YTTRANDE
YTTRANDE |
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén |
_____________ |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/83/EU om avtal om finansiella tjänster som ingåtts på distans samt om upphävande av direktiv 2002/65/EG [COM(2022) 204 final – 2022/0147 (COD)] |
|
INT/994 |
|
Föredragande: Xxxxxxx Xxxx Xxxxxx |
|
SV
Remiss |
Europaparlamentet, 18/05/2022 Europeiska unionens råd, 23/05/2022 |
Rättslig grund |
Artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt |
Ansvarig sektion |
Sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion |
Antagande av sektionen |
08/09/2022 |
Antagande vid plenarsessionen |
21/09/2022 |
Plenarsession nr |
572 |
Resultat av omröstningen |
229/0/3 |
1.Slutsatser och rekommendationer
1.1Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar kommissionens initiativ till att ändra direktiv 2011/83/EU med avseende på avtal om finansiella tjänster som ingåtts på distans och att upphäva direktiv 2002/65/EG. Detta är nödvändigt eftersom samhället och dess beteenden har utvecklats, nya tekniska lösningar har växt fram och den inre marknaden måste stärkas för att säkerställa fri rörlighet för finansiella tjänster samt konsumentskyddsregler. Covid-19-krisen var ett exceptionellt test av EU:s resiliens och har föranlett nya trender och idéer som måste hanteras. EESK stöder förslaget även mot denna bakgrund.
1.2Men även om vi stöder förslaget insisterar vi på behovet av att investera i människors digitala och finansiella kompetens så att konsumenterna korrekt förstår sina rättigheter och skyldigheter beträffande avtal om finansiella tjänster som ingås på distans, särskilt ångerrätten och rätten att få mer förhandsinformation innan avtal ingås. Medlemsstaterna måste satsa på ett strategiskt kommunikationsprogram för att stärka den inre marknadens potential, i linje med konsumenternas grundläggande rättigheter.
1.3Ett tillvägagångssätt med jämvikt mellan en digital och en ”fysisk” upplevelse är av avgörande betydelse. Kommittén är positiv till de framsteg som den tekniska innovationen fört med sig, men betonar samtidigt att mänsklig kontakt fortfarande är centralt när det handlar om klargöranden och dataskydd. Med tanke på att digitalisering och modernisering är mycket viktigt för att förbättra medborgarnas välbefinnande konstaterar EESK också att det fortfarande finns stora skillnader mellan medlemsstaterna och till och med mellan regionerna, varav vissa begär att flera delar av den ”fysiska” infrastrukturen ska bibehållas för att stödja lokalsamhället. De lokala myndigheternas deltagande i finansbolagens beslutsprocesser, särskilt när det handlar om förekomsten av fysisk infrastruktur i landsbygdsområden, skulle kunna bidra till att stödja lokalsamhällena. Rätten att begära ”mänsklig medverkan” vid finansiella tjänster på distans bör garanteras.
1.4EESK och de organisationer i det civila samhället som är representerade i kommittén anser att den inre marknaden har potential att bli ett verktyg för att stärka det europeiska projektet. En ökad tillit till våra finansiella system är en grundläggande princip som stöder samhället på området finansiella tjänster till konsumenter. I detta sammanhang vill EESK också fästa uppmärksamheten på behovet av att investera i cybersäkerhet på ett konsekvent sätt. Medborgarna måste vara medvetna om riskerna med att ingå distansavtal. Men i ännu högre grad måste de känna förtroende för systemet om vi ska kunna stärka den inre marknaden och den fria rörligheten för finansiella tjänster, vilket blir alltmer angeläget, särskilt efter covid-19-pandemin, och framför allt med tanke på utvecklingen av e-handelsverksamhet och digitala tjänster.
1.5EESK påminner kommissionen om behovet av att harmonisera detta förslag med direktivet om konsumenträttigheter. Efter så många framsteg i anknytning till direktivet om konsumenträttigheter, och med tanke på lanseringen av den nya strategin för konsumentpolitiken1, är just denna dossier om finansiella tjänster på distans det perfekta tillfället att stärka respekten för konsumenternas rättigheter och öka företagens investeringar på detta område. EESK uppmanar till att det civila samhällets organisationer ska involveras för att bättre förbereda och övervaka det framtida genomförandet av direktivet. Detta är ett bra exempel på ett område där det civila samhällets organisationer kan stödja och bidra till en bättre miljö och hjälpa fram en positiv strategi.
1.6Mekanismer för artificiell intelligens (AI) kan skapa en säker och tillförlitlig miljö för detta förslag till direktiv. EESK inser innovationens kraft för samhället och förespråkar att man använder alla medel som står till buds för att ge konsumenter och företag en säker och modern upplevelse på just detta område. Vi har arbetat med detta område, och rekommenderar starkt att AI används för att bygga upp en bättre och mer integrerad inre marknad som stöder medborgarna och säkerställer säkra transaktioner inom det finansiella systemet.2
1.7EESK anser att EU, med beaktande av målen och principerna för den inre marknaden, kan etablera en god praxis när det gäller regleringen av finansiella tjänster på distans. I detta förslag tas relevanta åtgärder för företag och konsumenter upp, men EESK insisterar på behovet av att klarlägga den verksamhet som bedrivs av företag som är baserade utanför EU och som kan påverka EU-medborgarna. Behovet av harmonisering måste också beaktas och respekteras i enlighet med detta.
1.8EESK efterlyser åtgärder när det gäller ”regler och normer för reklam” i anknytning till den känsliga processen att tillhandahålla finansiella tjänster på distans. Det är mycket viktigt att harmonisera reklamreglerna för dessa tjänster i syfte att undvika illojal konkurrens och att systemet undergrävs. Förutsatt att budskapet är starkt förväntas resultaten gynna företag och medborgare och ha en positiv inverkan på konsumenternas beteende, även när det gäller hållbarhet. EESK insisterar också på att konsumentorganisationerna måste involveras för att möjliggöra en bättre dialog mellan företag och medborgare.
1.9När det gäller att genomföra direktivet bättre och verkligen dra nytta av dess principer anser EESK slutligen att investeringar i infrastruktur är avgörande för att uppnå bättre resultat. Medborgarna kan utan tvekan dra nytta av bättre och mer transparenta tjänster, men det kräver i sin tur tillgång till 5G, full nätverkstäckning och annan infrastruktur på alla områden, och detta är långt ifrån hur den allmänna situationen ser ut i dag. EESK efterlyser en bättre och effektivare användning av de finansiella resurserna inom faciliteten för återhämtning och resiliens för att komma igång med dessa investeringar och säkerställa att ingen hamnar på efterkälken.
2.Allmänna kommentarer
2.1Direktiv 2002/65/EG om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter har som syfte att säkerställa den fria rörligheten för finansiella tjänster på den inre marknaden genom att harmonisera vissa konsumentskyddsregler på detta område, och att säkerställa konsumentskydd på hög nivå. Det är viktigt att betona att det redan finns ett antal färska direktiv och förordningar som fastställer höga standarder för konsumentskydd, men förtjänsten med detta förslag till ett nytt direktiv är att det tillhandahåller ett skyddsnät i fall där detta skydd (kanske) saknas. Där det inte finns någon produktspecifik EU-lagstiftning eller övergripande EU-regler som specifikt omfattar en viss finansiell tjänst till konsumenter kommer direktivet att gälla övergripande för alla nuvarande och framtida banktjänster och tjänster som avser krediter, försäkringar, privata individuella pensioner, investeringar eller betalningar, som avtalas genom kommunikation på distans (dvs. utan att näringsidkaren och konsumenten är fysiskt närvarande samtidigt). I direktivet fastställs vilken information som ska tillhandahållas till konsumenten innan distansavtalet ingås (förhandsinformation innan avtal ingås), konsumenten ges ångerrätt för vissa finansiella tjänster och det upprättas regler för icke begärda tjänster och icke begärd kommunikation.
2.2Under de senaste 20 åren har distansförsäljningen av finansiella tjänster till konsumenter förändrats snabbt. Tillhandahållarna av finansiella tjänster och konsumenterna använder inte längre fax, och nya aktörer har tillkommit, t.ex. fintechföretag, med nya affärsmodeller och nya distributionskanaler, t.ex. finansiella tjänster som säljs på nätet.
2.3Kommissionens förslag är tänkt att förenkla och modernisera lagstiftningsramen genom att det nu gällande direktivet om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter upphävs, samtidigt som relevanta konsumenträttighetsaspekter gällande avtal om finansiella tjänster som ingås på distans inlemmas i tillämpningsområdet för det övergripande tillämpbara direktivet om konsumenträttigheter.
2.4Det övergripande målet med lagstiftningen förblir oförändrat, nämligen att främja tillhandahållandet av finansiella tjänster på den inre marknaden och samtidigt säkerställa konsumentskydd på hög nivå. Detta mål uppnås på fem olika sätt:
Fullständig harmonisering: Reglerna kommer att vara desamma för alla tillhandahållare av finansiella tjänster, och konsumenterna kommer att garanteras samma rättigheter i alla EU:s medlemsstater.
Förhandsinformation som ska ges innan avtal ingås: Genom att central information mottas i god tid och på ett tydligt och omfattande sätt, antingen elektroniskt eller på papper, säkerställs den nödvändiga öppenheten och konsumenten får ökat inflytande. Här är förslaget tänkt att reglera vilken förhandsinformation som ska lämnas innan avtal ingås samt hur och när.
Ångerrätt: Ångerrätten är en grundläggande konsumenträttighet. Den är särskilt viktig på de finansiella tjänsternas område, eftersom vissa produkter är komplicerade och kan vara svåra att förstå.
Skäliga nätvillkor: Avtal om finansiella tjänster ingås i allt större utsträckning på elektronisk väg. För att säkerställa konsumentskydd på hög nivå fastställs därför i förslaget särskilda regler för att skydda konsumenter som ingår avtal om finansiella tjänster på elektronisk väg.
Efterlevnad av bestämmelserna: I förslaget utökas de regler om efterlevnad av bestämmelserna och om påföljder som för närvarande gäller i direktiv 2011/83/EU om konsumenträttigheter, så att de gäller även för avtal om finansiella tjänster som ingåtts på distans.
3.Finansiella tjänster och den inre marknaden
3.1EU som helhet står inför allvarliga utmaningar till följd av covid-19-krisen, Rysslands aggression mot Ukraina och en annalkande finanskris. Det är ett faktum att konsumenternas förtroende har fått sig en knäck. Dessutom är hushållens höga skuldsättning något som måste hanteras och som vi långt ifrån har fått bukt med. Detta måste beaktas i samband med alla åtgärder som rör finanspolitiken. Konsumenterna måste känna att de kan lita på systemet, vilket är avgörande för att bygga upp förtroendet och säkerställa återhämtningen i våra ekonomier och samhällen.
3.2EESK håller med om behovet av harmonisering. Den får dock inte undergräva eller vara till nackdel för medborgarna. Man måste vara på det klara med att alla medborgare inte kommit lika långt när det gäller digitalisering och att denna process inte får lämna någon på efterkälken. Satsningar på finansiell kompetens bör vara en prioritering som är nära kopplad till förslaget.
3.3Det är viktigt att se till att dataskyddet står i centrum under processen. EU-medborgarna måste ur rättslig synpunkt och konsumenträttssynpunkt hysa förtroende för att dela med sig av uppgifter, och detta kan endast uppnås genom att systemet är starkt och tillförlitligt. Dataskydd är i dag en av medborgarnas främsta orosfrågor och cybersäkerhet är avgörande för att främja kommunikationsprocessen kring finansiella tjänster på distans.
3.4Det är ytterst viktigt att se till att detta förslag harmoniseras med direktivet om konsumenträttigheter. Det är också centralt att se till att principerna i den nya strategin för konsumentpolitiken3 står i centrum för detta koncept. EESK anser att det organiserade civila samhället och arbetsmarknadens parter kan spela en positiv roll i denna process, främst genom att hjälpa medborgarna att försvara sina rättigheter, men också genom att skapa en god atmosfär där företagen kan konkurrera och utveckla bättre och tydligare tjänster för konsumenterna.
3.5AI-mekanismer är avgörande för detta förslag. De skulle kunna underlätta konsumenternas transaktioner genom att förenkla processer och tillhörande krav, särskilt för medborgare som är mindre välinsatta eller ”digitaliserade”. EESK anser att dessa verktyg bör förtydligas och användas för att den framtida genomförandeprocessen ska lyckas bättre.
3.6Kommittén förespråkar att man säkerställer lika villkor på detta område så att alla aktörer (företag) kan erbjuda medborgarna tillförlitliga tjänster. Det är därför viktigt att satsa på öppenhet och tydliga budskap för att undvika illojal konkurrens från länder utanför Europa, vilken riskerar att undergräva de positiva effekter som eftersträvas i detta förslag till direktiv.
4.Inverkan på konsumenter och företag: online- och offlinetransaktioner
4.1Digitaliseringen behövs för att stärka konkurrenskraften och underlätta människors liv. EESK anser att det är mycket viktigt att se till att alla har rätt förutsättningar för att kunna verka, och samma kunskapsnivå. Detta är dock långt ifrån en realitet.
4.2EESK efterlyser ”smart digitalisering”, där tekniken finns till för att tjäna medborgarna, underlätta kommunikationen och öka människors välfärd. Digitalisering i sig är dock inte lösningen på alla problem, utan den måste snarare passas till efter andra prioriteringar. Människors kunskaper om hur man använder tekniken är fortfarande mycket varierande i EU, och investeringar måste göras med detta i åtanke. Slutligen påminner EESK kommissionen om att även om användningen av teknik är viktig, är rätten att ”inte vara uppkopplad” också det, vilket måste beaktas i det politiska beslutsfattandet.
4.3Finansföretagen måste se till att alla förändringar mottas väl av marknaden. Kommunikation är därför väsentligt för att uppnå resultat och leda omvandlingsprocessen.
4.4EESK ställer sig utan tvekan positivt till teknik och innovation som kan ge en bättre konsumentupplevelse och underlätta medborgarnas liv. Att konsumentbeteendet utvecklas ger möjlighet till positiv förändring och chansen att främja mer resilienta och hållbara transaktioner på området för finansiella avtal som ingås på distans. EESK anser att bestämmelserna om reklam måste vara tydliga och harmoniserade med andra relaterade åtgärder som kan påverka konsumenterna. Konsumenternas rättigheter och skyldigheter måste garanteras.
4.5EESK anser att förslaget är förenligt med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och därför med proportionalitetsprincipen när det gäller de påföljder som åläggs företag och konsumenter på detta område. Detta är en mycket positiv aspekt som måste lyftas fram. Det är en grundläggande princip att påföljdernas stränghetsgrad återspeglar brottets allvarlighetsgrad, i detta fall överträdelse av konsumentskyddet enligt definitionen i förslaget till direktiv.
4.6Det är av största vikt att säkerställa en balanserad strategi när det gäller rätten att begära mänskligt stöd i samband med finansiella avtal som ingås på distans. En stor del av befolkningen behöver fortfarande denna typ av stöd, och banker och institut måste vara medvetna om dessa begränsningar. Denna fråga måste tas upp när instituten fattar beslut om investeringar och upprätthållande av vissa ”fysiska” tjänster.
4.7EESK anser att inte bara banker utan alla finansinstitut måste investera i utbildning och fortbildning för att hjälpa sina anställda att tillhandahålla kundstöd. Finansiella tjänster på distans är mycket viktiga, men det är också de mänskliga resurser som ger stöd på detta område. De anställda måste ha rätt kompetens och utbildning för att kunna vägleda kunderna. Slutligen behövs det, även när AI används som stödtjänst, en ”mänsklig kontakt” för att kunna interagera mer effektivt med kunderna.
5.Konsekvensbedömning – det civila samhällets roll
5.1EESK vill än en gång fästa kommissionens och medlemsstaternas uppmärksamhet på möjligheten att involvera arbetsmarknadens parter och det organiserade civila samhället i arbetet med att informera om och genomföra detta direktiv. Med tanke inte bara på deras kunskap, utan framför allt på deras närvaro ”på fältet”, kan det civila samhällets organisationer bidra till att säkerställa rätt slags kommunikation, till exempel för att nå väsentliga samhällsgrupper som bor på landsbygden eller som har svårt att få tillgång till masskommunikationskanaler. De organisationer i det civila samhället som är representerade i EESK kan stödja ett korrekt genomförande av förslaget i syfte att uppnå bättre resultat och öka medborgarnas deltagande i processen.
6.Finansiella tjänster och faciliteten för återhämtning och resiliens – vägen framåt
6.1Faciliteten för återhämtning och resiliens är den bärande pelaren i EU:s återhämtningsplan, Next Generation EU, som är utformad för att ge ekonomiskt stöd till medlemsstaterna i syfte att bekämpa de ekonomiska och sociala effekterna av covid-19-pandemin och göra den europeiska ekonomin mer motståndskraftig mot framtida chocker. Angående förbättringar av systemet anser EESK även att medlemsstaterna skulle kunna utnyttja denna mekanism ordentligt för att underlätta människors liv på detta område.
6.2Det finns ett ytterst stort behov av att investera i digital och finansiell kompetens för att främja konsumentutbildning och konsumentskydd. Att utveckla konsumenternas digitala och finansiella kapacitet är väsentligt för att uppnå målen i den digitala agendan, inbegripet utvecklingen av en fungerande marknad och ökat konsumentskydd. EESK inser värdet av dataskydd och stöder konsumenternas rätt att fullständigt garanteras detta skydd. Kommittén är övertygad om att en balanserad utveckling av distansförsäljning av finansiella produkter endast kan lyckas om medlemsstaterna avsätter tillräckliga resurser för att ta itu med sådana utmaningar och främjar förtroendet för näthandeln inom finansiella tjänster, samt om de mäter framstegen på detta område och rapporterar till kommissionen, som kommer att bedöma resultatet och rekommendera bästa praxis.
Bryssel den 21 september 2022
Xxxxxxx Xxxxxxx
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
_____________