Text till BBNJ-avtalet
Text till BBNJ-avtalet
Regeringskonferensen om ett internationellt rättsligt bindande instrument inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion
Den återupptagna femte sessionen
New York, 19-20 juni 2023
Avtal inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion
INGRESS
Parterna i detta avtal,
som erinrar om tillämpliga bestämmelser i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982, inbegripet skyldigheten att skydda och bevara den marina miljön,
som betonar behovet att upprätthålla balansen mellan de rättigheter, skyldigheter och intressen som fastställs i konventionen,
som erkänner behovet att, på ett konsekvent och samarbetsinriktat sätt, motverka förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystemen i haven, särskilt på grund av klimatförändringarnas effekter på de marina ekosystemen, däribland uppvärmning och försämrad syresättning i haven, havsförsurning, föroreningar, inbegripet plastföroreningar, samt ohållbar användning,
som är medvetna om behovet av en övergripande global ordning inom ramen för konventionen för att på ett bättre sätt hantera bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion,
som erkänner vikten av att bidra till förverkligandet av en rättvis ekonomisk världsordning som tar hänsyn till hela mänsklighetens intressen och behov, och i synnerhet utvecklingsländernas särskilda intressen och behov, vare sig dessa är kuststater eller kustlösa stater,
som även erkänner att stöd till konventionsslutande utvecklingsländer genom kapacitetsuppbyggnad och utveckling och överföring av marin teknologi är avgörande för att uppnå målen för bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion,
som erinrar om Förenta nationernas deklaration om urfolks rättigheter,
som bekräftar att inget i detta avtal ska uppfattas som att det förminskar eller utplånar befintliga rättigheter för urfolk, inbegripet så so m fastställs i Förenta nationernas deklaration om urfolks rättigheter, eller för lokala samhällen i förekommande fall,
som erkänner den skyldighet som fastställs i konventionen att, så långt det är praktiskt möjligt, bedöma de möjliga effekterna på den marina miljön av den verksamhet som bedrivs inom en stats jurisdiktion eller kontroll när staten har rimliga skäl att tro att verksamheten kan orsaka betydande föroreningar eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön,
som är medvetna om den skyldighet som fastställs i konventionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att föroreningar som härrör från olyckor eller verksamheter inte sprids utanför de områden där suveräna rättigheter utövas i enlighet med konventionen,
som strävar efter att för nuvarande och kommande generationers skull agera som förvaltare av haven i områden utanför nationell jurisdiktion genom att skydda, värna och säkerställa en ansvarsfull användning av den marina miljön, upprätthålla integriteten i havens ekosystem och bevara det inneboende värdet av biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion,
som är medvetna om att framtagningen av, tillgången till och användningen av digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, tillsammans med en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning, bidrar till forskning och innovation och till det allmänna målet för detta avtal,
som respekterar alla staters suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende,
som erinrar om att den rättsliga ställningen för parter som inte tillträtt konventionen eller andra tillhörande avtal regleras av fördragsregler,
som även erinrar om att staterna, så som fastställs i konventionen, är ansvariga för att fullgöra sina internationella skyldigheter angående skyddet och bevarandet av den marina miljön och kan ställas till svars i enlighet med folkrätten,
som har förbundit sig att uppnå en hållbar utveckling, som strävar efter att uppnå ett allmänt deltagande, har enats om följande:
Artikel 1 Användning av begrepp
I detta avtal gäller följande definitioner:
områdesbaserat förvaltningsverktyg: ett verktyg, däribland ett marint skyddsområde, för ett geografiskt begränsat område genom vilket en eller flera sektorer eller verksamheter förvaltas med målet att uppnå särskilda mål för bevarande och hållbar användning i enlighet med detta avtal.
områden utanför nationell jurisdiktion: det fria havet och området.
bioteknik: varje teknisk tillämpning som använder biologiska system, levande organismer eller derivat därav, för att skapa eller modifiera produkter eller processer för en specifik användning.
insamling på plats: med avseende på marina genetiska resurser, insamling eller provtagning av marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion.
konventionen: Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982.
kumulativa effekter: de kombinerade och stegvis ökande effekter som följer av olika verksamheter, inbegripet tidigare kända, nuvarande och rimligen förutsebara verksamheter, eller av upprepandet av liknande verksamheter över tid, samt konsekvenserna av klimatförändringar, havsförsurning och relaterade effekter.
miljökonsekvensbedömning: en process för att identifiera och utvärdera de möjliga effekterna av en verksamhet för att ge underlag till beslutsfattandet.
marina genetiska resurser: material med vegetabiliskt, animaliskt, mikrobiologiskt eller annat marint ursprung som innehåller funktionella enheter av arvsmassa med faktiskt eller potentiellt värde.
marint skyddsområde: ett geografiskt begränsat marint område som har avsatts och förvaltas för att uppnå särskilda långsiktiga mål för bevarande av den biologiska mångfalden och som, i förekommande fall, kan tillåta en hållbar användning som är förenlig med bevarandemålen.
marin teknologi: teknologi som bland annat omfattar information och uppgifter, som tillhandahålls i ett användarvänligt format, om havsforskning och tillhörande marina verksamheter och tjänster, handböcker, riktlinjer, kriterier, standarder och referensmaterial, utrustning och metoder för provtagning, anläggningar och utrustning för observationer, analyser och experiment på plats och i laboratorier, datorer och programvara, inbegripet modeller och modelleringstekniker, tillhörande bioteknik, expertis, kunskap, färdigheter, teknisk, vetenskaplig och rättslig know- how samt analysmetoder för bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald.
part: en stat eller en regional organisation för ekonomisk integration som har förbundit sig att efterleva detta avtal och för vilken avtalet har trätt i kraft.
regional organisation för ekonomisk integration: organisation bildad av suveräna stater från en viss region till vilken dess medlemsstater har överlåtit behörighet vad gäller frågor som regleras i detta avtal, och som vederbörligen bemyndigats att, i överensstämmelse med sina interna förfaranden, underteckna, ratificera, godkänna, godta eller ansluta sig till detta avtal.
hållbar användning: användning av komponenter av biologisk mångfald på ett sätt och i en utsträckning som inte leder till en långsiktig minskning av biologisk mångfald, för att därigenom bibehålla dess potential att tillgodose nuvarande och kommande generationers behov och förväntningar.
användning av marina genetiska resurser: forskning om och utveckling av den genetiska eller biokemiska sammansättningen hos genetiska resurser, inbegripet genom tillämpning av bioteknik enligt definitionen i punkt 3 ovan.
Målet med detta avtal är att säkerställa bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, både idag och på lång sikt, genom ett effektivt genomförande av de relevanta bestämmelserna i konventionen och genom ytterligare samarbete och samordning.
Detta avtal är tillämpligt på områden utanför nationell jurisdiktion.
Detta avtal är inte tillämpligt på örlogsfartyg, militära luftfartyg eller stödfartyg. Bortsett från del II är detta avtal inte tillämpligt på andra fartyg eller luftfartyg som ägs eller drivs av en part och som för tillfället endast används i statlig icke-kommersiell tjänst. Varje part ska emellertid genom att vidta lämpliga åtgärder, som ej inverkar menligt på driften eller driftskapaciteten hos sådana fartyg eller luftfartyg som den äger eller driver, säkerställa att sådana fartyg eller luftfartyg, så långt det är skäligt och möjligt, uppträder i överensstämmelse med detta avtal.
Förhållandet mellan detta avtal och konventionen, relevanta rättsliga instrument och ramar samt relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ
Detta avtal ska tolkas och tillämpas inom konventionens ram och i en anda som är förenlig med denna. Inget i detta avtal ska påverka rättigheterna, jurisdiktionen och skyldigheterna för de stater som tillträtt konventionen, inbegripet med avseende på den exklusiva ekonomiska zonen och kontinentalsockeln inom och utanför 200 sjömil.
Detta avtal ska tolkas och tillämpas på ett sätt som inte undergräver relevanta rättsliga instrument och ramar eller relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ och som främjar samstämmigheten och samordningen med dessa instrument, ramar och organ.
Den rättsliga ställningen för parter som inte har tillträtt konventionen eller andra tillhörande avtal med avseende på dessa instrument påverkas inte av detta avtal.
Detta avtal, inbegripet eventuella beslut eller rekommendationer av partskonferensen eller något av dess underordnade organ och eventuella handlingar, åtgärder eller verksamheter som utförts på grundval därav, ska inte påverka tillämpningen av, och ska inte åberopas som grund för att hävda eller förneka anspråk på, suveränitet, suveräna rättigheter eller jurisdiktion, inbegripet i fråga om eventuella tvister.
Allmänna principer och strategier
För att uppfylla målen i detta avtal ska parterna iaktta följande principer och strategier:
Principen att förorenaren ska betala.
Principen om mänsklighetens gemensamma arv, vilken fastställs i konventionen.
Xxxxxxxx för marinvetenskaplig forskning, tillsammans med andra friheter för det fria havet.
Principen om rättvisa och en rimlig och rättvis fördelning av nyttan.
Försiktighetsprincipen eller försiktighetsansatsen, beroende på vad som är tillämpligt.
En ekosystembaserad strategi.
En integrerad strategi för havsförvaltning.
En strategi som bygger på ekosystemens resiliens, däribland mot negativa effekter av klimatförändringar och havsförsurning, och som även upprätthåller och återställer ekosystemens integritet, inbegripet de tjänster inom kolets kretslopp som är grunden för havets roll i klimatet.
Användningen av bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap och information.
Användningen av relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen i tillämpliga fall.
Principen att uppfylla, främja och beakta sina respektive skyldigheter i fråga om rättigheterna för urfolk eller, i tillämpliga fall, lokala samhällen när åtgärder vidtas för att hantera bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion.
Principen att varken direkt eller indirekt överföra skador eller faror från ett område till ett annat och att inte omvandla en typ av förorening till en annan när åtgärder vidtas för att förebygga, minska och kontrollera föroreningarna i den marina miljön.
Fullständigt erkännande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna.
Erkännande av de särskilda intressena och behoven för kustlösa utvecklingsländer.
Parterna ska inom ramen för detta avtal samarbeta för att säkerställa bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, däribland genom att förstärka, utöka och främja samarbetet bland relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ för att uppfylla målen i detta avtal.
Parterna ska, i tillämpliga fall, sträva efter att främja målen i detta avtal när de deltar i beslutsprocesser inom ramen för andra relevanta rättsliga instrument och ramar eller tillsammans med globala, regionala, subregionala eller sektoriella organ.
Parterna ska främja internationellt samarbete inom den marinvetenskapliga forskningen och inom utvecklingen och överföringen av marin teknologi i enlighet med konventionen till stöd för målen i detta avtal.
MARINA GENETISKA RESURSER, INBEGRIPET EN RIMLIG OCH RÄTTVIS FÖRDELNING AV NYTTAN
Denna del omfattar följande mål:
En rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användning av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion för bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion.
Uppbyggnad och utveckling av parternas kapacitet att bedriva verksamheter som avser marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, särskilt bland konventionsslutande utvecklingsländer och i synnerhet de minst utvecklade länderna, kustlösa utvecklingsländer, geografiskt missgynnade länder, små östater under utveckling, afrikanska kuststater, arkipelagstater och medelinkomstländer under utveckling.
Utveckling av kunskap, vetenskaplig förståelse och teknisk innovation, däribland genom att främja och bedriva marinvetenskaplig forskning, som grundläggande bidrag till genomförandet av detta avtal.
Utveckling och överföring av marin teknologi i enlighet med detta avtal.
Bestämmelserna i detta avtal ska tillämpas på verksamheter som avser marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion som samlas in och tas fram efter att detta avtal har trätt i kraft för respektive part. Tillämpningen av bestämmelserna i detta avtal ska även omfatta användningen av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion som samlats in eller tagits fram före ikraftträdandet, såvida inte parten skriftligen gör ett undantag enligt artikel 70 när den undertecknar, ratificerar, godkänner, godtar eller ansluter sig till detta avtal.
Bestämmelserna i denna del ska inte gälla
fiskeriverksamhet som regleras enligt folkrätten och fiskerelaterade verksamheter, eller
fiskar eller andra levande marina resurser som bevisligen har fångats i samband med fiske eller fiskerelaterad verksamhet från områden utanför nationell jurisdiktion, utom i de fall då dessa fiskar eller andra levande marina resurser regleras som användning enligt denna del.
Skyldigheterna i denna del ska inte tillämpas på en parts militära verksamheter, inbegripet dess militära verksamheter med statsfartyg och -luftfartyg som används i icke-kommersiell tjänst. Skyldigheterna i denna del med avseende på användningen av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion ska tillämpas på en parts icke-militära verksamheter.
Verksamheter med avseende på marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion
Verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion får bedrivas av alla parter, oavsett deras geografiska hemvist, och av fysiska eller juridiska personer under parternas jurisdiktion. Dessa verksamheter ska bedrivas i enlighet med detta avtal.
Parterna ska främja samarbete i all verksamhet med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion.
Insamling på plats av marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion ska utföras med vederbörlig hänsyn till kuststaternas rättigheter och berättigade intressen i områden inom deras nationella jurisdiktion och med vederbörlig hänsyn till andra staters intressen i områden utanför nationell jurisdiktion i enlighet med konventionen. För detta ändamål ska parterna i tillämpliga fall sträva efter att samarbeta, däribland genom särskilda villkor för driften av den clearing house-mekanism som fastställs enligt artikel 51, för att genomföra detta avtal.
Ingen stat får göra anspråk på eller utöva suveränitet eller suveräna rättigheter över marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion. Inget sådant åberopande eller utövande av suveränitet eller suveräna rättigheter ska erkännas.
Insamling på plats av marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion ska inte utgöra den rättsliga grunden för anspråk på någon del av den marina miljön eller dess resurser.
Verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion är av intresse för alla stater och till nytta för hela mänskligheten, särskilt för att öka den vetenskapliga kunskapen om mänskligheten och främja bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald, med särskild hänsyn till utvecklingsländernas intressen och behov.
Verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion ska endast bedrivas för fredliga ändamål.
Anmälan om verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion
Parterna ska vidta nödvändiga rättsliga, administrativa eller politiska åtgärder för att säkerställa att information anmäls till clearing house-mekanismen i enlighet med denna del.
Följande information ska anmälas till clearing house-mekanismen sex månader eller så tidigt som möjligt före insamlingen på plats av marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion:
Karaktären av och målen för den insamling som ska utföras, inbegripet, i tillämpliga fall, om insamlingen ingår i ett program.
Ändamålet med forskningen eller, om de är kända, vilka marina genetiska resurser som ska eftersökas eller samlas in, och för vilka syften dessa resurser kommer att samlas in.
De geografiska områden i vilka insamlingen ska utföras.
En sammanfattning av de metoder och förfaranden som ska användas vid insamlingen, inbegripet fartygens namn, tonnage, typ och klass samt vilken vetenskaplig utrustning och/eller vilka undersökningsmetoder som ska användas.
Information om eventuella andra bidrag till föreslagna viktiga program.
Den planerade tidpunkten för forskningsfartygens första ankomst och slutliga avgång eller utplacering av utrustning och avlägsnande därav, vilketdera som är tillämpligt.
Namnen på medverkande institutioner och de personer som är ansvariga för projektet.
Möjligheterna för forskare från alla stater, i synnerhet forskare från utvecklingsländer, att delta i eller ha anknytning till projektet.
I vilken utsträckning det anses att stater som kan behöva och begära tekniskt stöd, i synnerhet utvecklingsländer, bör ha möjlighet att delta i eller vara företrädda i projektet.
En datahanteringsplan som utarbetats i enlighet med öppen och ansvarsfull datahantering med beaktande av gällande internationell praxis.
När den anmälan som avses i punkt 2 ovan har lämnats in ska clearing house- mekanismen automatiskt generera en standardiserad identifieringskod med texten ”BBNJ”.
Om en väsentlig förändring sker av den information som har lämnats till clearing house-mekanismen före den planerade insamlingen ska uppdaterad information anmälas till clearing house-mekanismen inom en rimlig tidsperiod och inte senare än den tidpunkt då insamlingen på plats inleds, om det är praktiskt genomförbart.
Parterna ska säkerställa att följande information, tillsammans med den standardiserade identifieringskoden ”BBNJ”, anmäls till clearing house- mekanismen så snart den blir tillgänglig, men inte senare än ett år efter insamlingen på plats av marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion:
Det dataregister eller den databas där digital sekvensinformation om marina genetiska resurser lagras eller kommer att lagras.
Den plats där alla marina genetiska resurser som samlats in på plats kommer att lagras eller förvaras.
En rapport med uppgifter om det geografiska område från vilket marina genetiska resurser har samlats in, inbegripet information om insamlingsplatsens latitud, longitud och djup, samt, i mån av tillgång, slutsatserna av de verksamheter som har bedrivits.
Eventuella nödvändiga uppdateringar av den datahanteringsplan som avses i punkt 2 j ovan.
Parterna ska säkerställa att prover av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser från områden utanför nationell jurisdiktion som lagras i dataregister eller databaser inom deras jurisdiktion kan identifieras som härrörande från områden utanför nationell jurisdiktion i enlighet med gällande internationell praxis och om det är praktiskt möjligt.
Parterna ska säkerställa att dataregister, i den mån det är praktiskt möjligt, och databaser inom deras jurisdiktion på halvårsbasis genererar en sammanfattande rapport om tillgången till marina genetiska resurser och digital sekvensinformation som kopplas till deras standardiserade identifieringskod ”BBNJ” och gör rapporten tillgänglig för den kommitté för tillgång och nyttofördelning som inrättats enligt artikel 15.
Om marina genetiska resurser från områden utanför nationell jurisdiktion och, om det är praktiskt möjligt, den digitala sekvensinformationen om dessa resurser är föremål för användning, inbegripet kommersialisering, av fysiska eller juridiska personer under deras jurisdiktion ska parterna säkerställa att följande information, inklusive den standardiserade identifieringskoden ”BBNJ” i förekommande fall, anmäls till clearing house-mekanismen så fort denna information blir tillgänglig:
Var resultaten av användningen, till exempel publikationer, beviljade patent i förekommande fall eller, i den mån det är möjligt, framtagna produkter kan hittas.
I förekommande fall uppgifter om anmälan som skickats ti ll clearing house-mekanismen efter insamlingen om de marina genetiska resurser som var föremål för användning.
Var det ursprungliga prov som är föremål för användningen förvaras.
Vilka villkor som gäller för åtkomst till marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser som används och en datahanteringsplan för dessa resurser.
Information om försäljningen av relevanta produkter efter marknadsföringen och övrig utveckling, när sådan information finns tillgängl ig.
Traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen med anknytning till marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion
Parterna ska, när det är relevant och lämpligt, vidta rättsliga, administrativa eller politiska åtgärder i syfte att säkerställa att traditionell kunskap med anknytning till marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion som innehas av urfolk och lokala samhällen endast ska vara tillgänglig efter frivilligt och informerat samtycke eller godkännande och deltagande av dessa urfolk och lokala samhällen. Tillgången till denna traditionella kunskap kan underlättas av clearing house-mekanismen. Tillgången till och användningen av denna traditionella kunskap ska bygga på gemensamt överenskomna villkor.
Rimlig och rättvis fördelning av nyttan
Den nytta som uppstår i samband med verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion ska fördelas på ett rimligt och rättvist sätt i enlighet med denna del och bidra till bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion.
Icke-monetär nytta ska fördelas i enlighet med detta avtal, bland annat i form av
tillgång till prover och samlingar av prover i enlighet med gällande internationell praxis,
tillgång till digital sekvensinformation i enlighet med gällande internationell praxis,
öppen tillgång till sökbara, tillgängliga, kompatibla och återanvändbara vetenskapliga data (FAIR-data) i enlighet med gällande internationell praxis och öppen och ansvarsfull dataförvaltning,
information som ingår i de anmälningar som, tillsammans med den standardiserade identifieringskoden ”BBNJ”, har lämnats i enlighet med artikel 12, i offentligt sökbara och tillgängliga former,
överföring av marin teknologi i linje med de relevanta villkor som föreskrivs i del V i detta avtal,
kapacitetsuppbyggnad, däribland genom finansiering av forskningsprogram, och möjligheter till partnerskap, särskilt direkt relevanta och omfattande, för vetenskapliga medarbetare och forskare i forskningsprojekt, såväl som särskilda initiativ, i synnerhet för utvecklingsländer, med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna,
utökat tekniskt och vetenskapligt samarbete, i synnerhet med forskare och vetenskapliga institutioner i utvecklingsländer,
andra former av nytta som fastställts av partskonferensen, med beaktande av rekommendationer från den kommitté för tillgång och nyttofördelning som inrättats enligt artikel 15.
Parterna ska vidta nödvändiga rättsliga, administrativa eller politiska åtgärder för att säkerställa att marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, tillsammans med deras standardiserade identifieringskod ”BBNJ”, som är föremål för användning av fysiska eller juridiska personer under deras jurisdiktion överlämnas till offentligt tillgängliga dataregister och databaser, som upprätthålls antingen nationellt eller internationellt, senast tre år efter att användningen inleddes eller så snart de blir tillgängliga, med beaktande av gällande internationell praxis.
Tillgången till marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion i dataregister och databaser under en parts jurisdiktion kan omfattas av rimliga villkor, däribland
behovet att bevara den fysiska integriteten hos marina genetiska resurser,
de rimliga kostnaderna för att upprätthålla den relevanta genbank, biobank eller databas i vilken provet, datauppgifterna eller informationen förvaras,
de rimliga kostnaderna för att ge åtkomst till de marina genetiska resurserna, datauppgifterna eller informationen,
andra rimliga villkor i linje med målen i detta avtal, och möjligheterna till sådan tillgång på rättvisa och mest gynnsamma villkor, inbegripet koncessions- och förmånsvillkor, som kan ges till forskare och forskningsinstitutioner från utvecklingsländer.
Monetär nytta av användningen av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, inbegripet kommersialisering, ska fördelas rättvist genom den finansiella mekanism som inrättats enligt artikel 52 för bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion.
När detta avtal har trätt i kraft ska utvecklade parter betala årliga bidrag till den särskilda fond som avses i artikel 52. Det bidrag som betalas av en part ska motsvara 50 procent av partens bedömda bidrag till den budget som antagits av partskonferensen enligt artikel 47.6 e. Denna betalning ska fortsätta fram till dess att ett beslut fattas av partskonferensen enligt punkt 7 nedan.
Partskonferensen ska besluta om villkoren för fördelning av monetär nytta från användningen av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, med beaktande av rekommendationerna från den kommitté för tillgång och nyttofördelning som inrättats enligt artikel 15. Om alla ansträngningar har gjorts för att nå samförstånd ska ett beslut antas med tre fjärdedels majoritet av närvarande och röstande parter.
Betalningarna ska göras genom den särskilda fond som inrättats enligt artikel 52.
Betalningsvillkoren kan bland annat omfatta
delmålsbetalningar,
betalningar eller bidrag i samband med kommersialiseringen av produkter, inbegripet betalning av en procentandel av intäkterna från försäljning av produkter,
en differentierad avgift som betalas på regelbunden basis på grundval av en diversifierad uppsättning av indikatorer för att mäta en parts sammanlagda verksamhetsnivå,
andra former som beslutats av partskonferensen, med beaktande av rekommendationerna från kommittén för tillgång och nyttofördelning.
En part får vid den tidpunkt då partskonferensen antar villkoren avge en förklaring om att dessa villkor inte ska träda i kraft för den parten under en period på upp till fyra år för att avsätta tid till det nödvändiga genomförandet. En part som avger en sådan förklaring ska fortsätta att erlägga den betalning som fastställs i punkt 6 ovan fram till dess att de nya villkoren träder i kraft.
När partskonferensen fattar beslut om villkoren för fördelning av monetär nytta från användningen av digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion enligt punkt 7 ska den beakta rekommendationerna från kommittén för tillgång och nyttofördelning för att säkerställa att dessa villkor är ömsesidigt stödjande för och anpassningsbara till andra instrument för tillgång och nyttofördelning.
Partskonferensen ska vartannat år, med beaktande av rekommendationerna från den kommitté för tillgång och nyttofördelning som inrättats enligt artikel 15, granska och bedöma den monetära nytta som uppstår vid användningen av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion. Den första granskningen ska äga rum senast fem år efter ikraftträdandet av detta avtal. Granskningen ska omfatta en prövning av de årliga bidrag som avses i punkt 6 ovan.
Parterna ska, där så är lämpligt, vidta nödvändiga rättsliga, administrativa eller politiska åtgärder för att säkerställa att den nytta som uppstår i samband med verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion som bedrivs av fysiska eller juridiska personer under deras jurisdiktion fördelas i enlighet med detta avtal.
Kommittén för tillgång och nyttofördelning
Härmed inrättas en kommitté för tillgång och nyttofördelning. Den ska bland annat fungera som en grund för fastställande av riktlinjer för nyttofördelning, i enlighet med artikel 14, för att skapa öppenhet och säkerställa en rimlig och rättvis fördelning av både monetär och icke-monetär nytta.
Kommittén för tillgång och nyttofördelning ska bestå av 15 ledamöter med lämpliga kvalifikationer inom närliggande områden för att säkerställa ett effektivt utövande av kommitténs funktioner. Ledamöterna ska nomineras av parterna och väljas av partskonferensen med beaktande av en jämn könsfördelning och en rättvis geografisk fördelning och med säkerställande av representation inom kommittén från utvecklingsländer, däribland de minst utvecklade länderna, små östater under utveckling och kustlösa utvecklingsländer. Direktiven och villkoren för kommitténs verksamhet ska fastställas av partskonferensen.
Kommittén får ge rekommendationer till partskonferensen i frågor som omfattas av denna del, inbegripet följande:
Riktlinjer eller en uppförandekod för verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion i enlighet med denna del.
Åtgärder för att genomföra beslut som fattats i enlighet med denna del.
Nivåer eller mekanismer för fördelning av monetär nytta i enlighet med artikel 14.
Frågor som rör denna del i förhållande till clearing house-mekanismen.
Frågor som rör denna del i förhållande till den finansiella mekanism som inrättats enligt artikel 52.
Andra frågor som rör denna del och som partskonferensen kan begära att kommittén för tillgång och nyttofördelning tar upp.
Varje part ska se till att kommittén för tillgång och nyttofördelning genom clearing house-mekanismen har tillgång till den information som krävs enligt detta avtal, däribland
lagstiftningsmässiga, administrativa och politiska åtgärder för tillträde och fördelning av nytta,
kontaktuppgifter och annan relevant information om nationella kontaktpunkter,
övrig information som krävs i enlighet med de beslut som fattats av partskonferensen.
Kommittén för tillgång och nyttofördelning får rådgöra med och underlätta utbytet av information med relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ om verksamheter inom sitt mandat, inbegripet nyttofördelning, användning av digital sekvensinformation om marina genetiska resurser, bästa praxis, verktyg och metoder, dataförvaltning och erfarenheter.
Kommittén för tillgång och nyttofördelning får ge rekommendationer till partskonferensen med avseende på information som erhållits enligt punkt 5 ovan.
Övervakning och öppenhet
Övervakning av och öppenhet inom verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion ska säkerställas genom en anmälan till clearing house-mekanismen, genom användning av den standardiserade identifieringskoden ”BBNJ” i enlighet med denna del och i enlighet med de förfaranden som antagits av partskonferensen på rekommendation av kommittén för tillgång och nyttofördelning.
Parterna ska lämna in regelbundna rapporter till kommittén för tillgång och nyttofördelning om genomförandet av bestämmelserna i denna del om verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion och fördelningen av nyttan av dessa verksamheter i enlighet med denna del.
Kommittén för tillgång och nyttofördelning ska utarbeta en rapport på grundval av den information som tagits emot från clearing house-mekanismen och göra rapporten tillgänglig för parterna så att de kan lämna synpunkter på den. Kommittén för tillgång och nyttofördelning ska lämna in rapporten, inklusive eventuella synpunkter, till partskonferensen för övervägande. Partskonferensen får, med beaktande av rekommendationen från kommittén för tillgång och nyttofördelning, fastställa lämpliga riktlinjer för genomförandet av denna artikel med utgångspunkt i parternas nationella förmåga och förutsättningar.
OMRÅDESBASERADE FÖRVALTNINGSVERKTYG OCH ANDRA ÅTGÄRDER, DÄRIBLAND MARINA SKYDDSOMRÅDEN
Mål
Målen med denna del är att
säkerställa bevarandet och den hållbara användningen av områden som kräver skydd, däribland genom att inrätta ett omfattande system av områdesbaserade förvaltningsverktyg med ekologiskt representativa och väl utbyggda nätverk av marina skyddade områden,
utöka samarbetet och samordningen vid användning av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, mellan staterna, relevanta rättsliga instrument och ramar samt relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ,
skydda, bevara, återställa och upprätthålla den biologiska mångfalden och ekosystemen, bland annat för att öka deras produktivitet och välmående och stärka deras resiliens mot stressfaktorer, däribland klimatförändringar, havsförsurning och havsföroreningar,
bidra till livsmedelssäkerheten och andra socioekonomiska mål, inbegripet skyddet av kulturella värden,
ge stöd till utvecklingsländer, i synnerhet de minst utvecklade länderna, kustlösa utvecklingsländer, geografiskt missgynnade länder, små östater under utveckling, afrikanska kuststater, arkipelagstater och medelinkomstländer under utveckling, med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling, genom kapacitetsuppbyggnad och utveckling och överföring av marin teknologi för att utveckla, genomföra, övervaka, förvalta och tillämpa områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden.
Geografiskt tillämpningsområde
Inrättandet av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, ska inte omfatta några områden inom nationell jurisdiktion och ska inte åberopas som grund för att hävda eller förneka anspråk på suveränitet, suveräna rättigheter eller jurisdiktion, inbegripet i fråga om eventuella tvister. Partskonferensen ska inte fatta beslut om förslag angående inrättandet av sådana områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, och under inga omständigheter ska sådana förslag tolkas som erkännande eller icke-erkännande av anspråk på suveränitet, suveräna rättigheter eller jurisdiktion.
Förslag
Förslag angående inrättandet av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, enligt denna del ska lämnas in av parterna, enskilt eller gemensamt, till sekretariatet.
Parterna ska, där så är lämpligt, samarbeta och rådgöra med re levanta berörda aktörer, däribland stater och globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, civilsamhället, det vetenskapliga samfundet, den privata sektorn, urfolk och lokala samhällen, vid utarbetandet av förslag så som fastställs i denna del.
Förslagen ska utarbetas på grundval av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, med beaktande av försiktighetsansatsen och en ekosystembaserad strategi.
Förslag med avseende på identifierade områden ska omfatta följande huvudsakliga delar:
En geografisk eller rumslig beskrivning av det område som förslaget gäller genom en hänvisning till de vägledande kriterier som anges i bilaga I.
Information om de kriterier som anges i bilaga I och andra kriterier som kan utvecklas och revideras ytterligare i enlighet med punkt 5 nedan som har tillämpats vid identifieringen av området.
Mänskliga verksamheter i området, inbegripet användningsområden för urfolk och lokala samhällen, och deras möjliga konsekvenser.
En beskrivning av läget för den marina miljön och den biologiska mångfalden i det identifierade området.
En beskrivning av de mål för bevarande och, i tillämpliga fall, hållbar användning som ska tillämpas i området.
Ett utkast till förvaltningsplan som omfattar de föreslagna åtgärderna och beskriver de föreslagna övervaknings-, forsknings- och granskningsåtgärderna för att uppnå de angivna målen.
Varaktigheten av åtgärderna i det föreslagna området i förekommande
fall.
Information om eventuella samråd med andra stater, däribland
angränsande kuststater, och/eller relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, i förekommande fall.
Information om områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, som har genomförts enligt relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ.
Relevanta vetenskapliga bidrag och, i förekommande fall, traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen.
De vägledande kriterierna för identifieringen av dessa områden ska, i relevanta fall, omfatta de som anges i bilaga I och kan vid behov utvecklas och revideras ytterligare av det vetenskapliga och tekniska organet för övervägande och antagande av partskonferensen.
Ytterligare krav angående förslagens innehåll, däribland villkoren för tillämpningen av vägledande kriterier enligt punkt 5 ovan, och vägledning om de förslag som anges i punkt 4 b ovan, ska vid behov utarbetas av det vetenskapliga och tekniska organet för övervägande och antagande av partskonferensen.
Offentliggörande och preliminär granskning av förslagen
När ett förslag har tagits emot skriftligen ska sekretariatet göra förslaget tillgängligt offentligt och överlämna det till det vetenskapliga och tekniska organet för en preliminär granskning. Syftet med granskningen är att säkerställa att förslaget innehåller den information som krävs enligt artikel 19, inbegripet de vägledande kriterier som beskrivs i denna del och i bilaga I. Resultatet av granskningen ska göras tillgängligt offentligt och vidarebefordras till projektets initiativtagare av sekretariatet. Initiativtagaren ska skicka tillbaka förslaget till sekretariatet efter att ha beaktat det vetenskapliga och tekniska organets preliminära granskning. Sekretariatet ska underrätta parterna och göra det reviderade förslaget tillgängligt för allmänheten samt underlätta samråd i enlighet med artikel 21.
Samråd om och bedömning av förslag
Samråd om förslag som lämnats in enligt artikel 19 ska vara inkluderande, öppna och tillgängliga för alla berörda aktörer, inbegripet stater och globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, såväl som civilsamhället, det vetenskapliga samfundet samt urfolk och lokala samhällen.
Sekretariatet ska underlätta samråd och samla in synpunkter enligt följande:
Stater, i synnerhet angränsande kuststater, ska underrättas och uppmanas att bland annat lämna in
synpunkter på förslagets förtjänster och geografiska tillämpningsområde,
övriga relevanta vetenskapliga bidrag,
information om befintliga åtgärder eller verksamheter i angränsande eller närliggande områden inom och utanför nationell jurisdiktion,
synpunkter på förslagets möjliga konsekvenser för områden inom nationell jurisdiktion,
andra relevanta uppgifter.
Organ för relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ ska underrättas och uppmanas att bland annat lämna in
synpunkter på förslagets förtjänster,
övriga relevanta vetenskapliga bidrag,
information angående eventuella befintliga åtgärder som antagits genom instrumentet, ramverket eller organet för det relevanta området eller för angränsande områden,
synpunkter angående andra aspekter om åtgärderna och andra förutsättningar för ett utkast till förvaltningsplan som identifierats i förslaget och som omfattas av det organets befogenhet,
synpunkter angående relevanta ytterligare åtgärder som omfattas av behörighetsområdet för instrumentet, ramverket eller organen,
andra relevanta uppgifter.
Urfolk och lokala samhällen med relevanta traditionella kunskaper, det vetenskapliga samfundet, civilsamhället och andra relevanta berörda aktörer ska uppmanas att bland annat lämna in
synpunkter på förslagets förtjänster,
övriga relevanta vetenskapliga bidrag,
relevanta traditionella kunskaper hos urfolk och lokala samhällen,
annan relevant information.
Bidrag som tagits emot i enlighet med punkt 2 ovan ska göras tillgängliga för allmänheten av sekretariatet.
I de fall då den föreslagna åtgärden påverkar områden som är helt omgivna av andra staters ekonomiska exklusiva zoner ska initiativtagarna
genomföra riktade och förebyggande samråd, inbegripet en förhandsanmälan, med dessa stater,
ta hänsyn till staternas åsikter och synpunkter på den föreslagna åtgärden och lämna skriftliga svar som särskilt avser dessa åsikter och synpunkter och, där så är lämpligt, revidera den föreslagna åtgärden i enlighet därmed.
Initiativtagaren ska ta hänsyn till de bidrag som tagits emot under samrådsperioden och de synpunkter och den information som lämnats av det vetenskapliga och tekniska organet, och, där så är tillämpligt, omarbeta förslaget i enlighet därmed eller svara på väsentliga bidrag som inte återspeglas i förslaget.
Samrådsperioden ska vara tidsbegränsad.
Det omarbetade förslaget ska lämnas till det vetenskapliga och tekniska organet, som därefter ska bedöma förslaget och lämna rekommendationer till partskonferensen.
Villkoren för samråds- och bedömningsprocessen, inbegripet dess varaktighet, ska vid behov utarbetas ytterligare av det vetenskapliga och tekniska organet vid dess första möte, för övervägande och antagande av partskonferensen, med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling.
Inrättande av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden
På grundval av det slutgiltiga förslaget och utkastet till förvaltningsplan, med beaktande av de bidrag och de vetenskapliga data som tagits emot under den samrådsprocess som införts i enlighet med denna del, och med beaktande av de vetenskapliga råd och rekommendationer som lämnats av det vetenskapliga och tekniska organet, ska partskonferensen
fatta beslut om inrättandet av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, och tillhörande åtgärder, ges möjlighet att fatta beslut om åtgärder som är förenliga med de som antagits av relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, i samarbete och samordning med dessa instrument, ramar och organ,
ges möjlighet att, om de föreslagna åtgärderna omfattas av andra globala, regionala, subregionala eller sektoriella organs befogenheter, ge rekommendationer till parterna i detta avtal och till globala, regionala, subregionala eller sektoriella organ för att främja antagandet av relevanta åtgärder genom sådana instrument, ramar och organ i enlighet med deras respektive mandat.
När partskonferensen fattar beslut enligt denna artikel ska den respektera, och inte undergräva, de befogenheter som har tilldelats de relevanta rät tsliga instrumenten och ramarna och de relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organen.
Partskonferensen ska anordna regelbundna samråd för att förbättra samarbetet och samordningen med relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala eller sektoriella organ med avseende på områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, och förbättra samordningen med avseende på tillhörande åtgärder som antagits enligt dessa instrument och ramar och av dessa organ.
Om uppnåendet av målen och genomförandet av denna del kräver det, för att påskynda det internationella samarbetet och samordningen med avseende på bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, får partskonferensen överväga och där så är lämpligt, med förbehåll för punkterna 1 och 2 ovan, besluta att utveckla en mekanism för befintliga områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, som antagits enligt relevanta rättsliga instrument och ramar eller av relevanta globala, regionala, subregionala eller sektoriella organ.
Beslut och rekommendationer som antas av partskonferensen i enlighet med denna del ska inte undergräva effektiviteten hos de åtgärder som antagits med avseende på områden inom nationell jurisdiktion och ska fattas och utarbetas med vederbörlig hänsyn till alla staters rättigheter och skyldigheter i enlighet med konventionen. Om åtgärder som föreslagits enligt denna del skulle påverka eller rimligen skulle kunna förväntas påverka det överliggande vattnet ovanför havsbottnen och det underliggande jordlagret i undervattensområden över vilka en kuststat utövar suveräna rättigheter i enlighet med konventionen, ska dessa åtgärder utarbetas med vederbörlig hänsyn till kuststatens suveräna rättigheter. För detta ändamål ska samråd genomföras i enlighet med bestämmelserna i denna del.
Om ett områdesbaserat förvaltningsverktyg, däribland ett marint skyddsområde, som inrättats enligt denna del i efterhand, antingen helt eller delvis, faller inom en kuststats nationella jurisdiktion, ska den del som ligger inom nationell jurisdiktion omedelbart upphöra att gälla. Den del som återstår i områden utanför nationell jurisdiktion ska fortsätta att vara gällande fram till dess att partskonferensen, vid dess efterföljande möte, granskar och beslutar huruvida det områdesbaserade förvaltningsverktyget, däribland ett marint skyddsområde, ska ändras eller upphävas vid behov.
När ett relevant rättsligt instrument eller ramverk eller ett relevant globalt, regionalt, subregionalt eller sektoriellt organ har inrättats, eller om dess befogenheter har ändrats, ska varje områdesbaserat förvaltningsverktyg, däribland ett marint skyddsområde, eller tillhörande åtgärder som antagits av partskonferensen enligt denna del, som i efterhand, antingen helt eller delvis, faller inom befogenheterna för detta instrument, ramverk eller organ fortsätta att tillämpas fram till dess att partskonferensen granskar och, i nära samarbete och samordning med det aktuella instrumentet, ramverket eller organet, beslutar att upprätthålla, ändra eller upphäva det områdesbaserade förvaltningsverktyget, däribland ett marint skyddsområde, och tillhörande åtgärder i förekommande fall.
Som en allmän regel ska besluten och rekommendationerna enligt denna del antas i samförstånd.
Om inget samförstånd har uppnåtts ska besluten och rekommendationerna enligt denna del antas med tre fjärdedels majoritet av närvarande och röstande parter, efter att partskonferensen har beslutat, med två tredjedels majoritet av närvarande och röstande parter, att alla ansträngningar för att uppnå samförstånd har uttömts.
Beslut som har fattats enligt denna del ska träda i kraft 120 dagar efter det möte i partskonferensen vid vilket de fattades och vara bindande för alla parter.
Under den period på 120 dagar som föreskrivs i punkt 3 ovan får alla parter, genom en skriftlig anmälan till sekretariatet, göra en invändning med avseende på ett beslut som antagits enligt denna del, varvid det beslutet inte ska vara bindande för den parten. En invändning mot ett beslut kan när som helst dras tillbaka genom en skriftlig anmälan till sekretariatet, varvid beslutet ska vara bindande för parten i fråga 90 dagar efter det datum då anmälan om att invändningen har dragits tillbaka lämnades in.
En part som gör en invändning enligt punkt 4 ovan ska vid tidpunkten för invändningen lämna in en skriftlig förklaring till sekretariatet angående skälen till invändningen, vilken ska bygga på en eller flera av följande skäl:
Beslutet är oförenligt med detta avtal eller den invändande partens rättigheter och skyldigheter i enlighet med konventionen.
Beslutet innebär att den invändande parten diskrimineras på ett orättvist sätt till formen eller i praktiken.
Parten kan inte, efter att ha gjort alla rimliga ansträngningar, efterleva beslutet vid tidpunkten för invändningen på ett praktiskt sätt.
En part som gör en invändning enligt punkt 4 ovan ska, så långt det är praktiskt möjligt, anta alternativa åtgärder eller förfaranden som är likvärdiga med det beslut som parten har invänt mot och ska inte anta eller vidta åtgärder som skulle undergräva effektiviteten i det beslut som den har invänt mot såvida inte dessa åtgärder är avgörande för den invändande partens utövande av sina rättigheter och skyldigheter i enlighet med konventionen.
Den invändande parten ska lämna in en rapport till partskonferensens nästa ordinarie möte efter sin anmälan enligt punkt 4 ovan, och regelbundet därefter, om sitt genomförande av punkt 6 ovan, som grund för övervakningen och granskningen enligt artikel 26.
En invändning mot ett beslut som fattats i enlighet med punkt 4 ovan får endast förnyas om den invändande parten anser att det fortfarande är nödvändigt, vart tredje år efter beslutets ikraftträdande, genom en skriftlig anmälan till sekretariatet. Denna skriftliga anmälan ska innehålla en förklaring av skälen till den ursprungliga invändningen.
Om ingen anmälan om förnyelse enligt punkt 8 ovan har tagits emot ska invändningen automatiskt betraktas som upphävd, varefter beslutet ska vara bindande för den parten 120 dagar efter att invändningen upphävdes automatiskt. Sekretariatet ska underrätta parten 60 dagar före det datum då invändningen kommer att upphävas automatiskt.
Beslut som partskonferensen har antagit enligt denna del, och invändningar mot dessa beslut, ska göras tillgängliga för allmänheten av sekretariatet och vidarebefordras till alla stater, alla relevanta rättsliga instrument och ramar samt alla relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ.
Partskonferensen ska fatta beslut om att anta åtgärder i områden utanför nationell jurisdiktion, som vid behov ska tillämpas i nödsituationer, om ett naturfenomen eller en av människan förorsakad katastrof har orsakat, eller sannolikt kommer att orsaka, allvarlig eller oåterkallelig skada på marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, för att säkerställa att den allvarliga eller oåterkalleliga skadan inte förvärras.
Åtgärder som antagits enligt denna artikel ska endast anses vara nödvändiga om den allvarliga eller oåterkalleliga skadan, efter samråd med relevanta rättsliga instrument eller ramar eller relevanta globala, regionala, subregionala eller sektoriella organ, inte kan hanteras på ett skyndsamt sätt genom tillämpningen av andra artiklar i detta avtal eller av ett relevant rättsligt instrument eller ramverk eller ett relevant globalt, regionalt, lokalt eller sektoriellt organ.
Åtgärder som antagits i en nödsituation ska bygga på den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, och utformas med beaktande av försiktighetsansatsen. Dessa åtgärder kan föreslås av parterna eller rekommenderas av det vetenskapliga och tekniska organet, och de kan antas mellan sammanträdena. Åtgärderna ska vara tillfälliga och måste omprövas för ett nytt beslut vid partskonferensens nästa möte efter deras antagande.
Åtgärderna ska upphöra att gälla två år efter deras ikraftträdande eller upphävas tidigare av partskonferensen när de har ersatts av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, och tillhörande åtgärder som fastställts i enlighet med denna del, eller av åtgärder som antagits av ett relevant rättsligt instrument eller ramverk eller ett relevant globalt, regionalt, subregionalt eller sektoriellt organ, eller genom ett beslut av partskonferensen om de omständigheter som föranledde åtgärden inte längre existerar.
Förfaranden och riktlinjer för inrättandet av nödåtgärder, inbegripet samrådsförfaranden, ska vid behov utarbetas av det vetenskapliga och tekniska organet för övervägande och antagande av partskonferensen så snart som möjligt. Dessa förfaranden ska vara inkluderande och transparenta.
Parterna ska säkerställa att verksamheter inom deras jurisdiktion eller kontroll som äger rum i områden utanför nationell jurisdiktion bedrivs i enlighet med de beslut som antagits enligt denna del.
Inget i detta avtal ska hindra en part från att anta strängare åtgärder med avseende på sina medborgare eller fartyg eller med avseende på verksamheter inom sin jurisdiktion eller kontroll utöver de som antagits enligt denna del, i enlighet med folkrätten och till stöd för målen i avtalet.
Genomförandet av de åtgärder som antagits enligt denna del bör inte medföra en oproportionerlig börda på små östater under utveckling eller de minst utvecklade länderna, varken direkt eller indirekt.
Parterna ska, där så är lämpligt, främja antagandet av åtgärder inom relevanta rättsliga instrument och ramar eller relevanta globala, regionala, subregionala eller sektoriella organ i vilka de ingår som medlemmar, för att stödja genomförandet av de beslut och rekommendationer som antagits av partskonferensen enligt denna del.
Parterna ska uppmana de stater som har rätt att bli parter i detta avtal, i synnerhet de vars verksamheter bedrivs och vars fartyg eller medborgare är verksamma i ett område som omfattas av ett etablerat områdesbaserat förvaltningsverktyg, däribland ett marint skyddsområde, att anta åtgärder som stöder partskonferensens beslut och rekommendationer om områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, som antagits enligt denna del.
En part som inte är part eller deltagare i ett relevant rättsligt instrument eller ramverk eller medlem i ett relevant globalt, regionalt, subregionalt eller sektoriellt organ, och som inte på annat sätt samtycker till att tillämpa de åtgärder som fastställts inom ramen för dessa instrument och ramar och av dessa organ ska inte befrias från skyldigheten att, i enlighet med konventionen och detta avtal, samarbeta för bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion.
Artikel 26 Övervakning och översyn
Parterna ska, enskilt eller gemensamt, rapportera till partskonferensen om genomförandet av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, som inrättats enligt denna del och tillhörande åtgärder. Dessa rapporter, och den information och den översyn som avses i punkterna 2 respektive 3 nedan, ska göras tillgängliga för allmänheten av sekretariatet.
De relevanta rättsliga instrumenten och ramarna och de relevanta globala, regionala, subregionala eller sektoriella organen ska uppmanas att tillhandahålla information till partskonferensen om genomförandet av de åtgärder som de har antagit för att uppnå målen med områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, som inrättats enligt denna del.
Områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, som inrättats enligt denna del, inbegripet tillhörande åtgärder, ska övervakas och regelbundet ses över av det vetenskapliga och tekniska organet, med beaktande av de rapporter och den information som avses i punkterna 1 respektive 2 ovan.
Vid den översyn som avses i punkt 3 ovan ska det vetenskapliga och tekniska organet bedöma ändamålsenligheten hos områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, som inrättats enligt denna del, inbegripet tillhörande åtgärder och de framsteg som har gjorts för att uppnå deras mål, och ge råd och rekommendationer till partskonferensen.
Efter översynen ska partskonferensen vid behov anta beslut eller rekommendationer om ändring, utvidgning eller upphävande av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, och eventuella tillhörande åtgärder som antagits av partskonferensen, på grundval av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, med beaktande av försiktighetsansatsen och en ekosystembaserad strategi.
DEL IV MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGAR
Målen med denna del är att
verkställa bestämmelserna i konventionen om miljökonsekvensbedömning i områden utanför nationell jurisdiktion genom att fastställa processer, tröskelvärden och andra krav för parternas genomförande och rapportering av bedömningar,
säkerställa att verksamheter som omfattas av denna del bedöms och genomförs för att förebygga, lindra och hantera betydande negativa effekter i syfte att skydda och bevara den marina miljön,
stödja bedömningen av kumulativa effekter och effekter i områden inom nationell jurisdiktion,
möjliggöra strategiska miljöbedömningar,
uppnå en enhetlig ram för miljökonsekvensbedömning av verksamheter i områden utanför nationell jurisdiktion,
bygga upp och förstärka kapaciteten hos parterna, särskilt utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, kustlösa utvecklingsländer, geografiskt missgynnade länder, små östater under utveckling, afrikanska kuststater, arkipelagstater och medelinkomstländer under utveckling, att utarbeta, utföra och utvärdera miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar till stöd för målen i detta avtal.
Skyldigheten att utföra miljökonsekvensbedömningar
Parterna ska säkerställa att de möjliga effekterna på den marina miljön av planerade verksamheter under deras jurisdiktion eller kontroll som äger rum i områden utanför nationell jurisdiktion bedöms så som fastställs i denna del innan de godkänns.
Om en part med jurisdiktion eller kontroll över en planerad verksamhet som ska utföras i marina områden inom nationell jurisdiktion fastställer att verksamheten kan orsaka betydande föroreningar eller omfattande och skadliga förändringar av den marina miljön i områden utanför nationell jurisdiktion ska parten säkerställa att en miljökonsekvensbedömning av verksamheten utförs i enlighet med denna del eller att en miljökonsekvensbedömning utförs inom ramen för partens nationella förfarande. En part som utför en sådan bedömning inom ramen för partens nationella förfarande ska
se till att relevant information i god tid finns tillgänglig genom clearing house-mekanismen under det nationella förfarandet,
säkerställa att verksamheten övervakas på ett sätt som är förenligt med kraven för det nationella förfarandet,
säkerställa att rapporter om miljökonsekvensbedömningar och andra relevanta övervakningsrapporter finns tillgängliga genom clearing house - mekanismen i enlighet med detta avtal.
När det vetenskapliga och tekniska organet har tagit emot den information som avses i punkt 2 a ovan kan den lämna synpunkter till parten med jurisdiktion eller kontroll över den planerade verksamheten.
Förhållandet mellan detta avtal och förfarandena för miljökonsekvensbedömning inom ramen för relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ
Parterna ska främja användningen av miljökonsekvensbedömningar och antagandet och genomförandet av de standarder och/eller riktlinjer som utarbetats enligt artikel 38 för relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ i vilka de ingår som medlemmar.
Partskonferensen ska utveckla mekanismer enligt denna del som det vetenskapliga och tekniska organet kan använda för att samarbeta med relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ som reglerar verksamheterna i områden utanför nationell jurisdiktion eller skyddar den marina miljön.
När det vetenskapliga och tekniska organet utarbetar eller uppdaterar standarder eller riktlinjer för utförandet av miljökonsekvensbedömningar av verksamheter i områden utanför nationell jurisdiktion av parter i detta avtal enligt artikel 38 ska organet, där så är lämpligt, samarbeta med relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ.
Det är inte nödvändigt att utföra en förhandskontroll eller en miljökonsekvensbedömning av en planerad verksamhet i områden utanför nationell jurisdiktion, under förutsättning att parten med jurisdiktion eller kontroll över den planerade verksamheten har fastställt
att de möjliga effekterna av den planerade verksamheten eller kategorin av verksamhet har bedömts i enlighet med kraven i andra relevanta rättsliga instrument och ramar eller av relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ,
att
den bedömning som redan utförts av den planerade verksamheten är likvärdig med den som krävs enligt denna del, och att resultaten av bedömningen beaktas, eller
de föreskrifter eller standarder för relevanta rättsliga instrument och ramar eller relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ som härrör från bedömningen var utformade för att förebygga, lindra eller hantera möjliga effekter under tröskelvärdet för miljökonsekvensbedömningar enligt denna del, och att de har uppfyllts.
Om en miljökonsekvensbedömning av en planerad verksamhet i områden utanför nationell jurisdiktion har utförts inom ramen för ett relevant rättsligt
instrument eller ramverk eller ett relevant globalt, regionalt, subregionalt eller sektoriellt organ ska den berörda parten säkerställa att rapporten om miljökonsekvensbeskrivningen offentliggörs genom clearing house-mekanismen.
Om de planerade verksamheter som uppfyller kriterierna i punkt 4 b i ovan inte är föremål för övervakning och granskning inom ramen för ett relevant rättsligt instrument eller ramverk eller ett relevant globalt, regionalt, subregionalt eller sektoriellt organ ska parterna övervaka och granska verksamheterna och säkerställa att övervaknings- och granskningsrapporterna offentliggörs genom clearing house- mekanismen.
Tröskelvärden och faktorer för utförande av miljökonsekvensbedömningar
Om en planerad verksamhet kan ha mer än en mindre eller övergående effekt på den marina miljön, eller om effekterna av verksamheten är okända eller oklara, ska parten med jurisdiktion eller kontroll över verksamheten utföra en förhandskontroll av verksamheten enligt artikel 31, med användning av de faktorer som anges i punkt 2 nedan, och enligt följande krav:
Förhandskontrollen ska vara tillräckligt ingående för att parten ska kunna bedöma huruvida den har rimliga skäl att tro att den planerade verksamheten kan orsaka betydande föroreningar eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön, och den ska omfatta
en beskrivning av den planerade verksamheten, inbegripet dess syfte, plats, varaktighet och intensitet, och
en inledande analys av de möjliga effekterna, inbegripet med hänsyn till kumulativa effekter och, i förekommande fall, alternativ till den planerade verksamheten.
Om det fastställs på grundval av förhandskontrollen att parten har rimliga skäl att tro att verksamheten kan orsaka betydande föroreningar eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön ska en miljökonsekvensbedömning utföras i enlighet med bestämmelserna i denna del.
När parterna ska fastställa huruvida planerade verksamheter under deras jurisdiktion eller kontroll uppfyller det tröskelvärde som anges i punkt 1 ovan ska de ta hänsyn till följande icke uttömmande faktorer:
Typen av verksamhet och den teknik som används för verksamheten samt det sätt på vilket den ska bedrivas.
Verksamhetens varaktighet.
Verksamhetens plats.
Platsens egenskaper och ingående ekosystem (inbegripet områden av särskild ekologisk eller biologisk betydelse eller sårbarhet).
De möjliga effekterna av verksamheten, inbegripet de möjliga kumulativa effekterna och de möjliga effekterna i områden inom nationell jurisdiktion.
Den omfattning i vilken effektarena av verksamheten är okända eller oklara.
Andra relevanta ekologiska eller biologiska kriterier.
Förfarande för miljökonsekvensbedömningar
Parterna ska säkerställa att förfarandet vid utförande av en miljökonsekvensbedömning enligt denna del omfattar följande steg:
Förhandskontroll. Parterna ska i god tid göra en förhandskontroll för att fastställa huruvida en miljökonsekvensbedömning krävs med avseende på en planerad verksamhet under deras jurisdiktion eller kontroll, i enlighet med artikel 30, och göra sitt beslut tillgängligt för allmänheten enligt följande:
Om en part fastställer att en miljökonsekvensbedömning inte krävs med avseende på en planerad verksamhet under dess jurisdiktion eller kontroll ska parten göra relevant information, inbegripet enligt artikel 30.1 a, tillgänglig för allmänheten genom clearing house-mekanismen enligt detta avtal.
På grundval av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, får en part lämna sina synpunkter på de möjliga effekterna av en planerad verksamhet för vilket ett beslut har fattats i enlighet med led a i ovan till den part som fattade det beslutet och det vetenskapliga och tekniska organet inom 40 dagar efter dess offentliggörande.
Om den part som lämnade sina synpunkter har uttryckt farhågor kring de möjliga effekterna av en planerad verksamhet för vilket beslutet fattades ska den part som fattade beslutet ta hänsyn till dessa farhågor och eventuellt ompröva sitt beslut.
Efter att ha beaktat de farhågor som registrerats av en part enligt led a ii ovan ska det vetenskapliga och tekniska organet överväga och eventuellt utvärdera de möjliga effekterna av den planerade verksamheten på grundval av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen och, där så är lämpligt, ge rekommendationer till den part som fattade beslutet efter att ha gett den parten möjlighet att bemöta de farhågor som registrerats och tagit svaren i beaktande.
Den part som fattade beslutet enligt led a i ska ta hänsyn till varje rekommendation från det vetenskapliga och tekniska organet.
Registreringen av synpunkter och rekommendationerna från det vetenskapliga och tekniska organet ska göras tillgängliga för allmänheten, inbegripet genom clearing house-mekanismen.
Omfattning. Parterna ska säkerställa att de viktigaste miljömässiga effekterna och eventuella medföljande effekter, däribland ekonomiska, sociala, kulturella och hälsorelaterade effekter, inbegripet möjliga kumulativa effekter och effekter i områden inom nationell jurisdiktion, och möjliga alternativ till den planerade verksamheten i förekommande fall, som ska ingå i den miljökonsekvensbedömning som ska utföras enligt denna del, identifieras. Omfattningen ska fastställas med användning av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen.
Konsekvensbedömning och utvärdering. Parterna ska säkerställa att effekterna av planerade verksamheter, inbegripet kumulativa effekter och effekter i områden inom nationell jurisdiktion, bedöms och utvärderas med användning av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen.
Förebyggande, lindring och hantering av möjliga negativa effekter.
Parterna ska säkerställa
att åtgärder för att förebygga, lindra och hantera möjliga negativa effekter av de planerade verksamheterna under deras jurisdiktion eller kontroll identifieras och analyseras för att undvika väsentliga negativa effekter, inbegripet åtgärder som omfattar överväganden om alternativ till den planerade verksamheten under deras jurisdiktion eller kontroll,
att dessa åtgärder, i tillämpliga fall, införlivas i en miljöförvaltningsplan.
Parterna ska säkerställa en kungörelse och ett offentligt samråd i enlighet med artikel 32.
Parterna ska säkerställa att en rapport om miljökonsekvensbedömning utarbetas och offentliggörs i enlighet med artikel 33.
Parterna får utföra gemensamma miljökonsekvensbedömningar, i synnerhet av planerade verksamheter under jurisdiktion eller kontroll av små östater under utveckling.
En förteckning över experter ska skapas inom ramen för det vetenskapliga och tekniska organet. Parter med begränsad kapacitet får begära råd och stöd från dessa experter när de utför och utvärderar förhandskontroller och miljökonsekvensbedömningar av en planerad verksamhet under deras jurisdiktion eller kontroll. Experterna får inte utses till en annan part i förfarandet för miljökonsekvensbedömning av samma verksamhet. Den part som begärde råd och stöd ska säkerställa att miljökonsekvensbedömningen lämnas tillbaka för att kunna granska och fatta beslut om den.
Artikel 32 Kungörelser och samråd
Parterna ska säkerställa att en planerad verksamhet kungörs i god tid, däribland genom offentliggörande via clearing house-mekanismen och sekretariatet, och att planerade och effektiva tidsbundna möjligheter, så långt det är praktiskt möjligt, erbjuds till alla stater, i synnerhet angränsande kuststater och andra närliggande stater som kan bli särskilt berörda, samt till berörda parter i miljökonsekvensbedömningen Kungörelsen och möjligheterna till deltagande, inbegripet genom inlämning av synpunkter, ska, i tillämpliga fall, äga rum under hela miljökonsekvensbedömningen, inbegripet när omfattningen av en miljökonsekvensbedömning fastställs enligt artikel 31.1 b och när ett utkast till rapport om miljökonsekvensbedömningen utarbetas enligt artikel 33, innan ett beslut fattas om huruvida verksamheten ska godkännas.
De potentiellt mest påverkade staterna ska fastställas med beaktande av karaktären hos och de möjliga effekterna på den marina miljön av den planerade verksamheten och ska omfatta följande:
Kuststater vars utövande av suveräna rättigheter för att utforska, utnyttja, bevara eller hantera naturresurser rimligen kan förväntas bli påverkat av verksamheten.
Stater som i området för den planerade verksamheten bedriver mänskliga verksamheter, inbegripet ekonomiska verksamheter, som rimligen kan förväntas bli påverkade.
De parter som berörs av denna process omfattar urfolk och lokala samhällen med relevanta traditionella kunskaper, relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, civilsamhället, det vetenskapliga samfundet och allmänheten.
Kungörelser och samråd ska, i enlighet med artikel 48.3, vara inkluderande och transparenta, utföras på ett skyndsamt sätt och vara riktade och förebyggande om de inbegriper små östater under utveckling.
Väsentliga synpunkter som tagits emot under samrådsprocessen, däribland från intilliggande kuststater och andra stater i närheten av den planerade aktiviteten som kan bli särskilt berörda, ska beaktas och besvaras eller bemötas av parterna. Parterna ska särskilt beakta synpunkter angående de möjliga effekterna i områden inom nationell jurisdiktion och i tillämpliga fall lämna skriftliga svar på dessa synpunkter, däribland beträffande ytterligare åtgärder som är avsedda att hantera dessa möjliga effekter. Parterna ska offentliggöra de synpunkter som tagits emot tillsammans med svaren eller beskrivningarna av det sätt som de har hanterats på.
Om en planerad verksamhet påverkar områden i det öppna havet som är helt omgivna av andra staters exklusiva ekonomiska zoner ska parterna
genomföra riktade och förebyggande samråd, inbegripet en förhandsanmälan, med dessa omgivande stater,
beakta dessa omgivande staters åsikter och synpunkter på den planerade verksamheten och lämna skriftliga svar som särskilt rör dessa åsikter och synpunkter och, i tillämpliga fall, omarbeta den planerade verksamheten i enlighet därmed.
Parterna ska säkerställa tillgången till information om miljökonsekvensbedömningen enligt detta avtal. Parterna ska emellertid inte vara skyldiga att avslöja konfidentiell eller skyddad information. Det faktum att konfidentiell eller skyddad information har redigerats ska anges i offentliga handlingar.
Rapporter om miljökonsekvensbedömning
Parterna ska säkerställa att en rapport om miljökonsekvensbedömning utarbetas för varje sådan bedömning som utförts i enlighet med denna del.
Rapporten om miljökonsekvensbedömning ska åtminstone omfatta följande information: En beskrivning av den planerade verksamheten, inbegripet dess plats. En beskrivning av resultaten av omfattningsstudien. En bedömning av utgångsläget för den marina miljö som sannolikt kommer att påverkas. En beskrivning av möjliga effekter, inbegripet möjliga kumulativa effekter och eventuella effekter i områden inom nationell jurisdiktion. En beskrivning av möjliga förebyggande, skadelindrande och förvaltningsmässiga åtgärder. En beskrivning av osäkerheter och kunskapsluckor. Information om den offentliga samrådsprocessen. En beskrivning av utvärderingen av rimliga alternativ till den planerade verksamheten. En beskrivning av uppföljningsinsatser, inbegripet en miljöförvaltningsplan. En icke - teknisk sammanfattning.
Parten ska göra utkastet till rapport om miljökonsekvensbedömning tillgängligt genom clearing house-mekanismen under det offentliga samrådet för att ge det vetenskapliga och tekniska organet möjlighet att granska och utvärdera rapporten.
Det vetenskapliga och tekniska organet får, på ett lämpligt och skyndsamt sätt, lämna synpunkter på utkastet till rapport om miljökonsekvensbedömning till parten. Parten ska ta hänsyn till alla synpunkter som lämnats av det vetenskapliga och tekniska organet.
Parterna ska offentliggöra rapporterna om miljökonsekvensbedömning, inbegripet genom clearing house-mekanismen. Sekretariatet ska säkerställa att alla parter underrättas i god tid när rapporterna offentliggörs genom clearing house - mekanismen.
De slutgiltiga rapporterna om miljökonsekvensbedömning ska beaktas av det vetenskapliga och tekniska organet, på grundval av relevanta rutiner, förfaranden och kunskaper inom ramen för detta avtal, i samband med utarbetandet av riktlinjer, däribland för att fastställa bästa praxis.
Ett urval av den offentliggjorda information som används i processen för förhandskontroll för att fatta beslut om huruvida en miljökonsekvensbedömning ska utföras, i enlighet med artiklarna 30 och 31, ska beaktas och granskas av det vetenskapliga och tekniska organet, på grundval av relevanta rutiner, förfaranden och kunskaper inom ramen för detta avtal, i samband med utarbetandet av riktlinjer, däribland för att fastställa bästa praxis.
En part under vars jurisdiktion eller kontroll en planerad verksamhet faller ska vara ansvarig för att fastställa om den ska fortsätta.
Vid fastställande av huruvida den planerade verksamheten kan fortsätta enligt denna del ska full hänsyn tas till en miljökonsekvensbedömning som utförts i enlighet med denna del. Ett beslut om att godkänna den planerade verksamheten under jurisdiktion eller kontroll av en part ska endast fattas om parten, med beaktande av skadelindrande och förvaltningsmässiga åtgärder, har fastställt att den har gjort alla rimliga ansträngningar för att säkerställa att verksamheten kan bedrivas på ett sätt som är förenligt med förebyggandet av väsentliga negativa effekter på den marina miljön.
Beslutshandlingarna ska innehålla en tydlig beskrivning av eventuella villkor för godkännande med avseende på skadelindrande åtgärder och uppföljningskrav. Beslutshandlingarna ska offentliggöras, däribland genom clearing house- mekanismen.
På begäran av en part får partskonferensen ge råd och stöd till den parten när den ska fastställa huruvida en planerad verksamhet under dess jurisdiktion eller kontroll kan fortsätta.
Övervakning av effekterna av godkända verksamheter
Parterna ska, genom att använda bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap och information och, i förekommande fall, den relevanta traditionella kunskapen hos urfolk och lokala samhällen, övervaka effekterna av de verksamheter i områden utanför nationell jurisdiktion som de tillåter eller i vilka de deltar, för att fastställa huruvida dessa verksamheter sannolikt kommer att medföra föroreningar ell er få negativa effekter på den marina miljön. I synnerhet ska varje part övervaka de miljömässiga effekterna och eventuella därmed förknippade effekter, däribland
ekonomiska, sociala, kulturella och hälsorelaterade effekter, av en godkänd verksamhet under deras jurisdiktion eller kontroll i enlighet med de villkor som har fastställts för godkännandet av verksamheten.
Rapportering om effekter av godkända verksamheter
Parterna ska, oavsett om de agerar enskilt eller gemensamt, regelbundet rapportera om effekterna av den godkända verksamheten och resultaten av den övervakning som krävs enligt artikel 35.
Övervakningsrapporterna ska offentliggöras, inbegripet genom clearing house- mekanismen, och det vetenskapliga och tekniska organet får granska och utvärdera övervakningsrapporterna.
Övervakningsrapporterna ska beaktas av det vetenskapliga och tekniska organet, på grundval av relevanta rutiner, förfaranden och kunskaper inom ramen för detta avtal, i samband med utarbetandet av riktlinjer för övervakningen av effekterna av godkända verksamheter, däribland för att fastställa bästa praxis.
Granskning av godkända verksamheter och deras effekter
Parterna ska säkerställa att effekterna av de godkända verksamheter som övervakas i enlighet med artikel 35 granskas.
Om parten med jurisdiktion eller kontroll över verksamheten identifierar väsentliga negativa effekter som antingen inte förutsågs i miljökonsekvensbedömningen, mot bakgrund av deras karaktär eller allvarlighet, eller som härrör från en överträdelse av något av de villkor som fastställts för godkännandet av verksamheten, ska parten se över sitt beslut om att godkänna verksamheten, underrätta partskonferensen, övriga parter och allmänheten, inbegripet genom clearing house-mekanismen, och
kräva att åtgärder föreslås och genomförs för att förebygga, lindra och/eller hantera dessa effekter eller vidta andra nödvändiga åtgärder och/eller avbryta verksamheten, där då är lämpligt, och
i god tid utvärdera eventuella åtgärder som genomförts eller vidtagits enligt led a ovan.
På grundval av de rapporter som tagits emot enligt artikel 36 får det vetenskapliga och tekniska organet underrätta den part som godkände verksamheten om det anser att verksamheten kan ha väsentliga negativa effekter som antingen inte förutsågs i miljökonsekvensbedömningen eller som härrör från en överträdelse av något av villkoren för godkännande av verksamheten och, där så är lämpligt, ge rekommendationer till parten.
a) På grundval av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, får en part framföra sina farhågor, till den part som godkänt verksamheten och till det vetenskapliga och tekniska organet, att den godkända verksamheten kan ha väsentliga negativa effekter som antingen inte förutsågs i miljökonsekvensbedömningen, mot bakgrund av deras karaktär eller allvarlighet , eller som härrör från en överträdelse av något av villkoren för godkännande av verksamheten.
Den part som godkände verksamheten ska ta hänsyn till sådana farhågor.
Efter att ha tagit hänsyn till de farhågor som framförts av en part ska det vetenskapliga och tekniska organet granska och eventuellt utvärdera frågan på grundval av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, och underrätta den part som godkände verksamheten om det anser att verksamheten kan ha väsentliga negativa effekter som antingen inte förutsågs i miljökonsekvensbedömningen eller som härrör från en överträdelse av något av villkoren för godkännande av verksamheten och, efter att ha gett den parten möjlighet att bemöta de farhågor som framförts och tagit svaren i beaktande, och där så är lämpligt, ge rekommendationer till den part som godkände verksamheten.
Registreringen av farhågor, eventuella underrättelser som utfärdats och eventuella rekommendationer som gjorts av det vetenskapliga och tekniska organet ska göras tillgängliga för allmänheten, inbegripet genom clearing house- mekanismen.
Den part som godkände verksamheten ska beakta eventuella underrättelser som utfärdats och eventuella rekommendationer som gjorts av det vetenskapliga och tekniska organet.
Alla stater, i synnerhet angränsande kuststater och andra stater i närheten av verksamheten som kan bli särskilt berörda, och alla berörda parter ska hållas informerade genom clearing house-mekanismen och kan rådfrågas i samband med övervaknings-, rapporterings- och granskningsprocesserna med avseende på verksamheter som godkänts enligt detta avtal.
Parterna ska, inbegripet genom clearing house-mekanismen, offentliggöra
rapporter om granskningen av den godkända verksamhetens effekter,
beslutshandlingar, inbegripet en redogörelse av skälen till det beslut som fattats av parten, om en part har ändrat sitt beslut om godkännande av verksamheten.
Standarder och/eller riktlinjer som ska utarbetas av det vetenskapliga och tekniska organet med avseende på miljökonsekvensbedömningar
Det vetenskapliga och tekniska organet ska utarbeta standarder eller riktlinjer för granskning och antagande av partskonferensen om
fastställandet av huruvida tröskelvärdena för utförande av en förhandskontroll eller en miljökonsekvensbedömning enligt artikel 30 har uppfyllts eller överskridits för de planerade verksamheterna, inbegripet på grundval av de icke-uttömmande faktorer som anges i punkt 2 i den artikeln,
bedömningen av kumulativa effekter i områden utanför nationell jurisdiktion och hur dessa effekter bör beaktas i samband med miljökonsekvensbedömningen,
bedömningen av effekter, i områden inom nationell jurisdiktion, av planerade verksamheter i områden utanför nationell jurisdiktion och hur dessa effekter bör beaktas i samband med miljökonsekvensbedömningen,
förfarandet för kungörelse och samråd enligt artikel 32, inbegripet fastställandet av vad som utgör konfidentiell eller skyddad information,
det innehåll som krävs i rapporter om miljökonsekvensbedömning och offentliggjord information som används i förhandsgranskningsprocessen enligt artikel 33, inbegripet bästa praxis,
övervakningen av och rapporteringen om effekterna av godkända verksamheter i enlighet med artiklarna 35 och 36, inbegripet fastställandet av bästa praxis,
utförandet av strategiska miljöbedömningar.
Det vetenskapliga och tekniska organet får även utarbeta standarder och riktlinjer för övervägande och antagande av partskonferensen, däribland avseende
en vägledande och icke-uttömmande förteckning över verksamheter som kräver eller inte kräver en miljökonsekvensbedömning, tillsammans med eventuella kriterier för dessa verksamheter, vilken ska uppdateras regelbundet,
utförandet av miljökonsekvensbedömningar av parter till detta avtal i områden som konstaterats behöva skydd eller särskild uppmärksamhet.
Alla standarder ska anges i en bilaga till detta avtal i enlighet med artikel 74.
Parterna ska, enskilt eller i samarbete med andra parter, överväga att utföra strategiska miljöbedömningar av planer och program för verksamheter under deras jurisdiktion eller kontroll som ska bedrivas i områden utanför nationell jurisdiktion för att bedöma de möjliga effekterna av sådana planer eller program, såväl som av eventuella alternativ, på den marina miljön.
Partskonferensen får utföra en strategisk miljöbedömning av ett område eller en region för att sammanställa den bästa tillgängliga informationen om områ det eller regionen, bedöma befintliga och möjliga framtida effekter samt identifiera uppgiftsluckor och forskningsprioriteringar.
När parterna utför miljökonsekvensbedömningar i enlighet med denna del ska de ta hänsyn till resultaten av relevanta strategiska miljöbedömningar som utförts enligt punkterna 1 och 2 ovan, i förekommande fall.
Partskonferensen ska utarbeta riktlinjer för utförandet av varje kategori av strategisk miljöbedömning som beskrivs i denna artikel.
DEL V KAPACITETSUPPBYGGNAD OCH ÖVERFÖRING AV
MARIN TEKNOLOGI
Målen med denna del är att
ge stöd till parterna, särskilt konventionsslutande utvecklingsländer, i genomförandet av bestämmelserna i detta avtal, för att uppnå dess mål,
möjliggöra ett inkluderande, rättvist och effektivt samarbete och deltagande i de verksamheter som bedrivs enligt detta avtal,
utveckla parternas, särskilt de konventionsslutande utvecklingsländernas, marinvetenskapliga och tekniska kapacitet, inbegripet i fråga om forskning, när det gäller bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, däribland genom tillgång till marin teknologi för, och överföring av marin teknologi till, konventionsslutande utvecklingsländer,
öka, sprida och dela kunskap om bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion,
mer specifikt ge stöd till konventionsslutande utvecklingsländer, i synnerhet de minst utvecklade länderna, kustlösa utvecklingsländer, geografiskt missgynnade länder, små östater under utveckling, afrikanska kuststater, arkipelagstater och medelinkomstländer under utveckling, genom kapacitetsuppbyggnad och utveckling och överföring av marin teknologi enligt detta avtal, för att uppnå målen vad avser
marina genetiska resurser, inbegripet fördelningen av nytta, som framgår av artikel 9,
åtgärder som områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, som framgår av artikel 17,
miljökonsekvensbedömningar, som framgår av artikel 27.
Samarbete vid kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi
Parterna ska, direkt eller genom relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, samarbeta för att hjälpa andra parter, särskilt konventionsslutande utvecklingsländer, att uppnå målen med detta avtal genom kapacitetsuppbyggnad och utveckling och överföring av havsforskning och havsteknik.
I samband med kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi enligt detta avtal ska parterna samarbeta på alla nivåer och i alla former, däribland genom partnerskap med medverkan av alla berörda aktörer, däribland, där så är lämpligt, den privata sektorn, civilsamhället och urfolk och lokala samhällen som innehar traditionell kunskap, såväl som genom förstärkt samarbete och samordning mellan relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ.
När parterna genomför denna del ska de till fullo erkänna de särskilda behoven för konventionsslutande utvecklingsländer, i synnerhet de minst utvecklade länderna, kustlösa utvecklingsländer, geografiskt missgynnade länder, små östater under utveckling, afrikanska kuststater, arkipelagstater och medelinkomstländer under utveckling. Parterna ska säkerställa att tillhandahållandet av kapacitetsuppbyggnad och överföringen av marin teknologi inte omfattas av betungande rapporteringskrav.
Villkor för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi
Parterna ska, efter bästa förmåga, säkerställa kapacitetsuppbyggnad för konventionsslutande utvecklingsländer och samarbeta för att möjliggöra överföring av marin teknologi, särskilt till konventionsslutande utvecklingsländer som behöver och begär detta, med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna, i enlighet med bestämmelserna i detta avtal.
Parterna ska, efter bästa förmåga, tillhandahålla resurser för att ge stöd till kapacitetsuppbyggnad och utveckling och överföring av marin teknologi och för att underlätta tillgången till andra källor till stöd, med beaktande av sina nationella strategier, prioriteringar, planer och program.
Kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi bör vara en landsstyrd, öppen, effektiv och iterativ process som bygger på gränsöverskridande delaktighet och jämställdhet. Processen ska, där så är lämpligt, bygga på och inte kopiera befintliga program och vägledas av tidigare lärdomar, inbegripet från kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi inom ramen för relevanta rättsliga instrument och ramverk och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ. Så långt det är möjligt ska processen utgå från dessa verksamheter för att maximera effektiviteten och resultaten.
Kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi ska bygga på och anpassas till behoven och prioriteringarna för konventionsslutande utvecklingsländer, med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna, vilka ska fastställas från fall till fall genom behovsbedömningar på enskild, subregional eller regional nivå. Dessa behov och prioriteringar kan utvärderas på egen grund eller underlättas genom kommittén för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi och clearing house-mekanismen.
Ytterligare villkor för överföring av marin teknologi
Parterna delar en långsiktig vision om vikten av att fullt ut förverkliga utveckling och överföring av teknik för ett inkluderande, rättvist och effektivt samarbete och deltagande i de verksamheter som bedrivs enligt detta avtal och för att fullt ut uppnå dess mål.
Överföring av marin teknologi enligt detta avtal ska ske enligt rättvisa och mest gynnsamma villkor, inbegripet koncessions- och förmånsvillkor, och i enlighet med såväl de gemensamt överenskomna villkoren som målen i detta avtal.
Parterna ska främja och uppmuntra ekonomiska och rättsliga villkor för överföringen av marin teknologi till konventionsslutande utvecklingsländer, med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna, vilket kan omfatta särskilda incitament för företag och institutioner.
Överföringen av marin teknologi ska ta hänsyn till alla rättigheter till sådan teknik och utföras med vederbörlig hänsyn till alla berättigade intressen, däribland rättigheterna och skyldigheterna för innehavare, leverantörer och mottagare av marin teknologi och med särskilt beaktande av utvecklingsländernas intressen och behov för att uppnå målen i detta avtal.
Marin teknologi som överförs i enlighet med denna del ska vara lämplig, relevant och, så långt det är möjligt, tillförlitlig, överkomlig, uppdaterad, miljövänlig och tillgänglig i ett lättåtkomligt format för konventionsslutande utvecklingsländer, med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna.
Typer av kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi
För de ändamål som anges i artikel 40 kan typerna av kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi ta flera former, inbegripet, men inte begränsat till, stöd till inrättandet eller förbättringen av parternas mänskliga, finansiella, vetenskapliga, tekniska, organisatoriska, institutionella kapaciteter och övriga resurser, däribland
utbyte och användning av relevanta data, information, kunskap och undersökningsresultat,
informationsspridning och medvetandehöjande åtgärder, inbegripet med avseende på relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, i linje med det frivilliga och informerade samtycke som getts av dessa urfolk och, i förekommande fall, lokala samhällen,
utveckling och förstärkning av relevant infrastruktur, inbegripet personalens utrustning och kapacitet för dess användning och underhåll,
utveckling och förstärkning av den institutionella kapaciteten och de nationella regelverken eller mekanismerna,
utveckling och förstärkning av mänskliga resurser och finansiella förvaltningsresurser och av teknisk expertkunskap genom utbyte, forskningssamarbete, tekniskt stöd, utbildning och överföring av marin teknologi,
utarbetande och utbyte av handböcker, riktlinjer och standarder,
utarbetande av tekniska och vetenskapliga utvecklingsprogram,
utveckling och förstärkning av funktioner och tekniska verktyg för effektiv övervakning, kontroll och tillsyn över verksamheter inom ramen för detta avtal.
Mer information om de typer av kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi som anges i denna artikel finns i bilaga II.
Partskonferensen ska, med beaktande av rekommendationerna från kommittén för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi, regelbundet och vid behov granska, bedöma och ytterligare utveckla och ge vägledning om den vägledande och icke-uttömmande förteckning över de olika typerna av kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi som beskrivs i bilaga II för att återspegla tekniska framsteg och innovation och för att anpassa dem till staternas och regionernas varierande behov.
Kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi som utförs i enlighet med bestämmelserna i denna del ska övervakas och ses över regelbundet.
Den övervakning och översyn som avses i punkt 1 ovan ska utföras av kommittén för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi, under överinseende av partskonferensen, och vara inriktad på att
bedöma och se över de konventionsslutande utvecklingsländernas behov och prioriteringar när det gäller kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi, med särskild uppmärksamhet på de konventionsslutande utvecklingsländernas särskilda krav och med beaktande av de särskilda
förutsättningarna för små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna, i enlighet med artikel 42.4,
se över det stöd som begärts, tillhandahållits och mobiliserats samt eventuella brister i uppfyllandet av de konventionsslutande utvecklingsländernas behov i förhållande till detta avtal,
identifiera och mobilisera medel inom ramen för den finansiella mekanism som inrättats enligt artikel 52 för att utveckla och genomföra kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi, däribland för utförandet av behovsbedömningar,
mäta resultaten av kapacitetsuppbyggnaden och överföringen av marin teknologi enligt detta avtal på grundval av överenskomna indikatorer och resultatbaserade analyser, däribland i fråga om prestationer, framsteg, framgångar och utmaningar,
ge rekommendationer om uppföljande insatser, däribland hur kapacitetsuppbyggnaden och överföringen av marin teknologi kan förbättras ytterligare för att ge konventionsslutande utvecklingsländer, med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna, möjlighet att förstärka sitt genomförande av avtalet för att uppnå dess mål.
Som stöd till övervakningen och översynen av kapacitetsuppbyggnaden och överföringen av marin teknologi ska parterna lämna in rapporter till kommittén för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. Dessa rapporter bör lämnas i ett format och med ett tidsintervall som ska fastställas av partskonferensen med beaktande av rekommendationerna från kommittén för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. När parterna lämnar in sina rapporter ska de, i tillämpliga fall, ta hänsyn till synpunkter från regionala och subregionala organ avseende kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. De rapporter som parterna lämnar in bör göras tillgängliga för allmänheten tillsammans med eventuella synpunkter från regionala och subregionala organ avseende kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. Partskonferensen ska säkerställa att rapporteringskraven är begripliga och inte betungande, i synnerhet för konventionsslutande utvecklingsländer, däribland vad gäller kostnader och tidsåtgång.
Kommittén för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi
En kommitté för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi inrättas härmed.
Kommittén ska bestå av ledamöter med lämpliga kvalifikationer och kunskaper som på ett objektivt sätt kan tjänstgöra i enlighet med avtalets bestämmelser, som har nominerats av parterna och valts av partskonferensen med beaktande av en jämn könsfördelning och en rättvis geografisk fördelning och med säkerställande av representation inom kommittén från de minst utvecklade länderna, små östater under utveckling och kustlösa utvecklingsländer. Direktiven och villkoren för kommitténs verksamhet ska fastställas av partskonferensen vid dess första möte.
Kommittén ska lämna in rapporter och rekommendationer som partskonferensen ska beakta och tillämpa där så är lämpligt.
DEL VI INSTITUTIONELLA ÅTGÄRDER
En partskonferens inrättas härmed.
Partskonferensens första möte ska sammankallas av Förenta nationernas generalsekreterare senast ett år efter ikraftträdandet av detta avtal. Därefter ska partskonferensen hålla ordinarie möten med jämna mellanrum som ska fastställas av partskonferensen. Extraordinarie möten inom partskonferensen får hållas vid andra tidpunkter i enlighet med arbetsordningen.
Partskonferensens ordinarie möten ska äga rum på sekretariatets säte eller i Förenta nationernas högkvarter.
Partskonferensen ska i samförstånd vid sitt första möte anta en arbetsordning för sig själv och sina underordnande organ, finansiella bestämmelser för sin finansiering och finansieringen av sekretariatet och eventuella underordnande organ och, därefter, en arbetsordning och finansiella bestämmelser för ytterligare underordnade organ som den kan komma att inrätta. Fram till dess att arbetsordningen har antagits ska arbetsordningen för regeringskonferensen om internationella rättsligt bindande instrument inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion tillämpas.
Partskonferensen ska göra sitt yttersta för att anta beslut och rekommendationer i samförstånd. Om alla ansträngningar för att nå samförstånd har uttömts, och om inte annat föreskrivs i detta avtal, ska partskonferensens beslut och rekommendationer i sakfrågor antas med två tredjedels majoritet av närvarande och röstande parter, och beslut i frågor om arbetsordningen ska antas av en majoritet av närvarande och röstande parter.
Partskonferensen ska fortlöpande se över och utvärdera genomförandet av detta avtal, och för detta ändamål
anta beslut och rekommendationer med avseende på genomförandet av detta avtal,
se över och underlätta utbytet mellan parterna av information som är relevant för genomförandet av detta avtal,
främja samarbetet och samordningen med och mellan relevanta rättsliga instrument och ramverk och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, däribland genom att inrätta lämpliga processer, i syfte att öka överensstämmelsen mellan de insatser som görs för bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion,
inrätta sådana underorgan som bedöms vara nödvändiga för att stödja tillämpningen av detta avtal,
anta en budget med tre fjärdedels majoritet av närvarande och röstande parter om alla ansträngningar att nå samförstånd har uttömts, med ett tidsintervall och för en budgetperiod som den själv har fastställt,
utöva andra funktioner som fastställs i detta avtal eller som kan krävas för dess genomförande.
Partskonferensen kan besluta att be Internationella havsrättsdomstolen om ett rådgivande yttrande i en rättslig fråga angående överensstämmelsen mellan detta avtal och ett förslag som lagts fram för partskonferensen i en fråga som faller inom dess behörighetsområde. Ett rådgivande yttrande ska inte begäras i en fråga som omfattas av andra globala, regionala, subregionala eller sektoriella organs befogenheter, i en fråga som nödvändigtvis inbegriper ett samtidigt beaktande av en tvist om suveräna rättigheter eller andra rättigheter som rör territorier på fastland eller öar eller åberopande därav, eller den rättsliga ställningen för ett område inom nationell jurisdiktion. Begäran ska innehålla en beskrivning av omfattningen av den rättsliga fråga i vilken det rådgivande yttrandet begärs. Partskonferensen får begära att ett sådant yttrande avges som ett brådskande ärende.
Partskonferensen ska, senast fem år efter ikraftträdandet av detta avtal och därefter med tidsintervall som den själv har fastställer, bedöma och se över tillräckligheten och effektiviteten hos bestämmelserna i detta avtal och vid behov föreslå metoder för att stärka genomförandet av dessa bestämmelser för att på ett bättre sätt hantera frågan om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion.
Partskonferensen ska främja öppenhet och insyn i beslutsprocesserna och andra verksamheter som bedrivs enligt detta avtal.
Alla möten inom partskonferensen och dess underordnade organ ska vara öppna för observatörer som deltar i enlighet med arbetsordningen, såvida inte annat har beslutats av partskonferensen. Partskonferensen ska offentliggöra och upprätthålla ett offentligt register över sina beslut.
Partskonferensen ska främja öppenhet och insyn i genomförandet av detta avtal, däribland genom att sprida information till allmänheten och underlätta deltagande av, och samråd med, relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, urfolk och lokala samhällen med relevant traditionell kunskap, det vetenskapliga samfundet, civilsamhället och andra relevanta aktörer, där så är lämpligt och i enlighet med bestämmelserna i detta avtal.
Företrädare för stater som inte är parter i detta avtal, relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, urfolk och lokala samhällen med relevant traditionell kunskap, det vetenskapliga samfundet, civilsamhället och andra relevanta aktörer med intresse i frågor som rör partskonferensen kan begära att delta som observatörer i mötena med partskonferensen och dess underordnande organ. Partskonferensens arbetsordning ska omfatta villkoren för sådant deltagande och ska inte vara orimligt restriktiv i detta avseende. Arbetsordningen ska också ge utrymme för att sådana företrädare i god tid får tillträde till all relevant information.
Det vetenskapliga och tekniska organet
Ett vetenskapligt och tekniskt organ inrättas härmed.
Det vetenskapliga och tekniska organet ska bestå av ledamöter som tjänstgör i egenskap av experter och enligt de intressen som ska tillgodoses genom avtalet, som har nominerats av parterna och valts av partskonferensen, och som har lämpliga kvalifikationer med beaktande av behovet av tvärvetenskaplig expertkunskap, inbegripet relevant vetenskaplig och teknisk expertkunskap och expertkunskap om relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, en jämn könsfördelning och en rättvis geografisk fördelning. Arbetsordningen och villkoren för det vetenskapliga och tekniska organets verksamhet, inbegripet dess urvalsprocess och villkoren för ledamöternas mandat, ska fastställas av partskonferensen vid dess första möte.
Det vetenskapliga och tekniska organet får stödja sig på lämpliga råd från relevanta rättsliga instrument och ramverk och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ samt från andra vetenskapliga medarbetare och experter vid behov.
Under överinseende och vägledning av partskonferensen, och med beaktande av den tvärvetenskapliga expertkunskap som aves i punkt 2 ovan, ska det vetenskapliga och tekniska organet tillhandahålla vetenskaplig och teknisk rådgivning till partskonferensen, utföra de arbetsuppgifter som det har tilldelats enligt detta avtal och andra uppgifter som kan fastställas av partskonferensen samt lämna rapporter till partskonferensen om sitt arbete.
Sekretariat
Ett sekretariat inrättas härmed. Partskonferensen ska vid sitt första möte vidta åtgärder för sekretariatets funktion, inbegripet fatta beslut om dess säte.
Fram till dess att sekretariatet inleder sin verksamhet ska Förenta nationernas generalsekreterare, genom avdelningen för havsärenden och havsrätt inom avdelningen för rättsliga frågor hos Förenta nationernas sekretariat, utföra sekretariatets funktioner enligt detta avtal.
Sekretariatet och värdstaten får ingå en överenskommelse om säte. Sekretariatet ska åtnjuta rättskapacitet på värdstatens territorium, och värdstaten ska bevilja de privilegier och den immunitet som krävs för utövandet av dess funktioner.
Sekretariatet ska
ge administrativt och logistiskt stöd till partskonferensen och dess underordnade organ i samband med genomförandet av detta avtal,
anordna och bistå mötena inom partskonferensen och med andra organ enligt vad som fastställts enligt detta avtal eller av partskonferensen,
sprida information om genomförandet av detta avtal i god tid, däribland genom att göra partskonferensens beslut tillgängliga för allmänheten och vidarebefordra dem till alla berörda parter samt till relevanta rättsliga instrument och ramverk och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ,
underlätta samarbete och samordning, i förekommande fall, med andra relevanta internationella organs sekretariat och, i synnerhet, ingå administrativa och kontraktsmässiga överenskommelser som kan krävas för det ändamålet och för ett effektivt utförande av sina uppgifter, efter godkännande av partskonferensen,
sammanställa rapporter om utförandet av sina uppgifter enligt detta avtal och lämna dem till partskonferensen,
bistå i genomförandet av detta avtal och utföra andra uppgifter som kan fastställas av partskonferensen eller tilldelas enligt detta avtal.
En clearing house-mekanism inrättas härmed.
Clearing house-mekanismen ska huvudsakligen bestå av en plattform med öppen åtkomst. De särskilda villkoren för driften av clearing house-mekanismen ska fastställas av partskonferensen.
Clearing house-mekanismen ska
fungera som en central plattform där parterna kan komma åt, tillhandahålla och sprida information om verksamheter som äger rum i enlighet med bestämmelserna i detta avtal, däribland information med avseende på
marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, i enlighet med del II i detta avtal,
inrättandet och genomförandet av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden,
miljökonsekvensbedömningar,
begäranden om kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi och möjligheter i samband därmed, inbegripet forskningssamarbeten och utbildningsmöjligheter, information om källor och tillgång till teknisk information och data för överföring av marin teknologi, möjligheter till enklare åtkomst till marin teknologi samt tillgång till finansiering,
underlätta anpassningen av behoven av kapacitetsuppbyggnad till det stöd som finns tillgängligt och till de leverantörer som står för överföringen av marin teknologi, inbegripet statliga, icke-statliga eller privata enheter som är intresserade av att delta som givare vid överföringen av marin teknologi, och underlätta åtkomsten till nödvändig know-how och expertkunskap,
tillhandahålla kopplingar till relevanta globala, regionala, subregionala, nationella och sektoriella clearing house-mekanismer och andra genbanker, arkiv och databaser, inbegripet de som rör relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, och, om möjligt, främja kopplingarna till offentligt tillgängliga privata och icke-statliga plattformar för utbyte av information,
bygga vidare på globala, regionala och subregionala clearing house- institutioner, i tillämpliga fall, när regionala och subregionala mekanismer inrättas under den globala mekanismen,
främja en ökad öppenhet, däribland genom att underlätta utbytet av grundläggande miljödata och information om bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion mellan parterna och andra relevanta aktörer,
underlätta internationellt samarbete och samverkan, däribland genom vetenskapligt och tekniskt samarbete,
utföra andra uppgifter som kan fastställas av partskonferensen eller tilldelas enligt detta avtal.
Clearing house-mekanismen ska förvaltas av sekretariatet, utan att det påverkar eventuella samarbeten med andra relevanta rättsliga instrument och ramverk och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ som fastställts av partskonferensen, inbegripet den mellanstatliga oceanografiska kommissionen inom Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Internationella havsbottenmyndigheten, Internationella sjöfartsorganisationen och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.
Vid förvaltningen av clearing house-mekanismen ska full hänsyn tas till de särskilda kraven för konventionsslutande utvecklingsländer och de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling, och deras åtkomst till mekanismen ska underlättas genom att ge dessa stater möjlighet att använda den utan onödiga hinder eller administrativa bördor. Information ska tillhandahållas om verksamheter som syftar till att främja utbytet och spridningen av information i och med dessa stater och för att erbjuda program för dessa stater.
Konfidentialiteten hos den information som tillhandahålls enligt detta avtal och de rättigheter som följer därav ska respekteras. Inget i detta avtal ska tolkas som att det finns ett krav på utbyte av information som är skyddad mot offentliggörande enligt en parts nationella lagstiftning eller annan tillämplig lagstiftning.
FINANSIELLA RESURSER OCH DEN FINANSIELLA
MEKANISMEN
Varje part ska efter bästa förmåga tillhandahålla resurser till de verksamheter som syftar till att uppnå målen med detta avtal, med beaktande av sina nationella politiska riktlinjer, prioriteringar, planer och program.
De institutioner som inrättats enligt detta avtal ska finansieras genom fastställda bidrag från parterna.
En mekanism för tillhandahållande av lämpliga, tillgängliga, nya och kompletterande och förutsägbara finansiella resurser inom ramen för detta av tal inrättas härmed. Mekanismen ska ge stöd till konventionsslutande utvecklingsländer när de genomför detta avtal, däribland genom finansiering av kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi, och utföra andra uppgifter som fastställs i denna artikel för bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald.
Mekanismen ska omfatta
en frivillig förvaltningsfond som inrättats av partskonferensen för att ge företrädare för konventionsslutande utvecklingsländer, i synnerhet de minst utvecklade länderna, kustlösa utvecklingsländer och små östater under utveckling, möjlighet att delta i mötena inom de organ som inrättats enligt detta avtal,
en särskild fond som ska finansieras genom
årliga bidrag i enlighet med artikel 14.6,
betalningar i enlighet med artikel 14.7,
ytterligare bidrag från parterna och privata aktörer som vill tillhandahålla finansiella resurser för att stödja bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion,
den globala miljöfonden.
Partskonferensen får överväga möjligheten att inrätta ytterligare fonder, som en del av den finansiella mekanismen, för att stödja bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell juri sdiktion genom att finansiera återställande och ekologisk återuppbyggnad av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion.
Den särskilda fonden och den globala miljöfonden ska användas för att
finansiera projekt för kapacitetsuppbyggnad enligt detta avtal, däribland effektiva projekt för bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald och andra insatser och program, däribland utbildning om överföring av marin teknologi,
bistå konventionsslutande utvecklingsländer när de genomför detta avtal,
ge stöd till program för bevarande och hållbar användning som drivs av urfolk och lokala samhällen som innehavare av traditionell kunskap,
ge stöd till offentliga samråd på nationell, regional och subregional nivå,
finansiera utförandet av andra insatser som fastställts av partskonferensen.
Syftet med den finansiella mekanismen bör vara att säkerställa att dubbelfinansiering undviks, och att komplementaritet och samstämmighet främjas, vid användning av fonderna inom mekanismen.
Finansiella resurser som mobiliseras för att stödja genomförandet av detta avtal kan omfatta finansiering som tillhandahålls genom offentliga och privata källor, både nationella och internationella, inbegripet, men inte begränsat till, bid rag från stater, internationella finansinstitut, befintliga finansieringsmekanismer inom ramen för globala och regionala instrument, givarorganisationer, mellanstatliga organisationer, icke-statliga organisationer och fysiska och juridiska personer samt genom offentlig-privata partnerskap.
Vid tillämpning av detta avtal ska mekanismen verka under överinseende av, där så är lämpligt, och vägledning av partskonferensen och vara ansvarig inför denna. Partskonferensen ska ge vägledning om övergripande strategier, policyer, programprioriteringar och krav för rätt till tillgång till och användning av finansiella medel.
Partskonferensen och den globala miljöfonden ska ingå överenskommelser för att verkställa ovanstående punkter vid partskonferensens första möte.
Mot bakgrund av det akuta behovet att arbeta för bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion ska partskonferensen fastställa ett inledande mål för resursmobilisering fram till 2030 från alla källor inom den särskilda fonden, däribland med beaktande av den särskilda fondens institutionella villkor och den information som tillhandahållits av kommittén för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi.
Tillgången till finansiering enligt detta avtal ska vara öppen för konventionsslutande utvecklingsländer mot bakgrund av deras behov. Medel från den särskilda fonden ska tilldelas enligt kriterier för rimlig och rättvis fördelning, med beaktande av behovet av bistånd till parter med särskilda krav, särskilt de minst utvecklade länderna, kustlösa utvecklingsländer, geografiskt missgynnade länder, små östater under utveckling, afrikanska kuststater, arkipelagstater och medelinkomstländer under utveckling, och med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna. Syftet med den särskilda fonden ska vara att säkerställa effektiv tillgång till medel genom förenklade förfaranden för ansökning och godkännande och förbättrad tillgång till stöd för konventionsslutande utvecklingsländer.
Med tanke på den begränsade kapaciteten ska parterna uppmuntra internationella organisationer att ge förmånlig behandling till konventionsslutande utvecklingsländer, i synnerhet de minst utvecklade länderna, kustlösa utvecklingsländer och små östater under utveckling, och att ta hänsyn till deras särskilda behov och önskemål, med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna, när de tilldelar lämpliga medel och tekniskt stöd och använder sina specialiserade tjänster för bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion.
Partskonferensen ska inrätta en finanskommitté med ansvar för finansiella resurser. Den ska bestå av ledamöter som har lämpliga kvalifikationer och expertkunskaper, med beaktande av en jämn könsfördelning och en rättvis geografisk fördelning. Arbetsordningen och villkoren för kommitténs verksamhet ska fastställas av partskonferensen. Kommittén ska lämnar regelbundna rapporter och ge rekommendationer om identifieringen och mobiliseringen av medel inom ramen för mekanismen. Den ska även samla in information och rapportera om finansiering inom ramen för andra mekanismer och instrument som direkt eller indirekt bidrar till uppnåendet av målen i detta avtal. Vid sidan av de överväganden som föreskrivs i denna artikel ska kommittén bland annat ta hänsyn till
bedömningen av parternas behov, framför allt de konventionsslutande utvecklingsländernas,
tillgången till medel och tidpunkten för utbetalning,
öppenheten i besluts- och förvaltningsprocesserna angående anskaffningen och tilldelningen av medel,
ansvarigheten hos de konventionsslutande utvecklingsländerna med avseende på den avtalade användningen av mottagna medel.
Partskonferensen ska ta hänsyn till finanskommitténs rapporter och rekommendationer och vidta lämpliga åtgärder.
Partskonferensen ska dessutom utföra en periodisk översyn av den finansiella mekanismen för att bedöma de finansiella resursernas tillräcklighet, effektivitet och tillgänglighet, inbegripet för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi, särskilt för konventionsslutande utvecklingsländer.
DEL VIII GENOMFÖRANDE OCH EFTERLEVNAD
Parterna ska vidta nödvändiga rättsliga, administrativa eller politiska åtgärder, där så är lämpligt, för att säkerställa genomförandet av detta avtal.
Artikel 54 Övervakning av genomförandet
Varje part ska övervaka genomförandet av sina skyldigheter enligt detta avtal och, i ett format och med ett tidsintervall som ska fastställas av partskonferensen, rapportera till partskonferensen om vilka åtgärder den har vidtagit för att genomföra detta avtal.
Genomförande- och efterlevnadskommittén
En genomförande- och efterlevnadskommitté inrättas härmed för att underlätta och granska genomförandet av detta avtal och främja efterlevnaden av dessa bestämmelser. Genomförande- och efterlevnadskommittén ska vara stödjande och fungera på ett öppet, icke-motstridande och icke-bestraffande sätt.
Genomförande- och efterlevnadskommittén ska bestå av ledamöter med lämpliga kvalifikationer och erfarenheter, som har nominerats av parterna och valts av partskonferensen med beaktande av en jämn könsfördelning och en rättvis geografisk fördelning
Genomförande- och efterlevnadskommittén ska verka enligt de villkor och den arbetsordning som fastställts av partskonferensen vid dess första möte. Genomförande- och efterlevnadskommittén ska bland annat granska frågor kring genomförandet och efterlevnaden på individuell och systematisk nivå och lämna regelbundna rapporter och rekommendationer till partskonferensen när så är lämpligt med hänsyn till de respektive nationella förhållandena.
Under arbetets gång får genomförande- och efterlevnadskommittén vid behov stödja sig på lämplig information från organ som inrättats enligt detta avtal, relevanta rättsliga instrument och ramar samt relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ.
Artikel 56 Förebyggande av tvister
Parterna ska samarbeta för att förebygga tvister.
Skyldighet att lösa tvister med fredliga medel
Parterna är skyldiga att lösa sina tvister angående tolkningen eller tillämpningen av detta avtal genom förhandling, utredning, medling, förlikning, skiljedom, domstolsavgörande, anlitande av regionala byråer eller arrangemang eller andra fredliga medel efter eget val.
Biläggande av tvister med fredliga medel som valts av parterna
Ingenting i denna del inskränker avtalsparternas rättighet att vid vilken tidpunkt som helst enas om att bilägga en tvist dem emellan rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal med fredliga medel efter eget val.
Artikel 59 Tvister av teknisk art
Om en tvist avser ett tekniskt ärende kan de berörda parterna hänvisa tvisten till en tillfällig expertpanel som inrättats av dem. Panelen ska samråda med de berörda parterna och sträva efter att lösa tvisten skyndsamt utan att tillgripa bindande förfaranden för lösningen av tvister enligt artikel 60 i detta avtal.
Artikel 60 Tvistlösningsförfarande
Tvister angående tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska lösas i enlighet med bestämmelserna om tvistlösning i del XV i konventionen.
Bestämmelserna i del XV i och bilagorna V, VI, VII och VIII till konventionen ska anses vara tillämpliga på motsvarande sätt vid lösning av tvister som inbegriper en part i detta avtal som inte är part i konventionen.
Varje förfarande som godtas av en part i detta avtal som även är part i konventionen enligt artikel 287 i konventionen ska tillämpas för lösning av tvister enligt denna del, såvida inte den parten, vid undertecknandet, ratifikation, godkännandet, godtagandet eller anslutningen till detta avtal, eller någon gång därefter, har godtagit ett annat förfarande enligt artikel 287 i konventionen för lösning av tvister enligt denna del.
Varje förklaring som avges av en part i detta avtal som även är part i konventionen enligt artikel 298 i konventionen ska tillämpas för lösning av tvister enligt denna del, såvida inte den parten, vid undertecknandet, ratifikation, godkännandet, godtagandet eller anslutningen till detta avtal, eller någon gång därefter, har avgett en annan förklaring enligt artikel 298 i konventionen för lösning av tvister enligt denna del.
Enligt punkt 2 ovan ska en part i detta avtal som inte är part i konventionen, vid undertecknandet, ratifikation, godkännandet, godtagandet eller anslutningen till detta avtal, eller någon gång därefter, vara fri att välja, genom en skriftlig förklaring som ska lämnas till depositarien, en eller flera av följande myndigheter för att lösa tvister angående tolkningen eller tillämpningen av detta avtal:
Internationella havsrättsdomstolen.
Internationella domstolen.
En skiljedomstol enligt bilaga VII.
En särskild skiljedomstol enligt bilaga VIII för en eller fler av de kategorier av tvister som anges i den bilagan.
En part i detta avtal som inte är part i konventionen och som inte har avgett en förklaring ska anses ha godtagit alternativet i punkt 5 c ovan. Om parterna i en tvist har godtagit samma förfarande för biläggande av tvisten, kan denna endast hänskjutas till sådant förfarande, såvida inte parterna kommer överens om annat. Om parterna i en tvist inte har godtagit samma förfarande för biläggande av tvisten, kan denna endast hänskjutas till skiljeförfarande enligt bilaga VII till konventionen, såvida inte parterna kommer överens om annat. Artikel 287.6–8 i konventionen ska tillämpas på förklaringar som avgetts enligt punkt 5 ovan.
En part i detta avtal som inte är part i konventionen får, vid undertecknandet, ratifikation, godkännandet, godtagandet eller anslutningen till detta avtal, eller någon gång därefter, utan att det påverkar de skyldigheter som härrör från denna del, förklara skriftligen att den inte godtar ett eller flera av de förfaranden som föreskrivs i del XV avsnitt 2 i konventionen med avseende på en eller flera av de kategorier av tvister som anges i artikel 298 i konventionen för lösning av tvister enligt denna del. Artikel 298 i konventionen är tillämplig på en sådan förklaring.
Bestämmelserna i denna artikel ska inte påverka de förfaranden för lösning av tvister som parterna har kommit överens om som deltagare i ett relevant rättsligt instrument eller ramverk, eller som ledamöter i ett relevant globalt, regionalt, subregionalt eller sektoriellt organ, angående tolkningen eller tillämpningen av sådana instrument och ramverk.
Inget i detta avtal ska tolkas som att det ger en domstol behörighet att behandla en tvist som gäller eller nödvändigtvis inbegriper ett samtidigt beaktande av den rättsliga ställningen för ett område inom nationell jurisdiktion, eller över en tvist angående suveränitet eller andra rättigheter som rör territorier på fastland eller öar eller åberopande därav av en part i detta avtal, under förutsättning att inget i denna punkt ska tolkas som en begränsning av behörigheten hos en domstol enligt del XV avsnitt 2 i konventionen.
För att undvika missförstånd ska inget i detta avtal användas som grund för att hävda eller förneka anspråk på suveränitet, suveräna rättigheter eller jurisdiktion över land- eller havsområden, inbegripet i fråga om eventuella tvister.
Artikel 61 Tillfälliga arrangemang
I avvaktan på lösning av en tvist enligt denna del, ska parterna i tvisten göra sitt bästa att ingå tillfälliga arrangemang av praktisk art.
ICKE-PARTER I DETTA AVTAL
Parterna ska uppmuntra icke-parter i detta avtal att ansluta sig till avtalet och att anta lagar och förordningar som stämmer överens med dess bestämmelser.
GOD TRO OCH MISSBRUK AV RÄTTIGHETER
Gott uppsåt och missbruk av rättigheter
Parterna ska med gott uppsåt fullgöra de skyldigheter som de påtagit sig enligt detta avtal och utöva de rättigheter som erkänns däri på ett sätt som inte utgör missbruk av rättigheter.
Om inte annat följer av punkt 2 nedan ska varje part i detta avtal ha en röst.
En regional organisation för ekonomisk integration som är part i detta avtal ska, i frågor inom dess behörighetsområde, utöva sin rösträtt med ett antal röster som motsvarar det antal av deras medlemsstater som är parter i detta avtal. En sådan organisation ska inte utöva sin rösträtt om någon av dess medlemsstater utövar sin, och vice versa.
Detta avtal ska vara öppet för undertecknande av alla stater och regionala organisationer för ekonomisk integration från och med den [infoga datum] och fortsätta att vara öppet för undertecknande vid Förenta nationernas huvudkvarter i New York fram till den [infoga datum].
Ratifikation, godkännande, godtagande och anslutning
Detta avtal ska vara föremål för ratifikation, godkännande eller godtagande av stater och regionala organisationer för ekonomisk integration. Det ska vara öppet för anslutning av stater och regionala organisationer för ekonomisk integration från och med dagen efter sista dagen för undertecknande av avtalet. Instrument för ratifikation, godkännande, godtagande och anslutning ska deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare.
Fördelning av behörigheten hos regionala organisationer för ekonomisk integration och deras medlemsstater i frågor som regleras av detta avtal
En regional organisation för ekonomisk integration som blir part i avtalet utan att någon av dess medlemsstater är part ska vara bunden av alla förpliktelser i detta avtal. Om en eller flera av medlemsstaterna i sådana organisationer är en part i detta avtal ska organisationen och dess medlemsstater besluta om sina respektive ansvarsområden för att fullgöra sina förpliktelser enligt detta avtal. I såda na fall ska organisationen och medlemsstaterna inte ha rätt att samtidigt utöva sina rättigheter enligt avtalet.
Regionala organisationer för ekonomisk integration ska i instrumentet för ratifikation, godkännande, godtagande eller anslutning ange omfattningen av sin behörighet i frågor som regleras av detta avtal. Sådana organisationer ska även underrätta depositarien, som i sin tur ska informera parterna, om relevanta förändringar av behörighetens omfattning.
Detta avtal träder i kraft 120 dagar efter dagen för deponeringen av det sextionde instrumentet för ratifikation, godkännande, godtagande eller anslutning.
För varje stat eller regional organisation för ekonomisk integration som ratificerar, godkänner eller godtar detta avtal eller ansluter sig till det efter deponeringen av det sextionde instrumentet för ratifikation, godkännande, godtagande eller anslutning träder detta avtal i kraft den trettionde dagen efter deponeringen av dess instrument för ratifikation, godkännande, godtagande eller anslutning, med förbehåll för punkt 1 ovan.
Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ovan ska ett instrument som har deponerats av en organisation för regional ekonomisk integration inte räknas som ytterligare ett instrument i förhållande till dem som har deponerats av organisationens medlemsstater.
Detta avtal får tillämpas provisoriskt av en stat eller en regional organisation för ekonomisk integration som samtycker till dess provisoriska tillämpning genom att skriftligen anmäla detta till depositarien vid tidpunkten för undertecknande eller deponering av dess instrument för ratifikation, godkännande, godtagande eller anslutning. En sådan provisorisk tillämpning ska gälla från den dag då depositarien tar emot anmälan.
Om en stat eller en regional organisation för ekonomisk integration tillämpar avtalet provisoriskt ska detta upphöra när avtalet träder i kraft för denna stat eller denna regionala organisation för ekonomisk integration, eller när denna stat eller organisation till depositarien skriftligen anmäler sin avsikt att upphöra med att provisoriskt tillämpa avtalet.
Inga reservationer eller undantag får göras från detta avtal, såvida inte detta uttryckligen tillåts genom andra artiklar i detta avtal.
Artikel 70 förhindrar ingen stat eller regional organisation för ekonomisk integration att vid undertecknandet, ratifikation, godkännandet, godtagandet eller anslutningen till detta avtal avge en förklaring eller göra ett uttalande, oavsett form eller benämning, i syfte att bland annat harmonisera sina lagar och föreskrifter med bestämmelserna i detta avtal, förutsatt att en sådan förklaring eller ett sådant uttalande inte syftar till undanta eller ändra de rättsliga effekterna av bestämmelserna i detta avtal när de tillämpas på den staten eller regionala organisationen för ekonomisk integration.
En part får, genom ett skriftligt meddelande till sekretariatet, föreslå ändringar av detta avtal. Sekretariatet ska vidarebefordra ett sådant meddelande till alla parter. Om inte mindre än hälften av parterna inom sex månader efter att meddelandet vidarebefordrades ställer sig positiva till denna begäran ska den föreslagna ändringen behandlas vid partskonferensens följande möte.
En ändring av detta avtal som antas i enlighet med artikel 47 ska av depositarien delges alla parter för ratifikation, godkännande eller godtagande.
Ändringar av detta avtal ska träda i kraft för de parter som har ratificerat, godkänt eller godtagit dem den trettionde dagen efter deponeringen av instrument för ratifikation, godkännande eller godtagande av två tredjedelar av p arterna i detta avtal vid tidpunkten för antagande av ändringen. Därefter ska ändringen, för varje part som deponerar sitt instrument för ratifikation, godkännande eller godtagande av en ändring efter deponeringen av det erforderliga antalet sådana instrument, träda i kraft den trettionde dagen efter deponeringen av dess instrument för ratifikation, godkännande eller godtagande.
En ändring kan, vid tidpunkten för dess antagande, omfatta föreskrifter om att ett mindre eller större antal ratifikationer, godkännanden eller godtaganden än vad som krävs enligt denna artikel krävs för att den ska träda i kraft.
Vid tillämpning av punkterna 3 och 4 ovan ska ett instrument som har deponerats av en regional organisation för ekonomisk integration inte räknas som ytterligare ett instrument i förhållande till dem som har deponerats av organisationens medlemsstater.
En stat eller en regional organisation för ekonomisk integration som blir part i detta avtal efter att ändringar har trätt i kraft i enlighet med punkt 3 ovan ska, såvida inte en annan avsikt har uttryckts av den staten eller den regionala organisationen för ekonomisk integration
anses vara part i detta avtal såsom det är ändrat,
anses vara part i avtalet före ändringen i förhållande till varje part som inte är bunden av ändringen.
En part kan genom skriftlig anmälan till Förenta nationernas generalsekreterare säga upp detta avtal och kan ange sina skäl. Om skälen inte anges ska detta inte påverka uppsägningens giltighet. En uppsägning ska träda i kraft ett år efter den dag då anmälan mottogs, om inte ett senare datum anges i anmälan.
Uppsägningen ska inte på något sätt påverka någon parts skyldighet att fullgöra en förpliktelse som inryms i detta avtal och som den skulle vara underställd enligt internationell lagstiftning oavsett detta avtal.
Bilagorna utgör en integrerad del av detta avtal och, om inte annat uttryckligen fastställs, inbegriper en hänvisning till detta avtal eller till en av dess delar även en hänvisning till bilagorna.
Bestämmelserna i artikel 72 avseende ändringen av detta avtal ska även tillämpas på förslag till, antagande och ikraftträdande av en ny bilaga till avtalet.
Varje part får föreslå en ändring av en bilaga till detta avtal för övervägande av partskonferensen vid dess följande möte. Bilagorna får ändras av partskonferensen. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 72 ska följande bestämmelser tillämpas i förhållande till ändringar av bilagor till detta avtal:
Texten till ändringsförslaget ska vara inkommen till sekretariatet senast
150 dagar före mötet. Sekretariatet ska, när det har tagit emot texten till ändringsförslaget, delge det till parterna. Sekretariatet ska vid behov rådgöra med relevanta underordnade organ och delge eventuella svar till alla parter senast 30 dagar före mötet.
Ändringar som antagits vid ett möte ska träda i kraft 180 dagar efter att mötet avslutades för alla parter utom för dem som gjort en invändning i enlighet med punkt 4 nedan.
Under den period på 180 dagar som föreskrivs i punkt 3 b ovan får varje part, genom en skriftlig anmälan till depositarien, göra en invändning med avseende på ändringen. En sådan invändning får när som helst återkallas genom en skriftlig anmälan till depositarien, varefter ändringen av bilagan träder i kraft för parten i fråga den trettionde dagen efter den dag då invändningen återtogs.
Förenta nationernas generalsekreterare ska vara depositarie för detta avtal och för varje ändring eller granskning av avtalet.
De arabiska, kinesiska, engelska, franska, ryska och spanska texterna till detta avtal är lika giltiga.
Vägledande kriterier för identifiering av områden
-
-
-
a)
b)
c)
d)
Unikhet. Sällsynthet.
Särskild betydelse för olika skeden i arternas livscykel.
Särskild betydelse för de arter som anträffas i området.
e)
Betydelse för hotade, utrotningshotade eller minskande arter eller livsmiljöer.
f)
Sårbarhet, inbegripet mot klimatförändringar och havsförsurning.
g)
Instabilitet.
h)
Sensitivitet.
i)
Biologisk mångfald och produktivitet.
j)
Representativitet.
k)
Beroende.
l)
Naturlighet.
m)
Ekologisk konnektivitet.
n)
Viktiga ekologiska processer i området.
o)
Ekonomiska och sociala faktorer.
p)
Kulturella faktorer.
q)
Kumulativa och gränsöverskridande effekter.
r)
Långsam återhämtning och resiliens.
s)
Lämplighet och genomförbarhet.
t)
Replikation.
u)
Reproduktionens hållbarhet.
v)
Förekomsten av bevarande- och förvaltningsåtgärder.
-
-
Typer av kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi
Inom ramen för detta avtal kan initiativ för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi omfatta, men är inte begränsade till
utbyte av relevanta data, information, kunskap och forskningsresultat i användarvänliga format, inbegripet
utbyte av marinvetenskaplig och teknisk kunskap,
utbyte av information om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion,
utbyte av forsknings- och utvecklingsresultat,
informationsspridning och upplysningskampanjer, inbegripet med avseende på
marinvetenskaplig forskning, havsforskning och tillhörande marina verksamheter och tjänster,
miljörelaterad och biologisk information som samlas in genom forskning i områden utanför nationell jurisdiktion,
relevant traditionell kunskap i linje med ett fritt och informerat samtycke från innehavare av sådan kunskap,
stressfaktorer i haven som påverkar marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, inbegripet de negativa effekterna av klimatförändringar, däribland uppvärmning och försämrad syresättning i haven samt havsförsurning,
åtgärder som områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden,
miljökonsekvensbedömningar,
utveckling och förstärkning av relevant infrastruktur, däribland utrustning, inbegripet
utveckling och inrättande av nödvändiga infrastruktur,
tillhandahållande av teknik, däribland provtagnings- och analysutrustning (t.ex. för vattenprover och geologiska, biologiska eller kemiska prover),
förvärv av nödvändig utrustning för att stödja och ytterligare utveckla forsknings- och utvecklingskapaciteten, inbegripet för dataförvaltning, inom ramen för verksamheter som avser marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, åtgärder som områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden samt utförande av miljökonsekvensbedömningar,
utveckling och förstärkning av institutionell kapacitet och nationella regelverk eller mekanismer, inbegripet
styrningsrelaterade, politiska och rättsliga ramar och mekanismer,
stöd till utarbetandet, genomförandet och verkställandet av rättsliga, administrativa eller politiska åtgärder, däribland tillhörande regulatoriska, vetenskapliga och tekniska krav på nationell, subregional eller regional nivå,
tekniskt stöd för genomförandet av bestämmelserna i detta avtal, inbegripet för dataövervakning och rapportering,
kapacitet att överföra information och data till effektiva och ändamålsenliga politiska strategier, däribland genom att underlätta tillgå ng till och förvärv av den kunskap som krävs som underlag för beslutsfattare i konventionsslutande utvecklingsländer,
inrättande eller förstärkning av den institutionella kapaciteten hos relevanta nationella och regionala organisationer och institutioner,
inrättande av nationella och regionala vetenskapliga centrum, däribland som dataregister,
utveckling av regionala kompetenscentrum,
utveckling av regionala centrum för kompetensutveckling,
utökade samarbetskontakter mellan regionala institutioner, till exempel samarbete mellan nord-syd och syd-syd samt samarbete bland regionala havsorganisationer och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer,
utveckling och förstärkning av mänskliga resurser och finansiella förvaltningsresurser och av tekniskt expertkunnande genom utbyte, forskningssamarbete, tekniskt stöd, utbildning och överföring av marin teknologi, däribland
samarbete och samverkan inom havsforskning, inbegripet genom datainsamling, tekniskt utbyte och vetenskapliga forskningsprojekt och program samt utveckling av gemensamma vetenskapliga forskningsprojekt i samarbete med institutioner i utvecklingsländer,
utbildning inom
natur- och samhällsvetenskap, både grundläggande och tillämpad, för att utveckla den vetenskapliga forskningen,
teknik, däribland tillämpning av havsforskning och havsteknik, för att utveckla den vetenskapliga forskningen,
politik och förvaltning,
traditionell kunskap och dess betydelse och tillämpning,
utbyte mellan experter, däribland experter på traditionell kunskap,
tillhandahållande av finansiella medel för utveckling av mänskliga resurser och tekniskt expertkunnande, däribland genom
tillhandahållande av stipendier eller andra bidrag till företrädare för små östater under utveckling i samband med seminarier, utbildningsprogram eller andra relevanta program för att utveckla deras särskilda förmågor,
tillhandahållande av finansiella och tekniska expertkunskaper och resurser, särskilt för små östater under utveckling, med avseende på miljökonsekvensbedömningar,
inrättande av ett nätverk för utbildad personal,
utveckling och utbyte av handböcker, riktlinjer och standarder, däribland
kriterier och referensmaterial,
tekniska standarder och regler,
ett register för handböcker och relevant information om utbyte av kunskap och kapacitet avseende miljökonsekvensbedömningar, med erfarenheter och exempel på bästa praxis,
utveckling av tekniska och vetenskapliga program för forskning och utveckling, däribland för forskning inom bioteknik.
Bilaga 2
Utkast till Europeiska unionens förklaring av behörighet i enlighet med artikel 67.2 i BBNJ-avtalet
Följande stater är för närvarande medlemmar av Europeiska unionen: Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Irland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Kroatien, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Rumänien, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland och Konungariket Sverige.
Europeiska unionen lämnar, i enlighet med artikel 67.2 i BBNJ-avtalet , följande förklaring av behörighet som anger omfattningen av dess behörighet i frågor som regleras av BBNJ-avtalet.
Europeiska unionen förklarar att den i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 191 och 192.1, är behörig att ingå internationella avtal och fullgöra de skyldigheter som följer av avtalen när detta bidrar till att följande mål uppnås:
Att bevara, skydda och förbättra miljön.
Att skydda människors hälsa.
Att utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt.
Att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringarna.
Europeiska unionen förklarar vidare att den har behörighet på följande områden:
Bevarandet av havets biologiska resurser inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.
Forskning.
På grundval av detta har unionen därför behörighet vad gäller hela BBNJ-avtalet.
Europeiska unionen ska vederbörligen anmäla alla väsentliga förändringar av behörighetens omfattning, i enlighet med artikel 67.2 i BBNJ-avtalet.
Utkast till Europeiska unionens undantag enligt artikel 70 jämförd med artikel 10.1 i detta avtal avseende icke-retroaktivitet
Vid
genomförandet av artikel 10.1 i avtalet inom ramen för Förenta
nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning
av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell
jurisdiktion förklarar Europeiska unionen att den utesluter all
retroaktiv verkan av tillämpningen av bestämmelserna i del II
avseende marina genetiska resurser, inbegripet rimlig och rättvis
fördelning av nytta.
SV SV