Contract
Denna text är en översättning av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet.
Tämä on käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopija- osapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkie- lisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomen- kielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR LASTBILSBRANSCHEN
mellan
Biltrafikens Arbetsgivareförbund rf och
Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund AKT rf 1.2.2017 – 31.1.2021 (31.1.2020)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
3 § Avtalets bindande verkan och skyldigheten att iaktta avtalet 1
6 § Arbetsförhållandets ingående och avslutande 2
3
9
12 § Förkortning av årsarbetstiden 12
13 § Arbetstidsschema, kördagbok och förteckning över arbetstimmar 15
14 § Övertids-, nöd- och söndagsarbete och ersättningar som betalas för dessa 16
19
17 § Beredskap och ersättning 19
18 § Dagpenning och övernattning 19
23
21 § Särskilda bestämmelser 23
22 § Lön för sjuktid och under moderskaps- och faderskapsledighet 25
33
27 § Uppbärande av medlemsavgifter för fackföreningar 33
28 § Sammankomster på arbetsplatsen 33
31 § Anlitande av utomstående och tillfällig arbetskraft 36
33 § Avgörande av meningsskiljaktigheter 38
39
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET FÖR LASTBILSBRANSCHEN
40
47
BILAGA FÖR ARBETSTAGARE I TRANSPORTFÖRETAG I MILJÖVÅRDSBRANSCHEN
49
52
KOMMUNFÖRTECKNINGEN I 18 § 1 PUNKTEN I KOLLEKTIVAVTALET
55
KOLLEKTIVAVTAL FÖR LASTBILSBRANSCHEN
mellan
Biltrafikens Arbetsgivareförbund rf och
Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund AKT rf 1.2.2017 – 31.1.2021 (31.1.2020)
I ALLMÄNT
Bestämmelserna i det här kollektivavtalet tillämpas på arbetsför- hållandena för arbetstagare vid de medlemsföretag inom Biltrafi- kens Arbetsgivareförbund rf som bedriver regional trafik samt utri- kes- och inrikes godstrafik.
Protokollsanteckning:
Det här avtalet tillämpas också på förare vid BA:s medlemsföretag för trailer, hjullastare, kran- och pumpbilar samt andra specialbilar.
Som en del av det här kollektivavtalet tillämpas följande avtal som ingåtts mellan förbunden:
- Det allmänna avtalet 12.2.1995
- Semesterlöneavtalet 9.3.2006
- Avtalet om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatserna 1.2.2017
- Förtroendemannaavtalet 1.2.2017
- Avtalet om anlitande av utomstående arbetskraft 12.2.1995
- Avtalet om utbildningsverksamheten 3.3.2010
- Avtalet om uppsägningsskydd och permittering 1.2.2017
Detta kollektivavtal är bindande för signatärförbunden och deras underföreningar samt de arbetsgivare och arbetstagare som under avtalets giltighetstid är eller har varit medlemmar i föreningarna.
De som är bundna vid avtalet är skyldiga att noggrant iaktta det och se till att föreningar som lyder under dem liksom arbetsgivare och arbetstagare som hör till föreningarna inte bryter mot bestäm- melserna i avtalet.
Förbunden och deras underföreningar är skyldiga att se till att un- derföreningar som är deras medlemmar, arbetsgivare och arbets- tagare som avtalet gäller inte vidtar stridsåtgärder och inte heller på annat sätt bryter mot bestämmelserna i kollektivavtalet.
Bland parterna i det här kollektivavtalet och dem som är bundna vid avtalet iakttas organisationsfrihet.
6 § Arbetsförhållandets ingående och avslutande
1. Förbunden rekommenderar att arbetsavtalet ingås skriftligt.
2. Om prövotid tillämpas i arbetsförhållandet ska arbetsgivaren med- dela arbetstagaren om det när arbetsavtalet ingås. Prövotiden omfattar då tre (3) månader.
Denna punkt ändras fr.o.m. 1.8.2018 så att den lyder enligt följande:
Om prövotid tillämpas i arbetsförhållandet ska arbetsgivaren med- dela arbetstagaren om det när arbetsavtalet ingås. Prövotidens maximilängd bestäms enligt arbetsavtalslagen.
Ikraftträdelsebestämmelse:
I ett anställningsförhållande som börjat 31.1.2017 eller tidigare är prövotidens maximilängd två månader. I ett anställningsför- hållande som börjat 1.2.2017 – 31.7.2018 är prövotidens maxi- milängd tre månader.
3. Om arbetsförhållandet har fortgått utan avbrott iakttas, när arbets- givaren säger upp arbetsavtalet:
1) en uppsägningstid på 14 dagar om arbetsförhållandet har fort- gått högst ett år;
2) en uppsägningstid på en månad om arbetsförhållandet har fort- gått över ett år men högst fyra år;
3) en uppsägningstid på 2 månader, om anställningen har fortgått över 4 år men högst 8 år;
4) en uppsägningstid på fyra månader om arbetsförhållandet har fort- gått över åtta år men högst 12 år;
5) en uppsägningstid på sex månader om arbetsförhållandet har fort- gått över 12 år.
När arbetstagaren säger upp arbetsavtalet ska han eller hon iaktta följande uppsägningstider:
1) en uppsägningstid på 14 dagar, om arbetsförhållandet har fortgått högst fem år och
2) en uppsägningstid på 1 månad, om anställningen har fortgått över 5 år.
Ovan nämnda uppsägningstider gäller emellertid inte de fall då ar- betsavtalet kan hävas under prövotid eller annars enligt lag, eller när arbetet på grund av övermäktigt hinder måste avbrytas helt eller del- vis.
II ARBETSLÖNER
1. Arbetstagarens lön fastställs antingen som timlön eller tvåveckors pe- riodlön. Andra arbetstagare än de som avses i 31 § och punkterna 2 och 4 i den här paragrafen betalas tvåveckors periodlön, även om arbetstiden understiger 80 timmar.
För arbetstagare som avses i punkt 2 i den här paragrafen ska den precisa arbetstiden i en tvåveckorsperiod fastställas i ett arbetsavtal.
Om arbetstiden under en tvåveckorsperiod av en orsak som beror på arbetsgivaren understiger den mängd som överenskommits i arbets- avtalet, betalas till arbetstagaren ändå en engångsgarantilön upp till det överenskomna timantalet.
2. Om man i den tidtabellsenliga reguljära linjetrafiken inte kan erbjuda alla arbetstagare 80 timmar arbete under en tvåveckorsperiod, kan man till företaget eller dess verksamhetsställe för ovannämnda trafik även anställa andra än sådana arbetstagare som avses i den föregå- ende punkten. Antalet deltidsanställda, andra än deltidspensionerade eller personer deltidsanställda med stöd av annan lagstiftning, kan i företaget då i genomsnitt vara högst två arbetstagare per verksam- hetsställe, om inte annat förutsätts av särskilda trafik-, tidtabells- och produktionsmässiga orsaker.
Tillämpningsanvisning:
Med verksamhetsställe avses depå eller annan plats där arbetet in- leds och avslutas.
Vid bedömningen av de omständigheter som inverkar på möjligheten att arrangera heltidsarbete inom den tidtabellsenliga, reguljära linje- trafiken ska till exempel produktionsväxlingarna i lastbilstrafiken be- aktas.
Arbetsgivaren ska diskutera med och informera förtroendemannen om grunderna för anlitande av arbetstagare i enlighet med den här punkten innan arbetstagarna anställs.
3. Lokala parter kan underställa en meningsskiljaktighet som uppstår om den användning och mängd av deltidsanställda som avses i punkt 2 till en avgörandenämnd som består av en medlem från vardera av- talsslutande förbund och en opartisk ordförande. Om parterna inte kan enas om en ordförande utses denna av riksförlikningsmannen. En meningsskiljaktighet som lämnats till avgörandenämnden ska av- göras senast inom en månad.
Förtroendemannen och avgörandenämnden ska ges alla uppgifter som inverkar på utredningen av fallet. Syftet är att avgörandenämn- dens beslut ska vara tillgängligt innan de ordinarie deltidsanställda arbetstagarna anställs.
4. Ovannämnda princip hindrar inte anställning av fasta deltidsanställda när det är fråga om ett arbete som inte hör till den tidtabellsenliga reguljära linjetrafiken, om arbetet inte kan låta utföras som heltidsar- bete utan oskälig svårighet.
Tillämpningsanvisning:
Parterna är eniga om att till exempel varulinjetrafiken och distribut- ionstrafiken i regel hör till den trafik som avses i fjärde punkten ovan.
Protokollsanteckning 1 (gäller punkterna 2 och 4):
Utöver deltidsanställda kan sådana arbetstagare som avses i 31 § i detta kollektivavtal anlitas.
Protokollsanteckning 2 (gäller punkt 4):
Parterna strävar efter att avgöra eventuella meningsskiljaktigheter genom förhandlingar och gör sitt för att eventuella tvister inte förs till domstolsbehandling under avtalsperioden.
5. | Vid beräknandet av tjänstgöringsåren beaktas hela den tid under vil- ken arbetstagaren enligt arbetsbetygen har arbetat som förare inom yrkesmässig trafik. Detta gäller även verksamheten som yrkesförare inom annan trafik. | |
För avlagd yrkesexamen som kombinationsfordonsförare, yrkesexa- men i biltransport av trävaror och yrkesexamen för fordonskranförare räknas 8 månader som tjänstgöringsår och för avlagd treårig läro- plansbaserad grundexamen i logistik på andra stadiet 2 år in i tjäns- teåren. | ||
6. | I utrikestrafiken tillämpas nedannämnda löner. | |
7. | Om ett förarbiträde som har behörigt körkort tillfälligtvis måste köra bilen, ska han eller hon för den här tiden betalas förarlön. | |
8. | Om föraren tillfälligt flyttas till ett arbete som avlönas enligt en lägre lönetabell, kvarstår hans eller hennes lön oförändrad. | |
1. | Lönetabellerna vid avtalsperiodens början (€) |
timme | tvåveckors- period | |
Förare av bil med egentlig släpvagn och förare av modulkomb | ||
under 4 år | 13,89 | 1111,20 |
4-8 år | 14,05 | 1124,00 |
8-12 år | 14,50 | 1160,00 |
över 12 år | 14,83 | 1186,40 |
Förare av bil med påhängsvagn och traktorfö- rare (körkortsklass C1E/CE) | ||
under 4 år | 13,38 | 1070,40 |
4-8 år | 13,54 | 1083,20 |
8-12 år | 13,99 | 1119,20 |
över 12 år | 14,27 | 1141,60 |
Förare av lastbil, pumpbil, hjullastare och traktor (körkorts- klass B/C1/C) | ||
under 4 år | 13,09 | 1047,20 |
4-8 år | 13,24 | 1059,20 |
8-12 år | 13,66 | 1092,80 |
över 12 år | 13,97 | 1117,60 |
Förare av personbil, paketbil och traktor (körkortsklass T-/LT) | ||
under 4 år | 12,81 | 1024,80 |
4-8 år | 12,95 | 1036,00 |
8-12 år | 13,37 | 1069,60 |
över 12 år | 13,61 | 1088,80 |
Förarbiträde | ||
under 4 år | 12,69 | 1015,20 |
4-8 år | 12,84 | 1027,20 |
8-12 år | 13,23 | 1058,40 |
över 12 år | 13,50 | 1080,00 |
Lönetabellerna i utrikestrafik | ||
14,64 | 1171,20 | |
Med 8 % förhöjd | 15,74 | 1259,20 |
Lönetabellerna från ingången av den lönebetalningsperiod som bör- jar 1.10.2017 eller närmast nämnda datum (€)
timme | tvåveckors- period | |
Förare av bil med egentlig släpvagn och förare av modulkomb | ||
under 4 år | 13,91 | 1112,80 |
4-8 år | 14,07 | 1125,60 |
8-12 år | 14,52 | 1161,60 |
över 12 år | 14,85 | 1188,00 |
Förare av bil med påhängsvagn och traktorfö- rare (körkortsklass C1E/CE) | ||
under 4 år | 13,40 | 1072,00 |
4-8 år | 13,56 | 1084,80 |
8-12 år | 14,01 | 1120,80 |
över 12 år | 14,29 | 1143,20 |
Förare av lastbil, pumpbil, hjullastare och traktor (körkorts- klass B/C1/C) | ||
under 4 år | 13,11 | 1048,80 |
4-8 år | 13,26 | 1060,80 |
8-12 år | 13,68 | 1094,40 |
över 12 år | 13,99 | 1119,20 |
Förare av personbil, paketbil och traktor (körkortsklass T-/LT) | ||
under 4 år | 12,83 | 1026,40 |
4-8 år | 12,97 | 1037,60 |
8-12 år | 13,39 | 1071,20 |
över 12 år | 13,63 | 1090,40 |
Förarbiträde | ||
under 4 år | 12,71 | 1016,80 |
4-8 år | 12,86 | 1028,80 |
8-12 år | 13,25 | 1060,00 |
över 12 år | 13,52 | 1081,60 |
Lönetabellerna i utrikestrafik | ||
14,66 | 1172,80 | |
Med 8 % förhöjd | 15,76 | 1260,80 |
2. Lön för väntetid
Lönen för väntetid bestäms enligt tabellön.
3. Löner i utrikestrafik och erfarenhetstillägg
Till en fullständigt arbetsför, yrkeskunnig lastbilsförare betalas två- veckorslön och timlön i utrikestrafik enligt ovanstående tabell.
Till en lastbilsförare i utrikestrafik som under minst två år arbetat inom samma företag och under denna tid har visat sig ha förmåga att klara sig i förhållandena utomlands (språkkunskap, kännedom om trafik- regler och tullformaliteter osv.) ska betalas som specialtillägg minst 8
% utöver den i 8 § nämnda periodlönen.
1. Avlöningen kan ordnas på alla möjliga sätt under förutsättning att arbetstagarens lön inte på grund av avlöningssättet blir mindre än lönen enligt kollektivavtalet skulle vara, om man arbetade med tidlön, och att man beaktar de tillägg som bestäms på basis av den faktiska arbetstiden. Ersättningar för övertidsarbete eller söndagsarbete kan
inte inkluderas i en överenskommen lön som fastställs på en viss grund.
2. För att öka arbetseffekten och förtjänsten ska arbetstagarna beredas möjlighet att utföra ackordsarbete, om arbetets natur tillåter det och om detta är tekniskt möjligt.
Till grund för prissättningen av ackordsarbete läggs en 30 %:s förhöjning på den lön som betalas för motsvarande arbete när det utförs på tid.
För sådant ackordsarbete, för vilket det inte har gjorts upp någon fast arbetsprissättning, ska innan arbetet inleds överenskommas om ett ackordpris. Arbetstagaren ska ges ett intyg över ackordpriset och nödvändiga uppgifter om grunderna för beräknandet av ackordpriset
Vid utförande av ackordsarbete är timlönen garanterad.
1. Tillägg för kvälls- och nattarbete
Klockan 18.00–22.00 betalas kvällstillägg 15 % per arbetstimme och klockan 22.00–06.00 nattillägg 20 % per arbetstimme på tabellönen.
2. Tillägg för lediga dagar
För arbete som utförs på en ledig dag betalas ett tillägg som uppgår till 100 % av arbetstagarens tabellön.
3. Tillägg för gifter och sprängämnen
För tiden för hantering och transport av gifter, sprängämnen och ra- dioaktiva ämnen till den del gränserna för begränsad kvantitet i be- stämmelserna om transport av farliga ämnen (ADR) överskrids, beta- las ett tillägg som utgör 5 % av tabellönen.
Punkt 3 ändras fr.o.m. 1.2.2020 så att den lyder enligt följande:
3. Tillägg för hantering av vissa ADR-ämnen
För tiden för hantering och transport av sprängämnen (klass 1), gifter (klass 6.1), smittfarliga ämnen (klass 6.2) och radioaktiva ämnen (klass 7) till den del gränserna för begränsad kvantitet i bestämmel- serna om transport av farliga ämnen (ADR) överskrids, betalas ett till- lägg som utgör 5 % av tabellönen.
4. Specialtillägg
Till kranbilsförare, lavettbilförare, sopbilsförare, virkesförare vid trans- port av virke från skogarna om föraren använder lastanordning samt till de förare som utför uppsamling av mjölk med mjölkuppsamlings- bilar, till förare som utför transporter i underjordiska inrättningar samt till förare av sådana specialtransporter som kräver specialtillstånd av behörig myndighet och en särskild s.k. följebil, betalas ett specialtill- lägg om 5 % på arbetstagarens tabellön.
III ARBETSTIDSBESTÄMMELSER
1. Den ordinarie arbetstiden är 80 timmar under en tvåveckorsperiod. Bestämmelserna i arbetstidslagen om motorfordonsförarnas maximi- arbetstider och vilotider per dygn tillämpas inte inom tillämpningsom- rådet för detta kollektivavtal. Maximiarbetstiden per dygn begränsas av bestämmelserna om vilotider och raster per dygn i detta kollektiv- avtal.
2. För kortare arbete än 4 timmar och 45 minuter betalas lön för fulla 4 timmar och 45 minuter och tiden räknas som arbetstid.
3. Påsklördag, midsommar- och julafton är lediga dagar.
4. Motorfordonsförarens längsta oavbrutna arbetstid får vara högst 5,5 timmar. För varje arbetsperiod på 5,5 timmar ska föraren ha en rast om minst 30 minuter i en eller två delar. Här avsedd del av rasten ska uppgå till minst 15 minuter.
5. I fall arbetsdagens längd är minst åtta timmar, ska arbetstagaren vid sidan av arbetet och vid den med tanke på transportuppgiften lämp- ligaste tidpunkten ha möjlighet till högst två raster. För andra raster betalas inte lön.
6. I periodiskt arbete får arbetsdagen inte indelas i flera än två oavbrutna arbetspass som avbryts av en högst en timme lång rast utan lön. Den här bestämmelsen utesluter inte möjligheten till raster i enlighet med lagar och inskränker inte möjligheterna att tillämpa väntetider.
7. Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer sinsemellan överens om mattiderna med iakttagande av arbetstidslagen.
8. Motorfordonsföraren ska ha en dygnsvila om minst 11 timmar i följd under varje tjugofyratimmars period. Dygnsvilan kan förkortas till minst 9 timmar i följd högst tre gånger i kalenderveckan.
Den oavkortade dygnsvilan kan tas ut under varje tjugofyratimmars- period i två separata perioder varav den första ska omfatta minst 3 timmar och den senare en oavkortad vilotid på minst 9 timmar. För den avkortade dygnsvilans viloperioder under 9 timmar betalas på främmande ort lön för väntetid enligt punkt 11 minskad med högst en timmes matrast.
Dygnsvilan i dubbelbemanningsfall
Under varje trettiotimmarsperiod när ett fordon har minst två förare, ska var och en av dem ha en viloperiod om minst 9 timmar i följd.
9. Arbetstagaren ska få en oavbruten veckovila om 45 timmar i följd. Den här viloperioden kan avkortas en gång under två på varandra följande veckor till en oavbruten vilotid på minst 24 timmar. Förkort- ningen av vilotiden ska kompenseras med en oavbruten vilotid som motsvarar förkortningen och som tas i ett sammanhang före slutet av den tredje veckan som infaller efter veckan i fråga. Den kompense- rade vilotiden ska ges i en period i anslutning till en annan vilotid om minst 9 timmar.
En veckovila som börjar en vecka och slutar följande vecka kan be- räknas hör till vilken som helst av dessa veckor.
Xxxxxxxxxx ska ordnas så att två lediga dagar ges under samma vecka. Den lediga dagen omfattar ett kalenderdygn.
Lediga dagar kan med arbetstagarens samtycke ges avvikande från vad ovan nämnts under en tvåveckorsperiod, dock så att minst en ledig dag infaller varje vecka. I en tvåveckorsperiod ska ingå minst 4 lediga dagar.
Den lediga dagen ges på arbetstagarens stationeringsort om inte an- nat avtalas med arbetstagaren.
10. Om arbetstagaren av orsak som inte beror på honom eller henne, såsom bilmissöde eller naturhinder, under resan måste invänta hjälp, räknas till hans eller hennes arbetstid hela den tid under vilken ar- betstagaren utför arbete för att avlägsna hindret eller vaktar bilen. Om dylika fall ska arbetstagaren så snabbt som möjligt försöka meddela arbetsgivaren.
11. När en förare eller förarbiträde under sin resa måste vänta räknas inte denna tid som arbetstid, men ersättning betalas för den.
Om föraren upprepade gånger på lastarens eller lossarens order måste flytta bilen, räknas denna tid som förarens arbetstid. Om föra- ren under motsvarande förhållanden måste vänta utan att upprepade
gånger flytta bilen och fritt får avlägsna sig från bilens närhet, betalas för den här tiden lön för väntetid utan att tiden räknas som arbetstid.
12. Om arbetstagaren på arbetsgivarens försorg på främmande ort helt befrias från lossnings- och lastningsplatsen, betalas han eller hon ändå lön för väntetid utöver eventuell arbetslön upp till sammanlagt åtta (8) timmar per kalenderdygn. Den här bestämmelsen gäller inte de fall, där det fullständiga befriandet sker på hemorten.
13. Om arbetet för två förare som kör samma bil arrangerats så, att också den som inte kör bilen är skyldig att följa med i bilen för en viss sträcka, ska också den tid han eller hon är bunden räknas som ar- betstid.
Om däremot den andra föraren endast är skyldig att överta fordonet på en viss plats, men fritt får ta sig dit på det sätt han eller hon finner lämpligt, räknas inte den tid som arbetstagaren använder för att ta sig till platsen som arbetstagarens arbetstid även om arbetstagaren, utan att vara förpliktad till detta, skulle färdas till platsen med den bil som han eller hon ska överta där.
14. Om arbetstagaren måste inleda och avsluta sitt arbete på annan ort än stationeringsplatsen betalas grundlön för restiden till eller från stat- ioneringsplatsen utan att restiden inräknas i arbetstiden. Bestämmel- sen gäller inte s.k. dubbelbemanningsfall.
Arbetstagaren kan ha endast en stationeringsplats som inte kan va- riera. Om arbetstagaren måste inleda eller avsluta sitt arbete på an- nan ort än stationeringsplatsen betalas grundlön för restiden till eller från stationeringsplatsen utan att restiden inräknas i arbetstiden.
Protokollsanteckning:
Med stationeringsplats avses depå eller annan plats där arbetet in- leds eller avslutas.
15. En deltidspensionerad arbetstagare kan man inte ha att utföra arbete över den arbetstidsmängd som överenskommits i arbetsavtalet med undantag av sjukdoms- och andra tvingande situationer.
16. I övrigt iakttas med avseende på arbetstid bestämmelserna i den gäl- lande arbetstidslagen.
12 § Förkortning av årsarbetstiden
1. Tillämpningsområde
Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 80 timmar per perioder om två veckor eller 40 timmar per vecka. Dessutom förutsätts det att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar.
Arbetstidsförkortningen gäller även deltidsanställda arbetstagare oberoende av hur deltidsarrangemanget har genomförts. En deltids- anställd arbetstagares arbetstid förkortas utgående från tabellen i 2 § i relation till arbetstagarens ordinarie arbetstid.
Av arbetstidsförkortningen minskas övriga än ovan nämnda årliga av- tals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar ar- betstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar.
2. Intjänad ledighet
Arbetstiden förkortas per kalenderår från början av året eller från och med en senare tidpunkt då anställningen inleds i enlighet med intjä- nandet av ordinarie arbetstid:
A. Då trettondagen infaller på en lördag eller söndag
antalet arbetstimmar | förkortning | |||
minst | 94 h | 8 h dvs | 1 | dag |
188 h | 16 h dvs | 2 | dagar | |
283 h | 24 h dvs | 3 | dagar | |
377 h | 32 h dvs | 4 | dagar | |
471 h | 40 h dvs | 5 | dagar | |
565 h | 48 h dvs | 6 | dagar | |
660 h | 56 h dvs | 7 | dagar | |
754 h | 64 h dvs | 8 | dagar | |
848 h | 72 h dvs | 9 | dagar | |
942 h | 80 h dvs | 10 | dagar | |
1036 h | 88 h dvs | 11 | dagar | |
1131 h | 96 h dvs | 12 | dagar | |
1225 h | 104 h dvs | 13 | dagar | |
1319 h | 112 h dvs | 14 | dagar | |
1413 h | 120 h dvs | 15 | dagar | |
1508 h | 128 h dvs | 16 | dagar | |
1602 h | 136 h dvs | 17 | dagar | |
1696 h | 144 h dvs | 18 | dagar |
B. Trettondagen infaller på en annan vardag än lördag
minst | 90 h | 8 h dvs | 1 | dag |
180 h | 16 h dvs | 2 | dagar | |
270 h | 24 h dvs | 3 | dagar | |
360 h | 32 h dvs | 4 | dagar | |
447 h | 40 h dvs | 5 | dagar | |
537 h | 48 h dvs | 6 | dagar | |
627 h | 56 h dvs | 7 | dagar | |
717 h | 64 h dvs | 8 | dagar | |
807 h | 72 h dvs | 9 | dagar | |
893 h | 80 h dvs | 10 | dagar | |
983 h | 88 h dvs | 11 | dagar | |
1073 h | 96 h dvs | 12 | dagar | |
1163 h | 104 h dvs | 13 | dagar | |
1253 h | 112 h dvs | 14 | dagar | |
1340 h | 120 h dvs | 15 | dagar | |
1430 h | 128 h dvs | 16 | dagar | |
1520 h | 136 h dvs | 17 | dagar | |
1610 h | 144 h dvs | 18 | dagar | |
1696 h | 152 h dvs | 19 | dagar |
Som utförda ordinarie arbetstimmar räknas även de arbetstimmar som infaller under arbetstagarens sjuktid och som arbetsgivaren be- talar lön för sjuktid för och utbildningstid som även endast delvis be- kostas av arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren ersätter in- komstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetstimmar tid som används för kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och för möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, för Bil- och Transportbranchens Arbetarförbunds förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och tid som använts för riksomfat- tande kollektivavtalsförhandlingar mellan förbunden, 50- och 60-års bemärkelsedagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, ledighet som orsakats av vård av sjukt barn till den del som arbetsgivaren är skyldig att betala lön, uppbåd, reservövningar samt tid som använts för att sköta uppdrag som förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäk- tig eller som ställföreträdande förtroendeman eller arbetarskyddsfull- mäktig. Dessutom räknas ledighet som ges i enlighet med det här protokollet som utförda ordinarie arbetstimmar.
3. Att ge ledighet
Lediga dagar som har intjänats på grund av arbetstidsförkortning ut- gående från punkt 2 ovan ges som hela dagar före utgången av det
år som följer på intjäningsåret. Lediga dagar på grund av förkortning ges i en eller flera delar vid en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer antingen i anslutning till semestern eller i samband med en annan ledig dag eller genom sammanslagning av lediga dagarna på grund av förkortning, i fall arbetsgivaren och arbetstagaren inte särskilt kom- mer överens om att ledigheten ges på ett annat sätt. En ledig dag motsvarar en förkortning på 8 timmar.
Går arbetstagaren med på det kan arbetstidsförkortningsdagarna ges till arbetstagaren innan de tjänats in.
En femdagarsperiod
Om arbetstagaren har intjänat minst 10 förkortningslediga dagar, ges de lediga dagarna i en följd så att arbetstagaren får en sammanhäng- ande ledighet på fem dagar.
Två femdagarsperioder
Om arbetstagaren har intjänat minst 15 förkortningslediga dagar, ges de lediga dagarna i en följd så att arbetstagaren får två sammanhäng- ande ledigheter på fem dagar.
De ovan nämnda perioderna på 5 förkortningsdagar omfattar 7 kalen- derdagar.
Om ledigheten ingår i tid som omfattar ovan nämnda ordinarie arbets- tider, anses den lediga dagen ha tagits, då hindret för att ta ledigheten inte har varit känt vid den tidpunkt då ledigheten anmäldes. Om emel- lertid en arbetstagare insjuknar före den fortlöpande ledigheten på fem dagar och sjukdomen varar utan avbrott åtminstone de fem le- diga dagarna, förskjuts på arbetstagarens begäran femdagarsledig- heten som infaller under sjukdomstiden till en senare tidpunkt. För- skjutningen görs endast för en ledighetsperiod på fem dagar under kalenderåret.
Om arbetstagaren under sjukledigheten har informerats om att för- kortningsledigheten ges efter den sjukledighet som framgår av läkar- intyget och arbetstagarens sjukledighet fortsätter efter det, förskjuts den förkortningsledighet som infaller under sjukdomstiden till en se- nare tidpunkt.
Den ordinarie arbetstiden under perioden som omfattar förkortningen förkortas med antalet timmar som ingår i förkortningen.
4. Meddelande om tidpunkten för ledighet
Meddelande om tidpunkten för femdagarsledighet ska ges arbetsta- garen minst 2 veckor före ledigheten.
Meddelande om tidpunkten för enskilda lediga dagar ska ges i för- handsprogrammerade arbetstidsscheman, eller om det inte finns, minst 2 veckor innan ledigheten ges.
5. Ersättande av inkomstbortfall
Arbetstagaren betalas för tiden för förkortningen lön enligt den gäl- lande medeltimförtjänsten. Om anställningsförhållandet upphör innan den intjänade förkortningen av arbetstiden genomförts, betalas er- sättning för detta i samband med slutlönen på grundval av antalet intjänade fridagar enligt den då gällande medeltimförtjänsten. Om ar- betstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledig tid får arbetsgivaren innehålla motsvarande summa från arbets- tagarens slutlön.
6. Jämställande av ledighet med tid i arbete
När semesterns längd bestäms anses såsom jämställda med dagar i arbete också de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med den här paragrafen.
7. Självständighetsdagen
Om förkortningsdagen av årsarbetstiden har givits på självständig- hetsdagen anses att den i lagen förutsatta lönen för självständighets- dagen har betalts.
13 § Arbetstidsschema, kördagbok och förteckning över arbetstimmar
1. Arbetstagaren ska känna till arbetstidsschemat för tvåveckorspe- rioden minst en vecka före periodens början och av arbetstidssche- mat ska arbetstagarens lediga dagar framgå och likaså när den dag- liga arbetstiden börjar.
2. Vid sjukdoms- och andra tvingande fall kan arbetsgivaren göra änd- ringar i arbetstidsschemat, men inte ändringar som gäller arbetstaga- rens lediga dagar utan hans eller hennes samtycke.
3. När det med beaktande av arbetets natur är mycket svårt att göra upp ett ovannämnt arbetstidsschema, kan man med stöd av beslut av för- bundens gemensamma arbetsgrupp avvika från det. Arbetsgruppen
ska behandla och fatta beslut inom tre månader efter att ansökan an- länt.
4. Arbetsgivaren ska till en anställd motorfordonsförare ge en personlig kördagbok för uppföljning av förarens dygnsarbetstider. I stället för kördagbok kan en färdskrivare användas.
Motorfordonsföraren är skyldig att föra in de uppgifter i kördagboken som förutsätts och att ha dagboken med sig under körningen. Arbets- meddelandena ska lämnas till arbetsgivaren i enlighet med arbetsgi- varens anvisningar.
5. Arbetsgivaren ska föra en förteckning över de utförda arbetstimmarna och över nöd- och övertidsarbetet samt de förhöjda löner som betalts för dessa. I förteckningen antecknas även söndagsarbetet och den förhöjda lön som betalts för detta.
6. Ovan nämnda förteckning ska på uppmaning företes förtroendeman- nen och på begäran ska arbetstagaren eller den person som arbets- tagaren gett fullmakt, ges skriftligen information om anteckningar som gjorts i förteckningen och som berör arbetstagaren.
7. Arbetsgivaren ska på begäran ge föraren utskrifter från den digitala färdskrivaren och uppgifter om förarens kör- och vilotider som har sparats i förarkortet.
14 § Övertids-, nöd- och söndagsarbete och ersättningar som betalas för dessa
1. Övertids-, nöd- och söndagsarbete får beordras i den mån lagen fö- reskriver och på det sätt lagen förutsätter i enlighet med bestämmel- serna i detta kollektivavtal.
Protokollsanteckning:
Inom tillämpningsområdet för detta kollektivavtal är det emellertid inte nödvändigt att iaktta den granskningsperiod på fyra månader som in- går i 19 § 1 mom. arbetstidslagen.
2. När arbetstiden fastställs enligt 7 § arbetstidslagen (periodarbete) ska för de tolv (12) första timmarna som överskrider den ordinarie arbets- tiden under en tvåveckorsperiod, betalas en med femtio (50) procent och för därpå överskridande timmar en med etthundra (100) procent förhöjd lön.
När en arbetstagare övergår från heltidsarbete till deltidspension iakt- tas i fråga om periodindelningen av arbetstiden den praxis som är rådande inom företaget, dock så att när en deltidspensionerad arbets- tagare arbetar två veckor i följd i en situation där veckorna fördelar
sig på två olika utjämningsperioder, räknas arbetstimmarna ihop och det timantal som överskrider 80 timmar arbetstid under en tvåveck- orsperiod ersätts som övertid utan att nämnda tid dock räknas som övertid.
3. Om tvåveckorsperioden avbrutits på den grund att arbetstagarens an- ställningsförhållande brutits eller att han eller hon inte har kunnat vara i arbete på grund av ledighet, sjukdom eller annan godtagbar orsak, ska det antal timmar beräknas, varmed arbetstiden i medeltal under den avbrutna tidsperioden under de för arbetet använda och jämför- liga dygnen överstigit åtta timmar.
Såsom med arbetsdagar likställda dagar anses härvid lediga dagar som getts för utjämnandet av arbetstidsschemat, men inte veckovilo- dag eller veckans s.k. andra lediga dag. Summan av arbetsdagar och likställda dagar som används som divisor, kan högst uppgå till fem
(5) per en halv period, om inte de utförda arbetsdagarnas antal är större.
För de två (2) första arbetstimmarna som överskrider de åtta (8) ge- nomsnittliga arbetstimmarna, betalas en med femtio (50) procent och för följande timmar en med etthundra (100) procent förhöjd lön, dock så, att antalet timmar som förhöjts med 50 procent också för den av- brutna periodens del uppgår till högst tolv (12).
4. För nödarbete (21 § i arbetstidslagen) som utförs utom den ordinarie arbetstiden betalas lön förhöjd med 100 procent.
5. För arbete som utförs på söndag, kyrklig helgdag, självständighets- dagen och första maj betalas en med etthundra (100) procent förhöjd lön.
6. Vid beräknandet av de i denna paragraf nämnda förhöjningsdelarna används som grund den medeltimförtjänst som beräknats i enlighet med 15 §.
1. Arbetstagarens medeltimförtjänst används som betalningsgrund för lön och ersättningar på sätt som bestäms i detta kollektivavtal.
2. Arbetstagarens medeltimförtjänst räknas så att den förtjänst han eller hon har fått för arbetstiden under varje kvartal enligt olika avlönings- sätt jämte eventuella separata tillägg med undantag för övertids- och söndagsarbetstillägg divideras med det totala antalet utförda arbets- timmar under kvartalet.
När arbetstagaren under det kvartal som anlitas med stöd av 4 punk- ten har varit i arbete under 160 timmar beräknas inte någon medel- timförtjänst för kvartalet.
3. När medeltimförtjänsten är mindre än tabellönen eller någon medel- timförtjänst inte enligt 2 punkten beräknas, betalas en på 1 punkten baserad lön eller ersättning i enlighet med tabellönen.
4. Per kvartal beräknat används den genomsnittliga timförtjänsten så här:
- under februari, mars och april den genomsnittliga timförtjänsten för det fjärde kvartalet föregående år
- under maj, juni och juli den genomsnittliga timförtjänsten under årets första kvartal
- under augusti, september och oktober den genomsnittliga timför- tjänsten under årets andra kvartal
- under november, december och januari den genomsnittliga timför- tjänsten under det tredje kvartalet.
Månadsperioderna och kvartalen som anges i den här paragrafen be- räknas börja och sluta enligt räkenskapsperioderna så att när räken- skapsperioden fördelar sig på två av de ovan nämnda månadspe- rioderna eller kvartalen räknas räkenskapsperioden höra till den pe- riod under vilken ett större antal ordinarie arbetstimmar infaller.
1. Arbetstagaren kan med sitt samtycke kallas till utryckningsarbete.
2. När arbetstagaren utan på förhand uppgjort avtal kallas till utryck- ningsarbete utanför sin arbetstid, betalas i utryckningspenning enligt medeltimförtjänsten:
- när kallelsen givits kl. 21.00-06.00 en summa som motsvarar två
(2) xxxxxxx xxx
- när kallelsen givits före kl. 21.00 en summa som motsvarar en (1) timmes lön.
3. För kortare än tre (3) timmars arbete betalas lön för tre (3) hela tim- mar.
4. Om kallelsen givits utom arbetstid mellan kl. 21.00 och 06.00, betalas för arbetstiden ett tillägg för utryckningsarbete som utgör 100 % av arbetstagarens tabellön.
IV SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR
1. Med arbetstagaren kan överenskommas om att han eller hon under en avtalad tid uppehåller sig i sin bostad så att han eller hon vid behov kan kallas till arbete.
2. För beredskap då arbetstagaren är bunden även om han eller hon inte utför arbete, betalas hälften av arbetstagarens personliga grund- lön. Beredskapstiden räknas inte som arbetstid.
3. Om arbetstagaren enligt avtalet är skyldig att ha jour för att ge anvis- ningar per telefon eller för att bege sig till arbetet utan att vara skyldig att vistas i sin bostad, betalas en ersättning utan att beredskapstiden räknas som arbetstid. När man kommer överens om storleken på den här ersättningen ska man beakta jourtiden, de förpliktelser som jour- tjänstgöringen orsakat och andra dylika faktorer som påverkar.
4. För kortare än tre timmar långt arbete under beredskap betalas full lön för tre timmar och det räknas som arbetstid.
18 § Dagpenning och övernattning I Finland
1. Om arbetstagaren under 10 timmars tid är förhindrad att äta på sin stationeringsort, betalas som partiell dagpenning 15,00 euro så att för varje hel period på 24 timmar räknat från det hindret uppkom, betalas 33,20 euro.
Om dygnsvilan på främmande ort enligt arbetsgivarens bestämmelse överstiger 12 timmar, betalas för sådant resedygn i stället för en dag- penning på 33,20 euro en förhöjd dagpenning på 41,00 euro. Om den i 11 § 8 punkten 2 stycket avsedda avkortade dygnsvilan tillämpas, betalas inte den ovannämnda förhöjda dagspenningen. I övrigt är be- talningsregeln oförändrad.
Den period under vilken den fulla dagpenningen intjänas avbryts inte av en paus som i sin helhet givits inom två timmar räknat från peri- odens början eller slut.
Tillämpningsanvisning:
Med stationeringsort avses den kommun, där arbetstagarens station- eringsplats ligger, dock så att förtroendemannen och arbetsgivaren särskilt ska avtala om saken om lokala särförhållanden ger anledning till det.
En förteckning över de stationeringsorter som tillämpas som bestäm- ningsgrunder för dagpenningarna finns i slutet av det här kollektivav- talet.
Till perioden räknas all den tid under vilken måltidshindret föreligger dvs. utöver körtiden även den tid under vilken arbetstagaren med be- aktande av de lokala förhållandena utför arbete i anslutning till förbe- redelserna för avfärden och klareringen efter återkomsten.
2. Om arbetstagaren måste övernatta på en främmande ort, betalas han eller hon ersättning för kostnaderna för inkvartering på resandehem- nivå enligt räkning.
3. Om arbetsgivaren på sin bekostnad anskaffar rejäl mat för arbetsta- garen betalas inte partiell dagpenning.
4. Den partiella dagpenningen eller den fulla dagpenningen kan inte sänkas eller lämnas obetald om arbetsgivaren inte kan visa sig ha ordnat måltiden under den resa som berättigar till dagpenning.
Utomlands
5. Om arbetstagaren måste vistas utomlands, betalas han eller hon som dagpenning och matpenning sammanlagt 56,60 euro per dygn, räk- nat från den tidpunkt då arbetstagaren enligt punkt 9 börjar omfattas av föreskrifterna om utomlandsdag- och matpenning
Utanför Europa är matpenningen och dagpenningen sammanlagt 60,60 euro.
6. Om arbetstagaren ges fri bostad, men inte måltider, betalas endast matpenning 32,30 euro per dygn.
7. När vistelsen utomlands utöver hela dygn eller sammanlagt varar 10 timmar, betalas till arbetstagaren hälften av utomlandsmatpenningen dvs. 16,15 euro.
Till arbetstagare som arbetar på byggnadsarbetsprojekt i Ryssland kan en del av utomlandsdagpenningen och matpenningen betalas i rubel, om man lokalt avtalar om det.
8. När arbetstagaren under en resa annars enligt denna paragraf är be- rättigad till dagpenning och matpenning eller till matpenning, har han eller hon samma rätt under vistelse på en transportfärja, fastän fri logi och fri mat skulle ha ordnats för föraren på färjan.
Resa ombord på en transportfärja anses ingå i tidsperioden i hemlan- det när färjans avgångshamn är en finsk hamn eller om färjeresan varar 24 timmar, i övriga fall i tidsperioden utomlands.
9. Den partiella dagpenningen i hemlandet och dag- och matpenningen utomlands bestäms enligt vilketdera tillämpningsområde för dagpen- ning eller matpenning som huvudsakligen har tillämpats på arbetsta- garen under respektive tidsperiod.
10. Om arbetsgivaren på sin bekostnad anskaffar rejäl mat till arbetsta- garen betalas inte någon matpenning.
11. Den partiella dagpenningen eller den fulla dagpenningen kan inte sänkas eller lämnas obetald om arbetsgivaren inte kan visa sig ha ordnat måltiden under den resa som berättigar till dagpenning.
1. För semesterns del följs bestämmelserna i semesterlagen och avtalet om semesterlön.
2. Enligt avtalet om semesterön är formeln för uträkning av semesterlön och semesterersättning följande: semestermedeltimförtjänst x koeffi- cienten i avtalet om semesterlön.
Semestermedeltimförtjänsten räknas enligt följande: lönen för arbets- tiden inklusive tillägg 1.4–31.3 / antalet arbetstimmar 1.4–31.3. I lö- nen för arbetstid medräknas inte förhöjningarna för nöd- och övertids- arbete.
3. Arbetstagaren har rätt till två vardagars semester för varje full se- mesterkvalifikationsmånad. Arbetstagare, vars anställningsförhål- lande före utgången av det semesterkvalifikationsår som föregår se- mesterperioden oavbrutet varat minst ett år, har rätt till 2,5 vardagar semester för varje full semesterkvalifikationsmånad.
4. Redan intjänad ledig dag räknas inte som semesterdag. För varje så- dan del av tvåveckorsperiod som varat intill den dag då semestern börjar, anses tre (3) arbetsdagar intjäna en (1) ledig dag, fem (5) ar- betsdagar två (2) lediga dagar, åtta (8) arbetsdagar tre (3) lediga da- gar och tio (10) arbetsdagar fyra (4) lediga dagar.
Bestämmelsen gäller inte arbete som utförts under ledig dag. Den le- diga dagen kan också vara söndag eller annan helgdag.
5. Om arbetstagarens lön avtalats utgå per tvåveckorsperioder och ar- betstagarens semesterlön således bestäms enligt 7 § 1 mom. se- mesterlagen, är antalet arbetstimmar som motsvarar periodlönens
del av tvåveckorsperiodens arbetsandel under de perioder vilka på grund av semestern blir ofullständiga, i enlighet med följande:
Semesterdagar
1 | 73,5 |
2 | 66,5 |
3 | 60,0 |
4 | 53,5 |
5 | 46,5 |
6 | 40,0 |
7 | 33,5 |
8 | 26,5 |
9 | 20,0 |
10 | 13,5 |
11 | 6,5 |
Om antalet arbetstimmar överskrider det ovan nämnda antalet beta- las för dessa enkel lön (en 80:e del av periodlönen) per arbetstimme: Vad som gäller för övertidsarbete anges i 14 §.
1. Som semesterpremie betalas till arbetstagare som återkommer till ar- betet efter semestern 50 procent av semesterlön.
2. Förutsättningen för att få semesterpremie är att arbetstagaren börjar sin semester på meddelad eller överenskommen dag och återvänder till arbetet omedelbart efter semestern.
3. Semesterpremien betalas emellertid om arbetstagaren omedelbart före semesterns början eller dess utgång medan anställningsförhål- landet fortgått har varit frånvarande med arbetsgivarens samtycke el- ler förhindrats från att komma till arbetet av en orsak som nämns i 7
§ 2 mom. i semesterlagen.
Frånvaro från arbetet på grund av vårdledighet jämställs med situat- ioner där arbetstagaren är frånvarande med arbetsgivarens sam- tycke. Förutsättning är att arbetstagaren återvänder till arbetet från vårdledigheten i enlighet med en anmälan så som avses i arbetsav- talslagen eller en ändring som senare gjorts i den av motiverad an- ledning.
4. Semesterpremien betalas senast på den femte allmänna bankdagen som följer på arbetstagarens återgång till arbetet. Om semestern har delats betalas motsvarande del av semesterpremien då de enskilda delarna av semestern avslutas med iakttagande av vad som stadgas
ovan. Lokalt kan man ingå överenskommelser om betalning av hela semesterpremien i samband med den del av semestern som ges sist.
5. En arbetstagare som på grund av inledande av aktiv tjänst skulle för- lora semesterpremien som i enlighet med kollektivavtalet för övrigt hör till honom eller henne, har rätt till semesterpremie, i fall han eller hon efter avslutad värnplikt i aktiv trupp återgår till arbetet så som förutsätts i lagen om fortbestånd av till tjänstgöring inkallad värnplik- tigs arbets- eller tjänsteförhållande (305/2009).
6. Semesterpenningen som betalas då arbetstagaren återgår till arbetet efter avslutad värnplikt utgörs av den i kollektivavtalet nämnda pro- centandelen av semesterersättningen som betalades till arbetstaga- ren när han eller hon inledde sin tjänstgöring. Om arbetstagaren har inträtt i tjänst omedelbart efter semestern betalas semesterpenningen på motsvarande sätt utgående från summan av den betalda se- mesterlönen och semesterersättningen. Semesterpenningen be- stäms enligt det kollektivavtal som var i kraft när arbetstagaren in- ledde sin tjänstgöring.
7. I fall arbetsgivaren har sagt upp arbetstagarens arbetsavtal av en or- sak som inte beror på arbetstagaren så att avtalet upphör under se- mesterperioden, och arbetstagaren är förhindrad att återgå till arbetet efter semestern på grund av att anställningsförhållandet avslutades, förlorar arbetstagaren inte sin rätt till semesterpremie av den här an- ledningen.
8. Om arbetsgivaren säger upp arbetstagarens anställningsförhållande av skäl som inte beror på arbetstagaren så att anställningsförhållan- det upphör under semesterperioden, betalas semesterpremie också på semesterersättningen.
9. Till arbetstagare som avgår med ålders- eller invalidpension samt för- tida ålderspension eller individuell förtidspension betalas semester- premie enligt ovan angivna procenttal av den semesterlön och den eventuella semesterersättning, som arbetstagaren har rätt till.
V SOCIALA BESTÄMMELSER
1. Arbetsgivaren reserverar arbetstagarna möjlighet att tvätta sig och att använda ändamålsenliga omklädnings- och måltidsrum.
2. Arbetsgivaren skaffar sina arbetstagare en ändamålsenlig skyddsbe- klädnad och skyddsskor för arbetsbruk, som arbetstagaren är skyldig att använda i sitt arbete.
Tillämpningsanvisning:
Arbetsgivaren ska byta ut trasiga skyddsskor och skyddsklädsel eller skyddsskor och skyddsklädsel som på annat sätt blivit obrukbara mot nya.
Om arbetstagarens arbetsförhållande upphör av en orsak som beror på arbetstagaren innan det gått 2 månader från att skyddsskorna skaffades, är arbetstagaren skyldig att lösa in skorna till deras rest- värde, som är 50 % av anskaffningspriset. Arbetsgivaren får kvitta restvärdet från slutlönen.
I fall arbetstagaren själv måste se till att arbetskläderna tvättas beta- las han eller hon 5 euro ersättning per månad.
3. Arbetsgivaren betalar hälften av kostnaderna för förnyande av körkort som förutsätts enligt lag, förutsatt att arbetstagarens anställningsför- hållande har pågått utan avbrott i 5 år och att arbetstagaren behöver körkort i sina arbetsuppgifter.
4. Arbetsgivaren står för alla kostnader för anskaffning och förnyande av kompetensintyg och -kort som denne kräver av arbetstagaren för utförandet av arbetsuppgifter samt för kostnaderna för anteckning om yrkeskompetens som görs i körkortet efter genomförd fortbildning en- ligt direktivet om grundläggande kompetens och fortbildning för förare (2003/59/EG) för en sådan arbetstagare som behöver dessa i sitt an- ställningsförhållande.
Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör av en orsak som beror på arbetstagaren innan det gått 4 månader från att ovan nämnda förarkort, intyg eller anteckningar skaffades eller förnyades, är arbetstagaren skyldig att i sin helhet ersätta arbetsgivaren de kost- nader som uppkommit på grund av anskaffningen eller förnyandet av korten, intygen eller anteckningarna. Om arbetstagarens anställ- ningsförhållande upphör av en orsak som beror på arbetstagaren ef- ter detta, men innan 11 månader har förflutit från att korten, intygen eller anteckningarna skaffades eller förnyades, är arbetstagaren skyl- dig att ersätta arbetsgivaren kortens, intygens eller anteckningarnas restvärde, som är 50 % av kostnaderna för anskaffningen eller förny- andet. Arbetsgivaren får kvitta restvärdet från slutlönen.
5. Arbetsgivaren betalar kostnaderna för anskaffningen av det förarkort som används i digitala färdskrivare och kostnaderna för de regelbun- det återkommande förnyelser som förutsätts i lagstiftningen för en fö- rare som i behöver förarkortet för sitt anställningsförhållande.
Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör av orsaker som beror på arbetstagaren innan fyra månader har förflutit från det att
förarkorten anskaffades eller förnyades, är arbetstagaren skyldig att ersätta arbetsgivaren kostnaderna för anskaffningen eller förnyelsen av förarkortet i sin helhet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör av en orsak som beror på arbetstagaren efter detta, men in- nan 11 månader har förflutit från det att förarkorten eller intygen har anskaffats eller förnyats, är arbetstagaren skyldig att ersätta arbets- givaren restvärdet som är 50 % av kostnaderna för anskaffning eller förnyelse. Arbetsgivaren får kvitta restvärdet från slutlönen.
6. Om arbetstagaren dör på en arbetsresa utomlands, ser arbetsgivaren på sin bekostnad eller genom att skaffa ett försäkringsskydd till att den avlidna transporteras till Finland. Likaså ser arbetsgivaren på egen bekostnad eller genom att skaffa ett försäkringsskydd till att en arbetstagare som blir allvarligt sjuk under en arbetsresa utomlands transporteras till Finland, när detta med tanke på vården är nödvän- digt eller när arbetstagaren efter sjukvård inte kan fortsätta arbetet och blir tvungen att återvända till Finland.
6. I fall arbetstagarna i något fall har beviljats bättre villkor än i det här kollektivavtalet, står villkoren utanför det här avtalet som inte medför ändringar i dem.
22 § Lön för sjuktid och under moderskaps- och faderskapsledighet
1. Till en arbetstagare som enligt en av arbetsgivaren godkänd utred- ning är förhindrad att utföra sitt arbete på grund av sjukdom eller olyckshändelse och som inte har orsakat sjukdomen eller olycksfallet avsiktligt, genom brottslig handling, lättvindigt leverne eller grovt vål- lande betalar arbetsgivaren lön för sjuktid för det antal arbetsdagar som ingår i nedan angivna kalenderperioder:
Anställning, som när Kalenderperiod arbetstagaren blir arbetsoförmögen
oavbrutet fortgått
under 3 år 28 dagar
3 år men under 5 år 35 dagar
5 år men under 10 år 42 dagar
10 år eller längre 56 dagar
2. Arbetsoförmågan påvisas med ett av företagets företagshälso- vårdsläkare utskrivet läkarintyg eller med ett annat läkarintyg som ar- betsgivaren godkänt. Arbetstagaren ska i första hand vända sig till företagets företagshälsovårdsläkare. Ett intyg på arbetsoförmåga ut- färdat av en annan läkare än företagshälsovårdsläkaren som arbets- givaren godkänt duger som grund för betalning av lön för sjuktid i de fall där det inte är möjligt att anlita företagshälsovårdsläkaren på grund av akut vårdbehov, långt avstånd till företagshälsovården,
opassande mottagningstid, behov av undersökning av en specialist, researbete eller annan grundad anledning.
3. Om arbetsgivaren inte godkänner det läkarintyg som arbetstagaren uppvisar, kan denne hänvisa arbetstagaren för kontroll till en annan läkare som arbetsgivaren utsett. Arbetsgivaren betalar utgifterna för anskaffningen av ett nytt läkarintyg.
4. Istället för ett läkarintyg kan en hälsovårdare eller sjukskötare utifrån sin undersökning ge ett sjukledighetsintyg för högst 3 dagar när det inte finns tillgängliga läkartjänster vid företagshälsovården eller den allmänna hälsovården. Arbetstagaren bör också i detta fall i första hand vända sig till företagshälsovården. Intyget kan förnyas endast av en läkare.
5. Till sjuktiden räknas det arbetsskift som inleds på sjukledighetens sista kalenderdag i sin helhet.
6. För den tid som arbetsgivaren har betalt arbetstagaren lön för sjuktid har arbetstagaren rätt till den dagpenning som arbetstagaren får från sjukförsäkringen.
7. Grunden för lönebetalning för sjuktid är ersättandet av inkomstbortfall för ordinarie arbetstid.
8. När ett arbetstidsschema har gjorts upp, betalas lön för sjukdomstid i enlighet med arbetstimmarna på arbetstidsschemat
9. När det inte har gjorts upp ett arbetstidsschema, betalas lön för 8 tim- mar per fem sjukdomsdagar i veckan, emellertid så att arbetstagaren får lön för arbetstid och sjukdomstid för sammanlagt 80 timmar.
Om inte annat framgår av arbetstidsschemat eller annat har avtalats om med arbetstagaren, anses lördagar och söndagar vara lediga da- gar.
10. Om lönen som enligt ovanstående betalts för hela perioden inte mot- svarar lönen för 80 timmar, ska lönen jämnas ut till detta belopp.
11. Om ett arbetstidsschema inte har gjorts upp för resten av tvåveckors- perioden efter sjukdomstiden och det beräknade antalet arbetstim- mar inte heller är bekant, anses som normativt antal arbetstimmar för den återstående arbetsperioden timantalen enligt följande tabell:
Sjukdagar
1 | 72 |
2 | 64 |
3 | 56 |
4 | 48 |
5 | 40 |
6 | 32 |
7 | 24 |
8 | 16 |
9 | 8 |
10 | 0 |
12. Om antalet arbetstimmar överstiger de som anges ovan, betalas för dessa lön i enlighet med de arbetstimmar som utförts och detta med- för inte någon minskning av den på ovannämnt sätt uträknade lönen för sjukdomstiden.
Övertidsarbetet beräknas i enlighet med 14 § 3 punkten.
13. Arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål informera arbetsgivaren om att han eller hon har insjuknat och uppge när arbetsoförmågan uppskattningsvis upphör.
I fall arbetstagaren avsiktligt eller av oaktsamhet försummar att ome- delbart underrätta arbetsgivaren, inleds lönebetalningsskyldighet när meddelandet ges.
14. Lönen för sjuktid betalas i enlighet med medeltimförtjänsten i 15 §.
15. Från lönen för sjuktiden avdras det som arbetstagaren får på grund av arbetsoförmåga eller i dagpenning eller i annan därmed jämförbar annan ersättning för samma tidsperiod utgående från lag eller avtal.
16. I fall en arbetstagare inte är helt arbetsoförmögen på grund av en sjukdom eller ett olycksfall kan han eller hon ges andra arbetsuppgif- ter än de som ingår i det ordinarie arbetet, s.k. ersättande arbete. Det ersättande arbetet ska vara ändamålsenligt och motsvara arbetsta- garens normala arbetsuppgifter. Tiden kan också utnyttjas för utbild- ning av arbetstagaren.
I läkarintyget över arbetstagarens arbetsoförmåga ska eventuella be- gränsningar som sjukdomen eller skadan innebär med tanke på ar- betet beskrivas. Arbetsgivarens beslut över att ge arbetstagaren er- sättande arbete ska basera sig på ett medicinskt ställningstagande.
Utförandet av ersättande arbete ska basera sig på de bestämmelser om rutiner som har avtalats om på arbetsplatsen och på en konsulte- ring av företagshälsovårdsläkaren. Innan det ersättande arbetet in- leds reserveras arbetstagaren möjlighet till samtal med företagshäl- sovårdsläkaren
17. Arbetstagare vars anställningsförhållande har pågått utan avbrott i minst sex månader före förlossningen, betalas under moderskapsle- digheten lön för samma tidsperioder och enligt samma bestämmelser som under sjuktid.
Protokollsanteckning:
Minimikalenderperioden för moderskapsledighet är en månad i stället för 28 kalenderdagar under den tid engångsersättningen enligt 14 ka- pitlet 4 § i sjukförsäkringslagen (1342/2016) är i kraft.
18. Om arbetstagarens anställningsförhållande har fortgått i minst 6 må- nader före barnets födelse, betalas under arbetstagarens faderskaps- ledighet lön enligt bestämmelserna om lön för sjuktid i högst fem ar- betsdagar.
19. Förbunden vill göra de lokala parterna uppmärksamma på vikten av insatser för att förebygga sjukfrånvaro.
1. Arbetsgivaren ersätter arbetstagaren inkomstbortfall för en tid som motsvarar de förlorade ordinarie arbetstimmarna under en sådan häl- soundersökning som avses i 4 § i statsrådets förordning om hälsoun- dersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa (1485/2001).
Om arbetstagaren för en i nämnda lagrum avsedd undersökning sänds till en annan ort eller vid en dylik undersökning ordineras efter- kontroll på annan ort, ska arbetsgivaren också betala ersättning för resekostnaderna samt dagpenning.
2. Arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet för tiden för läkarundersök- ning och av läkare ordinerade laboratorie- eller röntgenundersök- ningar i anslutning till undersökningen som genomförs i syfte att dia- gnosticera en sjukdom, i fall arbetstagaren inte har fått mottagningstid utanför arbetstiden. Förutsättning för betalning av ersättning är att lä- karundersökningen och eventuella laboratorie- eller röntgenunder- sökningar ordnas utan onödig förlust av arbetstid.
Arbetsgivaren ersätter en gravid arbetstagare inkomstbortfallet för ti- den för en undersökning som behövs för att arbetstagaren ska få det intyg av läkare eller hälsocentral som förutsätts för att arbetstagaren betalas moderskapspenning i enlighet med sjukförsäkringslagen.
3. I fall arbetstagaren får lön för sjuktid för tiden för läkarundersök- ningen, betalas inte ersättning för inkomstbortfall med stöd av den här paragrafen.
4. I fall en arbetstagare är tvungen att genomgå en hälsoundersökning i början av anställningsförhållandet på grund av att arbetsgivaren be- traktar undersökningen som förutsättning för anställningen eller för att anställningsförhållandet ska fortsätta, ersätts arbetstagaren kostna- derna för läkarundersökningen och därmed eventuellt förknippade la- boratorie- eller röntgenundersökningar liksom inkomstbortfallet för förlusten av ordinarie arbetstid, i fall mottagningen inte har kunnat ordnas utanför arbetstiden.
5. Om en plötslig tandsjukdom före vårdåtgärder medför arbetsoför- måga som kräver vård samma dag eller under samma arbetsskift, betalas arbetstagaren ersättning för inkomstbortfallet för den tid som vårdåtgärden varar, i fall arbetstagaren inte lyckas få vård utanför ar- betstiden. Arbetsoförmågan och behovet av brådskande vård bevisas med intyg av tandläkaren.
1. Arbetsgivaren betalar en arbetstagare som är medlem i kommunfull- mäktige och kommunstyrelsen eller i en valnämnd eller kommittée som har tillsätts utgående från lagen inför statliga eller kommunala val ersättning för inkomstbortfall för ordinarie arbetstid som beror på fullmäktiges eller styrelsens möte eller en sådan valnämnds eller kommittées möte, så att arbetstagaren tillsammans med kommunens ersättning för inkomstbortfall får fulla löneförmåner.
Ersättningen betalas efter att arbetstagaren har lämnat en utredning till arbetsgivaren över den ersättning för inkomstbortfall som kommu- nen betalar.
2. En arbetstagare har rätt att på sin 50- eller 60-årsdag få ledigt med lön motsvarande den ordinarie arbetstiden, om bemärkelsedagen in- faller på en dag som enligt arbetstagarens arbetstidsschema är en arbetsdag.
Arbetstagaren har rätt till ledighet med lön från arbetet på en nära anhörigs begravningsdag och på sin egen bröllopsdag. Som nära an- hörig betraktas arbetstagarens maka, make eller sambo, barn och fosterbarn, hans eller hennes föräldrar, mor- och farföräldrar, bröder och systrar liksom makens, makans eller sambons föräldrar.
3. När dagen för uppbåd infaller på en dag som är arbetstagarens ar- betsdag, betalar arbetsgivaren en arbetstagare som första gången
deltar i uppbådet som värnplikten förutsätter lön för den tid som mot- svarar de ordinarie arbetstimmar som arbetstagaren förlorar.
En arbetstagare som deltar i en separat läkarundersökning i samband med uppbådet ersätts för inkomstbortfall för den tid som han eller hon med godtagbar utredning är tvungen att vara borta från arbetet under sin ordinarie arbetstid.
Arbetstagaren betalar arbetstagaren lön för tiden för reservövningar så att en reservist med familj tillsammans med statens reservistlön uppnår fulla löneförmåner och reservister utan familj tvåtredjedelar (2/3) av dessa.
Bestämmelsen tillämpas också på personer som med stöd av lagen om befolkningsskydd utbildas för särskilda uppgifter inom befolk- ningsskyddet.
4. Om arbetstagarens eget barn som är under tio år eller ett annat barn under tio år som är fast bosatt i hemmet plötsligt insjuknar, betalas modern, fadern eller en annan vårdnadshavare som är fast bosatt i samma hushåll som barnet och barnets mor eller far ersättning för nödvändig, kort, tillfällig frånvaro för ordnande av vård för barnet eller för att vårda barnet enligt bestämmelserna om lön för sjuktid i detta kollektivavtal. Förutsättning för betalning av ersättningen är att båda vårdnadshavarna förvärvsarbetar och att en utredning i enlighet med bestämmelserna i kollektivavtalet om betalning av lön för sjuktid ges över frånvaron. Det ovan sagda tillämpas även på ensamförsörjare.
På samma grunder betalas motsvarande ersättning åt modern, fadern eller annan vårdnadshavare ifall den ena vårdnadshavaren på grund av sjukhusvistelse eller tillfälligt hinder till följd av arbete, stu- dier eller deltagande i utbildning på annan ort inte har möjlighet att delta i vården av ett plötsligt insjuknat barn och någon annan vård inte går att ordna i överensstämmelse med detta moment. Arbetsta- garen ska tillställa arbetsgivaren en redogörelse för den andra vård- nadshavarens tillfälliga hinder för deltagande i vården.
Vid tillämpningen av det här momentet jämställs studier med förvärvs- arbete.
Ersättning till följd av samma insjuknande betalas endast till den ena vårdnadshavaren.
Tillämpningsanvisning:
Utredning över ett barns sjukdom
Villkor för att få ersättningen är en utredning om barnets sjukdom och den frånvaro som sjukdomen medför som enligt kollektivavtalet och eventuell praxis inom företaget krävs om egen sjukdom. I allmänhet innebär det läkarintyg över barnets sjukdom. Om man på arbetsplat- sen vid en arbetstagares sjukdom godkänner andra utredningar ska dessa också godkännas när det gäller ett insjuknat barn. Likaså till- lämpas i fall då barn insjuknar de bestämmelser om utfärdande av intyg för sjukledighet för i första hand epidemisituationer som ingår i socialpaketet i anslutning till 1976 års centraliserade uppgörelse
Frånvaron förutsätter att båda vårdnadshavarna förvärvsarbetar. Ut- gångspunkten är att vårdnadshavarna i första hand ska försöka ordna med vård av barnet. Endast när detta inte är möjligt kan en av dem stanna hemma för att vårda barnet. Vid frånvaro krävs en utredning om frånvarons nödvändighet som endast behöver innehålla uppgifter om vårdplatsens och hushållets övriga familjemedlemmars möjlig- heter att vårda barnet liksom deras lämplighet för uppgiften. Detta in- nebär att det inte är nödvändigt att lägga fram utredningar över att grannar, kommunala hemvårdare o.d. vårdare inte finns att tillgå. Med familjemedlemmar avses barnets föräldrar, mor- och farföräldrar samt barnets äldre syskon samt andra personer som bor i arbetsta- garens hushåll.
När samma sjukdom återkommer
Om barnet på nytt insjuknar i samma sjukdom inom den period på 30 dagar som baserar sig på kollektivavtal eller praxis inom branschen, betalas lön för sjuktid i enlighet med kollektivavtalet också för barnets vård på samma sätt som när det är fråga om arbetstagarens egen sjukdom.
Som nytt insjuknande i samma sjukdom avses i enlighet med avtalet inte fall då två eller flera barn inom samma familj insjuknar efter varandra med mindre än 30 dagars mellanrum. Inte heller vårdnads- havarens och barnets sjukdom i följd utgör sådan återkommande sjukdom som avses i kollektivavtalet.
Frånvarons längd
Med en i avtalet avsedd kort, tillfällig frånvaro avses en frånvaro på en, två, tre eller fyra dagar. Frånvarons längd ska alltid fastslås från fall till fall med beaktande av bl.a. möjligheterna att ordna vård och sjukdomens natur. Avtalet medför således inte automatiskt rätt till fyra
dagars frånvaro med lön. Om frånvaron varar längre än avtalat beta- las inte någon ersättning. Det är emellertid klart att ett sjukt barn inte alltid kan lämnas ensamt när barnets sjukdom fortsätter utöver den tid för vilken ersättning betalas.
Hur frånvaro på grund av barns sjukdom inverkar på intjänandet av semester
Förteckningen i 7 § i semesterlagen över de med arbetsdagar lik- ställda dagarna upptar inte frånvarodagar på grund av barns insjuk- nande. AFC och FFC har emellertid avtalat om att frånvaro med lön till följd av barns plötsliga insjuknande inte minskar vårdnadshava- rens intjänande av semester. I enlighet därmed jämställs nämnda frånvarodagar med i lagen avsedda dagar som jämställs med arbets- dagar.
Båda vårdnadshavarna anställda hos samma arbetsgivare
Om barnets vårdnadshavare är anställda hos samma arbetsgivare i skiftarbete så att vårdnadshavarnas arbetsskift infaller efter varandra, ska den av vårdnadshavarna som är hemma beredas möjlighet att utan löneförlust vårda ett barn som plötsligt insjuknat tills den andra vårdnadshavaren kommer hem från sitt arbetsskift. En dylik frånvaro med lön är lika lång som den tid som går åt för arbetsresan tur och retur.
5. Ovan i denna paragraf nämnda ersättningar betalas enligt den i 15 § kollektivavtalet nämnda medeltimförtjänsten.
6. En arbetstagare vars barn lider av en sådan svår sjukdom som avses i 1 kap. 4 § i statsrådets förordning om verkställighet av sjukförsäk- ringslagen (1335/2004), har rätt att vara frånvarande från sitt arbete för att delta i sådan vård, rehabilitering eller vårdhandledning av bar- net som avses i 10 kap. 2 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen (1224/2004).
Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en grupplivförsäkring för ar- betstagarna så som det har avtalats om mellan centralorganisation- erna.
VI SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
1. Lönebetalningen sker i tvåveckorsperioder.
Lönebetalningen sker i tvåveckorsperioder. Lönerna betalas senast tre veckor efter att den tvåveckorsperiod under vilken arbetet har ut- förts upphör.
Om lönebetalningsdagen infaller på en helgdag, självständighetsda- gen, första maj, jul- eller midsommaraftonen eller helgfri lördag, beta- las lönen föregående vardag.
2. Anmärkningar i anslutning till lönen ska göras före följande lönebetal- ning.
3. Avtalsparterna rekommenderar att lönerna enligt överenskommelse med arbetstagarna betalas in på bank för att överföras på det konto som de enskilda arbetstagarna anvisar.
4. Arbetstagaren ska ges en lönespecifikation senast en vecka efter lö- nebetalningsdagen.
27 § Uppbärande av medlemsavgifter för fackföreningar
1. Arbetsgivaren uppbär, om arbetstagaren har gett fullmakt till detta, medlemsavgifterna till fackförbund som är delaktigt i detta kollektiv- avtal och redovisar per löneutbetalningsperiod avgifterna på det bankkonto förbundet angett. Innehållning sker så som separat har av- talats om i det avtalsprotokoll som centralorganisationerna under- tecknade 13.1.1969. Arbetstagaren får vid utgången av kalenderåret eller när anställningen upphör ett verifikat över den innehållna sum- man för skattemyndigheterna.
28 § Sammankomster på arbetsplatsen
1. Varje registrerad underförening till förbund som är part i kollektivavtal som tillämpas på arbetsplatsen, dess avdelning på arbetsplatsen, verkstadskommission eller motsvarande har möjlighet att utom ar- betstid (före arbetstid, under matrast eller omedelbart efter arbetsti- den och vid skild överenskommelse även under veckovilan) arran- gera möten om frågor som gäller anställningarna på arbetsplatsen under följande förutsättningar:
a) En överenskommelse med arbetsgivaren ska, om möjligt, ingås tre dagar innan mötet ordnas på arbetsplatsen eller på ett ställe som av- ses i det här avtalet
b) Arbetsgivaren anger mötesplatsen som är en plats antingen på ar- betsplatsen eller i omedelbar närhet av arbetsplatsen och som är en för ändamålet lämplig plats som står under arbetsgivarens kontroll. Om det inte finns en sådan plats ska man vid behov förhandla för att nå en ändamålsenlig lösning. Vid valet av mötesplats är det viktigt att beakta att bestämmelser om bl.a. säkerheten i arbetet, arbetshygien och brandsäkerheten kan iakttas och att mötet inte stör affärs- eller produktionsverksamheten.
c) För mötesordningen och ordningen och redan i möteslokalen ansva- rar den organisation och de arrangörer som har reserverat möteslo- kalen. Organisationens förtroendepersoner ska finnas tillgängliga under mötet.
d) Mötesarrangörerna har rätt att kalla representanter för förbundet som är avtalspart i kollektivavtalet och dess underförening samt för den aktuella centralorganisationen till mötet.
Tillämpningsanvisning:
Förutsättning för samling på arbetsplatsen är bland annat att man kommer överens om mötet med arbetsgivaren. Överenskommelsen ska i enlighet med huvudregeln ingås minst 3 dagar före mötet.
Endast i sådana fall där temat för mötet har fastställts så sent att det inte är möjligt att beakta ovan stående tidsfrist kan begäran läggas fram även senare.
Endast till möten som arrangerats under iakttagande av de förutsätt- ningar som nämns i kollektivavtalet har mötesarrangörerna rätt att kalla representanter för förbundet som är avtalspart i kollektivavtalet och dess underförening samt representanter för centralorganisation- erna.
1. I fråga om utbildningsverksamheten följs det avtal om utbildnings- verksamheten som Biltrafikens Arbetsgivareförbund rf och Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund undertecknade 3.3.2010.
Medeltimförtjänsten läggs till grund för ersättandet av förtjänstförlus- ter i fall som avses i ovan nämnda avtal.
1. För förtroendemannens del iakttas förtroendemannaavtalet som in- gåtts mellan förbunden.
2. I företaget kan en huvudförtroendeman väljas. För skötseln av förtro- endemannauppgifterna ska han eller hon varje vecka ges regelbun- den befrielse från arbetet på basis av antalet arbetstagare enligt föl- jande:
Antal arbetstagare | Befrielse/vecka |
högst 10 | 2 h |
11 - 29 | 4 h |
30 - 49 | 5 h |
50 - 100 | 8 h |
101 - 179 | 16 h |
180 - 259 | 22 h |
260 - 339 | 28 h |
340 - 399 | 32 h |
400 eller mera | 40 h |
Om förtroendemannens befrielse är mindre än åtta timmar i veckan har förtroendemannen rätt att i stället för befrielse från arbetet få er- sättning i pengar. Beloppet beräknas genom att antalet befriade tim- mar multipliceras med arbetstagarens medeltimförtjänst.
2. Om ett företag har verksamhetsställen på flera ställen, kan en förtro- endeman väljas för respektive verksamhetsställe. Med arbetsställe avses en gemensamt konstaterad funktionell enhet där förare stadig- varande börjar och slutar sitt arbete.
3.
Om arbetsgivaren på arbetsplatsen har en arbetsledare eller motsva- rande förman, ska förtroendemannen per vecka ges regelbunden be- frielse utgående från antalet arbetstagare enligt följande:
Antal arbetstagare | Befrielse/vecka |
15 - 29 | 1 h |
30 - 49 | 3 h |
50 - 79 | 6 h |
80 eller mera | 8 h |
Om förtroendemannens befrielse från arbetet underskrider åtta tim- mar per vecka har förtroendemannen rätt att i stället för befrielse från arbetet få en penningersättning som bestäms genom att befrielsens omfattning som framgår av tabellen multipliceras med förtroende- mannens genomsnittliga timförtjänst.
4. Om förtroendemän utses vid företaget eller dess arbetsavdelning, för såväl trafik- som verkstadssidan, beräknas ledigheten enligt bestäm- melserna i punkt 2 i enlighet med personantalet på respektive arbets- avdelning.
5. Om den i 3 punkten avsedda förtroendemannen genom avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagarna ska anses som huvudförtroende- man, tillämpas på honom eller henne bestämmelserna i 2 punkten, emellertid så att antalet arbetstagare på arbetsplatsen läggs som grund för beräknandet av ledigheten från arbetet.
6. Huvudförtroendemannen betalas förtroendemannaarvode beräknat utifrån tabellönen i enlighet med företagets sammanlagda antal ar- betstagare:
Arbetstagare | Arvode |
20 - 49 | 1,5 % |
50 - 179 | 3,7 % |
180 - 399 | 6,3 % |
400 eller mera | 8,3 % |
Arvodet beaktas inte vid beräkningen av genomsnittlig timförtjänst i enlighet med 15 § eller semesterlönen.
7. Förbunden fastslår med tanke på ovan nämnda tillämpning att
- med arbetstagare avses arbetstagare så som avses i kollektivav- talen mellan ALT och AKT,
- antalet arbetstagare som bildar utgångspunkten för fastställande av ledig tid och förtroendemannaarvodet bestäms årligen på årets första vardag,
- om någon då den här tillämpningen tas i bruk åtnjuter bättre för- måner, bevaras dessa så länge som personen utför sitt förtroen- demannauppdrag,
- den lediga tid som avses i avtalet förs in i arbetsskiftsförteck- ningen,
- för ovan nämnda ledig tid betalas lön i enlighet med den genom- snittliga timförtjänsten.
31 § Anlitande av utomstående och tillfällig arbetskraft
1. Vid anlitandet av utomstående arbetskraft tillämpas de avtal som för- bunden undertecknat 12.2.1995 och 9.5.1972.
2. Med stöd av avtalet om anlitandet av utomstående arbetskraft mellan Biltrafikens Arbetsgivarförbund rf och Bil- och Transportbranschens Arbetareförbund rf konstaterar förbunden dessutom följande:
a) Till den utomstående förararbetskraften som parterna avser, räknas dels lånade män som avses i 1 § 1 punkten i avtalet av 11.9.1996
mellan AFC och FFC om användning av utomstående arbetskraft och dels företagets egna arbetstagare som tillfälligt kallats till arbete.
b) Vid anlitandet av lånade män ska bestämmelserna i ovannämnda av- talspunkt följas.
c) Anlitandet av tillfälliga arbetstagare aktualiseras närmast när den ar- betskraft som krävs för utförandet av transporterna tillfälligt eller un- der en tidsbegränsad period överskrider möjligheten att anlita den or- dinarie personalen.
Arbetsgivaren ska underrätta förtroendemannen om grunderna för anlitande av tillfälliga arbetstagare genast då de anställs.
d) Vid anlitandet av lånade män och tillfälliga förare ska sådana arrange- mang undvikas som försämrar de egna ordinarie arbetstagarnas ställ- ning och framhåller att vid sjukdoms- och andra frånvarofall under rusningsperioder, vid plötsliga beställningstransporter, i fall då trans- porterna ställer speciell språk- och kundservicekrav på föraren eller i andra dylika situationer måste företaget vid behov kunna arrangera transporterna genom att anlita lånade män eller tillfälliga arbetsta- gare. Förbunden konstaterar också, att sådana fall måste anses stå i strid med detta tillämpningsprotokoll, då förare, som är fast anställda vid ett företag, utan arbetsgivarens tillstånd, under sina vilotider eller annan fritid, utför transporter för andra företag utan stå i anställnings- förhållande till dessa.
e) Anlitande av tillfälliga arbetstagare är förbjudet efter att förhållandena i enlighet med punkterna c och d upphör att råda.
f) Förtroendemannen har rätt att få information om utomstående arbets- kraft som behövs inom företaget.
3. I avtal om underleverans som företagen ingår ska ett villkor ingå enligt vilket underleverantörer förbinder sig att tillämpa det allmänna kollek- tivavtalet inom branschen på arbetstagare som utför underleverans- arbete inom företaget och att uppfylla bestämmelserna i arbets- och sociallagstiftningen. Företag som anlitar underleverantörer ska infor- mera underleverantören om innehållet i ovan nämnda bestämmelser och framhålla att iakttagandet av dem utgör en del av underleverans- avtalet.
Huvudförtroendemannen och verksamhetsställets förtroendeman har rätt att få skriftliga uppgifter om underleverantörerna samt om hur många anställda de har på arbetsplatsen och vilka arbetsuppgifter dessa anställda har. Om huvudförtroendemannen vid det företag som anlitar underleverans eller verksamhetsställets förtroendeman har befogad anledning att misstänka att underleverantören handlar i strid
med det allmänna kollektivavtalet eller ovan nämnda lagstiftning ska användarföretaget utreda frågan och underrätta huvudförtroende- mannen eller verksamhetsställets förtroendeman om utredningen.
Ifall det mellan det företag som anlitar underleverans och dess hu- vudförtroendeman eller verksamhetsställets förtroendeman uppstår meningsskiljaktigheter som gäller tillämpningen av den här bestäm- melsen hänskjuts ärendet på någondera partens begäran för avgö- rande hos den av avtalsparterna tillsatta delegationen för grå eko- nomi. På förslag av en medlem i delegationen har delegationen rätt att på begäran få tillgång till arbetstids- och löneuppgifter från det fö- retag som är föremål för meningsskiljaktigheten.
Protokollsanteckning:
Utredningen får inte innehålla uppgifter som omfattas av integritets- skyddet.
1. Bil- och Transportbranschens Arbetarförbunds (AKT) befullmäkti- gade ombudsmän har rätt att i frågor som gäller övervakningen, till- lämpningen och tolkningen av detta kollektivavtal besöka arbetsplat- serna, efter att först ha avtalat om besöket med arbetsgivaren elelr dennes representant.
2. Ombudet har rätt att få de uppgifter av arbetsgivaren som han eller hon behöver för att kunna utföra nämnda uppgifter.
33 § Avgörande av meningsskiljaktigheter
1. Om det mellan arbetsgivaren och arbetstagarna uppstår menings- skiljaktigheter i frågor som gäller tillämpning, tolkning eller brott mot detta avtal, ska man på arbetsplatsen eftersträva en förlikning mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Förhandlingarna ska inledas gen- ast och senast inom en vecka efter att förhandlingsförslaget har lagts fram. Förhandlingarna ska föras utan onödiga dröjsmål. Det är inte tillåtet att lägga ner arbetet eller vidta andra åtgärder för att utöva på- tryckning på den andra parten eller för att störa arbetets regelbundna gång. Om frågan inte kan lösas på arbetsplatsen kan den föras till förbunden för avgörande. Om den ena lokala parten vill föra ärendet till förbunden för avgörande ska det avfatta en promemoria som båda parterna undertecknar och i vilken frågan som parterna har olika åsikt om skildras och som innehåller båda parternas ställningstaganden med detaljerade motiveringar. Ett exemplar av promemorian ska överlämnas till de båda lokala parterna.
Protokollsanteckning:
Förbunden rekommenderar att följande omständigheter beaktas med tanke på utvecklingen av de lokala förhandlingsrelationerna:
- ansvarsområdet för de personer på de olika planen inom den för- handlingsordning som kollektivavtalet föreskriver, speciellt förtro- endemännens och arbetsledarnas ansvarsområde och därtill hö- rande befogenheter i frågor som gäller anställningsförhållanden ska klargöras och deras inbördes betydelse understrykas,
- utredningen av meningsskiljaktigheter som kräver omedelbara och snabba lösningar ska inledas genast då dessa uppträder,
- resultatet av förhandlingen på arbetsplatserna konstateras för varje skede under förhandlingen och de viktigaste frågorna med principiell betydelse eller som rör flera arbetstagare eller en arbets- grupp anteckna på lämpligt sätt,
- för nya arbetstagare ordnas möjlighet att delta i en systematisk presentation om företaget och dess anställningsfrågor.
För förhandlingarna mellan förbunden gäller vad som föreskrivs för allmänna avtal som har ingåtts mellan centralorganisationerna.
2. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx som uppkommer ur det här avtalet och som parterna med iakttagande av förfarandet som skildras ovan i första momentet inte har nått enighet i förs till arbetsdomstolen för avgö- rande
VII AVTALETS GILTIGHETSTID
1. Avtalet är i kraft t.o.m. den 31 januari 2021 och därefter ett år i sänder, såvida inte någon av parterna skriftligt säger upp det senast en må- nad innan det utgår.
Bil- och Transportbranschens arbetarförbund AKT rf kan säga upp kollektivavtalet skriftligt senast 31.12.2019 så att det upphör att gälla 31.1.2020, varvid de löneförhöjningar och textändringar som parterna i detta kollektivavtal kommit överens om och som träder i kraft 1.2.2020 eller senare förfaller.
BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND rf
BIL- OCH TRANSPORTBRANSCHENS ARBETARFÖRBUND AKT
rf
BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND RF 1 (7) BIL- OCH TRANSPORTBRANSCHENS ARBETARFÖRBUND AKT rf
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET FÖR LASTBILBRANSCHEN
Tidpunkt: 31.1.2017
Plats: Bil- och transportbranschens Arbetarförbund AKT rf, Helsingfors Närvarande: Xxxxx Xxxxxxxxx AKT
Xxxx Xxxxxxx AKT
Xxxxx Xxxxxxx AKT
Xxxxx Xxxxxxx AKT
Xxxx Xxxxxxxxxx ALT Xxxx Xxxxxxxx ALT
Xxxxx Xxxxxxxx ALT Xxxxxx Xxxxxxxx ALT Xxxxx Xxxxxxxx ALT
1 § FÖRNYANDE
Konstaterades att giltighetstiden för det kollektivavtal för lastbilsbranschen som Biltrafikens Arbetsgivareförbund rf och Bil- och Transportbranschens arbetar- förbund AKT rf undertecknat 25.10.2013 löper ut 31.1.2017.
Beslöts att förnya kollektivavtalet för lastbilsbranschen mellan förbunden för ti- den 1.2.2017–31.1.2021 med de ändringar som införts i avtalet.
Bil- och Transportbranschens arbetarförbund AKT rf kan säga upp kollektivav- talet skriftligt senast 31.12.2019 så att det upphör att gälla 31.1.2020, varvid de löneförhöjningar och textändringar som parterna i detta kollektivavtal kommit överens om och som träder i kraft 1.2.2020 eller senare förfaller.
2 § LÖNEFÖRHÖJNINGAR
2.1. Allmänna förhöjningar
2.1.1. År 2017
Den allmänna löneförhöjningen i kollektivavtalet för lastbilsbranschen 2017 är liksom i andra ingångna kollektivavtalslösningar noll.
2.1.2. År 2018
Lönerna höjs 1.2.2018 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med en allmän förhöjning vars storlek bestäms senast 31.12.2017 med följande beräkningsmodell.
Procenttalet för den allmänna förhöjningen uträknas som det matematiska me- deltalet av de i vissa kontrollbranschers kollektivavtal fastslagna allmänna för- höjningar som är kända 31.12.2017 och de förhöjningar som enligt dessa avtal
har genomförts eller ska genomföras 1.11.2017–31.10.2018, med beaktande av förhöjningsperiodernas längd. Kontrollbranscherna vilkas kollektivavtal be- aktas är följande:
- Kollektivavtalet för arbetstagarna inom teknologiindustrin (Metallarbetarför- bundet rf och Teknologiindustrin rf),
- Kollektivavtalet för den kemiska basindustrin (TEAM Industribranschernas fackförbund rf och Kemiindustrin rf),
- Kollektivavtalet för den mekaniska skogsindustrins arbetstagare (Träfacket rf, Metallarbetarförbundet rf, Elektrikerförbundet rf och Skogsindustrin rf),
- Kollektivavtalet för pappersindustrin (Pappersförbundet rf och Skogsindu- strin rf).
Om en förhandlingslösning för den ifrågavarande perioden inom någon bransch saknas 31.12.2017 eller om den allmänna förhöjningen i någon bransch är noll eller negativ beaktas den branschen inte vid uträkningen av den allmänna för- höjningen 1.2.2018.
Om en förhandlingslösning inte nåtts i någon av kontrollbranscherna senast 31.12.2017 kommer parterna överens om eventuella ändringar av gransknings- tidpunkterna samt tidpunkten och sättet för genomförande av lönejusteringarna.
Från beloppet av kontrollbranschernas allmänna förhöjningar avdras procentu- ellt den kostnadseffekt med stöd av vilken branschen i fråga har avtalat om exempelvis kollektivavtalets strukturella texter/ändringar. Frågan om uteslut- ning av dylika ”strukturella” löneförhöjningar överenskommer parterna tillsam- mans om.
Den procentuella allmänna förhöjning som den ovan nämnda uträkningen ger vid handen omvandlas till cent utgående från biltrafikens gemensamma STA- tal (ordinarie arbetstid) för arbetstagarna (IV/2015 15,96 €/t) i den färskaste till- gängliga lönestatistiken.
Om förbunden inte når enighet om den allmänna förhöjningens belopp senast 31.12.2017 tillsätts på initiativ av någondera en skiljenämnd till vilken bägge parter utser en medlem och kallar riksförlikningsmannen till ordförande. Skilje- nämnden ska ge sitt beslut senast 15.1.2018.
2.1.3. År 2019
Lönerna höjs 1.2.2019 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med en allmän förhöjning vars storlek bestäms senast 31.12.2018 med följande beräkningsmodell.
Procenttalet för den allmänna förhöjningen uträknas som det matematiska me- deltalet av de i vissa kontrollbranschers kollektivavtal fastslagna allmänna för- höjningar som är kända 31.12.2018 och de förhöjningar som enligt dessa avtal har genomförts eller ska genomföras 1.11.2018–31.10.2019, med beaktande av förhöjningsperiodernas längd. Kontrollbranscherna vilkas kollektivavtal be- aktas är följande:
- Kollektivavtalet för arbetstagarna inom teknologiindustrin (Metallarbetarför- bundet rf och Teknologiindustrin rf),
- Kollektivavtalet för den kemiska basindustrin (TEAM Industribranschernas fackförbund rf och Kemiindustrin rf),
- Kollektivavtalet för den mekaniska skogsindustrins arbetstagare (Träfacket rf, Metallarbetarförbundet rf, Elektrikerförbundet rf och Skogsindustrin rf),
- Kollektivavtalet för pappersindustrin (Pappersförbundet rf och Skogsindu- strin rf).
Om en förhandlingslösning för den ifrågavarande perioden inom någon bransch saknas 31.12.2018 eller om den allmänna förhöjningen i någon bransch är noll eller negativ beaktas den branschen inte vid uträkningen av den allmänna för- höjningen 1.2.2019.
Om en förhandlingslösning inte nåtts i någon av kontrollbranscherna senast 31.12.2018 kommer parterna överens om eventuella ändringar av gransknings- tidpunkterna samt tidpunkten och sättet för genomförande av lönejusteringarna.
Från beloppet av kontrollbranschernas allmänna förhöjningar avdras procentu- ellt den kostnadseffekt med stöd av vilken branschen i fråga har avtalat om exempelvis kollektivavtalets strukturella texter/ändringar. Frågan om uteslut- ning av dylika "strukturella" löneförhöjningar överenskommer parterna tillsam- mans om.
Den procentuella allmänna förhöjning som den ovan nämnda uträkningen ger vid handen omvandlas till cent utgående från biltrafikens gemensamma STA- tal (ordinarie arbetstid) för arbetstagarna (IV/2015 15,96 €/t) i den färskaste till- gängliga lönestatistiken.
Om förbunden inte når enighet om den allmänna förhöjningens belopp senast 31.12.2018 tillsätts på initiativ av någondera en skiljenämnd till vilken bägge parter utser en medlem och kallar riksförlikningsmannen till ordförande. Skilje- nämnden ska ge sitt beslut senast 15.1.2019.
2.1.4. År 2020
Lönerna höjs 1.2.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med en allmän förhöjning vars storlek bestäms senast 31.12.2019 med följande beräkningsmodell.
Procenttalet för den allmänna förhöjningen uträknas som det matematiska me- deltalet av de i vissa kontrollbranschers kollektivavtal fastslagna allmänna för- höjningar som är kända 31.12.2019 och de förhöjningar som enligt dessa avtal har genomförts eller ska genomföras 1.11.2019–31.10.2020, med beaktande av förhöjningsperiodernas längd. Kontrollbranscherna vilkas kollektivavtal be- aktas är följande:
- Kollektivavtalet för arbetstagarna inom teknologiindustrin (Metallarbetarför- bundet rf och Teknologiindustrin rf),
- Kollektivavtalet för den kemiska basindustrin (TEAM Industribranschernas
fackförbund rf och Kemiindustrin rf),
- Kollektivavtalet för den mekaniska skogsindustrins arbetstagare (Träfacket rf, Metallarbetarförbundet rf, Elektrikerförbundet rf och Skogsindustrin rf),
- Kollektivavtalet för pappersindustrin (Pappersförbundet rf och Skogsindu- strin rf).
Om en förhandlingslösning för den ifrågavarande perioden inom någon bransch saknas 31.12.2019 eller om den allmänna förhöjningen i någon bransch är noll eller negativ beaktas den branschen inte vid uträkningen av den allmänna för- höjningen 1.2.2020.
Om en förhandlingslösning inte nåtts i någon av kontrollbranscherna senast 31.12.2019 kommer parterna överens om eventuella ändringar av gransknings- tidpunkterna samt tidpunkten och sättet för genomförande av lönejusteringarna.
Från beloppet av kontrollbranschernas allmänna förhöjningar avdras procentu- ellt den kostnadseffekt med stöd av vilken branschen i fråga har avtalat om exempelvis kollektivavtalets strukturella texter/ändringar. Frågan om uteslut- ning av dylika "strukturella" löneförhöjningar överenskommer parterna tillsam- mans om.
Den procentuella allmänna förhöjning som den ovan nämnda uträkningen ger vid handen omvandlas till cent utgående från biltrafikens gemensamma STA- tal (ordinarie arbetstid) för arbetstagarna (IV/2015 15,96 €/t) i den färskaste till- gängliga lönestatistiken.
Om förbunden inte når enighet om den allmänna förhöjningens belopp senast 31.12.2019 tillsätts på initiativ av någondera en skiljenämnd till vilken bägge parter utser en medlem och kallar riksförlikningsmannen till ordförande. Skilje- nämnden ska ge sitt beslut senast 15.1.2020.
2.2. Höjning av kollektivavtalets tabellöner
2.2.1. År 2017
Tabellönerna höjs 1.10.2017 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med 0,15 procent.
2.2.2. År 2018
Tabellönerna höjs med den allmänna förhöjningens belopp från och med tid- punkten för den allmänna förhöjningen.
Dessutom höjs tabellönerna 1.10.2018 eller från början av den lönebetalnings- period som följer närmast därefter med 0,15 procent.
2.2.3. År 2019
Tabellönerna höjs med den allmänna förhöjningens belopp från och med tid- punkten för den allmänna förhöjningen.
Dessutom höjs tabellönerna 1.10.2019 eller från början av den lönebetalnings- period som följer närmast därefter med 0,15 procent.
2.2.4. År 2020
Tabellönerna höjs med den allmänna förhöjningens belopp från och med tid- punkten för den allmänna förhöjningen.
Dessutom höjs tabellönerna 1.10.2020 eller från början av den lönebetalnings- period som följer närmast därefter med 0,15 procent.
3 § DAGPENNING
I början av avtalsperioden är dagpenningen enligt kollektivavtalet följande:
Dagpenning i hemlandet: - Partiell dagpenning | 15,00 € |
- Full dagpenning | 33,20 € |
- Förhöjd full dagpenning | 41,00 € |
Utomlandsdagpenning: - Europa | 56,60 € |
- Utanför Europa | 60,60 € |
- Matpeng | 32,30 € |
- ½ matpeng | 16,15 € |
Dagpenningen i kollektivavtalet granskas 1.2.2018, 1.2.2019 och 1.2.2020 eller från ingången av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter enligt den praxis som tidigare tillämpats mellan förbunden.
4 § TEXTÄNDRINGAR I KOLLEKTIVAVTALET
De avtalade textändringarna har förts in i det förnyade kollektivavtalet för last- bilsbranschen.
5 § ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGS BEFRIELSETID
De nya befrielsetiderna för arbetarskyddsfullmäktig tillämpas första gången un- der den utjämningsperiod som börjar 1.2.2017 eller närmast därefter. Det antal arbetstagare som bildar grundvalen för den befrielsetid som tillämpas 1.2– 31.12.2017 konstateras 1.2.2017.
6 § ARBETSTIDSDIREKTIVET
Förbunden konstaterar i enlighet med artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG om arbetstidsförläggningen för personer som utför mobilt arbete avseende vägtransporter att artikel 4 och artikel 7 i direktivet inte tilläm- pas inom tillämpningsområdet för kollektivavtalet för lastbilsbranschen.
7 § ARBETSGRUPPER
Förbunden tillsätter följande arbetsgrupper:
1. Förbunden tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att senast 1.2.2018 defini- era tidsgränserna i det så kallade Lonka-avtalet inom miljövårdsbranschen så att de räknas bakåt från tidpunkten för överföringen av ansvaret för sköt- seln av det konkurrensutsatta objektet.
2. Förbunden tillsätter för tiden 1.2.2017–31.1.2018 en arbetsgrupp med upp- gift att bereda stycket ”Förteckning över de stationeringsorter som tillämpas som bestämningsgrunder för dagpenningarna finns i slutet av det här kol- lektivavtalet" i 18 § 1 punkten samt slopandet av kommunförteckningen på sidorna 54--55. För att arbetsgruppens resultat ska träda i kraft krävs att bägge förbundens förvaltning godkänner det.
3. Förbunden tillsätter en arbetsgrupp som från och med 1.2.2017 ska utreda bestämmelser i andra kollektivavtal om system för självanmälan av kort sjukfrånvaro samt via de frivilliga försök med sådana system som gjorts inom Biltrafikens Arbetsgivareförbund rf:s medlemsföretag följa hur dessa system fungerar och dryfta olika tillvägagångssätt, nödiga uppföljningssy- stem och de villkor och krav som missförhållandena påkallar. Arbetsgrup- pen granskar de medlemsföretag i Biltrafikens Arbetsgivareförbund rf. där försöket genomförs 1.1. – 31.12.2018 och gör en utvärdering av försöket
1.1. – 31.1.2019. En utvidgning av försöket till nya frivilliga medlemsföretag förutsätter ett godkännande av bägge förbundens förvaltning.
4. Under avtalsperioden samarbetar förbunden för att öka branschens attrakt- ionskraft och locka flera att söka sig till branschen. Förbunden förutsätter att sådan inlärning i arbete som ingår i förarutbildningen och som inte är base- rad på anställningsförhållande inte får inkludera självständigt körande utö- ver vad läroplanen för förarexamen förutsätter. Inlärning i arbete får inte an- vändas i syfte att försvaga den anställda arbetskraftens ställning eller av- siktligt skaffa sig kostnadsmässig konkurrensfördel.
8 § AVTALETS GILTIGHET
Avtalet är i kraft t.o.m. 31.1.2021 och även därefter ett år i sänder, såvida inte någon av parterna skriftligt säger upp det senast en månad innan det utgår.
Bil- och Transportbranschens arbetarförbund AKT rf kan säga upp kollektivav- talet skriftligt senast 31.12.2019 så att det upphör att gälla 31.1.2020, varvid de löneförhöjningar och textändringar som parterna i detta kollektivavtal kommit överens om och som träder i kraft 1.2.2020 eller senare förfaller.
9 § UNDERSKRIFT
Detta protokoll som upprättats i två likalydande exemplar och som genom för- bundens underskrifter anses vara justerat och godkänt är giltigt och förpliktande på samma sätt som kollektivavtalet.
7 (7)
In fidem
Xxxx Xxxxxxxx
Protokollet är justerat och godkänt av
BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND rf
Xxxx Xxxxxxxxxx
BIL- OCH TRANSPORTBRANSCHENS ARBETARFÖRBUND AKT rf
Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx
ARBETARSKYDDSAVTAL ALT-AKT
1 § Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Bil- och Transportbran- schens Arbetarförbund ansluter sig till det mellan AFC, FFC och FTFC 10.9.1990 ingångna avtalet om arbetarskyddsarbete på ar- betsplatserna med nedan angivna tillämpningar för branschen.
2 § En arbetarskyddskommission eller något annat organ som avses i 2 § i avtalet ska grundas i varje företag vid vilket på ett eller flera verksamhetsställen på samma ort arbetar minst 20 arbetstagare, varvid ett arbetsställe bildas.
Ett ovan i 1 mom. avsett arbetsställe kan genom ett lokalt avtal bildas också av flera, på olika orter och utan självständig arbets- ledning fungerande verksamhetsställen, med beaktande av att det på detta sätt bildade arbetsstället när det gäller samarbetet bildar en ändamålsenlig helhet.
Arbetarskyddskommissionen har fyra (4) medlemmar då det to- tala antalet arbetstagare på arbetsstället ligger mellan 20 och 200 och åtta (8) medlemmar då det totala antalet arbetstagare övers- tiger 200.
Om samma företag har flera arbetarskyddskommissioner kan i fö- retaget, om därom avtalas lokalt, grundas en gemensam central- kommission, vars medlemmar väljs från de olika kommissionerna.
3 § Arbetarskyddsfullmäktig är berättigad att få befrielse från sitt ordi- narie arbete för att sköta sina uppgifter som fullmäktig enligt föl- jande:
Antal arbetstagare | Befrielse/vecka |
högst 10 | 1 h |
10 - 29 | 2 h |
30 - 49 | 3 h |
50 - 100 | 5 h |
101 - 200 | 10 h |
201 - 350 | 16 h |
351 - 500 | 24 h |
501 - 699 | 32 h |
700 eller mera | 40 h |
4 § Detta avtal träder i kraft 1.2.2017 och är i kraft tillsvidare. Avtalet kan sägas upp med en månads uppsägningstid så att det upp- hävs samtidigt som kollektivavtalet. Med detta avtal upphävs det
arbetarskyddsavtal inklusive underteckningsprotokoll som under- tecknats 1.2.2012.
Helsingfors den 31 januari 2017
BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND RF
BIL- OCH TRANSPORTBRANSCHENS ARBETARFÖRBUND
AKT rf
BILAGA FÖR ARBETSTAGARE I TRANSPORTFÖRETAG I MILJÖVÅRDSBRANSCHEN
1 § Tillämpningsområde
Bilagan tillämpas på sådana arbetstagare i transportföretag inom miljöservicebranschen som arbetar med transport av avfalls- eller återvinningsmaterial eller med avloppsservice, eller vid en inrättning där återvinningsmaterial från ovannämnda företag behandlas eller med slutbehandling av avfall.
En ny 2 § läggs till och de tidigare 2–8 §:s numrering ändras därenligt från och med 1.2.2020:
2 § Deltidsanställda arbetstagare
För deltidsanställda som inte omfattas av 31 § och som har ett an- ställningsförhållande som gäller tillsvidare ska en exakt arbetstid fastslås i arbetsavtalet.
2 § (3 §) Ackordsarbete
1. Om arbetets art tillåter och det tekniskt är möjligt för att höja arbets- effektiviteten och förtjänsterna ska arbetstagarna ges möjlighet till ackordsarbete, t.ex. ackord som grundar sig på område, behållare, flak eller ton.
2. Överenskommelse om ackordsarbete kan träffas med förtroende- mannen eller de arbetstagare som utför det aktuella arbetet. Samti- digt ska giltigheten för prissättningen på ackordsarbete och förfaran- det för upphörande av ackordsarbete fastställas.
3. Prissättningsgrunden för ackordsarbete ska vara sådan att arbetsta- garens ackordsförtjänst med normal ackordsarbetstakt blir i genom- snitt trettio (30) procent högre än tabellönen för arbetet. Om för- tjänstnivån stiger mindre än trettio (30) procent under gransknings- perioden ska ackordet prissättas på nytt så att det motsvarar ovan nämnda bestämmelse. En granskningsperiod är högst tre (3) måna- der lång.
Vid utförande av ackordsarbete är timlönen garanterad.
Protokollsanteckning 1:
Om överenskommelse om ackordet har träffats lokalt orsakar inte en ny prissättning av ackordet retroaktiva avgifter för en sådan gransk- ningsperiod då förtjänstnivån i genomsnitt stigit mindre än trettio (30) procent.
Protokollsanteckning 2:
Den här punkten hindrar inte användning eller ibruktagande av andra resultat-, prestations- och arvodeslönesystem.
3 § (4 §) Lönesättning för arbetstagare vid avfallshanteringsverk
1. Lönen för arbetstagare vid avfallshanteringsverk bestäms enligt lö- netabellen för förarbiträden i § 8 i kollektivavtalet för lastbils- branschen.
2. Förbunden rekommenderar att transportföretag i miljöservicebran- schen i syfte att höja arbetseffektiviteten och förtjänsterna utvecklar sådana resultat-, prestations- eller arvodeslönesystem för avfallsbe- handlarna vid sina avfallshanteringsverk i vilka förtjänsterna över- skrider tabellönen för förarbiträden.
3. Till sådana arbetstagare vid avfallshanteringsverk som inte får spe- cialtillägg enligt 10 § 4 punkten i kollektivavtalet betalas ett special- tilllägg som utgör 7 procent av arbetstagarens tabellön.
4. Förtjänsten för arbetstagare som arbetar inom ramen för denna bi- lagas tillämpningsområde och som inte omfattas av specialtillägget i 10 § 4 punkten i det här kollektivavtalet eller i 3 punkten i den här paragrafen, med undantag av tilläggen enligt kollektivavtalet, ska överstiga tabellönen med åtminstone 5 procent.
4 § (5 §) Tjänstgöringsår
Av avläggandet av yrkesexamen som lagerskötare räknas 8 måna- der och av avläggandet av en treårig läroplansbaserad grundexa- men i logistik på andra stadiet 2 år in i tjänsteåren.
5 § (6 §) Beredskap och ersättning
Om en arbetstagare enligt överenskommelse är skyldig att ha jour för att ge anvisningar per telefon eller för att bege sig till arbetet utan att vara skyldig att vistas i sin bostad, betalas för denna tid ersättning utan att beredskapstiden räknas in i arbetstiden. För beredskapsti- den betalas en ersättning som uppgår till minst 20 procent av arbets- tagarens tabellön.
6 § (7 §) Skyddsklädsel
I företaget ska utredas rådande behov av skyddskläder med beak- tande av särdragen i miljöservicebranschen och klimatväxlingarna. På grundval av utredningen förser arbetsgivaren arbetstagarna med ändamålsenliga skyddskläder som arbetstagarna förbinder sig att använda.
7 § (8 §) Arbetstidsschema
Förbunden rekommenderar att i arbetstidsschemat i enlighet med 13
§ i kollektivavtalet inom den här bilagans tillämpningsområde i mån av möjlighet också förs in tidpunkten då arbetet avslutas.
8 § (9 §) Arbetsgrupp
Förbunden inrättar en arbetsgrupp som har till uppgift att i företagen under avtalsperioden följa upp och sträva efter att främja utveckl- ingen av sådana resultat-, prestations- och arvodeslönesystem som nämns i § 3 i denna bilaga.
BILAGA OM ANSTÄLLNINGSVILLKOR OCH FÖRFARINGSSÄTT SOM SKA IAKTTAS VID KONKURRENSUTSÄTTNING AV TRANSPORTFÖRETAG I MILJÖSERVICEBRAN- SCHEN
1 § Avtalets tillämpningsområde
Personalens ställning och arbetsvillkor fastställs på grundval av av- talet, då ändringen bygger på en konkurrensutsättning av transport- företag i miljöservicebranschen som genomförts av Helsingforsreg- ionens miljötjänster HRM, Östra Nylands Avfallsservice Ab, Joen- suun Seudun Jätehuolto Oy, Jätekukko Oy, Kiertokapula Oy, Kou- volan Seudun Jätehuolto, Kymenlaakson Jäte Oy, Lakeuden Etappi Oy, Pirkanmaan Jätehuolto Oy, Åbonejdens Avfallsservice Ab, Ves- tia Oy eller Etelä-Karjalan Jätehuolto Oy.
Arbetsgrupp:
Förbunden tillsätter en arbetsgrupp som utreder och följer upp kon- kurrenssituationen för transportföretag i miljöservicebranschen i hela landet. Syftet med arbetsgruppen är att fastställa nya kriterier som är mer heltäckande är de nuvarande, där man i konkurrensut- sättningen av transportföretag i miljöservicebranschen som genom- förs från myndighetshåll under avtalsperioden tar i bruk bestämmel- serna i bilagan till kollektivavtalet om anställningsvillkor och förfa- ringssätt som ska iakttas vid konkurrensutsättning av transportföre- tag i miljöservicebranschen.
I situationer där man under avtalsperioden tar i bruk konkurrensut- sättning av transportföretag i miljöservicebranschen som genomförs från myndighetshåll enligt de kriterier som tidigare använts av för- bunden, läggs området till i förteckningen över tillämpningsområdet för bilagan om anställningsvillkor och förfaringssätt som ska iakttas vid konkurrensutsättning av transportföretag i miljöservicebranschen och bilagan tillämpas då från och med början av konkurrensutsätt- ningen.
2 § Förhandlingsförfarandet sedan konkurrensutsättningen avgjorts
Om ett företag som förlorat i en anbudsgivning för transportföretag i miljöservicebranschen med anledning av en inskränkning av verk- samheten måste minska på personalen ska det inleda sådana för- handlingar som avses i lagen om samarbete inom företag senast inom två veckor från det att anbudsgivningen avgjordes. I samar- betsförhandlingarna iakttas en förhandlingstid på högst tre veckor.
Det förlorande företaget får inte på grund av konkurrensutsättningen säga upp anställda förrän samarbetsförhandlingar har förts. Det för- lorande företaget som på grund av konkurrensutsättningen måste säga upp anställda kan säga upp de aktuella arbetstagarna efter av- slutade samarbetsförhandlingar så att anställningsförhållandena
upphör senast när skötseln av föremålet för konkurrensutsättningen övergår på det vinnande företaget.
I fall en arbetstagare som sagts upp av ett förlorande företaget blir arbetslös på grund av att företaget som vann anbudsgivningen inte anställer honom eller henne, tillämpas på arbetstagaren emellertid alltid den uppsägningstid som anges i 6 § 3 punkten i kollektivavtalet
3 § Anställning av tilläggspersonal
Om ett företag som vunnit anbudsgivningen för transportföretag i miljöservicebranschen tänker anställa nya arbetstagare på den grund att företaget vunnit anbudsgivningen, förbinder sig parterna att se till att
det företag som vunnit anbudsgivningen anställer behövliga nya arbetstagare så att arbete erbjuds de arbetstagare som det förlorande företaget sagt upp på grund av den förlorade anbudsgivningen och som är arbetssökande vid arbets- kraftsbyrån och att
det vinnande företaget erbjuder arbete inom två månader från det anbudsgivningen avgjordes. De arbetstagare som är arbetssökande och som har erbjudits arbete av det vinnande företaget ska uppge om de är villiga att ta emot arbetet inom två veckor från det arbetet erbjöds. Därefter ska det vin- nande företaget inom tre veckor ingå arbetsavtal med behöv- liga arbetstagare hos det förlorande företaget.
4 § Anställningsvillkor som ska iakttas vid konkurrensutsättning av transportföretag i miljö- servicebranschen
I anställningsvillkoren för arbetstagare som i enlighet med § 3 över- går till anställning hos det företag som vunnit anbudsgivningen iakt- tas kollektivavtalet, som är bindande för det vinnande företaget.
Anställningens längd eller anställningstiden för en arbetstagare som i enlighet med § 3 övergår till anställning hos det företag som vunnit anbudsgivningen förblir lika lång som den var före övergången vid fastställandet av löneklass samt semesterlön, lön för sjuktid, upp- sägningstider och tjänstgöringstillägg vid serviceverkstäder. Likaså bibehålls arbetstagarens medeltimförtjänst oförändrad tills en ny medeltimförtjänst enligt kollektivavtalet kan räknas ut förutsatt att ar- betstagaren lämnar en tillförlitlig utredning över sin medeltimförtjänst till den nya arbetsgivaren.
En arbetstagare som övergår till anställning hos en ny arbetsgivare har enligt semesterlagen rätt till den första semestern så som om arbetsgivarbytet inte hade skett. Semester ska ges senast inom fyra månader efter överföringen, om överföringen sker under semester- perioden.
Överenskommelse om semester ska träffas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller en representant för arbetstagarna. Arbetsta- garen ska uttrycka önskemål om semester inom två veckor från an- ställningens början.
Om inte arbetstagaren meddelar något annat ska det förlorande fö- retaget betala den semesterersättning som förfallit till betalning och semesterpremien som ackumulerats fram till övergångstidpunkten till den nya arbetsgivaren, som överför pengarna till arbetstagarens lönekonto när den nya arbetsgivaren har meddelat om att semester har tagits ut.
5 § Uppföljningsgrupp
De parter som undertecknat avtalet utser vardera två representanter till uppföljningsgruppen för detta avtal som har till uppgift att följa upp hur avtalet fungerar i synnerhet under det inledande skedet av det nya systemet. Uppföljningsgruppen samlas omedelbart på kallelse av någondera undertecknande parten för att tillsammans med behö- riga arbetskraftsmyndigheter komma överens om specialarrange- mang som ska trygga en smidig övergång för arbetskraften i en kon- kurrensutsättningssituation.
Uppföljningsgruppen ser till att syftet med detta avtal uppnås.
6 § Arbetsgrupp
Biltrafikens Arbetsgivareförbund rf och Bil- och Transportbran- schens Arbetarförbund inrättar en arbetsgrupp som för sin del strä- var efter att trygga och utvidga det avtalsbaserade avfallshanterings- systemet. Parterna konstaterar samfällt att man genom avtalsbase- rad avfallshantering på bästa möjliga sätt kan trygga företagens och personalens ställning och kontinuiteten i personalens anställnings- förhållanden.
7 § Avtalets giltighet
Detta avtal gäller tills vidare. Avtalet kan sägas upp med iakttagande av en uppsägningstid på tre månader.
KOMMUNFÖRTECKNINGEN I 18 § 1 PUNKTEN I KOLLEKTIVAVTALET
Alahärmä Alajärvi Alastaro Alavieska Alavus Anjalankoski Artsjö Xxxxxxxx Xxxxxx
Aura Birkala Bjärnå Björneborg Borgnäs Borgå Brahestad Brändö Bötom Dragsfjärd Eckerö Ekenäs Elimäki Enare
Xxx Xxxxxxxxx Enontekis Esbo Etseri Eura
Euraåminne Evijärvi Xxxxx Xxxxxxxx Forssa
Fredrikshamn Föglö
Geta Grankulla Gustavs Haapajärvi Haapavesi Halikko Halsua Hammarland Hangö Hankasalmi Harjavalta Hartola Hattula Hauho Haukipudas Haukivuori Hausjärvi Heinola Heinävesi Helsingfors Himanka Hirvensalmi
Hollola Honkajoki Houtskär Huittinen Humppila Hyrynsalmi Hyvinge Hämeenkoski Högfors
Ii Iisalmi Ikalis Ilmajoki
Ilomants Imatra Ingå Iniö
Itis Jaala
Jakobstad Jalasjärvi Xxxxxxxxx Xxxxxx Joensuu Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx Juva Jyväskylä
Jyväskylä landskom- mun
Jämijärvi Jämsä Jämsänkoski Kaavi Kajana Kalajoki Kalvola Kangasala Kangaslampi Kangasniemi Kankaanpää Kannonkoski Kannus Karinainen Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Karttula Karvia Kaskö Kauhajoki
Kauhava Kaustby Keitele Kelviå Kemi Kemijärvi Keminmaa Kempele Kerimäki Kervo Kestilä Kesälahti Keuruu Kihniö
Kiihtelysvaara Kiikala Kiikoinen Kiiminki Xxxxxx Xxxxxxx
Kisko Kitee Kittilä Kiukainen Kiuruvesi Kivijärvi Kjulo Kodisjoki Kolari Konnevesi Kontiolahti Korpilahti Korpo Korsholm Korsnäs Kortesjärvi Koski Kotka Kouvola
Kristinestad Kronoby Kuhmalahti Kuhmo Kuhmoinen Kuivaniemi Kullaa Kumlinge Kumo Kuopio Kuortane Kurikka Kuru Kuusamo Kuusankoski Kuusjoki Kylmäkoski Kyrkslätt Kyyjärvi Kärkölä
Kärsämäki Kökar Lahtis Laihela Laitila Lammi Lapinlahti Lappajärvi Lappi Lappo Lappträsk Xxxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx Leivonmäki Lemi Lemland Lempäälä Lemu Leppävirta Lestijärvi Lieksa Liljendal Lillkyro Limingo Liperi Lochteå Loimaa
Loimaa kommun Lojo
Loppi Xxxxxx Xxxxxxx Lumijoki Lumparland Lundo Luopioinen Luumäki Luvia Längelmäki Maaninka Malax Mariehamn Marttila Masku Maxmo Mellilä Merijärvi Merimasku Miehikkälä Mietoinen Mouhijärvi Muhos Multia Muonio Muurame Muurla Mynämäki
Mäntsälä Mänttä Mäntyharju Mörskom Nagu Nakkila Nastola Nilsiä Nivala Nokia Norrmark Nousis
Nummi-Pusula Nurmes Nurmijärvi Xxxxx Xxxxxxxxx Nyslott
Nystad Nådendal Närpes Oravais Orimattila Oripää Orivesi Oulainen Oulunsalo Outokumpu Padasjoki Paltamo Pargas Parikkala Parkano
Pedersöre kommun Pelkosenniemi Pello
Xxxxx Xxxxx Xxxxx Pertteli Pertunmaa
Peräseinäjoki Petäjävesi Pieksämäki Pieksänmaa Pielavesi Pihtipudas Piippola
Pikis Pojo Polvijärvi Posio
Pudasjärvi
Pukkila Pulkkila Punkaharju Punkalaidun Puolanka Puumala Pyhäjoki Pyhäjärvi Pyhäntä Pyhäranta Pyhäselkä Pylkönmäki Pyttis Påmark Pälkäne Pöytyä Rantasalmi Rantsila Ranua Raumo Rautalampi Rautavaara Rautjärvi Reisjärvi Renko Reso Riihimäki Rimito Ristiina Ristijärvi Rovaniemi Rovaniemi
landskommun Ruokolahti Ruovesi Rusko
Ruukki Rääkkylä S:t Karins S:t Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx Sagu Sahalahti Salla Salo Saltvik Sammatti Sastmola
Savitaipale Savonranta Savukoski Seinäjoki
Sibbo Sievi Siikainen Siikajoki Siilinjärvi Simo Sjundeå Sodankylä Soini Somero Sonkajärvi Sotkamo Sottunga Storkyro Storå Strömfors Sulkava Sumiainen Sund
Suodenniemi Suolahti Suomenniemi Suomusjärvi Suomussalmi Suonenjoki Sysmä Säkylä Taipalsaari Taivalkoski Tammela Tammerfors Tarvasjoki Tavastehus Tavastkyro Tervo Tervola Tohmajärvi Toholampi Toijala Toivakka Torneå Träskända Tusby
Tuulos Tuupovaara Tuusniemi Tyrnävä Tövsala Töysä Uleåborg Ulfsby Ullava Urjala
Utajärvi Utsjoki Uukuniemi Uurainen Vaala Vahto Valkeakoski Valkeala Valtimo Vammala Vampula Vanda Varkaus Varpaisjärvi Vasa Vehmaa
Vehmersalmi Velkua Vesanto Vesilahti Vetil
Vichtis Vieremä Vihanti Viiala Viitasaari Viljakkala
Villmanstrand Villnäs Vilppula Vimpeli Virdois Virolahti Vuolijoki Vårdö Värtsilä Västanfjärd Vörå Ylihärmä
Yli-Ii Ylikiiminki Ylistaro Ylivieska Ylämaa Yläne Ylöjärvi Ypäjä Åbo Äetsä
Äänekoski Östermark Övertorneå
Biltrafikens Arbetsgivareförbund rf | ||
Kontor och postadress: | Xxxxxxxxxxxxxxxxx 0, 00000 Xxxxxxxxxxx | |
Telefon: | 00 0000 0000 (växel) | |
Fax: | 00 0000 000 | |
E-post: | ||
Webbplats: | ||
Verkställande direktör | Xxxx Xxxxxxxxxx | 09 4789 9370 |
Ledande expert | Xxxx Xxxxxxxx | 09 4789 9363 |
Ledande expert | Xxxxx Xxxxxxxx | 09 4789 9372 |
Xxxxxxxxx | Xxxxxx Xxxxxxxx | 09 4789 9367 |
Sakkunnig | Xxxxx Xxxxxxxx | 09 4789 9381 |
Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund AKT rf | ||
Kontor: | John Xxxxxxxxx xxxxxx 0, Xxxxxxxxxxx | |
Postadress: | PB 313, 00531 Helsingfors | |
Telefon: | 00 000 000 (växel) | |
Fax: | 00 000 000 | |
E-post: | ||
Webbplats: | ||
AKT:s regionkontor: | ||
Helsingfors | Joensuu | Jyväskylä |
Xxxxxxxxxxxx 0 | Xxxxxxxxxx 00 | Xxxxxxxxxxxxx 0 LH 24 |
00530 Helsingfors | 80100 Joensuu | 40100 Jyväskylä |
Tfn: 09 6131 1402 | Tfn: 013 511 1411 | Tfn: 014 443 1421 |
Regionfunktionär | Regionfunktionär | Regionfunktionär |
Xxxx Xxxxxxxx | Xxxxx Xxxxxxxx | Xxxxxx Xxxxxxxxxx |
mobil: 0000 000 000 | mobil: 000 000 0000 | mobil: 0000 000 000 |
Regionfunktionär | ||
Xxxx Xxxx | ||
mobil: 000 000 0000 | ||
Kotka | Lahtis | Uleåborg |
Puutarhakatu 12 | Rautatienkatu 19 A 31 | Mäkelininkatu 31 |
48100 Kotka | 15110 Lahtis | 90100 Uleåborg |
Tfn: 05 740 1431 | Tfn: 03 526 0551 | Tfn: 08 870 1441 |
Regionfunktionär | Regionfunktionär | Regionfunktionär |
Xxxx Xxxxxxxxxx | Xxx Xxxxxxx | Xxxx Xxxxxxxxxx |
mobil: 0000 000 000 | mobil: 0000 000 000 | mobil: 000 000 0000 |
Björneborg | Rovaniemi | Tammerfors |
Xxxxxxxxxxxxx 00, vån 2 | Xxxxxxxx 00 A 10 | Rautatienkatu 10, vån. 6 |
20800 Björneborg | 96200 Rovaniemi | 33100 Tammerfors |
Tfn: 02 543 1451 | Tfn: 016 459 1461 | Tfn: 03 230 1510 |
Regionfunktionär | Regionfunktionär | Regionfunktionär |
Xxxxx Xxxxxx | Xxxxx Xxxxxxxxx | Xxxx Xxxxxxxx |
mobil: 000 000 0000 | mobil: 000 000 0000 | mobil: 000 000 0000 |
Åbo | Vasa | |
Xxxxxxxxxx 0 b | Xxxxxxxxxxxxxx 00 | |
20100 Åbo | 65100 Vasa | |
Tfn: 02 450 1541 | Tfn: 06 220 1561 | |
Regionfunktionär | Regionfunktionär | |
Xxxx Xxxxxxxxxx | Xxxxxxxx Xxxxx | |
mobil: 000 000 0000 | mobil: 0000 000 000 | |