Samverkansavtal om gymnasieutbildning för Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner från och med 2023-01-01
Samverkansavtal om gymnasieutbildning för Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner från och med 2023-01-01
Innehåll
Avtalsparter 3
Inledning 3
§ 1 Syfte 3
§ 2 Avtalets status 3
§ 3 Ekonomiska förutsättningar 3
§ 4 Omfattning 4
§ 5 Samverkansorganisation 4
§ 6 Samråd 4
§ 7 Dimensionering - utbildningsutbud 4
§ 8 Kommunernas ansvar 4
8.1 Gemensamt ansvar 4
8.2 Mottagande kommuns ansvar 4
8.3 Hemkommunens ansvar 4
§ 9 Uppföljning och utvärdering 5
§ 10 Force Majeur 5
§ 11 Tvist 5
§ 12 Avtalstid och uppsägning av avtal 5
§ 13 Ny avtalspart 5
Parternas underskrifter 5
BILAGOR 6 - 11
Avtalsparter
Parter i detta avtal är följande kommuner: Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn.
Inledning
Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn har kommit överens om att samverka kring gymnasieutbildning så att elever från kommunerna fritt kan söka gymnasieutbildning i de samverkande kommunerna.
Utgångspunkten är att det ska vara så likvärdigt som möjligt för alla elever att kunna gå sin gymnasieutbildning.
Detta avtal ersätter avtal: Kommunala samverkansavtalet om Gymnasieutbildning för 4-kantens kommunala gymnasieskolor fr.o.m. 2017-01-01.
1) § Syfte
• att genom samarbete och samordning erbjuda fyrkantens elever ett brett och kvalitativt utbud av utbildningar som i möjligaste mån ska erbjudas i hemkommunen, med hänsyn till kvalité, resurser och ekonomi
• att i möjligaste mån tillgodose elevernas förstahandsval, vid val av utbildning
• att vid gemensam planering och dimensionering av utbildningsutbudet ta hänsyn till regionens kompetensförsörjningsbehov
• att samverkan ska bidra till att öka elevernas måluppfyllelse
• att samverkan bidrar till gemensamt arbete med kompetensförsörjning och kompetensutveckling för personalen
2) § Avtalets status
Genom samverkansavtalet bildar parterna ett samverkansområde för de utbildningar som omfattas av avtalet med stöd av 15 kap. 30§ skollagen med tillhörande förordningar.
Kommunala samverkansavtalet undertecknas av respektive kommun.
Till avtalet finns bilagor som är förvaltningsspecifika frågor och beslutas av respektive barn- och utbildningsnämnd eller motsvarande.
3) § Ekonomiska förutsättningar
Finansiering av samverkan
Budget för samverkan fastställs av utbildningsgruppen senast oktober året före budgetåret.
• Kansliet fakturerar respektive kommun efter fastställd budget per december respektive kalenderår.
• Kostnaden för samverkan per kommun baseras på en procentuell fördelning1 i relation till elevantalet. Elevantalet baseras på senaste tillgängliga SCB-statistik.
• Uppföljningar under pågående budgetår; kansliet följer de budgetprinciper och den styrmodell som gäller i den kommun där kansliet för samverkan fysiskt är placerat, dvs. Luleå Kommun.
• Utfall av årets faktiska kostnader redovisas av kansliet vid bokslut. Respektive kommun ska senast den 10 januari efter avslutat budgetår erhålla information om avvikelser. Information delges utbildningsgrupp och ekonomiansvariga.
• Reglering av underskott eller överskott sker enligt överenskommelsen i avtalet dvs. procentuellt efter elevantalet2
1 Enligt avtal; Varje kommuns del av såväl investeringar som årlig driftbudget beräknas utifrån procentuell del av totala elevunderlaget för 4-kanten.
2 Elevantal enligt fördelning av budgeterade kostnader
4) § Omfattning
Samverkansavtalet omfattar utbildning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola (från ht-23 anpassad gymnasieskola) som anordnas av parterna. Grans Naturbruksgymnasium i Piteå kommun som egen resultatenhet ingår ej i samverkansavtalet.
5) § Samverkansorganisation
Ledningsgruppen, bestående av ordförande i den kommunala nämnd eller utskott med ansvar för gymnasieskola, beslutar i frågor gällande avtalet.
Utbildningsgruppen, bestående av skolchefer och gymnasiechefer från respektive kommun samt utvecklingsledare för samverkan, bereder och verkställer i frågor gällande avtalet.
Utbildningsgruppen har till sitt förfogande ett gemensamt kansli med placering i Luleå kommun BUF, varifrån samordning och utveckling för 4-kanten administreras.
Gymnasieantagningen administreras via Gymnasieantagning Nord huvudman Luleå kommun.
Separata avtal skrivs för Gymnasieantagning Nord.
6) § Samråd
De lokala initiativen ligger till grund för det samlade gymnasieutbudet i 4-kanten. Samverkan sker genom samråd och möten på politiker- och/eller tjänstemannanivå.
Gemensam programplanering sker årligen i ett kort- och långsiktigt perspektiv. Genom samverkan ska även möjlighet ges att påbörja arbete med gemensam kursplanering för att underlätta elevernas möjligheter till övergång mellan skolorna.
7) § Dimensionering – utbildningsutbud
Avseende förändringar av utbildningsutbudet ansvarar och beslutar den enskilda kommunen. Respektive kommun beslutar i enlighet med skollagen och i samråd med parterna om förläggning och dimensionering av de utbildningar som man är huvudman för.
Parterna ska samråda:
a) inför beslut om nytt program eller ny inriktning på något program (första halvåret året innan planerad förändring)
b) inför beslut om att avveckla ett program eller en inriktning på något program (första halvåret året innan planerad förändring)
Avseende dimensionering - utbildningsutbud kan förändringar i nuvarande lagstiftning avseende detta komma att förändra arbetssätt och arbetsgång.
8) § Kommunernas ansvar
8.1 Gemensamt ansvar
Kommunerna har ett gemensamt ansvar för information till elever och vårdnadshavare om de utbildningar som erbjuds inom samverkansområdet. Hemkommunen svarar för att mottagande skola får nödvändig pedagogisk information om de elever som ska börja på gymnasieskolan.
Mottagande skola ansvarar för att rutiner upprättas för hur en sådan överföring av information ska ske och vad den ska innehålla. Gemensam prislista upprättas varje år av kommunerna.
8.2 Mottagande kommuns ansvar
Mottagande kommun ska i god tid informera elevens hemkommun inför betydande förändringar av studieplanen. Hemkommun informeras skyndsamt vid hög frånvaro och studieavbrott.
8.3 Hemkommunens ansvar
Hemkommunen ansvarar för sådana kostnader som regleras i skollag med tillhörande förordningar. Hemkommunen ska i juni varje år redovisa elevernas slutbetyg från grundskolan till antagningskansliet.
9) § Uppföljning och utvärdering
Ledningsgruppen för samverkan uppdrar vid behov till Utbildningsgruppen att utvärdera avtalet i sin helhet eller om behov uppstår göra uppföljningar av delar av avtalet.
10) § Force Majeur
Om fullgörande av åtagande från mottagande kommuns sida förhindras av omständigheter som kommunen inte kan råda över, såsom arbetskonflikt, eldsvåda, krig med mera är den inte ansvarig för skada eller förlust som därigenom kan uppkomma för motparten. Informationsskyldighet kvarstår från mottagande kommuns sida.
11) § Tvist
Tvist i anledning av detta avtal löses av respektive kommun utsedda företrädare.
12) § Avtalstid och uppsägning av avtal
Samverkansavtalet gäller från 2023-01-01 och tills vidare. Avtalet kan sägas upp av någon av avtalsparterna per den 31 december varje år. Uppsägningstiden är ett år och uppsägningen gäller från och med den 1 januari ett år senare. Uppsägning ska göras skriftligen till övriga avtalsparter.
13) § Ny avtalspart
Xxxxxx som vill inträda i samverkan ska ansöka om inträde senast 1 januari året innan avtalet ska börja gälla.
Parternas beslut gällande Kommunala samverkansavtalet om gymnasieutbildning i Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn:
Boden: Datum: Luleå: Datum:
Piteå: Datum: Älvsbyn: Datum:
BILAGA 1
Interkommunal ersättning
Gemensam fakturering interkommunala ersättningar
1) Kansliet tar fram/läser av underlag för interkommunala ersättningar månadsvis. Underlaget omfattar alla elever från kommuner utanför fyrkantsområdet som studerar vid skolor inom fyrkantsområdet med kommunen som huvudman, och alla interkommunala elever från och till respektive kommun som studerar vid skolor inom fyrkantsområdet med kommunen som huvudman.
2) Ovanstående underlag kontrolleras av respektive kommun i systemet löpande så att underlagen är korrekta inför fakturering den 15:e varje månad. Respektive kommun meddelar kansliet via systemet eller i direkt kontakt med kansliet om ev. ändringar i underlaget. Kansliet står som kontakt utåt till andra kommuner och gör ev. rättelser i systemet.
3) Faktureringsunderlag/filer skickas senast den 15:e varje månad till resp. kommuns ekonomisystem för utskick.
Beräkning av interkommunal ersättning (IKE) avseende kommunala samverkansavtalet
Gemensam prislista för:
• Nationella program och inriktningar
• Gymnasiesärskolan (från ht-23 anpassad gymnasieskola)
• Programinriktat val och Yrkesintroduktion.
Om elevrörlighet uppkommer på Språkintroduktion och Individuellt alternativ ska ersättning förhandlas fram mellan berörda kommuner i varje enskilt fall.
• Särskilda varianter beräknas enligt Skolverkets anvisningar.
En gemensam prislista för kommunerna i 4-kanten fastställs inför varje nytt kalenderår. Prislistan tillämpas på interkommunal ersättning i samverkansområdet för; Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommun. Prislistan sammanställs i december inför kommande år. Ekonomiansvariga i respektive kommuns förvaltning, eller motsvarande; är gemensamt ansvariga för att räkna fram och föreslå den gemensamma prislistan. Kansliets controller är sammankallande.
• Prislistan baseras på budgetmodell vilket innebär att självkostnadspris tas fram i alla samverkande kommuner.
• Varje kommun rapporterar den egna självkostnaden per utbildningsprogram samt på inriktningsnivå på de program där även Riksprislistan beräknar på inriktningsnivå.
• Prislistan sammanställs därefter av den sammankallande kommunen. Prislistan baseras på rapporterad självkostnad/program och ev. inriktning (se ovan ang. Riksprislistan) från kommunerna. Genomsnittligt pris framräknas på samtliga program som bedrivs i samverkansområdet.
- Om programmet/inriktningen finns i samtliga kommuner räknas ett genomsnitt av kommuns självkostnad för aktuellt program/inriktning.
- Om programmet/inriktningen enbart finns i två eller tre kommuner blir aktuellt pris ett genomsnittligt värde av dessa.
- Vid enbart aktuellt program/inriktning i en kommun ska Riksprislistan användas.
• För elever som läser Nationell idrottsutbildning (NIU), tillämpas i samverkansområdet SKR:s rekommendationer om extra ersättning för lagidrott och för enskild idrott per helår.
BILAGA 2
Stöd till inackordering ‐ elever i gymnasieskolan med offentlig huvudman
Allmänt
Enligt 15 kap 32 § skollagen skall hemkommunen lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Syftet med stödet är att minska merkostnaden för familjer där ungdomar måste inackordera sig på utbildningsorten. Stödet ska avse en del av kostnader för boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet (folkbokföringsadressen). Stödet kan beviljas till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år.
Stöd till inackordering
För att kunna få stöd till inackordering ska den sökande
• vara inskriven i gymnasieskola
• vara folkbokförd hos vårdnadshavare i kommunen
• inte vara äldre än 20 år
• studera på heltid
• ha ett reseavstånd mellan hemmet och skolan på mer än 50 km eller vid kortare resväg åberopa särskilda skäl
Storlek på stödet
Det är utbildningsnämnderna som fattar beslut om nivåerna på stödet. Storleken på stödet beror på hur långt avståndet är mellan hemmet och skolan. Lägsta beloppet uppgår till 1/30 av prisbasbeloppet avrundat neråt till närmaste 10‐tal kronor.
Ett tilläggsbelopp betalas ut till elever vars studieort ligger mer än 500 km från hemorten. Tilläggsbeloppet är 1/130 av prisbasbeloppet.
Undantag
Elev som väljer att vara inackorderad trots att avståndet är kortare än 50 km kan erhålla kontant ersättning, under förutsättning att inackorderingen kan styrkas, samt att det inte uppstår någon merkostnad för kommunen. Ersättningen motsvarar den faktiska busskortskostnaden dock högst 1/30 av ett basbelopp.
Var lämnas ansökan?
Inför varje läsår lämnas ansökan till hemkommunen. Det är hemkommunen som ansvarar för inackorderingstillägget för elever som studerar i en gymnasieskola som drivs av kommun eller region. Elever som studerar på en fristående skola eller folkhögskolan får ansöka om stöd till inackordering hos CSN.
Ansökningstider
Stödet ansöks läsårsvis och utbetalas med högst en månad retroaktivitet från den månad då ansökan inkommer till kommunen. Prisbasbeloppet räknas upp varje kalenderår och stödet höjs utifrån den nya beräkningen.
Ändrade förhållanden och anmälningsskyldighet
Den som felaktigt tar emot stöd för inackordering är skyldig att genast återbetala beloppet. Beslut om stöd till inackordering grundar sig på de uppgifter som har lämnats i ansökan. Stödet betalas endast ut om studierna bedrivs på heltid och den studerande är berättigad till studiehjälp. För att undvika återkrav är det därför viktigt att anmälan görs till skolan enligt nedan om man:
- avbryter studierna - minskar studieomfattning från hel- till deltid - flyttar hem - ändrar folkbokföringskommun
Vem får pengarna?
Stöd till inackordering betalas ut till vårdnadshavaren om eleven är omyndig eller till den person vårdnadshavaren utser till betalningsmottagare. I övrigt direkt till elev. Pengarna sätts in på ett konto i valfri bank under förutsättning att kontot är anslutet till SUS (Sparbankens Utbetalnings System).
Utbetalning
Stödet betalas ut i högst nio månader per läsår, uppdelat på fem gånger under våren och fyra gånger under hösten. Betalningen sker i efterskott (i slutet av varje månad).
BILAGA 3
Gymnasieelevers dagliga resor mellan bostaden och skolan, elevresor
Bakgrund
Kommunen är skyldig att ansvara för elevernas dagliga resor mellan bostaden och skolan. Ansvaret gäller elever som är studiehjälpberättigade och som har en färdväg på minst sex kilometer. (Lag om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor, SFS 1991:1110, ändrad 1993:801; 1999:1403). Det gäller t o m vårterminen det år eleven fyller 20 år.
Regler – färdbevis-busskort
För att eleven ska vara berättigad till fritt färdbevis gäller följande:
• inte vara äldre än 20 år
• studera på heltid
• reseavståndet mellan bostad och skolan är minst 6 kilometer (med bostad menas den adress där eleven är folkbokförd.)
Eleven som uppfyller ovanstående regler kan tilldelas ett busskort av hemkommunen. Busskortets giltighet varierar mellan kommunerna. Avgift för en utökad giltighet kan förekomma. Ytterligare information om detta lämnas av hemkommunen.
Kontant ersättning/anslutningsresor
Elev som uppfyller ovanstående regler kan ansöka om kontant ersättning av hemkommunen om något av nedanstående alternativ uppfylls:
• färdvägen till närmsta hållplats är minst 6 kilometer
• bussförbindelse saknas helt
• medicinska skäl, ansökan kompletteras med läkarintyg
• särskilda skäl, ansökan kompletteras med intyg
Reseavstånd (avser enkel väg), belopp för kontant ersättning/anslutningsresor Färdväg i km minst | 6 | 10 | 20 | 30 |
Resetillägg i % av prisbasbelopp | 0,75 % | 1,00 % | 1,75 % | 2,25 % |
Prisbasbeloppet räknas upp varje kalenderår och tillägget höjs utifrån den nya beräkningen.
BILAGA 4
Stöd till inackordering ‐ elever i gymnasiesärskolan (från ht-23 anpassad gymnasieskola) med offentlig huvudman
Skolskjuts – elever i gymnasiesärskolan (från ht-23 anpassad gymnasieskola) med offentlig huvudman
Stöd till inackordering gymnasiesärskolan (från ht-23 anpassad gymnasieskola)
Enligt 18 kap 32 § skollagen skall hemkommunen lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasiesärskola (från ht-23 anpassad gymnasieskola) med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Syftet med stödet är att minska merkostnaden för familjer där ungdomar måste inackordera sig på utbildningsorten. Stödet ska avse en del av kostnader för boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet (folkbokföringsadressen). Stödet kan beviljas till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år.
Ansökan görs till hemkommunen. Kontakta Studie- och yrkesvägledare för gymnasiesärskolan (från ht-23 anpassad gymnasieskola) i din kommun för vidare information och ansökan.
Skolskjuts gymnasiesärskolan (från ht-23 anpassad gymnasieskola)
Enligt 18 kap 30-31 §§ skollagen gäller följande beträffande rätt till skolskjuts:
Elever i gymnasiesärskola (från ht-23 anpassad gymnasieskola) med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts inom hemkommunen från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. För elever som går i en annan kommuns gymnasiesärskola (från ht-23 anpassad gymnasieskola) ska hemkommunen anordna skolskjuts i de fall det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. Elevens hemkommun eller den region som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Lag (2012:109).
En elev som med stöd av 19 kap. 35 - 37 §§ (första hands mottagen och riksrekryterande utbildning) går i gymnasiesärskola (från ht-23 anpassad gymnasieskola) i en annan kommun än sin hemkommun och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen, har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen.
Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun. Lag (2012:109).
Ansökan görs till hemkommunen. Kontakta Studie- och yrkesvägledare för gymnasiesärskolan (från ht-23 anpassad gymnasieskola) i din kommun för vidare information och ansökan.
BILAGA 5
Måltidsersättning i samband med APL
Gemensam modell för 4-kanten gällande måltidsersättning för gymnasieskolornas elever vid APL. Eleverna rör sig mellan orterna och bör därför också ha lika måltidsersättning på samma sätt som man har lika inackorderingsersättning och reseersättning.
1. Eleverna ska i första hand äta vid närliggande skola.
2. Om det inte är möjligt att äta vid närliggande skola ska mentor/handledare intyga om att det inte är möjligt för eleven. Eleven föreslås då få ett måltidsbidrag på 45kr/lunch (2023) och med en årlig indexuppräkning av beloppet enligt skolindex. Framtida indexuppräkningar sker i dialog mellan controllers i 4-kanten i samband när den gemensamma prislistan för 4- kanten uppdateras och samordnas då av controller för kansliet. Skolkommunen står för måltidsbidraget.
3. När elever som studerar i annan fyrkantskommun gör APL på hemorten eller i annan 4- kantskommun och har möjlighet att äta sin lunch i skolmatsal, ska ingen ersättning mellan kommunerna tas ut.
BILAGA 6
Reseersättning i samband med APL
Generellt gäller att eleverna ska ta sig till skolan/APL-platsen på ett säkert sätt och att bilkörning till och från bör undvikas. Ifall det endast är möjligt att genomföra utbildning med arbetstider som ligger då inte allmänna kommunikationer kan nyttjas, bör utbildningens berättigande ifrågasättas på grund av säkerhetsaspekterna. Denna modell som innehåller möjlighet att ge milersättning skall därför användas restriktivt och beslutas av rektor för programmet och som också ansvarar för rutiner kring redovisning.
1. Förläggning av APL på studie/hemorten gäller i första hand och under tider som allmänna kommunikationsmedel kan nyttjas och ersättning utgår enligt billigaste färdsätt.
2. Milersättning 18.50 kr utgår om allmänna kommunikationsmedel ej finns eller om tiderna inte fungerar. Samåkning i bil ska eftersträvas. Rektor beslutar, ska användas restriktivt. Kommunen betalar för maximalt 1560km under hela APL perioden. APL period definieras av rektor.
3. Elever som är på annan ort veckovis kan få ersättning motsvarande inackorderingsersättning. Då utgår inte annan ersättning.
För att resebidrag ska kunna erhållas i enlighet med ovanstående punkter, måste avståndet mellan hem och APL-plats överstiga sex kilometer.