MOTIVERING

MOTIVERING

1. Fråga som behandlas i förslaget

Detta förslag avser ett beslut om fastställande av den ståndpunkt som på unionens vägnar ska intas i den gemensamma kommitté som inrättats genom avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet (Schweiz) om sammankoppling av parternas utsläppshandelssystem för växthusgaser, i syfte att ändra bilagorna III och IV till avtalet.

2. Bakgrund till förslaget

2.1. Avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser

Avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (avtalet) syftar till att koppla samman EU:s utsläppshandelssystem med motsvarande system i Schweiz så att utsläppsrätter som har ställts ut i det ena systemet kan handlas och användas i det andra systemet, vilket ger utvidgade möjligheter att minska klimatfarliga utsläpp. Avtalet trädde i kraft den 1 januari 2020.

2.2. Gemensam kommitté

Den gemensamma kommitté som inrättas genom artikel 12 i avtalet ansvarar för att handlägga avtalet och säkerställa att det genomförs på ett korrekt sätt. Kommittén kan besluta att anta nya bilagor till avtalet eller ändra befintliga bilagor. Den kan också diskutera ändringar av artiklarna i avtalet, ordna utbyte av synpunkter om parternas lagstiftning samt se över avtalet.

Den gemensamma kommittén är ett bilateralt organ som består av företrädare för parterna (EU och Schweiz). Beslut som fattas av den gemensamma kommittén ska godkännas av båda parter.

Enligt artikel 13.2 i avtalet får den gemensamma kommittén besluta att anta en ny bilaga eller ändra en befintlig bilaga till avtalet. I artikel 8.2 i avtalet anges regler för hantering av känsliga uppgifter som vid obehörigt röjande i olika hög grad skulle kunna skada avtalsparternas, däribland Europeiska unionens medlemsstater, intressen. Sådana uppgifter kräver skydd mot obehörigt röjande i den ena eller den andra partens intresse i säkerhetsavseende. De har markerats som känsliga av parterna i syfte att skydda känsliga uppgifter i enlighet med de säkerhetskrav, säkerhetsnivåer och hanteringsanvisningar som anges i bilagorna III respektive IV.

Genom säkerhetsmeddelande C(2019) 1904 Marking and handling of sensitive non-classified information (Markering och hantering av känslig icke-klassificerad information) införde kommissionen nya säkerhetsskyddsmarkeringar som ska användas av dess avdelningar. Eftersom markering endast är rättligt bindande inom kommissionen rekommenderar kommissionen att lämpliga förfaranden upprättas med tredjeparter utanför kommissionen för det fall känsliga icke-klassificerade uppgifter måste utbytas med dem. Avtalet, genom vilket den gemensamma kommitté inrättas och där dess uppgifter fastställs, erbjuder den effektiva ram som behövs för detta.

2.3. Akt som planeras av den gemensamma kommittén

Under det femte mötet, som kommer att hållas under 2022 eller tidigare genom skriftligt förfarande enligt artikel 8.4 i den gemensamma kommitténs arbetsordning¹, ska den gemensamma kommittén anta ett beslut rörande ändring av xxxxxxxxx XXX och IV till avtalet (den planerade akten).

Syftet med den planerade akten är att återupprätta överensstämmelsen och förenligheten mellan rättsreglerna och deras praktiska tillämpning i syfte att skydda känslig information, särskilt mot obehörigt röjande eller integritetsförlust. Genom att anta säkerhetsmeddelande C(2019) 1904 ändrade kommissionen säkerhetsskyddsmarkeringen av känslig icke-säkerhetsskyddsklassificerad information för internt bruk inom kommissionen.

Därför bör xxxxxxxxx XXX och IV till avtalet ändras för att återupprätta överensstämmelsen och förenligheten mellan rättsreglerna och deras praktiska tillämpning och för att skydda och vidare säkerställa effektiva och ändamålsenliga arbetsformer på bägge sidor utan att det medför en risk för att säkerhetsnivåerna komprometteras.

Den planerade akten kommer att vara bindande för parterna i enlighet med artikel 13.2 i avtalet där följande anges: ”Den gemensamma kommittén får besluta att anta en ny bilaga eller ändra en befintlig bilaga till detta avtal.” Vidare, och i enlighet med artikel 12.3 i avtalet, ska beslut som fattas av den gemensamma kommittén i de fall som fastställs i avtalet vara bindande för parterna när besluten träder i kraft.

3. Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar

I det rådsbeslut som grundar sig på detta förslag från kommissionen fastställs Europeiska unionens ståndpunkt i fråga om det beslut som den gemensamma kommittén ska fatta om ändring av xxxxxxxxx XXX och IV till avtalet.

I artikel 9.2 i avtalet fastställs känslighetsnivåerna för känsliga uppgifter, vilka, i enlighet med bilaga III till avtalet, parterna ska använda för att identifiera känsliga uppgifter som hanteras och utbyts inom ramen för avtalet. I bilaga IV till avtalet definieras känslighetsnivåerna för utsläppshandelssystemet vad gäller sekretess- och integritetsklassning.

Det behov som finns av att utbyta känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter inom ramen för avtalet med hjälp av den direkta registerkoppling som upprättats genom avtalet kräver att en nödvändig nivå av säkerhet upprätthålls för att minimera risken för bedrägerier, missbruk eller brottslig verksamhet som rör registren, men också för att hantera sådana händelser och skydda registerkopplingens integritet såväl som alla sammankopplade marknader. Därför fastställs känslighetsnivåerna i avtalet och det tillhandahåller relevanta regler för hur känsliga uppgifter ska behandlas inom ramen för avtalet. I avtalet definieras uttryckligen vilka säkerhetsskyddsmarkeringar som ska användas inom ramen för avtalet, vilka är identiska med dem som användes före antagandet av säkerhetsmeddelande C(2019) 1904. Efter antagandet av säkerhetsmeddelande C(2019) 1904 överensstämmer de säkerhetsskyddsmarkeringar som för närvarande tillämpas inom Europeiska kommissionen inte längre med dem som fastställs i avtalet och de bör åter göras förenliga. I säkerhetsmeddelande C(2019) 1904 rekommenderas att avtal träffas med externa partner i enlighet med detta,

Utvecklingen av en väl fungerande internationell koldioxidmarknad genom en bottom-up-strategi för sammankoppling av utsläppshandelssystem är ett långsiktigt politiskt mål för EU och det internationella samfundet, särskilt för att uppnå klimatmålen i Parisavtalet. Mot bakgrund av detta fastställs i artikel 25 i direktivet om EU:s system för handel med utsläppsrätter att EU:s system kan kopplas till andra system för handel med utsläppsrätter förutsatt att dessa är obligatoriska, har ett absolut utsläppstak och är förenliga, vilket är fallet med det schweiziska systemet. Efter avtalets ikraftträdande den 1 januari 2020 utgör återupprättandet av överensstämmelse och förenlighet ett viktigt steg i genomförandet av avtalet.

4. Rättslig grund

4.1. Förfarandemässig rättslig grund

4.1.1. Principer

I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram”.

Begreppet akter med rättslig verkan omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de regler i internationell rätt som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt internationell rätt, men som är ”ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren”².

4.1.2. Tillämpning i det aktuella fallet

Den gemensamma kommittén är ett organ som har inrättats enligt artikel 12 i avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser.

Den akt som ska antas av den gemensamma kommittén utgör en akt med rättslig verkan. Den planerade akten kommer att vara bindande enligt internationell rätt i enlighet med artikel 12.3 i avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser.

Den planerade akten varken kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.

Den förfarandemässiga rättsliga grunden för de föreslagna besluten är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.

4.2. Materiell rättslig grund

4.2.1. Principer

Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget är främst beroende av syftet med och innehållet i den planerade akt avseende vilken en ståndpunkt intas på unionens vägnar. Om den planerade akten har två syften eller två beståndsdelar av vilka det ena syftet eller den ena beståndsdelen kan identifieras som det eller den huvudsakliga, medan det eller den andra endast är av underordnad betydelse, måste det beslut som antas enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget ha en enda materiell rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till det huvudsakliga eller avgörande syftet eller den huvudsakliga eller avgörande beståndsdelen.

4.2.2. Tillämpning i det aktuella fallet

Det huvudsakliga syftet med och innehållet i den planerade akten rör miljön.

Den materiella rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 192.1 i EUF-fördraget.

4.3. Slutsats

Den rättsliga grunden för förslaget till beslut bör vara artikel 192.1 i EUF-fördraget jämförd med artikel 218.9 i EUF-fördraget.

5. Offentliggörande av den planerade akten

Eftersom den gemensamma kommitténs akt kommer att ändra bilagorna III och IV till avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser, är det lämpligt att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning efter antagandet.

2022/0076 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats genom avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser vad gäller ändring av bilagorna III och IV till avtalet

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGLIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1) Avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (avtalet) ingicks av unionen genom rådets beslut (EU) 2018/219³ och trädde i kraft den 1 januari 2020.

(2) Enligt artikel 12.3 i avtalet får den gemensamma kommittén fatta beslut som, när de träder i kraft, ska vara bindande för parterna.

(3) Under 2022 ska den gemensamma kommittén, under det femte mötet, eller tidigare genom skriftligt förfarande enligt artikel 8.4 i den gemensamma kommitténs arbetsordning⁴, anta beslutet om ändring av xxxxxxxxx XXX och IV till avtalet.

(4) Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i den gemensamma kommittén, eftersom beslutet om ändring av bilagorna III och IV till avtalet kommer att vara bindande för unionen.

(5) Det är lämpligt att återupprätta överensstämmelsen och förenligheten mellan rättsreglerna och deras praktiska tillämpning i syfte att skydda känslig information, särskilt mot obehörigt röjande eller integritetsförlust.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar under det femte mötet i den gemensamma kommittén, eller tidigare genom skriftligt förfarande enligt artikel 8.4 i den gemensamma kommitténs arbetsordning⁵, ska grundas på det utkast till akt av den gemensamma kommittén som åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till kommissionen.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

1Beslut nr 1/2019 av den gemensamma kommitté som inrättas genom avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser av den 25 januari 2019 om antagande av dess arbetsordning, tillgängligt på
xxxxx://xx.xxxxxx.xx/xxxxx/xxxxxx/xxxxx/0000-00/00000000_xx_xxx_xxx_xx.xxx och rådets beslut (EU) 2018/1279 av den 18 september 2018, EUT L 239, 24.9.2018, s. 8.

2Domstolens dom av den 7 oktober 2014, Tyskland/rådet, C-399/12, ECLI:EU:C:2014:2258, punkterna 61–64.

3EUT L 322, 7.12.2017, s. 3.

4Beslut nr 1/2019 av den gemensamma kommitté som inrättas genom avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser av den 25 januari 2019 om antagande av dess arbetsordning, tillgängligt på
xxxxx://xx.xxxxxx.xx/xxxxx/xxxxxx/xxxxx/0000-00/00000000_xx_xxx_xxx_xx.xxx och rådets beslut (EU) 2018/1279 av den 18 september 2018, EUT L 239, 24.9.2018, s. 8.

5Beslut nr 1/2019 av den gemensamma kommitté som inrättas genom avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser av den 25 januari 2019 om antagande av dess arbetsordning, tillgängligt på
xxxxx://xx.xxxxxx.xx/xxxxx/xxxxxx/xxxxx/0000-00/00000000_xx_xxx_xxx_xx.xxx och rådets beslut (EU) 2018/1279 av den 18 september 2018, EUT L 239, 24.9.2018, s. 8.

SV SV