SAMVERKANSAVTAL AVSEENDE ÖRESUNDSTÅGSTRAFIKEN REGION KRONOBERG LANDSTINGET I KALMAR LÄN REGION BLEKINGEREGION SKÅNE REGION HALLAND OCHVÄSTTRAFIK AB
REGION KRONOBERG LANDSTINGET I KALMAR LÄN REGION BLEKINGE REGION SKÅNE REGION HALLAND OCH VÄSTTRAFIK AB |
INNEHÅLL
1.2 Syfte med Samverkansavtalet 4
1.3 Övergripande om målsättningar, vision och varumärkeslöfte 4
1.4 Organisation, uppföljning, utvärdering mm 5
2 ÖVERGRIPANDE OM ANSVARSFÖRDELNING OCH AVGRÄNSNINGAR 5
2.2 Trafikförsörjningsprogram och trafikplikt för varje län 5
2.3 Avtalspart med leverantörer 6
2.5 Taxeändringar inom respektive län 6
2.6 Relation till dansk Huvudman och operatör 6
2.9 Uppföljning och utveckling 7
2.10 Gemensamma mål och kvalitet i Öresundstågstrafiken 8
2.12 Verkstadsdepå i Hässleholm 8
3 SAMARBETETS OMFATTNING SAMT UPPDRAG TILL BOLAGET 9
3.3 Strategiska frågor och frågor av långsiktig karaktär 10
3.4 Särskilt om linjesträckning, uppehållsbild och turtäthet 11
4.2 Biljettintäkter, Sydtaxan och biljettförsäljning 12
4.3 Kostnader fordon: ägande/hyra inkl. fordonsförvaltning samt avräkningsmodell 12
4.4 Fördelning av kostnader för trafik och underhåll 13
4.5 Fördelning av kostnader för Bolaget 13
5.2 Ändringar, tillägg, överlåtelse 13
5.3 Fristående parter, ogiltighet 14
Detta avtal (”Avtalet”) avseende samverkan inom regionaltågsystemet ”Öresundstågen” har denna dag träffats mellan huvudmännen för Öresundstågstrafiken;
(A) Region Kronoberg, xxx.xx 232100-0065,
(B) Landstinget i Kalmar län, xxx.xx 232100-0073,
(C) Region Blekinge, xxx.xx 222000-1321,
(D) Region Skåne, xxx.xx 232100-0255,
(E) Region Halland, org. nr 232100 – 0115, samt
(F) Västtrafik AB, xxx.xx 556558-5873.
Huvudmännen benämns även var för sig som ”Part” och gemensamt för ”Parterna”.
1 BAKGRUND OCH SYFTE
1.1 Historik
1.1.1 Öresundstågen är ett gemensamt regionaltågsystem i Småland, Halland, Blekinge, västra Götaland och Skåne. Öresundstågen kompletterar och samverkar med andra regional- och lokaltågsystem inom det geografiska området.
1.1.2 Öresundstågstrafiken startade mellan Skåne och Danmark sommaren 2000 med DSB och SJ som trafikutövare. Skånetrafiken var huvudman för trafiken på svensk sida. Övriga län blev involverade när trafiken utsträcktes till Göteborg, Växjö/Kalmar och Karlskrona. För denna utsträckta trafik var dock SJ huvudman.
1.1.3 I samband med att Skånetrafikens entreprenadavtal skulle upphandlas på nytt enades de sex berörda länen om att ansöka om en gemensam trafikeringsrätt i syfte att ta över an- svaret för trafiken. Upphandlingen genomfördes 2004 – 2007 i ett samarbete mellan länen med Skåne som sammanhållande på svensk sida och som motpart till Trafikstyrelsen som hade ansvaret i Danmark. Trafikeringsrätten erhölls i tre separata beslut där sträckan Al- vesta – Kalmar tillkom sist. För att reglera samarbetet kopplat till det ansvar trafikhuvud- männen hade fått sig tilldelat arbetades ett Samarbetsavtal om Öresundstågstrafiken i södra Sverige fram vilket undertecknades den 20 februari 2009.
1.1.4 I samarbetsavtalet från 2009 sker samarbetet i tre nivåer och utgångspunkten är att varje Part ansvarar för Öresundstågstrafiken inom sitt län och att vissa operativa driftsuppgifter av verkställande karaktär ska läggas på ett gemensamt ägt bolag (Öresundståg AB, nedan kallat Bolaget).
1.1.5 Parterna är överens om att ytterligare utveckla samarbetet mot ett överlagrat regionalt tåg- system med starkt kundfokus genom att ett större ansvar och fler uppgifter, som inte en- bart är kopplade till den operativa driften, läggs på Bolaget
1.2 Syfte med Samverkansavtalet
1.2.1 Öresundstågstrafikens sträckor i Sverige är:
• Nationsgränsen på Öresundsförbindelsen – Malmö
• Malmö – Halmstad – Göteborg
• Malmö – Alvesta – Kalmar
• Malmö – Kristianstad – Karlskrona
1.2.2 Sträckan Malmö C – Nationsgränsen på Öresundsförbindelsen och vidare in i Danmark regleras av Region Skånes avtal med danska staten varför denna sträcka inte regleras i samverkansavtalet.
1.2.3 Parterna är överens om att det krävs samarbete och informationsutbyte samt en samord- ning dem emellan för att säkerställa att samarbetet om tågtrafik under varumärket Öresundståg fungerar väl. Detta gäller särskilt de gemensamma delarna av trafiken. Mot bakgrund av detta ingår Parterna följande samarbete på de villkor som anges nedan i sam- verkansavtalet.
1.2.4 Samverkansavtalet beskriver hur samarbetet om Öresundstågstrafiken ska bedrivas. Mer- parten av verksamheten bedrivs i det gemensamma Bolaget men Bolaget är inte part i samverkansavtalet. I samverkansavtalet anger Parterna vilken roll Bolaget ska ha i samar- betet. Bolagets roll regleras och preciseras därefter formellt i ett ägardirektiv till Bolaget.
1.3 Övergripande om målsättningar, vision och varumärkeslöfte
1.3.1 Parterna ska tillsammans utveckla och eftersträva en tågtrafik som, under varumärket Öresundståg, bedrivs i ett sammanhållet och väl integrerat system, som för kunden inne- bär möjligheter att göra kombinationsresor med andra delar av Parternas övriga trafikut- bud och annan kollektivtrafik.
1.3.2 Grunden för arbetet med Öresundståg framgår av respektive Regional Kollektivtrafik- myndighets beslut om allmän trafikplikt och ambitionsnivåerna i de olika trafikförsörj- ningsprogrammen och övriga strategiska dokument för utveckling av trafiken.
1.3.3 Öresundståg är ett regionaltågsystem som trafikerar egna linjer. Målsättningen är att för- enkla resandet och underlätta pendlingen mellan länen. Denna samverkan syftar till att med gemensamma resurser skapa långsiktigt fungerande trafik som ger god trafikeko- nomi och är miljömässigt hållbar.
1.3.4 Parterna åtar sig att långsiktigt, aktivt och lojalt samverka enligt de utgångspunkter, av- gränsningar och riktlinjer som anges i Avtalet.
1.3.5 I samarbetet kring Öresundstågstrafiken ska Parterna ständigt eftersträva bästa möjliga utfall för trafik/ekonomi och resenärer i den totala Öresundstågstrafiken. Parterna åtar sig således verka för det övergripande och gemensamma bästa samt att trafiken utvecklas på ett ekonomiskt försvarbart sätt med resenären i fokus som ger fler och nöjdare kunder för Parterna.
1.3.6 Parterna är överens om att samarbetet ska präglas av öppenhet och konstruktivitet. Före- kommande meningsskiljaktigheter förutsätts kunna lösas i samförstånd utifrån en förstå- else av samarbetets långsiktiga betydelse för Parterna gemensamt.
1.3.7 Parterna ska förvalta och utveckla vision, varumärkeslöfte och affärsidé för den samlade Öresundstågstrafiken.
1.4 Organisation, uppföljning, utvärdering mm
1.4.1 Parterna ska inrätta ett ägarråd i vilket Parterna utser vardera en representant.
1.4.2 Ägarrådet ska träffas vid behov men minst en gång per år.
1.4.3 Ägarrådet ska vaka över, följa upp och utvärdera utvecklingen av samverkansavtalet och vid behov föreslå förändringar.
1.5 Avtal och dokument
1.5.1 För Parternas samarbete om Öresundstågstrafiken finns, utöver detta samverkansavtal, följande dokument:
(i.) Bolagsordning
(ii.) Aktieägaravtal - Avtal mellan aktieägarna i Bolaget om hur Parterna sinsemellan vill hantera övergripande frågor kring Bolaget som t ex finansiering, hembud, Bo- lagets firma, styrelsens sammansättning, hur beslut ska fattas mm.
(iii.) Ägardirektiv – innehåller direktiv och uppdrag till Bolagets styrelse och ledning från dess ägare.
2 ÖVERGRIPANDE OM ANSVARSFÖRDELNING OCH AVGRÄNSNINGAR
2.1 Allmänt
2.1.1 Xxxxx Xxxxxxxx är beställare av Öresundstågstrafiken inom sitt eget län. Utgångspunk- ten är att vardera Part ansvarar för sin del av områdena nedan. Om Parterna är överens därom och inget annat framgår av lag, avtal eller annat, kan uppgifter och ansvar, helt el- ler delvis, överlämnas till Bolaget via Ägardirektiv. Ett sådant överlämnande ska gälla samtliga Huvudmän och innehålla tydligt uppdrag till Xxxxxxx hur frågan ska hanteras, vilket mandat Bolaget har i frågan, om Bolaget är beredande eller beslutande i frågan samt i vilken utsträckning Bolaget får lägga ut uppdrag på en tredje part.
2.2 Trafikförsörjningsprogram och trafikplikt för varje län
2.2.1 Varje Huvudman beslutar om trafikförsörjningsprogram och trafikplikt för Öresundstågs- trafiken i sitt län. I den utsträckning Huvudmans trafikförsörjningsprogram och trafikplikt innehåller direktiv för länsöverskridande trafik ansvarar den Huvudmannen för att för-
handla och överenskomma med andra berörda Huvudmän om gemensamma trafiklös- ningar, innan den första Huvudmannen antar trafikförsörjningsprogram och trafikplikt för sitt län.
2.3 Avtalspart med leverantörer
2.3.1 Xxxxx Xxxxxxxx är, om inte annat framgår av Samarbetsavtalet, beställare och formell avtalspart i förhållande till leverantörer av mellan Parterna gemensamt upphandlade tjäns- ter, varor och nyttigheter med koppling till Öresundstågstrafiken. Detta gäller framförallt avtal med tågoperatör och företag som utför underhåll av fordon.
2.4 Fordonskapacitet
2.4.1 Varje Xxxxxxxx svarar för sitt egna fordonsbehov inklusive gemensam reserv, antingen i form av egna fordon, eller, om sådan överenskommelse kan träffas, genom köp eller hyra från annan fordonsägare. Två eller fler av Huvudmän kan samverka i denna fråga genom gemensamt köp eller hyra av fordon.
2.4.2 Xxxxx Xxxxxxxx svarar för eventuellt överskott av fordonskapacitet som finns hos den Huvudmannens fordon. Inför inköp eller hyra av nya fordon svarar sådan Huvudman för att säkra avsättning av överkapacitet till annan Xxxxxxxx. På motsvarande sätt svarar Xxxxxxxx för eventuellt underskott av fordonskapacitet i Huvudmannens egna fordon varvid Xxxxxxxx ska säkra köp av fordonskapacitet från annan Huvudman innan Huvud- mannen planlägger ökad trafik i sitt län. Huvudmännens överenskommelser om den för- delning av överkapacitet och underkapacitet som föreligger vid undertecknande av Sam- arbetsavtalet ska fortsätta att gälla tills berörda Huvudmän överenskommer om annat.
2.5 Taxeändringar inom respektive län
2.5.1 Öresundstågstrafiken har ingen egen taxa. Biljettaxan för resa inom eget län (länstaxan) beslutar Huvudmannen i det länet om. Resa över länsgräns prissätts genom adderad taxa enligt Sydtaxan. För att undvika imperfektion i prissättning vid kortare resa över läns- gräns beslutar Xxxxxxxx, inom ramen för samarbetet om Sydtaxan och efter samråd med övriga berörda Huvudmän, om justering av den adderade taxan i Sydtaxan. Sydtaxan är inte en del av Öresundstågssamarbetet och kan därför inte överlämnas till Bolaget.
2.6 Relation till dansk Huvudman och operatör
2.6.1 Trafikeringen på sträckan Malmö C och in i Danmark regleras av ett särskilt avtal mellan Dansk Huvudman och Region Skåne. Därför regleras relationen Dansk huvudman och operatör samt trafikering på sträckan inte i detta samverkansavtal.
2.6.2 Region Skåne ansvarar för att upprätthålla kontakten och ingå avtal med dansk Huvud- man och, i förekommande, fall dansk operatör avseende Öresundstågstrafiken in Dan- mark.
2.6.3 Trafik och uppehållsmönster på sträckan Malmö – Köpenhamn beslutar Region Skåne och dansk huvudman om. Detsamma gäller för ändring av tjugominuterstrafik till annan trafik på samma sträcka.
2.6.4 Region Skåne åtar sig att löpande hålla övriga Huvudmän informerade om pågående dis- kussioner, förhandlingar och träffade överenskommelser med danska aktörer.
2.6.5 Vissa operativa driftsfrågor, som avtalet mellan Region Skåne och danska staten reglerar, kan komma att fullgöras av Bolaget med stöd av särskild fullmakt från Region Skåne. Frågorna ska specificeras i ett separat avtal mellan Region Skåne och Bolaget.
2.7 Kundansvar
2.7.1 Utgångspunkten är att varje Huvudman ansvarar för kunderna i sitt län. De gemensamt framtagna resevillkoren för sydlänen ska tillämpas.
2.7.2 Resegarantiärenden regleras i de gemensamma resevillkoren för sydlänen. Vid resa inom ett enskilt län handlägger respektive Part resegarantiärenden i enlighet med sina resega- rantivillkor. Vid länsöverskridande resa och vid resa med Resplusbiljett gäller de regler som tillämpas av den Part där resan började.
2.7.3 Part som har betalat ut ersättning tar kostnaden för resegarantin. I de fall trafikoperatören bär det slutgiltiga kostnadsansvaret för resegarantin ansvarar respektive Part för att påföra trafikoperatören kostnaden.
2.7.4 En gemensam bokningssupport för kunder med Resplusbiljett ska finnas.
2.8 Marknadsföring
2.8.1 Parterna ska samordna och stämma av gemensamma och länsvisa kampanjer. Marknads- föringen utgår från Öresundstågens grafiska profil och den gemensamma varumärkes- plattformen.
2.8.2 Varumärket ”Öresundståg” förvaltas gemensamt av de samverkande länen. Parterna och Bolaget äger under avtalets löptid rätt att nyttja varumärket inom ramen för avtalet. Det står Part fritt att i kampanjer använda både logotypen för Öresundstågen och sin egen lo- gotype.
2.8.3 Eventuella rättigheter till varumärket tillfaller Bolaget, som ska äga eventuellt inarbetat eller i framtiden registrerat varumärke ”Öresundståg”.
2.9 Uppföljning och utveckling
2.9.1 Parterna ska gemensamt vaka över utvecklingen av Öresundstågstrafiken samt regelbun- det stämma av utförd trafik utifrån överenskomna målsättningar.
2.9.2 Årligen efter avslutat trafikår ska Parterna tillsammans utvärdera den utförda trafiken med avseende på resandeutveckling, kvalitet, reseprodukter, samarbetet med leverantörer och samarbetet med övriga aktörer.
2.9.3 Inom ramen för utvärderingen av trafiken ska Parterna även årligen genomföra en strate- gisk framtidsanalys med en plan för utveckling och förbättring av trafiken.
2.10 Gemensamma mål och kvalitet i Öresundstågstrafiken
2.10.1 Parterna ska årligen utvärdera de övergripande målen i 1.3 ovan.
2.11 Fordonsförvaltning
2.11.1 Öresundstågstrafiken ska tills Huvudmännen gemensamt beslutar om annat utföras av fordon typ X31 varvid fordonen ska bibehålla sin fordonsidentitet.
2.11.2 Öresundstågstrafiken ska, även i fortsättningen och till dess annat är beslutat, utföras en- ligt den s.k. puljeprincipen. Principen innebär att svenska och danska Öresundståg ska ses som en gemensam fordonsflotta vid utförande av trafiken och underhåll av fordonen. Ett fordon ska utnyttjas inom hela det svenska och danska Öresundstågstrafiken. Ett fordon ska därvid i princip, så länge det kan motiveras av planerings- och omloppshänsyn, trafi- kera Kystbanen/København - Malmö - Karlskrona/Kalmar/Göteborg och tillbaka till Kystbanen/København. Planering och utförande av underhåll av Öresundstågen ska också ske utifrån puljeprincipen.
2.11.3 Parterna ska, tillsammans med övriga fordonsägare, förvalta, i systemet ingående, fordon, högvärdeskomponenter och specialverktyg i enlighet med särskilt tecknat fordonsförvalt- ningsavtal.
2.12 Verkstadsdepå i Hässleholm
2.12.1 För att säkerställa verkstadskapacitet med hög service och kvalitet har Parterna enats om att uppföra en ny verkstadsdepå i Hässleholm. Region Skåne uppför, äger och förvaltar verkstadsdepån medan Bolaget är hyresgäst och kravställare enligt särskilt tecknad över- enskommelse, för närvarande Ramavtal avseende underhållsdepå 2015-09-30.
2.13 Upphandlingar
2.13.1 Parterna samverkar i gemensamma trafik- och underhålls- och fordonsupphandlingar.
2.13.2 Parterna kan överlämna ansvaret för Parternas gemensamma upphandlingar till Bolaget genom särskilt uppdragsavtal.1
1 Sker inte genom Ägardirektivet utan via ett särskilt uppdrag för varje upphandling. Upphandlingar som Bolaget genom- för inom ramen för uppdrag enligt Ägardirektivet kräver inget särskilt uppdrag från Parterna
3 SAMARBETETS OMFATTNING SAMT UPPDRAG TILL BOLAGET
3.1 Övergripande
3.1.1 Målsättningen är att merparten av samarbetet om Öresundstågstrafiken ska ske inom ra- men för Öresundståg AB:s verksamhet och att Bolagets roll ska stärkas ytterligare utifrån tidigare samarbetsavtal.
3.1.2 Om Parterna är överens därom och inget annat framgår av lag, avtal eller annat, kan upp- gifter och ansvar överlämnas till Bolaget via Ägardirektiv.
3.1.3 Ett sådant överlämnande ska gälla samtliga Huvudmän och innehålla tydligt uppdrag till Xxxxxxx hur frågan ska hanteras samt om Bolaget är beredande eller beslutande i frågan. I de frågor som kan överlämnas helt till Bolaget ska Bolaget både bereda och fatta beslut och i de frågor som kräver beslut av respektive Huvudman ska Bolaget bereda och ta fram beslutsunderlag till Huvudmännen.
3.1.4 Enskild Huvudman kan köpa tjänster, som ligger inom Öresundstågsverksamheten men utanför Ägardirektivet av Bolaget. Sådant uppdrag ska godkännas av Bolagets styrelse och nedtecknas i särskild överenskommelse mellan Huvudmannen och Xxxxxxx. Tjäns- terna utförs därefter för den Huvudmannens räkning.
3.1.5 Frågor som berör annan trafik än Öresundstågstrafiken ska inte hanteras av Bolaget med annat än att Huvudmännen gemensamt ger Bolaget ett specifikt uppdrag.
3.1.6 Huvudmännen utfärdar vid behov fullmakt till Bolaget i den omfattning uppdragen krä- ver.
3.1.7 För att fullgöra sitt uppdrag kan bolaget, efter överenskommelse med Huvudmännen, in- rätta samrådsgrupper med representanter från samtliga Huvudmän. Huvudmännen förbin- der sig att, på lika villkor, delta i samrådsgrupperna.
3.2 Operativa uppgifter
1. Kund-, marknads- och försäljningsfrågor
2. Dagliga trafikfrågor
3. Löpande fordonsunderhåll
4. Löpande kontakter med Trafikverket och andra svenska myndigheter
5. Verkstadsdepå i Hässleholm
6. Administrativa och ekonomiska uppgifter
7. Planering operativ drift
8. Utvärdering och uppföljning
Områdena preciseras och detaljeras i Ägardirektiv.
3.2.2 Listan över operativa områden i 3.2.1 ovan är inte uttömmande. Om Parterna är överens och inte lagstiftning eller annat hindrar, kan Parterna genom Ägardirektivet uppdra åt Bo- laget att hantera ytterligare uppgifter som Parterna, gemensamt ansvarar för enligt detta Samverkansavtal.
3.2.3 Parterna är överens om att Bolaget inte bör bygga upp någon omfattande egen operativ verksamhet utan kan, utifrån ekonomi och kvalitet, lägga ut operativa uppgifter på i första hand Parterna och annars tredje part.
3.2.4 I första hand ska Bolaget undersöka om någon av Parterna kan leverera tjänsten utifrån ekonomi och önskad kvalitet.
3.2.5 Ersättning till Huvudman för utförda tjänster baseras på en självkostnadsprincip och ut- går, om inget annat särskilt överenskommes, för lönekostnader, resekostnader, styrkta ut- lägg samt en administrativ avgift på 4 % av lönekostnaden.
3.2.6 Köp av tjänster på detta sätt skall beslutas av Bolagets styrelse och nedtecknas i särskild överenskommelse mellan Xxxxxxx och Huvudmannen i syfte att tjänsterna blir utförda i enlighet med Bolagets önskemål om kvalitet och ekonomi.
3.2.7 Ekonomistyrning, t ex Bolagets ekonomiska uppföljning av Öresundstågsverksamheten, främst fördelning av kostnader mellan Huvudmännen, ska inte läggas ut på en tredje part såvida inte styrelsen är enig därom.
3.3 Strategiska frågor och frågor av långsiktig karaktär
3.3.1 Parterna är överens om att fortsätta utveckla det goda samarbetet och lägga ett större an- svar på Bolaget samt att vissa strategiska frågor och frågor av långsiktig karaktär kan läg- gas över att hanteras av Bolaget.
3.3.2 Exempel på strategiska frågor och frågor av långsiktig karaktär är:
1. Långsiktig utveckling av den gemensamma trafiken
2. Fordonsanskaffning
3. Övergripande fordonsplanering
4. Vision, varumärke och affärsidé
5. Fordonsförvaltning
6. Avtalspart i upphandlade trafik- och eller underhållsavtal
7. Linjesträckning, uppehållsbild och turtäthet mm
8. Strategisk övergripande långsiktig tågplanering
3.3.3 Listan över operativa områden i 3.3.2 ovan är inte uttömmande. Om Parterna är överens och inte lagstiftning eller annat hindrar, kan Parterna genom Ägardirektivet uppdra åt Bo- laget att hantera ytterligare uppgifter som Parterna, gemensamt ansvarar för enligt detta Samverkansavtal.
3.3.4 Bolagets långsiktiga hantering av dessa uppdrag ska, som huvudregel, ske inom Bolaget och inte läggas ut på en tredje part.
3.4 Särskilt om linjesträckning, uppehållsbild och turtäthet
3.4.1 För frågor som berör beslut eller beredning, av ärenden som rör linjesträckning, uppe- hållsbild och turtäthet, och som överlämnats till Bolaget enligt uppdrag i Ägardirektiv, ska följande ordning gälla för beslut på bolagsstämma eller styrelsemöte.
3.4.2 I frågor som berör hela den svenska Öresundstågstrafiken skall representanter från alla Parter delta.
3.4.3 Frågor som endast berör vissa delar av den svenska Öresundstågstrafiken skall Parter som direkt berörs av dessa delar av trafiken (Berörda Parter) först ha ett samråd om innan be- slut tas. En Part är Berörd Part om frågan gäller trafik i Partens län eller om den påverkar trafiken i Partens län. Om majoriteten av Berörda Parter kan enas om ett sådant förslag till beslut, skall alla Parter besluta i enlighet med förslaget. Om majoriteten av Berörda Parter inte kan enas om ett förslag till beslut, skall frågan avföras från dagordning på stämman eller styrelsemötet utan att omröstning äger rum. Med majoritet av Berörda Par- ter avses i styrelsen en majoritet av Berörda Parters styrelseledamöter och på bolags- stämma en majoritet av Berörda Parters röster. Vad gäller Blekinge Kustbana förutsätter ett giltigt beslut dock att Skånetrafiken och Blekingetrafiken är överens.
3.4.4 Beslut i Bolaget ska iaktta följande direktiv:
• Ökning eller minskning av trafikvolym i ett län ska ha stöd i den Partens trafikförsörj- ningsprogram. Om programmet medger flexibilitet i trafikvolymen ska beslut som medför ökad trafikvolym i ett län och därmed ökade kostnader avseende ersättning till operatör eller fordonskapacitet godkännas av Part i det länet.
• Trafikuppdrag och uppehållsmönster för varje avgång: Avgångsstation, slutstation och uppehållsmönster ska följa de förhållanden som gäller vid tidpunkten för underteck- nande av Samarbetsavtalet. Tillägg av ytterligare uppehåll på en viss linje ska berörda Parter godkänna varvid uppehållsmönster för en enskild tågavgång endast berör de Parter i vars län utgångsstation, mellanliggande station/er eller slutstation är placerade. Varje Part äger alltid rätt att själv ta bort ett uppehåll vid station i sitt län.
• Tågstorlek: Part beslutar om storlek på tåg inom sitt län. Om storleken på tåg inom ett län på grund av driftstekniska skäl leder till överdimensionering och ökade kostnader (tågdrift, ombordservice, kapitalkostnader) för ett annat län, ska den Part som beslutat om tågstorleken svara för de ökande kostnaderna.
3.4.5 Vid beslut i Bolaget ska vägledning hämtas från följande principer:
• Spårkapacitet ska utnyttjas på bästa och effektivaste sätt.
• Trafiken ska vara ändamålsenlig ur ett operatörsperspektiv: omlopp, underhållsbehov etc.
• Trafiken ska utformas så att resenärerna erbjuds en god kvalitet och service.
4 EKONOMI
4.1 Övergripande principer
4.1.1 Utgångspunkten är att varje Huvudman har rätt till de intäkter och är ansvarig för de kost- nader och risker som är hänförliga till trafik inom Huvudmannens eget län.
4.2 Biljettintäkter, Sydtaxan och biljettförsäljning
4.2.1 Inom Öresundstågstrafiken tillämpas principerna för Sydtaxan. Taxeförändringar följer den beslutsordning som gäller för Sydtaxan.
4.2.2 Ansvaret för taxor och biljetter samt fördelningen av intäkter sker enligt principerna för Sydtaxan.
4.2.3 Formerna för Parternas samarbete kring försäljning av biljetter och biljettsystem regleras i Sydtaxan.
4.2.4 Biljettintäkter för länsöverskridande resor som inflyter genom olika kanaler fördelas mel- lan Huvudmännen utifrån Sydtaxan och överenskomna avräkningsmodeller.
4.2.5 Sydtaxan förvaltas inom ramen för Regionsamverkan Sydsverige - RSS.
4.2.6 Samtrafiken ansvarar för intäktsavräkning och fördelning mellan Parterna för Resplus.
4.2.7 Parternas försäljningskostnader relaterade till Öresundstågen betalas av respektive Part om inte annat överenskommes.
4.2.8 Försäljningskostnader för Resplus fördelas enligt principerna i Resplussamarbetet.
4.2.9 Ändring av biljettaxan för resa med Öresundstågstrafiken inom eget län (Länstaxan) be- slutar var Part i respektive län. Part ska meddela övriga Parter beslut om ändring av taxa enligt Xxxxxxxxx principer.
4.3 Kostnader fordon: ägande/hyra inkl. fordonsförvaltning samt avräkningsmodell
4.3.2 Villkor för avräkning mellan Huvudmännen avseende fordonskapacitet fastställs i Bilaga Avräkning fordonskapacitet Öresundstågstrafiken.
4.4 Fördelning av kostnader för trafik och underhåll
4.4.1 Xxxxx Xxxxxxxx svarar i förhållande till leverantörer (operatör, underhållare m.fl.) för betalning av ersättning enligt ingångna avtal för tjänster och varor hänförliga till sitt län. Detsamma gäller betalning av banavgifter, el och stationsavgifter till Trafikverket. Kost- nader och risker som är gemensamma och som inte kan hänföras till en eller vissa Huvud- mäns län ska fördelas enligt de villkor som anges närmare nedan.
4.4.2 Ersättning för tågdrift enligt trafikavtalen med tågoperatör och underhållare, som inte är hänförlig till specifikt län, fördelas mellan Huvudmännen utifrån respektive Huvudmans andel av den totala trafikvolymen i Öresundstågstrafiken. Beräkningen av Huvudmans andel av trafikvolymen görs på grundval av antal fordonskilometer utförda i varje län en- ligt fastställd tidtabell i förhållande till den totala trafikvolymen i alla länen. Trafik som Region Skåne ansvarar för, från Malmö till nationsgränsen och eventuellt vidare in i Dan- mark enligt avtal med danska staten, ingår i Region Skånes trafikvolym.
4.5 Fördelning av kostnader för Bolaget
4.5.1 Kostnader för samarbetet inom Bolaget är en gemensam kostnad och fördelas enligt 4.1.2 ovan. Kostnaderna avser Bolagets utgifter (t.ex. lokaler, personal, administration, externa kostnader för t.ex. konsulter, marknadsföring etc.)
4.5.2 Gemensamma kostnader hänförliga till samarbetet i Bolaget kan i enskilt fall, efter styrel- sens beslut därom, fördelas på annat sätt.
4.5.3 Om en Huvudman ger Bolaget i uppdrag att utföra vissa tjänster för denna Huvudmans räkning, betalar Huvudmannen kostnaderna hänförliga till dessa tjänster.
5 ÖVRIGA VILLKOR
5.1 Avtalstid
5.1.1 Avtalet träder i kraft då det undertecknats av samtliga Parter och ersätter det tidigare sam- arbetsavtalet, tecknat 2009-02-20.
5.1.2 Avtalet gäller tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid om 24 månader. Sådan upp- sägning ska ske skriftligen och tillställas samtliga Parter i avtalet. Annan uppsägningstid kan tillämpas om Parterna gemensamt så beslutar.
5.2 Ändringar, tillägg, överlåtelse
5.2.1 Ändringar eller tillägg till Samverkansavtalet ska, för att vara giltiga, godkännas av alla Parter, upprättas skriftligen och undertecknas av alla Parterna.
5.2.2 Xxxxx Xxxxxxxx äger rätt att överlåta Samverkansavtalet till annan juridisk person som, i Huvudmannens ställe, träder in som ansvarig för Öresundstågsverksamheten. Xxxxx överlåtelse av Samverkansavtalet kräver godkännande av samtliga Parter.
5.3 Fristående parter, ogiltighet
5.3.1 Parternas samarbete enligt denna överenskommelse är ett samarbete mellan fristående parter. Dispositiva bestämmelser i lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag ska inte äga tillämplighet på Samarbetsavtalet.
5.3.2 Om något villkor i Samarbetsavtalet skulle förklaras ogiltigt eller icke genomförbart, ska Samarbetsavtalet och dess övriga villkor fortsätta att gälla och tillämpas fullt ut mellan Parterna. Det villkor som blir ogiltigt eller icke genomförbart ska av Parterna ersättas av annat villkor som på ett övergripande plan åstadkommer samma mål, varvid balansen mellan Parternas förpliktelser ska vidmakthållas.
5.4 Tvistelösning
5.4.1 Tvister rörande tillkomsten, tolkningen eller tillämpningen av detta Samverkansavtal eller därur härflytande rättsförhållanden ska i första hand försöka avgöras genom förhandling mellan Parterna som i god anda ska sträva efter att finna en lösning på den uppkomna tvisten.
5.4.2 För det fall tvisten inte kan lösas genom förhandling ska tvisten avgöras vid allmän dom- stol med Malmö tingsrätt som första instans.
Detta samverkansavtal, som består av fjorton (14) sidor och en (1) bilaga, har upprättats i sex
(6) exemplar av vilka Parterna erhållit var sitt.
den / 2018 den / 2018
Region Kronoberg Landstinget i Kalmar län
_
den / 2018 den / 2018
Region Blekinge Region Skåne
den / 2018 den / 2018
Region Halland Västtrafik AB
BILAGEFÖRTECKNING
Bilaga nr Innehåll
1 Avräkning fordonskapacitet
BILAGA AVRÄKNING
FORDONSKAPACITET ÖRESUNDSTÅGSTRAFIKEN
1. Bakgrund
1.1 Enligt samverkansavtalet ansvarar envar part för eventuellt överskott eller underskott i sin fordonskapacitet jämfört med planlagd trafik. I denna bilaga nedan finns principer för avräkning av fordonskapacitet mellan parterna. Villkoren medför inte en rättighet för part att sälja eller köpa kapacitet i fordonsflottan utan utgör en modell för avräkning av kapacitet utifrån de beslut parterna fattat med stöd av samverkansavtalet.
1.2 Avräkning av fordonskapacitet mellan Sverige och Danmark regleras i avtal mellan Region Skåne och ansvarig dansk myndighet, varvid det samlade svenska behovet erhålls. Avräkning av fordonskapacitet mellan parterna regleras i denna bilaga.
2. Fastställande av fordonsbehov
2.1 Fordonsbehovet utgår från vid var tid gällande omloppsplaner samt det samlade svenska fordonsbehov som fastställs utifrån avtal mellan Region Skåne och ansvarig dansk myndighet.
2.2 Fordonen fördelas utifrån användningen under dimensionerande tid vilken definieras som 06.00- 09.00 under måndag – fredag.
2.3 Fordonsbehovet fördelas utifrån antal fordonsminuter enligt tidtabellstid, tid för fordonsvändningar ingår ej i beräkningen. Uppehåll på minst 6 minuter på en station ingår ej i beräkningen av tidtabellstid medan kortare uppehåll räknas som en del av tidtabellstiden. Fordonsbehovets för en viss huvudman beräknas enligt följande formel:
Huvudmannens behov = Det antal fordon som krävs for att upprätthålla trafiken * (antal fordonsminuter i trafiken i huvudmannens län l totalt antalet fordonsminuter i trafiken för utvalt linjeavsnitt).
2.4 Beräkningen av fordonsbehovet görs per linje (Västkustbanan, Södra stambanan/Kust till Kustbanan respektive Blekinge Kustbana) och ska göras varje gång som antalet fordon i puljen förändrats för att på så sätt lättare kunna avspegla verkligheten. Härvid begränsas beräkningen så långt möjligt utifrån aktuellt produktionsupplägg med utgångspunkt från hur många fordon som åtgår för trafik på ett visst linjeavsnitt I utgångsläget används sträckan Göteborg - Båstad på VKB, Osby - Kalmar på SSB/KtK samt Kristianstad- Karlskrona på BKB. Dessa linjeavsnitt är valda utifrån att det tidsmässigt går att beräkna det antal fordon som åtgår på dessa sträckor med ett rimligt antagande om fiktiv eller faktisk vändtid.
Angivna linjeavsnitt kan komma att ändras om de tidtabellsmässiga förutsättningarna gör att det omloppsmässigt på ett klart bättre sätt avspeglar verkligheten om en annan avstämningssträcka används. Så långt möjligt skall dock avstämningssträckorna behållas oförändrade.
2.5 Fordonsreserv fastställs utifrån den reserv som belastar hela det svenska trafiksystemet utifrån den avräkning som görs mellan Region Skåne och ansvarig dansk myndighet. Fordonsreserven fördelas som ett procentuellt påslag på det framräknade fordonsbehovet - lika stort i hela systemet.
2.6 Fordonsbehov samt reservbehov beräknas som antal fordon med en decimal.
3. Fastställande av fordonskostnad
3.1 Fordonskostnaden fastställs årligen. Årskostnaden omräknas till en kostnad per dag genom att divideras med 365 (366) dagar.
3.2 Säljande part ersätts utifrån ett genomsnittligt pris per fordon för de Öresundstågsfordon som denne part använder i puljetrafiken. Priset kan utgöras av en eller flera av följande alternativ där genomsnittspriset per fordon blir medelvärdet för den partens samtliga fordonsindivider. Det innebär att en och samma part kan ha sin fordonspark fördelad på flera av nedanstående alternativ:
a) Hyres/leasingkostnad per år mot Transitio eller annan uthyrare
b) Årskostnad beräknad utifrån 25 års rak avskrivning av inköpspriset för fordonet och 5% ränta på värdet av fordonet efter avskrivning. Ett fordons inköpspris kan löpande ändras efter att part beslutat om tekniska investeringar i fordonet motsvarande kostnaden för inköpspriset. Vid väsentliga förändringar av räntan på den marknad som finansierar fordonen, som ger mer än tillfälliga effekter för respektive part, äger part uppta diskussioner om justering av ovan angiven räntesats.
c) För Region Skånes del, det pris per år som erläggs för eventuellt köp av dansk fordonskapacitet (för närvarande 5,103 miljoner DKK per år).
3.3 Köpande part erlägger avgift beräknad som ett vägt medelvärde av de kostnader som framräknats för de säljande parternas fordon enligt 3.2. Vägt medelvärde erhålls genom att kostnaden för samtliga säljande parters fordonsöverskott summeras och att denna summa divideras med det på samma sätt summerade överskottet i antal fordon.
4. Exempel på beräkning
4.1 Fordonsöverskott respektive fordonsunderskott antas vara enligt nedanstående. Som förenkling förutsätts i detta exempel att överskott respektive underskott av fordon är oförändrat under hela trafikåret. I verkligheten kommer över/underskotten att justeras vid varje tillfälle som en förändring i omloppsplanerna leder till ett annat beräkningsresultat. Härvid görs en kostnadsberäkning för aktuell period utifrån det antal dagar som denna period omfattar.
Överskott | Underskott | |
Skåne | 1,0 | |
Halland | 0,3 | |
Västtrafik | 0,2 | |
Kronoberg | 0,4 | |
Kalmar | 0,1 | |
Blekinge | 0,6 | . |
Summa | 1,3 | 1,3 |
För de Parter som har ett fordonsöverskott beräknas kostnaden enligt följande:
Per fordon och år, tkr | Antal fordon | Kostnad, tkr | |
Halland | 5 000 | 0,3 | l 500 |
Kronoberg | 5 200 | 0,4 | 2 080 |
Blekinge | 5 400 | 0,6 | 3 240 |
Summa | 1,3 | 6 820 |
Kostnaden per fordon blir (6 820/1,3=) 5 246 tkr.
För de Parter som har ett fordonsunderskott beräknas kostnaden enligt följande:
Per fordon och år, tkr | Antal fordon | Kostnad, tkr | |
Skåne | 5 246 | 1,0 | 5 246 |
Västtrafik | 5 246 | 0,2 | l 049 |
Kalmar | 5 246 | 0,1 | 525 |
Summa | 1,3 | 6 820 |
Den ekonomiska avräkning sker via fakturering till bolaget som i sin tur fakturerar de parter som har underskott.