Försäkringstekniska riktlinjer
Försäkringstekniska riktlinjer
för
S:t Erik Försäkrings AB
Antagna av styrelsen 1 (10)
S:t Erik Försäkrings AB Försäkringstekniska
Riktlinjer (FTR)
Innehållsförteckning
2. Principer för bestämning och uppföljning av premier 3
3. Principer för val av metod som används vid beräkningar av avsättning
för ej intjänad premie och kvardröjande risker 4
4. Principer för val av metod som används vid beräkning av avsättningar
4.2 Inträffade men ej rapporterade xxxxxx (IBNR) 5
4.3 Värdering av de försäkringstekniska avsättningarna 6
5. Principer för beräkning av avsättningar för solvensändamål 6
5.2 Avsättning för oreglerade skador 7
5.3 Avsättning för framtida skaderegleringskostnader 7
7. Försäkringsbelopp som förfallit till betalning 8
8. Principer för val av maximal självbehållsnivå och principer för val av återförsäkrare och återförsäkringsavtal 8
9. Principer för att säkerställa en tillfredsställande soliditet 9
1. Allmänt 3
2. Principer för bestämning och uppföljning av premier 3
3. Principer för val av metod som används vid beräkningar av avsättning
för ej intjänad premie och kvardröjande risker 4
4. Principer för val av metod som används vid beräkning av avsättningar
för oreglerade skador 5
4.1 Rapporterade skador 5
4.2 Inträffade men ej rapporterade xxxxxx (IBNR) 5
4.3 Värdering av de försäkringstekniska avsättningarna 6
5. Fördelning av återbäring 6
6. Försäkringsbelopp som förfallit till betalning 6
7. Principer för val av maximal självbehållsnivå och principer för val av återförsäkrare och återförsäkringsavtal 6
8. Principer för att säkerställa en tillfredsställande soliditet 7
DEFINITIONER 8
Ord som följs av en asterisk (*) finns definierade i definitionsbilagan.
S:t Erik Försäkrings AB Försäkringstekniska
Riktlinjer (FTR)
Dessa riktlinjer har upprättats i enlighet med de rättsregler som anges i dokumentet ”Register över rättsregler”.
Bolagets övergripande inställning till och aptit för försäkringsrisk regleras i Riktlinje för riskhantering.
Syftet med de försäkringstekniska riktlinjerna är att beskriva principer för hur bolaget hanterar, styr och följer upp
• Premier
• Försäkringstekniska avsättningar
• Återbäring till försäkringstagare, i förekommande fall
• Självbehåll och återförsäkring
• Soliditet
Xxxxxxxxxxxx beslutas av styrelsen och skall ses över en gång per år.
Aktuariefunktionen samordnar, övervakar och kravställler de försäkringstekniska beräkningarna.
Bolaget har koncession att meddela följande grupper/klasser av försäkring för risker hänförliga till verksamhet bedriven av Stockholm stad, av kommunen direkt eller indirekt, helt eller delvis ägda bolag samt andra som dessa samarbetar med, samt stiftelser vars styrelser kommunen helt eller delvis utser:
Direkt försäkring:
Olycksfalls- och sjukförsäkring (grupp a)
Brand och annan skada på egendom (grupp e)
Godstransport (klass 7)
Allmän ansvarighet (klass 13)
Xxxxx förmögenhetsskada (klass 16)
Indirekt försäkring:
Olycksfalls- och sjukförsäkring (grupp a)
Brand och annan skada på egendom (grupp e)
Godstransport (klass 7)
Allmän ansvarighet (klass 13)
Xxxxx förmögenhetsskada (klass 16)
Livförsäkring och tilläggsförsäkring (klass I)
2. Principer för bestämning och uppföljning av premier
Tecknad affär analyseras i grupper som har ett inbördes logiskt samband med varandra, eller i grupper som är rimligt homogena.
Följande grupper1 analyseras var för sig:
1. Egendom, och övrig affär som är närliggande
1 Grupp/riskgrupp/riskkollektiv
S:t Erik Försäkrings AB Försäkringstekniska
Riktlinjer (FTR)
2. Ansvar
3. Olycksfallsförsäkring
Respektive grupp får i sin tur indelas i undergrupper.
Premieanalyser och analyser av premienivåer ska göras med utgångspunkt i dessa grupper, med beaktande av bolagets egen erfarenhet så långt tillbaks i tiden som är möjligt och lämpligt med tanke på den affär som analyseras.
En aktuariell riskpremie ska beräknas för varje grupp enligt ovan. Data som används i beräkningar skall så långt det är möjligt återspegla bolagets egen erfarenhet.
Indata till beräkningar bör analyseras med statistiska metoder och modeller, och premien beräknas därefter med utgångspunkt i dessa metoder, företrädesvis genom simulering närhelst detta är möjligt. Andra metoder än simulering får också tillämpas.
Återförsäkring beaktas i analysen, för att utifrån vald självbehållsnivå per skada samt aggregat, kunna beräkna en lämplig premienivå för egen räkning.
Den tekniska premien bör, om möjligt och i övrigt tillämpligt, bestämmas med utgångspunkt i följande huvudprincip:
+ Aktuariell riskpremie för egen räkning (f.e.r.)
+ Säkerhetsmarginal (volatilitetstillägg)
+ Belastning för kostnader (anskaffning/teckning, administration mm)
+ Återförsäkringspremie
= Bruttopremie (mot försäkringstagare)
Vid fastställande av den slutliga premien får också andra aspekter och överväganden tas i beaktande, som t.ex. marknadsmässiga. Förändrade volymer och självrisknivåer kan också föranleda justeringar.
För att uppskatta huruvida vald premienivå är tillräcklig eller ej, skall premienivån analyseras gentemot observerat utfall minst en gång per år:
Analysen bör baseras på relevant historisk skadedata minst 5 år tillbaka i tiden, under beaktande av förväntad framtida affär.
Dessa riktlinjer för premiesättning utgör underlag för bolagets premiesättning.
3. Principer för val av metod som används vid beräkningar av avsättning för ej intjänad premie och kvardröjande risker
Avsättningar för ej intjänade premier ska beräknas för varje affärsgren och för varje teckningsperiod separat.
När avsättningar beräknas skall skillnader i riskexponering (tid/intensitet), t.ex. säsongsvariationer, tas i beaktande, om tillämpligt och praktiskt möjligt.
Som huvudregel gäller ’pro rata temporis’för antagande om skadeprocessen.
S:t Erik Försäkrings AB Försäkringstekniska
Riktlinjer (FTR)
Om beräkningarna visar att premienivån kan vara för låg, t.ex. till följd av kvar- dröjande risker, skall avsättningarna belastas i motsvarande grad för att kompensera för detta.
De samlade avsättningarna för en affärsgren är summan av varje löpande ingående års avsättning, och bolagets samlade avsättningar är summan av avsättningarna för varje affärsgren.
4. Principer för val av metod som används vid beräkning av avsättningar för oreglerade skador
Avsättningar för rapporterade skador ska fastställas för varje affärsgren och för varje teckningsperiod för sig. Likaså ska avsättning för skadekostnad resp för skaderegleringskostnader fastställas var för sig om möjligt.
Huvudprincipen är att varje skada ska skattas/värderas för sig, såväl vad avser skadebelopp som skadebehandlingskostnad. Den nominella värderingen sker brutto före eventuell återförsäkring av skadereglerare.
Om skadereglingskostnaden inte kan fastställas till ett bestämt belopp för varje skada får en schablonmetod tillämpas. Om schablonantaganden används för att beräkna avsättning för skaderegleringskostnader bör dessa grundas i första hand på bolagets egen skadehistorik, och i andra hand på branschstatistik.
Om bolaget mottar återförsäkring ska bolaget kontrollera rimligheten i rapporterade avsättningar för var och en av de mottagna skadorna från cedenten. Dessutom ska bolaget löpande revidera och se över avsättningarna för att säkerställa att de är rimliga.
4.2 Inträffade men ej rapporterade xxxxxx (XXXX)
Avsättningar för IBNR ska beräknas för varje affärsgren och för varje teckningsperiod för sig.
Inverkan av storskador beaktas separat om tillämpligt och möjligt.
De samlade avsättningarna för en affärsgren är summan av varje löpande ingående års avsättning, och bolagets samlade avsättningar är summan av avsättningarna för varje affärsgren.
Avsättningar för IBNR ska första hand grundas på bolagets egen erfarenhet, och i andra hand på information som kan erhållas från återförsäkrare/mäklare och/eller på branschstatistik som återspeglar liknande risker och avtal. Beräknad IBNR inkluderar skaderegleringskostnader för inträffade men ej rapporterade skador.
Tillämpad metod bestäms utifrån de riskkarakteristika det analyserade kollektivet uppvisar.
Val av metod skall grundas dels på verksamhetens art, storlek och komplexitet, och dels på den förväntade kvaliteten i erhållna resultat.
S:t Erik Försäkrings AB Försäkringstekniska
Riktlinjer (FTR)
4.3 Värdering av de försäkringstekniska avsättningarna
Värderingen av de försäkringstekniska avsättningarna fastställes i enlighet med de regelverk som gäller för ändamålet med värderingen (Solvens II / IFRS / ÅRFL)2, Beräkningsgång och metoder framgår av bolagets försäkringstekniska beräkningsunderlag, och skall genomföras med beaktande av affärens art, komplexitet och omfattning.
5. Principer för beräkning av avsättningar för solvensändamål
De försäkringstekniska avsättningarna för solvensändamål består av bästa skattning och riskmarginal, beräknade separat. Avsättningar för solvensändamål utgörs av summan av:
• Premieavsättning (avsättning för framtida skador, tillhörande skaderegleringskostnader samt driftskostnader)
• Skadeavsättning (avsättning för oreglerade skador och dess skaderegleringskostnader)
• Riskmarginal
Beräkningen av bästa skattningen ska utgå från uppdaterad, trovärdig information och realistiska antaganden, samt fördelas på homogena riskgrupper. Bästa skattningen beräknas brutto utan avdrag från belopp som kan återkrävas enligt återförsäkringsavtal som ett sannolikhetsvägt genomsnitt av förväntade framtida kassaflöden, med realistiska antaganden och riskfritt ränteantagande. Bästa skattningen av återkraven från återförsäkringsavtal, både premieavsättningen och avsättningen för oreglerade skador, justeras för motpartsrisk.
Premieavsättningen beräknas som summan av det förväntade nuvärdet av alla framtida in- och utbetalningar för ingångna försäkringsavtal under risk med hänsyn till avtalsgränser och eventuella framtida premier som ligger inom dessa.
Bolagets totala premieavsättning uppdelas mellan den del som förväntas gå till skadebetalningar och den del som förväntas täcka förväntade skaderegleringskostnader i samband med de ingångna avtalen, samt en bedömd andel av administrationskostnader.
För beräkning av återförsäkrares andel tas hänsyn till arrangemanget i helhet och antagande om risköverföringen ska vara konsekvent med antaganden som används för kapitalkravsberäkning (bedömning av riskreducerande effekt för teckningsrisker).
Premieavsättningen enligt bästa skattningen diskonteras med den av EIOPA angivna riskfria räntan för svenska kronor och allokeras till affärsgren enligt Solvens 2.
2 För solvens II ändamål t.ex. så värderas avsättningarna som bästa skattningen med påslag för en riskmarginal.
Kommenterad [OH1]: Referensen kan tas bort då vi har beskrivit avsättningar för solvensändamål i kap 5.
S:t Erik Försäkrings AB Försäkringstekniska
Riktlinjer (FTR)
5.2 Avsättning för oreglerade skador
Avsättningen för oreglerade skador består av summan av avsättningen för rapporterade men ej färdigreglerade skador och avsättningen för inträffade men ej rapporterade skador, beräknade med samma aktuariella metoder som för finansiell redovisning.
Avsättningen enligt bästa skattningen diskonteras med den av EIOPA angivna riskfria räntan för svenska kronor och allokeras till affärsgren enligt Solvens 2.
5.3 Avsättning för framtida skaderegleringskostnader
Avsättningen för framtida skaderegleringskostnader hörande till premieavsättningen bestäms som dessa kostnaders andel av totala skadekostnader under en representativ period.
Avsättningen för framtida skaderegleringskostnader hörande till avsättningen för oreglerade skador bestäms av skadereglerares bedömningar samt av skaderegleringskostnadernas andel av XXXX.
Bästa skattningen av avsättningen för framtida skadereglering diskonteras med den av EIOPA angivna riskfria räntan för svenska kronor och allokeras till affärsgren enligt Solvens 2.
Beräkning av riskmarginal följer regelverkets nivå i hierarki av metoder och ska ta hänsyn till de underliggande riskernas art, omfattning och komplexitet. Metodvalet ska motiveras av aktuariefunktionen och vara förenlig med bolagets riskprofil.
Riskmarginalen beräknas för den totala portföljen och allokeras till affärsgren enligt Solvens 2.
5.6. Fördelning av återbäring
Bolaget har rätt att besluta om återbäring till försäkringstagarna. Xxxxxx och principer för fördelning av återbäring beslutas av styrelsen och regleras i avtal mellan bolaget och försäkringstagaren.
Återbäring eller annan gottgörelse, som t.ex. olika former av resultatdelning, får aldrig tilldelas utöver vad som är försvarligt med tanke på bolagets riskexponering och ekonomiska ställning i övrigt Innan beslut om återbäring tas ska således dess inverkan på bolagets solvenskapitalkrav utredas.
Fördelning av återbäring sker enligt bolagets riktlinje ”Återbäringsprinciper”.
S:t Erik Försäkrings AB Försäkringstekniska
Riktlinjer (FTR)
6.7. Försäkringsbelopp som förfallit till betalning
Försäkringsbelopp som förfallit till betalning men som ej ännu utbetalas skall förräntas med medelvärdet av statslåneräntan för närmast föregående kalenderår med ett tillägg om 1%.
7.8. Principer för val av maximal självbehållsnivå och principer för val av återförsäkrare och återförsäkringsavtal
Bolaget skall vid varje tidpunkt ha en tillfredsställande riskkontroll.
Bedömning av maximal riskexponering före återförsäkring per risk och per riskgrupp grundas på
1. EML-profiler, om tillämpligt
2. Tillgänglig återförsäkringskapacitet
En aktuariell riskpremie för egen räkning (f.e.r.) beräknas för varje riskgrupp för sig med utgångspunkt i föreslaget återförsäkringsprogram för riskgruppen med tillhörande självbehållsnivåer.
Riskexponering vid tecknande av nytt återförsäkringsprogram
Bolagets riskexponering för en enskild riskgrupp beräknas som skillnaden mellan självbehållsnivå och aktuariell riskpremie (+ säkerhetspåslag) 3
Bolagets samlade riskexponering beräknas genom att addera riskexponeringen över samtliga riskkollektiv/riskgrupper enligt ovan. Bolaget får därvid göra ett avdrag från den summerade riskexponeringen vilket motsvarar det statistiska oberoendet mellan de olika riskgrupperna (risker som är okorrelerade).
Bolaget får ej utan styrelsens godkännande ikläda sig större ansvar än:
• en riskexponering per enskild riskgrupp som överstiger 15 % av solvenskapitalet*5
• en samlad riskexponering som överstiger 20 % av solvenskapitalet*.
Har bolaget ett gemensamt självbehåll för samtliga i bolagets portfölj ingående riskgrupper får den högre av ovan nämnda nivåer tillämpas.
Bolaget ska ha en återförsäkringslösning som begränsar bolagets risktagande i enlighet med ovan. Ytterligare bestämmelser om val av återförsäkring återfinns i bolagets instruktion för tecknings- och återförsäkringsrisker.
Vad som har sagts ovan om avgiven återförsäkring gäller i tillämpliga delar också för mottagen återförsäkring.
3 Självbehåll (aggregat / stop loss) enligt återförsäkringsavtal, alternativt ett beräknat ”operationellt” självbehåll 4 Begräsningsregeln gäller endast för riskgrupper där avtal med ett aggregatskydd kan tecknas (treatyavtal), eller avtal där ett ”operationellt” aggregat kan beräknas. Enskilda risker, eller tilläggsrisker, som faller utanför en på förhand definierad grupp, bedöms individuellt enligt särskild teckningsinstruktion.
5 Bolaget får i denna beräkning använda eget kapital + obeskattade reserver enligt IFRS som proxy för solvenskapitalet (”kapitalbasen”).
S:t Erik Försäkrings AB Försäkringstekniska
Riktlinjer (FTR)
8.9. Principer för att säkerställa en tillfredsställande soliditet
Följande nyckeltal ska rapporteras till styrelsen i samband med varje helårs- och delårsbokslut eller när stora reservförändringar inträffat.
• Solvenskapitalkvot*
• Kapitalriskkvot*
Målvärden för Solvenskapitalkvoten* framgår av bolagets Riktlinje för riskhantering.
Kapitalriskkvoten* är ett uttryck för bolagets aktuella riskexponering i relation till solvenskapitalet* (kapitalbasen). Kapitalriskkvoten* vid nytecknad affär skall normalt inte understiga 5.
Härutöver använder bolaget egna kompletterande beräkningar för att säkerställa att bolaget har en tillfredsställande riskberedskap.
Solvenskapitalet ska här beräknas utan beaktande av eventuellt tilläggskapital, d.v.s. kapitalgarantier e.d. ingår ej.
Kapital-risk-kvot (KRK) KRK = solvenskapitalet / aktuell samlad riskexponering
Ex.: om den samlade riskexponeringen utgör 20% av solvenskapitalet, blir KRK = 1/20% = 1/0.2 = 5
Solvenskapitalet (SK) ’eligible capital’ enligt Solvens6 II Solvenskapitalkvot förhållandet mellan solvenskapital och SCR
Erforderlig solvensmarginal definieras i enlighet med Finansinspektionens regelverk
Aktuariell riskpremie den del av bolagets premien för egen räkning som är
avsedd att täcka kostnader för de (kommande) skador som bolaget självt förväntas stå för (skadebelopp efter självrisk + skaderegleringskostnader)
SCR Solvency Capital Requirement (Solvency II) 7
6 Medräkningsbart primärkapital (approximativt ligger detta nära den gamla definitionen på kapitalbas), under beaktande av fotnot 5.
7 Solvenskapitalkrav
S:t Erik Försäkrings AB Försäkringstekniska
Riktlinjer (FTR)
INSTRUKTION FÖR AKTUARIEFUNKTIONEN I S:T XXXX FÖRSÄKRINGS AB
FASTSTÄLLD AV STYRELSEN 2022-05-231-05-21
Innehåll
6 VD:S ANSVAR SAMT ERSÄTTARE 4
1 Allmänt
Dessa riktlinjer har upprättats i enlighet med de rättsregler som anges i dokumentet ”Register över rättsregler”.
Denna instruktion revideras årligen samt vid behov.
Styrelsen för S:t Xxxx Xxxxxxxxxx ansvarar för att granska bolagets risktagande, finansiella ställning och förmåga att bära framtida risker. För detta behövs bl.a. försäkringsmatematiska (aktuariella) analyser., Syftet med denna instruktion är att reglera aktuariefunktionens uppgifter för att tillgodose att de analyser, beräkningar, metoder och kontroller som behövs för att bolaget ska uppfylla gällande legala krav utförs på ett korrekt sätt.
2 Aktuariens kompetens
De krav som ställs på aktuariefunktionens- och utförande aktuaries kompetens framgår av bolagets Riktlinjer för lämplighet av styrelse, ledning och nyckelfunktioner.
3 Aktuariens uppgifter
Aktuariens uppgifter framgår i detalj av ovan nämnda regelverk. Uppgifterna ska tillämpas i relation till arten och komplexiteten av bolagets affär och risker. Utöver detta ska aktuariefuntionen:
I god tid tydligöra krav på den information som bolaget behöver lämna som underlag för aktuariens beräkningar/bedömningar
1. I god tid tydligöra krav på den information som bolaget behöver lämna som underlag för aktuariens beräkningar/bedömningar
1.2.På uppdrag av styrelsen och/eller VD göra särskilda försäkringstekniska utredningar och beräkningar
2.3.Löpande delta som speaking partner i försäkringstekniska frågor
3.4.Vara behjälplig med råd och kommentarer vid upphandling av ny försäkring 4.5.Vara behjälplig i rapporteringen till Finansinspektionen i de delar som berör
försäkringsteknik
0.0.Xxxxx i och vara behjälplig med aktuariell kompetens i samband med årsbokslut 6.7.Vara stöd till styrelsen vid underhåll av bolagets försäkringstekniska riktlinjer,
tecknings- och återförsäkringsrisker samt reservsättning
4 Kontroller
De kontroller som aktuarien ska utföra framgår av gällande regelverk, bl.a datakvalité, bästa skattning m.m. Dessa kontroller ska ske i så god tid att verksamheten vid beräkningar, rapportering och upprättande av riktlinjer kan justera dessa. Aktuarien och verksamheten ska i samråd planlägga arbetet.
5 Rapportering
Aktuarien ska löpande rapportera sina bedömningar och rekommendationer till styrelsen och VD, avvikelser ska rapporteras omedelbart.
Aktuarien ska till styrelsen och VD avge ett skriftligt ett utlåtande om reservernas tillräcklighet i samband med årsbokslutet
Aktuarien ska minst årligen lämna en skriftlig rapport till styrelsen och VD med dokumentation av det arbete som utförts, resultat, identifiering av brister samt rekommendationer om åtgärder.
6 VD:s ansvar samt ersättare
VD skall ha kunskap om var alternativ aktuariell kompetens finns att tillgå i det fall aktuarien inte har möjlighet att fullgöra sina uppgifter enl. ovan.
VD ansvarar för att alla uppgifter lämnade till aktuarien samt de beräkningar och rapporter aktuarien har lämnat till bolaget snabbt kan göras tillgängliga för ersättaren.
VD ansvar för att det material som aktuariefunktionen behöver för sitt arbete framtas.
INSTRUKTION FÖR ATTEST M.M. INOM S:t XXXX FÖRSÄKRINGS AB
FASTSTÄLLD AV STYRELSEN 2022-05-23
Innehåll
3. Attest- och utanordningsrutiner m.m 4
3.1 Avtal och principiella handlingar 4
3.2 Samtliga bokföringstransaktioner 4
3.3 Leverantörsfakturor och inköpskvitton 4
3.4 Mottagna försäkringsavräkningar och underlag för skadeutbetalningar 4
3.5 Utgående försäkringsavräkningar 4
4. Befattningshavare med attesträtt samt beloppsgränser 4
1. Definitioner
Beställning innebär befogenhet att beställa varor och tjänster inom eget ansvarsområde och inom gällande handlingsramar (budget, upphandlingsbestämmelser, föreskrifter, policy etc.).
Beställning av personlig utrustning, kurser och utbildningar skall alltid, oavsett beställningsrätt, godkännas av VD innan tjänst eller vara beställs.
Attest innebär en bekräftelse/intyg på att erforderliga kontroller (budget/anskaffningskontroll, sak- och priskontroll, mottagnings/leveranskontroll samt gransknings/sifferkontroll) har utförts beträffande bl.a.
- att beslut om inköp/beställning fattats i behörig ordning
- att åtgärden är motiverad utifrån verksamhetens behov av varan/tjänsten
- att lagen om offentlig upphandling och andra regler/riktlinjer för upphandling följts
- att prestationen/leveransen har fullgjorts med avseende på beställd kvantitet och kvalitet
- att priset och betalningsvillkoren, etc. är de avtalade.
Attest tecknas av attestberättigad person direkt på atteststämplat/attestmarkerat betalnings- underlag genom att signum skrivs med bläck eller annan varaktig skrift på härför avsedd plats. Förattest (delkontroll enligt ovan) skall dessförinnan ha gjorts med signum på fakturan av den som utfört kontrollerna. Attest kan även ske elektroniskt.
Kostnader som avser personlig utrustning, kurser och utbildning samt egna utgifts- redovisningar skall attesteras av VD. Ordföranden skall dock attestera VD:s kostnader.
Utanordning innebär ett slutligt godkännande av att betalningsunderlaget är behandlat i föreskriven ordning så att utbetalning kan ske på riktiga grunder. Utanordning får endast göras av attesterad handling. Utanordning görs i samband med utbetalning och kan ske elektroniskt eller skriftligen, i enlighet med gällande fullmakter (två i förening).
2. Firmateckning
Firmateckning skall ske i enlighet med registrering hos Bolagsverket, eller om denna senare ändrats genom beslut på styrelsemöte, i enlighet med detta beslut. Dessutom har VD enligt 8 kap 4 och 29 §§ ABL rätt att teckna firman beträffande löpande förvaltningsåtgärder.
3. Attest- och utanordningsrutiner m.m.
3.1 Avtal och principiella handlingar
Avtal och principiella handlingar skall skrivas under enligt ”Firmateckning”.
3.2 Samtliga bokföringstransaktioner
Samtliga bokföringstransaktioner, med undantag för kundfakturor, skall attesteras i enlighet med beloppsgränser nedan.
3.3 Leverantörsfakturor och inköpskvitton
Leverantörsfakturor och inköpskvitton skall förattesteras av den som beställt eller skall använda varan/tjänsten. Slutattest enligt beloppsgränser nedan.
3.4 Mottagna försäkringsavräkningar och underlag för skadeutbetalningar Mottagna försäkringsavräkningar och underlag för skadeutbetalningar förattesteras av handläggaren. Slutattest enligt nedan.
3.5 Utgående försäkringsavräkningar
Utgående försäkringsavräkningar undertecknas av handläggaren.
Utanordning görs av två personer i förening i samband med utbetalning, i enlighet med gällande fullmakter för bank- och plusgiro hos Nordea Bank AB.
4. Befattningshavare med attesträtt samt beloppsgränser
Befattningshavare med attesträtt samt beloppsgränser framgår av tabell i bilaga 1.
Bilaga 1
Befattningshavare med attesträtt samt beloppsgränser:
Typ av betalning | Belopp | Attestant |
Leverantörsfakturor och inköpskvitton | < 100 tkr | VD eller Mehpare Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx, Xxxx Xxxxxxx, Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxx eller Xxxxxx Xxxxxxx, två i förening |
> 100 tkr | VD eller Mehpare Xxxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxx eller Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx i förening med antingen Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxx eller Xxxxxx Xxxxxxx | |
Återförsäkringspremier | < 500 tkr | VD eller Mehpare Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx, Xxxx Xxxxxxx, Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxx eller Xxxxxx Xxxxxxx, två i förening |
> 500 tkr | VD eller Mehpare Xxxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxx eller Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx i förening med antingen Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxx eller Xxxxxx Xxxxxxx | |
Skador- och skaderegleringskostnader | < 500 tkr | VD eller Mehpare Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx, Xxxx Xxxxxxx, Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxx eller Xxxxxx Xxxxxxx, två i förening |
> 500 tkr | VD eller Mehpare Xxxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxx eller Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx i förening med antingen Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxx eller Xxxxxx Xxxxxxx | |
Övriga bokföringstransaktioner | < 500 tkr | VD eller Mehpare Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx, Xxxx Xxxxxxx, Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxx eller Xxxxxx Xxxxxxx, två i förening |
> 500 tkr | VD eller Mehpare Xxxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxx eller Xxxxx |
Xxxxxxxx Xxxxx i förening med antingen Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxx eller Xxxxxx Xxxxxxx |
PLACERINGSRIKTLINJER FÖR S:T XXXX FÖRSÄKRINGS AB
FASTSTÄLLT AV STYRELSEN 2022-05-231-05-21
1.2 Syfte med placeringsriktlinjerna 3
2 Ansvarsfördelning och riskstyrning 3
2.1.1 Bolagsstyrelsens ansvar 3
3 S:t Xxxx Xxxxxxxxxxx placeringsstrategi 4
5 Asset/Liability Management (ALM) 4
1 Generella principer
Dessa riktlinjer har upprättats i enlighet med de rättsregler som anges i dokumentet ”Register över rättsregler”.
Utöver detta regleras finansverksamheten i S:t Xxxx Xxxxxxxxxx av finanspolicy för kommun- koncernen Stockholms stad och finanspolicy för Stockholms Stadshus AB. S:t Xxxx Xxxxxxxxxx skall löpande tillse att det i verksamheten finns placerat kapital som minst svarar mot det åta- gande S:t Xxxx Xxxxxxxxxx har i form av försäkringsrisker, placeringsrisker och riskmål. Kapi- talet skall vid var tid vara placerat på ett betryggande sätt och så att S:t Xxxx Xxxxxxxxxxx betal- ningsberedskap är tillfredställande.
1.2 Syfte med placeringsriktlinjerna
Syftet med placeringsriktlinjerna är att ange principer för placering av samtliga tillgångar. Vär- dering av tillgångarna framgår av bolagets ”Riktlinje för värdering av tillgångar och skulder, bolagets kapitalbas och finansieringsplan på medellång sikt”.
2 Ansvarsfördelning och riskstyrning
2.1.1 Bolagsstyrelsens ansvar
Styrelsen ska:
• Årligen fastställa placeringsriktlinjerna, samt ansvara för att de följs och fortlöpande pröva om de behöver ändras.
• Årligen anta finanspolicyn för Stockholms Stadshus AB.
VD ska:
• Tillse att sakbolagets finansiella tillgångar placeras i enlighet med placeringsriktlin- jerna.
• Föreslå styrelsen förändringar av placeringsriktlinjerna. VD ska då begära in inform- ation från bolagets riskhanteringsfunktion avseende påverkan på bolagets riskprofil avseende planerade förändringar. Samråd ska ske med internbanken inom Stockholms stad inför revidering och fastställande av placeringsriktlinjerna.
3 S:t Xxxx Xxxxxxxxxxx placeringsstrategi
Tillåtna placeringstillgångar och principer för placeringarna av S:t Xxxx Xxxxxxxxxxx finansi- ella tillgångar beskrivs nedan.
S:t Xxxx Xxxxxxxxxx ska placera sina finansiella tillgångar på ett aktsamt sätt så att god betal- ningsförmåga upprätthålls vid varje tidpunkt. Hänsyn ska tas till eventuell profil på förvän- tade skadeutbetalningar, villkor i gällande återförsäkringsavtal, SCR-kvot och resultatet av ORSA.
Enligt 7 kap. Försäkringsrörelselagen ska kapitalbasen minst uppgå till solvenskapitalkravet (SCR), dock aldrig mindre än minimikapitalbeloppet (MCR).
Bolagets aktuella riskmål framgår av Riktlinje för riskhantering avsnitt 7.
Vid val av tillåtna tillgångsslag har S:t Xxxx Xxxxxxxxxx utgått ifrån 6 kap. Försäkringsrörelse- lagen. Både aktsamhet och riskspridning har tagits hänsyn till för att skapa en balanserad flex- ibilitet.
Tillåtna tillgångsslag framgår av Riktlinje för riskhantering avsnitt 9.23 och 9.4.
Om det av driftsskäl inte kan undvikas att medel placeras på annat sätt ska så ske med beak- tande av kommunkoncernen Stockholm stads begränsningar enligt nedanstående tabell och gällande regelverk avseende förmånsrättstillgångars kvalité (se Riktlinje för värdering av till- gångar och skulder). Placeringen får endast avse vad som är nödvändigt till omfattning och tid samt ska ske efter gemensam bedömning av VD, styrelse, riskhanteringsfunktionen, regelef- terlevnadsfunktionen samt internbanken.
Kortfristig rating, lägst | Långfristig rating, lägst | Max exponering per motpart eller instrument (mnkr) | ||
Standard & Poor´s | Moody´s | Standard & Poor´s | Moody´s | |
Svenska staten | Svenska staten | Obegränsat | ||
A-1 | P-1 | AAA | Aaa | 4 000 |
A-2 | P-2 | AA- | Aa3 | 2 500 |
A- | A3 | 2 000 | ||
BBB+ | Baa1 | 1 000 | ||
4 Risk
Vid tillgångarnas placering ska en begränsad och rimlig risknivå tillämpas. Hantering av ris- ker framgår av bolagets Riktlinje för riskhantering
5 Asset/Liability Management (ALM)
S:t Xxxx Xxxxxxxxxx ska identifiera och bedöma skillnaderna (mismatch) mellan tillgångar och skulder, åtminstone då det gäller villkor och valuta. Då endast en valuta förekommer är det främst avseende villkor som skillnader kan uppstå. Vid beaktande av placeringar ska villkor
avseende tillgångarna i rimlig mån matcha motsvarande villkor avseende skulderna. Vid änd- ringar av tillgångsslag ska relevanta stress- och scenariotester utföras innan tillgångarna byts ut för att bedöma skillnaderna och eventuell påverkan på risken.
6 Intressekonflikter
7 Uppföljning
Det ska finnas en oberoende funktion för riskhantering som löpande ska följa upp risk bl.a. utifrån dessa placeringsriktlinjer. Se vidare i dokumentet Riktlinjer för riskhantering och in- struktion för riskhanteringsfunktionen.