Kollektivavtal för yrkesinriktade vuxenutbildnings- center

Kollektivavtal för yrkesinriktade vuxenutbildnings- center

Innehållsförteckning

Underteckningsprotokoll 4

Kapitel 1: Allmänna bestämmelser 7

1 § Avtalets omfattning 7

2 § Arbetets ledning och fördelning samt rätten att organisera sig 8

3 § Hur anställningen inleds 8

4 § Anställningen avslutas 9

5 § Arbets- och skyddskläder 10

6 § Sammankomster på arbetsplatsen 10

7 § Centralorganisationsavtal 11

8 § Innehållning av medlemsavgifter 12

9 § Avgörande av meningsskiljaktigheter och plikt 12

10 § Gällande förmåner 13

11 § Fredsplikt 13

12 § Avtalets giltighetstid 13

Kapitel 2: Lön 14

1 § Lönebetalning 14

2 § Daglön och lön till deltidsanställda 14

3 § Resekostnader och dagtraktamenten 14

Kapitel 3: Semester 15

1 § Tillämpliga bestämmelser 15

2 § Definitioner 15

3 § Semesterns längd och intjäning 16

4 § Hur semester ges 17

5 § Semesterlön till månadsavlönade 17

6 § Semesterlön till arbetstagare som inte har månadslön 19

7 § Flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga 19

8 § Semesterpremie 20

9 § Sparad ledighet 21

Kapitel 4: Frånvaro 23

1 § Lön för sjuktid 23

2 § Läkarundersökningar 26

3 § Familjeledigheter 27

4 § Övrig frånvaro 29

Kapitel 5: Avtal Arbetstid och lön för undervisningspersonal 32

1 § Tillämpningsområde 32

2 § Biträdande rektorns arbetstid 32

3 § Lön för biträdande rektor 32

4 § Ordinarie arbetstid för lärare (arbetstidsändring 1.8.2020) 33

5 § Ersättning för arbete kvälls- och nattetid samt under söckenhelger och veckoslut 34

6 § Söckenhelgers och vissa andra dagars inverkan på arbetstiden 35

7 § Lönen för en heltidsanställd lärare 35

8 § Lönen för en deltidsanställd lärare (arbetstidsändring 1.8.2020). 37 9 § Erfarenhetstillägg 38

10 § Avdelningschefens lön 39

11 § Individuella tillägg för lärare 39

12 § Tillägg för språkkunskap 40

13 § Språktillägg 40

Timlärare i bisyssla 41

14 § Lönen för en timlärare i bisyssla 41

Förtroendeman och arbetarskyddsfulmäktig 41

16 § Befrielse från ordinarie arbete och ersättning för inkomstbortfall

............................................................................................................. 41

Kapitel 6: Arbetstiden för administrativ personal och stödpersonal . 43 1 § Ordinarie arbetstid (arbetstidsändringarna träder i kraft 1.8.2020)

............................................................................................................. 43

2 § Arbetstiden för fastighetsskötare 44

3 § Utjämningssystem för arbetstiden 44

2

4 § Arbetsavtal som upphör under en utjämningsperiod 45

5 § Organisering av arbetstid och pauser 45

6 § Lediga dagar och söckenhelger 46

7 § Mertids- och övertidsarbete 46

8 § Ersättning för kvälls- och nattarbete 48

9 § Lördagsarbete 48

10 §Söndagsarbete 48

11 § Utryckningspenning 49

12 § Beredskap 49

13 § Timlönedivisor 49

Kapitel 7: Avtal om löner för administrativ personal och stödpersonal

............................................................................................................. 50

1 § Allmänna lönebestämmelser 50

2 § Lön som grundar sig på uppgiftens kravnivå och uppgiftsrelaterad lönedel 51

3 § Ändring av uppgifternas svårighetsgrad 52

4 § Erfarenhetstillägg 52

5 § Individuell lönedel 53

6 § Utbildningstillägg 54

7 § Miljötillägg 54

8 § Vikariat och extra uppgifter 54

9 § Språktillägg 55

10 § Tillägg för språkkunskap 55

11 § Förtroendemannaersättning 56

12 § Arvode för arbetarskyddsfullmäktig 56

13 § De lägsta lönerna för kravnivågrupperna, euro/mån. 57

14 § Kravnivågruppering i lönesystemet för administrativ personal och stödpersonal 57

Kapitel 8: Avtal om lokala avtal 60

Kapitel 9: Avtal om byte av semesterpremie mot ledighet 64

Kapitel 10: Förtroendemannaavtal 67

Kapitel 11: Utbildningsavtal 77

Mellan Bildningsarbetsgivarna rf, Undervisningssektorns fackorganisation OAJ rf, Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty rf samt JHL

– Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena rf ingånget

K O L L E K T I V A V T A L

Underteckningsprotokoll

Undertecknade organisationer har med detta underteckningsproto- koll bekräftat förnyandet av kollektivavtalet över arbetsvillkoren och lönerna för anställda vid yrkesinriktade vuxenutbildningscen- ter som är medlemmar i Bildningsarbetsgivarna rf i enlighet med följande villkor:

1. GILTIGHETSTID

Kollektivavtalet träder i kraft 1.4.2020 och gäller till 31.3.2022.

2. LÖNEFÖRHÖJNING UNDER AVTALSPERIODEN

Under avtalsperioden betalas följande löneförhöjningar: Generellt påslag

1.8.2020 1,1 %

1.6.2021 1,1 %

Med det generella påslaget höjs individuella lönser, tabellöner och tillägg och arvoden i eurobelopp.

Lokala potter 1.12.2020 0,5 %

1.12.2021 0,5 %

Båda av de lokala potterna används lokalt enligt arbetsgivarens be- slut på basis av arbetets kravnivå eller arbetsprestation.

Innan potterna tilldelas ska arbetsgivaren förhandla om grunderna för tilldelningen av potten med förtroendemän.

Den lokala pottens storlek 1.12.2020 bestäms enligt lönesumman för september 2020.

Den lokala pottens storlek 1.12.2021 bestäms enligt lönesumman för september 2021.

De lokala potternas storlek beräknas separat för de båda personal- gruppernas lönesumma.

Av för yrkesinriktade vuxenutbildningscenter betungande ekono- miska skäl till följd av coronaepidemin kan annat avtalas i skriftlig form lokalt när det gäller nivån och utbetalningstidpunkten av den lokala potten för 1.12.2020.

3. ÄNDRINGAR I KOLLEKTIVAVTALETS TEXTINNEHÅLL Textändringarna avtalas i separata bilagor.

Textändringarna skrivs direkt in i kollektivavtalet. Textändringar- na markeras i fetstil.

4. ARVODEN TILL FÖRTROENDEMÄN OCH ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGE

Arvodena för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige höjs 1.8.2020 med 1,6 % och 1.6.2021 med 1,6 %.

5. ARBETSGRUPPER

5.1 Arbetshälsoarbetsgrupp

Arbetsgruppen undersöker förbättring av arbetslivets kvalitet, pro- duktivitet och arbetshälsa. Dessutom undersöker arbetsgruppen hur

väl samarbetet och arbetarskyddet fungerar, och förbereder en ge- mensam utbildning i lokala avtal. Arbetsgruppen arbetar för att främja tillräckliga kunskaper och färdigheter hos läroanstalten för att vidta lokala åtgärder för främjande av personalens arbetshälsa, välfärd och för att förlänga karriärerna. Avtalsparterna stödjer, föl- jer upp och utvärderar arbetet med arbetshälsan.

5.2 Statistikarbetsgrupp

En statistikarbetsgrupp arbetar under avtalsperioden, med uppgift att värdera och utveckla läroanstalternas lönestatistikföring och ut- nyttjande av statistikuppgifterna.

6. PRINCIPEN OM KONTINUERLIGT FÖRHANDLINGSFÖRFARANDE

Parterna förhandlar om ändringsbehov i kollektivavtalet under av- talsperioden i

enlighet med principen om kontinuerligt förhandlingsförfarande.

7. AVTALETS IKRAFTTRÄDANDE

Avtalet träder i kraft 1.4.2020. Ändringarna i arbetstidsbestämmel- ser träder i kraft 1.8.2020.

Helsingfors, 23.3.2020 BILDNINGSARBETSGIVARNA RF

UNDERVISNINGSSEKTORNS FACKORGANISATION OAJ RF

OFFENTLIGA OCH PRIVATA SEKTORNS FUNKTIONÄRSFÖRBUND JYTY RF

FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL rf

Kapitel 1: Allmänna bestämmelser

1 § Avtalets omfattning

1. Detta avtal reglerar arbetsvillkoren för arbetstagare anställda av pri- vata yrkesinriktade vuxenutbildningscenter som är medlemmar i Bildningsarbetsgivarna/Arbetsgivareföreningen för Vuxenutbild- ningscenter.

Protokollsanteckning:

Om ändringar i lagar om yrkesinriktad utbildning föranle- der frågor kring tolkningen av detta avtalets tillämpnings- område löses dessa i första hand centralt. Om ingen samsyn kan uppnås lämnas ärendet till en förlikningsnämnd för av- görande. Förlikningsnämnden utses av riksförlikningsman- nen, med beaktande av föreningsrepresentation för parter- na.

Avtalet gäller dock inte:

a) läroanstaltens ledning såsom verkställande direktören och motsvarande tjänstemän, vilka företräder arbetsgivaren när lö- ner och arbetsvillkor fastställs för de arbetstagare som berörs av detta kollektivavtal.

Tillämpningsanvisning:

Med detta avses sådana personer i företagets ledning, vars huvudsakliga uppgift är att företräda arbetsgivaren och som har en självständig och ansvarsfull ställning i organisation- en.

b) tillfälliga föreläsare i undervisningsarbetet.

2 § Arbetets ledning och fördelning samt rätten att organisera sig

1. Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet samt anställa och avskeda arbetstagare.

2. Organisationsrätten är ömsesidigt okränkbar.

3 § Hur anställningen inleds

Arbetsavtal och uppgifter som ska lämnas till arbetstagaren

1. Ett arbetsavtal ska ingås skriftligen med beaktande av bestämmel- serna i 1 kap. 3 § och 2 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.

2. Ett tidsbegränsat arbetsavtal kan upprättas enligt vid var tid gäl- lande grunder i arbetsavtalslagen. Om ett arbetsavtal har ingåtts för viss tid på andra än ovan nämnda grunder eller upprepade gånger efter varandra utan grundad anledning, ska arbetsavtalet anses gälla tills vi- dare.

3. Arbetsgivarens företrädare informerar en nyanställd arbetstagare om organisations- och förhandlingsförhållandena inom branschen och uppger vem som är förtroendemän samt var de är anträffbara. Förtro- endemannen har rätt att granska de skriftliga avtalen för de arbetsta- gare som hör till den berörda organisationen.

Prövotid

4. För prövotiden tillämpas vid var tid gällande bestämmelser i arbets- avtalslagen. Prövotidsbestämmelserna utgör inte en del av kollektivav- talet.

4 § Anställningen avslutas

Arbetsavtal för viss tid

1. Ett arbetsavtal som ingåtts för viss tid upphör utan uppsägning när den avtalade tiden löper ut eller det avtalade arbetet blir färdigt. Om arbetsavtalets giltighetstid inte är bestämd enligt kalendertid, ska ar- betsgivaren underrätta arbetstagaren om arbetsavtalets upphörandetid- punkt då han erhåller denna information.

Uppsägningstid och förfarande vid uppsägning

2. När arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet tillämpas följande upp- sägningstider, vilka är beroende av hur länge anställningen fortgått utan avbrott:

- 14 dagar om anställningsförhållandet har fortgått högst ett år

- 1 månad, när anställningen varat över 1 år men högst 4 år

- 2 månader om anställningsförhållandet fortgått över 4 år men högst 8 år

- 4 månader om anställningsförhållandet fortgått över 8 år men högst 12 år

- 6 månader om anställningsförhållandet fortgått över 12 år.

När en arbetstagare säger upp ett arbetsavtal är uppsägningstiden föl- jande:

- 14 dagar om anställningsförhållandet har fortgått högst fem år

- 1 månad om anställningsförhållandet fortgått över 5 år Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter uppsägningen.

3. Vid uppsägning av anställningsförhållande iakttas förfarandet i ar- betsavtalslagen och samarbetslagen.

4. När arbetsgivaren säger upp en arbetstagare ska det ske bevisligen, om så fordras skriftligen, varvid orsaken till uppsägningen ska anges.

Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid

5. Om en arbetstagare som anställts tills vidare slutar utan att iaktta uppsägningstiden är han skyldig att till arbetsgivaren betala ett belopp motsvarande lönen för den tid uppsägningstiden inte följts. Detta gäl- ler inte fall, när arbetstagaren enligt lag och detta avtal har rätt att häva arbetsavtalet eller annars avsluta anställningen utan uppsägningstid.

Permittering

6. En arbetstagare som har anställts tills vidare kan permitteras med iakttagande av 14 dagars anmälningstid.

7. Grunderna och förfarandet för permittering bestäms enligt arbetsav- talslagen och samarbetslagen.

5 § Arbets- och skyddskläder

Om arbetsgivaren eller arbetet förutsätter att arbetstagaren i sitt arbete använder en viss dräkt eller skyddskläder eller skodon, anskaffar och vårdar arbetsgivaren dem.

6 § Sammankomster på arbetsplatsen

En registrerad underförening till ett förbund som är part i detta kollek- tivavtal och denna underförenings avdelningar, fackklubbar eller mot- svarande på arbetsplatsen har möjlighet att utanför arbetstiden (innan arbetstiden inleds, under måltidsrasterna eller omedelbart efter avslu- tad arbetstid liksom enligt särskild överenskommelse även under veckovilan) ordna möten för att behandla frågor som gäller anställ- ningsförhållandena på arbetsplatsen under följande förutsättningar:

a) Man skall komma överens med arbetsgivaren om möte på ar- betsplatsen eller i denna paragraf avsedd annan plats, om möj- ligt tre dagar före mötet.

b) Arbetsgivaren anvisar en mötesplats, antingen på arbets-platsen eller i dess närhet, som han förfogar över och som är lämplig för ändamålet. Om sådan plats inte finns, ska man vid behov förhandla om saken för att finna en ändamålsenlig lösning. Vid val av mötesplats ska man bl.a. beakta att bestämmelserna om arbetarskydd, arbetshygien och brandsäkerhet kan iakttas och att mötet inte stör vuxenutbildningscentrets verksamhet.

c) Den organisation som reserverat möteslokalen och arrangerar mötet ansvarar för ordningen samt för att lokalen hålls snygg. Organisationens förtroendeperson ska närvara vid mötet.

d) Mötesarrangörerna har rätt att till mötet kalla representanter för förbund som är part i kollektivavtalet och underförening till så- dant förbund som representanter för centralorganisationerna.

e) Meddelanden och tillkännagivanden från arbetstagarförbundet och en i 1 momentet nämnd underförening får sättas upp på en för ändamålet uppsatt anslagstavla på arbetsplatsen.

7 § Centralorganisationsavtal

1. Som del av kollektivavtalet tillämpas följande gällande centralorga- nisationsavtal:

Rekommendation rörande förebyggande av missbruksproblem, handläggning av missbruksfrågor och vårdhänvisning på ar- betsplatserna

Grupplivförsäkringsavtalet

2. Om dessa avtal ändras, avtalas separat om ändringarnas ikraftträ- dande.

8 § Innehållning av medlemsavgifter

Arbetsgivaren innehåller med arbetstagarens fullmakt medlemsavgif- ter för detta kollektivavtals undertecknarorganisationer från lönen och redovisar dem på förbundets konto enligt anvisningarna.

Arbetstagaren får vid årets slut för beskattningen ett intyg över den innehållna summan.

9 § Avgörande av meningsskiljaktigheter och plikt

1. Arbetsgivaren och arbetstagarnas förtroendeman ska förhandla om meningsskiljaktigheter beträffande tillämpningen och tolkningen av detta avtal eller brott mot det.

2. I de fall när de lokala förhandlingarna leder till resultat ska parterna göra upp en promemoria med en kort redogörelse för förhandlingarna och underteckna den. Om de lokala förhandlingarna inte leder till re- sultat och den ena parten vill lämna frågan till förbundens avgörande ska en promemoria göras upp och undertecknas av båda parterna. Av promemorian ska kort framgå meningsskiljaktigheten och fakta om den samt parternas ståndpunkt.

3. Lokala förhandlingar ska inledas inom två veckor om man inte kommer överens om annat och förhandlingarna mellan undertecknar- organisationerna förs inom tre veckor efter det någondera parten har meddelat om saken, om inte annat avtalas.

4. Om samförstånd inte nås vid förhandlingarna mellan avtalsparterna kan ärendet lämnas till arbetsdomstolen för avgörande.

5. Maximibeloppet på plikten som ett yrkesinriktat vuxenutbildnings- centrum och en lokal fackförening enligt 7–9 § i lagen om kollektiav- tal (436/1946) kan dömas att betala är 2 590 euro.

10 § Gällande förmåner

Detta avtal berör inte sådana förmåner som grundar sig på avtal mel- lan arbetsgivaren och arbetstagaren eller på förmåner baserade på ett ensidigt beslut av arbetsgivaren som inte grundar sig på kollektivavtal eller funktionärskollektivavtal.

11 § Fredsplikt

Alla stridsåtgärder som riktar sig mot detta kollektivavtal eller mot någon enskild bestämmelse i det är förbjudna.

12 § Avtalets giltighetstid

1. Detta avtal gäller i enlighet med underteckningsprotokollet och där- efter ett år i sänder, om det inte senast sex veckor innan det löper ut skriftligt sägs upp av någondera parten.

2. Den som säger upp avtalet ska i samband med uppsägningen lämna en promemoria över ändringsförslagen till den andra parten.

3. Bestämmelserna i detta avtal gäller tills ett nytt avtal trätt i kraft el- ler tills förhandlingarna mellan avtalsparterna förklarats avslutade av endera parten.

Kapitel 2: Lön

1 § Lönebetalning

1. Om lönegrunder, lön och löneutbetalning har avtalats i kapitlen 5 och 6 om lön.

2. Lönen betalas till det bankkonto som arbetstagaren anvisar, så att den kan lyftas på förfallodagen. Lönen får betalas kontant endast av tvingande skäl.

Om arbetstagarens lön förfaller till betalning en sådan dag då banker- na håller stängt, anses närmast föregående vardag som förfallodag.

Sådana tillägg som bestäms enligt det arbete som utförts under beräk- ningsperioden betalas senast före utgången av den kalendermånad som följer på beräkningsperioden.

Om arbetstagaren när han inleder sin anställning har tjänstgöringstid som berättigar till erfarenhetstillägg, beviljas tillägget genast från an- ställningsförhållandets början. Nya erfarenhetstillägg betalas från och med början av månaden efter att rätten träder i kraft.

2 § Daglön och lön till deltidsanställda

1. När daglönen räknas ut utgående från månadslönen används som divisor antalet dagar i respektive kalendermånad.

2. Lönen till en deltidsanställd fastställs i proportionen mellan den av- talade arbetstiden och den maximala arbetstiden enligt kollektivavta- let.

3 § Resekostnader och dagtraktamenten

En arbetstagare som reser på uppdrag av arbetsgivaren ersätts för re- sekostnaderna med tillämpning av skatteförvaltningens vid var tid gäl- lande beslut om skattefria resekostnadsersättningar.

Kapitel 3: Semester

1 § Tillämpliga bestämmelser

Arbetstagarens semesterförmåner bestäms av gällande semesterlag och detta avtal.

2 § Definitioner

1. Kvalifikationsår är den tidsperiod som inleds 1 april och utgår 31 mars.

2. Semesterår är det kalenderår under vilket kvalifikationsåret utgår.

3. Semesterperiod är den tidsperiod som inleds 2.5 och utgår 30.9.

4. Semesterdagar är vardagar. Som vardagar räknas vid tillämpningen av detta avtal inte lördagar, söndagar, kyrkliga högtidsdagar, julafto- nen, midsommaraftonen, självständighetsdagen eller första maj.

5. En hel kalendervecka förbrukar 5 semesterdagar. Söckenhelger för- brukar inte semesterdagar. I de punkter i semesterlagen, där man an- vänder begreppen 12, 18 eller 24 vardagar, avses i detta avtal 10, 15 respektive 20 vardagar.

6. Full semesterkvalifikationsmånad är en kalendermånad som berätti- gar till semester.

7. Sparad ledighet är en del av semestern som flyttas fram till en se- nare tidpunkt.

3 § Semesterns längd och intjäning

1. Längden på semestern bestäms enligt följande:

a. En arbetstagare, vars anställningsförhållande före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har varat utan avbrott under ett år, intjänar semesterdagar enligt tabellen nedan:

Fulla kvalifikat- ionsmånader	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Antal semesterdagar	2	4	5	7	9	10	12	14	15	17	19	20

b. En arbetstagare, vars anställningsförhållande före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har varat utan avbrott minst ett år, intjänar semesterdagar enligt tabellen nedan:

Fulla kvalifikat- ionsmåcnader	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
▇▇▇▇▇ ) semesterdagar	3	5	7	9	11	13	15	18	20	24	26	30

c. En arbetstagare, vars anställningsförhållande före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden varat oav- brutet minst ett år och som vid utgången av mars har minst 15 års till erfarenhetstillägg berättigande arbetslivserfarenhet, in- tjänar semesterdagar för varje full semesterkvalifikationsmånad enligt tabellen nedan:

Fulla kvalifikat- ionsmånader	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Antal semesterdagar	3	5	8	10	13	16	19	23	25	30	33	38

2. Arbetstagarens faktiska semester är alltid minst den samma som den hade varit enligt semesterlagen.

Tillämpningsanvisning:

Semesterlönen och semesterersättningen räknas dock alltid ut enligt tabellerna i detta avtal och bestämmelserna om semester- lön och semesterersättning.

3. En full kvalifikationsmånad bestäms enligt 6 § i semesterlagen.

Tillämpningsanvisning:

För undervisningspersonalens del likställs med dagar i arbete de dagar för vilka arbetsgivaren betalar lön med undantag för lör- dagar och söndagar.

4 § Hur semester ges

1. Semester ges den tid arbetsgivaren bestämmer.

2. Om alla arbetsdagar i kalenderveckan är semesterdagar, fastställs hela kalenderveckan från måndag till söndag som semester. En full kalendervecka förbrukar fem semesterdagar. Söckenhelger förbrukar inte semesterdagar.

3. Varje semesterdag förbrukar i ordinarie arbetstid det genomsnittliga dagliga antalet arbetstimmar per vecka eller period.

4. En tjänsteman med deltidsanställning som i genomsnitt arbetar färre än fem kalenderdagar per vecka får semester, så att antalet arbetsdagar som ingår i semestern och antalet semesterdagar blir lika stora.

5 § Semesterlön till månadsavlönade

Lönebeloppet

1. Till arbetstagaren betalas för semestern normal arbetsavtalsenlig månadslön.

Arbetstidsersättningar

2. En arbetstagare med månadslön och vars ordinarie arbetstid omfat- tar söndags-, kvälls-, natt- eller lördagsarbete, har rätt att i sin se- mesterlön och semesterersättning få ett tillägg motsvarande ovan nämnda arbets-tidsersättningar. Utryckningspenning och ersättning för beredskap är inte ersättningar som betalas för arbetstid varför de inte beaktas när semesterlönen eller semesterersättningen räknas ut.

Arbetstidsersättningarna beaktas sålunda, att semesterlönen, som räk- nas ut på den egentliga månadslönen, höjs med det procenttal som anger med hur många procent de under kvalifikationsåret utbetalda arbetstidsersättningarna är av för samma tid betald lön för ordinarie arbetstid.

Hur semesterlönen fastställs då arbetstiden och lönen ändras under kvalifikationsåret

3. Semesterlönen fastställs enligt 12 § i semesterlagen när arbetstaga- rens arbetstid och motsvarande lön har ändrats under kvalifikationså- ret och ändringen har varat sammanlagt minst en kalendermånad eller sammanlagt i en eller flera delar minst 30 kalenderdagar.

Den procentbaserade semesterlönen till en arbetstagare med månads- lön räknas ut med användning av följande procenttal:

- 9 procent i fall som avses i 3 § 1 a i kapitel 3,

- 13 procent i fall som avses i 3 § 1 b i kapitel 3 och

- 16 procent i fall som avses i 3 § 1 c i kapitel 3

Ifall ändringarna sker först efter det att kvalifikationsåret har löpt ut, innan semestern eller del av den börjar, räknas semesterlönen ut enligt den månadslön som har fastställts för arbetstiden under kvalifikations- året.

Utbetalning av semesterlön

4. Semesterlönen betalas till arbetstagare på den ordinarie lönebetal- ningsdagen.

Hur semesterersättningen räknas ut

5. Semesterersättningen per semesterdag är till en arbetstagare med månadslön 1/21-del av månadslönen.

6. Då semesterlönen fastställs för en arbetstagare med månadslön en- ligt den procentbaserade uträkningen i punkt 6a är semesterersättning- en per semesterdag semesterlönens belopp dividerad med de antal se- mesterdagar som intjänats under semesterkvalifikationsåret.

6 § Semesterlön till arbetstagare som inte har månadslön

Hos personer som har annan lön än månadslön bestäms semesterlönen enligt 5 § punkt 3 i kapitel 3 i kollektivavtalet.

7 § Flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga

Om en arbetstagare i början eller under sin semester eller sparad le- dighet är arbetsoförmögen till följd av sjukdom, förlossning eller olycka, flyttas semesterdagarna eller sparade lediga dagar under arbe- toförmågetiden till en senare tidpunkt, om arbetstagaren ber om flytt av semester utan oskälig fördröjning och, i mån av möjlighet, innan semestern börjar. Arbetstagaren har motsvarande rätt till flytt av se- mester eller sparad ledighet även i fall där man vet att arbetstagaren under sin semester kommer att behöva sådan sjukhusvård eller därmed jämförbar annan vård som gör att han eller hon är arbetsoförmögen.

Arbetstagaren ska, då han/hon ber om att semestern ska flyttas fram, uppvisa läkarintyg eller annan tillförlitlig utredning som arbetsgivaren bestämmer.

Ifall arbetstagaren inte ber om att semestern ska flyttas fram, övergår inte rätten till dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen till arbetsgivaren.

8 § Semesterpremie

Semesterpremiens belopp

1. Semesterpremien för en arbetstagare med månadslön är

- 4 procent i fall som avses i 3 § 1 a i kapitel 3,

- 5 procent i fall som avses i 3 § 1 b i kapitel 3 och

- 6 procent i fall som avses i 3 § 1 c i kapitel 3

av månadslönen den månad som föregår utbetalningen av semester- premien multiplicerad med antalet fulla semesterkvalifikationsmåna- der.

Om semesterlönen till en arbetstagare med månadslön fastställs på procentbasis enligt moment 4 i 10 § i semesterlagen, betalas semester- premien dock i enlighet med bestämmelserna ovan.

2. I andra avlöningsformer är arbetstagarens semesterpremie 50 pro- cent av semesterlönen.

Betalning av semesterpremien

3. Semesterpremien betalas i samband med lönen för juli.

4. Semesterpremien betalas också när anställningen upphör på det sätt som man har avtalat om i fråga om betalning av lön när anställningen upphör.

5. En arbetstagare vars anställning utan avbrott har pågått kortare tid än fyra månader, har inte rätt till semesterpremie. En arbetstagare som inte iakttar uppsägningstiden eller häver en visstidsanställning har inte heller rätt till semesterpremie.

9 § Sparad ledighet

Avtal

1. Systemet med sparad ledighet bestäms enligt 27 § i semesterlagen och enligt bestämmelserna nedan. Användning av sparad ledighet krä- ver

skriftligt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. I avtalet ska maximiantalet sparade dagar konstateras, samt när den sparade ledig- heten senast ska tas ut. Avtalet kan ingås för högst fem år.

2. Man ska avtala om att spara ledighet senast när tjänstemannen be- reds tillfälle att säga sin åsikt om semestertidpunkten.

Dagar som kan flyttas

3. Man kan spara den del av semestern som överstiger 15 dagar av den semester som bestäms enligt 3 § i kapitel 3

- högst 5 dagar enligt punkt a

- högst 10 dagar enligt punkt b och

- högst 15 dagar enligt punkt c

Hur ledigheten tas ut

4. Sparad ledighet ges vid separat avtalad tidpunkt. Ifall man inte kan avtala om tidpunkten för sparad ledighet, skall tjänstemannen senast fyra månader före ledighetens början meddela om detta. ▇▇▇▇▇▇ ledig- het ges som hela dagar, om man inte avtalat annat.

▇▇▇▇▇▇ ledighet som inte har tagits ut

5. Då anställningsförhållandet upphör ska ersättning för outtagen spa- rad ledighet betalas enligt bestämmelserna om semesterersättning.

Arbetsoförmåga då den sparade ledigheten börjar och under ledigheten

6. Arbetstagarens rätt att flytta fram sparad ledighet på grund av ar- betsoförmåga bestäms enligt 7 § i kapitel 3 i detta kollektivavtal.

Kapitel 4: Frånvaro

1 § Lön för sjuktid

Förutsättningar för löneutbetalning

1. Lön för sjuktid betalas då arbetstagaren på grund av sjukdom eller olycksfall är arbetsoförmögen såvida inte arbetstagaren själv har för- orsakat arbetsoförmågan uppsåtligen eller genom grovt vållande.

Arbetstagarens anmälningsskyldighet

2. Arbetstagaren ska utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om arbetso- förmågan och hur länge den förväntas fortgå.

3. Arbetstagaren ska på begäran förete läkarintyg eller annan godtag- bar utredning över arbetsoförmågan. Om arbetstagaren vänder sig till den läkare som arbetsgivaren anvisar, betalar arbetsgivaren de kostna- der som anskaffningen av läkarintyget förorsakar. I första hand ska fö- retagshälsovårdens läkare användas.

Tillämpningsanvisning:

Arbetsgivaren kan också goda arbetstagarens egen anmälan som grund för utbetalning av lön för sjuktid. Arbetsgivaren bestämmer längden av den tidsperiod på vilken detta till- lämpas. Arbetsgivaren har dock alltid rätt att kräva ett läka- rintyg för all frånvaro.

Längden på sjuktid för vilken lön betalas

4. Lön för sjuktid betalas för varje fall av arbetsoförmåga enligt föl- jande:

Anställningsförhållandet har utan avbrott fortgått	Lön för sjuktid betalas för
mindre än en månad	högst den karenstid som avses i sjukförsäkringslagen
minst en månad, men mindre än 3 år	högst 28 kalenderdagar (4 veckor)
minst 3 år, men mindre än 5 år	högst 35 kalenderdagar (5 veckor)
minst 5 år, men mindre än 10 år	högst 42 kalenderdagar (6 veckor)
minst 10 år	högst 56 kalenderdagar (8 veckor)

5. Om frånvaron beror på en olycka som inträffat i arbetet, våld som riktats mot arbetstagaren under arbetet eller yrkessjukdom, betalas lön för sjuktid för 84 kalenderdagar (12 veckor).

Lönetillägg för sjuktid

6. En arbetstagare med månadslön, i vars ordinarie arbetstid ingår söndags-, kvälls-, natt- eller lördagsarbete, har rätt att få motsvarande tillägg inräknade i lönen för sjuktid. Lönen för sjuktid höjs med samma procenttal som de ovan nämnda arbetstidstilläggen har varit i lönen för föregående löneperiod.

Återfall av samma sjukdom

7. Om arbetstagaren inom 30 dagar på nytt insjuknar i samma sjuk- dom, räknas den tid för vilken arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjuktid betalas som om det vore fråga om en och samma sjuk- domsperiod. Lön för sjuktid betalas dock, när samma sjukdom åter- kommer, för minst den karenstid som avses i sjukförsäkringslagen.

Dagpenning

8. Rätten till dagpenning för sjuktiden enligt sjukförsäkringslagen övergår till arbetsgivaren till den del den inte överstiger den lön ar- betstagaren får för samma tid.

Protokollsanteckning:

För tjänstemän vars arbete har tillfälligt avbrutits till följd av avbruten verksamhet vid skolan eller läroanstalten, betalas dag- traktamente eller annan i punkt 10 avsedd ersättning till arbets- givaren, när tjänstemannen varit berättigad till dagtraktamente eller annan ersättning, men tjänstemannen inte har ansökt om ledighet på grund av arbetsoförmåga.

9. Om den dagpenning som avses i sjukförsäkringslagen inte betalas på grund av arbetstagaren själv, eller om den betalas till ett mindre be- lopp än vad han enligt sjukförsäkringslagens 11 kapitel 1 - 4 § skulle vara berättigad till, har arbetsgivaren rätt att från sjuktidslönen dra av den del som på grund av arbetstagarens förfarande helt eller delvis blivit obetald som dagpenning.

10. När arbetstagaren på grund av arbetsoförmåga får annan dagpen- ning eller därmed jämförbar ersättning enligt lag eller på grund av för- säkring som arbetsgivaren bekostat, övergår rätten till ersättningen el- ler dagpenningen för sjuktiden till arbetsgivaren till den del dagpen- ningen inte överstiger den lön arbetstagaren får för samma tid.

11. Om lönen för sjuktid betalts innan någon annan av ovannämnda ersättningar betalts, har arbetsgivaren rätt att lyfta ersättningen eller återfå beloppet från arbetstagaren, till den del ersättningen inte övers- tiger den lön arbetstagaren får för samma tid.

Karantän

12. Till en arbetstagare som i enlighet med 16 § 2 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar (s.k. karantänfall) har beordrats vara frånva- rande från sitt arbete, betalas lön för sjuktid för frånvarotiden.

Anstaltvård av arbetstagare med rusmedelsproblem

13. Lön för sjuktid betalas även när en arbetstagare som har rusme- delsproblem frivilligt har sökt sig till anstaltsvård sedan han först kommit överens om vården med arbetsgivaren.

2 § Läkarundersökningar

Förutsättningar för löneutbetalning

Förutsättningen för att bestämmelserna ska tillämpas är att undersök- ningarna och kontrollerna ordnats så att onödig förlust av arbetstid undviks och att undersökningarna inte har kunnat skötas utom arbets- tid samt att arbetsgivaren meddelats om dem på förhand.

Avdrag på lönen görs inte i följande fall:

a. Konstaterande av sjukdom

Arbetstagaren genomgår läkarundersökning som är nödvändig för konstaterande av sjukdom samt laboratorie- och röntgenundersök- ningar till vilka läkaren i samband med undersökningen remitterat ho- nom. Detta gäller även arbetsoförmåga på grund av läkarundersökning samt av sjukdomssymptom föranledd observation eller undersökning på sjukhus.

b. Fortgående vård av sjukdom

Arbetstagaren besöker läkare på grund av tidigare konstaterad sjuk- dom när

− sjukdomen fortgår och arbetstagaren är i behov av läkarunder- sökning

− en kronisk sjukdom förutsätter undersökning av specialist för fastställande av vården

− det gäller läkarundersökning som fordras för fastställande av vård av annan tidigare konstaterad sjukdom om läkartjänsten inte är tillgänglig utom arbetstid

− det gäller arbetsoförmåga på grund av vårdåtgärd som fordras för vård av cancer.

c. Akut tandsjukdom

För den tid som åtgår till vård av akut tandsjukdom, om tandsjukdo- men orsakar sådan arbetsoförmåga som fordrar vård samma dag eller

under samma arbetsskift. ▇▇▇▇▇▇ förutsätts att arbetsoförmågan och det akuta vårdbehovet påvisas med intyg utfärdat av tandläkare.

d. Undersökningar innan förlossning

För tid som åtgått till medicinska undersökningar av gravid arbetsta- gare, om inte arbetstagaren fått tid till mottagningen utom arbetstid.

e. Lagstadgade kontroller och undersökningar

När arbetstagaren genomgår hälsoundersökningar eller till dessa an- knutna efterkontroller som är lagstadgade, godkända i planen för före- tagshälsovården eller förutsätts av arbetsgivaren. Lönen minskas inte för den tid som åtgår till resorna. Arbetsgivaren betalar också ersätt- ning för nödvändiga resekostnader. Om undersökningarna eller efter- kontrollen görs på annan ort, betalar arbetsgivaren även dagtrakta- mente.

3 § Familjeledigheter

1. Arbetstagarens moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet bestäms på basis av arbetsavtalslagen och sjukförsäk- ringslagen.

2. Det som i denna paragraf stadgas om moderskaps- och faderskaps- ledighet tillämpas även vid adoption av barn under 7 år.

Lön och dagpenning under moderskaps- och faderskapsledighet

3. Till arbetstagaren betalas full lön för en period om 72 vardagar från moderskapsledighetens början.

Om oavlönad frånvaro, som börjat innan moderskapsledigheten bör- jade, fortgår under moderskapsledigheten är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för denna tid. Detta gäller inte oavlönad frånvaro i sam- band med graviditeten.

4. Till arbetstagaren betalas full lön från början av faderskapsledighet- en för en period om 6 vardagar.

5. För den tid arbetsgivaren betalar lön under moderskaps- eller fader- skapsledigheten, betalas moderskaps- eller faderskapspenningen enligt 7 kapitlet 4 § i sjukförsäkringslagen till arbetsgivaren med undantag för semestern.

Om moderskaps- eller faderskapspenningen inte betalas på grund av arbetstagarens försummelse, avdras den del som motsvarar den förlo- rade moderskaps- eller faderskapspenningen från lönen.

Frånvarons inverkan på anställningsförmåner

6. När arbetstagaren är borta från arbetet längre än den lagstadgade moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten, räknas denna från- varo inte som likställd med arbetstid vid fastställandet av sådana för- måner som är bundna till anställningsförhållandets längd, då inte annat stadgats i lag eller avtalats separat.

Tillfällig vårdledighet

7. När ett under tio år gammalt barn eller ett handikappat barn plöts- ligt insjuknar, har barnets vårdnadshavare eller den förälder som har ansvar för barnets underhåll rätt till lön för högst tre arbetsdagar enligt bestämmelserna om lön för sjuktid. Lönen betalas för sådan kort från- varo som är nödvändig för att ordna vård eller för att själv vårda bar- net.

Tillämpningsanvisning:

Lön betalas till annan än ensamförsörjare om den ena av vård- nadshavarna på grund av sitt förvärvsarbete och sin arbetstid el- ler annat tvingande hinder inte har möjlighet att ordna vård eller själv vårda barnet.

Enligt kollektivavtalets bestämmelser om betalning av lön för sjuktid ska en utredning över frånvaron företes. Vid behov ska intyg företes över den andra vårdnadshavarens hinder att vårda barnet.

En arbetstagare som av ovan nämnda orsak är förhindrad att ar- beta, är skyldig att utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om frånvaron, och om möjligt när hindret beräknas upphöra.

Om arbetstagaren nödvändigt måste vara borta från arbetet för att vårda barnet längre tid än tre arbetsdagar, ordnas möjlighet till frånvaro utan lön. Frånvaro av ovan nämnda orsaker mins- kar inte arbetstagarens semesterförmåner.

Med förälder som har ansvar för barnets underhåll avses den av barnets biologiska föräldrar, hos vilken barnet inte bor eller som inte är barnets vårdnadshavare.

Svårt sjukt barn

8. En arbetstagare som enligt 10 kapitlet i sjukförsäkringslagen har rätt till specialvårdspenning för vård och rehabilitering av svårt sjukt barn, har rätt till frånvaro från arbetet för att delta i sådan vård av bar- net, rehabilitering eller vårdhandledning som avses i beslutet då han på förhand kommit överens om frånvaron med arbetsgivaren. Frånva- ron är oavlönad.

Frånvaro av tvingande familjeskäl

9. Om ett plötsligt sjukdomsfall inträffar i familjen bereds arbetstaga- ren möjlighet till en kort tillfällig frånvaro utan lön. Frånvaro av ovan nämnda orsaker minskar inte arbetstagarens semesterförmåner.

4 § Övrig frånvaro

En nära anhörigs död och begravning

1. Arbetstagaren bereds möjlighet till kortvarig, högst en dags tillfällig frånvaro vid nära anhörigs död och begravning. Arbetstagarens se- mesterförmåner eller inkomster minskas inte på grund av sådan från- varo.

Tillämpningsanvisning:

Med nära anhöriga avses i detta sammanhang föräldrar, mor- och farföräldrar, svärföräldrar, barn, make/maka, sambo samt syskon.

Med svärföräldrar avses också en sambos föräldrar, om man på samborna tillämpar lagen om hävning av sambornas gemen- samma ekonomi.

Vigsel, registrering av parförhållande och bemärkelsedag

2. Arbetstagaren får en ledig dag med lön för sin egen vigsel och regi- strering av parförhållande, om vigseln/registreringen infaller på hans arbetsdag.

3. Arbetstagaren får en ledig dag med lön på sin 50- och 60-årsdag, om bemärkelsedagen infaller på hans arbetsdag.

Landets försvar

4. När värnpliktig arbetstagare deltar i uppbåd minskas inte hans lön.

5. Om arbetstagaren deltar i reservövning eller civiltjänstens komplet- terande utbildning, betalas till honom skillnaden mellan lönen och re- servistlönen för deltagardagarna, om de skulle ha varit arbetsdagar. För lediga dagar görs inte avdrag.

6. En kvinnlig arbetstagare som frivilligt gör sin militärtjänst beviljas ledighet utan lön för tjänstgöringstiden. Under denna tid intjänas inte förmåner som grundar sig på anställningsförhållandet.

Samhälleliga uppdrag och fackföreningsverksamhet

7. Till en arbetstagare som är medlem i kommunfullmäktige eller - styrelse eller i vid stats- eller kommunalval tillsatt lagstadgad val- nämnd eller -kommitté betalas skillnaden mellan lönen och den ersätt- ning för inkomstbortfall som kommunen betalar ifall mötena för ovan nämnda organ hålls under arbetstid. Skillnaden betalas efter att

arbetstagaren företett utredning över det belopp som kommunen beta- lat som ersättning för inkomstbortfallet. Semesterförmånerna minskas inte p.g.a. deltagande i möte.

8. Arbetstagaren bereds tillfälle att delta i möten ordnade av kollektiv- avtalets undertecknarorganisation och centralorganisationens beslu- tande organ. Sådan frånvaro minskar inte tjänstemannens lön.

Överenskommelse om frånvaro

9. Arbetstagaren skall komma överens med arbetsgivaren om frånvaro som avses i denna paragraf.

Kapitel 5: Avtal Arbetstid och lön för undervisningspersonal

1 § Tillämpningsområde

Detta kapitel tillämpas utöver undervisningspersonal även på arbetsta- gare, vars arbetsuppgifter enligt arbetsavtalet omfattar planering av utbildning och studier samt undervisning.

2 § Biträdande rektorns arbetstid

1. Antalet undervisningstimmar är 100 - 350 per kalenderår.

2. För biträdande rektorns tjänst tillämpas totalarbetstid. Biträdande rektorn arbetar i tillämpliga delar enligt bestämmelser om kontorsar- betstid, dock med beaktande av arbetets specialkaraktär.

3. På grund av arbetets specialkaraktär består den biträdande rektorns uppgiftshelhet delvis av uppgifter, som är svåra att placera i ett noga avgränsat arbetstidsschema eller i den dagliga arbetstiden, och delvis av uppgifter som kan utföras annanstans än på den egentliga arbets- platsen. Dessutom varierar arbetsmängden betydligt under året. Av denna anledningar är den biträdande rektorns arbetstid flexibel, till skillnad från arbetstiden enligt ovan.

3 § Lön för biträdande rektor

1. Månadslönen för biträdande rektor bestäms enligt följande löne- grupper:

Lön från och med 1.8.2020:

Högre högskoleexamen	3 450,50 €	-	5 552,54 €
Annan examen	3 339,13 €	-	5 329,25 €

Lön från och med 1.6.2021:

Högre högskoleexamen	3 488,46 €	-	5 613,62 €
Annan examen	3 375,86 €	-	5 387,87 €

2. Vid bestämning av den biträdande rektorns lön ska uppgifternas kravnivå och ansvarsnivå beaktas. Dessutom ska den biträdande rek- torns kompetens och förmåga att klara av sina arbetsuppgifter och ök- ningen av dessa egenskaper under anställningsförhållandt beaktas.

3. När den biträdande rektor uppnått den behörighet som förutsätts av lönegrupperna, justeras den biträdande rektorns lönesättning från och med början av nästa månad, minst till den nedre gränsen för den nya lönegruppen, dock med beaktande av grunderna för bestämning av lön enligt punkt 2 ovan.

4 § Ordinarie arbetstid för lärare (arbetstidsändring 1.8.2020)

1. Ordinarie arbetstid för heltidsanställda lärare är 37 timmar 50 minuter per vecka.

2. Lokalt kan man också avtala om att den ordinarie arbetstiden förde- las på så sätt att den jämnas ut till i genomsnitt 37 timmar 50 minuter per vecka under högst ett års tid.

Utjämningsperioden på ett år kan överskridas.

3. Överskriden arbetstid ersätts med pengar eller motsvarande ledig- het. Timlönen fås genom att dela månadslönen med 163.

4. En lärares undervisningstimmar får inte utan lärarens samtycke överskrida 33 timmar per vecka. Ovanstående bestämmelser om ut- jämning tillämpas även på undervisningstimmar.

Om antalet undervisningstimmar under utjämningsperioden överstiger genomsnittet av 33 timmar per vecka, betalas för överskottstimmarna ersättning enligt punk 3.

Om läraren under utjämningsperioden betalas ersättning för överskri- den genomsnittlig veckoarbetstid enligt punkt 3, betalas ingen ersätt- ning enligt denna avtalspunkt för det motsvarande timantalet.

Man ska eftersträva att jämna ut antalet undervisningstimmar under utjämningsperioden.

5. Den ordinarie dagliga arbetstiden förläggs normalt sett mellan kl. 7 och kl. 16, om inte annat avtalas.

6. Lärare har skyldighet att med arbetsgivaren avtala om delta- gande i högst 12 timmar av kompetensfrämjande och kompetens- upprätthållande utbildning, utöver den ordinarie arbetstiden, el- ler i arbetsförmågeförbättrande eller arbetshälsoförbättrande verksamhet under arbetsåret. De gemensamma principerna för denna tidsanvändning förhandlas med förtroendemannen.

5 § Ersättning för arbete kvälls- och nattetid samt under söckenhelger och veckoslut

1. För undervisning som hålls efter det vanliga dagliga arbetet före kl.

22.00 samt lördagar mellan kl. 7.00 och 22.00 betalas en ersättning om 15 procent. För undervisning som hålls mellan kl. 22.00 och 7.00 betalas en ersättning om 30 procent. För undervisning som hålls under söckenhelger eller söndagar betalas en ersättning om 50 procent.

Andra uppgifter vid samma tidpunkt som förordnats av arbetsgivaren ersätts på samma sätt.

2. Ersättningarna som ska betalas för undervisning på kvällar, nätter och veckoslut beräknas utifrån timlönen utan förhöjningar, vilken fås genom att dividera lärarens månadslön inklusive erfarenhetstillägg med 143. En deltidsanställd lärares timlön beräknas utifrån den må- nadslön han eller hon skulle få som heltidsanställd.

3. Ersättningen ska betalas senast under den kalendermånad som följer efter arbetet.

6 § Söckenhelgers och vissa andra dagars inverkan på arbetstiden

1. Långfredag, annandag påsk, midsommarafton samt, när de infaller på någon annan dag än lördag eller söndag, nyårsdagen, trettondagen, första maj, Kristi himmelfärdsdag, självständighetsdagen, julafton, juldagen och annandag jul är extra lediga dagar ifall det med hänsyn till uppgifternas natur är möjligt.

Om dessa dagar inte kan ges som lediga dagar ska en motsvarande hel extra ledig dag om möjligt beviljas någon annan dag under samma vecka eller arbetstidsperiod.

2. Var och en av de ovan nämnda dagarna förkortar arbetstiden per vecka eller utjämningsperiod med ordinarie daglig arbetstid.

7 § Lönen för en heltidsanställd lärare

1. Månadslönen för en heltidsanställd lärare som har behörighet som lärare vid yrkesinriktad läroanstalt eller yrkesinriktat vuxenutbild- ningscenter beror bortsett från lärarutbildningen på följande lönegrup- pering:

Lön från och med 1.8.2020:

Högre högskoleexamen	3 447,67 €	-	4 039,74 €
Lägre högskoleexamen, yrkes- högskoleexamen, ingenjörsexamen	3 275,23 €	-	3 746,91 €
Examen på institutnivå	2 861,32 €	-	3 280,68 €
Annan examen	2 725,09 €	-	3 124,49 €

Lön från och med 1.6.2021:

Högre högskoleexamen	3 485,59 €	-	4 084,18 €
Lägre högskoleexamen, yrkes- högskoleexamen, ingenjörsexamen	3 311,26 €	-	3 788,13 €
Examen på institutnivå	2 892,79 €	-	3 316,77 €
Annan examen	2 755,07 €	-	3 158,86 €

2. Månadslönen för en annan än i 1 punkten avsedd heltidsanställd lä- rare bestäms enligt följande lönegrupper:

Lön från och med 1.8.2020:

Högre högskoleexamen	2 757,60 €	-	3 231,73 €
Lägre högskoleexamen, yrkes- högskoleexamen, ingenjörsexamen	2 623,20 €	-	2 997,88 €
Examen på institutnivå	2 200,63 €	-	2 504,89 €
Annan examen	2 097,13 €	-	2 385,64 €

Lön från och med 1.6.2020:

Högre högskoleexamen	2 787,93 €	-	3 267,28 €
Lägre högskoleexamen, yrkes- högskoleexamen, ingenjörsexamen	2 652,06 €	-	3 030,86 €
Examen på institutnivå	2 224,84 €	-	2 532,44 €
Annan examen	2 120,20 €	-	2 411,88 €

3. Om läraren har genomgått lärarutbildning höjs de övre och nedre gränserna för lönegrupperingen med tio procent.

4. När en heltidsanställd lärares lön fastställs i början av anställnings- förhållandet och när anställningsförhållandet fortsätter ska kravnivån och ansvarsnivån beträffande hans eller hennes uppgifter beaktas. Dessutom ska den biträdande rektorns kompetens och förmåga att

▇▇▇▇▇ av sina arbetsuppgifter och ökningen av dessa egenskaper under anställningsförhållandt beaktas.

Protokollsanteckning:

När lönen fastställs följs avtalsparternas gemensamma prome- moria av den 18 september 2008.

5. Om en heltidsanställd lärare uppnår den behörighet som en lö- negrupp kräver justeras hans eller hennes lön från och med början av följande månad minst till den nya lönegruppens nedre gräns, dock med beaktande av de grunder för fastställande av lön som nämns ovan i punkt 4.

Protokollsanteckning:

4 § 4 och 5 punkten tillämpas på anställningsförhållanden som inletts den 1 februari 1994 och därefter samt på anställningsför- hållanden som inletts före ifrågavarande tidpunkt om löne- grunderna ändras enligt 4 eller 5 punkten (bl.a. lärarutbildning).

8 § Lönen för en deltidsanställd lärare (arbetstidsändring 1.8.2020)

1. Månadslönen för en deltidsanställd lärare, vars ordinarie arbetstid per vecka enligt arbetsavtalet är mindre än 37 timmar 50 minuter per vecka, men dock i genomsnitt minst 16 timmar per vecka, är lägre än lönen för en heltidsanställd i motsvarande grad som arbets- tiden per vecka är kortare jämfört med arbetstiden per vecka för en heltidsanställd (37 h 50 min).

2. Man kan även avtala lokalt om att ordna den ordinarie arbetstiden för en deltidsanställd lärare så att den under högst ett år jämnas ut till det avtalade timantalet.

3. Om arbetstiden för en deltidsanställd lärare inte har fastställts i ar- betsavtalet som ett fast timantal per vecka, används lönebetalnings- månaden som utjämningsperiod för arbetstiden och lön betalas varje månad på basis av den veckoarbetstid som fås på detta sätt. Lokala av- tal om längre utjämningsperioder kan ingås.

4. Om man inte känner till arbetstiden per vecka för en i 2 punkten av- sedd lärare under en ▇▇▇▇▇▇▇ frånvaro, betalas läraren en lön som be- stäms på basis av den genomsnittliga arbetstiden under föregående kvartal.

5. Arbetstiden per vecka för en deltidsanställd lärare som tjänstgjort sedan den 30 april 1991 ska omfatta annan arbetstid än undervisnings- timmar enligt följande:

Antal undervisningstimmar ▇▇▇▇▇ arbetstid per vecka timmar/vecka

16 - 18 1,5

19 - 25 2,5

26 - 32 3

33 - 35 4

9 § Erfarenhetstillägg

1. Tjänsteår 5 år 10 år 15 år 20 år Procent 5 % 5 % 5 % 5 %

2. Erfarenhetstillägg beräknas enligt det sammanlagda beloppet av månadslönen och de föregående erfarenhetstilläggen.

3. Som tjänstetid som berättigar till erfarenhetstillägg räknas tjänstetid som rektor eller lärare i huvudsyssla vid läroanstalten.

4. Som tjänstetid som berättigar till erfarenhetstillägg kan räknas en tjänst i huvudsyssla inom ett praktiskt område som motsvarar under- visningsområdet och som företagare.

5. När den tjänstetid som berättigar till erfarenhetstillägg uppfylls ju- steras lönen med den procent erfarenhetstillägget innebär från och med början av följande månad efter uppfyllandet av erfarenhets- tillägget.

6. I fråga om anställningsförhållanden som inletts före 1.9.2008 till- lämpas inte den gräns på fem år som avses i 8 § 4 mom. i det tidigare avtalet om undervisningspersonalens arbetstid och lön när semester- rätten beräknas. Som tjänstgöring som berättigar till semester kan då räknas tjänstgöring i huvudsyssla inom ett praktiskt område som mot- svarar undervisningsområdet eller tjänstgöring hos en annan arbetsgi- vare som är till väsentlig nytta i arbetsuppgifterna.

Arbetstagaren ska lägga fram en godkänd redogörelse över sin arbets- livserfarenhet innan den beaktas i intjänandet av semester.

Efter att ha fått ovan nämnda utredning bestämmer arbetsgivaren huruvida arbetslivserfarenheten räknas till godo när den tjänstgörings- tid som berättigar till semester och erfarenhetstillägg beräknas.

Den del av en tidigare arbetslivserfarenhet som överstiger fem år räk- nas till godo först från och med början av semesterkvalifikationsåret 1.4.2013–31.3.2014 i de fall då den ovan avsedda erfarenheten inte ti- digare har räknats in i tjänstgöringstiden.

10 § Avdelningschefens lön

Till en avdelningschef betalas ett månatligt arvode på 34,99 € (1.8.2020) och 35,37 € (1.6.2021).

11 § Individuella tillägg för lärare

En lärare kan betalas ett individuellt tillägg på grund av personligt ar- betsresultat och/eller yrkeskunnighet med beaktande av bl.a. lärarens mångkunnighet/användbarhet, förmåga att fatta beslut på eget ini- tiativ, utvecklingsvillighet och arbetsmoral. Om andra gemensamt an- tagna resultatindikatorer tillämpas vid vuxenutbildningscentret, som t.ex. myndighetsrespons om sysselsättning, kan även dessa användas.

Arbetsgivaren ska tillsammans med förtroendemannen klargöra grun- derna för de individuella tilläggen. Målet är att nå samförstånd om dessa grunder. Cheferna kommer med förslag om utbetalningen av in- dividuella tillägg och förhöjningarna som genomförs på basis av dessa

förslag och de som får förhöjning gås igenom tillsammans med förtro- endemannen. Om samförstånd om grunderna för de individuella till- äggen inte kan nås lokalt kan ärendet hänskjutas till förbunden för av- görande.

Det individuella tillägget är en separat del i eurobelopp av personens månadslön. Det påverkas av allmänna förhöjningar, men beaktas inte i beräkningen av erfarenhetstillägg. Ett individuellt tillägg beviljas tills vidare eller för viss tid och utbetalningen kan upphöra då grunden för tillägget inte längre föreligger.

12 § Tillägg för språkkunskap

Tillägg för språkkunskap (Lag om allmänna språkexamina 964/2004 och förordningen 1163/2004) betalas om läraren, när han sköter sina uppgifter har väsentlig fördel av kunskaper i andra språk än moders- målet. Tillägg för språkkunskap betalas dock inte om uppgiften förut- sätter kunskaper i främmande språk.

Tillägget betalas utgående från språkexamensnivån:

	1.8.2020	1.6.2021
Examensnivå I	19,12 €	19,33 €
Examensnivå II	38,26 €	38,68 €
Examensnivå III	74,49 €	75,31 €

13 § Språktillägg

I tvåspråkiga kommuner kan ett språktillägg betalas till en lärare vars arbetsuppgifter kräver kunskap i båda inhemska språken och som har goda språkkunskaper i det inhemska språk som inte är hans eller hen- nes modersmål. Språktillägget uppgår till 19,12 euro (1.8.2020) och 19,33 euro (1.6.2021) för goda muntliga kunskaper och 24,42 euro (1.8.2020) och 24,69 euro (1.6.2021) per månad för goda muntliga och skriftliga kunskaper.

Om en lärare har utmärkta kunskaper i båda inhemska språken kan ett språktillägg om 38,26 euro (1.8.2020) och 38,68 euro (1.6.2021) be- talas per månad.

Timlärare i bisyssla

14 § Lönen för en timlärare i bisyssla

1. En timlärare i bisyssla är en lärare vars arbetstid i genomsnitt är un- der 16 timmar per vecka

2. Till en timlärare i bisyssla betalas timlön för genomförda undervis- ningstimmar som ska avtalas separat. När timlönen fastställs ska man beakta lärarens utbildning inom branschen, arbetserfarenhet, lärarut- bildning, undervisningsämnet och viktningen mellan undervisning i teori och praktik.

Förtroendeman och arbetarskyddsfulmäktig

16 § Befrielse från ordinarie arbete och ersättning för inkomstbortfall

1. För att sköta förtroendemannauppgifterna ges en förtroendeman be- frielse från arbetet beroende på antalet tjänstemän han eller hon repre- senterar enligt följande:

Representerade	Befrielse timmar/vecka
– 19	2
20 – 99	3
100 – 159	4
160 –	5

2. Till förtroendeman betalas förtroendemannaersättning enligt följande:

Representerade	Arvode 1.8.2020	Arvode 1.6.2021
- 19	65,80 €	66,85 €
20 - 59	82,77 €	84,09 €
60 - 159	96,57 €	98,12 €
160 -	108,24 €	109,97 €

Till arbetarskyddsfullmäktige betalas ersättning enligt följande:

Representerade	Arvode 1.8.2020	Arvode 1.6.2021
10 - 100	35,02 €	35,58 €
101 - 200	45,63 €	46,36 €
201 -	62,61 €	63,61 €

Antalet representerade fastställs årligen.

Om förtroendemannens suppleant, enligt meddelande till arbets- givaren, under huvuddelen av en kalendermånad sköter förtroende- mannauppdraget när förtroendemannen är förhindrad till detta betalas ersättning till suppleanten för månaden i fråga.

Ersättning som motsvarar övertidsersättning enligt 8 § 2 punkten i för- troendemannaavtalet får man genom att dividera månadslönen med 102.

Kapitel 6: Arbetstiden för administrativ personal och stödpersonal

1 § Ordinarie arbetstid (arbetstidsändringarna träder i kraft 1.8.2020)

1. Den ordinarie arbetstiden i kontorsarbete är i genomsnitt högst 7 timmar 21 minuter per dag och högst 36 timmar 15 minuter per vecka.

2. Den ordinarie arbetstiden i annat arbete än kontorsarbete är i ge- nomsnitt 8 timmar i dygnet och högst 38 timmar 15 minuter per vecka.

Protokollsanteckning:

Arbetstiden kan verkställas genom olika arbetstidsarrangemang på samma sätt som systemet med gottgörelse i fritid så att

- antalet arbetstimmar per dag kan variera de olika vecko- dagarna eller

- arbetstiden inom ramen för utjämningsperioden kan arrangeras så att arbetstagaren har möjlighet till en längre sammanhängande ledighet.

3. Arbetsgivaren har möjlighet att låta utföra högst 6 timmar mertidsarbete och högst 6 timmar avlönad utbildning med enkel timlön per år.

Mertidsarbete och utbildning kan inte förläggas till söndagar, söckenhelger eller söckenhelgslördagar.

Mertidsarbete och utbildning kan högst förläggas till två lördagar per år.

Ersättning för mertidsarbete och utbildning betalas som tillägg till månadslönen.

Mertidsarbete och utbildning ska förläggas tidsmässigt så att det inte medför orimliga besvär för enskilda arbetstagare.

Behovet av mertidsarbete och utbildning ska meddelas så tidigt som möjligt och arbetstagare har rätt att avböja dem från fall till fall.

För år 2020 finns enligt anteckning ovan tillgång till 3 timmar mertidsarbete och 3 timmar utbildning.

2 § Arbetstiden för fastighetsskötare

Arbetstiden för fastighetsskötare bestäms enligt 1 § 2 punkten, dock så att man lokalt kan avtala om att ordna arbetstiden med avvikelse från punkt 3 inom ramen för systemet för utjämning av arbetstiden.

3 § Utjämningssystem för arbetstiden

1. Den ordinarie arbetstiden per vecka kan också ordnas så, att den i genomsnitt är den som nämns ovan i punkt 1. För detta ska på förhand uppgöras ett system för utjämning av arbetstiden, under vilken arbets- tiden jämnas ut till nämnda genomsnitt.

2. Den ordinarie arbetstiden får inte under en enda vecka i utjäm- ningsperioden överstiga 48 timmar och arbetstiden ska jämnas ut un- der en period om högst 26 veckor.

Den ordinarie arbetstiden per dygn kan tillfälligt förlängas med högst en timme. En tillfällig förlängning av arbetstiden införs i arbetsskifts- förteckningen när den görs upp.

3. Den ordinarie arbetstiden i uppgifter som avses i 1 § 2 punkten kan också ordnas så att den under terminerna eller arbetsperioderna vid läroanstalten uppgår till i genomsnitt 42 timmar per vecka under förut- sättning att den ordinarie arbetstiden per kalenderår jämnas ut till i medeltal 38 timmar 15 minuter per vecka.

Man ska lokalt avtala om ibruktagandet av ett sådant arbetstidssystem och det kan tas i bruk i anställningar som gäller tillsvidare eller i viss- tidsanställningar på minst 12 kalendermånader.

4 § Arbetsavtal som upphör under en utjämningsperiod

1. När ett arbetsavtal löper ut mitt under en utjämningsperiod vid ett arbetstidsarrangemang som avses i 1 § 1 eller 2 punkten och arbetsti- den inte jämnas ut till i genomsnitt 36 timmar 15 minuter vid kon- torsarbetstid och 38 timmar 15 minuter per vecka i annat arbete än kontorsarbete, betalas för de timmar som överskrider detta timantal

a. enkel lön för ordinarie arbete om

− arbetsgivaren har rätt att avsluta arbetsavtalet av omstän- dighet som beror på arbetstagaren eller

− om arbetstagaren själv säger upp arbetsavtalet

b. med 50 % förhöjd lön om

− arbetstagaren har rätt att häva arbetsavtalet eller om

− arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet av ekonomiska skäl eller produktionsorsaker.

2. För arbete som utförts utöver 8 timmar i dygnet betalas dock med 50 % förhöjd lön i punkt a och b.

3. När arbetsavtalet upphör mitt under en utjämningsperiod och den genomsnittliga veckoarbetstiden för en heltidsanställd i kontorsarbets- tid underskrider 36 timmar 15 minuter och i annat än kontorsarbets- tid 38 timmar 15 minuter i snitt dras de icke utförda arbetstimmarna av från arbetstagarens lön.

5 § Organisering av arbetstid och pauser

1. Arbetsveckan ordnas så att den i genomsnitt är fem dagar.

2. Den ordinarie arbetstiden per dygn ordnas sammanhängande bort- sett från pausen, ifall det inte finns grundad anledning att frångå detta.

3. Pausen kan genom lokalt avtal vara en halv (1/2) - en (1) timme. Om arbetstagaren fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen under

pausen, räknas pausen inte som arbetstid. Arbetstagaren måste då verkligen ha möjlighet att avlägsna sig från arbetsplatsen.

4. Ledighet kan ges vid arbetsveckobrytning på så sätt att den delvis ingår i den första och delvis den andra veckan. Merparten av veckovilan ska dock förläggas till den vecka som veckovilan av- ser.

5. Granskningsperioden för maximal arbetstid enligt arbetstidsla- gen är högst 12 månader. (arbetstidsförändringen träder i kraft 1.1.2021)

6 § Lediga dagar och söckenhelger

1. Jul- och midsommaraftonen är lediga dagar, om inte läroanstaltens verksamhet föranleder annat.

2. När en söckenhelg, första maj eller självständighetsdagen infaller på en annan dag än lördag förkortas den ordinarie arbetstiden under veckan eller utjämningsperioden med det antal timmar som motsvarar en genomsnittlig arbetsdag (arbetstid per vecka enligt kollektivavta- let/5).

7 § Mertids- och övertidsarbete

Mertidsarbete

1. Som mertidsarbete räknas arbete som utförs efter den ordinarie ar- betstiden men inte utöver den längsta i lagen tillåtna ordinarie arbets- tiden. För mertidsarbete, som utförs mellan den i § 1 punkt 1 och 2 nämnda maximala ordinarie arbetstiden och den i lagen nämnda max- imala ordinarie arbetstiden betalas med 50 % förhöjd lön.

2. För mertidsarbete som utförs av deltidsanställd betalas enkel timlön per utförd arbetstimme.

Övertidsarbete

3. Övertid per dygn är arbete som utförs per dygn utöver den lagstad- gade ordinarie maximiarbetstiden och får utföras inom de gränser la- gen tillåter.

För dygnsövertid betalas för de två första timmarna med 50 % förhöjd lön och för de därpå följande timmarna med 100 % förhöjd lön.

Tillämpningsanvisning:

Om det arbete arbetstagaren utför fortgår över dygnsskiftet, rä- knas arbetet, när mertids- och övertidsersättningarna räknas ut som arbete under föregående dygn, tills arbetstagarens ordinarie arbetstid normalt börjar. Dessa timmar beaktas inte vid beräk- ningen av ordinarie arbetstid för det senare dygnet.

4. Med övertidsarbete per vecka avses arbete som inte är övertidsar- bete per dygn och som utförs utöver det lagstadgade maximiantalet timmar per vecka eller under perioden om genomsnittlig veckoarbets- tid tillämpas.

För övertidsarbete per vecka betalas lön förhöjd med 50 procent för de första åtta timmarna och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 procent.

Tillämpningsanvisning:

När tjänstemannen inte på grund av sjukdom, olycksfall, resa på arbetsgivarens anmodan, permittering av ekonomiska skäl och produktionsorsaker eller på grund av deltagande i utbildning ar- rangerad av arbetsgivaren eller avsedd i utbildningsavtalet kun- nat utföra det antal timmar som motsvarar veckoarbetstiden och därför måste komma på arbete på dag som enligt utjämningssy- stemet för arbetstiden är fridag, ersätts det arbete som utförs på fridag som avtalats beträffande veckoövertid.

5. För utförda timmar som inom utjämningssystemet överskrider de i arbetsskiftsförteckningen antecknade timmarna per dygn (dygnsöver- tid) betalas:

− för de två första timmarna med 50 % förhöjd lön och

− för därefter utförda timmar med 100 % förhöjd lön.

För övriga utförda timmar utöver de i arbetsskiftsförteckningen an- tecknade arbetsskiften (veckoövertid) betalas med 50 % förhöjd lön.

Byte mot ledighet

6. Arbetstagaren och arbetsgivaren kan avtala om att byta ut lönen för mer- eller övertidsarbete mot på motsvarande sätt förlängd ledighet.

8 § Ersättning för kvälls- och nattarbete

1. För arbete som utförs mellan klockan 18.00 och 21.00 betalas till tjänstemannen ett särskilt kvällstillägg om 15 % för varje faktisk ar- betstimme. Det räknas ut enligt timlönen i detta avtals § 13.

2. För arbete som utförs mellan klockan 21.00 och 06.00 betalas till tjänstemannen ett särskilt nattillägg om 30 % för varje faktisk arbets- timme. Det räknas ut enligt timlönen i detta avtals § 13. Om arbets- skiftet fortsätter efter kl. 6.00 betalas nattillägg dock till och med slu- tet av nattskiftet.

3. Ersättningen ska betalas i pengar.

9 § Lördagsarbete

1. För lördagsarbete betalas, utöver övrig lön för den tiden, med 25 % förhöjd grundtimlön för arbete mellan 06.00 och 20.00. Lördagsför- höjning betalas inte för den tid som arbetstagaren är berättigad till söndagsersättning.

2. Ersättningen ska betalas i pengar.

10 § Söndagsarbete

1. För söndagsarbete, varmed avses arbete utfört på söndag, annan kyrklig högtidsdag, första maj och självständighetsdagen, betalas, utö- ver annan lön för den tiden, som söndagsförhöjning enkel grundlön.

Söndagsersättning betalas också de dagar som föregår nämnda dagar mellan klockan 20.00 och 24.00 samt för arbete på påsklördagen, mid- sommaraftonen och julaftonen.

2. Ersättningen ska betalas i pengar.

3. Övriga bestämmelser om arbete på söndag ingår i arbetstidslagen.

11 § Utryckningspenning

Som ersättning för olägenhet på grund av kallelse och anländande till utryckningsbetonat arbetet betalas arbetstagaren en utrycknings- penning som är 11,52 euro (1.8.2020) och 11,65 euro (1.6.2021).

Utryckningspenning betalas till en arbetstagare som arbetsgivaren kal- lar till arbete under arbetstagarens fritid utan att han beordrats vara i beredskap eller att han på förhand har informerats om sådant arbete.

12 § Beredskap

1. För annan beredskap än utifrån bostaden betalas en timersättning, som enligt beredskapen och den förpliktelse den innebär är 15 - 30 % av den enkla timlönen.

2. Ifall arbetstagaren enligt sitt avtal är skyldig att vistas i sin bostad, därifrån man vid behov kan kalla honom till arbete, betalas ersättning som är 50 % av den enkla timlönen.

13 § Timlönedivisor

När arbetstidsersättningen per timme beräknas fås den enkla timlönen genom att dividera månadslönen med 153 i kontorsarbete och 163 i annat arbete än kontorsarbete.

Kapitel 7: Avtal om löner för administrativ personal och stödpersonal

1 § Allmänna lönebestämmelser

Fastställande av lön

1. Arbetstagarens lön fastställs som månadslön på basis av uppgifter- nas svårighetsgrad och personliga faktorer så som avtalas i detta kapitel.

2. Lönen, som grundar sig på den svårighetsgrad till vilken arbetstaga- rens uppgifter räknas och eventuell erfarenhet som ska beaktas, ska fastställas vid anställningens början.

Lön till person i läroavtalsutbildning

3. Lönen till en person i läroavtalsutbildning bestäms dock i enlighet med svårighetsgrupperingen på basis av arbetets svårighetsgrad dock med beaktande av den kompetens personen i läroavtalsutbildning har och behovet av ledning samt uppgiftens innehåll och ansvar.

Lön till praktikant och skolelev

4. Annat kan avtalas om kollektivavtalets bestämmelser om ekono- miska förmåner, om man ingår ett arbetsavtal med praktikanten för den obligatoriska praktik som ingår i examen.

5. Lönebestämmelserna tillämpas på en som gör arbetspraktik som in- går i studier så att minimilönen är 75 procent av den lägsta lönen i kravnivågruppen i fråga.

6. Till praktikant som inte har yrkeskunskap eller behörighet för bran- schen betalas minst 80 % av det lägsta lönebeloppet i svårighetsgrup- pen i fråga, dock högst under 2 månader.

7. Lönen för en elev i grundskola, gymnasium eller yrkesriktad läro- anstalt, då eleven saknar yrkeskunskap eller behörighet inom bran- schenb, är under semestertiden (1.6 –15.8) minst 65 procent av den lägsta lönen i kravnivågruppen i fråga. Denna lön kan utbetalas i högst 2,5 månader på samma arbetstagare.

2 § Lön som grundar sig på uppgiftens kravnivå och uppgiftsrelaterad lönedel

Lön baserad på uppgiftens svårighetsgrad

1. Lön som grundar sig på uppgiftens kravnivå bestäms enligt kravni- vågrupperingen i 14 § i detta kapitel på basis av den avtalade lönen för respektive kravnivågrupp (13 §) och en eventuell uppgiftsrelaterad lönedel.

Uppgiftsbunden lönedel

2. Den uppgiftsrelaterade lönedelen betalas ut på basis av den inbör- des kravnivån för tjänster i samma kravnivågrupp, uppgifternas mångsidighet och det särskilda kunnande de förutsätter samt eventu- ella deluppgifter som hör till högre kravnivågrupper.

3. En uppgiftsrelaterad lönedel som betalas ut på ovan nämnda grun- der fastställs i procent beräknat på svårighetsgruppens lönebelopp.

Fastställande av svårighetsgrupp och uppgiftsrelaterad lönedel

4. Svårighetsgruppen för arbetstagarens uppgifter och grunder för en eventuell uppgiftsrelaterad lönedel reds ut på initiativ av arbetsgivaren och förtroendemannen som representerar de anställda, eller när förtro- endeman inte valts, en representant för personalen.

Omprövning av svårighetsgruppen

5. När svårighetsgraden för uppgifterna ändras och när svårighets- gruppen ändras, omprövas svårighetsgruppen och den uppgiftsrelate- rade lönedelen. I vilket fall som helst företas ovan nämnda bedömning

regelbundet, dock minst en gång om året. När kravnivån för uppgif- terna stiger sänks dock inte den individuella lönen.

6. Ett förslag om att justera kravnivågruppen för arbetstagarens upp- gifter och den uppgiftsrelaterade lönedelen kan läggas fram av chefen, arbetstagaren eller på arbetstagarens begäran av förtroendemannen som representerar honom eller henne.

3 § Ändring av uppgifternas svårighetsgrad

När arbetstagarens uppgifter ändras till sin svårighetsgrad justeras svå- righetsgruppen. Initiativet till justering av grupperingen kan tas av tjänstemannen själv, den förtroendeman som representerar honom el- ler tjänstemannens förman.

4 § Erfarenhetstillägg

Erfarenhetstilläggets storlek

1. Till arbetstagaren betalas erfarenhetstillägg som räknas ut på svå- righetsgruppens lönebelopp ökat med en eventuell uppgiftsrelaterad lönedel. Erfarenhetstillägget bestäms enligt nedan:

erfarenhet erfarenhetstillägg 2 år 4 %

5 år 8 %

8 år 12 %

11 år 16 % (erfarenhetstillägget är högst 16 %)

Tid som berättigar till erfarenhetstillägg

2. Som tid berättigande till erfarenhetstillägg anses den totala tiden man är anställd hos samma arbetsgivare i samma uppgifter (t.ex. eko- nomisk administration, kosthåll, fastighetsvård). Ifall arbetsuppgifter- nas svårighet väsentligt förändras (mer än en svårighetsnivå inom samma uppgiftsområde) eller arbetstagaren flyttar från ett

uppgiftsområde till ett annat (t.ex. från fastighetsvård till ekonomisk administration eller motsv.) kan den tidigare erfarenheten omvärderas.

Anställningstid hos en annan arbetsgivare beaktas förutsatt att det är fråga om en erfarenhet som är till väsentlig nytta i arbetsuppgifterna.

Frånvarotid, för vilken arbetstagaren fått lön eller dag-, moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen god- känns också som tid berättigande till erfarenhetstillägg.

Högst 30 kalenderdagar studieledighet enligt lagen om studieledighet godkänns under kvalifikationsåret som tid berättigande till erfaren- hetstillägg.

5 § Individuell lönedel

1. Arbetsgivaren ska årligen förhandla med personalrepresentanterna om principerna för användningen av en individuell lönedel. I förhand- lingarna ska man också granska hur lönedelen genomförs.

Protokollsanteckning:

Det rekommenderas att förhandlingarna hålls i samband med uppgörande av budgeten.

2. Till en arbetstagare kan en individuell lönedel betalas som i första hand grundar sig på arbetstagarens individuella kompetens och arbets- resultat. Arbetsgivaren bestämmer om betalningen av den individuella lönedelen. Ingen nedre eller övre gräns har fastställts för lönedelen.

3. En individuell lönedel beviljas tills vidare eller för viss tid, dock högst för den tid som arbetstagaren utför samma uppgifter hos samma arbetsgivare.

4. Om uppgifternas kravnivå förändras bedöms lönedelen på nytt. I övrigt förblir en individuell lönedel som beviljats tills vidare oföränd- rad så länge grunderna för beviljandet kvarstår.

6 § Utbildningstillägg

För utbildning som räknas som en extra fördel för utförandet av upp- gifterna betalas ett utbildningstillägg. Tillägget uppgår till högst 15 procent av den lägsta lönen i kravnivågruppen. Om uppgifternas krav- nivå förändras bedöms tillägget på nytt. Utbildningstillägg betalas i första hand för yrkesexamen som hänför sig till uppgifterna eller vida- reutbildning, om vilken man har avtalat med arbetsgivaren. Vilken in- verkan en examen eller utbildning har på arbetstagarens lön ska avta- las innan utbildningen påbörjas.

7 § Miljötillägg

om ett särskilt tillägg som grundar sig på uppgiften kan ett timbaserat tillägg betalas för synnerligen tungt eller smutsigt arbete eller ett ar- bete som utförs under svåra förhållanden. Tillägget uppgår till högst 35 procent av arbetstagarens timlön. När de uppgifter som tillägget grundar sig på återkommer regelbundet kan man avtala om att tilläg- get betalas i form av ett fast belopp per månad-

8 § Vikariat och extra uppgifter

1. Till en vikarie för en högre avlönad befattning betalas skillnaden mellan lönerna under vikariatet.

2. När vikariatet beror på semester betalas dock ingen ersättning.

3. Om man med arbetstagaren kommer överens om någon annan extra uppgift utöver hans arbetsavtal avtalar man samtidigt om tilläggser- sättningen.

Tillämpningsanvisning:

De tilläggsuppgifter som avses i denna avtalspunkt är huvud- sakligen tidsbundna till sin natur eller hör inte regelbundet till tjänstemannens ordinarie arbetsuppgifter. En förutsättning är att tilläggsuppgifterna inte har beaktats i bedömningen av uppgiftens kravnivå.

Uppgifter som avses i denna punkt kan till exempel vara att sköta tilläggsuppgifter vid sidan av det egna arbetet, orientera nya arbetstagare i arbetet, handleda de som deltar i läroavtals- utbildning för att lära sig i arbetet, utbildning för fristående ex- amen eller praktik från olika läroanstalter samt alkoholservering eller catering.

9 § Språktillägg

1. I tvåspråkiga kommuner kan ett språktillägg betalas till en arbetsta- gare vars arbetsuppgifter kräver kunskap i båda inhemska språken och som har goda språkkunskaper i det inhemska språk som inte är hans eller hennes modersmål.

19,12 euro (1.8.2020) och 19,33 euro (1.6.2021)

per månad för goda muntliga kunskaper och

24,42 euro (1.8.2020) och 24,69 euro (1.6.2021)

per månad för goda muntliga och skriftliga kunskaper.

2. Om en arbetstagare har utmärkta kunskaper i båda inhemska språ- ken kan ett språktillägg om 38,26 (1.8.2020) och 38,68 euro (1.6.2021) betalas ut.

10 § Tillägg för språkkunskap

1. Ett tillägg för språkkunskaper (lagen (964/2004) och förordningen (1163/2004) om allmänna språkexamina) betalas om det för utförandet av uppgifterna som ankommer på arbetstagaren är en stor fördel att kunna ett annat språk än modersmålet. Tillägg för språkkunskaper be- talas dock inte om uppgiften uttryckligen förutsätter kunskaper i främmande språk.

2. Tillägget betalas på basis av språkexamensnivå

	1.8.2020	1.6.2021
Examensnivå I	19,12 €	19,33 €
Examensnivå II	38,26 €	38,68 €
Examensnivå III	74,49 €	75,31 €

11 § Förtroendemannaersättning

1. Till förtroendeman betalas förtroendemannaersättning enligt föl- jande:

Representerade	Arvode 1.8.2020	Arvode 1.6.2021
- 19	65,80 €	66,85 €
20 - 59	82,77 €	84,09 €
60 - 159	96,57 €	98,12 €
160 -	108,24 €	109,97 €

Antalet arbetstagare som företräds fastställs per läsår.

2. Om förtroendemannens suppleant, enligt meddelande till

arbetsgivaren, under huvuddelen av en kalendermånad sköter förtro- endemannauppdraget när förtroendemannen är förhindrad till detta be- talas ersättning till suppleanten för månaden i fråga.

12 § Arvode för arbetarskyddsfullmäktig

Till arbetarskyddsfullmäktig betalas arvode enligt följande:

Representerade	Arvode 1.8.2020	Arvode 1.6.2021
10 - 100	35,02 €	35,58 €
101 - 200	45,63 €	46,36 €
201 -	62,61 €	63,61 €

För arbete som utförts utanför arbetarskyddsfullmäktigens arbetstid (t.ex. möten och inspektioner) betalas lön för ordinarie arbetstid.

13 § De lägsta lönerna för kravnivågrupperna, euro/mån.

Löner från och med 1.8.2020:

Kravnivågrupp	1	2	3	4	5	6
	1 627,97	1 754,17	1 882,43	2 027,25	2 191,72	2 367,56

Löner från och med 1.6.2021:

Kravnivågrupp	1	2	3	4	5	6
	1 645,88	1 773,47	1 903,14	2 049,55	2 215,83	2 393,60

14 § Kravnivågruppering i lönesystemet för administrativ personal och stödpersonal

Kravnivågrupp	Allmän beskrivning	Självständighet – omdöme – ansvar	Utbildning – erfarenhet
Kravnivågrupp 1	Biträdande upp- gift. Uppgifterna är återkommande och likartade.	Uppgifterna utförs enligt ▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇- anvisningar och ru- tiner.	Behövliga kunskaper och färdigheter uppnås genom arbetshandled- ning eller arbets- platspraktik.
	Tillämpningsanvisning: Arbetstagaren har alltid en närmaste chef eller annan avtalad ansvarig person som vid behov ger de- taljerade anvisningar och övervakar arbetsprestationen eller slut- resultatet.
Kravnivågrupp 2	Uppgift som för- utsätter yrkeskun- skap. Uppgifterna utförs på basis av erfarenhet.	Uppgifterna utförs med tillämpning av allmänna direktiv.	Behövliga kunskaper och färdigheter förvär- vas genom arbetserfa- renhet eller yrkesut- bildning.
	Tillämpningsanvisning: Arbetstagaren arbetar enligt givna all- männa anvisningar. Arbetstagaren kan sin arbetsuppgift och kan arbeta ganska självständigt. Den närmaste chefen eller en annan ansvarig person ser till att arbetstagaren får tillräckliga anvis- ningar för sitt dagliga arbete och avgör tillvägagångssättet i för- ändrade eller avvikande förhållanden. Chefen eller en annan

	ansvarig person finns inte nödvändigtvis i samma enhet eller arbetar under samma arbetsskift.
Kravnivågrupp 3	Uppgifterna förut- sätter krävande yrkeskunskap. Uppgifterna krä- ver val av tillvä- gagångssätt.	Uppgifterna utförs i huvudsak självstän- digt med tillämp- ning av allmänna direktiv.	Behövliga kunskaper och färdigheter förvär- vas genom yrkesut- bildning eller omfat- tande arbetserfarenhet.
	Tillämpningsanvisning: Arbetstagaren har ansvar för slutresul- tatet eller helheten av uppgiften eller arbetet. Arbetets slutresul- tat har definierats, men sättet att utföra arbetet kan variera. Ar- betstagaren kan själv fatta beslut om i t.ex. hur och i vilken ord- ning arbetsuppgifterna utförs och utförandet grundar sig på ar- betstagarens yrkeskunskap. Arbetstagaren upptäcker själv even- tuella problem och kan lösa dem.
Kravnivågrupp 4	Utförande av del- funktion eller uppgifter med an- knytning till anli- tande av sakkun- skap: Uppgiften förutsätter också nya lösningsmo- deller.	Uppgifterna utförs självständigt. An- svaret grundar sig på självständiga lösningar och det kan inbegripa eko- nomiskt ansvar och chefsansvar.	Behövliga kunskaper och färdigheter förvär- vas genom utbildning på institut- eller hög- skolenivå eller genom arbetserfarenhet.
	Tillämpningsanvisning: Med utförande av delfunktion avses t.ex. i fråga om ekonomiförvaltning löneförvaltning eller bokfö- ring, i fråga om köksfunktioner närmast husmorsuppgifter, i fråga om fastigheter ansvar för fastighetsskötsel och underhåll på en praktisk nivå. Chefsansvar är i det närmaste användning av den praktiska ar- betsledningsrätten, dvs. bestämma vad som ska göras och vem som gör det. Med ekonomiskt ansvar avses t.ex. att arbetstaga- ren ansvarar för upphandling och de kostnader detta medför inom ramen för budgeten. Det ekonomiska ansvaret omfattar även rapporteringsskyldighet.

Kravnivågrupp 5	Uppgifter i an- slutning till sköt- sel, planering och utveckling av del- funktion eller uppgifter som för- utsätter teoretiska kunskaper i an- slutning till sak- kunskap. Uppgif- terna förutsätter även planering och utveckling av nya lösningar.	Uppgifterna utförs självständigt. An- svaret grundar sig på självständiga lösningar och inbe- griper ekonomiskt ansvar och persona- lansvar.	Behövliga kunskaper och färdigheter förvär- vas genom högskole- utbildning eller annan lämplig utbildning el- ler omfattande arbets- erfarenhet.
	Tillämpningsanvisning: I uppgifter inom denna kravnivågrupp tillämpar personen inte enbart kunskap utan kan skapa ny kun- skap och utveckla befintlig sådan. Uppgiften kan omfatta perso- nalansvar, t.ex. att personen i fråga deltar i anställningsproces- sen, men den slutliga beslutanderätten om rekryteringen kan ligga någon annanstans.
Kravnivågrupp 6	Uppgifter inom ledning eller ut- veckling av funkt- ion eller delfunkt- ion eller uppgifter som förutsätter djupgående teore- tiska kunskaper i anslutning till sakkunskap. Upp- gifterna består av planering, ut- veckling och utfö- rande av lösningar som förutsätter både teoretiskt och praktiskt kun- nande.	Uppgifterna utförs självständigt. An- svaret grundar sig på självständiga lösningar och inbe- griper ekonomiskt ansvar, personal- eller expertansvar.	Kunskaper och färdig- heter som behövs fås i första hand genom ut- bildning på högskole- nivå eller annan lämp- lig utbildning och en gedigen arbetserfaren- het.

Kapitel 8: Avtal om lokala avtal

1 § Lokal tillämpning av kollektivavtalet

Denna paragraf tillämpas på de bestämmelser, där kollektivavtalet tillåter lokala avtal inom de gränser som definierats i kollektivavta- let.

Avtalsparter i lokala avtal är arbetsgivare som är bunden av kol- lektivavtalet eller dennes företrädare och förtroendemannen eller en enskild arbetstagare, om inte annat konstaterats i bestämmelsen i fråga i kollektivavtalet.

2 § Avtal om avvikande från bestämmelserna i kollektivavtalet

Lokalt avtal kan ingås inom gränserna för lagstiftningen. Parterna kan avtala om att avvika från bestämmelserna i kollektivavtalet ifall grundad anledning förutsätter detta. Genom ett lokalt avtal kan man dock inte åsidosätta hela kollektivavtalet eller överskrida den genomsnittliga maximigränsen för ordinarie arbetstid eller undervisningsskyldighet eller frångå bestämmelserna i kollektivav- talet om minimigrundlön, semesterns längd, sjukdom och moder- skapsledighetsförmåner.

Avtalsparter är arbetsgivare som är bunden av kollektivavtalet el- ler dennes företrädare samt förtroendemannen eller en registrerad lokal arbetstagarförening som underlyder avtalsorganisationerna.

Avtalsparterna konstateras innan förhandlingarna inleds.

3 § Avtalets form och innehåll

Ett lokalt avtal ingås skriftligt.

Av avtalet ska framgå åtminstone följande:

-avtalets syfte

-avtalsparterna

-den bestämmelse i kollektivavtalet som avtalet gäller

-grunderna för att avvika från bestämmelsen

-avtalets detaljerade innehåll

-avtalets giltighet och uppsägningsvillkor

-datum och underskrifter

4 § Giltighetstid och upphörande för det lokala avtalet

Avtalet kan ingås för viss tid eller gälla tills vidare. Ett överlev- nadsavtal enligt 6 § i det här avtalet kan ingås för en tid på högst två år.

Ifall man inte avtalat annat om uppsägningen av ett tillsvidare gäl- lande avtal kan det sägas upp med iakttagande av tre månaders uppsägningstid.

Sedan ett visstidsavtal i enlighet med det här avtalet varit i kraft ett år kan det sägas upp som ett tillsvidareavtal. Innan avtalet sägs upp ska parterna granska förutsättningarna för att avtalet kan fortsätta och eventuella behov av ändring.

Sedan ett lokalt avtal har upphört att vara i kraft tillämpas gällande bestämmelser i det allmänna kollektivavtalet.

De förmåner som minskats genom överlevnadsavtalet återgår då överlevnadsavtalet upphör till den nivå som föregick avtalet med beaktande av eventuella ändringar i kollektivavtalet under över- levnadsavtalets giltighetstid.

5 § Det lokala avtalets rättsverkningar och delgivning

Ett lokalt avtal har samma rättsverkan som kollektivavtalet.

Det lokala avtal som avses i 2 och 6 § i det här avtalet ska delges kollektivavtalets avtalsorganisationer.

6 § Överlevnadsavtal

Man kan lokalt avtala om att avvika från minimivillkoren för löne- och andra ekonomiska fördelar på sätt som avtalats i denna para- graf.

Avtalsparter är av kollektivavtalet bunden arbetsgivare eller hans företrädare samt förtroendemannen eller den registrerade lokala arbetstagarförening som underlyder avtalsorganisationerna och som berörs av frågan.

Förutsättningen för att avtal ska kunna ingås är att arbetsgivaren hamnar i sådana ekonomiska trångmål som kan leda till minskad användning av arbetskraft.

Överlevnadsavtalet kan ingås endast av ytterst vägande ekono- miska skäl i situationer där det tillfälligt är nödvändigt för att trygga arbetsgivarens verksamhetsförutsättningar och arbetsplat- ser.

Grunden för ingående av ett överlevnadsavtal samt behovet och omfattningen av åtgärderna måste enhälligt konstateras av för- handlingsparterna, liksom den uppskattade effekten av åtgärderna och andra åtgärder som vidtas på arbetsplatsen för att balansera ekonomin och ta sig igenom krisen. De åtgärder som ingår i över- levnadsavtalet ska vara skäliga så att målen kan nås.

Då man förhandlar om ett avtal som avses i denna paragraf följer arbetsgivaren samarbetslagen i fråga om information som behövs för förhandlingarna. Vid behov kan parterna anlita experter. Per- sonalrepresentanterna ska ges aktuella uppgifter om läroanstaltens ekonomiska situation, t.ex. bokslut och budget och i tillräcklig ut- sträckning övriga dokument som beskriver arbetsgivarens ekono- miska situation.

7 § Tolkning av avtalet och meningsskiljaktigheter

Meningsskiljaktigheter om tolkningen av detta avtal och de lokala avtal som grundar sig på det avgörs såsom meningsskiljaktigheter om kollektivavtalet.

8 § Giltighetstid

Avtalet är i kraft samma tid som det kollektivavtal utgående från vilket det är uppgjort.

Lokala avtal som ingåtts under detta avtals giltighetstid gäller dock i enlighet med vad man avtalat om deras giltighetstid.

Kapitel 9: Avtal om byte av semesterpremie mot ledighet

1 § Allmänt

Om utbyte av semesterpremien mot ledig tid avtalas lokalt.

När ett avtal ingås iakttas 2 - 5 §, 7 och 8 § i avtalet om lokala avtal.

2 § Plan för ledigheten

Arbetstagaren och arbetsgivaren gör tillsammans upp en skriftlig plan för utbyte av semesterpremien mot ledig tid.

3 § Hur ledigheten ges

Den lediga tiden ska ges senast före utgången av mars följande år ifall man inte avtalar annorlunda eller ledigheten sammanslås som en del av den sparade ledigheten enligt semesterlagen.

Arbetstagaren ges ledighet i fem av läroanstaltens arbetsdagar per vecka så att ledigheten inte omfattar färre undervisnings- eller arbetstimmar än genomsnittet.

4 § Insjuknande under ledigheten

När tjänstemannen insjuknar under sin lediga tid avbryts ledigheten så att den från och med följande dag är sjukfrånvaro. Den ledighet som inte hållits skjuts fram till en senare tidpunkt som man avtalar om. Om sjuk- frånvaron upphör innan den avtalade ledigheten slutar, fortsätter ledig- heten som avtalat.

Tillämpningsanvisning:

Arbetsgivaren ska omedelbart meddelas om insjuknandet (jfr meddelande om insjuknande enligt semesterlagen), om det inte föreligger vägande hinder för att anmälningsskyldigheten kan uppfyllas. Intyg över arbetsoförmågan uppvisas för arbetsgiva- ren i enlighet med praxis på arbetsplatsen.

5 § Moderskaps- eller faderskapsledighet under ledigheten

Om arbetstagarens rätt till moderskaps- eller faderskapsledighet börjar under den avtalade semesterpremieledigheten, ändras den till moder- skaps- eller faderskapsledighet.

6 § Anställningsförmåner

Under den lediga tiden intjänas semester, årsbundna tillägg, erfarenhets- tillägg och motsvarande förmåner på samma sätt som under semester- dagarna.

7 § Lön

Arbetstagarens lön under den lediga tiden är lika stor som om han hade varit i arbete.

8 § Ledighet som inte tagits ut

När anställningen upphör betalas den flyttade, men inte betalda se- mesterpremien eller den semesterpremie som motsvarar den outtagna avlönade ledigheten.

9 § Annullering av avtalet

Om arbetsgivaren under avtalsperioden efter att ha ingått avtal om att byta ut semesterpremien mot ledig tid permitterar, säger upp eller över- för en arbetstagare till deltidsarbete av ekonomiska eller produktionsor- saker återgår avtalet om utbyte av semesterpremien mot ledig tid.

10 § Visstidsarbetsavtal

Avtal om utbyte av semesterpremien mot ledig tid ska inte ingås för en arbetstagare med ett arbetsavtal för viss tid som man vet att upphör un- der avtalsperioden.

11 § Inverkan på pensionens belopp

Ifall utbyte av semesterpremien mot ledig tid kan inverka på storleken av arbetstagarens nära förestående pension borde en sådan arbetstagare lämnas utanför avtalet om utbyte mot ledig tid.

12 § Ledighetens längd

Längden på ledigheten bestäms så att varje arbetsdag som byts mot le- dighet minskar semesterpremien med 4,0 % beräknad på månadslönen.

Kapitel 10: Förtroendemannaavtal

Inledning

Förtroendemannasystemet är en del av kollektivavtalssystemet, och avsikten med det är att främja verkställandet och tillämpningen av de avtal parterna slutit. Avsikten med avtalet är att meningsskiljaktighet- er mellan arbetsgivaren och arbetstagaren beroende på tolkningen och tillämpningen av avtalen, ska kunna avgöras på ett snabbt och ända- målsenligt sätt. Viktigt är även att arbetstagaren och arbetsgivaren be- handlar frågor som hänför sig till anställningsförhållandena samt att arbetsfreden upprätthålls och främjas på det sätt kollektivavtalssyste- met förutsätter.

Ett lokalt förhandlingsförfarande som ordnas och sköts på ett ända- målsenligt sätt minskar lokala friktionsfaktorer och kan därmed vä- sentligt bidra till att arbetsgivarens mål nås och att arbetstagarnas sä- kerhet och trivsel ökar. Lokalt förhandlingsförfarande kan bli en nyt- tig, ömsesidigt fungerande informationskanal i personalfrågor och sålunda en del av företagets informations- och deltagarsystem.

1 § Avtalets tillämpningsområde

Detta avtal gäller Bildningsarbetsgivarna rf:s medlemmar och hos dem anställda arbetstagare som är medlemmar i det arbetstagarförbund som undertecknat detta avtal.

2 § Förtroendemannasystemet

Förtroendeman

1. Med förtroendeman avses i detta avtal den förtroendeman och vice förtroendeman som valts av de i varje undertecknarorganisation orga- niserade arbetstagare och som utnämnts av undertecknar- organisationen.

2. Varje läroanstalt har rätt att välja en i punkt 1 avsedd förtroende- man.

Huvudförtroendeman

3. Huvudförtroendeman kan väljas när man i läroanstalten har kommit överens om en förtroendemannaorganisation till vilken hör flera för- troendemän per region, verksamhetsställe eller avdelning.

Vice förtroendeman

4. För förtroendemannen kan väljas en vice förtroendeman, som när förtroendemannen är förhindrad i stället för honom sköter förtroende- mannauppgifterna, och som under denna tid har förtroendemans rät- tigheter och skyldigheter.

Valbarhet

5. Förtroendemannen ska vara anställd vid berörda läroanstalt som omfattas av kollektivavtalet och vara medlem i en arbetstagarorgani- sation som är bunden av detta kollektivavtal, samt vara insatt i förhål- landena på arbetsplatsen.

6. Parterna i kollektivavtalet kan avtala om att avvika från det ovan nämnda enligt följande:

Tillämpningsanvisning 1:

Om samma arbetsgivare i sin tjänst har arbetstagare som omfat- tas av flera kollektivavtal, men som hör till samma organisat- ion, kan man avtala om att välja en gemensam förtroendeman för de olika kollektivavtalsbranscherna. Förtroendemannen ska arbeta inom en av de gemensamma kollektivavtalsbranscherna.

Tillämpningsanvisning 2:

Om arbetsgivare som bedriver samma verksamhet hör till samma sammanslutning och omfattas av samma kollektivavtal, kan man avtala om att en gemensam förtroendeman väljs.

3 § Val av förtroendemän och deras antal

Val

1. Val av förtroendeman kan förrättas på arbetsplatsen och alla organi- serade arbetstagare ska beredas tillfälle att delta. ▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇ och för- rättande av valet får dock inte störa arbetet. Överenskommelse om platsen och tiden för valet ska träffas med arbetsgivaren minst 14 dygn innan valet förrättas. Valförrättningen sköts av undertecknaror- ganisationen, i första hand dock av förtroendemannen, eller, om för- troendemannen har förhinder, av en eventuell vice förtroendeman. Ti- den som åtgår till valförrättningen räknas för förtroendemannen eller vice förtroendemannen som tid använd för förtroendemannauppgifter.

2. Förtroendemannen för läroanstalten väljs av de i läroanstalten an- ställda organiserade arbetstagare, som hör till den undertecknarorgani- sation som omfattas av kollektivavtalet.

3. Fackförening, fackklubb eller motsvarande eller arbetstagarorgani- sationen meddelar skriftligt arbetsgivaren om den valda förtroende- mannen och en eventuell vice förtroendeman för honom samt om de- ras avgång eller avskedande.

Antal förtroendemän

4. När det med tanke på lokala förhandlingar och förtroendemanna- systemet är ändamålsenligt kan man lokalt avtala om att i en stor eller regionalt spridd läroanstalt välja flera i detta avtal avsedda förtroen- demän för dess självständiga regionala eller funktionella enheter. Om man på lokal nivå inte når samförstånd om förtroendemannasystemet eller antalet förtroendemän, kan ärendet lämnas för förhandlingar mel- lan avtalsparterna.

5. När verksamheten i läroanstalten eller dess verksamhetsenhet vä- sentligt minskar, ökar eller förändras (t.ex. när rörelsen överlåts, fus- ioneras eller bolagiseras) ska förtroendemannaorganisationen ändras i enlighet med principerna i detta avtal så att den motsvarar den nya si- tuationen.

4 § Förtroendemannens anställningsförhållande

Skyldigheter

1. Förtroendemannen har, om inte detta avtal föranleder annat, i sitt arbetsförhållande samma ställning som de andra arbetstagarna. Förtro- endemannen är skyldig att personligen iaktta allmänna arbetsvillkor, arbetstider, arbetsledningens order och arbetsplatsens ordningsbe- stämmelser.

Förbud mot diskriminering

2. Förtroendemannens möjligheter att utveckla sig och avancera i sitt yrke får inte försämras av förtroendemannauppgiften.

3. En arbetstagare som är förtroendeman får inte, då han handhar detta uppdrag eller med anledning därav, förflyttas till ett sämre avlönat ar- bete än det han hade då han blev vald till förtroendeman Han får inte heller förflyttas till mindre värt arbete, om arbetsgivaren kan erbjuda honom annat arbete motsvarande hans yrkeskunskaper. Han får inte heller avskedas från sitt arbete på grund av förtroendemannauppgiften.

Uppsägning av ekonomiska skäl eller produktionsorsaker

4. Om personalen minskas eller permitteras av ekonomiska skäl eller produktionsorsaker, ska förtroendemannen sist bli föremål för en så- dan åtgärd. Om man inte kan erbjuda förtroendemannen arbete som motsvarar hans yrke eller kompetens, kan man avvika från denna be- stämmelse. Om förtroendemannen anser att han sagts upp eller permit- terats i strid med bestämmelserna ovan, har han rätt att kräva att orga- nisationerna reder ut frågan.

Individuellt skydd

5. En förtroendemans arbetsavtal får inte sägas upp på grunder som anknyter till hans person utan iakttagande av det samtycke som fordras av majoriteten av arbetstagarna enligt 10 § 1 mom. i 7 kapitlet i arbetsavtalslagen. Samtycket reds ut på initiativ av den underteck- narorganisation som är part i kollektivavtalet.

6. Förtroendemans anställning får inte hävas på grund av sjukdom ens på basis av hävningsgrunderna i 1 § i kapitel 8 i arbetsavtalslagen utan iakttagande av uppsägningstiden.

7. När grunderna för hävning av förtroendemans anställning bedöms, får han inte försättas i sämre ställning än de övriga tjänstemännen.

Efterskydd

8. Bestämmelserna i denna avtalspunkt tillämpas även på arbetstagare som varit huvudförtroendeman eller läroanstaltens förtroendeman i sex månaders tid sedan förtroendemannauppdraget upphört.

Meddelande om att anställningen upphör

9. Förtroendemannen meddelas om att anställningen upphör minst en månad innan den kollektivavtalsenliga uppsägningstiden börjar. I det meddelande om anställningens upphörande som ges förtroendeman- nen, antecknas orsaken till uppsägningen. Arbetsgivaren meddelar även fackavdelning, fackklubb eller motsvarande, eller arbetstagaror- ganisationen om det meddelande som getts förtroendemannen.

Ersättningar

10. Om förtroendemannens arbetsavtal avslutas i strid med detta avtal, ska arbetsgivaren i ersättning till förtroendemannen betala minst tre månaders och högst 30 månaders lön. Ersättningen ska bestämmas en- ligt samma grunder som stadgats i arbetsavtalslagens 12 kapitlet 2 §. Som en ersättningshöjande faktor ska man beakta att rättigheterna i detta avtal kränkts. Om domstolen överväger om det finns förutsätt- ningar för anställningens fortbestånd eller återupptagande av redan av- slutad anställning, och anställningen trots detta inte återupptas, ska detta betraktas som ett synnerligen vägande skäl när ersättningen fast- slås.

5 § Förtroendemannens uppgifter

1. Förtroendemannens huvudsakliga uppgift är att representera de or- ganiserade arbetstagare som är bundna av kollektivavtalet i fråga när det gäller tillämpningen av kollektivavtalet.

2. Förtroendemannen representerar ovan nämnda arbetstagare i fråga om tillämpningen av arbetslagstiftningen samt i allmänhet i frågor i anslutning till relationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare och läroanstaltens utveckling. Förtroendemannens uppgift är även att upp- rätthålla och utveckla förhandlingsverksamheten och samarbetet mel- lan företaget och personalen.

6 § Förtroendemannens rätt att få information

1. Om oklarheter eller meningsskiljaktigheter uppkommer om arbets- tagarnas lön eller andra frågor i samband med anställningen, ska för- troendemannen få alla uppgifter som kan inverka på utredningen av meningsskiljaktigheterna.

2. Förtroendemannen har rätt att få aktuell information om läroanstal- tens ekonomiska situation samt löneuppgifter och andra uppgifter en- ligt 3 kap. i lagen om samarbete inom företag.

3. Förtroendemannen har rätt att skriftligt eller på annat avtalat sätt kvartalsvis få följande uppgifter om de arbetstagare i läroanstalten som han företräder när anställningen börjar och då uppgifterna ändras:

– arbetstagarens namn

– när anställningen börjar och om den är en heltids- eller deltidsan- ställning

– grunden för en visstidsanställning och hur länge den varar

– lönegrupp eller motsvarande, till vilken arbetstagaren eller det arbete han utför hör.

Förtroendemannen har rätt att enligt överenskommelse med arbetsgi- varen få information om läroavtalsutbildade och utbildningsavtalsut- bildade personer vid läroanstalten.

4. Förtroendemannen har rätt att två gånger om året få information om antalet hel- och deltidsanställda i läroanstalten. Detta gäller även per- sonal som under en halvårsperiod separat kallats till arbete och annan tillfällig personal.

Förtroendemannen får på begäran en utredning över vilka uppgifter som samlas in när personal anställs.

5. Om för läroanstalten enligt 3 § ovan har valts flera förtroendemän, avtalar arbetsgivaren och förtroendemännen sinsemellan om de prin- ciper enligt vilka uppgifterna delas mellan förtroendemännen.

6. Förtroendemannen har samma rätt som arbetarskyddsfullmäktigen att ta del av den förteckning som uppgörs över nöd- och söndagsar- bete, övertidsarbete och förhöjd lön för sådant arbete.

7. Förtroendemannen ska hålla de uppgifter konfidentiella, som han får enligt ovan, för att kunna sköta sitt uppdrag.

7 § Befrielse från arbete

1. Förtroendemannen beviljas tillräcklig befrielse från arbetet för sköt- seln av förtroendemannauppgifterna. Om mängden befrielse avtalas med arbetsgivaren. När mängden befrielse avgörs beaktas antalet ar- betstagare som företräds, antalet verksamhetsställen och deras geogra- fiska placering samt förändringar som inverkar på personalens ställ- ning.

2. Arbetsgivaren och förtroendemannen kommer överens om när ovan avsedda befrielse från arbetet ges. Härvid beaktas läroanstaltens funkt- ionella förutsättningar samt att förtroendemannauppgifterna kan skö- tas på ett ändamålsenligt sätt. För att förtroendemannen ska kunna sköta sina uppgifter ordnas vid behov tillfällig, regelbunden eller full- ständig befrielse från arbetet.

3. Vid förhandling om överlevnadsavtalet befrias förtroendemannen under tiden som förhandlingarna pågår för förtroendeuppdrag enligt grunderna i 1 punkten.

8 § Ersättning för inkomstbortfall

Inkomstbortfall

1. Arbetsgivaren ersätter den inkomst, som förtroendemannen förlorar under arbetstid antingen under lokala förhandlingar med arbetsgiva- rens företrädare eller i andra uppgifter som han kommit överens om med arbetsgivaren.

2. Om förtroendemannen utför med arbetsgivaren överenskomna upp- gifter utanför sin ordinarie arbetstid, betalas lön för ordinarie arbetstid för denna tid.

Vid behov kan parterna i kollektivavtalet avtala om grunderna för och omfattningen av ersättningen.

Resekostnader

3. Om förtroendemannen blir tvungen att resa för att sköta de uppgif- ter han kommit överens om med arbetsgivaren, betalas ersättning för resekostnader i enlighet med det system som tillämpas i företaget.

9 § Förtroendemannautbildning

1. Om deltagande i utbildning har avtalats i det gällande utbildnings- avtalet mellan organisationerna. För att främja lokala avtal ordnas ge- mensam utbildning för arbetsgivare och personalrepresentanter.

2. Arbetsgivaren och förtroendemannen ska under den tid förtroende- mannauppdraget varar reda ut om upprätthållandet av förtroendeman- nens yrkeskunskap för tidigare eller motsvarande arbete förutsätter så- dan yrkesutbildning som arrangeras också för andra arbetstagare.

10 § Förtroendemannens förvarings- och kontorsutrymmen

1. Förtroendemannen har rätt att få ett förvaringsutrymme för de hand- lingar och den kontorsutrustning han eller hon behöver för sina upp- gifter. Förtroendeman för enskilda läroanstalter och för regionala verksamhetsenheter har vid behov, när han ska sköta förtroendeman- nauppgifter som han kommit överens om med arbetsgivaren, rätt att utan ersättning använda sådant ändamålsenligt arbetsrum som kan an- visas honom, ifall arbetsgivaren förfogar över sådant rum. Förtroen- demannen har rätt att använda normalt kontorsmaterial för förtroen- demannauppgifterna.

2. För att sköta sina förtroendemannauppgifter har förtroendemannen rätt att använda sedvanligt kontorsmaterial och liknande, inklusive adb-utrustning och tillhörande program och internetanslutning (e-post) samt telefon som han eller hon har fått av arbetsgivaren för utförandet av arbetsuppgifterna.

11 § Förhandlingsordning

1. I frågor som gäller arbetets utförande och de tekniska arbetsar- rangemangen bör arbetstagaren omedelbart vända sig till arbetsled- ningen.

2. Meningsskiljaktigheter om avlöning och andra arbetsvillkor bör ut- redas lokalt mellan arbetsgivaren eller hans företrädare och förtroen- demannen eller arbetstagaren själv.

3. Lokala förhandlingar ska inledas och föras utan oskäligt dröjsmål.

4. En promemoria ska göras upp vid lokala förhandlingar ifall endera parten ber om det. Promemorian utarbetas och undertecknas i två ex- emplar och vardera parten får ett exemplar.

5. Om man vid lokala förhandlingar i läroanstalten inte når enighet om meningsskiljaktigheten, iakttas förhandlingsordningen i kollektiv- avtalet.

6. Ifall arbetsgivaren inte själv sköter förhandlingarna med förtroen- demannen, underrättas förtroendemannen om arbetsgivarens represen- tant, dennes verksamhetsområde och befogenheter om dessa regionalt eller i fråga om personalfrågor är begränsade till vissa ärendegrupper.

7. Om meningsskiljaktigheten gäller anställningens upphörande för i detta avtal avsedd förtroendeman, ska lokala förhandlingar och för- handlingar mellan förbunden dessutom inledas och föras utan dröjs- mål sedan grunden för upphörandet har bestridits.

Kapitel 11: Utbildningsavtal

1 § Utbildningsarbetsgrupp

1. För genomförandet av den fackföreningsutbildning som avses i av- talet finns en utbildningsarbetsgrupp mellan förbunden till vilken var- dera parten ska utse ett tillräckligt antal representanter.

2. Utbildningsarbetsgruppen godkänner kurserna för ett kalenderår i sänder. Kurser kan vid behov också godkännas mitt under ett kalen- derår.

3. Innan beslut fattas om godkännande av en kurs, ska utbildningsar- betsgruppen få en utredning över kursens undervisningsprogram, tid- punkt, plats, målgrupp, deltagare och övriga uppgifter som arbets- gruppen eventuellt ber om.. En förutsättning för att kursen ska god- kännas är ett gemensamt konstaterat utbildningsbehov. Utbildningsar- betsgruppen har möjlighet att följa med undervisningen på de kurser den godkänt.

4. Förbunden ska meddela kurserna som utbildningsarbetsgruppen godkänt för nästa år senast två månader innan den första kursen inleds.

2 § Facklig fortbildning, tilläggsutbildning och omskolning

1. Då arbetsgivaren ger arbetstagaren facklig utbildning eller skickar honom på kurser som har anknytning till hans yrke, ersätts de av ut- bildningen föranledda kostnaderna och inkomstbortfallet för ordinarie arbetstid Sker utbildningen utom arbetstid, räknas kurstiden inte som arbetstid, men arbetstagaren får ersättning för de direkta kostnaderna.

2. Parterna konstaterar att det enligt statsrådets principbeslut rekom- menderas att i genomsnitt minst tre dagar per år används för utbild- ning av personalen i branschen med beaktande av personalens arbets- uppgifter och utbildning samt utvecklingsstadiet beträffande arbets- gemenskapens funktioner.

3 § Gemensam utbildning

Den gemensamma utbildning som förutsätts i samarbetsavtalen ges i allmänhet på de enskilda arbetsplatserna. Man kommer lokalt överens om deltagande i utbildningen i samarbetsorganen på arbetsplatserna, eller om sådana inte finns, avtalar arbetsgivaren och förtroendeman- nen om det. Deltagande i utbildningen ersätts såsom utbildning enligt

§ 2.

4 § Fackföreningsutbildning

Anställningsförhållandets bestånd och anmälningstider

1. Arbetstagaren ges tillfälle att, utan att anställningen avbryts, delta i en av utbildningsarbetsgruppen godkänd, högst en månad lång kurs, om arbetsgivaren och den arbetstagare som vill gå på kurs gemensamt konstaterat behovet av utbildningen och om deltagandet i kursen kan ske utan att företaget förorsakas påtaglig olägenhet.

2. I nekande fall meddelas förtroendemannen minst tio dagar innan kursen börjar om varför ledighet skulle föranleda påtaglig olägenhet.

3. Anmälan om avsikt att delta i en kurs ska göras så tidigt som möj- ligt. Om kursen pågår högst en vecka, ska anmälan göras minst tre veckor innan kursen börjar och om det är fråga om en längre kurs, minst sex veckor före kursens början.

4. Utbildning i arbetarskydd riktas speciellt till arbetarskyddsfull- mäktige.

Fackföreningsutbildning för vice förtroendemän och vice arbetar- skyddsfullmäktige

5. Parterna rekommenderar att vice förtroendeman och vice arbetar- skyddsfullmäktig ges möjlighet att vid behov delta i fackföreningsut- bildning utan inkomstbortfall.

En vice förtroendeman och första vice arbetarskyddsfullmäktig som representerar minst 10 arbetstagare har rätt att under kalenderåret delta

i en grundkurs utan inkomstbortfall i högst tre arbetsdagar. När det gäller deltagande i utbildning bör man sörja för att skötseln av uppgif- terna och läroanstaltens verksamhet inte oskäligt störs, till exempel för att flera i personalen vill delta i utbildning på samma gång.

Ersättningar

6. Förtroendeman, arbetarskyddsfullmäktig och medlem i arbetar- skyddskommission får, utan att deras lön minskas, delta i punkt 1 nämnda kurser och som godkänts av utbildningsarbetsgruppen. In- komstbortfall ersätts dock inte för längre tid än en månad.

En förutsättning för att inkomstbortfallet ska ersättas är dessutom, att kursen i fråga hänför sig till deltagarens samarbetsuppgifter i företaget och att arbetsgivaren och deltagaren har konstaterat att det förhåller sig så.

7. Utöver förtroendemännen ersätts inkomstbortfall även för ordfö- rande för förbundets registrerade underföreningar eller arbetsplatsav- delningar samt för medlemmar i samarbetsorgan om kursen har god- känts som en sådan.

5 § Sociala förmåner

Deltagande i fackföreningsutbildning som nämns i 4 § minskar inte semester-, pensions- eller andra därmed jämförbara förmåner.