Arbetsvillkor för universitets- och högskoleanställda i Norden 2024
Danmark Norge Sverige Finland Island Färöarna
Arbetsvillkor för universitets- och högskoleanställda i Norden 2024
Emne |
DANMARK |
NORGE |
SVERIGE |
FINLAND |
ISLAND |
FÄRÖARNA |
ORGANISA-TIONER
Avtal och förhandlingar om lön och motsvarande
|
DM (Dansk Magisterforening) Ingeniørforeningen IDA Djøf _____________________________
Den overenskomstmæssige løn forhandles af Akademikerne (den akademiske centralorganisation) og den statslige arbejdsgiverpart, Medarbejder- og Kompetencestyrelsen under Finansministeriet. På statens område sker alle nyansættelser på overenskomstvilkår. Ansættelse som tjenestemand kan ske, såfremt den ansatte kommer fra en tjenestemandsstilling. De faglige organisationer forhandler via Akademikerne den centrale overenskomst. De lokale forhandlinger vedrørende ansættelse og individuelle tillæg varetages af fællestillidsrepræsentanterne og/eller tillidsrepræsentanterne på arbejdspladserne. Professorer: Aflønnes svarende til tjenestemandssystemets lønramme 37 (evt. lr. 38). Derudover ydes – efter forhandling – et tillæg på 59.384 kr. årligt eller højere. Lektorer/seniorforskere: indplaceres på overenskomstskalaen på trin 8 (efter anciennitet). Derudover ydes et centralt forhandlet pensionsgivende lektortillæg på 105.462 kr. årligt. For lektorer omfattet af forfremmelsesprogram til professor forhøjes lektortillægget med 52.495 kr. Adjunkt/forsker/post.doc. Indplaceres på trin 6 eller 8 (efter anciennitet). Derudover ydes et centralt forhandlet pensionsgivende adjunkttillæg på 56.958 kr. årligt. Ph.d.-studerende: Indplaceres på trin 4-8 (efter anciennitet). Derudover ydes et centralt forhandlet tillæg på 17.215 kr. årligt, som ikke er pensionsgivende.
Månedsløn pr. 1. april 2022:
Professor: 50.170 + 4.949 + pension på 17,1%. Lektor/seniorforskere: 33.464 +8.788 pension på 17,1%. Lektorer i forfremmelsesprogram til professor får yderligere tillæg på 4.375 kr. Adjunkt/forsker/post.doc.: 33.464 +4.747 + pension på 17,1% Ph.d.: 27.462 + 1.435 + 17,1 % i pension (se ovenfor)
Ud over den angivne løn kan lokalt aftales kvalifikations- eller funktionstillæg.
|
Forskerforbundet (xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx)
____________________ Dagens lønns- og forhandlingssystem i staten ble innført i 1991. Alle statsansatte omfattes av Hovedtariffavtalen, også midlertidig ansatte, deltidsansatte og uorganiserte. Lønns- og stillingssystemet i Hovedtariffavtalen omfatter alle statsansatte med unntak for toppledere og dommere. I 2016 fikk vi to hovedtariffavtaler da Akademikerforeningene fikk sitt eget forhandlingssystem og forhandlet på sin egen lønnsmasse i virksomhetene. Fra og med 2022 har Unio/Forskerforbundet inngått en ny tariffavtale med Akademikerne. Hovedårsaken var økende uenighet i lønnspolitikken med våre daværende samarbeidspartnere, LO stat og YS stat. De to sistnevnte krevde en lavtlønnsprofil som gjennom flere år har gått på bekostning av lønnsutviklingen til ansatte med høy utdanning.
Hovedtariffavtalene inngås for to år av gangen. Ett hovedoppgjør og ett mellomoppgjør. I hovedoppgjør er hele tariffavtalen er oppe til revisjon. Da forhandles det om både lønnstillegg og arbeidsvilkår. Eksempler på arbeidsvilkår er lønn ved sykdom og permisjon, arbeidstid, forsikringsordninger m.m. I et mellomoppgjør forhandler man normalt bare om lønn.
Partene i de sentrale forhandlingene er staten, representert ved Digitaliserings- og forvaltningsdepartementet (DFD) på arbeidsgiversiden og de fire hovedsammenslutningene: Akademikerne, Unio, LO-stat og YS-stat på arbeidstakersiden. Forskerforbundet er representert gjennom Unio som til sammen organiserer i overkant 20 % av de statsansatte.
I de sentrale lønnsforhandlingene blir partene enige om den økonomiske rammen for oppgjøret. Inntil i år det vært to avtale områder i staten. Ett for LO stat og YS stat som avtaler et sentralt generelt tillegg, ofte med såkalt lavtlønnsprofil. Akademikerne og Unio har avsatt hele den økonomiske rammen til kollektive lokale forhandlinger på virksomhetene. Foran oppgjøret i 2024 var det et uttalt ønske fra statsråden i DFD, LO stat og YS stat om en felles hovedtariffavtale. Forhandlingene i 2024 endte derfor i streik, Partene avventer behandling i Rikslønnsnemnda for endelig resultat for årets oppgjør.
Frem til 2024 har de kollektive lokale forhandlinger for Akademikerne og Unio vært basert på en fordeling mellom generelle tillegg, gruppetillegg og individuelle lønnstillegg basert på virksomhetens lønnspolitikk. Partene er fagforeninger og arbeidsgiver på virksomheten.
Dersom LO stat og YS stat avsetter midler til lokale forhandåinger, vil de skje tilsvarende som for Akademikerne og Unio, men bare med en lavere økonomisk ramme.
Følgende gjelder fr begge avtalene: Stillingskodene og lønnsstiger basert på ansiennitet i stilling. Det er tre stiger. En stige på 16 år, en på 10 år og en på 4 år. Alle stigene har %-vis vekst. Lang stige på 16 år har følgende fordeling: 1,1% i 10 år, 0,55% i 6 år. Kort stige på 10 år har 1,1% i 10 år. Stipendiatsstigen har 3 % i inntil 4 år. Startlønnen til stigen forhandles ved ansettelse. Følgende stillinger er på kort stige: førsteamanuensis, førstelektor, postdoktor, førstebibliotekar, forsker med dr.grad. Stillinger på lang stige: universitetsbibliotekar, høgskolelektor, universitetslektor, forsker med master. Stilling på stipendiatstige: stipendiatene 😉.
LO stat og YS stat opererer fremdeles med minstelønnssatser på stillingskoder, mens i Akademiker/Unio avtalen er det kun minstelønn for enkelte stillinger med krav til master (kr 509.300,-) og stipendiat (kr 532 200,-) Xxxxxxx er ikke regulert i 2024 pga streiken. |
SULF
(Sveriges universitetslärare och forskare)
_____________________________ SULF ingår i förhandlingsorganisationen Saco-S som träffar centralt avtal med motparten Arbetsgivarverket (där alla statliga lärosäten samt Chalmers och högskolan Jönköping är medlemmar). Det centrala avtalet anger löneprinciper, förutsättningar för de lokala förhandlingarna och förhandlingsordningen. Det gällande centrala avtalet som slöts i oktober 2010 är ett tillsvidareavtal och innehåller inga lönegrader eller tariffer (och det har avtalet inte gjort sedan 2001). Avtalet har 2024 genomgått en översyn och det nya avtalet träder i kraft den 1 oktober i år. Det nya avtalet innehåller inga materiella förändringar men tanken är att det ska leda till en bättre lokal löneprocess genom en tydligare beskrivning av denna.
På lokal nivå (universitet/högskola) träffar den lokala Saco-S föreningen kollektivavtal med universitetet/högskolan om löner och allmänna anställningsvillkor. I den lokala lönerevisionen, vanligen en gång per år, träffar parterna avtal om den individuella lönen för varje medlem. Det finns inga nivåer på löner i varken de centrala eller lokala avtalen utom för doktorander. Istället för att lokala parter träffar överenskommelse om ny lön för medlemmarna kan man ha lönesättande samtal där chef och medarbetare kommer överens om ny lön. Lönesättande samtal är sedan ett antal år huvudväg, d.v.s. det är lönesättande samtal som gäller om lokala parter inte enas om annat. Vid oenighet i ett lönesättande samtal samtal förs frågan över till förhandling, eller om lokala parter enats om det, till i ett s.k. förstärkt samtal varefter arbetsgivaren fastställer ny lön.
Utöver lön regleras anställningsvillkor i centrala och lokala kollektivavtal. Det finns stora möjligheter att komma överens om avvikelser i lokala avtal utifrån förutsättningarna i resp. verksamhet. När det gäller arbetstid krävs lokala avtal.
Medianlön september 2023:
Professor:
70 600 SEK Adjunkt: 43 000 SEK Postdoktor: 38 900 SEK Doktorand: 31 700 SEK
Samtliga löner exkluderar pension.
|
Forskarförbundet (Tieteentekijöiden Liitto)
Professorsförbundet (Professoriliitto)
Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ (Opetusalan Ammattijärjestö OAJ) xxx.xxx.xx
Förbundet för undervisningssektorn vid universiteten YLL (xxx.xxx.xx) är ett riksomfattande distrikt inom OAJ. ______________________
Central nivå: Kollektivavtalsförhandlingar förs mellan AKAVA:s förhandlingsorgan för den offentliga sektorn FOSU (JUKO) och Bildningsarbetsgivarna. Inom FOSU finns universitetdelegationen som är primusmotor i universitet-sektorns förhandlingar. Lokal nivå: Universiteten använder sig av två bedömningssystem, det ena för undervisnings- och forskningspersonal, det andra för expert- och stödpersonal. Lönesystemet består av två komponenter. 1. Uppgiftsrelaterad lönedel. I fråga om nya uppgifter gör arbetsgivaren en preliminär värdering av uppgiftens kravnivå. Den nya arbetsuppgiftens svårighet och kravnivå granskas i ett utvärderingssamtal mellan arbetstagaren och chefen 6 månader efter att anställningsförhållandet har börjat. Uppgiftens kravnivå värderas på nytt, om chefen anser att uppgiften har ändrats så, att en ny värdering behövs för att man ska kunna reda ut om kravnivån bör ändras. Också uppgifter som efter att den nuvarande kravnivån fastställts efter hand blivit mer krävande behandlas som ändrade. 2. Individuella lönedel. Den av individuella egenskaper betingade lönekomponenten bestäms utgående från personens prestationsnivå. De viktigaste kriterierna när det gäller undervisnings- och forskningspersonal är som följer: • pedagogiska meriter • forskningsmeriter • meriter i samhället och inom universitetssamfundet Bedömningsdiskussioner mellan personen själv och den överordnade sker regelbundet på en nivå som omfattar hela universitetet med två års intervaller. Av dessa två komponenter bildas en matris av 11 kravnivåer och 4 prestationskategorier. Vid universiteten fastställs en årlig/årliga bedömningsperiod/bedömningsperioder, varvid cheferna gör de nödvändiga prestationsbedömningarna.
Medellön/månad (september 2023):
Finns i lönestatistik 2023
|
Félag háskólakennara (Fh) Félag prófessora við ríkisháskóla (FPR) Félag háskólakennara á Akureyri (FHA)
_________________________
Generel lønnsaftale med staten og desuden en aftale med hvert Institut om lønnsfordeling (lønnsklasse). Tillæg jfr. lokal forhandling baseret på indsats i forskning og undervisning.
Ny overenkomst for professorer gilte fra 1 st april 2023 til 31 mars 2024.
Ny overenkomst for dosenter, lektorer og ajunker gilte fra 1 st april 2023 til 31 mars 2024.
Generel lønnsaftale med staten og desuden en aftale med hvert Institut om lønnsfordeling (lønnsklasse). Det lønnssystemet for professorer, dosenter, lektorar og adjunkter består av en lønnstabellet som gjelder for universitetslærere ansætte hos staten.
Professorer: Tabell har 11 trinn fra 729.954 – 1.172.776 ISK. (L081 – 181)
Dosenter, lektorer og adjunkter: Tabell har 11 trinn fra 712.151 – 1.144.172 ISK. (L080-180) |
MA (Magisterforeningen)
(Akademikerforeningen,
AKF forhandler løn m.m. med statslig arbejdsgiver (Finansministeriet)
udelukkende sentralt forhandlet lønsystem gældende for oktober 2022-2025
Ledelsestillæg 3 trin fra 34.140 - 69.108
Phd/lektor tillæg 32.352
16% pension
Ingen mulighed for lokal lønforhandling
|
|
|
|
|
|
|
|
ARBETSTID |
Generelt 37t./uge. Ingen forhandlet aftale. Normalt 50 % undervisning - 40 % forskning - 10 % administration, men det varierer, med en tendens til mere undervisning. Reel arbejdsbelastning 45-50t.
Danmark
har ingen generel lov om arbejdstid. Arbejdstiden fastsættes i
ansættelseskontrakten – som eventuelt hviler på en
overenskomst eller lokalaftale.
Link:
|
For tiden ingen sentrale avtaler. Vitenskapelige ansatte omfattes av hovedtariffavtalen og arbeidsmiljøloven:
Reel arbeidsbelastning for vitenskapelig ansatte er 45-50 t/uke. Fordelingen mellom undervisning, forskning og administrasjon bestemmes av den lokale arbeidsgiver. Universitetene har som oftest mål om 45% forskning, 45% undervisning og 10% administrasjon. Ellers store variasjoner. Flere steder er forskningstiden gjort avhengig av søknad/produktivitet. Under press.
Link: |
Årsarbetstiden för lärare är: 1700 timmar vid 35 semesterdagar. 1732 timmar vid 31 semesterdagar. 1756 timmar vid 28 semesterdagar. Antalet semesterdager beror på hur gamal man är. Årsarbetstiden motsvarar en veckarbetstid på 39 timmar och 45 min Många lärare arbetar dock enligt olika undersökningar mellan 45-50 timmar per vecka I lokala avtal kommer man överens om arbetstidens innehåll, det vill säga hur mycket undervisning, forskning, kompetensutveckling och administrativt arbete som ska inrymmas. Utifrån detta fastställs en tjänstgöringsplan årligen för varje lärare. Det finns stora lokala variationer i de lokala arbetstidsavtalen.
I de centrala förhandlingarna hösten 2023 kom vi överens om vissa justeringar i det centrala arbetstidsavtalet för lärare. Det handlar då om en tydligare process vad gäller framtaganade och ändringar i varje lärares tjänstgöringsplan och en tydligare koppling till högskolelagens krav på verksamheten. Vi skrev också in att doktorander har årsarbetstid då det uppstått oklarheter kring det.
Ett stort problem hos oss är att vi har många typer av anställningar (till exempel forskare och postdoktorer) som inte anses vara läraranställningar även om dessa personer i praktiken har samma arbetsuppgifter som lärare. Det leder till att de (åtminstone i teorin) har en betyldigt mer reglerad arbetstid. Hur det ser ut varierar dock mellan lärosäten berorende på vad dessa bestämt eller vad man kommit överens om lokala avtal. På vissa lärosäten är således forskare och postdoktorer lärare, på andra inte. Vi eftersträvade hösten 2023 en lösning på detta i centralt avtal, men då det inte lyckades har vi nu flyttat fokus till den lokala nivån.
Generellt man man säga att förjande gäller för de olika akademiska titlarna. Professor xxx i huvudsak ägna sin arbetstid åt forskning. Tiden ligger mellan 50 – 80% av arbetstiden. Lektor undervisar meller 60 – 70% av sin arbetstid. Forskning/komptensutveckling ca 20% och 10% administrativt arbete. Adjunkt undervisar ca 80% av arbetstiden och har 10% kompetensutvecklingstid och 10% administrativ tid. Om profesorn eller lektorn får externa forskningsmedel kan procentsatserna ändras väsentligt.
Link:
|
1612 t /år (heltid) totalarbetstid. Individuella arbetsplaner för bruket av 1612 t. För professorer är antalet undervisningstimmar i kontaktundervisning dock högst 141 timmar per läsår. Maximiantalet timmar för kontaktundervisning vilka ska ingå i arbetsplanen är 394 t. per läsår i undervisningsbetonade uppgifter. I sådana undervisningsuppgifter, utan forskning, är kontaktundervisningen högst 452 timmar. Doktorander får använda högst 5 % av totalarbetstiden 1612 timmar till annat än forskning.
|
Generelt 40 t/uge. 1602 t./år. Normalt er arbejdstid følgende men kan dog variere:
Professorer: Arbejdstid deles i 48 % undervisning, 12 % administration. og 40 % forskning. I aftale med institutionene blev aftalt reduktion af årlige undervisning fra 30 – 160 timer.
Lektorers og docenters: Arbejdstid deles i 48 % undervisning, 12 % administration og 40 % forskning.
Reel arbejdstid er ca. 50-55 t./uge.
Island har generel lov om 40t/uge arbejdstid også 11-timers reglen, reglen om et ugentlig fridøgn og 48 timers reglen – disse regler er beskrevet i arbejdsmiljøloven.
I overenskomst fra 1st. april 2019 blev det aftalt at forkorte arbejdsugen for administrativt ansatte. Ændringen trådte i kraft 1. januar 2021. På Islands Universitet blev der aftalt en 36 timers arbejdsuge. Denne ændring gjaldt ikke for Professorer, lektorer, docenter og ajunkter.
Link: |
39,5 timer om ugen.
Arbejdstid fastsættes i overenskomster
Arbejdstid fordeles mellem forskning, undervisning og administration, fastsættes i ansættelseskontrakt. For alle tre områder er produktionsforpligtelse, som skal dokumenteres og godkendes af dekanen, som har ansvar for dokumentation og afhendning. |
UPP-FÖLJNING AV ARBETSTID Närvaro(plikt) på arbetsplatsen
|
Ikke på forskning |
Ingen fast tilstedeværelsesplikt. Veldig liten andel vitenskapelige har tidsregistrering. Arbeidstiden styres etter arbeidsplaner (med fastsatt timetall til ulike oppgaver) og arbeidstidsregnskap.. |
För varje lärare ska det skrivas en tjänstgöringsplan. Planen ska den upprättas årligen och uppdateras löpande vid behov. Det är mot tjänstgöringsplanen man utvärderar. Vid de flesta lärosäten har lärarna i praktiken stor frihet att styra sin arbetstid och därmed närvaroplikt efter överenskommelse med närmaste chef. |
Arbetstagaren svarar för sin egen arbetstid och att den används för uppgifter i arbetsplanen. Vid behov granskar arbetstagaren och chefen under läsåret hur arbetsplanen verkställs och arbetsresultatet inom ramen för totalarbetstiden. Man strävar efter att enhetens arbetsplaner jämkas samman så, att var och en i tur och ordning befrias från undervisning och administrativa uppgifter för att få möjlighet till en fri forskningsperiod. UKM kräver att universiteten följer upp tidsanvändningen i något som kallas kostnadspostuppföljningen (allokering). Gäller inte alla lärare/forskare. Gäller främst de som erhåller extern finansiering. |
Undervisning og forskningsresultater evalueres til points. Tilstedeværelse er ikke registreret undtagen til fakultetsmøder.
|
Ingen tidsregistrering for videnskabligt personale og undervisere
Dokumentationskrav for produktion |
ÖVERTIDS-ERSÄTTNING |
Forskere og undervisere ved universiteterne er ikke omfattet af regler om betaling for over- eller merarbejde |
Overtidsbetaling krever tidsregistrering, og skjer kun svært unntaksvis. Flere institusjoner forsøker å omgå et eventuelt krav om allmenn tidsregistrering ved å definere vitenskapelige ansatte som ansatte i en særlig uavhengig stilling slik at de kan unntas fra arbeidsmiljølovens regulering av arbeidstid. Ansatte i særlig uavhengig stilling har som hovedregel heller ikke krav på overtidsgodtgjøring.
|
Det utbetalas övertid om läraren har arbetat utöver tjänstgöringsplanen. Detta summeras först vid årets slut.
I praktiken är det inte så lätt att få övertidsersättning av olika skäl, framförallt eftersom arbetsgivaren sällan beordrar övertid eller godkänner den i efterhand. Istället påstår man att arbetstagaren själv har valt att arbeta mer än ordinarie tid. Vi har i olika undersökningar (egna och andras) kunnat konstatera att våra medlemmar arbetar klart mer än ordinare arbetstid och att de flesta inte får ersättning för det.
Link: SULF:s undersökning av arbetstid
|
Årslönen/1 600 = timlön. Betalas normalt inte. I varierande utsträckning betalas det för undervisning som inte ryms inom 1612 h. |
Overtidsbetaling er i gennemsnit 10-15 % af basislønnen. Forskningsresultatfonden er ekstra 12,5 % til basisløn og udbetales en gang om året. |
Forskere
og undervisere er ikke omfattet af regler om betaling for over-
eller merarbejde |
FORSKNINGSLEDIG
Kompetensutveckling |
Lokale aftaler, som typisk indebærer, at man underviser mere end gennemsnittet i nogle semestre, og får tilsvarende undervisningsfrihed senere. |
Det kan være lokale avtaler ved universitetene, og sjelden ved høyskolene. Normalt 1 års forskningstermin hvert 5-6 år.. |
Detta regleras i de lokala arbetstidsavtalen/ kollektivavtalen.
Mer tid för forskning än vad som anges för grundtjästen kan fås om läraren har beviljas externa forskningsmedel. |
Inget enhetligt system, men vissa universitet har utvecklat sina egna modeller för forsknings-ferier. I arbetsplanerna borde forskningen finnas som ett element. Kollektivavtalet kap5 § 5 tillämpningsdirektiv nr 2: Man strävar efter att enhetens arbetsplaner jämkas samman så, att var och en i tur och ordning befrias från undervisning och administrativa uppgifter för att få möjlighet till en fri forskningsperiod.
Professorsförbundets rekommendation angående professorers forskningsperioder. |
Et semester (6 mdr.), hvert syvende semester til forskning eller et helt år, hvert syvende år. Dag- og rejsepenge er i alt Ikr. 8.300 SDR et semester og 11.100 SDR for to semester (12 mdr.). Fra jan. 2017 max 4.500 SDR for flere korte rejser (6 eller 12 mdr.). Nytt fra nov. 2020, helt år eller 6 mdr., for rejser indenlandsk. Rejseomkostninger max ikr. 400.000. Rejsestipendium kan også søges hvert andet år.
Link: |
Aftales lokalt på institutterne |
LEDIGHETSemester |
5 uger + 5 feriefridage. Mulighed for at overføre ferie – 1 uge i DK
Link:
I Danmark er indført ny ferielov pr. 1. september 2020 med et samtidighedsprincip mellem optjening og afholdelse af ferie. Se mere om den nye ferielov. |
Ferieloven: 25 arbejdsdage hvert år, det vil i praksis sige 4 uger og 1 dag. I tillæg er det tariffastsat 4 dages ekstra ferie. 6 feriedage ekstra for arbejdstagere over 60 år.
Link: |
Xxxxx semesterdag Upp till 29 år - 28 dagar 30 – 39 år - 31 dagar 40 år eller äldre - 35 dagar
På det flesta lärosäten har man infört schablonsemester. Det vill säga att man lägger ut all semester vid den tidpunkten då lärosätet är stängt. Vill man ha semester vi någon annan tidpunkt på året ska man ansöka om detta hos sin närmaste chef.
Möjlighet finns att träffa enskild överenskommelse om att växla lön mot fler eller färre semesterdagar, dock lägst 25 per år.
Link: |
De som har totalarbetstid har en nominell semester för beräkning av semesterpenningen. |
I overenskomst fra 1st. april 2019 blev det aftalt at alle ansatte har 30 feriefridager, fra 1. mai 2020.
Link: |
5
ugers ferie + 5 feriefridage |
|
|
|
|
|
|
|
MÖDRASKAP FÖRÄLDRASKAP
Adoption Mödraskapsledighet Faderskapsledighet Børnepasningsorlov |
Før fødsel har mor op til 6 ugers fravær med fuld løn. Efter fødsel er der orlov med fuld løn i følgende perioder: Mor: 14 + 6 uger Far: 2+7 uger. Fælles: 6 ugers Den fælles lønret, gives individuelt, såfremt forældrene er på hver deres overenskomst. I den periode en lønmodtager får fuld løn, er det arbejdsgiveren som modtager dagpengerefusionen Kan udvides ved indlæggelse m.m. I alt 52 ugers dagpenge pr. barn
Link: |
Foreldre har rett på 12 mnd permisjon. Mor har rett til 12 uker permisjon under svangerskapet. 6 uker etter fødselen er reservert mor. I tillegg er 15 uker reservert far.
Link:
Man får 66 % lønn fra Folketrygden oppad begrenset til 6 G (1 G = 118 622). I staten og de fleste overenskomster vi er bundet av gir rett til 100 % lønnskompensasjon. |
360 dagar per barn med totalt 90 % av lönen när man får föräldrapenning relaterad till lön från Försäkringskassan. Regleras i kollektivavtal.
Föräldrapenning relaterad till lön utges med 390 dagar per barn. 90 dagar är reserverade för vardera föräldern. Övriga kan överlåtas. Därutöver har man 90 dagar med en ersättning på 180 kronor per dag. Dessa dagar ger inte rätt till lönetillägg från arbetsgivaren.
Rätt till föräldraledighet enligt föräldraledighetslagen. Det innebär rätt till ledighet för båda föräldrarna de första 18 månaderna även om man inte har föräldrapenning. Därutöver rätt till ledighet när man får föräldrapenning. Man har också rätt att minska arbetstiden med 25% tills barnet fyllt åtta år (tolv år för statligt anställda).
Link: |
I universitetens kollektivavtal har det avtalats att arbetsgivaren betalar lön under familjeledigheten.
Till en gravid arbetstagare betalas lön ut för 40 vardagar räknat från graviditetsperiodens början. Om en förälder har rätt till föräldrapenning, betalas lön ut för föräldraledighetens 32 första vardagar. En förutsättning för att lön betalas ut under graviditets- och föräldraledighet är att arbetstagarens anställningsförhållande varit i kraft utan avbrott minst tre månader omedelbart före graviditets- eller föräldraledighetens början. Även adoptionsföräldrar har rätt till familjeledighet med lön.
Det som meddelas ovan gäller arbetstagare på vilka de ändringar i familjeledigheterna enligt sjukförsäkringslagen som träder i kraft 1.8.2022 tillämpas. Om de föreskrifter om familjeledigheter i sjukförsäkringslagen som var i kraft 31.7.2022 tillämpas på arbetstagaren, tillämpas bestämmelserna om familjeledigheter med lön i det kollektivavtal som var i kraft 31.7.2022 på anställningsförhållandet.
Tillfällig vårdledighet innebär att föräldern har rätt att stanna hemma för att vårda (eller arrangera vård av) ett sjukt barn under tio års ålder. Enligt kollektivavtalet har man rätt att få lön under fyra dagar för tillfällig vårdledighet.
Från och med 1.8.2022 har en arbetstagare under ett kalenderår rätt att få högst fem arbetsdagar ledighet för vård av anhörig. Ledighet för vård av anhörig är en ledighet utan lön.
|
Fra 1. januar 2021, 12 mdr. i det hele, der af 6 til moderen og 6 til faren. 6 uger kan overføres, enten til faren eller moderen.
80 % af gennemsnitslønnen max slutløn betales af staten max ISK 600.000,( €3.959) per månad.
Link:
|
52
uger i alt efter fødsel + 4 uger til far/sammor samtidig med
morens barsel
Moren
4 uger før fødsel og 14 uger efter fødsel med fuld
lønkompensation
Derefter
deler forældrene |
Emne |
DANMARK |
NORGE |
SVERIGE |
FINLAND |
ISLAND |
FÄRÖARNA |
SJUKERSÄTTNING / -FRÅNVARO |
Regler om sygdom reguleres i Funktionærloven og i de offentlige overenskomster. Offentligt ansatte har ret til fuld løn under sygdom.
Arbejdsgiver får refusion.
Link: |
Lønn i 52 uker. De første 16 dager dekkes av arbeidsgiver.
Kompensasjon begrenset til 6 G i Folketrygdloven. De fleste får full lønn gjennom overenskomster/tariffavtalene. |
Lärosätena ställer upp krav för anställningar. Enligt högskoleförordningen finns det krav för anställningar av professor och lektor. För anställning som adjunkt beslutar högskolan själva om kravspecifikationen. Vid rektorsanställningar är det regeringen som beslutar. Oftast har man på lärosätet en s.k. hörandeförsamling som diskuterar de olika kandidaterna till rektorsanställningen och tillkännager sitt beslut till högskolans styrelse som i sin tur meddelar sitt förslag till regeringen. Regerigen frångår i praktiken inte ett sådant förslag.
|
Enligt universitetssektorn kollektivavtal varierar sjukledigheten enligt längden för anställningsförhållandet : Minder än ett år: 40 kalenderdagar, 1-5 år 50 kalenderdagar och över 5 år 60 kalenderdagar per år _ därefter 75 % av lönen, dock för högst 365 kalenderdagar. |
Afhængig af arbejdslængde hos staten: 0-3 mdr. = 14 dage pr. år, >3 mdr. = 35 dage >6 mdr. = 119 dager >1 år = 133 dage >7 år = 175 dage >12 år = 273 dage > 18 år arbejdstid = 360 dage
Løn er mellemsnit af fuld løn fra sidste 12 mdr.
Link: |
Regler i funktionærloven. Fuld løn under sygdom.
120 dages regel kan aftales i ansættelseskontrakten, hvilket betyder kortere opsigelsesfrist ved sygdom på over 120 dage i et år |
ÖVRIGA
SOCIALA
Vård av sjukt barn Vårddagar
|
2 omsorgsdage om året pr. barn under 7 år. Fuld løn. Følger af overenskomst.
Fri med løn på barns 1. og 2. sygedag, fremgår af de offentlige overenskomster
Mulighed for at aftale særlige seniorvilkår i henhold til rammeaftale om senior-fratrædelsesaftale i staten |
10 omsorgsdager med full lønn pr. kalenderår. 20 omsorgsdager for eneforsørgere. |
Lönekompensation i 10 dagar per år för vård av sjukt barn. 80 % av lönen. Ytterligare dagar ersätts med 80 % av lönen upp till ett takbelopp. (de allra flesta av SULFs medlemmar har en lön över takbeloppet). |
Tillfällig vårdledighet innebär att föräldern har rätt att stanna hemma för att vårda (eller arrangera vård av) ett sjukt barn under tio års ålder. Enligt kollektivavtalet har man rätt att få lön under fyra dagar för tillfällig vårdledighet. |
Totalt 12 omsorgsdage til barn yngre end 13 år gamle, fuld basisløn. Forældre har ret til 13 uger uden løn til barn som er yngre end 8 år
Link:
|
Fri med løn på barns 1. og 2. sygedag op til 10 sygedage om året, 20 dage ved 3 børn og mere.
|
Emne |
DANMARK |
NORGE |
SVERIGE |
FINLAND |
ISLAND |
FÄRÖARNA |
UPPRÄTTANDE
AV |
I Med virkning fra 1. april 2022 er der aftalt en seniorbonus. Det betyder, at medarbejderen fra og med det kalenderår, hvor medarbejderen fylder 62 år, har ret til en årlig seniorbonus på 0,8% af sin sædvanlige årsløn. Institutionerne opretter selv stillinger indenfor rammerne af en nærmere fastsat stillingsstruktur for videnskabelige medarbejdere |
Institusjonene oppretter og ansetter selv – ikke et bestemt stillingsantall, budsjettet er avgjørende. |
Lärosätena ställer upp krav för anställningar. Enligt högskoleförordningen finns det krav för anställningar av professor och lektor. För anställning som adjunkt beslutar högskolan själva om kravspecifikationen. Vid rektorsanställningar är det regeringen som beslutar. Oftast har man på lärosätet en s.k. hörandeförsamling som diskuterar de olika kandidaterna till rektorsanställningen och tillkännager sitt beslut till högskolans styrelse som i sin tur meddelar sitt förslag till regeringen. Regerigen frångår i praktiken inte ett sådant förslag.
|
Förfarandet vid anställning. Gällande professorer finns det nedtecknat i universitetslagen.
Gällande de övriga så finns de kvalifikationer som krävs uppräknade/nedtecknade i instruktionerna för de enskilda universiteten. |
Hvert fakultet kan oprette stillinger, efter samråd med universitetets øverste ledelse og afhængig af fakultetets økonomiske status. |
Afdelingerne opretter og ansætter selv – ikke et bestemt stillingsantal, budget afgørende.
Nye stillinger skal aftales med universitetets øverste ledelse |
Emne |
DANMARK |
NORGE |
SVERIGE |
FINLAND |
ISLAND |
FÄRÖARNA |
REKRYTERING / VAL AV PERSONAL
Val på basen bedömning |
”Appointment Boards” afgør om en person er kvalificeret Dekan ansætter efter samtale med ansøger eller interview. Arbejdsgiver vælger blandt kvalificerede, der bedømmes i forhold til stillingsopslag.
Rammerne er skitseret i Ansættelsesbekendtgørelsen |
Bedømmelseskomiteer skal vurdere faglige kvalifikasjoner for førstestillinger og professor. Ellers valgfrit. Ansettelser finner sted i valgt kollegium på afd./sentralt nivå (U+H), eller i eget bedømmelsesorgan (H). Der vurderes også pedagogiske kvalifikasjoner og personlige egenskaper. |
Den nationella regleringen av bedömningsprocessen vid anställning upphörde den 1 januari 2011. de flästa lärosäten har dock kvar en anställningsordning som liknar den som fanns tidigare. Bedömningsgrunder är vetenskaplighet, pedagogisk skicklighet. Oftas föregår anställningen en sakkunnighetprövning (krav för anställning av professor) och det är lärosätets fakultetsnämnd eller motsvarande som därefter föreslår vem som ska anställas. |
Professorer: En professur ska ledigförklaras offentligt när någon anställs i ett arbetsavtalsförhållande som gäller tills vidare. En professur kan tillsättas genom kallelse när någon som är meriterad kan kallas till professuren eller när den ska tillsättas på viss tid. Till en professur kan genom kallelse utses endast den som obestridligen uppfyller behörighetsvillkoren.
Tenure track har blivit ett väletablerat sätt att rekrytera professorer. Den nuvarande lagstiftningen erkänner dock inte den rådande praxisen.
Professorsförbundets rekommendation för en rättvis tenure track
Närmare bestämmelser om behörighetsvillkoren meddelas i instruktionen för respektive universitet.
FUURT policies intended to support the work and well-being of early career researchers
I utvecklandet av karriärmodeller bör samtliga personalgrupper uppmärksammas. xxxxx://xxx.xx/xx/xxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxx-xxx-xxxxxxxxxx/
xxxxx://xxxxxxxx.xx/0000/00/00/xxxxxxxx-xxx-xxxxxx-xxxxx/
|
|
Bedømmelseskomiteer
skal vurdere faglige kvalifikationer for videnskablige
stillinger Dekan ansætter efter indstilling fra et ansættelsesudvalg, som har samtaler med ansøgere.
Bedømmelsen sker i forhold til stillingsopslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
FAST och TIDSBUNDEN ANSTÄLLNING
Arvoden och timlön
|
Stillingstrukturen for videnskabelige medarbejdere opererer med mange midlertidige ansættelse. Der er dog mulighed for at fastansætte forskere tidligt i karriereforløbet. Men den typiske universitetsansatte er ansat 7-8 år i tidsbegrænset stillinger før der opnås varig ansættelse. (lektoransættelse)
|
Normale stillinger er faste – primært er det bare åremålsansatte ledere, professor XX (bistilling) og stipendiater og postdoktorer som er midlertidige. I 2023 var andelen midlertidig : 31,6 % av alle ansatte i statlige universiteter og høyskole (inkl åremål) 43,3 % av alle ansatte i undervisnings- og forskerstilling (inkl åremål) 14,7 % av vitenskapelige stillinger (eks. stipendiat/ postdoktor) 10 % av teknisk administrativt tilsatte 8,5 % i arbeidslivet totalt |
Professor och lektor är sedan den 1 januari 2011 de enda nationellt reglerade anställningarna. anställningarna. 2012 återinförde statsmakterna regler i högskoleförordningen som tillåter tidsbegränsade meriteringsanställningar. Sedan 2018 har en sådan person rätt att prövas för en tillsvidareanställning som lektor (tenure-track). Ett postdoktoravtal finns sedan 2008 och det uppdaterades 2022. Detta avtal möjliggör en tidsbegränsad anställning i 2-3 år med möjlighet till förlängning om man exempelvis varit föräldraledig.
Den 1:a oktober 2022 kom nya anställningsregler för visstidsanställningar som en del av en omfattande reform på arbetsmarknaden kring anställningsskydd och omställning. En generell tidsbegränsad regel om 1 år infördes, en s.k särskild visstidsanställning. Den ersatte den tidigare anställningen allmän visstidsanställning (som kunde vara i upp till 2 år) med vissa övergångsbestämmelser. Därefter övergår man till en tillsvidareanställning. Vi kan i statistiken se att andelen visstidsanställda bland undervisande och forskande personal (exkl. Doktorander) har minskat en del under den senaste tiden. |
Enligt arbetsavtalslagen är tidsbundna anställningar alltid undantag från grundregeln och förutsätter alltid en särskild motivering.
Fortsättningsvis har universiteten en mycket stor andel visstidsanställda. Särskilt vanligt för forskare. Den allmänna situationen är att c. 30 procent av universitetets undervisnings- och forskningspersonal är i fasta anställningar, och c. 70 procent i visstidsanställningar.
Mer information, t.ex.: xxxxx://xxxxxxxxxxxxxx.xx/xx/xxxx-x-xxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx/
xxxxx://xxxxxxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxxxxxxxxx/
FUURT: Policy for good grant practices in universities:
|
|
Undervisningsstillinger er normalt tidsbegrænsede 1-4 år
Videnskabelige stillinger starter tit som midlertidige ansættelse – adjunkter, som kan blive lektorbedømte, hvorefter de efter en tids ansættelse – normalt 4 år – kan blive fastansatte.
|
Emne |
DANMARK |
NORGE |
SVERIGE |
FINLAND |
ISLAND |
FÄRÖARNA |
|||
XXXXXXXX Xxxxxxxxxx |
Institutleder skal orienteres om bijob, som kan have indflydelse på mulighederne for at varetage hovedstillingen på universitetet. Generelt er opmærksomheden på universitetsansattes bijob skærpet. |
Vitenskapelig ansatte kan etter avtale ha bistilling i inntil 20 % i tillegg til hovedstillingen. Må skje i henhold til avtale med hovedarbeidsgiver |
En lärare kan ha en bisysla om den inte är hindrar det ordinarie arbetet, skadar förtroendet för lärosätet eller konkurrerar med vad läraren gör i sin anställning. Läraren ska underrätta högskolan om han eller hon har en bisyssla. Bisyssla över 20% av heltid kan betrakta som skadlig ur ett arbetsmiljöperspektiv. Universitetslärare har enligt lag större utrymme för bisysslor (inom forskning och utveckling) än andra statsanställda. |
De anställda måste göra anmälan om en bisyssla i fall av konkurrerande verksamhet. |
Lærare kan udöve bijob hvis det ikke går ud over dennes arbete ved universitetet. Institutleder skal orienteres om bijob som kan have indflytelse på hovedstillingen enligt universitetets regler om bistillinger. |
Fælles personalepolitik for alle offentlige ansatte – bijobs skal aftales med ledelse. |
|||
Emne |
DANMARK |
NORGE |
SVERIGE |
FINLAND |
ISLAND |
FÄRÖARNA |
|||
UPPSÄGNING
Uppsägningstid |
Alle kan siges op hvis der foreligger en saglig begrundelse. Ved uenighed: Faglig Voldgift.
Der skal partshøres i henhold til forvaltningsloven ved advarsel og afskedigelse.
Der er ingen øvre aldersgrænse, så der fortsættes i almindelig ansættelse og dermed også de samme vilkår ved opsigelse uanset alder.
Opsigelsesvarsel er anciennitetsbestemt og er reguleret i funktionærloven/overenskomsterne
|
Fast ansatte i staten med mindre end 2 års ansettelse og midlertidige med mindre enn 4 år, kan sies opp med en saklig grunn i virksomhetens eller arbejdstagerens forhold. Fast ansatte med mere end 2 års ansettelse og midlertidige med mere end 4 år, kan siges opp hvis stillingen nedlegges eller arbeidet opphører, eller ved varig uegnethet pga. sykdom eller når den ansatte ikke har de nødvendige kvalifikasjoner.
|
Alla , undantaget professorer med s.k. fullmaktsanställningar (före 1999) kan sägas upp på grund av arbetsbrist. Regler om uppsägning finns i LAS, lagen om anställningsskydd och i kollektivavtalets regler för turordning vid uppsägning Tur-A-S. På de flesta arbetsmarknadsområden finns det tecknade omställningssavtal vilket innebär att man får utökat stöd vid arbetslöshet. Omställningsavtalen ger bl.a längre uppsägningstider och kompletterande ersättning om man har arbetslöshetsersättning. |
Regler om uppsägningstider finns i kollektivavtalet. I arbetsavtalslagen finns uppsägningsgrunderna uppräknade. |
Alle kan siges op hvis der findes en saglig begrundelse. F.eks. på grund af rationalisering, ved forhold begrundet i det faglige arbejde. Eller på grund af unormalt mange sygedage over en fem års periode.
70 årsgrænsen ophæves. |
Alle kan siges op, hvis der findes en saglig begrundelse i hht de forvaltningsretlige regler..
Opsigelsesfrist (3-6 måneder) er anciennitetsreguleret og reguleres i overenskomst/funktionærloven.
|
|||
PENSION
Pensionsålder Förtidspension Folkpension Arbetspension ATP
|
Det
danske
pensionssystem er opdelt i tre elementer, kaldet søjler:
|
I offentlig sektor trekkes det 2 % av bruttolønnen. Alminnelig pensjonsalder er 67 år. I tillegg har staten avtaltfestet pensjon (AFP) hvor man kan gå av når man fyller 62. I 2018 ble det inngått en ny avtale om offentlig tjenestepensjon, basert på pensjonsforliket i 2009 og omlegging av pensjonsordningen i folketrygden. For årskullene 1962 og tidligere ble bruttopensjonsordningen videreført med levealdersjustering. For kullene 1963 og senere ble det innført en ny offentlig tjenestepensjon. Den nye pensjonen er en påslagspensjon. AFP-ordningen vil bli videreført, men er ennå ikke ferdig forhandlet, 1963-kullet fyller 62 år i 2025, med andre ord, det begynner å haste. Særaldersgrenseproblematikken ble løst i forhandlinger i 2023.
Link:
|
Det är vanligt att man går i pension vid 65 år, men alla har rätt att välja att gå i pension med uttag av den lagstadgade pensionen från att man fyller 63 år. 2026 höjs den lägsta åldern till 64 år. Ju tidigare men går i pension desto lägre blir pensionen. Det
normala är att man får ca 60 – 70 procent av slutlönen när
man går i pension.
Statligt anställda kan ansöka om att få deltidspension från 61 år men det är ingen rättighet, och detta system upphörde 1 januari 2024 med vissa övergångsbestämmelser för de som är födda 1965 och tidigare.
Från och med 2024 har vi kommit överens om stora och viktiga förbättringar av tjänstepensionen. Det innebär i korthet att man nu tjänar in tjänstepension vid arbete upp till 69 års ålder (tidigare 65 år) samt att en flexpension som motsvarar en inbetalning av 1,5% av lönen har tillkommit. Flexpension kan antingen användas för att trappa ner arbetet innan man helt går i pension eller för att öka pensionsutbelningen när man gått i pension.
All inbetalning till pension (både lagstadgad pension och tjänstepension betalas in av arbetsgivaren vid sidan om den lön arbetstagaren får.
Från 2023 har man rätt att vara kvar i arbetet till man fyller 69 år. Efter den åldern får arbetsgivaren säga upp arbetstagaren utan saklig grund, men om ingen av parterna i anställningsavtalet säger upp det fortsätter det att löpa även efter fyllda 69 år.
|
|
Det islenske pensionssystem baseres i grund af generelt lov. Arbejdstagere skal betale en del af lønnen i pensionsystemet (4%) og arbejdsgivere en del også efter bestemmelser í overenkomster. Staten som en arbejdsgivere betaler 6% af grundløn for personer der begyndte at arbejde hos staten före år 1997 men 11,5% af bruttoløn for personer der begyndte at arbejde hos staten efter 1997.
I private sektor er arbejdsgiverens del 11,5% af bruttoløn fra 1. jul 2018.
Arbetstagere kan også bestemme at betale i sit eget pensionssystem. Det er således muligt at arbejdstagere betaler 2% i supplerende individuell pensionordninger og da må arbejdsgiveren også betale 2%. Pensionsalder er normalt 65- 67 år, med mulighed at arbejde indtil 70 år.
Det er muligt at begynde pension tidligere hvis man har arbejdet hele livet ved staten, så gælder den såkaldte 95 års regel (livsalder + arb. alder = 95 år).
De som begynder at arbejde hos staten efter 1997 har ikke muligheder at udnytte denne regel.
Gennemsnitligt er pension i omkring 64 % af basisløn.
Ny lov fra 1. juni 2017. Pensionsalder skal være 67 år, hvis du begynder at arbejde hos staten efter 1. juni 2017.
Link: På engelsk. |
Pensionsalder er 67 år, for personer født efter 1962 68 år.
Fratrædelsesalder for offentlige ansatta er 72 år.
Pensionssystemet er delvis en universiel folkepension, delvis lovpligtig pensionsopsparing på 12 %, som trækkes fra al lønindkomst, hvis der ikke indbetales tilsvarende på frivillig basis (f.eks. aftalt i overenskomst – for akademikere p.t. 16% arbejdsgiverfinancieret).
|
|||
NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA
Flexjob Skånejob Isbryderordningen §56 Delvis raskmelding |
Selv om du har mistet en del af din arbejdsevne, er det muligt at bevare en plads på arbejdsmarkedet. Det kan være gennem aftaler på arbejdspladsen, gennem f.eks. et fleksjob eller et skånejob.
|
|
|
|
Selv om du har mistet en del af din arbejdsevne, er det muligt at bevare en plads på arbejdsmarkedet. Det kan være gennem aftaler på arbejdspladsen, gennem f.eks. et fleksjob eller et skånejob f.ex. gravide kvinder.
|
Mulighed er for både flexjob og skånejob – enten aftalt direkte med arbejdsgiver eller gennem offentlig social skånejobsordning |
|||
SKATT A - Kassa |
Link:
|
|
Kommunal skatt betalas utifrån skattesatsen i den kommun man bor och varierar därför över landet (den ligger runt 30 procent). Den går dels till den kommun man boroch dels till regionen (som huvudsakligen ansvarar för sjukvården). Utöver det betalas statlig inkomstskatt på löner över en viss nivå och på dessa lönedelar kan den totala skattesatsen vara runt 50 procent inkl. Kommunal skatt. |
|
xxxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xx/xxxxxxx/
|
|
|||
STILLINGSTYPER / ANTALL STILLINGER
Enkelte stillingsantal er nyere, opgivet af organisationerne i forbindelse med årets lønsammenligning.
Emne |
DANMARK |
NORGE |
SVERIGE |
FINLAND |
ISLAND (Gælder kun IU) |
FÄRÖARNA |
STILLINGSSTRUKTUR
|
|
Forskrift om ansettelse og opprykk i undervisnings- og forskerstillinger |
|
|
|
|
PROFESSOR |
Xxxxxxxxxxxxxxx: over/ højere end lektor. Fast stilling Arbejdsopgaver: Undervisning og forskning.
|
PROFESSOR (SKO 1013 og SKO 1404)
Statlige og private universiteter og høyskoler.
Kvalifikationer: væsentlig over dr. grad. Fast stilling. Arbejdsopgaver: Undervisning og forskning. |
Behörighetskrav är betydande vetenskaplig skicklighet. Arbetsuppgifter anges i högskolelagen och består av forskning och undervisning. Hur mycket av de olika arbetuppgifter som en profesor har regleras i lokala arbetstidsavtal. En professor är anställd tillsvidare med undantag av gästprofessor, adjungerad professor eller professor inom konstnärlig verksamhet.
|
2023: Full professor: 1997 (heltid) + 307 (deltid) Associate professorer: 535 (heltid) + 30 (deltid) Assistant professor: 301 (heltid) + 22 (deltid)
Enligt universitetslagen ska en professor bedriva och leda vetenskaplig forskning eller konstnärligt arbete, meddela därpå grundad undervisning och följa vetenskapens eller konstens utveckling samt samverka med det övriga samhället och delta i internationellt samarbete inom sitt område.
|
Kvalifikationer: dr. grad Fast stilling Arbejdsopgaver: undervisning, forskning og administration. |
Kvalifikationer: Over/ højere end lektor. Fast stilling Arbejdsopgaver: Undervisning, forskning og administration |
PROFESSOR Docent |
PROFESSOR MED SÆRLIGE OPGAVER
Stillingstypen er under udfasning fra december 2019. Tidsbegrænset stilling i op til 5 år (kan dog forlænges i ydereligere 3 år). Kvalifikationer: professor-niveau. Arbejdsopgaver: Varetagelse af funktionsbestemte opgaver samt undervisning og forskning. (henvendt til yngre forskere).
|
DOSENT (SKO 1532)
Statlige og private universiteter og høyskoler.
Kvalifikationer: Dokumenteret omfattende forsknings- og udviklingsarbejde på højt niveau. Omfattende pædagogisk udviklingsarbejde og andet pædagogisk virksomhed av høj kvalitet |
Docent är i Sverige en titel och inte en anställning. |
|
Kvalifikationer: magister eller doktorgrad (væsentlig doktorgrad) Fast stilling Arbejdsopgaver: undervisning. Forskning og administration. |
|
Emne |
DANMARK |
NORGE |
SVERIGE |
FINLAND |
ISLAND (Gælder kun IU) |
FÄRÖARNA |
LEKTOR Seniorforsker Førsteamanuensis Højskolelektor Overassistent Seniorrådgiver |
Kvalifikationer:
Ph. d. + forskererfaring svarende til 1 ½ år (adjunkt) +
pæd.
SENIORFORSKER
SENIORRÅDGIVER
Arbejdsopgaver:
Kvalifikationer:
Lektorniveau eller tilsvarende. |
FØRSTEAMANUENSIS (SKO 1011)/ FØRSTELEKTOR (SKO 1198) Statlige og private universiteter og høyskoler. Kvalifikationer: -x.xx: dr. grad -f. lektor: tilsvarende niveau, men ikke dr. grad.
INNSTEGSSTILLING Det ble innført en prøveordning med 300 innstegstilinger høsten 2015. Gir rett til fast ansettelse hvis man oppfyller gitte kvalifikasjoner i løpet av tilsettingsperioden på 6 eller 7 år. To varianter
HØGSKOLELEKTOR (SKO 1008) Kvalifikationer: mastergrad Kombineret stilling Fast stilling ved statlige og private højskoler
UNIVERSITETSLEKTORER (SKO 1009) Kvalifikationer: mastergrad Fast stilling ved universiteterne |
UNIVERSITETS-/HÖGSKOLELEKTOR |
UNIVERSITETSLEKTOR 1639 (2023) Kvalifikationer: Dr. grad/ Forskningsplikt Både fast och tidsbunden anställning
ÄLDRE UNIVERSITETSLEKTOR 318 (2023)
FORSKNINGSDOKTOR 2339 (2023) Kvalifikationer: DR. Grad 7 Forskningsplikt Tidsbunden anställning
LEKTOR 324 (2023) magister Ingen forskningspligt. Vanligvis fast stilling.
UNIVERSITETSLÄRARE 1372 (2023) Kvalifikationer: magister Ingen forskningspligt. Vanligvis til videre ansættelse.
|
LEKTOR
Kvalifikationer: magister eller doktorgrad (væsentlig doktorgrad) Fast stilling Arbejdsopgave: undervisning, forskning og administration. |
LEKTOR
Kvalifikationer: Phd, (enkelte undtagelser kandidat), tillige pædagogisk og administrative kvalifikationer Fast stilling Arbejdsopgave: undervisning, forskning og administration |
Emne |
DANMARK |
NORGE |
SVERIGE |
FINLAND |
ISLAND (Gælder kun IU) |
FÄRÖARNA |
ADJUNKTForskerassistent Biträdande lektor |
Xxxxxxxxxx på adjunktniveau.
ADJUNKT
Arbejdsopgaver: Undervisning og forskning. |
HØGSKOLELÆRER (SKO 1007) Kvalifikationer: 4-årig høyere utdanning Fast stilling ved høyskolene. Lærer (ofte i praksisfag ved profesjonsrettede studier på høyskolene. |
BITRÄDANDE LEKTORBehörighetskrav: doktorsexamen inom de senaste 5 årenTidsbegränsad anställning 4-6 år. Man har vid anställning från 1 april 2018 rätt att prövas för tillsvidareanställning som lektor (tenure-track).
POSTDOKTORBehörighetskrav: doktorsexamen inom de senaste 3 åren. Tidsbegränsad anställning 2-3 år. Regleras i kollektivavtal. |
|
ADJUNKT
Fastansatte timelærere
Kvalifikationer: lignende lektor. |
ADJUNKT Normalt
tidsbgrænset op til 3-4 år. For overgang til lektorstilling
krævest positiv lektorbedømmelse. Arbejdsopgaver: Undervisning, forskning og administration. |
Emne |
DANMARK |
NORGE |
SVERIGE |
FINLAND |
ISLAND (Gælder kun IU) |
FÄRÖARNA |
VIDENSKABELIG ASSISTENT |
Xxxxxxxxxx under adjunktniveau: VIDENSKABELIG ASSISTENT Xxxxxxxxxxxxx stilling i op til 3 år.
Kvalifikationer: Kandidatniveau. Arbejdsopgaver: Forskning og/eller undervisning.
PH.D.-STIPENDIAT 3 årig forskeruddannelse. Kvalifikationer: kandidatniveau (eller tilsvarende).
|
VITENSKAPELIGE ASSISTENTER (SKO 1018, SKO 1019 og SKO 1020)
Statslige og private universiteter og høyskoler. Midlertidig stilling 2 år. Uddannelsesstilling, kan ikke besættes dersom man har Ph.d. eller tilsvarende kompetence. Arbejdsopgaver: akademisk assistanse |
ADJUNKT
Tidigare behörighetskrav: Examen från högskoleutbildningFrämst undervisning.Anställd tillsvidareDenna kategori är sedan den 1 januari 2011 ej längre nationellt reglerad. |
YNGRE FORSKARE 266 + DOKTORAND 4257= 4523 (2023) Kvalifikationer: MA Tilbundne tjenesteforhold i 4 år. Forskning for dr. grad. |
FAGLEKTOR Xxxxxxxxxxxxx stilling op til 4 år. Kvalifikationer: Kandidat. Arbejdsopgaver:
VIDENSKABELIG ASSISTENT Xxxxxxxxxxxxx stilling knyttet til projekt Kvalifikationer: Kandidat. Arbejdsopgaver: Forskningassistent, og evt. undervisning.
PH.D.-STIPENDIAT Udannelsesstilling på 3 årig forskeruddannelse. Kvalifikationer: Kandidat
POST DOC Udannelsesstilling, tidsbgrænset op 4 år. Kvalifikationer: Ph.d. Arbejdsopgaver:
Forskning (70%), undervisning (20%), og andre opgaver (10%)
|
Emne |
DANMARK |
NORGE |
SVERIGE |
FINLAND |
ISLAND (Gælder kun IU) |
FÄRÖARNA |
STUDIEADJUNK Forsker Ekstern lektor |
STUDIEADJUNKT/-LEKTOR
Fast stilling som heltidsunderviser (dog kun på nogle institutioner). Kvalifikationer: Kandidatniveau eller tilsvarende.
Arbejdsopgaver: Undervisning samt mulighed for faglige udviklingsopgaver.
EKSTERN LEKTOR Timelønnet midlertidig deltidsstilling. Max 780 arbejdstimer per. år.
Kvalifikationer: Kandidatniveau samt yderligere kvalifikationer.
Arbejdsopgaver: Undervisning, forelæsninger og tilrettelæggelse og gennemførelse af eksaminer.
UNDERVISNINGSASSISTENT Timelønnet deltidsstilling for en periode pa indtil 3 år. Max. 780 arbejdstimer pr. år.
Kvalifikationer: Kandidatniveau eller tilsvarende
Arbejdsopgaver: undervisning |
FORSKERXxxxx XXX 1108: Kvalifikasjonskrav: mastergrad
SKO 1109: Kvalifkasjonskrav: PhD
SKO 1110: Kvalifikasjonskrav på nivå med dosent,
SKO 1183: Kvalifikasjonskrav: tilsvarende professorkompetanse.
Statlige og private universiteter og høyskoler. Stillingskodene brukes også av statlige forskningsinstitutt.
Faste stillinger
POSTDOKTOR (SKO 1352)
Inklusivt årsværk ved private institutioner Kvalifikationer: phd.
Midlertidig stilling i 2-4 år (over 2 år med pligtarbejde). Skal videre kvalifisere til vit. toppstilling |
ANNAN FORSKANDE/UNDERVISANDE PERSONAL
FORSKARE Kvalifikationer: doktorsexamen Huvudsakligen forskning. Tillsvidareanställda eller tidsbegränsat anställda max. 1 år (från oktober 2022)
KLINISK ASSISTENT Behörighetskrav: Avlagd läkar- eller tandläkarexamen och antagen till utbildning på forskarnivå. Arbetsuppgifter: Klinisk utbildning och forskning Tidsbegränsad anställning under högst tre år
|
FORSKERE
Midlertidig tilsatte. |
Faste stillinger på forskningsinstitutter
|
Faste stillinger på forskningsinstitutter
|
Emne |
DANMARK |
NORGE |
SVERIGE |
FINLAND |
ISLAND (Gælder kun IU) |
FÄRÖARNA |
STIPENDIAT |
STIPENDIAT
SKO 1017 Stipendiat: SKO 1378 Stipendiat:
Inklusivt årsværk ved private institutioner Kvalifikationer: mastergrad/hovedfag eller tilsvarende.
Midlertidig stilling i normalt 4 år med 25 % pligtarbejde, eller undtagelsesvis 3 år ren forskeruddannelse uden pligtarbejde.
|
|
|
|
||
AMANUENSIS |
|
Krav: En student som bedriver utbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Arbetsuppgifter: Undervisning, medverkan i forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete eller administration Tidsbegränsad anställning under ett år i taget och totalt högst tre år Omfattning: Högst 50 % av heltid.
|
|
|
Nordisk möte, Bergen 2024
40