Kollektivavtal

Kollektivavtal

för

måleriyrket

1 april 2007

till

31 mars 2010

Målaremästarnas Riksförening • Svenska Målareförbundet

Lön

Arbetstid, Övertid, Xxxxxx Xxxxxxxx

Resor Avlöning

Arbetets ledning Arbetsmiljö

Försäkring, Arb.marknads- o Mätningsavg. Förhandlingsordning vid rättstvister Mätningsbestämmelser

Utbildningsavtal MB-organisation Anställningsskydd

Arbetsmiljöavtal

INNEHÅLL

RIKSAVTAL

sid

§ 1 ALLMÄNNA GRUNDREGLER 11

Rent ackord enligt riksprislista Löneformer

§ 2 GARANTILÖN, BESTÄMMELSER VID TID- ARBETE I SAMBAND MED ACKORD, LÄGSTA INDIVIDUELLA TILLÄGG SAMT

SJUK- OCH HELGLÖN 14

Yrkeskompetens Löneformer Lönetablå

Semesterören och arbetsmarknadsavgift Ortsgrupper

Lägsta individuella tillägg Tidarbete i samband med ackord Xxxx traditionellt målningsarbete Xxxxx arbetskraft än målare Xxx vid sjukdom m m

Helglön

§ 3 ARBETSTID 20

Ordinarie arbetstid Fridagar

Raster

Förskjuten arbetstid Arbetstidsförkortning

§ 4 ÖVERTIDSARBETE 22

Övertidsersättning Kompensationsledighet

§ 5 ACKORDSARBETE 23

Framkomlighet

Arbetsbeskrivning Delmätning Avbrott i arbetet Förskott

Arbeten av mindre omfattning (24 tim) Specialiserad produktion

Arbeten med epoxi- och isocyanatmaterial Arbeten utförda som särskilt ackord Lagbas

Minskning av ackordslag Specificering av tidarbete Förverkat överskott

Ej tillämpliga prislistepunkter Objekt avvikande från prislistan

Anmärkning mot slutfört ackordsarbete Undantag från ackords färdigställande

§ 6 UNDANTAGSBESTÄMMELSER 31

Bättringsarbeten och övriga undantag

§ 7 SEMESTERBESTÄMMELSER 31

Semesterledighet och semesterlön Semesterår/intjänandeår Semesterdagar

Förläggning av semesterledighet Gemensam semestertid Semesterlönegrundande frånvaro Måleribranschens Semesterkassa

Måleribranschens Konto för Arbetsmarknads- avgifter (MKA)

Kvartalsredovisning

Försummelse att inbetala semestermedel Utbetalning av semesterlön

Sparande av semesterdagar Förlust av rätt till semesterlön

§ 8 RESOR OCH TRAKTAMENTE 38

Resekostnadsersättning vid dagliga resor Resekostnadsersättning vid körning med egen bil

Resa med annat färdmedel än bil Traktamente

Längre resor

Resor under arbetstid Flyttning av fast bostad

§ 9 AVLÖNING 42

Löneutbetalningsdag, löneperiod m m Avlöningsnota

Lönebesked

Utbetalning av ackordsöverskott Avdrag på lön

Försenad löneutbetalning

§10 ARBETETS LEDNING. ORDNINGS-

REGLER m m 44

Arbetsgivarens ställföreträdare Arbetsförmedling Föreningsrätt

Arbete utanför giltighetsområdet Anställningsbevis

Ombyte av anställningsort

Förtäring av spritdrycker, rökförbud etc Tillhandahållande av verktyg och material Förlust av kläder och verktyg

Fria överdragskläder Yrkesglasögon Skyddsskor

Värdering av arbete efter eldsvåda

§11 ARBETSMILJÖBESTÄMMELSER 47

Olycksfall Läkarintyg Skyddsväska

Skyddsföreskrifter vid arbete med epoximaterial och liknande

Personalutrymmen Märkning av färgprodukter

§12 FÖRSÄKRINGAR 50

Ansvarsförsäkring Arbetsskadeförsäkring Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) Avgångsbidrag (AGB) Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) Trygghetsförsäkring (TFA) Avtalspension SAF–LO

§13 ARBETSMARKNADS- OCH MÄTNINGSAVGIFTER (gäller t o m 2007-12-31) 51

Arbetsmarknadsavgift Minimipremie

Avgift för mätningsverksamhet Inbetalning

Redovisning

Underlåtenhet att inbetala avgifterna

§13 FÖRSÄKRINGSPREMIE, SÄRSKILT TILLÄGG MÅLERI OCH MÄTNINGSAVGIFT

(gäller fr o m 2008-01-01) 52

Överenskommelse om finansieringssystem Avgift för mätningsverksamhet Inbetalning

§14 AVTALS- OCH GILTIGHETSOMRÅDEN 52

Definition av avtalsområde Definition av giltighetsområde

§15 FÖRHANDLINGSORDNING VID

RÄTTSTVISTER 53

Tillämpningsområde

Allmänna regler för förhandling Definitioner

Tidsfrister

Föreskrifter för förhandling Skiljeförfarande

§16 AVTALS- OCH PRISLISTENÄMND 59

Nämndens sammansättning och uppgifter

§17 MÄTNINGSBESTÄMMELSER 59

Uppmätning av ackordsarbete Skyldighet att anmäla till Målerifakta Dolda eller svårkontrollerbara arbeten Ackordsräkning

Fördelningslista Arbetsbeskrivning

Extra avgift när arbetsbeskrivning ej lämnas Inlämning av tidlistor

Underlåtenhet att inlämna tidlistor

Felaktig eller okontrollerbar ackordsräkning Kontrollmätning

Målerifaktas ansvar

§18 GILTIGHETSTID 61

Prolongation av avtalet Uppsägning av avtalet

UTBILDNINGSAVTALET 63

A. Yrkesnämnd och lokal yrkesutbildningsnämnd

§ 1 Yrkesnämnden

§ 2 Lokal yrkesutbildningsnämnd

B. Regler för ungdomsutbildning till målare

§ 3 Anställningsregler och lärotid

§ 4 Avlöning (lönetablå)

§ 5 Arbetstid

§ 6 Övertidsarbete

§ 7 Ackordsarbete för lärling

§ 8 Arbetskort och utbildningsbok

§ 9 Avbrott i lärotiden

§ 10 Semesterbestämmelser (semesterören)

§ 11 Lärlingsutbildning

§ 12 Gesällprov

C. Regler för vuxenutbildning till målare via arbets- marknadsutbildningen (AMU)

§ 13 Anställningsregler och lärotid

§ 14 Avlöning

§ 15 Övrigt

D. Vidareutbildning och kompetensutveckling

§ 16 Mål och syfte

E. Riksavtalets tillämpning

§ 17 Övriga arbetsvillkor

KOLLEKTIVAVTAL FÖR MATERIALARBETARE 79

§ 1 Definition

§ 2 Anställningsform

§ 3 Arbetstid

§ 4 Avlöning (lönetablå)

§ 5 Övertidsarbete

§ 6 Semesterbestämmelser (semesterlön)

§ 7 Ordningsregler

§ 8 Giltighet

ÖVERENSKOMMELSE OM FÖRETAGSANPASSAD MB-ORGANISATION INOM MÅLERIAVTALETS

OMRÅDE 82

§ 1 Informations- och förhandlingsskyldighet

§ 2 Utseende av ledamot i MB-grupp

§ 3 Ledamot – facklig förtroendeman

§ 4 Ledighet och ersättning

§ 5 Mandattid

§ 6 Xxxxx ledamöter i MB-grupp

§ 7 Information

§ 8 Fackligt kontaktarbete

§ 9 Adjunktion

§ 10 Förhandlingsordning

§ 11 Övergångsbestämmelser (MB-grupp saknas)

§ 12 Facklig information på betald tid

AVTAL OM ANSTÄLLNINGSSKYDD 86

§ 1 Tillsvidareanställning

§ 2 Tidsbegränsad anställning

§ 3 Provanställning

§ 4 Lärlingsanställning

§ 5 Uppsägningstid

§ 6 Turordning och företrädesrätt

§ 7 Förhandling, underrättelse, besked

§ 8 Permittering

§ 9 Förhandlingsordning vid rättstvister

ÖVERENSKOMMELSE OM PERMISSION 90

ARBETSMILJÖAVTAL 91

ÖVERENSKOMMELSE OM GRÄNSLINJER MELLAN MÅLERIYRKETS OCH PLÅTSLAGERIYRKETS ARBETSOMRÅDEN 97

TILLÄMPNINGSREGLER RÖRANDE 38–40§§ MBL 99

RIKSPRISLISTA

ACKORDSPRISLISTA FÖR ARBETEN INOM MÅLERIYRKET 1

Allmänna bestämmelser (gäller samtliga avdelningar i prislistan)

Avdelning I – Underbehandlingar och förberedelsearbete Avdelning II – Uppsättning av väv och tapet

Avdelning III – Strykning eller sprutning Avdelning IV – VVS. El. Luckor samt Detaljer Avdelning V – Procentförändringar

Bildmaterial

Sakregister prislistan

Lön

Riksavtal

§1

mellan Målaremästarnas Riksförening och Svenska Målareförbundet

§ 1 Allmänna grundregler

Mom a) Arbetet skall utföras enligt bestämmelserna i detta av- tal, och den fastställda arbetsformen skall ovillkorligen tilläm- pas.

Mom b) Arbetsplatsen skall av arbetsgivaren anordnas så att ar- betet kan utföras utan hinder med målsättningen högsta möjliga kvalitet under säkra förhållanden.

Mom c) Allt arbete skall utföras väl och efter avtalsenligt givna föreskrifter. Arbetsgivaren bör under arbetets gång kontrollera utförandet och omedelbart påkalla rättelse, där så erfordras. Egenkontroll enligt av arbetsgivaren föreskrivet kvalitetssäk- ringssystem ingår som en del av arbetet.

Mom d) Löneformer

1. Allmänna grunder

Överenskommelser om löner och löneformer skall vara skrift- liga.

Löneformen ackord enligt bifogad riksprislista är den obligato- riska löneformen enligt detta avtal om inte överenskommelse om annan löneform träffats i enlighet med reglerna i detta avtal.

Vid tillämpning av riksprislistan och då ej prissatta arbeten före- kommer skall förhandlingar upptagas enligt § 5 mom b) 1. Om prislistan ej är tillämplig skall förhandling ske enligt § 5 mom m).

Ny överenskommen löneform träder i kraft i samband med att nytt objekt påbörjas. Överenskommen löneform för visst pågå- ende objekt skall bibehållas tills arbetet slutförts.

Tidsbundna löneformer består av två löneelement, garantilön och ett individuellt tillägg.

2. Definitioner

Garantilön

Den lön som regleras i lönetablån i 2 § mom a) p 1. Garantilön utgår i samband med ackord som preliminär lön i avvaktan på slutlig ackordsreglering då avräkning sker. Garantilön utgör också tidlön i samband med ackord. I övrigt utgår garantilön där så anges i avtalet.

Tidlön

Tidlön består av garantilön plus individuellt tillägg.

Individuellt tillägg

Personligt tillägg som tillämpas vid tidarbete som inte ingår i ac- kord. Tillägget sätts med utgångspunkt i den enskildes sätt att uppfylla de krav som anställningen och arbetsuppgifterna ställer på honom.

Vägledande för det individuella tillägget är att arbetstagare i sin anställning skall kunna öka sin inkomst till följd av t ex erfaren- het, ansvar, ökad yrkeskunskap och lång anställningstid i före- taget. Företagets värderingsgrunder för individuellt tillägg skall vara tydliga och väl förankrade.

Förslag till kriterier för fastställande av individuellt tillägg fram- arbetas gemensamt mellan arbetsgivaren och MB-grupp/kon- taktombud.

3. Fastställande av löneform

I detta kollektivavtal regleras följande löneformer:

Ackord

Xxxxxx enligt prislista Garantilön

Tidlön

Garantilön Individuellt tillägg

Företaget skall i samråd med berörd(a) anställd(a) skriftligen fastställa gällande löneform.

Kan överenskommelse ej nås är löneformen ackord enligt bi- fogad riksprislista.

4. Byte av löneform

Påbörjad löneform kan gälla visst objekt eller tills vidare intill ny överenskommelse om löneform träffats. Detta skall normalt ske endast vid påbörjande av nytt objekt.

5. Förhandling vid bestämmande av tidlön

Fastställande av arbetstagares tidlön sker efter överenskom- melse mellan arbetsgivare och MB-grupp/kontaktombud samt lokal facklig organisation.

Arbetsgivare respektive MB-grupp/kontaktombud, eller då sådan saknas lokal facklig organisation, kan begära sådan förhandling.

Förhandling rörande sådan överenskommelse skall genomföras skyndsamt och vara avslutad senast 30 dagar efter parts begäran om förhandling.

Löneformen tidlön kan endast tillämpas då skriftlig överens- kommelse om sådan löneform träffats.

6. Central lönenämnd

Kan parterna ej enas vid lokal förhandling om fördelning av tid- lönepott kan frågan hänskjutas till Centrala lönenämnden för av- görande. Detta skall ske senast 3 veckor efter det att den lokala förhandlingen avslutats. Nämnden har att inom 2 månader avgö- ra sådan fråga.

Protokollsanteckning:

Centrala lönenämnden har att avgöra tvister om fördelning av tidlönepotter. Nämnden består av 2 ledamöter från vardera par- ten. Arbetsgivarsidan utser ordförande och arbetstagarsidan ut- ser sekreterare. Om nämnden inte kan enas i tvisten skall nämn- den utse en opartisk ordförande som har utslagsröst. Nämndens utslag är bindande och kan inte överklagas.

§ 2 Garantilön, bestämmelser vid tidarbete i samband med ackord, lägsta individuella tillägg samt sjuk- och helglön

Mom a) 1. Arbetare, som kan förete utlärlingsbetyg eller styrka att han arbetat som målare minst fyra år eller som genom utfö- rande av ett genom kontroll av representanter för de lokala par- terna godkänt arbetsprov styrkt sin yrkeskompetens skall i sam- band med ackord erhålla garantilön enligt följande lönetablå.

Lönetablå 16/5 2007 – 15/4 2008

Ortsgrupp Garantilön/kr Ortsprocent

Stockholm 122,00 5,0

Övriga landet 122,00 0,0

Lönetablå 16/4 2008 – 15/3 2009

Ortsgrupp Garantilön/kr Ortsprocent

Stockholm 127,00 Fastställs efter förhandling

Övriga landet 127,00

Lönetablå 16/3 2009 – 31/3 2010

mellan parterna

-”-

Ortsgrupp Garantilön/kr Ortsprocent

Stockholm 132,00 Fastställs efter förhandling

Övriga landet 132,00

Arbetsmarknadsavgift

mellan parterna

-”-

	Utlärd målare och lärlingar 18 år och äldre	Service- arbetare	Vid permittering samtliga arb.kategorier
År 2007	1 750 öre/tim	1 335 öre/tim	985 öre/tim

Ortsgrupper

Stockholm = Stockholms kommun samt

Stockholms län exklusive Norrtälje kommun.

Övriga landet = Övriga kommuner.

2. Lägsta individuella tillägg. Under avtalsperioden skall lägsta individuella tillägg vara 4 kr.

3. Arbetare, som icke uppfyller något av de i första stycket stipule- rade villkoren, kan endast anställas i enlighet med lärlingsavtalet.

Mom b) Allt arbete, som utföres som tidarbete i samband med ackord, betalas – där ej annat särskilt angives – med den i löne- tablån angivna garantilönen.

Protokollsanteckning:

För stadigvarande sysselsättning med icke traditionellt mål- ningsarbete kan parterna överenskomma om lön per vecka eller längre tidsperiod. Arbetsgivare kan för dylikt arbete anställa annan arbetskraft än vad som angives i avtalets § 2 mom a) 1. Överenskommelse om ackord får jämväl träffas.

Avdrag å veckolön skall ej göras för den minskning av arbets- tiden, som uppkommer genom att arbete ej utföres å helgdagar eller i avtalet fastställda fridagar.

Mom c)

1. Rätt till sjuklön

Den anställdes rätt till sjuklön gäller från och med den första da- gen av anställningstiden. Vid kortare avtalad anställningstid än 1 månad inträder rätt till sjuklön först efter det att anställnings- tiden har uppgått till 14 kalenderdagar.

Sjuklöneperioden är 14 kalenderdagar med sjukanmälnings- dagen som första dag.

Sjuklön utges för tid och i den omfattning, som den anställde va- rit förhindrad att utföra arbete på grund av sin sjukdom och/eller nedsatt arbetsförmåga.

2. Den anställdes anmälningsskyldighet, sjukförsäkran samt krav på läkarintyg

2.1 Sjukanmälan

Den anställde skall anmäla sjukfrånvaro till arbetsgivaren första sjukdagen. Sjuklön skall inte utgå för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet och/eller den nedsatta arbetsförmå- gan. Om den anställde varit förhindrad att göra anmälan och så- dan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört, skall sjuklö- nen dock utges från och med den dag då sjukdomsfallet och/eller den nedsatta arbetsförmågan inträffade. Sjukanmälan bör inne- hålla uppgift om beräknad återgång i arbete. Kan sådan uppgift ej lämnas i samband med sjukanmälan, skall det ske så snart det är möjligt.

2.2 Sjukförsäkran

Den anställde skall i försäkran lämna uppgift om att han är/varit sjuk och i vilken omfattning arbetsförmågan är/varit nedsatt. För- säkran skall lämnas till arbetsgivaren på undertecknad avlönings- nota, eller på annat i företaget fastställt sätt, avseende aktuell löne- period. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut sjuklön innan den anställde har lämnat avlöningsnotan eller motsvarande.

2.3 Läkarintyg

Arbetsgivaren skall utge sjuklön för tid från och med den sjunde kalenderdagen, räknat från dagen efter sjukanmälan, om den an- ställde kan styrka frånvaron för den tiden med läkarintyg eller annat av arbetsgivaren godkänt intyg.

Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren begära att arbets- tagaren skall styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkar- intyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare. Kostnad för sådant av arbetsgivaren begärt läkarintyg, eller in- tyg som utfärdats då arbetsgivaren anvisat viss läkare, ersätts av arbetsgivaren. Xxx den anställde ej styrka sjukfrånvaron med läkarintyg eller annat av arbetsgivaren godkänt intyg utgår ej sjuklön.

I de fall arbetsgivaren enligt lag eller avtal är skyldig påbörja rehabiliteringsutredning skall, på arbetsgivarens begäran, läkar- intyg kompletteras med sjukdomsdiagnos.

3. Beräkning av sjuklön

Sjuklönen utgör nedan angiven del av bibehållen lön som den anställde gått miste om till följd av nedsättningen i arbetsförmå- gan under sjuklöneperioden;

1. Sjuklön utges inte för den första dagen i sjuklöneperioden.

2. 80 procent för tid därefter.

Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det en ti- digare sjukperiod upphörde skall betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden.

Om arbetstagaren under de senaste 12 månaderna ej erhållit sjuklön för dag 1 för sammanlagt 10 dagar, utgör sjuklönen 80 procent för dag 1 under den resterande 12-månadersperioden räknat från den första karensdagen.

Med bibehållen lön enligt ovan avses arbetstagarens genomsnitt- liga timförtjänst enligt senast tillgängliga kvartalsstatistik avse- ende de två senaste kvartalen räknat från sjukdomsfallet.

I övrigt hänvisas till bestämmelserna om löneutbetalning i § 9.

4. Inskränkningar i rätten till sjuklön

Om den anställdes sjukförmåner har nedsatts eller inte utges en- ligt lagen om allmän försäkring skall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.

Xxxxx beslut från Försäkringskassan angående sjukintyg är ar- betsgivaren inte skyldig att utge sjuklön om den anställde inte iakttar vad som har ålagts honom i det beslutet.

5. Sjuklön till smittbärare

Vid frånvaro då arbetaren måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt till ersättning föreligger enligt lagen om ersättning till smittbärare, erhåller arbetaren under sjuklöneperioden 10 procent av bibehållen lön enligt punkt 3.

6. Tystnadsplikt

Tystnadsplikt enligt lag gäller alla som handlägger frågor som rör rätten till sjuklön för de anställda.

7. Tillfällig vård av barn

Vid frånvaro med tillfällig föräldrapenning för vård av barn ut- går lön under högst fem dagar per år och arbetare. Lön utgår med 10 procent av bibehållen lön enligt punkt 3.

8. Föräldralön

En arbetstagare som är tjänstledig på grund av havandeskap, barns födelse eller adoption har rätt till föräldralön från arbetsgi- varen om

– arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd samt

– arbetstagarens anställning fortsätter under minst tre månader efter tjänstledigheten.

Föräldralön utges

– under en månad om arbetstagaren har varit anställd i ett men ej två år i följd och

– under tre månader om arbetstagaren har varit anställd i två år i följd eller mer.

Om föräldraledigheten skulle bli kortare än en respektive tre må- nader utges föräldralönlön inte för längre tid än ledigheten om- fattar.

Föräldralönlön utges med belopp per timme motsvarande 10 procent av bibehållen lön enligt punkt 3.

Föräldralönen utbetalas med halva beloppet när tjänstledigheten börjar och resterande hälft efter det att arbetstagaren har återgått i arbete i tre månader efter tjänstledigheten.

Föräldralön utges inte om arbetstagaren undantas från föräldra- penning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts skall föräldralönen reduceras i motsvarande grad.

Mom d)

1. Rätt till helglön

Helglön utges endast under förutsättning av att den anställde ut- fört arbete för arbetsgivarens räkning under för den anställde gällande fullt arbetstidsmått arbetsdagen närmast före och när- mast efter helglöneberättigad dag.

Beror frånvaro under arbetsdag närmast före eller närmast efter helglöneberättigad dag på av arbetsgivaren skriftligen beviljad ledighet under de 30 första dagarna, semester, permittering, styrkt sjukdom eller olycksfall utges helglön, dock endast i den mån sjukdomen eller olycksfallet inte medfört rätt till ersättning från allmän försäkringskassa.

2. Helglöneberättigade dagar

Helglön utges för följande dagar under förutsättning att de är ar- betsfria och inte infaller på en lördag eller söndag: nyårsdagen, trettondedag jul, långfredagen, annandag påsk, första maj, kristi himmelsfärds dag, nationaldagen, midsommarafton, julafton, juldagen, annandag jul samt nyårsafton. När nationaldagen in- faller på en tisdag respektive torsdag, utgör även den intilliggan- de måndagen respektive fredagen ledig helglöneberättigad dag.

3. Beräkning av helglön

Helglön utges per ersättningsberättigad dag med ett belopp som framräknas genom att det arbetstidsmått som skulle ha gällt för den anställde om den helglöneberättigade dagen hade varit ordinarie arbetsdag, multipliceras med garantilön enligt löne- tablån i mom a).

4. Arbete under helglöneberättigad dag m m

Helglön utges ej för annars helglöneberättigad dag som

– den anställde utfört arbete för arbetsgivarens räkning, eller

– den anställde varit berättigad till ersättning från allmän försäkringskassa, eller

– den anställde erhållit bidrag för studier.

Utförs arbete under helglöneberättigad dag kortare tid än det or- dinarie arbetstidsmåttet för den anställde eller har den anställde endast varit berättigad till mindre än hel ersättning från allmän försäkringskassa för sådan dag, proportioneras helglönen med hänsyn härtill.

5. Utbetalning av helglön

Helglön utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfälle, som avser den avlöningsperiod, inom vilken den helglöneberättigade dagen infaller.

§ 3 Arbetstid

Mom a) 1. Den ordinarie arbetstiden per vecka är 40 timmar och förlägges på måndagar – fredagar. Helgdagar liksom midsom- mar-, jul- och nyårsafton är fridagar. De lokala parterna skall överenskomma om arbetstidens förläggning, varvid beaktas att ordinarie arbetstid förlägges mellan kl 06.30 och 16.30. Träffas ej särskild överenskommelse, utgör arbetstiden 8 timmar per dag måndag till och med fredag.

2. Efter samråd på arbetsplatsen utlägges minst två raster.

3. Efter överenskommelse kan förskjutning av den fastställda or- dinarie arbetstiden ske med högst 3 timmar där arbetsplatsförhål- landena så kräver. För tid utanför den ordinarie arbetstiden utgår från och med 2007-05-16 ett tillägg med 36,35 kronor per timme. Från och med 2008-04-14 höjs beloppet till 37,85 kronor per tim- me samt från och med 2009-03-16 till 39,35 kronor per timme.

4. Den enskilde arbetstagaren äger rätt till 24 timmars arbets- tidsförkortning per år. Efter 2008-04-01 äger den enskilde arbet- stagaren rätt till ytterligare 8 timmars (totalt 32 timmar) arbets- tidsförkortning per år.

Överenskommelse om arbetstidsförkortningens förläggning träffas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Arbetstidsförkortning erhålles i relation till den anställdes faktis- ka anställningstid under det kalenderår varunder arbetstidsför- kortningen kan tas ut.

Protokollsanteckning:

Detta innebär att om en målare tillsvidareanställs under vecka 20 kan man anta att han kommer att vara anställd 32 veckor av 52, dvs 62% av en årsanställning, målaren har då rätt till en ar- betstidsförkortning på 14 timmar och 53 minuter. Om målaren däremot visstidsanställs i tillexempel 3 månader, innebär detta 6 timmars arbetstidsförkortning.

Vid anställning del av kalenderår skall återbetalning av uttagen arbetstidsförkortning ej ske, även om uttaget överskrider an- ställningstidens relation till kalenderåret.

Arbetstid Övertid Ackord

Har ingen eller kortare arbetstidsförkortning uttagits än vad som motsvarar anställningstidens relation till kalenderåret, skall arbetsgivaren utge ersättning för den arbetstidsförkortning som den anställde är berättigad till, med avräkning för redan ut- tagen arbetstidsförkortning.

Har överenskommelse om annan utläggning av arbetstidsför- kortning inte träffats, förläggs arbetstidsförkortningen till dagen efter Kristi himmelsfärds dag och Skärtorsdagen samt dagen före Alla helgons dag alternativt den sista arbetsdagen under ka- lenderåret.

Arbetstidsförkortning som tas ut i anslutning till helglöneberätti- gade dagar kvalificerar för helglön.

Vid uttag av arbetstidsförkortning utgår lön motsvarande den an- ställdes individuella tidlön (garantilön plus individuellt tillägg) enligt § 1 mom d) 2. Efter 2008-04-01 kan den anställde välja att omvandla 8 timmars arbetstidsförkortning till pensionsavsätt- ning i stället för ledig tid.

Protokollsanteckning:

1. Efter överenskommelse mellan ackordslag och arbetsgivare förlägges arbetstiden vid ny- och ombyggnader så att den sam- manfaller med övriga byggnadsarbetares.

2. Vid arbete under jord och i bergrum skall arbetstidens längd anpassas till och kompenseras med vad som gäller för övriga grupper på samma arbetsställe. Vid förkortning av arbetstiden skall inbetalning till Semesterkassan ske som för normal arbetstid.

Mom b) Arbetstiden skall iakttagas av såväl arbetsgivare som arbetare vid utförande av arbete. Detta innebär att vare sig ar- betsgivaren själv eller arbetaren, som utför ”eget arbete”, äger att utföra detta på annan tid än vad i denna paragraf är fastställt. Målningsarbete på den egna verkstaden undantages från denna bestämmelse.

Mom c) 1. Arbetstiden skall börja och sluta på fastställda tider och får ej inskränkas genom tidens användande till annat än ut- förande av åtaget arbete.

§3, §4

2. Förlorad ordinarie arbetstid får icke återtagas genom arbete på övertid utan att övertidsersättning betalas.

Mom d) Arbetare äger rätt att för deltagande i allmänna val samt för utförande av uppdrag för sin organisation erhålla erforderlig ledighet. Om möjligt bör meddelande om sådan ledighet i förväg lämnas arbetsgivaren.

Protokollsanteckning:

Beträffande s k permission hänvisas till sid 88.

§ 4 a Övertid

Mom a) Arbete utöver den i § 3 fastställda ordinarie arbetstiden betraktas som övertidsarbete och skall endast förekomma i un- dantagsfall.

Mom b) 1. Betalning utgår endast för av arbetsgivaren begärt övertidsarbete.

2. Övertidsersättning utgår lika vid såväl ackords- som tidarbete med 75 procent av garantilönen enligt lönetablå §2.

§ 4 b Kompensationsledighet

Inarbetad övertid, dock upp till maximalt 100 timmar, kan sparas och uttagas som kompensationsledighet efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Förläggning av ledigheten görs med hänsyn tagen till verksam- hetens krav och den anställdes önskemål.

Vid överenskommelse enligt ovan utbetalas eventuellt ackords- överskott enligt § 9 mom a) 5. Eventuellt individuellt tillägg ut- betalas på den löneutbetalningsdag som följer omedelbart efter den löneperiod då övertidsarbetet utförts. Garantilön och över- tidsersättning hålls inne för att utbetalas då kompensationsledig- het tas ut.

Varje inarbetad övertidstimme ersätts med 1,75 timme kompen- sationsledighet.

Om anställningen avbryts utbetalas, i anslutning till att anställ- ningen upphör, innestående del av kompensationsledighet multi- plicerat med faktorn 1,75.

§4, §5

Övertid som tas ut som kompensationsledighet under perioden 1 november–30 april ersätts med 2.0 timme per inarbetad över- tidstimme.

Kompensationsledighet enligt ovan ersätts med garantilön.

Exempel:

Om den anställde arbetat 8 timmar övertid erhåller han/hon 14 timmar (alternativt 16 timmar) i kompensationsledighet. Lönen blir då 14 timmar (alternativt 16 timmar) x garantilönen.

§ 5 Ackordsarbete

[med protokollsanteckningar om tidlön vid mom a)-b) och h)]

Mom a) 1. Ackordsarbete bör ej påbörjas förrän andra yrkens ar- beten framskridit så långt att måleriarbetet utan olägenhet kan utföras. Det åligger arbetsgivaren att ombesörja erforderlig ut- rymning av lokalerna och rengöring som är behövlig för att mål- ningsarbetet ej skall hindras.

2. Vid ackordsarbete åligger det såväl arbetsgivare som arbetare att på alla sätt medverka till att arbetet kan utföras rationellt och yrkesmässigt. Rengöring efter andra yrkens arbetare eller xxx- xxxxxx efter arbetets utförande åligger ej arbetaren. I händelse ar- betaren nödgas att för arbetets utförande rengöra eller utrymma lokaler som skall behandlas, skall detta efter överenskommelse parterna emellan utföras som tidarbete.

3. Om måleriarbete vid ny- eller ombyggnad inte kan utföras ra- tionellt skall förhandling ske med ackordslaget om tillägg till prislistans priser så att skälig kompensation erhålles för det hin- der i arbetet som föreligger. Förhandlingar kan begäras när helst under arbetets gång det uppstår hinder eller sådan olägenhet att ett rationellt måleri ej kan bedrivas.

Mom b) 1. Då ackordsarbete påbörjas skall skriftlig överenskom- melse om ackordets omfattning träffas, framkomligheten kontrol- leras och resesätt bestämmas. Samtidigt skall arbetsgivarna av- lämna skriftlig arbetsbeskrivning upptagande de behandlingar som skall utföras och de behandlingsmetoder som skall tillämpas.

Erfordras ändring av arbetsbeskrivning under arbetets gång skall skriftlig överenskommelse härom träffas mellan arbetsgivare och ackordslag.

Föreskrivs behandlingar eller behandlingsmetoder som ej är prissatta i prislistan bör om möjligt överenskommelse om pris träffas innan arbetet påbörjas.

2. Lämnar arbetsgivaren ej arbetsbeskrivning inom fyra dagar efter det att ackordet påbörjats, eller om ändringar i lämnad ar- betsbeskrivning under arbetets gång ej skriftligen delgivits arbe- tarna och tvist efteråt uppstår om hur arbetet utförts eller skulle ha utförts, åligger det arbetsgivaren att styrka att annan order om arbetet givits än vad arbetaren uppger. Kan detta ej ske, skall ar- betarens uppgift om arbetets utförande äga vitsord och uppgörel- se ske på grundval härav. Dock skall icke i något fall arbete beta- las som kan styrkas ej av arbetaren blivit utfört.

3. I de fall arbetsgivaren icke lämnar arbetsbeskrivning och arbetaren i stället upprättar sådan som ledning för ackordets uppmätning, äger arbetaren rätt att debitera 6 kronor för varje i ackordsräkningen påbörjat tusental kronor, dock ej då ackords- räkningens slutsumma icke överstiger 200 kronor eller när en- dast en behandling på arbetet utförts.

Protokollsanteckning:

Vad i moment a) och b) ovan anges beträffande planering, fram- komlighet och organisation av arbetet/arbetsplatsen gäller i tillämpliga delar även vid arbete på tidlön.

Mom c) Vid ombyggnadsarbeten, omfattande reparationsarbe- ten eller nybyggnader, där en skriftlig arbetsbeskrivning saknas och är svår att upprätta med hänsyn till de skiftande behandling- arna, kan överenskommelse träffas med arbetsgivaren om att en av ackordslaget är närvarande vid uppmätningen för att delge mätaren hur arbetet utförts. Den tid som därvid åtgår, ersätts av arbetsgivaren enligt samma grunder som för övrigt tidarbete.

Finner parterna på arbetsplatsen det nödvändigt med viss prövo- tid av nya arbetsmetoder, som arbetsgivaren önskar införa, skall

överenskommelse träffas om den ersättning som skall utgå under tid som dessa prov utförs.

De valda arbetsmetoderna och ackordets omfattning bör möjlig- göra att arbetet utförs på ett rationellt sätt.

Är ackordsarbetet av sådan omfattning att det ej beräknas kunna slutföras inom 13 arbetsveckor kan delmätning ske, lämpligen var 10:e arbetsvecka.

Vid delmätning utbetalas 75 procent av överskottet. Innestående belopp fördelas vid slutreglering av ackordet.

Protokollsanteckning:

Arbetsbeskrivning skall vara maskinskriven eller tydligt handskriven och i text eller punkter ange de behandlingar, eller behandlingsserier enligt huvudorganisationernas s k Samtabell, som skall utföras på arbetet. Arbetsbeskrivningen skall vara da- terad samt undertecknad av arbetsgivaren eller dennes ställ- företrädare.

Hus-AMA gäller som arbetsbeskrivning därest s k mall (koderna uttryckta i text eller prislistepunkter) bifogas.

Mom d) 1. Måste arbetet avbrytas på grund av otjänlig väderlek, materialbrist eller bristande framkomlighet utgår garantilön un- der avbrottet.

Protokollsanteckning:

För att erhålla ersättning är arbetaren skyldig att omgående till arbetsgivaren anmäla avbrottet. Det åligger arbetaren att åta sig anvisat arbete. Om avbrottet omfattar hel dag gäller regler- na om permittering.

2. Avstannar ackordsarbete under längre tid än sex arbetsdagar eller vid naturhinder 14 arbetsdagar, kan överenskommelse träffas om att utfört ackordsarbete avmäts och i fastställd ord- ning likvideras.

Mom e) Har obligatoriska behandlingar icke utförts i enlighet med avtalets bestämmelser skall ett belopp motsvarande priset för sålunda icke utförda behandlingar av arbetsgivaren inbetalas

till skiljenämnden. Har av någon anledning beloppet utbetalats till ackordslaget kan ytterligare krav icke resas mot arbetsgiva- ren. Har ackordslaget icke utfört behandlingar som beordrats i erhållen arbetsbeskrivning skall arbetet göras om, varvid ackordslaget skall svara för löne- och materialkostnad. Kan ar- betet av praktiska skäl icke göras om, skall ett belopp motsva- rande priset för sålunda icke utförda behandlingar avdras från ackordsräkningen. Kan dylikt belopp icke gottgöras beställaren, skall det inbetalas till skiljenämnden, som då avgör hur det skall förfaras med beloppet.

Mom f) 1. Vid ackordsarbete äger arbetaren att på avlönings- dagen erhålla förskott med garantilön enligt tabellen i § 2.

Denna lön är garanterad, såvida arbetaren ej misskött arbetet.

2. Allt arbete som är prissatt i ackordsprislistan skall, med un- dantag för vad som anges i anslutning till § 5, mom f) 3 och mom

j) 4 samt mom m) utföras på ackord i enlighet med de i prislistan angivna bestämmelserna och härvid skall tillämpas den för varje ortsgrupp fastställda ortsprocenten.

3. Vid reparations- och liknande arbeten av mindre omfattning och arbeten belägna på avlägsna platser kan arbetsgivare och ar- betare överenskomma om tid- eller ackordsarbete.

Protokollsanteckning:

1. Parterna är ense om att med mindre omfattning avses arbeten med en varaktighet av högst 24 arbetstimmar.

Vid arbete på avlägset belägna platser, vilket beräknas ta längre tid än 24 arbetstimmar, kan överenskommelse träffas om att det skall utföras som tidarbete, därest organisationerna godkänt detsamma.

2. Lokalt får överenskommelse om utökning av 24-timmars- regeln göras efter anmälan till huvudorganisationerna.

3. För specialiserad produktion kan parterna upprätta sär- skilda avtal.

4. Vid arbeten med epoxi- och isocyanatmaterial skall överens- kommelse om lönevillkor i varje särskilt fall träffas de lokala eller centrala parterna emellan.

Mom g) 1. I de fall vissa behandlingar icke lämpligen kan ut- föras i samband med övrigt målningsarbete, kan följande arbeten utföras som särskilda ackord:

– Oljning eller schellackering och grundning av snickerier, underbehandlingar till och med slipstrykning av nya bågar och balkongdörrar med därtill hörande karmar.

– Strykning av hel yta eller baksida av radiator med tillhörande rör och fästen.

– Behandling av yta bakom radiator med därå befintliga fästen och konsoler.

– Spackling eller sprutning av tak och väggar med sandspackel- färg.

– Behandling av mur i skåp och garderober, då denna kan ske innan skåpen respektive garderoberna monterats.

– Spänning av väv och makulering därå.

– Behandling av taksprång, när denna sker före uppsättningen.

– Detaljer, som normalt tillhör ackordet, men som målningsbe- handlas – sprutas eller doppas – på verkstad eller annan lokal.

2. För erforderlig komplettering av ovannämnda särskilda ackordsarbeten, som utförs av efterföljande ackordslag, träffas överenskommelse om pris innan kompletteringsarbetet påbörjas.

Mom h) Vid ackord av sådan storlek, att tre eller flera arbetare är sysselsatta därå, skall för arbetet finnas en s k lagbas, vilken ut- ses av ackordslaget efter samråd med arbetsgivaren. Utökning eller minskning av ackordslaget sker likaså efter samråd; i detta fall mellan arbetsgivaren och lagbasen.

Lagbasens uppgifter är att fördela arbetsuppgifterna inom ac- kordslaget, med beaktande av arbetsrotation för att minska ris- kerna för förslitningsskador. Vidare att ha tillsyn över material

samt att beställa kompletterande material i mindre omfattning från arbetsgivaren. I lagbasens uppgifter ingår likaså att aktivt verka för hög kvalitetsnivå genom att bevaka framkomligheter- na och tillse att måleriarbetet utan olägenhet kan utföras.

I lagbasens arbetsuppgifter kan ingå att beräkna och beställa allt material och att handha materialförråd och maskinell utrustning.

Lagbasen kan, efter överenskommelse med arbetsgivaren, vara denne behjälplig med administrativt arbete, vid överläggningar eller förhandlingar med beställare, arkitekter, kontrollanter etc och andra liknande uppgifter. Överenskommelse gällande om- fattningen av lagbasens arbetsuppgifter samt beräknad tidsåt- gång för dessa bör träffas före ackordets påbörjande.

Tidsomåtgårförlagbasensarbetsuppgifterersättsmedaktuellga- rantilön plus 25,95 kronor per timme från och med 2007-05-16. Från och med 2008-04-16 höjs beloppet till 27,05 kronor per timme samt från och med 2009-03-16 till 28,10 kronor per tim- me. Denna ersättning tillföres ackordet.

Protokollsanteckning:

Vad som i detta moment anges beträffande lagbas och lagbasens arbetsuppgifter - dock ej ersättningen för dessa arbetsuppgifter - gäller även i tillämpliga delar vid arbete på tidlön.

Mom i) 1. Under utförande av åtaget ackordsarbete må arbetaren ej utan arbetsgivarens medgivande frångå sitt ackord. Ej heller må arbetaren skiljas från ackord i annan mån än mom j) anger.

2. Allt måleriarbete å utlämnat ackord utförs av den eller dem som åtagit sig ackordet (= ackordslaget) och har dessa rättighet och skyldighet att färdigställa ackordet, men äger arbetsgivaren rätt att tillsätta flera arbetare, därest de förra ej till förut utsatt tid synes medhinna detsamma. I sådant fall skall överenskommelse träffas mellan arbetsgivaren och lagbas.

3. Nödvändiggörs minskning av ackordslag, bör detta ske ge- nom överenskommelse mellan arbetsgivaren och lagbas.

4. Kan ej sådan överenskommelse träffas, skall den eller de i ackordslaget sist intagna arbetarna först lämna ackordslaget.

Mom j) 1. Arbetare skall endast i undantagsfall flyttas från på- gående ackord.

2. Arbetare är dock skyldig att frångå sitt ackord för utförande av arbete i mindre utsträckning utanför det pågående ackordet.

3. I sådant fall kan överenskommelse om annan ackordsform träffas.

4. Xxxxxxxxxx äger rättighet och skyldighet att utföra på ackor- det erforderliga kompletterings- och bättringsarbeten, då dessa kan utföras i samband med ackordsarbetet. För sådant arbete kan överenskommelse om ackordspris träffas. Kan överenskommel- se om ackordspris ej träffas ersätts arbetstagaren med garantilön.

5. Tidarbete skall specificeras på avlöningsnotan genom angivan- de av vilken tid som åtgått för varje slag av sådant arbete. Om ar- betsgivaren inom 12 dagar efter den å avlöningsnotan upptagna sista arbetsdagen gör anmärkning mot notan på grund av att å den- na upptaget tidarbete ej är specificerat och arbetaren oaktat an- märkningen ej lämnar sådan specifikation vid förstkommande av- löningstillfälle, betraktas tiden som ackordstid. Ändrar arbetsgi- varen specificerat tidarbete å notan, skall han å sin sida i arbeta- rens avlöningsbesked lämna skriftlig specifikation av ändringen.

6. För tidarbete tillförs (ackordsräkningen) garantilön enligt tabellen i § 2.

Efter det att förskottslönen dragits av från ackordsräkningens slutsumma, fördelas eventuellt överskott lika på samtliga tid- och ackordstimmar (fördelningstid).

Mom k) Då avtalet efter uppsägning av endera parten upphört att gälla skall, därest överenskommelse ej ingåtts om nytt avtal eller annan överenskommelse träffats mellan organisationerna, upp- mätning av ackorden ske och intjänta arbetslöner utbetalas inom den tid avtalet stipulerar, oavsett om ackordet är färdigt eller ej.

Mom l) 1. Om arbetare utan arbetsgivarens och ackordslagets skriftliga medgivande eller utan laga förfall frångått ackordet, är hans rätt till del av överskott förverkad. Samma gäller då samt- liga innehavare av ett ackord utan arbetsgivarens medgivande frångått ackordet.

2. Överskott, som hänför sig till nämnda arbeten, inbetalas till arbetarnas organisation, i den mån detsamma ej åtgår till arbets- löner för färdigställande av ackordet. Sådant förverkat överskott skall företrädesvis användas till stipendier och premier åt lär- lingar eller för andra åtgärder som befrämjar yrkesutbildningen.

Mom m) 1. Vid behandlingar där de i prislistan angivna prissätt- ningarna ej är tillämpliga, kan representanter för de lokala parter- na träffa överenskommelse om ackordspris eller tillägg till respektive avdrag från de i prislistan upptagna ackordspriserna. Sådan prissättning kan även hänskjutas till huvudorganisatio- nerna.

2. Vid objekt, där förutsättningarna i väsentlig grad avviker från de i prislistan angivna, kan överenskommelse om annan ackordsform träffas mellan de lokala parterna. Vid behov kan även de centrala parterna medverka.

3. När arbeten enligt § 6, mom a) 3 utförs träffas överenskom- melse om lön mellan arbetsgivare och arbetare.

Mom n) 1. Anmärkningar mot utfört arbete skall påtalas av ar- betsgivaren senast 12 arbetsdagar efter det arbetet avslutats.

2. Finns anledning anta att den eller de arbetare, som utfört ett arbete mot vilket befogade anmärkningar gjorts, ej kan ställa ar- bete i godtagbart skick, kan representanter för de lokala organi- sationerna medge, att annan arbetare får färdigställa arbetet. Organisationernas representanter kan även fastställa det belopp arbetsgivaren äger att innehålla av eventuellt överskott på ackor- det för dess färdigställande. Därvid skall även överenskommelse träffas om arbetsformen för den eller de arbetare, som skall fär- digställa arbetet.

§5, §6, §7

Semester

Mom o) 1. Anses risk föreligga att arbetare icke skall i avtals- enlig ordning erhålla sin arbetslön, äger arbetarnas organisation att av arbetsgivaren fordra tillfredsställande garanti för arbets- löner samt avtalade ersättningar och avgifter.

2. Underlåter arbetsgivaren att lämna garanti, äger arbetarorga- nisationen rätt att vidta åtgärder (arbetsnedläggelse) utan att iaktta lagstadgat varsel. Arbetsgivarens organisation eller, där sådan ej finns, vederbörande arbetsgivare, skall dock först underrättas.

§ 6 Undantagsbestämmelser

1. Från ackordstillämpning kan bättringsarbeten undantagas. Detta gäller även för sådana bättringsarbeten, som utföres i sam- band med tvättning för gott.

2. Som bättringsarbete räknas sådana arbeten, där inte hela arbetsstycket ommålas. I dylika fall räknas som arbetsstycke dörrsida, karm med foder, fönsteromfattning, fönsterbåge, vägg, tak, lister etc.

3. Ådring, marmorering, dekorering, speciallasering, polering samt nedslipning för polering, som icke är prissatt, kan likaså undantagas. Vidare kan uppläggning av faser, lister, band, fält, streck och dylikt samt övrig dekorativ ytbehandling undantas.

4. Även arbete å roddbåtar, ångslupar, mindre segel- och motor- båtar kan undantagas.

§ 7 Semesterbestämmelser

Semesterlagen gäller med följande förtydliganden, avvikelser och tillägg.

Mom a) Semesterledighet och semesterlön

1. Med semesterår avses tiden från och med den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Intjänandeår utgörs av kalenderår före semesterår.

2. Arbetstagare har rätt till 25 semesterdagar varje semesterår utom i fall som avses i lagens 5 §.

Under semesterledighet skall arbetstagare ha semesterlön i den mån han har intjänat sådan under intjänandeåret. Arbetstagare får avstå från rätt till semesterledighet som ej är förenad med semesterlön.

Arbetstagare som byter anställning har rätt till semesterledighet i den nya anställningen endast i den mån han ej redan fått sådan ledighet.

3. Semesterdagar med semesterlön framräknas genom att de timmar under intjänandeåret, för vilka lön utbetalats, divideras med det tal som framkommer då arbetstagarens avtalade ordi- narie årsarbetstid divideras med 25. Aktuell dividend för heltids- arbetande (1 600 timmar per år) är 64.

Protokollsanteckning:

Vid beräkning enligt ovan inräknas ej tid för vilken restidsersätt- ning utbetalats enligt § 8 Mom b) för resor till och från arbets- plats.

4. Semesterledighet beräknas i hela dagar. Lördag och söndag räknas ej som semesterdagar och ej heller helgdag samt påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton.

Mom b) Förläggning av semesterledighet

Om ej annat har avtalats, skall semesterledigheten förläggas så, att arbetstagare får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under april – oktober. Även utan stöd av avtal får sådan semesterperiod förläggas till annan tid, när särskilda skäl föranleder det.

Mom c) Semesterlön

1. Semesterlönen utgör 12,8 procent av arbetstagarens under in- tjänandeåret förfallna lön i anställningen.

2. Semesterlön utgår även för frånvaro som är semesterlöne- grundande.

Mom d) Semesterlönegrundande frånvaro

Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när fråga är om

1. ledighet på grund av sjukdom i den mån frånvaron under in- tjänandeåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada,

2. ledighet enligt föräldraledighetslagen (1995:584) dels under tid för vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels under tid för vilken för- äldrapenning utges i anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§ samma lag, i den mån frånvaron för varje barn, eller vid flerbarnsbörd sammanlagt, inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder, 180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10, 10a, 11 och 11a §§ samma lag.

3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om ar- betstagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, i den mån frånvaron under in- tjänandeåret icke överstiger 180 dagar,

4. ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till semesterlön, om arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd eller vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349), särskilt utbildningsbidrag eller ersättning till deltagare i teckenspråksut- bildning för vissa föräldrar (TUFF) eller om utbildningen till vä- sentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet samman- hängande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar,

5. ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller repetitionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvars- plikt, om frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 60 dagar,

6. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare, eller

7. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 45 dagar.

Har arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit frånvarande från arbetet utan längre avbrott i frånvaron än fjor- ton dagar i en följd under två hela intjänandeår, grundar därefter infallande dag av frånvaroperioden inte rätt till semesterlön. I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.

Vid semesterlönegrundande frånvaro är arbetstagaren skyldig att genom intyg av läkare eller uppgift från försäkringskassa eller intyg från ansvarig utbildningsanordnare, styrka att frånvaron berott på någon av de i punkterna 1–7 ovan angivna orsakerna.

Vid sjukdom enligt punkt 1 ovan som regleras enligt 2 § mom c) är dock den anställde skyldig att styrka frånvaron med skriftlig sjukförsäkran eller med läkarintyg eller uppgift från försäkrings- kassan.

För att frånvaron i sådant fall skall vara semesterlönegrundande skall läkarintyg eller uppgift från försäkringskassa eller beträf- fande frånvaro på grund av studier intyg från ansvarig utbild- ningsanordnare enligt av parterna fastställt formulär, lämnas till arbetsgivaren senast tre veckor efter återkomsten i arbetet, så- vida arbetstagaren ej kan styrka giltigt hinder härför. Arbets- tagare som är borta från arbetet över årsskifte, är skyldig att förete läkarintyg eller uppgift från försäkringskassa senast den 20 januari avseende tiden fram till årsskiftet.

Mom e) Måleribranschens Semesterkassa (gäller t o m 2007-12-31)

1. Måleribranschens Semesterkassa är bildad av Målaremästar- nas Riksförening och Svenska Målareförbundet.

2. Arbetsgivare skall till Måleribranschens Semesterkassa inbe- tala arbetstagaren tillkommande semesterlön. Inbetalning skall ske på nedan angivet sätt och avse samtliga semesterlöner som intjänats under de perioder, för vilka lön utbetalats närmast före- gående kvartal.

För månaderna: Senaste inbetalningsdag: januari – mars 28 april

april – juni 28 juli

juli – september 28 oktober

oktober – december 28 januari (efterföljande kalenderår)

Inbetalningen skall ske genom att beloppet senast den 28:e i re- dovisningsmånaden hålls disponibelt antingen på till bankgiro knutet eget bankkonto, varifrån beloppet genom automatisk

överföring tillförs Semesterkassan, eller på av Semesterkassan anvisat bankgirokonto nr 10 18 03–5. Genom Semesterkassan tillsänds varje arbetsgivare ett särskilt utfärdat inbetalningskort.

Infaller inbetalningsdagen på helgdag eller fridag enligt § 3 mom

a) ändras inbetalningsdagen till närmast föregående vardag.

3. För sådan semesterlönegrundande frånvaro, varom ovan i mom d) stadgas, skall arbetsgivare, så snart arbetstagare styrkt frånvarotidens längd, anmäla fråvarotiden för gottskrivning av arbetstagarens semesterlönesaldo hos Semesterkassan. Anmälan sker på särskild blankett som tillhandahålles av Semesterkassan. Anmälan om sådan frånvaro åtföljd av intyg insändes till MKA, Måleribranschens Konto för Arbetsmarknadsavgifter.

4. Arbetsgivare skall för varje kvartal upprätta kvartalsredovis- ning. Senast den 25:e i den månad som följer närmast efter det kvartal som skall redovisas, skall arbetsgivaren till Semesterkas- san insända kvartalsredovisningen. Redovisningsblanketten till- handahålls av Semesterkassan. Arbetsgivaren kan även via Se- mesterkassans webbplats eller på fil, enligt specifikation från Semesterkassan, avlämna sin redovisning.

5. Arbetstagare har rättighet att hos sin lokala avdelning kontrol- lera arbetsgivarens inbetalningar.

Mom e) Måleribranschens Semesterkassa (gäller fr o m 2008-01-01)

1. Måleribranschens Semesterkassa är bildad av Målaremästar- nas Riksförening och Svenska Målareförbundet.

2. Arbetsgivare skall till Måleribranschens Semesterkassa inbe- tala arbetstagaren tillkommande semesterlön. Inbetalning skall ske på nedan angivet sätt och avse samtliga semesterlöner som intjänats under de perioder, för vilka lön utbetalats närmast före- gående kvartal.

För månaderna: Senaste inbetalningsdag: januari – april 28 maj

maj – augusti 28 september

september – december 28 januari (efterföljande kalenderår)

Inbetalningen skall ske genom att beloppet senast den 28:e i re- dovisningsmånaden hålls disponibelt antingen på till bankgiro knutet eget bankkonto, varifrån beloppet genom automatisk överföring tillförs Semesterkassan, eller på av Semesterkassan anvisat bankgirokonto nr 10 18 03-5. Genom Semesterkassan tillsänds varje arbetsgivare ett särskilt utfärdat inbetalningskort.

Infaller inbetalningsdagen på helgdag eller fridag enligt § 3 Mom a) ändras inbetalningsdagen till närmast föregående var- dag.

3. Arbetsgivaren skall senast den 28 januari året efter intjänan- deåret till Semesterkassan inbetala sådan semesterlön som är att hänföra till arbetstagares semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret.

4. Arbetsgivare skall till Semesterkassan insända redovisning i enlighet med de anvisningar Målaremästarnas Riksförening och Svenska Målareförbundet meddelar. Redovisningsblanketten tillhandahålls av Semesterkassan. Arbetsgivaren kan även via Semesterkassans Webbplats eller på fil, enligt specifikation från Semesterkassan, avlämna sin redovisning.

5. Arbetstagare har rättighet att hos sin lokala avdelning kontrol- lera arbetsgivarens inbetalningar.

Mom f) Påföljd

1. Har inbetalning av semesterlön inte verkställts på föreskrivet sätt enligt mom e) 2. och arbetsgivaren inte efter skriftlig anma- ning verkställer inbetalning inom fem dagar, skall han som ska- destånd till arbetstagarnas lokala organisation inbetala ett belopp motsvarande 15 procent av det till betalning förfallna semester- lönebeloppet.

Protokollsanteckning:

Parterna är överens om att Semesterkassans styrelse kan utfär- da anvisningar som, på grund av arbetsgivarens försummelse, ålägger denne att inbetalningar enligt mom e) 2. ovan skall ske med annan periodicitet och istället vara Semesterkassan tillhan- da senast den 28:e i varje månad.

2. Arbetstagarnas organisation kan dessutom, sedan arbetsgiva- rens organisation skriftligen underrättats därom och inbetalning av till betalning förfallna semestermedel samt eventuellt skade- stånd inte omedelbart skett, vidtaga indrivningsblockad eller andra åtgärder mot den felande.

3. Underlåter arbetsgivare att insända redovisning inom ovan föreskriven tid, är han skyldig att erlägga ett skadestånd, upp- gående till 25 kronor per sådan kalenderdag, varmed tiden över- skridits. Skadestånd skall inbetalas till arbetstagarnas lokala organisation.

Mom g) Utbetalning av semesterlön

1. Semesteruppgift innehållande antalet semesterlöneberättiga- de semesterdagar, sparade semesterdagar och intjänad semester- lön utsändes till arbetstagaren i slutet av mars.

2. Semesterlön utbetalas för intjänad semesterledighet, dock för högst 20 betalda semesterdagar, vid den tidpunkt som anges på semesteruppgiften. Utbetalningen infaller som regel under veck- orna 23 eller 24.

3. För semesterledighet som utläggs tidigare än ordinarie utbe- talningsdag samt vid utläggning av betalda semesterdagar utöver de 20 första, utbetalas semesterlön motsvarande den utlagda se- mesterledighetens längd efter anmälan till arbetsgivaren senast 10 arbetsdagar före ledighetens början. Arbetsgivaren skall be- styrka den utlagda semestern och vidarebefordra sådan anmälan till Semesterkassan.

4. Semestermedel utbetalas ej vid annan tidpunkt eller för annat ändamål än som är angivet i dessa semesterbestämmelser.

5. Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön kan av överskjutande sådana dagar spara en eller flera till ett senare semesterår. Arbetstagaren skall i så fall före den 15 maj anmäla till arbetsgivaren att han ämnar spara semesterdagar.

Mom h) Förlust av rätt till semesterlön

1. Utförandet av avlönat måleriarbete för annans räkning får ej under några förhållanden förekomma under semestertiden. Brott

§7, §8

mot denna bestämmelse kan medföra återbetalningsskyldighet till Semesterkassan av uttagen semesterlön.

2. Skulle arbetstagare ej inom den i mom a) 1. angivna tidsrym- den uttaga semester eller semesterlön, är han semesterlönen för- lustig (gäller ej sparade medel enligt mom g) 5.) och överföres därvid för honom insatta semestermedel till av huvudorganisa- tionerna beslutat ändamål. Semesterkassans styrelse kan på särskild framställning från kontoinnehavaren pröva och avgöra huruvida sådana semestermedel ändå skall tillkomma denne.

§ 8 Resor och traktamente

Mom a) 1. Vid dagliga resor mellan arbetstagarens fasta bostad och arbetsplatsen utom arbetstiden utges reskostnadsersättning på ett minsta avstånd från bostaden om 5 km enkel resväg. Rätt till ersättning föreligger upp till dag- och natt-traktamentsnivå enligt Mom b) 3.

Reskostnadsersättning utges enligt följande:

Vid körning med egen bil 1:80 kr/km resväg

Vid resa med annat färdmedel

Ersättning för styrkta, faktiska kostnader, med billigaste färdme- del upp till ett högsta belopp om 1:80 kr/km resväg.

2. Reskostnadsersättningen utgör också ersättning för transport av arbetsgivaren tillhörigt material

3. Då tiderna för tillgängliga kommunikationsmedel icke sam- manfaller med den ordinarie arbetstiden, kan överenskommelse träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare om sådan reglering av arbetstiden att onödig väntetid undviks. I sådana fall betraktas den överenskomna arbetstiden som ordinarie arbetstid.

4. Till arbetstagare för vilka företagets verkstad, kontor, filial eller annan liknande anläggning utgör den naturliga bas från vilken arbetstagarna huvudsakligen utgår till olika arbetsplatser och/el- ler där arbetstagarna utför huvuddelen av sitt arbete utges ej reskostnadsersättning enlig ovan.

Kommentar: Reskostnadsersättningen följer Skatteverkets anvisningar för skattefri ersättning. Sök aktuell uppgift på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx – Sök på ”Traktamenten och andra kostnadsersättningar”.

Protokollsanteckning:

Resor

Med resväg avses kortast farbara väg mellan bostad och ar- betsplats.

Traktamente

Mom b) 1. Om anställd arbetstagare inte lämpligen kan företaga dagliga resor till arbetsplats, kan arbetsgivaren överenskomma med arbetstagaren att bostad skall anskaffas på arbetsorten. I så fall erhåller arbetstagaren garantilön jämte fri resa till arbetsplat- sen vid arbetets början och åter vid arbetets slut. Dessutom erhål- ler han traktamente.

2. Arbetstagare, som av arbetsgivare eller dennes ställföreträda- re utlovas anställning vid arbetsplats som är så belägen, att han måste bo i en på orten anskaffad bostad på grund av att hemresa ej kan ske varje dag, erhåller för den tid han vistas på arbetsorten för att utföra arbetet traktamente och reseersättning efter samma grunder som angives i stycke 1.

Anm. Med utlovad anställning avses att arbetstagaren före avresan till arbetsp- latsen erhållit besked om , att han där kommer att beredas arbete om han instäl- ler sig på platsen.

Arbetstagare, som utan löfte om anställning skaffar sig bostad på främmande ort och där söker och erhåller arbete, är inte berättigad till traktamente.

3. Traktamente utgår per dygn vid arbete på ort – förrättningsort – belägen minst 50 kilometer från den fasta bostaden, under förut- sättning att övernattning skett och att hemresa inte kunnat ske.

Dagtraktamente utgår med 200 kronor. Därjämte utgår nattrakta- mente med 100 kronor vid varje övernattning om arbetsgivaren inte tillhandahåller logi.

Påbörjas resa senare än kl 12.00, eller avslutas hemresa före kl. 19.00, utgår halvt dagtraktamente för den dagen.

4. Traktamente utgår även för lördag, söndag och helgdag, såvi- da inte arbetsgivaren bekostar hemresa över dessa dagar.

§8

5. Dagtraktamente kan efter överenskommelse mellan arbetsgi- varen och arbetstagaren utbytas mot fri kost. Reducering av dag- traktamente sker därvid enligt följande:

Arbetsgivaren tillhandahåller Reducering av dagtraktamente

Xxxxxxx, lunch och middag 180 kronor Lunch och middag 140 kronor

Lunch eller middag 70 kronor

Protokollsanteckning:

Parterna är ense om att traktamentesbelopp, kostförmånsav- drag och reskostnadsersättning skall följa Skatteverkets vid var tid gällande rekommendationer.

6. Arbetstagare, som är berättigad till traktamente, skall erhålla sådant även för dag, då han på grund av olycksfall eller sjukdom är oförmögen att arbeta. Arbetstagare är skyldig att inom två da- gar anmäla inträffad arbetsoförmåga. Sker ej detta , har han inte rätt till traktamente. Arbetstagaren är skyldig att med läkarintyg styrka arbetsoförmågan om arbetsgivaren begär detta. Om sjuk- dom inte förhindrar hemresa, kan arbetsgivaren beordra arbets- tagaren att resa hem på arbetsgivarens bekostnad.

Protokollsanteckning:

Vid arbete på skärgårdsöar med bristfälliga kommunikationer, kraftverksanläggningar i ödebygder eller andra avlägset beläg- na arbetsplatser skall arbetsgivaren – såvida arbetsgivaren och arbetstagaren inte överenskommer om att traktamente skall utgå

– tillhandahålla kost och logi åt arbetstagare, som är bosatta på sådant avstånd från arbetsplatsen att daglig hemresa inte rimli- gen kan företagas.

7. I sådana fall som avses i detta moment erhåller arbetstagaren vid avbrott i arbetet för semester ersättning för färdbiljett avse- ende företagna resor från bostadsorten vid semesterns början och från bostadsorten till arbetsplatsen vid semesterns slut.

Längre resor

Mom c) 1. Sker resa på järnväg, skall den företagas i andra klass. Vid resa nattetid är arbetstagare berättigad till sovvagn på järn- väg och i andra klass.

2. Sådan ersättning som omnämns i mom b) utgår för högst åtta timmar per dygn. Då sovplats erhålles utgår ente ersättning för tiden mellan kl 22.00 och 06.00.

Resor under arbetstid

Mom d) Arbetare, som beordras att under arbetstid förflytta sig från en arbetsplats till en annan för att utföra arbete eller som el- jest beordras företaga resa under ordinarie arbetstid, erhåller er- sättning med tidlön för den res- eller gångtid som åtgår jämte reskostnadsersättning enligt Mom a) 1.

2. Xxxxxxxxxxxxx har ej rätt att fordra att hos honom anställd per- sonal använder egen bil i tjänsten. Arbetstagare har ej rätt att fordra att få använda egen bil i tjänsten.

Debitering

Mom e) 1. Ersättningar enligt denna paragraf skall uppföras på av- löningsnotan och betalas samtidigt med avlöningen. Samma gäl- ler när ersättning för gångtid, restid och färdbiljett förekommer.

Protokollsanteckning:

Iakttar arbetstagare inte avtalsenlig arbetstid reduceras såväl rese- som traktamentsersättningen i proportion till arbetad tid.

Gemensamma regler

Reskostnadsersättning då arbetstagare flyttar sin fasta bostad

Mom f) Då tillsvidareanställd flyttar sin fasta bostad bör arbets- givaren träffa skriftlig överenskommelse om förutsättningarna för att tillämpa bestämmelserna om reskostnadsersättning enlig

§8 Mom a).

Om sådan överenskommelse inte kunnat träffas gäller följande: Arbetstagare, som flyttar sin fasta bostad inom en radie på 75 km från den bostad som arbetstagaren flyttar ifrån är belägen, blir be- rättigad till reskostnadsersättningar enligt i Mom a) angivna förut- sättningar, med utgångspunkt från den nya fasta bostaden, efter slutförande av det måleriprojekt som pågick vid flyttningen och där den anställde arbetar, dock tidigast 3 månader efter flyttningen.

Arbetstagare som flyttar utanför en radie på 75 km från den bostad som arbetstagaren flyttar från är belägen och därmed får längre

resväg, blir endast berättigad till högre ersättning efter särskild överenskommelse med arbetsgivaren.

Om arbetstagare, som uppbär reskostnadsersättning enligt Mom

a) flyttar sin bostad närmare arbetsplatsen erhåller han/hon det lägre beloppet från och med den dag flyttningen sker.

Anm. Arbetstagare är aldrig berättigad till högre ersättning än för faktisk res- väg.

Traktamente då arbetstagare flyttar sin fasta bostad

Mom g) Om arbetstagare, som uppbär traktamente, enlig Mom b), flyttar sin fasta bostad och avståndet därvid blir kortare än 50 km enkel färdväg, upphör rätten till traktamente från och med den dag då flyttningen sker.

Flyttning av fast bostad

Mom h) Arbetstagare är skyldig att omgående till arbetsgivaren anmäla flyttning av sin fasta bostad.

Anställningens ingående

Mom i) Vid nyanställning, då arbetstagarens fasta bostad är så belägen att daglig hemresa ej kan ske, skall om ej annat överens- kommes, arbetsgivaren och arbetstagaren fastställa tillfällig bostad (adress) på den främmande orten. Den tillfälliga bostaden är därefter att betrakta som arbetstagarens fasta bostad vid tillämpningen av §8.

Vid arbete på den ort där arbetstagaren har sin fasta bostad tillämpas huvudregeln i §8 beträffande reskostnadsersättning och traktamenten.

Anm. För vissa orter gäller lokala resebestämmelser som fastställs genom lokala överenskommelser.

§ 9 Avlöning

Mom a) Löneutbetalningsdag, löneperiod m m

1. Lön utbetalas den 25:e i var månad.

Infaller löneutbetalningsdag på helgdag eller fridag enligt § 3

mom a) ändras löneutbetalningsdagen till närmast föregående vardag.

2. Oavsett vad som angivits ovan i detta moment äger arbets- givare och arbetstagare rätt att överenskomma om annan ord- ning.

Avlöning

3. Löneperioden omfattar tiden från föregående löneperiods slut (den 15:e i månaden) till och med den 15:e i löneutbetalnings- månaden.

Protokollsanteckning:

Lokal överenskommelse mellan företaget och lokalavdelning kan träffas om tidigareläggning av brytdag för löneperiod med högst 3 dagar.

4. Avlöningsnota skall avlämnas till arbetsgivaren första helg- fria arbetsdag varje vecka. I den vecka löneperioden avslutas skall avlöningsnota avlämnas senast första helgfria arbetsdag efter löneperiodens slut.

5. Ackordsöverskott som är att hänföra till ackordsräkning vilken inkommit till arbetsgivaren senast vid löneperiodens slut, utbetalas på löneutbetalningsdagen.

6. Lönebesked skall vara arbetstagaren tillhanda senast dagen före löneutbetalningsdagen.

7. Företar arbetsgivaren avdrag på lön eller annan ersättning, skall innehållet belopp specificeras och orsaken delges berörda arbetstagare.

Protokollsanteckning:

Med lön enligt mom a) förstås på perioden belöpande dels lön, som beräknas per timme såsom tidlön, garantilön, övertids- tillägg, sjuklön, väntetidsersättning etc, dels förskottslön, enligt

§ 5 mom f) 1., dels annan ersättning såsom reseersättning, trak- tamente etc.

Mom b) Försenad löneutbetalning

1. Utbetalas ej ostridig lön eller annan ersättning å fastställd dag

och på sätt som är angivet i denna paragraf är arbetsgivaren skyl- dig att betala garantilön under väntetiden, dock för högst 8 ar- betsdagar. Detta skadestånd får ej överstiga ostridig fordran.

2. Utbetalar arbetsgivaren ej intjänad, ostridig, avtalsenlig ford- ran, kan arbetarnas organisation, sedan skriftlig framställning gjorts till arbetsgivarens organisation eller till vederbörande ar- betsgivare, vidtaga blockad eller andra åtgärder mot den felande, därest rättelse ej omedelbart sker.

3. Därest arbetsgivaren uraktlåter att inom laga tid till skatte- myndigheten inleverera innehållna skattemedel, och arbetaren härigenom förorsakas utgifter i form av förlorad arbetsförtjänst, resekostnader, indrivningsavgifter etc skall arbetsgivaren ersätta sålunda förorsakade utgifter.

§ 10 Arbetets ledning. Ordningsregler m m

Mom a) 1. Arbetsgivaren eller hans ställföreträdare leder och fördelar arbetet samt anställer och avskedar arbetare utan annan inskränkning än lag och avtal föreskriver.

2. Med arbetsgivarens ställföreträdare avses verkmästare, vilken som sådan leder, fördelar och kontrollerar arbetet och som icke direkt deltager i arbetet annat än tillfälligtvis och ej har andel i ackordsöverskott samt åtnjuter fast månadslön.

3. Intagning av ny arbetskraft skall företrädesvis ske genom den offentliga arbetsförmedlingen, till vilken samtliga lediga platser skall anmälas. Företrädesrätt skall lämnas arbetssökande, bosatt inom lokalavtalets giltighetsområde, i händelse denne varit ar- betslös lika länge eller längre och har samma yrkesskicklighet som annan arbetssökande. Med ny arbetskraft förstås arbetare, som icke under de tolv senaste månaderna varit anställd hos samma arbetsgivare minst tre månader. I detta sammanhang skall sjukdom eller militärtjänst räknas som anställningstid.

4. Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas okränkt. Arbetare får ej avskedas med anledning av olika meningar om avtalets tolkning och tillämpning.

5. Vägran att åtaga sig anvisat arbete utom giltighetsområdet är icke att betrakta som avtalsbrott och får ej föranleda att vederbö- rande arbetare kommer i sämre ställning beträffande andra arbe- ten i firman.

Arbetets ledning

6. Då arbetare anställes skall anställningsbevis upprättas angi- vande arbetsgivarens AFA-nummer, arbetarens namn, person- nummer, bostadsadress, antal år i yrket, dag för anställandet, an- ställningsort samt utgångspunkt för beräkning av reseersättning. Anställningsbeviset skall undertecknas av arbetsgivaren och ar- betaren. Har arbetsgivaren försummat ta initiativ till upprättande av anställningsbevis, gäller arbetarens uppgifter för beräkning av reseersättning.

7. Arbetsgivaren skall inom tre arbetsdagar efter det att arbetsta- garen inlämnat den sista avlöningsnotan utfärda arbetsgivarintyg.

Mom b) 1. All förtäring av spritdrycker under arbetstiden är absolut förbjuden.

2. På arbetsplats, där särskilda ordningsföreskrifter gäller (rök- förbud, skyddsföreskrifter mot olycksfara och dylikt), är arbe- tare skyldig ställa sig dessa till efterrättelse.

3. Arbetare får ej åtaga sig eller utföra egna arbeten under den tid, han har anställning hos arbetsgivare. Då arbetare ej har an- ställning hos arbetsgivare, får han åtaga sig egna arbeten av samma storlek som arbetsgivares undantag.

4. Det är förbjudet för såväl arbetsgivare som arbetare att som lag åtaga sig och utföra måleriarbeten.

Mom c) 1. Arbetare skall hålla sig med erforderliga handverktyg för arbetets utförande. Dock skall arbetsgivaren, utöver vad som anges i punkt 2 nedan, tillhandahålla verktyg upp till 1 500 kro- nor per anställd och år mot uppvisande av kvitto.

2. Arbetsgivare har att tillhandahålla sprututrustning, tapetappa- rat, skärblad vid tapetseringsarbeten, uppskrapningsverktyg, penslar för avlutning av färg samt för strykning med färg eller klar- lacker med särskild härdare. För rengöring av penslar och verktyg skall arbetsgivaren tillhandahålla färglösande rengöringsmedel.

3. Vidare skall arbetsgivaren i gott skick på arbetsplatsen tillhan- dahålla alla andra för arbetets utförande erforderliga verktyg och material samt plankor, bockar, stegar och ställningar. Material och verktyg skall av arbetaren väl behandlas, så att de ej skadas eller förfares. Rekvisition av material skall om möjligt göras da- gen före användandet.

4. Med arbetsplats avses det hus eller annan byggnad, där arbe- tet utföres.

Protokollsanteckning:

Arbetsgivaren ersätter för arbetets utförande erforderliga verk- tyg samt kläder, som på arbetsplatsen bortkommit eller skadats vid inbrott under tiden mellan arbetets slut för dagen och början påföljande arbetsdag. Arbetare är skyldig att till arbetsgivaren omedelbart efter upptäckt av dylikt förhållande anmäla detta samt lämna av honom undertecknad specificerad uppgift över den honom åsamkade förlusten.

Ersättning enligt ovan utgår högst med aktuell självrisk för hem- försäkring (för 2004 med 1 500 kronor).

Mom d) 1. Arbetsgivaren skall tillhandahålla två ställ över- dragskläder per år (med ställ avses jacka och byxa eller overall).

2. Yrkesglasögon utprovas av företagshälsovården och bekostas av arbetsgivaren med hela kostnaden för glas samt för bågar upp till högst 350 kronor.

3. Arbetsgivaren skall tillhandahålla skyddsskor (med skydds- tåhätta och spiktrampskydd) i erforderlig omfattning.

Mom e) 1. Om vid inträffad eldsvåda utfört arbete helt eller del- vis blir förstört, innan det är färdigt och uppmätt, erhåller arbe- tare sitt eventuella överskott efter värdering av den myckenhet arbete, som är utfört. Dessutom ersättes förlorade tillhörigheter, dock ej pengar eller värdehandlingar.

2. Legitimerade ombud från organisationerna äger att för kon- troll av avtalets efterlevnad besöka arbetsplatserna och erhålla nödvändiga upplysningar.

§10, §11

3. Legitimerade ombud för arbetareorganisationen äger rätt att för dess medlemmars räkning uppbära fordringar hos arbetsgi- vare samt att, då tvister eller andra skäl föreligger rörande avta- lets tillämpning, få del av å arbetet lämnade avlöningsnotor och ackordsräkningar.

§ 11 Arbetsmiljöbestämmelser

Mom a) 1. Vid under arbetets gång inträffat olycksfall, som krä- ver omedelbar läkar- eller sjukhusvård, erhåller arbetare den dag olycksfallet inträffar dels garantilön för arbetstid, som förloras vid besök hos läkare eller på sjukhus, dels ock skälig ersättning för eventuella resekostnader, såvida ej sådan ersättning utgår på annan grund.

Arbets- miljö

2. Läkarintyg skall företes, om arbetsgivaren så påfordrar.

3. Har arbetare ådragit sig arbetsskada (= olycksfall i arbetet), skall detta omedelbart anmälas dels till arbetsgivaren, dels till skyddsombudet på arbetsplatsen eller – om denne ej är anträffbar

– till den lokala arbetstagarorganisationen. Arbetsgivaren skall insända anmälan om arbetsskada till Försäkringskassan.

Mom b) 1. Risker för ohälsa eller olycksfall skall motverkas ge- nom lämpligt produktval.

2. Genom arbetsgivarens försorg tillhandahålles skyddsväska, innehållande:

En halvmask, Sundström SR 100 eller likvärdig Ett kolfilter, nr SR 315 ABE eller likvärdigt Ett partikelfilter, SR 510 P3 eller likvärdigt

En förpackning förfilter (20 st) nr SR 221 eller likvärdig En förfilterhållare, SR 5153 eller likvärdig

En förpackning ”Första hjälp” modell Cederroth eller likvärdig En förpackning godkänt rengöringsmedel

En tub skyddskräm, Petrograd extra, Arretil-qu eller likvärdig En flaska flytande tvål, Barnängens eller likvärdig

Godkänt hörselskydd, typ Propp- o Plast En avlastningskudde typ ”Nack-molly” Avlastningsstopp till förlängningsskaft

Knäskydd

Fyra handdukar, vilka tvättas av arbetstagaren Handdukar förnyas med 2 st per halvår.

Kvalitet: 100 % bomullsfrotté.

Minsta storlek: 1 st 42–70 cm, 1 st 65x130 cm.

Parterna är ense om att grundskyddsutrustningen vid behov skall kompletteras.

Det åligger arbetstagaren att anmäla då utrustningen behöver kompletteras.

Ovanstående material förpackas i axelväska och skall mot kvitto tillhandahållas arbetstagaren.

3. Det åligger arbetaren att väl vårda tillhandahållen skyddsut- rustning. Därmed avses också att byta filter i andningsskydd, när så erfordras.

4. Arbetsgivare skall tillse, att i hans rörelse icke tillhandahållas sådant arbetsmaterial, som det enligt kungörelse är förbjudet att använda för utförande av arbete. Ej heller får arbetare tillhanda- hållas otillräckligt renad terpentin.

Protokollsanteckning:

Vid arbeten med epoximaterial eller isocyanater skall tillämpli- ga skyddsföreskrifter noga efterföljas och vid behov samråd ske med Arbetsmiljöinspektionen. Erforderliga skyddskläder till- handahålles av arbetsgivaren.

I övrigt hänvisas till Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1996:4 Härdplaster.

Utbildning för att arbeta med härdplaster sker enligt aktuell överenskommelse mellan de centrala parterna.

Mom c) 1. Det åligger arbetsgivaren att anvisa måltids- och kläd- rum med tvättmöjligheter enligt följande alternativ.

1. Bodar - exempelvis vid byggarbetsplatser.

2. Fasta personalutrymmen – för större fastigheter – eller ge- mensamma för flera hus.

§11

3. Tillfälliga personalutrymmen – exempelvis tvättstuga som inreds just för det aktuella arbetet.

4. Husvagnsmodellen.

Protokollsanteckning:

Beträffande utformningen av ovanstående fyra alternativ hänvi- sas till parternas gemensamma broschyr ”Så här skall det se ut!”

Parternas gemensamma uppfattning är att målarnas personalut- rymmen bäst löses enligt alternativ 1 eller 2.

Anm: Materialförråd får icke inrymmas i dylika utrymmen.

Därest sådant personalutrymme icke anvisats, är arbetsgivaren skyldig att ersätta förlorade tillhörigheter; dock ej pengar eller värdehandlingar.

2. Sker uppvärmning med el- eller oljekamin, åligger det arbets- givaren att ansvara för placering och erforderligt skydd så att risk för eldsvåda ej föreligger.

3. Det åligger arbetsgivaren att bekosta erforderlig belysning och uppvärmning av arbetsplats och personalutrymmen.

4. På arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet skall finnas tillgång till dricksvatten.

5. Tillgång till bekvämlighetsinrättning skall finnas på arbets- platsen.

Mom d) 1. Arbetsgivare skall vidare tillse, att i hans rörelse före- kommande färgprodukter är på förpackningarna märkta i enlig- het med AFS 2000:4 enligt lagen om farliga ämnen.

Beträffande varningstexter och farosymboler hänvisas till ovan nämnda föreskrift.

2. Arbetsgivaren är skyldig tillse att aktuellt varuinformations- blad medföljer varje färgleverans till arbetstagaren.

Om arbetsgivaren finner det lämpligare kan en förteckning över de material som används i företaget upprättas och utlämnas till samtliga anställda. Av förteckningen skall framgå respektive materials farliga egenskaper, hälsoriskupplysningar, förebyg- gande åtgärder, personlig skyddsutrustning och första hjälp.

Protokollsanteckning:

1. Enighet råder mellan parterna om att arbetsmiljöfrågorna är en gemensam angelägenhet även inom det enskilda företaget. Därför skall bl a skyddsronderna göras gemensamt.

2. Enighet råder mellan parterna om att anpassningsärenden skall handläggas av arbetsgivaren och företagets skyddskom- mitté eller, där sådan saknas, av det regionala skyddsombudet och arbetsgivaren.

Enighet råder mellan parterna om att så långt möjligt begränsa användandet av sträckstegar.

§ 12 Försäkringar

1. Arbetsgivaren är skyldig ansvarsförsäkra sina arbetare för skada, som under arbetet kan vållas annan person eller annans egendom samt att på begäran av arbetarnas organisation styrka att sådan försäkring är tecknad.

2. Arbetsgivare skall ha varje hos sig anställd arbetare försäkrad enligt lagen om arbetsskadeförsäkring.

3. I enlighet med överenskommelse mellan SAF-LO, vilken i särskild ordning antagits av Målaremästarnas Riksförening och Svenska Målareförbundet, skall arbetsgivare hos FORA Försäk- ringscentral AB teckna försäkringsavtal om AFA-försäkringar- na, dvs försäkring om avgångsbidrag (AGB), avtalsgruppsjuk- försäkring (AGS), trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), tjänstegrupplivförsäkring (TGL), Avtalspension SAF-LO samt omställningsförsäkring.

4. Arbetstagarna tillförsäkras förmåner enligt av Svenskt När- ingsliv och LO godkända allmänna försäkringsvillkor jämte de ändringar och tillägg som särskilt fastställs för måleribranschen.

5. Till försäkringsbolaget skall arbetsgivaren lämna de uppgifter angående anställda, som bolaget påfordrar.

6. Underlåtenhet att teckna nämnda försäkringar medför de på- följder som i särskild ordning avtalats.

§ 13 Arbetsmarknads- och mätningsavgifter (gäller t o m 2007-12-31)

Mom a) Arbetsgivaren skall till Måleribranschens Semesterkassa erlägga en arbetsmarknadsavgift till bl a täckande av premier till AFA-försäkringarna enligt § 12, kostnader för semesterlöner vid

Försäkr. Arb.m. o Mätn.avg.

s.k priviligierad frånvaro enligt § 7 mom c) 2 och mom d) ersätt- ning för arbetsmiljöverksamhet och därmed sammanhängande ut- bildning enligt de regler, som godkänts av Målaremästarnas Riks- förening och Svenska Målareförbundet, ersättning för finansiering av den verksamhet som omfattas av lagen om facklig förtroende- mans ställning på arbetsplatsen och av överenskommelse mellan de centrala parterna ävensom löneutfyllnad enligt utbildningsavta- let samt ersättning enligt särskild överenskommelse om trygghets- fonden samt för rehabiliteringsverksamhet i Galaxens regi.

Arbetsmarknadsavgift utgår med i § 2 Lönetablå angivet belopp per arbetad timme för varje anställd som fyllt 18 år.

Arbetsgivare som ej eller endast i ringa omfattning haft anställd arbetskraft, skall erlägga fastställd minimipremie, vilken betalas direkt till försäkringsbolagen.

Mom b) Avgiften för mätningsverksamheten utgörs av en pro- centsats av lönesumman för målare/järnmålare som fyllt 18 år. I beräkningsunderlaget medräknas dock ej sjuk- och helglön. Avgiften för mätningsverksamheten fastställs på sätt som anges i mom c) st 3 nedan.

Företag anslutna till Auktorisationsnämnden för Rostskydds- målning erlägger ej mätningsavgift för arbete som är att hänföra till kvalificerat rostskyddsmålningsarbete som inte mäts.

Mom c) Avgiften inbetalas samtidigt för arbetad tid enligt § 7 mom e) 2.

Redovisning för inbetalade avgifter sker i samband med redovis- ning av semesterlöner enligt bestämmelserna i § 7 mom e) 2 och

4. Underlåtenhet att till Måleribranschens Semesterkassa inbe- tala dessa avgifter medför påföljd efter samma normer som gäl- ler då semesterlön icke inbetalas på föreskrivet sätt.

Målaremästarnas Riksförening och Svenska Målareförbundet skall varje år före december månads utgång fastställa storleken av de avgifter som skall erläggas till Semesterkassan för det på- följande året.

§ 13 Försäkringspremie, särskilt tillägg måleri- och mätningsavgift (gäller fr o m 2008-01-01)

Mom a) Arbetsgivaren skall, enligt överenskommelse mellan Må- laremästarnas Riksförening och Svenska Målareförbundet om fi- nansieringssystem samt enligt anvisningar från FORA AB, till FO- RA AB inbetala ett belopp baserat på företagets lönesumma, bl a till täckande av premierna för AFA-försäkringarna, överenskom- melse om pensionsavsättning samt särskilt tillägg måleri.

Mom b) Avgiften för mätningsverksamheten utgörs av en pro- centsats på lönesumman enligt anvisningar från Målaremästar- nas Riksförening och Svenska Målareförbundet och inbetalas till FORA AB enligt Mom a) ovan.

Företag anslutna till Auktorisationsnämnden för Rostskydds- målning erlägger ej mätningsavgift för arbete som är att hänföra till kvalificerat rostskyddsmålningsarbete som inte mäts.

Mom c) Underlåtenhet att inbetala dessa avgifter medför påföljd efter samma normer som gäller då semesterlön inte inbetalats på föreskrivet sätt.

Målaremästarnas Riksförening och Svenska Målareförbundet skall varje år före november månads utgång fastställa storleken av de avgifter som skall erläggas till FORA AB för det påföljande året.

§ 14 Avtals- och giltighetsområde

Mom a) Med avtalsområde avses måleribranschen. Med giltighetsområde avses geografiska områden.

Riksavtalets giltighetsområde omfattar hela landet.

Lokalavtalens giltighetsområden omfattar som regel Svenska Målareförbundets lokala avdelningsområden.

Mom b) Detta avtal jämte de lokalavtal som godkänts av huvud- organisationerna äger giltighet för och skall tillämpas av alla som utför eller låter utföra måleriarbeten inom angivna områden.

§ 15 Förhandlingsordning vid rättstvister

Mom a) Tillämpningsområde

Uppstår mellan arbetsgivare och arbetstagare eller deras respek- tive organisationer rättstvist om kollektivavtal eller förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare (arbetstvister), får parterna av sådan anledning ej tillgripa störande åtgärd som till exempel strejk, lockout, blockad eller liknande. Sådan tvist skall göras till föremål för förhandling mellan parterna.

Anmärkning 1

Denna förhandlingsordning gäller ej

Förhandl.- ordning rättstvist

1. vid talan om skadestånd eller annan fullgörelse med anled- ning av olovlig stridsåtgärd enligt 67 § lagen om medbestäm- mande i arbetslivet

2. då tvisten gäller en oorganiserad arbetstagare eller,

3. då medlem i arbetstagarorganisation inte biträds av organisa- tionen.

Anmärkning 2

Beslutar arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation att inte bi- träda medlem i uppkommen tvist eller utträder eller utesluts medlem ur organisationen, skall motparten skriftligen under- rättas härom.

Löper i nyssnämnda fall preskriptionstid enligt mom d) 1–3 nedan för motparten, skall ny preskriptionstid anses börja löpa från den dag sådant besked erhållits.

Mom b) Allmänna regler för förhandling

Påkallas förhandling av en part är motparten skyldig att träda i

förhandling. Påkallar part ej förhandling eller anhängiggöres ej tvist inom föreskriven tid, är rätten till förhandling och därmed möjligheten till rättslig prövning förlorad.

Preskriptionstid räknas från den dag förhandling avslutats.

Xxxxxx begärd förhandling på grund av förhållande hänförligt till motparten ej till stånd inom angivna tidsfrister, får tvist än- dock föras vidare.

Tidsfrister för påkallande av lokal och central förhandling samt för påkallande av skiljeförfarande respektive väckande av talan anges nedan.

Med arbetsdag avses enligt denna förhandlingsordning veckans alla dagar med undantag av allmän helgdag samt de dagar som avses i 2 § lagen om beräkning av lagstadgad tid.

Mom c) Definitioner

1. Parter

Med parter avses arbetsgivare/arbetsgivarorganisation och ar- betstagarorganisation. Med arbetsgivarorganisation avses Måla- remästarnas Riksförening och med arbetsgivare avses medlems- företag i Målaremästarnas Riksförening. Med central arbets- tagarorganisation avses Svenska Målareförbundet och med lokal arbetstagarorganisation avses lokalavdelning inom Svenska Målareförbundet.

2. Lokal förhandling

Med lokal förhandling avses förhandling mellan arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation.

3. Central förhandling

Med central förhandling avses förhandling mellan arbetsgivar- organisation och central arbetstagarorganisation.

Mom d) Tidsfrister

Under punkt 1 nedan framgår de tidsfrister som gäller vid allmän rättstvist. Därefter anges under punkterna 2 och 3 de tidsfrister som gäller vid lönetvist och arbetsskyldighetstvist.

1. Allmän rättstvist

1.1 Rättstvist skall i första hand behandlas vid lokal förhand- ling. Part, som vill att rättstvist skall bli föremål för lokal för- handling, skall begära sådan hos motparten snarast, dock senast inom fyra månader från det att parten fått kännedom om den om- ständighet, vartill yrkandet hänför sig och under alla omständig- heter senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat.

1.2 Kan uppgörelse ej träffas i lokal förhandling, ankommer det på part, som vill fullfölja ärendet, att begära central förhandling inom två månader efter det att den lokala förhandlingen avslutats.

1.3 Träffas ej uppgörelse vid central förhandling, kan part på- kalla skiljeförfarande vid Riksskiljenämnden eller - i fall som avses vid mom f) 1 anmärkning 1 nedan - väcka talan vid dom- stol. Påkallande av skiljeförfarande eller väckande av talan skall ske inom tre månader efter det att den centrala förhandlingen av- slutats.

1.4 Vid tvist som rör lagen om anställningsskydd, förtroende- mannalagen, föräldraledighetslagen, studieledighetslagen, jäm- ställdhetslagen, arbetsmiljölagen 6 kapitlet, styrelserepresenta- tionslagen, lagen om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare, lagen om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan m m, lagen om rätt till ledighet av trängande famil- jeskäl, lagen om ersättning och ledighet för närståendevård, la- gen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet, lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet, lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funk- tionshinder samt lagen om förbud mot diskriminering i arbetsli- vet på grund av sexuell läggning gäller istället för begäran om lokal förhandling och påkallande av skiljeförfarande respektive väckan av talan enligt punkterna 1.1 och 1.3 de tidsfrister som anges i respektive lag. För begäran av central förhandling gäller regeln i punkt 1.2 med undantag för tvist om giltighet av uppsäg- ning i vilket fall central förhandling skall begäras inom två veckor från det att den lokala förhandlingen avslutats.

1.5 Vid tvist om semesterlön, semesterersättning eller skade- stånd enligt semesterlagen eller kollektivavtal om semester, gäller de tidsfrister som anges i semesterlagen.

2. Lönetvist

2.1 Tvist om lön eller annan ersättning enligt 35 § lagen om medbestämmande i arbetslivet skall anses ha uppkommit då lokal facklig organisation, till arbetsgivaren skriftligen givit till känna att den av arbetstagaren i uppkommen tvistesituation häv- dade uppfattningen biträdes av organisationen. Har sådan tvist uppkommit skall arbetsgivaren begära lokal förhandling inom sju arbetsdagar.

2.2 Kan lönetvist inte lösas vid lokal förhandling skall arbets- givaren inom fem arbetsdagar efter det att den lokala förhand- lingen avslutats begära central förhandling.

2.3 Kan lönetvist inte lösas vid central förhandling skall arbets- givaren påkalla skiljeförfarande vid Riksskiljenämnden inom tio arbetsdagar efter det att den centrala förhandlingen avslutats.

3. Tvist om arbetsskyldighet

3.1 Uppkommer tvist om arbetstagares arbetsskyldighet enligt avtal och åberopar arbetsgivaren synnerliga skäl enligt 34 § andra stycket lagen om medbestämmande i arbetslivet, skall ar- betsgivaren begära förhandling inom fyra arbetsdagar. Protokoll skall upprättas och justeras omedelbart efter det förhandlings- sammanträdet avslutats.

3.2 Kan enighet ej uppnås vid lokal förhandling skall arbetsgi- varen begära central förhandling inom tio arbetsdagar efter det att den lokala förhandlingen avslutats.

3.3 Kan tvist om arbetsskyldighet inte lösas vid central förhand- ling, skall arbetsgivaren påkalla skiljeförfarande vid Riksskilje- nämnden inom tio arbetsdagar efter det att den centrala förhand- lingen avslutats.

Mom e) Föreskrifter för förhandling

1. Genomförande av förhandling

Förhandling bör påbörjas snarast möjligt efter det att motparten fått del av förhandlingsframställan. Om förhandlingsframställan översändes per rekommenderat brev anses mottagandet ha skett senast tio dagar efter det att försändelsen lämnats för postbe- fordran.

Förhandlingsframställan skall vara skriftlig om motparten så be-

gär. Förhandlingsframställan lämnas vid lokal förhandling till lokal motpart enligt mom c) 2 och vid central förhandling till central motpart enligt mom c) 3.

Enas ej parterna om annat, skall lokal förhandling vara slutförd inom en månad och central förhandling inom två månader efter det att förhandling begärts.

2. Protokoll och justering

Vid förhandling skall, om annat ej överenskommes, föras proto- koll. Av protokollet skall framgå dag för förhandling, vilka som deltagit i förhandlingen, parternas yrkande, förhandlingsresulta- tet samt dag för justering. Förhandlingsprotokoll upprättas i två exemplar och skall vara utsedda justeringsmän tillhanda inom två veckor efter sista förhandlingssammanträdet. Protokoll skall vara justerat och motparten tillhanda snarast, dock senast inom en vecka från mottagandet, om ej annat överenskommes.

Parterna kan enas om andra protokolls- och justeringsfrister. I sådana fall skall särskilt protokoll över detta beslut upprättas och omedelbart justeras. Parterna kan också i andra fall förklara pro- tokoll eller del av protokoll för omedelbart justerat.

Anmärkning

Protokollet anses ha kommit motparten tillhanda vid den tid- punkt adressaten normalt haft möjlighet att ta del av handlingen. Det krävs alltså inte att motparten rent faktiskt tagit del av eller delgivits handlingen.

3. Avslutande av förhandling

Förhandling skall anses vara avslutad när slutjusterat protokoll föreligger. Justeras ej protokoll inom föreskriven tid, skall för- handling anses avslutad när någon av parterna givit motparten skriftligt besked därom.

Mom f) Skiljeförfarande

1. Riksskiljenämnden

Rättstvist, som inte kunnat biläggas vid central förhandling, av- görs efter påkallande av part slutgiltigt genom skiljeförfarande vid Riksskiljenämnden. Riksskiljenämnden skall bestå av fem

ledamöter. Parterna utser två ledamöter vardera. De sålunda ut- sedda ledamöterna utser gemensamt en femte ledamot, tillika ordförande i skiljenämnden. Kan de av parterna utsedda ledamö- terna ej enas om utseende av en femte ledamot, utses denne av medlingsinstitutet.

Enas parterna därom, utses hela skiljenämnden av Målaremäs- tarnas Riksförening och Svenska Målareförbundet gemensamt.

Anmärkning 1

Tvist rörande hävning av kollektivavtal enligt 31 § första eller tredje stycket lagen om medbestämmande i arbetslivet eller tvist rörande föreningsrätt eller könsdiskriminering eller om otillbör- lig särbehandling av arbetssökande eller arbetstagare enligt la- gen mot etnisk diskriminering kan ej hänskjutas för avgörande av skiljemän.

Anmärkning 2

Beslutar arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation att inte bi- träda medlem i uppkommen tvist, upphör skiljeklausulen att gälla såvitt avser den berörda medlemmen. Utträder eller ute- sluts medlem ur sin organisation upphör skiljeklausulen att gälla såvitt avser den utträdande respektive uteslutne medlemmen. I sådana fall skall organisationen skriftligen underrätta motpar- ten om att organisationen frånträder tvisten [se mom a) anmärk- ning 2]. Har tvisten anhängiggjorts vid Riksskiljenämnden, skall även skiljenämnden underrättas skriftligen.

2. Påkallande av skiljeförfarande

Skiljeförfarande påkallas genom att part till Riksskiljenämndens kansli inger påkallandeskrift bl a innehållande en redogörelse för tvisten, partens yrkanden samt grunderna härför.

Anmärkning

De närmare reglerna för Riksskiljenämndens handläggning anges i en av Målaremästarnas Riksförening och Svenska Måla- reförbundet antagen instruktion för skiljenämnden.

3. Tid för skiljedoms meddelande

Skiljedom skall meddelas senast sex månader efter det att skilje-

§15, §16, §17

förfarande påkallats. Ledamöterna i Riksskiljenämnden kan, då skäl är därtill, genom enhälligt beslut förlänga denna frist.

4. Kostnader

Xxxxxxxx part skall ersätta motparten för dennes rättegångskost- nader om inte omständigheterna föranleder annat. Tappande parts kostnadsansvar för motpartens rättegångskostnader är dock begränsat till ett belopp som vid den tidpunkt Riksskiljenämn- den avslutat handläggningen av tvisten motsvarar ett basbelopp enligt lagen om allmän försäkring.

Kostnaderna för förfarandet inklusive kostnaderna för den femte ledamoten betalas med hälften vardera av Målaremästarnas Riks- förening och Svenska Målareförbundet.

§ 16 Avtals- och prislistenämnd

Utvecklingen inom måleribranschen kräver samverkan för fort- löpande anpassning av avtal och prislista till nya förutsättningar. I sådant syfte upprättas en avtals- och prislistenämnd, bestående av tre ledamöter från vardera parten.

Nämnden har att noggrant följa utvecklingen inom branschen och under avtalstiden söka åstadkomma ackordspriser för arbeten med nya material och metoder samt i övrigt bedriva verksamhet i enlighet med av huvudorganisationerna upprättade regler.

Mätnings- bestäm.

Nämnden utser inom sig ett arbetsutskott med befogenhet att fatta beslut inom nämndens kompetensområde.

§ 17 Mätningsbestämmelser

Mom a) 1. Allt ackordsarbete skall uppmätas av Målerifakta AB. Mätning bör om möjligt utföras innan arbetet färdigställes.

2. Såväl arbetsgivare som arbetstagare är skyldiga att till Måleri- fakta AB anmäla de måleriarbeten som enligt riksavtalet skall mätas samt bereda tillträde till arbetsplatsen. Sådan anmälan skall ske snarast efter det att arbetet påbörjats.

För att underlätta planering av mätning skall anmälan ske på av parterna fastställd blankett.

3. Vid mindre arbeten kan arbetsgivare och ackordslag upprätta mätningsunderlag som sedan insändes till mätningskontoret för upprättande av ackordsberäkning.

4. Dolda eller efter färdigställandet svårkontrollerbara arbeten skall mätas under arbetets gång av mätare eller gemensamt av ar- betsgivare och ackordslag.

Mom b) 1. Ackordsräkning skall tillställas arbetsgivare och ackordslag snarast och inom 10 arbetsdagar efter det att ackord- sarbetet är färdigt och tidsuppgifter lämnats samt mätnings- beställning gjorts.

2. Om mätning av särskilda skäl ej kan utföras eller ackordsräk- ning ej överlämnats inom ovan angiven tid, skall såväl arbets- givare som ackordslag informeras och överläggning ske för att undanröja förekommande hinder.

Mom c) Ackordsräkning och fördelningslista utformas enligt av parterna fastställda regler.

Mom d) 1. Som underlag för mätning skall föreligga tydligt ut- skriven arbetsbeskrivning som anger utrymmen och de behand- lingar eller behandlingsserier som gäller.

2. Har arbetsbeskrivning ej lämnats eller om den är felaktig eller bristfällig är ej mätarna ansvariga för de felaktigheter som upp- står på grund härav.

3. Arbetsgivare debiteras en extra avgift i de fall arbetsbeskriv- ning ej lämnats.

Mom e) 1. En ackordsdeltagare i varje ackordslag är skyldig att sammanställa all tid för samtliga ackordsdeltagare till arbetsgi- varen. Tidsuppgifter skall verifieras av såväl arbetsgivare som ackordslag innan de lämnas till aktuellt skrivkontor inom Måle- rifakta AB.

2. Arbetsgivaren skall snarast möjligt och senast fyra arbetsda- gar efter det han mottagit dessa tidlistor inleverera dem till mät- ningskontoret.

§17, §18

Uraktlåter arbetsgivare att inleverera tidlistor enligt ovan, skall ändock överskottet utbetalas den avlöningsdag som varit aktuell, förutsatt att ackordslaget till arbetsgivaren överlämnat sista av- löningsnotan (ev delnota) för det aktuella ackordet. I sådant fall skall ackordsräkning framställas på ackordslagets tidsuppgifter.

Mom f) Då ackordslag eller arbetsgivare anser att ackordsräk- ning är felaktig eller okontrollerbar skall kontakt tagas med den ansvarige distriktsarbetsledaren. Mätare är skyldig att rätta uppenbara fel. Visar det sig inte möjligt att nå nöjaktig rättelse därvid kan begäran om kontrollmätning hänskjutas till förhand- lingar mellan Målaremästarnas Riksförening och Svenska Måla- reförbundets lokalorganisation, som avgör om kontrollmätning är av behov påkallad. Dessa har också att utse kontrollmätare.

Därest oenighet uppstår mellan lokala parterna enligt ovan, har den part som så önskar i frågan vad avser kontrollmätning, tolk- ningsföreträde. Part som begärt kontrollmätning/utövat tolk- ningsföreträde betalar avgiften för denna om mätningsfelen ej överstiger 3 procent jämfört med kontrollräkningens slutsumma. Mom g) Beträffande mätningsavgift, se § 13.

Anm. Målerifakta ansvarar för att förelagda ackordsräkningar är riktiga. Har som följd av ackordsräkningen för mycket eller för litet utbetalats i överskott och detta förhållande påtalats hos Målerifakta inom 30 dagar från det att ackordsräkningen kommit arbetsgivare och ackordslag tillhanda, är Måleri- fakta skyldig att söka få saken reglerad. Kan felaktighet ej tillrättaläggas ålig- ger det Målerifakta att reglera saken med den skadelidande. Göres påtalande senare än ovan angivits är Målerifakta ej ersättningsskyldig.

§ 18 Giltighetstid

Mom a) 1. Detta avtal äger giltighet och tillämpning till och med den 31 mars 2010. Därefter prolongeras avtalet för ett år i sänder om begäran om förhandling ej framställs senast två månader före den 31 mars. Om begäran om förhandling framställs före nyss nämnda tidpunkt gäller avtalet för tid efter den 31 mars med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.

2. Senast sex veckor efter begäran om förhandling skall förslag till nytt avtal lämnas till motparten. Eventuellt motförslag skall vara framlagt inom högst ytterligare tre veckor.

3. Uppsägning skall ske skriftligt och i rekommenderad försän- delse.

Mom b) Som integrerande delar av detta avtal ingår ackordspris- lista, utbildningsavtal, avtal för materialarbetare och om anställ- ningsskydd, överenskommelse om företagsanpassad MB-orga- nisation inom måleriavtalets område, överenskommelse om permission samt arbetsmiljöavtalet för måleribranschen.

Stockholm den 15 april 2007

Målaremästarnas Riksförening

Xxx Xxxxxx Xxxxx Xxxx

Svenska Målareförbundet

Xxxx-Xxx Xxxxxx Xxxx-Xxx Xxxxxxx

UTBILDNINGSAVTALET

A YRKESNÄMND OCH

LOKAL YRKESUTBILDNINGSNÄMND

§ 1 Yrkesnämnden

Mom 1 För behandling av frågor rörande yrkesutbildning inom måleribranschen tillsätter organisationerna en yrkesnämnd. Nämnden skall bestå av tre representanter från arbetsgivarsidan och tre från arbetstagarsidan jämte lika antal suppleanter. Leda- möter och suppleanter utses för en tid som bestäms av respektive organisation. Nämnden utser inom sig ordförande och sekrete- rare.

Nämnden äger rätt att adjungera utomstående för längre eller kortare period, dock att adjungerad ledamot saknar rösträtt.

Mom 2 Det ankommer på Yrkesnämnden

att öva tillsyn över och främja en ändamålsenlig och tillfreds- ställande rekrytering och utbildning inom branschen;

att utarbeta riktlinjer för yrkesutbildningens bedrivande;

att framställa arbetskort och utbildningsböcker samt erforderligt blankettmaterial för ansökan om lärlingsanställning. Kostna- derna för detta täcks av löneutfyllnadsmedel;

Utbildn. avtal

att upprätthålla kontakt med de skolor som bedriver måleriut- bildning;

att upprätthålla kontakt med lokal yrkesutbildningsnämnd;

att upprätthålla kontakt med berörda myndigheter;

att samarbeta med övriga yrkesnämnder med anknytning till gymnasieskolans Byggprogram, gren Måleri;

att behandla frågor som hänskjuts till nämnden av lokal yrkesut- bildningsnämnd;

att per den 15 oktober inhämta uppgifter om antalet elever i gym- nasieskolans Byggprogram, gren Måleri liksom antalet lär- lingar i traditionell utbildning samt kursdeltagare i vuxenut- bildning och avgiva rapport härom vid nästföljande samman- träde.

§ 2 Lokal yrkesutbildningsnämnd

Mom 1 För behandling av frågor rörande yrkesutbildning inom måleribranschen tillsätter organisationerna lokala yrkesutbild- ningsnämnder. Nämnderna skall bestå av två representanter från arbetsgivarsidan och två från arbetstagarsidan jämte lika antal suppleanter. Ledamöter och suppleanter utses för en tid som be- stäms av respektive organisation. Nämnden utser inom sig ord- förande och sekreterare.

Nämnden äger rätt att adjungera utomstående för längre eller kortare period, dock att adjungerad ledamot saknar rösträtt.

Mom 2 Det ankommer på lokal yrkesutbildningsnämnd

att öva tillsyn över och främja en ändamålsenlig och tillfreds- ställande rekrytering och utbildning inom branschen;

att förteckna företag som kan ta emot elever för praktisk yrkes- orientering samt förmedla dessa uppgifter till Länsarbets- nämnden och övriga berörda;

att ofördröjligen behandla framställning om anställning av tra- ditionell lärling eller gymnasieelev;

att tillhandahålla erforderliga blanketter för framställning om sådan anställning;

att i samverkan med lokala yrkesutbildningsnämndområdets gymnasieskolor utplacera lärlingar efter årskurs 3 samt vid feriearbete;

att i samverkan med lokala yrkesutbildningsnämndområdets gymnasieskolor medverka vid anskaffandet av arbetsobjekt till arbetsplatsförlagd utbildning (APU);

att i kursnämnd medverka vid intagning till vuxenutbildning och följa utbildningens genomförande samt att medverka vid utplacering för färdigutbildning;

att ta ställning till begäran om avbrott i lärlingsanställning;

att vid underrättelse om uppsägning på grund av arbetsbrist enligt 3 § mom b) 2. skall lokal yrkesutbildningsnämnd oför- dröjligen i samråd med arbetsgivaren försöka förmedla ny lärlingsanställning hos annan arbetsgivare;

att utreda orsakerna till rapporterade avbrott i lärlingsanställ- ningar samt vidarerapportera resultaten till Yrkesnämnden;

att granska utbildningsböcker en gång per år i samband med lär- lingsräkningen;

att utse erforderligt antal lärlingsombud, dock minst ett för var- dera parten, samt kontrollera att dessa fullgör sina uppdrag på ett tillfredsställande sätt;

att med beaktande av lokala behov och förutsättningar ta initia- tiv till en ökning eller minskning av utbildningen vid företag och skolor så att en tillfredsställande tillgång på utbildad ar- betskraft finns;

att vid oenighet i en fråga hänskjuta denna till Yrkesnämnden för avgörande.

Protokollsanteckning:

1. Parterna är överens om att Yrkesnämnden skall se över reg- ler och organisation för den lokala handläggningen av yrkesut- bildningsfrågor.

2. Parterna är överens om att Yrkesnämnden utarbetar regler för anställningsvillkor för praktikanställning.

3. Lokala yrkesutbildningsnämndens geografiska område följer Målareförbundets avdelningsområde med de tio nya avdel- ningarna. Då endera parten utbyter ledamot skall motparten

skriftligen informeras härom. Lokala yrkesutbildningsnämnden kan utse ett arbetsutskott i syfte att handlägga frågor som lär- lingsärenden, kompetensprov, ansökan om dispens om större undantag m m.

Ytterligare nämnd kan skapas om skäl finns och om parterna lokalt kommer överens om det.

B REGLER FÖR UNGDOMSUTBILDNING TILL MÅLARE

§ 3 Anställningsregler och lärotid

Mom a) 1. Arbetsgivare, som önskar anställa traditionell lärling, skall göra skriftlig framställning därom till lokal yrkesutbild- ningsnämnd. Ansökan skall ske på av Yrkesnämnden fastställt formulär i tre exemplar som tillhandahålles av lokal yrkesutbild- ningsnämnd. Till ansökan skall bifogas ett av den blivande lär- lingen anskaffat läkarintyg om sitt hälsotillstånd. Av intyget skall framgå, att lärlingen ej är överkänslig för kemikalier eller är färgblind, ej har anlag för svindel eller svag rygg.

2. Arbetsgivare som önskar anställa elev som genomgått gym- nasieskolans Byggprogram, gren Måleri, skall skriftligt anmäla detta till lokal yrkesutbildningsnämnd på av Yrkesnämnden fast- ställd formulär. Det åligger lokal yrkesutbildningsnämnd att i samverkan med skolan utplacera dessa elever.

3. Vid behandling av ovan angivna ärenden får nämnden icke tillkalla femte ledamot utan skall, om nämnden inte kan fatta be- slut i enighet eller med majoritet, hänskjuta ärendet till Yrkes- nämnden för avgörande.

4. Lokal yrkesutbildningsnämnd skall ofördröjligen behandla sådan framställning och besluta bifalla eller avslå densamma. Vid prövning av ansökan skall lokal yrkesutbildningsnämnd bedöma behovet av rekrytering till yrket och i övrigt iaktta föl- jande:

att de elever som genomgår gymnasieskolans Byggprogram, gren Måleri, i första hand beredes fortsatt utbildning;

att arbetsgivaren eller dennes ombud äger minst de yrkeskvali- fikationer, som angives i riksavtalets § 2 mom a);

att arbetsgivaren bedriver en verksamhet som ger lärlingen en allsidig utbildning;

att arbetsgivaren har utlärd arbetskraft anställd i erforderlig om- fattning. Som vägledning för bedömning av förhållandet mellan utlärda och lärlingar må följande tabell tjäna:

Antal utlärda Xxxxx lärlingar

1 – 5 1

6 – 9 2

10 – 15 3

16 – 20 4

21 – 30 5

31 – 40 6

osv osv

Lokal yrkesutbildningsnämnd äger rätt att medge avsteg från ovan angivna begränsningar.

5. Xxxxxxx bör då han anställes ha fyllt 15 år men ej 21 år. Un- dantag från denna bestämmelse kan medges av lokal yrkesut- bildningsnämnd.

6. Lokala yrkesutbildningsnämndens beslut skall skriftligt med- delas den sökande, varjämte nämnden skall insända ett exemplar av ansökan och nämndens beslut till Yrkesnämnden.

7. Den sökande kan, inom 30 dagar från den dag han mottagit skriftligt meddelande om beslutet, överklaga detsamma hos Yrkesnämnden.

Mom b) 1. Lärling får ej påbörja anställning förrän arbetsgivaren erhållit medgivande härtill från lokal yrkesutbildningsnämnd. Sedan dylikt meddelande erhållits, inträder, då det gäller tradi-

xxxxxxx xxxxxxx, en försökstid av 500 timmar. Under denna tid äger såväl arbetsgivaren som lärlingen att avgöra huruvida lärlingen skall fortsätta eller avbryta lärotiden.

2. Vid uppsägning på grund av skäl som hänför sig till lärlingen personligen skall arbetsgivaren två veckor före uppsägningen skriftligen varsla den lokala fackliga organisationen samt skrift- ligen underrätta lärlingen och lokal yrkesutbildningsnämnd om uppsägningen.

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist samt vid återanställning inom den tid företrädesrätt gäller, fastställs fördelningen mellan lärlingar och målare efter förhandling. Arbetsgivaren skall skriftligen underrätta lokal yrkesutbildningsnämnd om uppsäg- ning eller återanställning av lärling.

Företrädesrätt till återanställning enligt Lagen om anställ- ningsskydd inträder för lärling efter tre månaders anställning hos arbetsgivaren.

Företrädesrätten upphör då lärling erbjudits placering eller bör- jat hos annan arbetsgivare.

Förhandling sker enligt avtal om anställningsskydd.

Träffas ej överenskommelse enligt ovan sker uppsägning res- pektive återanställning enligt fördelningen en lärling per två målare (lärling, målare, målare, lärling etc).

Lärlingen åtnjuter uppsägningstid i enlighet med avtal om an- ställningsskydd.

Protokollsanteckning:

Lärlingarna utgör egen turordningsenhet.

3. Lärling som uppnått 5 950 timmar och som sagts upp på grund av arbetsbrist bör om möjligt beredas tillfälle att avlägga gesällprov före det anställningen upphör. Detta förutsätter att lämpligt objekt för gesällprovet kan tillhandahållas.

4. Om lärling, innan lärotiden är slut, avbryter sin anställning, skall anmälan därom av arbetsgivaren omedelbart ingivas till lokal yrkesutbildningsnämnd. Lokal yrkesutbildningsnämnd har därefter att göra en undersökning av orsakerna härtill och vidare- befordra dessa uppgifter till Yrkesnämnden.

5. Vid anställningens början förser arbetsgivaren lärlingen med en komplett verktygsutrustning enligt Yrkesnämndens anvis- ningar. Lärlingen kompletterar själv fortsättningsvis verktygsut- rustningen. Verktygsutrustningen tillhör i princip lärlingen. Av- brytes måleriutbildningen före uppnådda 3 000 utbildningstim- mar gäller särskilda regler enligt Yrkesnämndens anvisningar.

Mom c) Xxxxxxxxx för målare är 5 950–6 800 timmar, jmfr § 12 Gesällprov. Till lärotiden räknas endast timmar som lärlingen deltagit i arbete eller i annan, av Yrkesnämnden godkänd under- visning samt de timmar som lärlingen stått till arbetsgivarens förfogande utan att arbetsgivaren kunnat erbjuda lämpligt arbete.

Protokollsanteckning:

För elever i gymnasieskolan gäller att utbildningstiden i denna får tillgodoräknas på sätt som parterna överenskommit och som anges i utbildningsbok för måleriyrket.

§ 4 Avlöning

1. Lärling betalas enligt följande tabell:

(Lön och andra anställningsförmåner skall utgå även för de tim- mar som lärlingen deltagit i av Yrkesnämnden godkänd under- visning eller stått till arbetsgivarens förfogande och denne ej kunnat erbjuda lämplig arbetsuppgift.)

Lönetablå 16/5 2007 - 15/4 2008 Stockholm och Övriga landet

Utbildnings- Timlön Ack Löne- Summa Minsta Tidlöns- Summa period (a) komp tillägg (a-c) andel i komp. tidlön

(b) (c) ackordet (d)

0-1700 3540 975 2320 6835 0 % 0 6835

1701-3400 3540 855 3050 7445 20 % 80 7525

3401-4250 5610 975 3050 9635 30 % 120 9755

4251-5100 6220 1100 3050 10370 45 % 180 10550

5101-5950 6710 1100 3050 10860 60 % 240 11100

5951-6800 7565 1100 2685 11350 80 % 320 11670

Lönetablå 16/4 2008 – 15/3 2009 Stockholm och Övriga landet

Utbildnings- Timlön Ack Löne- Summa Minsta Tidlöns- Summa period (a) komp tillägg (a-c) andel i komp. tidlön

(b) (c) ackordet (d)

0-1700 3685 1015 2415 7115 0 % 0 7115

1701-3400 3685 890 3175 7750 20 % 80 7830

0000-0000 0000 1015 3175 10030 30% 120 10150

4251-5100 6475 1145 3175 10795 45 % 180 10975

5101-5950 6985 1145 3175 11305 60 % 240 11545

5951-6800 7875 1145 2795 11815 80 % 320 12135

Lönetablå 16/3 2009 – 31/3 2010 Stockholm och Övriga landet

Utbildnings- Timlön Ack Löne- Summa Minsta Tidlöns- Summa period (a) komp tillägg (a-c) andel i komp. tidlön

(b) (c) ackordet (d)

0-1700 3830 1055 2510 7395 0% 0 7395

1701-3400 3830 925 3300 8055 20 % 80 8135

3401-4250 6070 1055 3300 10425 30 % 120 10545

4251-5100 6730 1190 3300 11220 45 % 180 11400

5101-5950 7260 1190 3300 11750 60 % 240 11990

5951-6800 8180 1190 2905 12275 80 % 320 12595

Med minsta andel i ackordet menas det minsta antalet av lär- lingens ackordstimmar på vilka överskott skall utgå.

Timlön, ackordskompensation och lönetillägg utbetalas tillsam- mans och utgår på all tid dvs såväl vid ackordsarbete som vid ti- darbete.

Avseende sjuklön gäller reglerna i Måleriavtalets § 2 mom c). Helglön utges i enlighet med reglerna i Måleriavtalets § 2 mom

d) med den ändringen att det arbetstidsmått som skulle ha gällt för lärlingen om den helglöneberättigade dagen hade varit ordi- narie arbetsdag, multipliceras med summan av timlön, ackords- kompensation och lönetillägg enligt för lärlingen gällande ut- bildningsperiod i utbildningsavtalets lönetablå.

2. Löneutfyllnaden återbetalas till arbetsgivaren efter framställ- ning till Måleribranschens Konto för Arbetsmarknadsavgifter (MKA). Framställning kan göras på blankett som tillhandahålls av Målaremästarnas Riksförening. (gäller t o m 2007-12-31)

3. Tar lärling del i ackordsarbete under de första 1 700 timmarna av lärotiden avräknas dennes lön ej från ackordssumman. För ti- den därefter avräknas lärlingens förskotterade timlön och ac- kordskompensation, men ej lönetillägg, från ackordssumman på samma sätt som för yrkesarbetare.

Tar elev från gymnasieskolans Byggprogram, gren Måleri, del i ackordsarbete, under sin första anställning efter skolan, kan ar- betsgivare och ackordslag överenskomma att ett visst antal tim- mar av dennes lön ej skall avräknas från ackordssumman. Dock gäller härvid högst 300 timmar och ej längre än till utgången av utbildningsperioden 1 701 – 3 400 timmar.

4. Allt arbete som utförs som tidarbete betalas med timlön plus ac- kordskompensation och tidlönskompensation enligt tabellen ovan. Därjämte betalas lönetillägg enligt samma tabell. Tidarbete som av lärlingen utförs i samband med ackordsarbete frilägges från ackordet.

§ 5 Arbetstid

För lärling gäller samma arbetstid som för utlärd arbetare.

§6, §7, §8

§ 6 Övertidsarbete

Mom a) Lärling får ej utföra söndags-, helgdags- eller nattarbete under de första 3 400 lärotimmarna.

Mom b) Lärling får ej användas för utförande av övertidsarbete annat än i undantagsfall och högst utföra åtta timmar per kalen- dermånad.

Mom c) Lärling i utbildningsperioderna 0–1 700 och 1 701– 3 400 timmar erhåller övertidsersättning med 50 procent av den utlärdes. Övriga lärlingar erhåller samma övertidsersättning som utlärd. Därvid tillämpas riksavtalets § 4 i tillämpliga delar.

§ 7 Ackordsarbete för lärling

För att lärling skall bibringas behövlig arbetsrutin och arbetstakt skall han delta i ackordsarbeten i den utsträckning det är prak- tiskt möjligt. Arbetsgivaren är skyldig att tillse att så sker. Ac- kordslagen är skyldiga att mottaga lärlingen i ackordet.

När lärling från gymnasieskolan deltar i ackordsarbete kan ar- betsgivare och ackordslag överenskomma om ersättning till ac- kordslaget för handledning under de första 300 timmarna av an- ställningstiden.

§ 8 Arbetskort och utbildningsbok

1. Det åligger arbetsgivaren att anskaffa utbildningsbok och ar- betskort.

2. Arbetskort tillhandahålles av arbetsgivaren. Lärlingen skall varje arbetsdag ifylla arbetskortet samt nedräkna kolumnernas tider för respektive vecka.

Arbetskortet lämnas därefter till arbetsgivaren, eller dennes om- bud, som har att överföra uppgifterna till utbildningsboken på sätt som anges i denna.

3. Utbildningsboken är lärlingens egendom, men förvaras under utbildningstiden av den som är ansvarig för denna (yrkesläraren

– arbetsgivaren eller dennes ombud).

§8, §9, §10, §11

4. Utbildningsboken skall granskas i enlighet med vad som anges i § 2.

§ 9 Avbrott i lärotiden

Mom a) Lärling, som på grund av sjukdom, militärtjänst eller annan anledning, varpå han ej själv kan inverka, nödgas avbryta sin lärotid, skall så snart ske kan återtagas i anställning. Skulle sådana förhållanden inträda, att det från ena eller andra sidan framställes begäran om avbrott i lärotiden, skall de skäl, som härför föreligger, prövas och avgöras av lokal yrkesutbildnings- nämnd.

Mom b) Avbryter arbetsgivaren lärlingens anställning enligt mom a) ovan utan lokal yrkesutbildningsnämnds föregående prövning av skälen härför skall arbetsgivaren utbetala avtals- enlig lön till dess lärlingen erhållit ny anställning i yrket eller återanställts.

§ 10 Semesterbestämmelser

Lärlings semesterlön utgör 12,8 procent av lärlingens under in- tjänandeåret förfallna lön för arbetad tid i anställningen. Inbetal- ning och redovisning sker enligt 7 § mom e) i måleriavtalet.

§ 11 Lärlingsutbildning

1. Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för lärlingens ut- bildning.

Företag som har lärling anställd skall i samråd med MB-grupp eller kontaktombud utse särskild ansvarig för handledning av lärlingen. Den utseddes namn skall meddelas berörd lokal yrkes- utbildningsnämnd.

Handledarens uppgift är att tillse att lärlingen får en allsidig och god yrkesutbildning, samt verka för att lärlingen genomför gesällprov.

Handledarens arbetsuppgifter och tidsåtgången för detta faststäl- les genom överläggningar mellan företaget och MB-grupp/kon-

taktman. I de fall som en anställd målare utses till handledare er- sätts denne med aktuell lön för den tid som åtgår.

Saknas MB-grupp/kontaktman i företaget sker samråd och för- handling med lokal facklig organisation.

2. Lärling i traditionell utbildning skall genomgå kurs i yrkes- teori därest sådan finns tillgänglig på utbildningsorten eller i omedelbar närhet av denna eller kan erbjudas på annat lämpligt sätt. Eventuella kursavgifter betalas av arbetsgivaren.

3. För lärling i traditionell utbildning kan facklig information i högst två dagar per år anordnas av den lokala fackliga organisa- tionen under utbildningsperioden 0-3 400 timmar. Informatio- nen bör genomföras på dagtid som en del av lärlingens yrkesut- bildning med bibehållen lön och övriga anställningsförmåner.

4. Lärling skall under utbildningsperioden 3 000-6 800 timmar under cirka 40 timmar genomgå orienterande utbildning i avtals- och prislistefrågor samt övriga frågor som rör måleriarbetets or- ganisation och genomförande. Utbildningen anordnas av den lo- kala fackliga organisationen i samråd med den lokala målarmäs- tareföreningen i enlighet med kursplan som fastställts av Yrkes- nämnden. Utbildningen bör genomföras på dagtid som en del av lärlingens övriga yrkesutbildning med bibehållen lön och övriga anställningsförmåner. Om utbildningen p g a särskilda skäl ej kunnat genomföras under perioden 3 000–6 800 timmar skall utbildning erbjudas vid nästa tillfälle som utbildningen genom- förs.

5. Lön jämte eventuell reseersättning som utbetalas till lärling som genomgått utbildning enligt 3. och 4. återbetalas till arbets- givaren efter framställning till Måleribranschens Konto för Ar- betsmarknadsavgifter (MKA). Framställning kan göras på blan- kett som tillhandahålles av Målaremästarnas Riksförening. För utlärd målare som genomgått utbildning enligt 4. återbetalas lön jämte eventuell reseersättning till arbetsgivaren på motsvarande sätt. (gäller t o m 2007-12-31)

6. Lärling äger rätt att vara frånvarande sammanlagt fyra arbets- veckor under utbildningstiden för deltagande i av central eller

§11, §12

lokal branschpart anordnad utbildning utan motsvarande tillägg till utbildningstiden. För sådan frånvaro utgår ej lön eller andra anställningsförmåner.

§ 12 Gesällprov

1. Lärling har rättighet och skyldighet att utföra gesällprov. Pro- vet skall ske under utbildningsperioden 5 950–6 800 timmar. Ar- betsgivaren skall arbeta aktivt för att lämpligt objekt tas fram när lärling, efter samråd med arbetsgivaren, har anmält att denne är beredd att utföra provet.

Gesällprovet kan delas upp så att flera arbetsplatser tas i anspråk. Då flera arbetsplatser används skall det eftersträvas att gesäll- provet genomförs i en följd.

2. Gesällprovet skall kontrolleras av granskningsmän för ge- sällprov som är tillsatta inom respektive hantverksdistrikt. För den tid som åtgår för provet skall lärlingen uppbära avtalsenlig lön.

3. Då gesällprov på grund av särskilda skäl ej kan utföras i före- taget skall granskningsmännen avgöra hur och var gesällprovet skall genomföras.

4. Sedan lärlingen avlagt gesällprov och detta blivit godkänt skall gesällbrev tilldelas gesällen.

5. Lärling som fullgjort utbildningen och utfört godkänt ge- sällprov erhåller lön som utlärd målare enligt Måleriavtalet § 2. Lön som utlärd utgår från och med den första nya löneperioden efter det att provet godkänts. Dock senast från och med 14 dagar efter godkännande.

Har lärling ej fått sitt gesällprov godkänt innan tiden 6 800 tim- mar har överskridits, skall lokal yrkesutbildningsnämnd efter förslag från granskningsmännen fastställa antalet timmar som utbildningen skall förlängas.

C REGLER FÖR VUXENUTBILDNING TILL MÅLARE VIA ARBETSMARK- NADSUTBILDNINGEN (AMU)

§ 13 Anställningsregler och lärotid

1. Utbildningstiden är 6 800 timmar.

2. Behörig sökande till vuxenutbildningen får utan särskild prövning tillgodoräkna sig de första 2 000 utbildningstimmarna.

3. Den som söker till vuxenutbildning kan efter beslut av lokal yrkesutbildningsnämnd dessutom få tillgodoräkna sig ytterligare ett visst antal utbildningstimmar såsom fullgjorda beroende på tidigare yrkes- eller arbetslivserfarenhet. Som riktlinje för lokal yrkesutbildningsnämnds beslut kan följande alternativ tjäna:

– arbetslivserfarenhet från annan bransch kan ge upp till 500 ut- bildningstimmar,

– erfarenhet från näraliggande yrken, t ex byggyrkena, kan ge maximalt 1 000 utbildningstimmar,

– erfarenhet från mycket näraliggande yrke, t ex industrilackera- re, billackerare och materialarbetare kan ge maximalt 1 700 utbildningstimmar.

Den tid vuxeneleven fått tillgodoräkna sig enligt lokal yrkesut- bildningsnämnds beslut införes i utbildningsboken vid utbild- ningens början.

4. Arbetsprov skall avläggas i utbildningsperioderna 4 251– 5 100 timmar och 5 951 – 6 300 timmar enligt anvisningar från Måleribranschens yrkesnämnd.

5. Om granskning av proven ger vid handen att vuxeneleven har markant bättre eller sämre färdigheter än vad som kan anses nor- malt för provperioden kan utbildningstiden förkortas eller för- längas med det antal utbildningstimmar som parterna anser rim- ligt.

§ 14 Avlöning

§14, §15, §16

Lön utgår enligt regler och lönetablå i utbildningsavtalet § 4.

Under den del av kurstiden som är förlagd till företag betalar företaget 2 kronor per arbetad timme till eleven fram till dess anställning sker.

§ 15 Övrigt

I övrigt gäller utbildningsavtalets avdelning A och B i tillämp- liga delar även elev i vuxenutbildning.

D VIDAREUTBILDNING OCH KOMPETENSUTVECKLING

§ 16 Mål och syfte

Målaremästarnas Riksförening och Svenska Målareförbundet är överens om att hög kompetens och kvalitet i företagen är viktigt för branschens utveckling. Det är därför viktigt att de anställda i företagen bereds möjlighet till vidareutbildning och kompetens- utveckling. Utbildningen skall syfta till att på sikt möta de struk- turförändringar som branschen kommer att genomgå samtidigt som den skall stärka den enskilde arbetstagaren i sin yrkesutöv- ning och därmed även företagen.

Kompetensutveckling är ett viktigt medel för att skapa nya möj- ligheter att vidga företagets och de anställdas kunskap i att utföra nya arbetsuppgifter, på samma sätt som vidareutbildning ökar kompetensen inom befintliga arbetsuppgifter.

En förutsättning för att nå ett gott resultat med en vidareutbild- ning och kompetensutveckling är att både företag och anställda efterfrågar och söker sig till lämpliga utbildningstillfällen. För att uppnå bästa möjliga utveckling är det lämpligt att upprätta ut- vecklingsplaner i företagen. Utvecklingsplaner bör bygga på verksamhetens framtida utveckling och de anställdas behov av kompetensutveckling. Utvecklingsplaner bör upprättas i samråd med de anställda och MB-grupp/kontaktombud där sådana ut- setts.

E RIKSAVTALETS TILLÄMPNING

§ 17 Övriga arbetsvillkor

Förutom reglerna för ungdoms- och vuxenutbildning (§ 3–§ 15) gäller i tillämpliga delar det mellan organisationerna träffade riksavtalet. Bryter arbetsgivare eller lärling inom avtalets giltig- hetsområden mot utbildningsavtalets bestämmelser, eller till- lämpliga delar av riksavtalet, är de lokala organisationerna skyl- diga ingripa för rättelse oavsett om lärling är organiserad eller ej.

ÖVERENSKOMMELSE

Xxxxxxxx överenskommelse har träffats för lärlingar som genom- gått gymnasieskolans treåriga program för målare. Denna öve- renskommelse har inte medtagits i avtalstrycket.

KOLLEKTIVAVTAL

för materialarbetare 2007–2010

§ 1 Definition

Med materialarbetare förstås den som är hos arbetsgivare an- ställd för att ställa i ordning, sköta och transportera material och verktyg eller annan för verkstaden och arbetsgivarens räkning förekommande handräckning.

§ 2 Anställningsform

Materialarbetare anställes mot månadslön.

§ 3 Arbetstid

Den ordinarie arbetstiden per vecka är 40 timmar och förlägges på måndagar-fredagar. Helgdagar liksom midsommar-, jul- och nyårsafton är fridagar. Arbetstidens och måltidsrasternas för- läggning överenskommes mellan arbetsgivaren och respektive arbetare.

Avseende arbetstidsförkortning gäller reglerna i kollektivavtal för måleriyrket § 3 mom a) 4.

§ 4 Avlöning

Avlöning utbetalas efter samma regler som gäller för respektive arbetsgivare anställda målare. Avdrag från månadslön skall inte göras för den minskning av arbetstiden, som uppkommer genom att arbete ej utföres på helgdagar eller i avtalet fastställda fri- dagar.

I lönehänseende uppdelas materialarbetare i två grupper, grupp 1 och grupp 2. Till grupp 1 hänföres materialarbetare med minst ett års vana av material- eller förrådsarbete vid måleriföretag. Till grupp 2 hänföres övriga materialarbetare.

Lönetablå

För tiden 16/5 2007 – 15/4 2008

Ortsgrupp	Grupp 1 kr/månad	Grupp 2 kr/månad
Stockholm Övriga landet	21 476 21 128	18 674 18 283

Utgående löner höjs till i tablån angivna belopp, dock lägst med 696 kronor per månad.

För tiden 16/4 2008 – 15/3 2009

Ortsgrupp	Grupp 1 kr/månad	Grupp 2 kr/månad
Stockholm Övriga landet	22 346 21 998	19 327 18 936

Utgående löner höjs till i tablån angivna belopp, dock lägst med 696 kronor per månad.

För tiden 16/3 2009 – 31/3 2010

Ortsgrupp	Grupp 1 kr/månad	Grupp 2 kr/månad
Stockholm Övriga landet	23 216 22 868	19 980 19 589

Utgående löner höjs till i tablån angivna belopp, dock lägst med 696 kronor per månad.

Avseende sjuklön gäller reglerna i kollektivavtal för måleriyrket

§ 2 mom c).

Vid frånvaro skall den för arbetstagaren gällande månadslönen reduceras per timme med faktorn månadslönen dividerat med 174, om inte annat anges i detta avtal.

§ 5 Övertidsarbete

Vid övertidsarbete utgår ersättning enligt samma regler som gäl- ler för målare.

§ 6 Semesterbestämmelser

Semesterlönen utgör 12,8 procent av arbetstagarens under intjä- nandeåret förfallna lön i anställningen. Beträffande övriga se- mesterförmåner samt inbetalning och redovisning av semesterlön till Måleribranschens Semesterkassa tillämpas § 7 i kollektivavtal för måleriyrket.

För varje uttagen semesterdag görs ett löneavdrag på 4,6 procent av för arbetstagaren gällande månadslön vid semestertillfället.

Utfyllnaden utbetalas till respektive arbetstagare i god tid före semesterns inledning eller när arbetaren slutar sin anställning.

§ 7 Ordningsregler

Arbetsgivaren skall tillhandahålla arbetaren två ställ över- dragskläder per år.

Arbetaren skall också erhålla skyddsskor i erforderlig omfatt- ning.

Arbetsgivaren skall om arbetstagaren så önskar tillhandahålla arbetaren lunchkuponger i enlighet med Riksskatteverkets be- stämmelser.

Vid arbete, som avser handskande med lut eller frätande ämnen, skall arbetsgivaren tillhandahålla arbetaren gummihandskar, gummiförkläde och gummistövlar i den omfattning som Arbe- tarskyddsstyrelsens anvisningar mot yrkesfara anger.

§ 8 Giltighet

Detta avtal äger i anslutning till förenämnda riksavtal giltighet och tillämpning till och med den 31 mars 2010 och får inte föran- leda att nu utgående löner och förmåner försämras.

I övrigt skall i tillämpliga delar gälla riksavtalet för måleriyrket.

Utlöper riksavtalets giltighet, upphör även detta avtal utan särskild uppsägning.

Överenskommelse om företagsanpassad MB-organisation inom måleriavtalets område

Regler rörande lokal arbetstagareorganisation enligt 14 och 20

§§ MBL vid tillämpning av samma lags 11, 12, 19 och 21 §§ samt avseende facklig information på betald tid enligt det mellan SAF, LO och PTK träffade utvecklingsavtalet.

Tillämpningen av överenskommelsen skall ske på sådant sätt att den möjliggör en smidig och snabb hantering av medbestäm- mandet i respektive företag.

§ 1. Informations- och förhandlingsskyldighet

Företaget fullgör sin informations- och förhandlingsskyldighet gentemot medbestämmandegrupp (nedan nämnd MB-grupp) eller kontaktombud.

§ 2. Utseende av ledamot i MB-grupp

Ledamot i MB-grupp eller kontaktombud utses bland de an- ställda vid företaget av lokal facklig organisation.

Protokollsanteckning:

1. Om företagets organisation, struktur eller liknande ändras, skall förhandling upptagas för att göra nödvändiga anpass- ningar till den nya organisationen.

2. MB-grupp/kontaktombud äger endast rätt att förhandla om ärenden som faller under 11, 12 och 21 §§ MBL och således ej rörande s k rättstvister. Utanför MB-grupps behörighetsområde faller även handläggningen av 38 § MBL.

3. I MB-grupp eller kontaktmans arbetsuppgifter ingår att aktivt verka för god framkomlighet på företagets arbetsplatser samt bi- träda vid förhandling enligt § 5 mom a) 3.

4. I MB-gruppens och kontaktmans arbetsuppgifter ingår även att biträda det lokala skyddsombudet i arbetet med minimering av de ergonomiska arbetsmiljöriskerna samt att delta vid sam- råd enligt 3 § i arbetsmiljöavtalet.

§ 3. Ledamot – facklig förtroendeman

Den som utsetts till ledamot i MB-grupp eller kontaktombud är därmed såvitt gäller MB-frågor utsedd till facklig förtroendeman enligt förtroendemannalagen. Begreppet arbetsplats utgör härvid företagets verksamhetsområde.

Protokollsanteckning:

1. Detta innebär ingen inskränkning för arbetstagareorganisa- tion att utse sådan ledamot till facklig förtroendeman för andra uppgifter enligt förtroendemannalagen.

2. De fackliga organisationerna skall skriftligen meddela före- tagen enligt särskild förteckning, vilka som utsetts att ingå i MB- grupp eller till kontaktombud. Motsvarande meddelande skall lämnas till företaget, om facklig organisation beslutat att leda- mots eller kontaktombuds förordnande skall upphöra.

I samband med anmälan till företaget bör facklig organisation även ange sådan facklig utbildning, som ledamot eller kontaktom- bud redan genomgått inom medbestämmandeområdet och likale- des tidigare genomgången utbildning för facklig förtroendeman.

§ 4. Ledighet och ersättning

Ledighet och ersättning till ledamot i MB-grupp eller kontakt- ombud regleras enligt förtroendemannalagen.

§ 5. Mandattid

Mandattiden som ledamot i MB-grupp eller kontaktombud gäller tills vidare, om inte berörd facklig organisation fattar annat beslut.

Förordnandet gäller dock längst till dess anställning upphör.

§ 6. Antal ledamöter i MB-grupp

MB-org.

MB-grupp består av följande antal ledamöter, beräknat efter an- talet anställda arbetare inom förbundsområdet.

Xxxxx arbetare Ledamöter 10 – 49 2

50 – 3

I företag med färre än tio arbetare anställda äger lokal facklig or- ganisation rätt att utse kontaktombud, som har att utöva medbe- stämmandet enligt de befogenheter lokal facklig organisation fastställt i varje särskilt fall. Kontaktombudets befogenheter skall skriftligen meddelas företaget. Där lokal facklig organisation inte utsett kontaktombud skall informations- och förhandlingsskyl- digheten fullgöras gentemot den lokala fackliga organisationen.

§ 7. Information

Primär information lämnas till MB-grupp eller kontaktombud vid två fasta tillfällen per år. Dessa lägges i anslutning till företa- gets bokslut, delårsrapport och/eller budgetbehandling. Därut- över skall företaget om behov föreligger och vad i övrigt omfat- tas av 19 § MBL lämna ytterligare information till berörd MB- grupp eller kontaktombud.

§ 8. Fackligt kontaktarbete

Ledamot i MB-grupp eller kontaktombud äger i samband med de två fasta informationstillfällena, som ligger i anslutning till företagets bokslut och delårsrapport, rätt att för internt fackligt kontaktarbete disponera högst två timmar med bibehållen lön enligt § 4, ovan.

§ 9. Adjunktion

MB-grupp eller kontaktombud äger rätt att vid behov adjungera lokal facklig organisation vid förhandling.

§ 10. Förhandlingsordning

a) Lokal förhandling – mellan företag och MB-grupp eller kon- taktombud – skall påbörjas snarast och genomföras med den skyndsamhet, som omständigheterna kräver.

b) Central förhandling – mellan företag och arbetstagareförbund

– skall i förekommande fall begäras snarast, dock senast inom sju dagar, efter det lokala förhandlingssammanträdets avslutan- de och upptages därefter utan dröjsmål, om annat ej överens- kommes.

§ 11. Övergångsbestämmelse

Om MB-grupp eller kontaktombud saknas skall förhandling och information ske gentemot Målareförbundets lokala fackliga or- ganisation.

§ 12. Facklig information på betald tid

Xxxxxxx medlem äger rätt att på betald tid, högst 5 timmar per år, delta i av lokal arbetstagareorganisation ordnade fackliga möten på arbetsplatsen. Dessa möten skall avse frågor som rör förhål- landet till arbetsgivaren eller som i övrigt har samband med den fackliga verksamheten i företaget.

Protokollsanteckning:

1. I de fall företagsstrukturen eller de lokala förhållandena så kräver kan informationen till de anställda samordnas mellan två eller flera företag.

2. Det fackliga mötet skall förläggas så att det medför minsta möjliga störning för produktionen och arbetets behöriga gång. I normalfallen förläggs mötet utanför ordinarie arbetstid.

Avtal om anställningsskydd

En ny lag om anställningsskydd trädde i kraft den 1 april 1982. Parterna eftersträvar en praktisk anpassning av lagen om anställ- ningsskydd till måleribranschens speciella förhållanden och har därför överenskommit om nedanstående kompletterande be- stämmelser till lagstiftning.

§ 1

Anställningsavtal gäller tills vidare. Avtal om tidsbegränsad an- ställning får dock träffas i de fall som anges i §§ 2 och 3.

§ 2

Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:

1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föran- leds av arbetets särskilda beskaffenhet.

2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller ferie- arbete.

Protokollsanteckning:

Parterna är ense om att vid avtal om anställning, som avser praktik- eller feriearbete, skall förhandling med lokal facklig or- ganisation (avser ej MB-grupp eller kontaktombud) ske beträf- fande löner och övriga anställningsvillkor.

3. Avtal för viss tid, dock sammanlagt högst tre månader under ett år, om det föranleds av tillfällig arbetsanhopning. För annan yrkesgrupp än målare och lärling gäller sammanlagt högst sex månader under två år.

4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja värnpliktstjänstgöring eller annan därmed jämförlig tjänstgör- ing, som skall pågå mer än tre månader.

5. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om arbetstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från anställningen med ålderspension eller om någon sådan avgångsskyldighet inte finns när arbetstagaren har fyllt 65 år.

§ 3

Avtal får även träffas om tidsbegränsad provanställning om prö- votiden är högst tre månader; dock att sådan anställning endast skall förekomma vid arbete där anställningen skall övergå i en tillsvidareanställning efter prövotidens slut.

Vad gäller avtal om tidsbegränsad provanställning som avser an- ställning av annan yrkesgrupp än målare är prövotiden högst sex månader.

Provanställning får ej förekomma i följande fall.

Arbetstagare som vid anställningens ingående på arbetsgivarens begäran visar att han tidigare varit anställd i företaget under de senaste tre åren.

§ 4

För anställning av lärlingar samt vid lärlingsanställnings upp- hörande gäller vad som stadgas i utbildningsavtalet.

§ 5

För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsäg- ningstid av en månad.

Om en arbetstagare vid uppsägningstillfället har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna i följd eller sam- manlagt minst tolv månader under de senaste två åren, har arbetstagaren rätt till en uppsägningstid av

två månader vid fyllda 30 år, tre månader vid fyllda 40 år, fyra månader vid fyllda 45 år.

§ 6

Arbetare som för beräknande av turordning eller företrädesrätt önskar åberopa tidigare anställning inom företaget, har att upp- giva den tid han vill åberopa. Turordningen fastställes särskilt

för varje yrkesgrupp (turordningsenhet) och turordningsområde. Anst.-

skydd

Med yrkesgrupp avses målare

lärlingar materialarbetare järnmålare servicearbetare övriga arbetare.

Med turordningsområde avses, om de lokala organisationerna ej överenskommer om annat, verksamhetsområdet för de regionala samarbetsgrupperna för säsongutjämning inom måleribranschen.

§ 7

a) Innan arbetsgivaren vidtar någon av nedanstående åtgärder, skall förhandling enligt MBL §§ 11-14 ske.

1. Uppsägning på grund av arbetsbrist.

2. Permittering, som ej är av enstaka och kortvarig natur och ej heller beror på att arbetet är säsongbetonat eller annars till sin na- tur icke är sammanhängande.

3. Återintagning efter sådan permittering som anges i punkt 2 ovan.

Förhandling sker med berörd MB-grupp/kontaktombud eller, om sådan saknas, med den lokala fackliga organisationen.

b) Överenskommelse om avvikelse från turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydd och detta avtal kan träffas med MB-grupp/kontaktombud eller, om sådan saknas, med samråds- gruppen.

c) Innan arbetsgivare vidtar någon av nedanstående åtgärder, skall underrättelse ske.

1. Ingående av avtal om tidsbegränsade avtal i de fall dessa avtal avser anställningar med längre varaktighet än en månad.

2. Besked om att provanställning skall avbrytas i förtid eller av- slutas utan att övergå i en tillsvidareanställning.

Underrättelse sker till berörd MB-grupp/kontaktombud eller, om sådan saknas, till den lokala fackliga organisationen.

d) Uppkommer fråga om åtgärd som avses i punkt c) 2 ovan, skall arbetsgivaren dessutom underrätta den berörda arbetstaga- ren.

§ 8

Arbetsgivaren äger rätt att permittera. Permittering innebär att arbetstagaren vid arbetsbrist lämnar arbetsplatsen utan att an- ställningen upphör. Permittering kan vidtas oavsett regler om turordning.

Permitteringslön utgår med belopp motsvarande arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst enligt senast tillgängliga kvartalssta- tistik före permitteringen. Genomsnittsförtjänsten består av tid- lön och ackordslön.

I de fall då den framräknade genomsnittliga timförtjänsten vä- sentligt avviker från arbetstagarens normala lön skall med hän- syn härtill permitteringslönen beräknas på de fyra kvartal som närmast föregått permitteringen. Skillnaden måste vara minst 10 procent för att den framräknade lönen skall ansetts ha väsent- ligt avvikit. Har justering av avtalets lönesatser skett under be- räkningsperioden skall permitteringslönen uppräknas med hän- syn härtill.

§ 9

Tvister rörande tillämpningen av detta avtal handlägges i enlig- het med § 15 i måleriavtalet.

Överenskommelse om permission

Överenskommelse om permission

Med permission förstås kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag. Vid nära anhörigs begravning eller urnsättning kan permissionen dock också omfatta nödvändiga (sammanlagt totalt högst två) resdagar.

Permission kan beviljas i följande fall:

– Eget bröllop.

– Egen 50–årsdag.

– Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall.

– Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av företagsläkare eller annan läkare i det fall som avståndet till företagsläkare är oskäligt långt.

– Arbetsskada (resterande del av arbetsdag). En förutsättning för rätt till bibehållen lön är dock att arbetsskadan inte föranle- der sjukskrivning för längre tid än sju dagar, räknat från och med insjuknandedagen enligt lagen om allmän sjukförsäkring.

– Nära anhörigs frånfälle.

– Nära anhörigs begravning.

– Urnsättning av nära anhörig.

– Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig samt för icke hemmaboende barn för vilket arbetstagaren har underhållsskyldighet enligt lag..

Som nära anhörig räknas make/maka, sammanboende under äktenskapsliknande förhållande, barn, syskon, föräldrar och svärföräldrar.

Anhållan om permission skall göras i så god tid som möjligt. Or- saken till permissionen skall på förhand eller – om så inte kan ske – i efterhand styrkas om arbetsgivaren så begär.

Med ”bibehållen lön” avses garantilön.

Arbetsmiljöavtal

§ 1 Gemensamma utgångspunkter, mål och inriktning

Arbetsmiljölagen förutsätter att arbetsgivare och arbetstagare samverkar för att uppnå en bra arbetsmiljö. Måleribranschens företag har många gemensamma arbetsmiljöfrågor beroende på bland annat produktionsteknik, arbetsorganisation och skiftande arbetsplatser. Olika yrkesgrupper samt flera arbetsgivare är ofta verksamma på arbetsplatserna, vilket leder till samordningspro- blem.

Utvecklingen inom måleribranschen med ny utrustning, nya me- toder, nya material och nya konstruktioner innebär ständigt nya arbetsmiljöförutsättningar.

Parternas gemensamma syfte med detta avtal är att medverka till att minska sjukfrånvaro, arbetsolyckor, arbetssjukdomsfall och arbetsrelaterade sjuk- eller aktivitetsersättningar. Detta kan åstad- kommas genom en helhetssyn på arbetsmiljöfrågorna, som en in- tegrerad del av företagets produktionsprocess.

Parterna är genom detta avtal överens om att samarbetet i företa- gen mellan arbetsgivaren och de anställda skall utvecklas och stärkas. Samverkan sker i företagets skyddsorganisation enligt 6 kap i Arbetsmiljölagen. Företagets skyddsorganisation skall samarbeta med företagets MB-organisation.

Parterna noterar att ansvaret för arbetsmiljöfrågorna definieras i gällande lagstiftning på området.

§ 2 Samverkan mellan de centrala parterna

Parterna är ense om att utifrån inriktningen i § 1 inrätta ett centralt arbetsmiljöråd på förbundsplanet.

Arb.miljö- avtal

Arbetsmiljörådets huvuduppgift är att handlägga arbetsmiljö- frågor av branschgemensam övergripande natur.

91

I arbetsmiljörådet skall beslut om partsgemensamma arbetsgrup- per i särskilda frågor kunna fattas.

I arbetsmiljörådet ingår två representanter från vardera parten. Beslut skall tas i enighet.

§ 3 Samverkan i företagen

Det övergripande arbetsmiljö-, anpassnings- och rehabiliter- ingsansvaret i det enskilda företaget ligger på företagslednings- nivå om inte annat följer av lagenligt beslut om delegation.

Utgångspunkt för samverkan mellan arbetsgivare och arbetsta- gare i dessa frågor är företagets skyddsorganisation. Samarbete skall ske med företagets MB-organisation.

§ 4 Företagshälsovård

Företagshälsovården skall bygga på en helhetssyn av arbetsmil- jöverksamheten och omfatta frågor om arbetsmiljö, arbetsorga- nisation och arbetslivsrehabilitering. Företagshälsovården skall i allt väsentligt arbeta förebyggande och utgöra en expertfunktion inom områden arbetsmiljö och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Varje företag skall tillhandahålla företagshälsovård där regel- bundna hälso- och arbetsmiljöundersökningar för personal in- klusive individuell åtgärdsplan ingår minst vart tredje år. För ny- anställda skall en hälsoundersökning genomföras inom två må- nader från anställningens början, om inte en hälsoundersökning har förevarit inom en treårsperiod. Återföring till företaget av resultat från hälsoundersökningarna och eventuella åtgärdsför- slag skall ingå.

Företagshälsovården skall vara oberoende, kompetent och kun- na lämna förslag på åtgärder avseende såväl enskilda individer som verksamheten i stort.

Anmärkning 1

I begreppen hälso- och arbetsmiljöundersökningar innefattas t ex upprättande av hälsoprofil med konditionstest.

Anmärkning 2

För sådana forskningsinsatser, kartläggningar m m som de centrala parterna beslutat om, förutsätts att det Centrala Arbets- miljörådet får möjlighet att ta del av resultat från hälsounder- sökningar mm.

Anmärkning 3

Arbetare som kallas till hälsoundersökning erhåller ersättning för förlorad arbetsförtjänst motsvarande Måleriavtalets § 2 mom

b) för den tid hälsoundersökningen omfattar. I förekommande fall utbetalas även resekostnadsersättning.

§ 5 Arbetsmiljöutbildning (gäller fr o m 2008-01-01)

Grundutbildning

Omfattning

Grundutbildningen skall omfatta 24 - 32 timmar.

Syfte

Utbildningen skall ge deltagarna kunskaper om arbetsmiljölagens syfte, Arbetsmiljöverkets föreskrifter samt insikt i hur Arbetsmil- jöinspektionen arbetar. Kursdeltagarna skall efter genomgången utbildning kunna arbeta med att engagera och samverka med de anställda i företaget för att skapa en bättre arbetsmiljö.

Målgrupp

Skyddsombud samt ledamöter i skyddskommitéer samt personal i arbetsledande ställning (arbetsledare, företagsledare).

Planering och genomförande

Arbetsgivare och arbetstagare svarar gemensamt för att skydds- ombud får erforderlig utbildning. Utbildningen kan genomföras i företaget eller av särskild kursanordnare (t ex studieförbund, företagshälsovård).

Utbildningen kan genomföras i samverkan med andra företag, bransch- och arbetsgivarorganisationer samt andra fackförbund, då främst inom byggbranschen.

Som utbildningsmaterial bör Prevents senast reviderade version av ”Bättre arbetsmiljö, Byggbranschen” användas.

Utbildning bör förläggas så att den förorsakar minsta möjliga produktionsstörning.

Intyg

Deltagarna erhåller, efter godkänt kunskapsprov, intyg om ge- nomförd utbildning.

Handledare

Handledare för arbetsmiljöutbildning enligt ovan skall ha erfor- derlig kompetens inom arbetsmiljöområdet och kunna leda ut- bildningen på det sätt som utbildningsmaterialet anger.

Övrigt

Skyddsombudet skall snarast, och om möjligt senast inom sex månader efter det att personen erhållit arbetsuppgiften genomgå grundutbildning.

Anställd som deltar i utbildning enligt ovan har rätt till bibehåll- na anställningsförmåner.

Utbildning enligt ovan berättigar företaget till ersättning från MKA.

Vidareutbildning

Omfattning

Vidareutbildningen skall omfatta 24 timmar.

Syfte

•

Utbildningen skall

•

ge deltagarna sådan kompetens att man, utifrån arbetsmiljö- lagens intentioner om samverkan, kan medverka i företagets internkontrollarbete

ge fördjupade kunskaper om aktuella arbetsmiljöområden inom måleribranschen

•

• visa på sambandet mellan ekonomi och arbetsmiljön

ge fördjupade kunskaper om de hälso- och olycksfallsrisker som föreligger vid måleriarbete.

Målgrupp

Deltagarna skall ha genomgått grundutbildning enligt ovan eller ha motsvarande kunskaper.

Planering och genomförande

Utbildningen skall vara anpassad till måleribranschen.

Arbetsgivare och arbetstagare svarar gemensamt för att skydds- ombud får erforderlig utbildning. Utbildningen kan genomföras i företaget eller av särskild kursanordnare (t ex studieförbund, företagshälsovård).

Utbildningen bör förläggas så att den förorsakar minsta möjliga produktionsstörning.

Innehåll

•

Utbildningen skall innehålla följande områden

aktuell arbetsmiljöforskning och utveckling på arbetsmiljö- området inom måleribranschen

• ergonomi

• systematiskt arbetsmiljöarbete

• arbetsorganisation - arbetsmiljö

• psyko-sociala frågor.

Intyg

Deltagarna erhåller, efter godkänt kunskapsprov, intyg om genomförd utbildning.

Handledare

Handledare för vidareutbildning enligt ovan skall ha erforderlig kompetens inom måleribranschens arbetsmiljöområde. Handle- daren skall kunna leda utbildningen på det sätt som parterna kommer överens om med utgångspunkt från ovanstående utbild- ningsinnehåll.

Övrigt

Anställd som deltar i utbildning enligt ovan har rätt till bibe- hållna anställningsförmåner.

Utbildning enligt ovan berättigar företaget till ersättning från MKA.

Protokollsanteckning:

Parterna är överens om att ge arbetsmiljörådet i uppdrag att ar- beta fram intyg och kunskapsprov som skall användas i grund- och vidareutbildning.

§ 6 Tvister

Tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal handlägges i enlighet med § 15 i måleriavtalet.

§ 7 Giltighetstid

Denna överenskommelse har samma giltighet som riksavtalet om löner och allmänna anställningsvillkor.

Överenskommelse.

Överenskommelse

Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx Riksförening, Svenska Målareförbundet, Sveriges Bleck- och Plåtslagaremästareförbund och Svenska Bleck- och Plåtslagareförbundet har denna dag följande överenskommelse träffats

1. Överenskommelsens uppgift är att fastställa gränslinjer mel- lan måleriyrkets och plåtslageriyrkets arbetsområde och att, i den mån gränstvister trots detta skulle uppkomma, utgöra rikt- linjer för desammas biläggande.

2. Parterna äro ense om att något hinder för plåtslagarna att ut- föra de målningsarbeten, som av ålder sammanhänga med plåt- slageriyrket, ej förefinnas. De måleriarbeten som sålunda nor- malt tillhör plåtslagarnas verksamhetsområde äro:

a) Målning av plåtytor å tak samt å tak befintliga räcken, järnste- gar och förekommande järnornament oavsett vilket taktäck- ningsmaterial som förekommer.

b) Målning av fasadplåtlister, fönsterbleck, balkongbleck och stuprör, då arbetet utföres från s k stopplina.

Är ett målningsarbete, som delvis utföres från ställning, eller ifråga om balkongbleck från balkonggolvet, så beskaffat, att den övervägande delen av detsamma utföres från stopplina, må även övriga plåtlister målas av plåtslagarna.

3. Målning av alla slags järnkonstruktioner, såsom kranar, bro- byggnader, cisterner, lednings- och andra stolpar, hissar etc till- hör målarnas arbetsområde.

4. Parterna äro vidare ense om, att därest beställare i fråga om visst arbete, som angives under punkt 2 här ovan, önskar sär- skilda för måleriyrket speciella behandlingar, må hinder ej resas för målarna att utföra sådant yrkesarbete.

Överenskommelse

Likaså är parterna ense om att, i den mån beställare vid inford- rande av anbud å måleriarbete på exempelvis villor, vari ingår mindre del sådan målning som enligt punkt 2 här ovan tillhör plåtslagarna, vägrar att frånskilja densamma, hinder icke skall föreligga för målerifirma att åtaga sig jämväl detta målningsar- bete, samt låta utföra detsamma med måleriarbetare.

5. I den mån tvister uppkomma i anledning av denna överens- kommelse, skola desamma slitas av en skiljenämnd, tillsatt i en- lighet med lagen om skiljemän. Till denna nämnd väljer de fyra undertecknade organisationerna vardera en representant. I den mån dessa fyra ledamöter icke genom majoritetsbeslut kunna slita tvisten skola de tillkalla en opartisk ordförande, som har att å nämndens vägnar avkunna skiljedom i tvisten. Kan majoritets- beslut gällande val av skiljedomare icke ernås, skall uppdragas åt statens förlikningsman i 1:a distriktet att utse sådan. Parterna förbinda sig att efterkomma avkunnat skiljenämndsutslag eller skiljedom.

6. Denna överenskommelse gäller från dagen för undertecknan- det och tills vidare. Uppsägning skall ske skriftligt till samtliga kontraherande parter i överenskommelsen, som upphör att gälla efter sex månader räknat från den dag uppsägningen kommit parterna tillhanda.

Stockholm den 27 februari 1945.

MÅLAREMÄSTARNAS RIKSFÖRENING SVENSKA MÅLAREFÖRBUNDET

SVERIGES BLECK- OCH PLÅTSLAGAREMÄSTAREFÖRBUND

SVENSKA BLECK- OCH PLÅTSLAGARE- FÖRBUNDET