på området kan, förutom att ge samtalsstöd, informera och stötta kring hur en process med socialtjänst, polis och andra myndigheter går till och på så sätt skapa tillit och förtroende för dessa så att den utsatta vågar anmäla när så behövs, samt ge information om samhällets stöd och skydd. Att ha en samordnande funktion, vara ”spindeln i nätet”, för unga i uppbrottsprocess bedöms fylla ett behov som i dagsläget inte täcks någon annanstans.
Stadsledningskontoret bedömer att ett eventuellt stödcentrum bör vara såväl en fysisk plats att besöka, som en verksamhet med chattfunktion och stödtelefon. Det behöver utredas vidare vid ett eventuellt beslut om inrättande, om personalen även ska fungera mobilt. Lokalen bör vara lokaliserad så att anonymiteten bevaras hos besökare.
Placering
Stadsledningskontoret rekommenderar att en regional placering utreds vidare, i samverkan med Göteborgsregionen.
Samverkan och samarbete i staden och regionalt
Stadsledningskontorets bedömning är att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck kan ske i bred samverkan. Hur samverkan inom Göteborg ska ske, mellan ett eventuellt stödcentrum, lokala resursteam i stadsdelarna och kompetenscentrum Dialoga behöver konkretiseras och definieras på ett tydligt sätt. Till skillnad från Xxxxx som fungerar som stöd till utsatta, till yrkesverksamma och som utbildare, delas detta upp mellan ovan nämnda tre funktioner. Det ställer krav på effektivt samarbete och tydliga gränssnitt.
I ett stödcentrum med aktörer från olika myndigheter finns möjligheter till ytterligare samverkan och kunskapsproduktion. Hur detta bör gå till behöver också utredas vidare. Den önskan som framkommer från polis att samarbeta direkt i ärenden bedöms dock falla utanför ramarna för ett stödcentrums roll och omhändertas inom andra samverkansforum, som Barnahus. Däremot kan det finnas andra fördelar att etablera samverkan med polis inom stödcentrum, både för utsatta och för myndigheter emellan.
Samverkan inom regionen/länet bör också fortsätta utredas, det kan finnas behov av och möjligheter till utveckling genom ökad samverkan mellan kommande etableringar av stödcentrum/resurscentrum inom länet.
Xxxx Xxxxxxxxx-Xxxxxx HR-direktör
Xxx Xxxxxxx Stadsdirektör
Kommunstyrelsen |
Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: 2018-05-16 |
Yrkande från S om stadens centrala arbete mot hedersförtryck och våldsbejakande extremism
§ 460, 0754/18
Beslut
Enligt beslutssats 1 och 3 i yrkande från S den 21 mars 2018 samt yrkande från L, M och KD den 20 april 2018:
1. Stadsledningskontoret får i uppdrag att omgående återkomma med en redogörelse för vilka åtgärder som kommer att vidtas för att säkerställa hög forskningskvalitet samt hög svarsfrekvens i den pågående kartläggningen för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck.
2. Stadsledningskontoret får i uppdrag att utveckla och förstärka sin samverkan med samordnarna mot våldsbejakande extremism och hedersförtryck på Social resursförvaltning, för att säkerställa en bättre omvärldsbevakning i dessa frågor.
3. Stadsledningskontoret får i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett lokalt/regionalt Stödcentrum för personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck med relevanta aktörer.
4. Stadsledningskontoret får i uppdrag att säkerställa att relevanta utbildningar eller kompetenshöjande insatser genomförs i samarbete med den Nationella samordnaren mot hedersförtryck
5. Stadsledningskontoret får i uppdrag att tillsätta och samordna en ”Amandakommission” i syftet att säkerställa att Göteborgs Stad i framtiden inte brister i sitt arbete mot hedersrelaterat förtryckt.
6. Stadsledningskontoret får i uppdrag att via Samhällsskydd och beredskap se över stöd och rutiner för anmälan av hot och dödshot mot tjänstepersoner, rektorer, lärare och andra nyckelpersoner i staden.
7. Stadsledningskontoret får i uppdrag att utreda hur förstärkning av stadens arbete mot våldsbejakande extremism kan ske, del genom att en eventuell flytt av samordningen, dels genom eventuellt förtydligande av uppdraget.
8. Stadsledningskontoret får i uppdrag att ta fram utbildning och stöd som riktar sig till stadens anställda med syfte att upptäcka och förbygga radikalisering och våldsbejakande extremism.
9. Stadsledningskontoret får i uppdrag att genomföra temamöte med kommunstyrelsen, berörda nämnder och aktörer kring våldsbejakande extremism.
Tidigare behandling
Bordlagt den 21 mars 2018, § 235, den 11 april 2018, § 306, den 25 april 2018, § 363 och
den 2 maj 2018, § 406.
Handlingar
Xxxxxxx från S den 21 mars 2018. Xxxxxxx från MP den 21 mars 2018.
Xxxxxxx från L, M och KD den 20 april 2018. Xxxxxxx från S den 16 maj 2018.
Yttrande från V den 21 mars 2018.
Yrkanden
Ordföranden Xxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx (S) yrkar bifall till yrkanden från S den 21 mars 2018 och 16 maj 2018.
Xxxxxx Xxxxxxxx (L) yrkar bifall till yrkande från L, M och KD den 20 april 2018. Xxx Xxxxx (MP) yrkar bifall till yrkande från MP den 21 mars 2018.
Xxxxxx Xxxxxxx (V) yrkar bifall till beslutssats 1,3 och 7 och avslag på beslutssats 2,4,5 och 6 i yrkande från L, M och KD den 20 april 2018 och avslag på yrkandena från S den 21 mars 2018 och den 16 maj 2018.
Propositionsordning
Ordföranden Xxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx (S) ställer först propositioner på bifall respektive avslag på beslutssats 1 i yrkande från S den 21 mars 2018 och finner att den bifallits. Omröstning begärs.
Omröstning
Godkänd voteringsproposition: ”Ja för bifall och Nej för avslag på beslutssats 1 i yrkande från S.”
Xxxxxx Xxxxxxxxx (S), Xxxxx Xxxxxxxx (M), Xxxxxx Xxxxxxxx (L), Xxxxxxxx Xxxxxxx (M), Xxxxxx Xxxxxxxxx (S), Xxxxx Xxxxxxxx (S), Xxxxxx Xxxxxxxxx (M), Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxx (-), tjänstgörande ersättaren Xxxx Xxxxxxxx (M) och ordföranden
Xxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx (S) röstar Ja (11).
Xxx Xxxxx (MP) och Xxxxxx Xxxxxxx (V) röstar Nej (2).
Propositionsordning
Ordföranden Xxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx (S) ställer härefter propositioner på bifall respektive avslag på beslutssats 2 i yrkande från S den 21 mars 2018 och finner att den bifallits.
Omröstning begärs.
Omröstning
Godkänd voteringsproposition: ”Ja för bifall och Nej för avslag på beslutssats 2 i yrkande från S.”
Xxxxxx Xxxxxxxxx (S), Xxxxxx Xxxxxxxxx (S), Xxxxx Xxxxxxxx (S) och ordföranden Xxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx (S) röstar Ja (4).
Xxxxx Xxxxxxxx (M), Xxx Xxxxx (MP), Xxxxxx Xxxxxxx (V), Xxxxxx Xxxxxxxx (L), Xxxxxxxx Xxxxxxx (M), Xxxxxx Xxxxxxxxx (M), Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxx (-) och tjänstgörande ersättaren Xxxx Xxxxxxxx (M) röstar Nej (9).
Propositionsordning
Ordföranden Xxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx (S) ställer härefter propositioner på bifall respektive avslag på beslutssats 3 i yrkande från S och finner att den bifallits.
Propositionsordning
Ordföranden Xxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx (S) ställer härefter propositioner på bifall respektive avslag på yrkande från MP den 21 mars 2018 och finner att det avslagits.
Propositionsordning
Ordföranden Xxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx (S) ställer slutligen propositioner på bifall respektive avslag på respektive beslutspunkt i yrkande från L, M och KD
den 20 april 2018 och finner att de bifallits.
Protokollsanteckning
Xxxxxx Xxxxxxx (V) antecknar som yttrande en skrivelse från den 21 mars 2018.
Protokollsutdrag skickas till
Stadsledningskontoret
Dag för justering
2018-06-11
Vid protokollet
Sekreterare Xxxxxxx Xxxxx | |
Ordförande Xxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx | Justerande Xxxxx Xxxxxxxx |
Sammanställning preliminärt intresse för kommuner hedersrelaterat våld och förtryck. Svar har inkommit Sista svarsdatum 2020-02-19. | |||
Kommun | Ja | Nej | Inget svar |
Ale | X | ||
Öckerö | X | ||
Kungälv | X | ||
Härryda | X | ||
Partille | X | ||
Kungsbacka | X | ||
Lerum | X | ||
Alingsås | X | ||
Stenungsund | X | ||
Mölndal | X | ||
Lilla edet | X | ||
Göteborg | X | ||
Tjörn | X | ||
nas medverkan i regionalt stödcentrum för via GR:s nätverk för kommundirektörer.
Kommentar |
Öckerö ansluter sig under förutsättning att årskostnaderna inte överskrider 26 000kr per år för Öckerös räkning, dvs det i presentationen angivna högsta kostnad för Öckerö. Skulle kostnaden överstiga detta måste Öckerö fatt nytt beslut. |
Lerum ställer sig bakom om inte kostnaden överstiger 60 300 kr. |
Har samarbete med Trollhättan |
Xxxxx svar men frågan utgår från Göteborg. |