Centrala studiestödsnämndens författningssamling

CSNFS 2008:2

Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd om beviljning av studiemedel

1 kap.	Definitioner	3
1 b kap.	Indelning av folkhögskolans utbildningar	4
	Bestämmelser i förordning	4
	Villkor för A 1	5
	Utbildning på grundskolenivå Utbildning som motsvarar gymnasial vuxenutbildning på komvux	5 5
	Indelning mellan A 1 och A 2	5
	Villkor för B 1	6
	Yrkesutbildning	6
	Högst 80 veckor	6
	Påbyggnad till gymnasieskolan	7
	Indelning mellan grundskolenivå och gymnasienivå	7
2 kap.	Tid som studiemedel kan lämnas för	8
	Bestämmelser i lag och förordning m.m.	8
	Xxxxxx med studiemedel	8
	Högskolestudier	8
	Övriga studier	9
	När studier bedrivs parallellt	10
3 kap.	Studietakt	10
	Bestämmelser i lag och förordning m.m.	10
	Studieomfattning som inte är reglerad	10
	Tidsperiod för beräkning av studietakten	10
	Avbrott av kurser	11
	Studier på folkhögskola	11
	Studietakt vid studier utomlands	12
4 kap.	Prövning av studieresultat	12
	Bestämmelser i lag	12
	Gemensamma bestämmelser	12
	Tidsperioder som prövas	12
	Studieresultat som räknas med vid prövningen	14
	Avrundning	14
	Utbildning på grundskole- och gymnasienivå	14
	Återkvalificering	17
	Utbildning på eftergymnasial nivå	17

	Krav på resultat från tidigare studier på högskoleutbildning (utbildning i avdelning B 2 i bilagan till studiestödsförordningen)	17
	Krav på resultat från tidigare studier på efter- gymnasial utbildning som inte är högskoleutbildning (utbildning i avdelning B 1 i bilagan till studiestödsförordningen)	18
	Krav på resultat från tidigare studier på efter- gymnasial utbildning utomlands	18
	Om kraven inte är uppfyllda	19
	Återkvalificering	22
	Kortare beviljningsperiod	22
5 kap.	Längsta tid för rätt till studiemedel	22
	Bestämmelser i lag och förordning	22
	Utbildningsbakgrund	22
	Färdighetsträning	23
	Tidigare utbildning	23
	Grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning Utbildning på nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning	23 24
	Tid som inte räknas in	25
	Särskilda skäl	26
5 a kap.	Rätt till studielån med hänsyn till den studerandes ålder	26
	Bestämmelser i lag och förordning	26
	Tid med studielån	27
	Sammanhängande period	27
	Vad som menas med att inte längre ha studielån	27
6 kap.	Det högre bidragsbeloppet	28
	Bestämmelser i lag och förordning	28
	Förtur till det högre bidragsbeloppet	28
	Studerande utan grundskoleutbildning Studerande med grundskoleutbildning men inte treårig gymnasieutbildning	28 28
	Studerande med treårig gymnasieutbildning	29
	Studerande på högskolenivå	30
	Tidigare studier på högskolenivå	30
	Det högre bidragsbeloppet vid studier på högskolenivå	30
	Specialpedagogisk utbildning/påbyggnadsutbildning Studier som endast delvis ger rätt till det högre bidragsbeloppet	30 30
6 a kap.	Tilläggsbidrag	31
	Bestämmelser i lag och förordning	31
	Fördelning av tilläggsbidrag	31

	Tilläggsbidrag lämnas till en vårdnadshavare	31
	Överenskommelser om tilläggsbidrag	31
7 kap.	Tilläggslån	32
	Bestämmelser i lag och förordning	32
	Grundläggande villkor	32
	Inkomst före studiernas början	32
	Inkomst av tjänst och näringsverksamhet	33
8 kap.	Merkostnadslån	33
	Bestämmelser i lag och förordning	33
	Grundläggande villkor	34
	Lägsta belopp	34
	Merkostnader som lånet lämnas för	34
	Musikinstrument	34
	Dubbel bosättning Resor vid studier i Sverige eller i något annat nordiskt land	36 37
	Gemensamma bestämmelser för merkostnadslån för dubbel bosättning och resor vid studier i Sverige eller i något annat nordiskt land	38
	Resor vid studier i utlandet Resor vid insamling av material till uppsats eller avhandling	38 39
	Försäkring vid studier i utlandet	39
	Resor och logi vid studie- och praktikresa	39
	Undervisningsavgifter	40
	Andra kostnader	41
9 kap.	Beräkning av studiemedel	41
	Bestämmelser i lag och förordning	41
	Veckobelopp och fribelopp	41
	Avrundning	42
	Minskning av studiemedel på grund av inkomst	42
	Lägsta belopp	42
10 kap.	Inkomstprövning	42
	Bestämmelser i lag och förordning	42
	Inkomstens fördelning på kalenderhalvår	43
	Inkomst som inte beskattas i Sverige	43
11 kap.	Studiemedel då uppehället är bekostat av staten	43
	Bestämmelser i lag och förordning	43
	Kriminalvård	44
12 kap.	Studiemedel för studier utomlands	44
	Bestämmelser i lag och förordning	44
	Antagning m.m.	44

	Bosättning i Sverige	45
	Gemenskapsrätten m.m.	45
	Statsanställda	45
	Biståndsarbetare m.fl.	45
	Utlandsstuderande m.fl.	46
	Sjukdom	46
	Synnerliga skäl	46
	Familjemedlemmar	46
	Utbildningar som inte ger rätt till studiemedel	47
	Studiemedelsberättigande utbildning utanför Norden Bedömning av gymnasienivå respektive eftergymnasial nivå	47 47
	Gymnasiala utbildningar vars motsvarighet finns i Sverige	47
	Godtagbar standard för gymnasial utbildning	48
	Språkkurser på icke-akademisk nivå	48
	Utbildning inom hälso- och sjukvården	49
	Trafikflygarutbildning	50
	Undantag från krav på heltidsstudier	50
	Studielån	51
	Intyg om att en viss utbildning kan ge rätt till studiemedel	51
	Utbytesprogram	51
	Fastställd studietid för vissa länder	51
13 kap.	Studiemedel vid tillfällig vård av barn och vid vård av närstående	52
	Bestämmelser i lag m.m.	52
	Tillfällig vård av barn	53
	Vård av närstående	53
13 a kap.	Studiefinansiering från ett annat land	54
	Bestämmelser i lag och förordning	54
	Utländsk studiefinansiering	54
14 kap.	Studerandes uppgiftsskyldighet	54
	Bestämmelser i lag	54
	Vad som ska anmälas	54
	När anmälan ska göras	55
15 kap.	Ansökan och beviljning	56
	Bestämmelser i lag och förordning	56
	Ansökan och ansökningsblanketter	56
	Elektronisk ansökan	56
	Ansökan om tilläggsbidrag eller studielån	56
	Beviljning	57
	Ansökan om studiebidrag	57
	Utländska medborgare	57

16 kap.	Utbetalning	58
	Bestämmelser i lag och förordning	58
	Månadsvis utbetalning m.m.	58
	Första utbetalning	59
	Studieförsäkran m.m.	59
	Xxxxx veckor per utbetalning	60
	Utbetalningssätt	61
	Returnerad utbetalning	61
17 kap.	Återbetalning av icke-önskat studiemedel	61
	Bestämmelser i lag	61
	Återbetalning	62
18 kap.	Uppläggningsavgift	62
	Bestämmelser i lag och förordning	62
	Avgift per kalenderhalvår	62
	Ingen uppläggningsavgift	63
	Bilaga 2	65
	Bilaga 4	68
	Bilaga 6	73
	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser	74

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

ISSN 0347-3066

Föreskrifter om ändring i Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:1) om beviljning av studiemedel;

beslutade den 19 maj 2008.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) föreskriver med stöd av 3 kap. 1, 4–6, 8, 11, 11 d, 14, 17, 18, 19, 24, 25, 33, 33 a, 34, 36, 37 och

39 §§ och 6 kap. 2, 7 och 10 §§ studiestödsförordningen (2000:655) samt 1 § förordningen (2005:55) om elektronisk överföring av ansökningar om studiemedel

dels att 6 kap. 8 §, 8 kap. 2–3 §§ samt 15 kap. 4 § ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast efter 8 kap. 1 § och 15 kap. 3 § ska utgå,

dels att nuvarande 3 kap. 3–5 §§, 3 kap. 6–7 §§, 3 kap. 8 § och

8 kap. 11 b § ska betecknas 3 kap. 6–8 §§, 3 kap. 3–4 §§, 3 kap. 5 §

och 8 kap. 11 a §,

dels att 1 kap., 1 b kap. 1–7 §§, 2 kap. 1, 1 b–1 d och 4 §§, 3 kap.

1 och 4–8 §§, 4 kap. 2, 5–6, 8–12, 13 a, 16, 18, 20–21 och 22 a–25 §§,

5 kap. 1 §, 5 a kap. 1–7 §§, 6 kap. 1, 3–5 och 7 §§, 6 a kap. 1–2 och

4–5 §§, 7 kap. 2 §, 8 kap. 4–5, 7–15 och 17 §§, 9 kap. 2–7 §§, 10 kap.

2–3 §§, 11 kap. 2 §, 12 kap. 1–4, 6, 6 b–6 c, 9–12 a, 17–20 och 23–24

§§, 13 kap. 1–5 §§, 13 a kap. 1–2 §§, 14 kap. 1–3 §§, 15 kap. 1–2 a,

3 och 5–7 §§, 16 kap. 2–12 §§, 17 kap. 1–2 §§, 18 kap. samt bilagorna 4 och 6 ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna till 1 b kap., 2 kap., 6 kap., 13 kap. och 17 kap., rubrikerna närmast före och närmast efter 1 b kap. 3 § och närmast före 1 b kap. 7 §, rubriken närmast före 2 kap. 1 §, rubriken närmast före 3 kap. 2 §, rubrikerna närmast före 4 kap. 6, 14, 18 och 19 §§, rubriken närmast före 5 a kap. 4 §, rubriken närmast före 6 kap. 2 §, rubriken närmast efter 6 kap. 8 §, rubriken närmast efter 8 kap. 10 §, rubriken närmast före 12 kap. 12 §, rubriken närmast före 15 kap. 7 § samt rubriken närmast före 16 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

CSNFS 2008:2

Studiemedel

Utkom från trycket den 12 juni 2008

Omtryck

CSNFS 2008:2

dels att rubrikerna närmast före 3 kap. 3, 6 och 8 §§ ska sättas närmast före 3 kap. 6, 3 och 5 §§,

dels att det i författningen ska införas nya rubriker närmast före 11 kap. 1 och 2 §§, närmast före 13 a kap. 1 och 2 §§ samt

närmast före 17 kap. 1 och 2 §§.

CSN beslutar också att de allmänna råden närmast efter 1 b kap. 3, 6 och 7 §§, närmast efter 4 kap. 2, 5, 10 och 23 §§, närmast

efter 5 kap. 1 §, närmast efter 6 kap. 7 § och den upphävda 6 kap.

8 §, närmast efter 8 kap. 8, 10, 11, 12, 15, 16 och 17 §§, närmast efter

10 kap. 3 §, närmast efter 12 kap. 10, 12, 18 och 20 §§, närmast efter

14 kap. 3 § samt närmast efter 16 kap. 3, 5 och 11 §§ ska ha följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna författning träder i kraft.

1 kap. Definitioner

I dessa föreskrifter och allmänna råd menas med1

1. Prisbasbelopp Det prisbasbelopp som fastställs enligt 1

kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

2. Studiestöd Offentligt finansierad ersättning som lämnas

till enskilda enligt studiestödslagen (1999:1395) i samband med studier.

3. Studiemedel Studiestöd i form av bidrag och lån som

regleras i 3 kap. studiestödslagen.

4. Studiebidrag Studiemedel i form av bidrag i enlighet med

3 kap. 12–13 b §§ studiestödslagen.

5. Studielån Studiemedel i form av lån i enlighet med 3

kap. 1, 11–13 och 14–15 §§ studiestödslagen.

6. Studieperiod Den tidsperiod, oftast en termin, som kurser

eller paket av kurser pågår.

7. Studiestödsperiod Den del av en studieperiod som en

studerande beviljas studiemedel för. Uttrycks i ett antal kalenderveckor.

8. Beviljningsperiod Den tidsperiod från och med den första

kalendervecka till och med den sista kalendervecka som studiemedel beviljas för i ett och samma beslut.

9. Senaste Den period där den kalendermässigt senaste beviljningsperiod veckan som CSN har beviljat studiemedel

för finns.

Senaste lydelse CSNFS 2005:3.

10. Studieomfattning Studiernas omfattning uttryckt i poäng eller

heltidsveckor.

11. Studietakt Studieomfattning i förhållande till

studieperiodens längd uttryckt i studier på heltid, minst 75 procent av heltid och minst 50 procent av heltid.

12. Tilläggslån Tilläggslån enligt 3 kap. 14 § studiestöds-

lagen.

13. Merkostnadslån Tilläggslån enligt 3 kap. 15 § studiestöds-

lagen.

14. Eftergymnasial En svensk utbildning som är förtecknad i utbildning avdelning B i studiestödsförordningen

(2000:655).

15. Avgiftsfri En utbildning vid en läroanstalt som enligt utbildning lag eller förordning inte får ta ut avgifter för

själva utbildningen eller undervisningen.

16. Hemort Den ort där den församling finns som den

studerande är folkbokförd i.

17. Studieort Den ort där utbildningen eller undervis- ningen är förlagd.

18. Fastställd För vissa länder där läsårsstuderande och studietid terminsstuderande vid högskole- och

universitetsutbildningar följer den ordinarie terminsindelningen har CSN särskilt före- skrivit vad som anses ingå i en normal kursplan. Tillämpas vid utlandsstudier.

CSNFS 2008:2

(CSNFS 2008:2).

1 a kap. Har upphävts genom CSNFS 2005:14.

1 b kap. Indelning av folkhögskolans utbildningar Bestämmelser i förordning

1 §2 Bestämmelser om vilka folkhögskoleutbildningar som ger rätt till studiemedel enligt avdelning A 1, A 2 respektive B 1 i bilagan till studiestödsförordningen (2000:655) finns i samma bilaga. (CSNFS 2008:2).

2 4

Senaste lydelse CSNFS 2006:2.

CSNFS 2008:2

Villkor för A 1

Utbildning på grundskolenivå

2 §3 Med utbildning på grundskolenivå ska avses en utbildning som i fråga om såväl innehåll som nivå motsvarar ämnen eller ämnesområden som finns i grundskolan. En folkhögskoleutbildning på en lägre nivå ska dock i förekommande fall anses vara en utbildning på grundskolenivå.

En särskild utbildning för deltagare med funktionshinder ska anses vara en utbildning på grundskolenivå, även om den inte har ett innehåll som motsvarar ämnen eller ämnesområden som finns i grundskolan och inte heller motsvarar gymnasial vuxenutbildning på komvux. (CSNFS 2008:2).

Utbildning som motsvarar gymnasial vuxenutbildning på komvux

3 §4 En folkhögskoleutbildning som ger samma kunskaper som den studerande kan få genom att delta i en eller flera kurser inom gymnasial vuxenutbildning på komvux, bör anses motsvara gymnasial vuxenutbildning. (CSNFS 2008:2).

Indelning mellan A 1 och A 2

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

För tillämpningen av bestämmelserna i bilagan till studie- stödsförordningen (2000:655) om indelningen av folkhögskole- utbildningar meddelar CSN följande allmänna råd5

En sådan allmän kurs på folkhögskola som avses i 6 § förord- ningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen bör ge rätt till studiemedel enligt avdelning A 1 i bilagan till studiestöds- förordningen (2000:655).

Andra studier på folkhögskola bör ge rätt till studiemedel enligt avdelning A 1 för hela utbildningen, om den i huvudsak har en sådan inriktning och ett sådant innehåll som uppfyller kraven i 2 eller 3 § dessa föreskrifter och allmänna råd.

För folkhögskolestudier som inte ger rätt till studiemedel enligt avdelning A 1 lämnas studiemedel enligt avdelning A 2 för hela utbildningen.

Senaste lydelse CSNFS 2006:2.

Senaste lydelse av de allmänna råden CSNFS 2006:2.

Villkor för B 1

För tillämpningen av bestämmelserna i bilagan till studie- stödsförordningen (2000:655) om indelningen av folkhög- skoleutbildningar meddelar CSN följande allmänna råd 6

Yrkesutbildning

En folkhögskoleutbildning som är yrkesinriktad bör normalt anses vara en yrkesutbildning. Undantag bör kunna göras om det är uppenbart att så inte är fallet.

En yrkesinriktad kurs som för det stora flertalet av de stu- derande är en förberedelse för fortsatta studier bör inte anses som en yrkesutbildning. Detsamma bör gälla för en yrkesinriktad kurs som inte mer än undantagsvis leder fram till förvärvsarbete av mer än marginell omfattning inom det aktuella yrkesområdet.

Högst 80 veckor

Villkoret att en yrkesutbildning får vara högst 80 veckor för att ge rätt till studiemedel bör gälla vid studier på heltid. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

4 §7 En folkhögskoleutbildning som är för lång för att ge rätt till studiemedel enligt avdelning B 1 ska inte ge rätt till studiemedel enligt avdelning B 1 för någon del av utbildningen. Detta gäller oavsett om utbildningen i sin helhet är eftergymnasial eller om endast en avslutande del av utbildningen är det.

Om en utbildning är för lång för att ge rätt till studiemedel enligt avdelning B 1, lämnas studiemedel för hela utbildningen enligt avdelning A 2 i bilagan till studiestödsförordningen (2000:655). (CSNFS 2008:2).

5 §8 I en etappindelad folkhögskoleutbildning anses varje etapp utgöra en fristående utbildning om

1. den studerande kan välja att avsluta utbildningen efter en fullföljd etapp utan att det innebär ett studieavbrott, och

2. det inte är ett villkor att den studerande för att bli antagen till utbildningen i en etapp måste ha genomgått närmast föregående etapp.

Senaste lydelse av de allmänna råden CSNFS 2006:2.

Senaste lydelse CSNFS 2006:2.

CSNFS 2008:2

Senaste lydelse CSNFS 2006:2.

CSNFS 2008:2

Villkoret i studiestödsförordningen (2000:655) att en folk- högskoleutbildning får omfatta högst 80 veckor för att ge rätt till studiemedel enligt avdelning B 1 gäller för varje etapp, om villkoren i första stycket är uppfyllda. (CSNFS 2008:2).

Påbyggnad till gymnasieskolan

6 §9 För att en folkhögskoleutbildning ska anses vara en påbygg- nad till gymnasieskolan, ska det vara möjligt att bli antagen till utbildningen utan krav på någon annan genomgången utbildning än gymnasieskolan. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 6 § meddelar CSN följande allmänna råd10

Med påbyggnad till gymnasieskolan bör avses att utbildningen bygger på den allmänna kunskapsnivå som en gymnasieutbildning förutsätts ge. Folkhögskoleutbildningen behöver alltså inte bygga på några speciella ämneskunskaper från gymnasieskolan. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Indelning mellan grundskolenivå och gymnasienivå

Vid tillämpningen av 3 kap. 8 och 10 §§ studiestödslagen (1999:1395)

7 §11 De definitioner som ges i 2 § för vad som bör avses med folkhögskoleutbildning på grundskolenivå ska gälla på mot- svarande sätt.

En folkhögskoleutbildning anses vara på gymnasienivå om den inte omfattas av första stycket och om den inte heller ger rätt till studiemedel enligt avdelning B 1 i bilagan till studiestöds- förordningen (2000:655). (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

För tillämpningen av 3 kap. 9 § studiestödsförordningen (2000:655) meddelar CSN följande allmänna råd12

Senaste lydelse CSNFS 2006:2.

Senaste lydelse av de allmänna råden CSNFS 2006:2.

Senaste lydelse CSNFS 2006:2.

Senaste lydelse av de allmänna råden CSNFS 2006:2.

Vid tillämpningen av bestämmelser om det högre bidraget för studier på grundskolenivå och gymnasienivå i 3 kap. 9 § studie- stödsförordningen (2000:655) bör 1 b kap. 7 § dessa föreskrifter och allmänna råd gälla på motsvarande sätt. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

2 kap. Tid som studiemedel kan lämnas för

Bestämmelser i lag och förordning m.m.

1 § Bestämmelser om tid som studiemedel kan lämnas för finns i 3 kap. 5 § studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 4 § studie- stödsförordningen (2000:655). För vissa utlandsstudier finns även bestämmelser i 12 kap. 25–27 §§ dessa föreskrifter och allmänna råd. (CSNFS 2008:2).

Veckor med studiemedel

De allmänna råden till 3 kap. 4 § första stycket studiestödsför- ordningen (2000:655) har upphävts genom CSNFS 2007:4.

Högskolestudier

1 a § Vid studier som avses i 3 kap. 4 § första stycket studie- stödsförordningen (2000:655) lämnas studiemedel för det antal veckor som anges i 1 b–1 d §§.

Resultatet av de beräkningar som ska göras enligt dessa paragrafer avrundas till närmast högre heltal.

Med det faktiska antalet veckor avses antalet kalenderveckor som helt eller delvis infaller under studieperioden.

(CSNFS 2007:4).

1 b §13 Under en studieperiod kan heltidsstudiemedel lämnas för så många veckor som motsvarar antalet högskolepoäng under perioden dividerat med 1,5.

Första stycket gäller inte om det faktiska antalet veckor under studieperioden

1. understiger antalet veckor enligt första stycket, eller

2. överstiger antalet veckor enligt första stycket med mer än två veckor och med mer än 14 procent.

Senaste lydelse CSNFS 2007:4.

CSNFS 2008:2

I de fall som avses i andra stycket 1 lämnas heltidsstudiemedel för det faktiska antalet veckor under studieperioden.

I de fall som avses i andra stycket 2 kan heltidsstudiemedel inte lämnas. (CSNFS 2008:2).

1 c §14 Vid studier som inte ger rätt till heltidsstudiemedel enligt 1 b § lämnas studiemedel med 75 procent av helt belopp för så många veckor som motsvarar antalet högskolepoäng under perioden dividerat med 1,125.

Första stycket gäller inte om det faktiska antalet veckor under studieperioden

1. understiger antalet veckor enligt första stycket, eller

2. överstiger antalet veckor enligt första stycket med mer än två veckor och med mer än 14 procent.

I de fall som avses i andra stycket 1 lämnas studiemedel med 75 procent av helt belopp för det faktiska antalet veckor under studieperioden.

I de fall som avses i andra stycket 2 kan studiemedel med 75 procent av helt belopp inte lämnas. (CSNFS 2008:2).

1 d §15 Vid studier som inte ger rätt till heltidsstudiemedel eller med 75 procent av helt belopp enligt 1 b och 1 c §§ lämnas studiemedel med 50 procent av helt belopp för så många veckor som motsvarar antalet högskolepoäng under perioden dividerat med 0,75.

Första stycket gäller inte om det faktiska antalet veckor under studieperioden

1. understiger antalet veckor enligt första stycket, eller

2. överstiger antalet veckor enligt första stycket med mer än två veckor och med mer än 14 procent.

I de fall som avses i andra stycket 1 lämnas studiemedel med 50 procent av helt belopp för det faktiska antalet veckor under studie- perioden.

I de fall som avses i andra stycket 2 kan studiemedel inte lämnas.

(CSNFS 2008:2).

Övriga studier

2 § Om studierna under den första eller den sista kalenderveckan i en studieperiod pågår under alla veckodagar med undantag för lördag, söndag eller annan helgdag, ska studietiden anses omfatta hela veckan. (CSNFS 2002:10).

Senaste lydelse CSNFS 2007:4.

3 § Om studiemedel kan lämnas för ytterligare en vecka enligt bestämmelserna i 3 kap. 4 § tredje stycket studiestödsförordningen (2000:655), lämnas studiemedel för den första av de båda kalender- veckorna. (CSNFS 2007:4).

När studier bedrivs parallellt

4 §16 Om studier som avses i 3 kap. 4 § första stycket studiestöds- förordningen (2000:655) bedrivs parallellt med studier som avses i andra stycket samma paragraf, beräknas studietiden för den samlade studieperioden enligt 3 kap. 4 § andra och tredje stycket förordningen samt 2 kap. 2–3 §§ dessa föreskrifter och allmänna råd. (CSNFS 2008:2).

3 kap. Studietakt

Bestämmelser i lag och förordning m.m.

1 § Bestämmelser om studietakt finns i 3 kap. 5 och 11–13 §§

studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 4 och 6 §§ stu- diestödsförordningen (2000:655). Bestämmelser om vad som anses utgöra studier på hel- respektive deltid kan framgå av andra författningar. I de fall där studieomfattningen redan är definierad ska den ställas i relation till studietidens längd enligt 3–4 §§ dessa föreskrifter och allmänna råd. (CSNFS 2008:2).

Studieomfattning som inte är reglerad

2 § För utbildningsformer där det inte är reglerat vad som är att anse som studier på hel- respektive deltid ska läroanstalten meddela studietakten till CSN.

Tidsperiod för beräkning av studietakten

3 §17 Studietakten beräknas genom att studieomfattningen under en hel studieperiod ställs i relation till antalet veckor under samma tidsperiod. Om studier bedrivs vid olika utbildningar samtidigt (parallella studier), görs motsvarande beräkning av studietakten genom att den sammanlagda studieomfattningen ställs i relation till den totala studieperiodens längd. (CSNFS 2007:4).

CSNFS 2008:2

Senaste lydelse CSNFS 2007:4.

Tidigare betecknad 3 kap. 6 §.

CSNFS 2008:2

4 §18 Om studierna bedrivs med olika studietakt under skilda delar av en studieperiod, lämnas studiemedel utifrån den genomsnittliga studietakten. Studiemedel kan dock lämnas för olika studietakt under skilda delar av en studieperiod, om

1. den studerande begär det, och

2. det gäller klart avgränsningsbara utbildningsavsnitt med olika studietakt. (CSNFS 2008:2).

Avbrott av kurser

5 §19 Om en studerande avbryter studierna i en kurs, lämnas studiemedel för tiden efter avbrottet med hänsyn till den för övriga kurser genomsnittliga studietakten för hela studieperioden. (CSNFS 2008:2).

Studier på folkhögskola

6 §20 Studier på folkhögskola som omfattar ett av skolan planerat studiearbete om minst 20 timmar om 60 minuter per vecka ska anses vara heltidsstudier. Studier som omfattar mindre än 20 timmar per vecka men minst 15 respektive 10 timmar ska anses vara del- tidsstudier på 75 procent respektive 50 procent.

Med planerat studiearbete menas lärarledd undervisning och handledning samt övriga schemalagda eller av skolan på annat sätt organiserade studier. (CSNFS 2008:2).

7 §21 Studier som bedrivs på distans eller som intervallkurs på folkhögskola ska anses vara på heltid, om studierna normalt kräver att den studerande ägnar sig åt dem i genomsnitt minst 40 timmar per vecka. Studier som kräver mindre än 40 timmar per vecka men minst 30 timmar ska anses vara deltidsstudier på 75 procent. Studier som kräver mindre än 30 timmar per vecka men minst 20 timmar ska anses vara deltidsstudier på 50 procent. (CSNFS 2008:2).

8 §22 Studier på folkhögskola som är mer omfattande än det lägsta kravet för att de ska anses vara heltidsstudier räknas ändå inte som mer än heltidsstudier. (CSNFS 2008:2).

Tidigare betecknad 3 kap. 7 §.

Tidigare betecknad 3 kap. 8 §.

Senaste lydelse av tidigare 3 kap. 3 § CSNFS 2006:2.

Senaste lydelse av tidigare 3 kap. 4 § CSNFS 2006:2.

Senaste lydelse av tidigare 3 kap. 5 § CSNFS 2006:2.

Studietakt vid studier utomlands

9 § En studerande anses bedriva heltidsstudier om studietakten bedöms som heltidsstudier i studielandet. (CSNFS 2005:5).

10 § Har upphävts genom CSNFS 2005:3.

De allmänna råden till 10 § har upphävts genom CSNFS 2005:3.

4 kap. Prövning av studieresultat

Bestämmelser i lag

1 § Bestämmelser om rätt till studiemedel med hänsyn till tidigare studieresultat finns i 3 kap. 7 § studiestödslagen (1999:1395).

Gemensamma bestämmelser

Tidsperioder som prövas

2 §23 Vid prövningen av om studiemedel kan lämnas ska CSN i första hand pröva studieresultaten från den studerandes senaste beviljningsperiod. Vid studier utomlands kan CSN bortse från den senaste studiestödsperioden om det finns särskilda skäl.

Om studieresultaten från en eller flera av den studerandes beviljningsperioder närmast före eller inom den senaste bevilj- ningsperioden inte har prövats, ska även studieresultaten från dessa perioder tas med vid prövningen. För en studerande på eftergymnasial nivå som har fått studiemedel i högst 40 veckor enligt 14 a eller 22 a § ska resultaten från de två senaste bevilj- ningsperioderna prövas tillsammans.

Kravet på studieresultat fastställs utifrån det antal veckor som den studerande har studerat med studiestöd. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 2 § meddelar CSN följande allmänna råd24

CSNFS 2008:2

Om en studerande utomlands inte kan redovisa några studieresultat från den senaste studiestödsperioden på grund av något som han eller hon inte kan påverka, bör det anses finnas särskilda skäl att bortse från denna studiestödsperiod vid

prövningen. Här avses bland annat administrativa förseningar på 12

Senaste lydelse CSNFS 2007:11.

Senaste lydelse av de allmänna råden CSNFS 2007:4.

CSNFS 2008:2

den utländska skolan, exempelvis att skolan dröjer med att utfärda kursintyg.

Om en studerande under en studiestödsperiod under en eller flera hela veckor har fått studiemedel vid sjukdom enligt bestämmelserna i 3 kap. 26–32 §§ studiestödsförordningen, bör han eller hon inte anses ha bedrivit studier med studiemedel under dessa veckor. Detsamma bör gälla för de veckor då en studerande har fått studiemedel vid tillfällig vård av barn eller vid vård av närstående enligt 13 kap. dessa föreskrifter och allmänna råd. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

3 § Har upphävts genom CSNFS 2004:1.

4 § Om den senaste beviljningsperioden är tolv heltidsveckor eller kortare och om studieresultaten från denna period inte är tillräckliga för att fortsatta studiemedel ska kunna lämnas, ska den perioden och den närmast föregående beviljningsperioden prövas tillsammans. Veckor med studiemedel för deltidsstudier räknas om till veckor med studiemedel för heltidsstudier (heltidsveckor). Antalet heltidsveckor avrundas till närmast lägre heltal.

(CSNFS 2007:4).

5 §25 Studieresultaten anses prövade redan i samband med den tidigare beviljningen om

1. ett beslut om studiemedel ska ändras på så sätt att studie- medel lämnas för ytterligare veckor för samma studieperiod som studiemedel delvis redan har beviljats för, eller

2. en ansökan om studiemedel avser sommarstudier och den studerande har fått studiemedel under den direkt föregående studie- perioden.

Den första punkten gäller dock inte vid byte av läroanstalt eller utbildning.

Med sommarstudier menas studier under högst tre månader. I Sverige ska studierna bedrivas under perioden juni–augusti och i utlandet utanför den studerandes ordinarie läsår eller ordinarie studieplan. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Senaste lydelse CSNFS 2002:10.

Till 5 § punkten 2 meddelar CSN följande allmänna råd

Med direkt föregående studieperiod menas att den föregående beviljningsperioden bör ha avslutats högst åtta veckor före sommarstudiernas start. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Studieresultat som räknas med vid prövningen

6 § Vid ansökan om studiemedel för en ny studieperiod får studieresultat som en studerande uppnår senast fyra veckor in på denna period läggas till studieresultaten för den senaste bevilj- ningsperioden. Dessa studieresultat får då inte räknas med när studieresultaten från denna nya beviljningsperiod senare ska prövas. (CSNFS 2008:2).

Avrundning

7 § Xxxxxx på studieresultat avrundas till närmast lägre heltal.

Utbildning på grundskole- och gymnasienivå

8 §26 Den som studerar på en kommunal eller statlig vuxen- utbildning har rätt till studiemedel, om han eller hon har uppnått följande studieresultat under beviljningsperioden:

Heltidsstuderande 20 verksamhetspoäng per vecka med

studiemedel

Deltidsstuderande 75 % 15 verksamhetspoäng per vecka med

studiemedel

Deltidsstuderande 50 % 10 verksamhetspoäng per vecka med

studiemedel.

Även om dessa krav inte har uppfyllts kan fortsatta studiemedel ändå lämnas, om den studerande ligger efter med en eller flera kurser som motsvarar högst 200 verksamhetspoäng under den totala studietiden och om han eller hon har uppnått minst följande studieresultat under beviljningsperioden:

CSNFS 2008:2

Senaste lydelse CSNFS 2005:3.

CSNFS 2008:2

Heltidsstuderande 10 verksamhetspoäng per vecka med

studiemedel

Deltidsstuderande 75 % 7,5 verksamhetspoäng per vecka med

studiemedel

Deltidsstuderande 50 % 5 verksamhetspoäng per vecka med

studiemedel.

(CSNFS 2008:2).

9 § Den som studerar på en övrig utbildning under avdelning A i bilagan till studiestödsförordningen (2000:655) och den som studerar på en gymnasial utbildning utomlands måste uppnå studie- resultat i den takt som utbildningsplanen föreskriver för att ha rätt till fortsatta studiemedel. (CSNFS 2008:2).

10 §27 Om en studerande inte uppfyller kraven i 8–9 §§ kan fortsatta studiemedel ändå lämnas, om det kan anses att han eller hon har bedrivit sina tidigare studier i normal takt i enlighet med bestäm- melserna i 3 kap. 7 § studiestödslagen (1999:1395).

(CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 10 § meddelar CSN följande allmänna råd28 Studiernas uppläggning

Om en studerande med hänsyn till studiernas uppläggning inte kan redovisa tillräckliga studieresultat, kan detta i vissa fall accepteras. Detta gäller exempelvis om kurser löper över längre tid och det på grund av detta inte går att redovisa några studieresultat eller tillräckliga resultat för den aktuella beviljningsperioden.

Felval

Om en studerande på grund av ett uppenbart felval av utbild- ning inte kan redovisa tillräckliga studieresultat, kan studiemedel i vissa fall ändå beviljas. Så bör vara fallet om innehållet i en ut- bildning inte har motsvarat de förväntningar som den studerande haft och om hans eller hennes förkunskaper eller intresseområde därmed inte varit i linje med utbildningens nivå eller innehåll. Felval av sådana skäl bör normalt accepteras endast en gång.

Senaste lydelse CSNFS 2002:5.

Senaste lydelse av de allmänna råden CSNFS 2005:5.

Avbrutna studier

Om en studerande avbryter en eller flera kurser och avbrotten medför att kraven på studieresultat inte uppfylls, är det möjligt att i vissa fall ta hänsyn till studieprestationerna i de avbrutna kurserna. Läroanstalten bör i dessa fall kunna intyga att studierna har bedrivits med viss framgång under tiden fram till avbrottet.

Ansökan

För en studerande som ansöker om studiemedel för en stu- dieperiod i stället för två eller fler får bedömningen ske mot de studieperioder bakåt i tiden som beviljningen har kunnat omfatta (sammanlagd tid högst ett år).

Förhållanden av personlig natur

En bedömning av om förhållanden av personlig natur kan antas ha inverkat på studieresultaten ska i grunden vara generös och syfta till att en studerande med goda förutsättningar för studier inte ska slås ut från utbildningen.

Som förhållanden av personlig natur bör räknas egen sjukdom, nära anhörigs sjukdom, dödsfall i familjen, vård av sjukt barn, vård av närstående, barnpassningssvårigheter och andra liknande situationer som den studerande inte har kunnat råda över.

Hänsyn kan också tas till om den studerande har ett funk- tionshinder som påtagligt medför att studierna fördröjs eller om den studerande inte kan tillgodogöra sig undervisningen på ett tillfredsställande sätt trots verklig ansträngning. Vid bedömningen av om den studerande inte har kunnat tillgodogöra sig undervis- ningen trots verklig ansträngning bör stor hänsyn tas till skolans bedömning.

De angivna skälen bör kunna styrkas, exempelvis med läkarintyg om det gäller funktionshinder och egen eller annans sjukdom. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

CSNFS 2008:2

Återkvalificering

11 § En studerande har åter rätt till studiemedel från och med veckan efter den kalendervecka då kraven på studieresultat enligt 8–9 §§ är uppnådda. Om den studerande byter utbildningsform kan återkvalificering också ske genom att den studerande redovisar godkända studieresultat från en studieperiod på den nya utbild- ningen. Studiemedel kan även då beviljas från och med veckan efter den vecka då godkända studieresultat har uppnåtts. (CSNFS 2008:2).

Utbildning på eftergymnasial nivå

12 §29 Vid prövningen av tidigare studieresultat vid studier i Sverige delas utbildningarna in i högskoleutbildningar (utbildningar i avdelning B 2 i bilagan till studiestödsförordningen) och övriga eftergymnasiala utbildningar (utbildningar i avdelning B 1 i bilagan till studiestödsförordningen). (CSNFS 2008:2).

13 § När kraven enligt 14–16 §§ fastställs, ska veckor med studiemedel för deltidsstudier räknas om till veckor med studiemedel för heltidsstudier (heltidsveckor). Antalet heltidsveckor avrundas till närmast lägre heltal. (CSNFS 2007:11).

13 a §30 De krav på resultat från tidigare studier som anges i 14–18 §§ avser studier på en högskoleutbildning eller en annan eftergymnasial utbildning. Detta gäller oavsett om den utbildning som ansökan om studiemedel avser är studier på en högskole- utbildning eller en annan eftergymnasial utbildning, eller en efter- gymnasial utbildning utomlands. På samma sätt gäller kraven på resultat i 19–22 §§ från tidigare studier på en eftergymnasial utbildning utomlands. (CSNFS 2008:2).

Krav på resultat från tidigare studier på högskoleutbildning (utbildning i avdelning B 2 i bilagan till studiestödsförord- ningen)

14 § En studerande har rätt till fortsatta studiemedel, om han eller hon under den senaste beviljningsperioden har uppnått i genomsnitt 0,9375 högskolepoäng per heltidsvecka (motsvarande 62,5 procent av vad som krävs för heltid) under de första 40 heltidsveckorna med studiestöd för eftergymnasiala studier och i

Senaste lydelse CSNFS 2007:11.

genomsnitt 1,125 högskolepoäng per heltidsvecka (motsvarande 75 procent av vad som krävs för heltid) under därpå följande veckor. (CSNFS 2007:4).

14 a § En studerande som inte uppfyller kraven i 14 § har ändå rätt till fortsatta studiemedel i ytterligare högst 20 veckor, om han eller hon har varit beviljad studiemedel i sammanlagt högst 20 veckor på eftergymnasial nivå. (CSNFS 2004:1).

15 § En studerande som inte uppfyller kraven i 14 § har ändå rätt till fortsatta studiemedel, om han eller hon har uppnått 0,75 hög- skolepoäng per heltidsvecka (motsvarande 50 procent av vad som krävs för heltid) under den senaste beviljningsperioden och i genomsnitt 1,125 högskolepoäng per heltidsvecka (motsvarande 75 procent av vad som krävs för heltid) under samtliga veckor med studiestöd. (CSNFS 2007:4).

16 § En forskarstuderande har rätt till fortsatta studiemedel om han eller hon har uppnått studieresultat som tyder på att den totala studietiden blir förlängd med högst 25 procent i förhållande till studieplanen. (CSNFS 2008:2).

17 § Har upphävts genom CSNFS 2007:11.

17 a § Har upphävts genom CSNFS 2007:11.

Krav på resultat från tidigare studier på eftergymnasial utbild- ning som inte är högskoleutbildning (utbildning i avdelning B 1 i bilagan till studiestödsförordningen)

18 § En studerande som har uppnått studieresultat i den takt som utbildningsplanen föreskriver har rätt till fortsatta studiemedel. Mindre och tillfälliga förseningar kan dock accepteras.

(CSNFS 2008:2).

Krav på resultat från tidigare studier på eftergymnasial utbild- ning utomlands

19 § En studerande som har läst en språkkurs utomlands har rätt till fortsatta studiemedel om han eller hon fått ett examensbevis eller motsvarande där det framgår att han eller hon är godkänd på kursen.

CSNFS 2008:2

20 § Om inte annat följer av 22 § har den som studerar på en poängsatt utbildning utomlands rätt till fortsatta studiemedel, om han eller hon har klarat i genomsnitt 62,5 procent av vad som krävs för heltid under de 40 första veckorna med studiestöd och 75 procent av vad som krävs för heltid under därpå följande veckor. (CSNFS 2008:2).

21 § En studerande vid en annan utbildning utomlands än en sådan som avses i 20 § har rätt till fortsatta studiemedel, om han eller hon har uppnått studieresultat i den takt som studieplanen föreskriver. Mindre och tillfälliga förseningar kan dock accepteras.

(CSNFS 2008:2).

22 § CSN kan besluta att en prövning av studieresultaten ska göras på ett annat sätt än enligt 20–21 §§ för studier i ett visst land eller för en viss utbildning på grund av specifika förhållanden som råder i landet eller för en viss utbildning.

22 a §31 En studerande som inte uppfyller kraven i 20–22 §§ har ändå rätt till fortsatta studiemedel i ytterligare högst 20 veckor om han eller hon har varit beviljad studiemedel i sammanlagt högst 20 veckor på eftergymnasial nivå. (CSNFS 2008:2).

Om kraven inte är uppfyllda

23 §32 Om en studerande inte uppfyller kraven i 14–22 §§ kan fortsatta studiemedel ändå lämnas, om det måste anses sannolikt att han eller hon kommer att slutföra sina studier inom normal tid i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 7 § studiestödslagen (1999:1395). (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 23 § meddelar CSN följande allmänna råd Studiernas uppläggning

Om en studerande med hänsyn till studiernas uppläggning inte kan redovisa tillräckliga studieresultat, kan detta i vissa fall accepteras. Detta gäller exempelvis om kurser löper över längre tid och om det på grund av detta inte går att redovisa tillräckliga resultat för den aktuella beviljningsperioden.

Senaste lydelse CSNFS 2004:1.

Senaste lydelse CSNFS 2002:5.

Ansökan

För en studerande som ansöker om studiemedel för en studie- period i stället för två eller fler får bedömningen ske mot de stu- dieperioder bakåt i tiden som beviljningen har kunnat omfatta (sammanlagd tid högst ett år).

Studieresultat under den studieperiod som ansökan avser

Studieresultat som uppnås inom tio veckor från studieperiodens början under den studieperiod som ansökan avser bör kunna beaktas i prövningen för hela den sökta perioden, om resultatet tyder på att studierna kan avslutas inom normal tid. Den studerande bör då dels ha klarat lika många poäng som saknades för gällande krav under den föregående beviljningsperioden, dels ha klarat gällande krav under den period som xxxxxxx xxxxx.

Kurser på C- och D-nivå

Studietiden på kurser på C- och D-nivå förlängs ibland på grund av att uppsatsarbetet blir omfattande och tidskrävande. Mindre avsteg från kraven på studieresultat bör därför kunna göras om den totala studiebilden är god.

Byte av utbildning vid felval

Om en studerande på grund av felval byter utbildning, kan det vara befogat att acceptera ett lägre krav på studieresultat. Detta gäller under förutsättning att resultaten på den nya utbildningen kan förväntas bli goda och att den studerande på ett tidigt stadium har insett sitt felval.

Nystart

Om en studerande som tidigare inte har uppfyllt kraven på studieresultat på nytt söker studiemedel efter ett längre studie- avbrott, kan det i vissa fall vara motiverat att bevilja studiemedel trots de tidigare otillräckliga studieresultaten. Studieresultat som ligger längre tillbaka i tiden än tre år bör dock kunna tillmätas mindre vikt.

CSNFS 2008:2

Tidigare studier på eftergymnasial nivå och gymnasienivå

Om en studerande som inte har uppfyllt kraven på studie- resultat för eftergymnasiala studier därefter med framgång har studerat på gymnasienivå, kan det i vissa fall vara motiverat med en mer liberal bedömning av de tidigare studieresultaten på efter- gymnasial nivå. Detta gäller exempelvis om studieprognosen nu kan bedömas vara god på grund av de genomförda gymnasie- studierna.

Kårarbete och studentfackligt arbete

Vid bedömningen av tidigare studieresultat bör viss hänsyn kunna tas till att en studerande har varit engagerad i kårarbete eller studerandefackligt arbete. Det bör röra sig om uppdrag som är av mera seriös karaktär och som ska kunna intygas av föreningen. Av intyget bör arbetets karaktär och omfattning framgå.

Den tid då hänsyn kan tas till kårarbete eller studerandefackligt arbete bör som regel inte vara längre än ett år. Om det råder speciella omständigheter, exempelvis att en studerande är engagerad i ett pågående utredningsarbete inom kåren, bör ytterligare någon tid kunna accepteras.

Förhållanden av personlig natur

Om studieresultaten har varit goda före den tid då studiehindren var aktuella, tyder detta på att förseningen i studierna orsakats av de omständigheter som den studerande hänvisat till. Om den studerandes skäl accepteras bör studiemedel kunna lämnas även om kraven på studieresultat inte är helt uppfyllda. De svårigheter som har legat till grund för den studerandes otillräckliga stu- dieresultat bör i huvudsak ha övervunnits för att studiemedel ska kunna lämnas. Prognosen för att de fortsatta studierna ska kunna avslutas inom normal tid bör dock vara god.

Hänsyn kan också tas till om den studerande har ett funk- tionshinder som påtagligt medför att studierna fördröjs. Prognosen bör dock tyda på att studierna kommer att kunna fullföljas.

De angivna skälen bör kunna styrkas, exempelvis med läkarintyg om det gäller funktionshinder och egen eller annans sjukdom. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Återkvalificering

24 § En studerande har åter rätt till studiemedel från och med veckan efter den kalendervecka då kraven på studieresultat enligt 14–23 §§ är uppnådda. Om den studerande byter utbildningsform kan också återkvalificering ske genom att den studerande redovisar godkända studieresultat från en studieperiod på den nya utbild- ningen. Studiemedel kan även då beviljas från och med veckan efter den vecka då godkända studieresultat har uppnåtts. (CSNFS 2008:2).

Kortare beviljningsperiod

25 § Om det är osäkert om den studerande kommer att kunna slutföra studierna inom normal tid, kan studiemedel i vissa fall beviljas för en kortare tid än vad ansökan om studiemedel avser. (CSNFS 2008:2).

5 kap. Längsta tid för rätt till studiemedel

Bestämmelser i lag och förordning

1 § Bestämmelser om längsta tid för rätt till studiemedel vid studier på grundskolenivå, gymnasienivå respektive eftergymnasial nivå finns i 3 kap. 8–10 §§ studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 6–7 §§ studiestödsförordningen (2000:655).

(CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till nämnda bestämmelser meddelar CSN följande allmänna råd33

Utbildningsbakgrund

Den längsta tid som en studerande har rätt till studiemedel för studier på grundskole- respektive gymnasienivå bör bestämmas med hänsyn till den studerandes utbildningsbakgrund när han eller hon första gången ansöker om studiemedel på respektive utbildningsnivå.

Senaste lydelse av de allmänna råden CSNFS 2007:4.

CSNFS 2008:2

Färdighetsträning

Med färdighetsträning bör avses en utbildning på en nivå som motsvarar årskurs 6 eller lägre i grundskolan.

Tidigare utbildning

Grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning

a) Fullständig grundskoleutbildning:

En studerande som redan har en fullständig svensk grundskole- utbildning bör kunna få studiemedel i högst 40 veckor för studier på grundskolenivå. Detsamma bör gälla den som har en mot- svarande utbildning.

En grundskoleutbildning bör anses fullständig om den studerande har lägst betyget Godkänd efter en slutförd kurs i alla obligatoriska ämnen eller ämnesblock som finns i grundskolan, med undantag av ämnena bild, musik, slöjd samt idrott och hälsa.

Betyget 2 i det relativa betygssystemet bör jämställas med betyget Godkänd.

b) Motsvarande fullständig grundskoleutbildning:

De betyg från grundskolan som avses i andra stycket under a) bör jämställas med en fullständig grundskoleutbildning, även om den studerande inte har studerat i grundskolan eller inte genomgått alla årskurser i grundskolan.

Med en utbildning i grundskolan jämställs följande skolformer:

1. en specialskola enligt specialskoleförordningen (1995:401) förutom utbildning för utvecklingsstörda elever,

2. en sådan internationell grundskola och annan fristående grundskola som anges i 9 kap. 11 § skollagen (1985:1100),

3. en grundskoleutbildning vid en riksinternatskola som enligt förordningen (1991:1080) om riksinternatskolor är ställd under statlig tillsyn,

4. en grundskoleutbildning vid en svensk utlandsskola som enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar är ställd under statlig tillsyn,

5. en utbildning på grundskolenivå vid ett särskilt ungdomshem enligt förordningen (1983:28) om undervisning av barn och ungdomar som vistas vid särskilda ungdomshem,

6. en utbildning på grundskolenivå vid ett sådant särskilt resurscenter för barn som är synskadade eller gravt språkstörda och som avses i 10 kap. 3 a § skollagen, och

7. annan utbildning där ett medgivande om fullgörande av skolplikten har lämnats enligt 10 kap. 4 § skollagen.

En studerande som har betyg från någon av skolformerna 1–7 som motsvarar sådana betyg som avses i andra stycket under a) bör anses ha en motsvarande fullständig grundskoleutbildning.

Av de skolformer för grundläggande utbildning av barn och ungdomar som fanns innan grundskolan var helt införd bör endast realskola jämställas med grundskola. En avlagd realexamen bör anses motsvara en fullständig grundskoleutbildning.

Den som har fått minst betyget Godkänd från en kommunal eller statlig vuxenutbildning i samtliga ämnen som ingår i den grund- läggande vuxenutbildningen bör anses ha en motsvarande full- ständig grundskoleutbildning. Betyg från Liber Hermods skola jämställs med betyg från en kommunal och statlig vuxenutbildning. Den som genom en utbildning på folkhögskola har fått kun- skaper som motsvarar minst betyget Godkänd i samtliga ämnen som ingår i den grundläggande vuxenutbildningen på komvux bör

anses ha motsvarande fullständig grundskoleutbildning.

Utländsk utbildning bör normalt anses motsvara en fullständig svensk grundskoleutbildning, om den

1. har omfattat minst nio år på heltid efter sex års ålder, och

2. har bestått huvudsakligen av utbildning i allmänna ämnen.

Utbildning på nationellt eller specialutformat program i gym- nasieskolan eller motsvarande utbildning

a) Nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan:

En studerande som har fullföljt ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan bör kunna få studiemedel i högst 80 veckor för studier på gymnasienivå. Detta bör gälla även om den studerande har haft ett reducerat program och oavsett kursbetygen.

Första stycket gäller även för den som har en motsvarande utbildning.

b) Motsvarande utbildning:

CSNFS 2008:2

Ett slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan bör anses motsvara en fullföljd sådan utbildning,

även om den studerande inte har studerat i gymnasieskolan eller 24

CSNFS 2008:2

genomgått hela utbildningen i gymnasieskolan. Detsamma bör gälla för avgångsbetyg från en tre- eller fyraårig linje i gymnasieskolan eller i gymnasiet.

Ett nationellt eller specialutformat program på en sådan fri- stående skola, riksinternatskola eller svensk utlandsskola som är ställd under statlig tillsyn bör anses motsvara en sådan utbild- ning i gymnasieskolan.

Ett slutbetyg, eller rätt till ett slutbetyg, från en gymnasial vuxenutbildning inom en kommunal eller statlig vuxenutbildning bör anses motsvara ett fullföljt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan. Med gymnasial vuxenutbildning bör jämställas en utbildning på gymnasial nivå vid Liber Hermods skola. Den som genom en utbildning på folkhögskola har fått kun- skaper motsvarande gymnasiekompetens bör anses ha en utbild- ning som motsvarar ett fullföljt nationellt eller specialutformat

program i gymnasieskolan.

Annan utbildning som inte redan har nämnts men som finns eller har funnits förtecknad i avdelning A 1 i bilagan till studie- stödsförordningen bör anses motsvara ett nationellt eller special- utformat program i gymnasieskolan. Detta gäller dock inte en utbildning på grundskolenivå.

En utländsk utbildning bör normalt anses motsvara ett nationellt eller specialutformat program i den svenska gymnasieskolan, om

1. studierna har bedrivits i sammanlagt tolv år på heltid efter sex års ålder, och

2. studierna, i de delar som inte kan anses motsvara en full- ständig svensk grundskoleutbildning, har bestått av utbildning i allmänna ämnen i minst samma omfattning som kärnämneskurserna i den svenska gymnasieskolan.

Tid som inte räknas in

Om en studerande under en studiestödsperiod under en eller flera hela veckor, beräknade enligt 3 kap. 4 § studiestödsförord- ningen (2000:655) och 2 kap. 1 a eller 2 § dessa föreskrifter och allmänna råd, har fått studiemedel under sjukdom enligt bestämmelserna i 3 kap. 26–32 §§ studiestödsförordningen, bör han eller hon inte anses ha studerat under dessa veckor. De veckorna bör därför inte räknas in i de tider som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ studiestödslagen (1999:1395). Detsamma bör gälla för de veckor då en studerande har fått studiemedel vid tillfällig vård av barn eller vid närståendevård enligt 13 kap. dessa föreskrifter och allmänna råd.

Tiden bör inte heller räknas för en studerande som

1. har betalat tillbaka studiemedel enligt bestämmelserna i 6 kap. 2 § studiestödslagen i den ordning som föreskrivs i 17 kap. dessa föreskrifter och allmänna råd,

2. har betalat tillbaka studiemedel som lämnats för samma tid som han eller hon tagit emot andra förmåner enligt 3 kap. 15 § studiestödslagen, eller

3. har fått ett beslut om återkrav av studiemedel enligt 5 kap. 1 eller 2 § studiestödslagen. Vid återkrav på grund av för hög inkomst gäller detta dock endast för den tid som hela det utbetalda beloppet har krävts tillbaka.

Särskilda skäl

Studiemedel med hänsyn till särskilda skäl får enligt 3 kap. 8 § fjärde stycket studiestödslagen (1999:1395) lämnas i högst 40 veckor. Begränsningen till 40 veckor bör gälla per studienivå.

Särskilda skäl bör anses finnas om en person av arbetsmark- nadsskäl eller av personliga eller andra liknande skäl behöver fullfölja en utbildning eller behöver en vidareutbildning eller en breddad utbildning som inte ryms inom återstående antal studie- medelsveckor.

För att studiemedel ska kunna lämnas med hänsyn till särskilda skäl, bör det före studiernas början ha gått en viss tid sedan den studerande hade studiestöd för studier på den aktuella studienivån. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

5 a kap. Rätt till studielån med hänsyn till den studerandes ålder

Bestämmelser i lag och förordning

1 §34 Bestämmelser om rätt till studielån med hänsyn till den studerandes ålder finns i 3 kap. 9 § studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 8 § studiestödsförordningen (2000:655).

(CSNFS 2008:2).

CSNFS 2008:2

34 26

Senaste lydelse CSNFS 2002:11.

CSNFS 2008:2

Tid med studielån

2 §35 Vid bedömningen av rätten till studielån enligt 3 kap. 9 § studiestödslagen (1999:1395) ska enbart tid med studielån beaktas. (CSNFS 2008:2).

Sammanhängande period

3 §36 Den studerande anses ha fått studielån under en samman- hängande period om han eller hon har fått studielån i minst en vecka under varje, på varandra följande kalenderhalvår. (CSNFS 2008:2).

Vad som menas med att inte längre ha studielån

4 §37 Att en studerande inte längre har studielån enligt 3 kap. 9 § tredje stycket studiestödslagen (1999:1395) innebär att ingen skuld på studielån enligt 4 kap. studiestödslagen återstår. Om en studerande har fått ett beslut om återkrav av studiemedel enligt 5 kap. studiestödslagen och om återkravet inte betalats helt, ska han eller hon anses ha studielån. (CSNFS 2008:2).

5 §38 Prövningen av om en studerande har studielån enligt 3 kap. 9 § tredje stycket studiestödslagen (1999:1395) ska göras med hänsyn till de förhållanden som gällde vid början av den pågående sammanhängande perioden med studiemedel, om detta är till fördel för den studerande. Detta gäller även om den studerande var yngre än 45 år när perioden med studiemedel började. Med en samman- hängande period med studiemedel menas att den studerande har fått studiemedel under varje, på varandra följande kalenderhalvår. Ett uppehåll på högst ett år ska dock godtas om detta har berott på sjukdom eller någon annan oförutsedd händelse. (CSNFS 2008:2).

6 §39 Xxxxxx med studielån som inte har räknats med på grund av att det inte återstod någon skuld vid en studiemedelsperiods början ska inte heller räknas med om den studerande vid ett senare tillfälle återkommer i studier. (CSNFS 2008:2).

7 §40 För att en studerande inte längre ska anses ha studielån enligt 3 kap. 9 § tredje stycket studiestödslagen (1999:1395), får

Senaste lydelse CSNFS 2002:11.

Senaste lydelse CSNFS 2005:14.

det inte återstå någon skuld på studielånet. En slutbetalning av skulden måste ha gjorts senast tio veckor in i den första studieperiod som ansökan gäller. (CSNFS 2008:2).

6 kap. Det högre bidragsbeloppet

Bestämmelser i lag och förordning

1 § Bestämmelser om ett högre bidragsbelopp än vad som följer av 3 kap. 12 § studiestödslagen (1999:1395) och om förtur till det högre bidragsbeloppet finns i 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 9–10 §§ studiestödsförordningen

(2000:655). (CSNFS 2008:2).

Förtur till det högre bidragsbeloppet

2 § Med att fortsätta en viss utbildning menas fortsatta studier på respektive grundskole- eller gymnasienivå, eller byten mellan nivåerna i enlighet med 3–7 §§.

Studerande utan grundskoleutbildning

3 § En studerande som saknar slutbetyg eller motsvarande från en grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som har studerat på grundskolenivå med det högre bidragsbeloppet har förtur till detta för fortsatta studier på grundskole- eller gym- nasienivå till dess att han eller hon har rätt till slutbetyg eller motsvarande.

En studerande som saknar slutbetyg eller motsvarande från en grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som har studerat på gymnasienivå med det högre bidragsbeloppet har förtur till detta för fortsatta studier på grundskolenivå till dess att han eller hon har rätt till slutbetyg eller motsvarande. (CSNFS 2008:2).

Studerande med grundskoleutbildning men inte treårig gymnasieutbildning

4 § En studerande som saknar slutbetyg eller motsvarande från en gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning och som har studerat på grundskolenivå med det högre bidragsbeloppet har förtur till detta vid fortsatta studier på gymnasienivå till dess att han eller hon har rätt till slutbetyg eller motsvarande.

CSNFS 2008:2

En studerande som saknar slutbetyg eller motsvarande från en gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning och som har studerat på gymnasienivå med det högre bidragsbeloppet har förtur till detta vid fortsatta studier på gymnasienivå till dess att han eller hon har rätt till slutbetyg eller motsvarande. (CSNFS 2008:2).

5 § En studerande som har slutbetyg eller motsvarande från en grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som har bedrivit repetitions- eller kompletteringsstudier på grundskolenivå med det högre bidragsbeloppet har förtur till detta för fortsatta repetitions- eller kompletteringsstudier på grundskolenivå. (CSNFS 2008:2).

Studerande med treårig gymnasieutbildning

6 § Har upphävts genom CSNFS 2005:5.

7 § En studerande som har slutbetyg eller motsvarande från en gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning och som har bedrivit repetitions- eller kompletteringsstudier på grundskolenivå med det högre bidragsbeloppet har förtur till detta för fortsatta repetitions- eller kompletteringsstudier på grundskolenivå. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 3–7 §§ meddelar CSN följande allmänna råd41

En studerande som redan har en fullständig grundskole- utbildning bör räknas till urvalsgrupp 2 vid prövningen av rätten till det högre bidragsbeloppet för studier på grundskolenivå.

En studerande som redan har fullföljt ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan bör inte kunna få det högre bidragsbeloppet för studier på gymnasienivå. Detta bör gälla även om den studerande har haft ett reducerat program och oavsett kursbetygen.

För vad som bör avses med en fullständig grundskoleut- bildning, en utbildning som motsvarar en sådan utbildning och en utbildning som motsvarar ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan gäller de allmänna råden i kap. 5 under rubriken ”Tidigare utbildning”. (CSNFS 2008:2).

Senaste lydelse av de allmänna råden CSNFS 2004:3.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Studerande på högskolenivå

8 § Har upphävts genom CSNFS 2008:2.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 3 kap. 9–10 §§ studiestödsförordningen (2000:655) med- delar CSN följande allmänna råd42

Tidigare studier på högskolenivå

Med genomförda högskolestudier om minst 120 högskole- poäng enligt 3 kap. 9 § studiestödsförordningen (2000:655) bör avses att den studerande har klarat antingen minst så många poäng eller motsvarande studier i utlandet.

Det högre bidragsbeloppet vid studier på högskolenivå

Specialpedagogisk utbildning/påbyggnadsutbildning

Studier på såväl utbildningsprogram som fristående kurser bör ge rätt till det högre bidragsbeloppet, men endast under förut- sättning att den studerande har rätt att ta ut en specialpedagog- examen efter genomförda studier. För studier på fristående kurser ska den examinerande läroanstalten intyga att kurserna kan ingå i en sådan examen. Den studerande kan inte få det högre bidrags- beloppet för kurser som motsvarar fler högskolepoäng än vad som krävs för en specialpedagogexamen.

En kurs i specialpedagogik bör anses vara en specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, om den studerande har en specialpeda- gogisk examen.

Studier som endast delvis ger rätt till det högre bidragsbeloppet

En studerande som dels bedriver studier som ger rätt till det högre bidragsbeloppet, dels bedriver andra studier som inte ger rätt till det högre bidragsbeloppet bör ha rätt till det högre bidragsbeloppet för de förstnämnda studierna, om studietakten för dessa är minst 50 procent av heltid. (CSNFS 2008:2).

Senaste lydelse av de allmänna råden CSNFS 2007:4.

CSNFS 2008:2

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

6 a kap. Tilläggsbidrag

Bestämmelser i lag och förordning

1 §43 Bestämmelser om tilläggsbidrag finns i 3 kap. 13 a–13 b §§ studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 11 a–11 d §§ studie- stödsförordningen (2000:655). (CSNFS 2008:2).

Fördelning av tilläggsbidrag

2 §44 Bestämmelser om fördelningen av tilläggsbidraget när vårdnadshavarna är folkbokförda på olika adresser och barnet är folkbokfört hos en av dem finns i 3 kap. 11 d § studiestödsförord- ningen (2000:655).

Bestämmelser om fördelningen av tilläggsbidraget i andra situationer än den som avses i första stycket finns i 3–4 §§ dessa föreskrifter och allmänna råd. (CSNFS 2008:2).

Tilläggsbidrag lämnas till en vårdnadshavare

3 § När båda vårdnadshavarna studerar får tilläggsbidrag för ett barn lämnas till endast en av dem. (CSNFS 2005:12).

Överenskommelser om tilläggsbidrag

4 §45 Vårdnadshavarna får komma överens om att tilläggsbidraget ska lämnas till den andre vårdnadshavaren.

Ett beslut enligt första stycket som innebär att tilläggsbidraget ska lämnas till den andre vårdnadshavaren ska gälla endast för de kalenderveckor som bidraget inte har betalats ut.

(CSNFS 2008:2).

5 §46 En överenskommelse mellan två vårdnadshavare enligt 3 kap. 11 d § studiestödsförordningen (2000:655) eller 6 a kap. 4 § dessa föreskrifter och allmänna råd om att tilläggsbidraget ska lämnas till den andre vårdnadshavaren måste gälla alla kalenderveckor som båda vårdnadshavarna har beviljats studiemedel för.

(CSNFS 2008:2).

Senaste lydelse CSNFS 2005:12.

7 kap. Tilläggslån

Bestämmelser i lag och förordning

1 § Bestämmelser om tilläggslån finns i 3 kap. 14 § studiestöds- lagen (1999:1395), samt i 3 kap. 12 § studiestödsförordningen

(2000:655).

Grundläggande villkor

2 § En förutsättning för att tilläggslån ska lämnas är att den studerande har ordinarie studielån för de kalenderveckor som tilläggslånet gäller. (CSNFS 2008:2).

Inkomst före studiernas början

3 § Om den studerande har gjort ett studieuppehåll under hela det kalenderår som föregår det år då studierna återupptas, anses studierna ha påbörjats efter detta studieuppehåll. Om det finns särskilda skäl bortses det från studieuppehållet. (CSNFS 2008:1).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 3 § meddelar CSN följande allmänna råd

CSNFS 2008:2

Inkomsten bör beräknas för det senaste kalenderår då den stu- derande inte har studerat.

Med studier bör avses studier endast på sådan utbildning som gav rätt till studiestöd. Det innebär bland annat att arbetsmark- nadsutbildning som en sökande har genomgått inom det reguljära utbildningsväsendet bör anses som studier, medan upphandlad arbetsmarknadsutbildning inte bör anses vara studier i detta sam- manhang.

Studier på fritid eller studier som annars varit av så liten omfatt- ning att de rimligen inte har påverkat möjligheterna till arbete på heltid, bör inte heller räknas som studier i detta sammanhang.

Om den studerande har gjort ett uppehåll i studierna av någon omständighet som han eller hon själv inte kunnat råda över, exem- pelvis sjukdom, bör det räknas som ett särskilt skäl för att bortse från uppehållet. Detsamma bör gälla vid ett uppehåll i studierna på grund av graviditet och i samband med vård av barn som berättigar

till föräldrapenningförmåner enligt lagen (1962:381) om allmän för-

säkring. (CSNFS 2008:1). 32

CSNFS 2008:2

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

3 a § Bedömningen av om en studerande har haft den inkomst som krävs enligt 3 kap. 12 § andra stycket studiestödsförordningen (2000:655) ska avse en av följande tidsperioder:

1. Det senaste kalenderår då den studerande inte har fått föräldrapenning.

2. Ett senare kalenderår än vad som avses i punkten 1. Detta kalenderår får dock inte vara samma kalenderår som det år då studierna påbörjas. (CSNFS 2008:1).

Inkomst av tjänst och näringsverksamhet

4 § Beräkning av inkomst av tjänst och näringsverksamhet ska göras enligt reglerna i kommunalskattelagen (1928:370) för inkomst fram till och med år 2000, och för tid därefter enligt inkomst- skattelagen (1999:1229).

För den som inte taxeras för sin inkomst i Sverige ska den sammanlagda inkomsten beräknas enligt de skatterättsliga principer som hade gällt om han eller hon hade varit bosatt i Sverige.

Samtliga inkomster som skulle ha varit skattepliktiga i Sverige ska summeras. För den som har inkomster i både Sverige och utlandet ska dessa inkomster räknas samman.

Inkomsten räknas om till svenska kronor utifrån den valutakurs som gällde den 31 januari det kalenderår då inkomsten tjänades in. (CSNFS 2008:1).

8 kap. Merkostnadslån

Bestämmelser i lag och förordning

1 § Bestämmelser om merkostnadslån finns i 3 kap. 15 § studie- stödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 13 § studiestödsförordningen

(2000:655).

2 § Har upphävts genom CSNFS 2008:2.

3 § Har upphävts genom CSNFS 2008:2.

Grundläggande villkor

4 §47 Merkostnadslån för kostnader enligt 7, 8 och 12–15 §§ kan lämnas till en studerande som dels har studiebidrag under hela studieperioden för de studier som merkostnadslånet gäller, dels har rätt till studielån under minst en vecka under samma stu- dieperiod. Om det finns särskilda skäl kan merkostnadslån lämnas även om den studerande inte har studiebidrag under hela studie- perioden.

Merkostnadslån för dubbel bosättning och resekostnader enligt 9–11 §§ kan lämnas till en studerande, om studiebidrag och studielån ges för de veckor som merkostnadslånet gäller.

Merkostnadslån för undervisningsavgifter enligt 16 § kan lämnas till en studerande, om

1. studiebidrag lämnas för de veckor som merkostnadslånet gäller, och

2. han eller hon har rätt till studielån under minst en av dessa veckor. (CSNFS 2008:2).

Lägsta belopp

5 §48 En studerande kan inte få något merkostnadslån om det belopp som han eller hon har rätt till understiger 0,55 procent av prisbasbeloppet per kalenderhalvår.

Om studiestödsperioden sträcker sig längre än ett kalender- halvår, har den studerande rätt till merkostnadslån för hela studiestödsperioden. Detta gäller även om beloppet understiger 0,55 procent av prisbasbeloppet för något av kalenderhalvåren. (CSNFS 2008:2).

6 § Har upphävts genom CSNFS 2005:12.

Merkostnader som lånet lämnas för

Musikinstrument

7 §49 En studerande kan få merkostnadslån för inköp eller reno- vering av ett musikinstrument. Förutom att studierna ska bedrivas vid någon av de utbildningar som anges i 3 kap. 13 § studie- stödsförordningen (2000:655), krävs det

CSNFS 2008:2

Senaste lydelse CSNFS 2007:4.

Senaste lydelse CSNFS 2003:2.

Senaste lydelse CSNFS 2007:4.

CSNFS 2008:2

1. att den studerande köper in eller betalar renoveringen av instrumentet under de första två åren som han eller hon läser på utbildningen, och

2. att läroanstalten styrker att instrumentet är nödvändigt för genomförandet av utbildningen.

Med motsvarande utbildning som en högskolas musiker- program eller lärarutbildning med inriktning musik avses en högskoleutbildning om minst 180 högskolepoäng, varav minst 120 högskolepoäng utgör obligatoriska studier i musik. Om studierna bedrivs utomlands ska högskoleutbildningen vara minst treårig, varav minst två år ska utgöra obligatoriska studier i musik. (CSNFS 2008:2).

7 a §50 Merkostnadslån kan lämnas upp till ett belopp som motsvarar den verkliga kostnaden för inköpet, dock högst enligt de belopp som anges i bilaga 2. Motsvarande gäller även om en studerande redan äger ett instrument och vill renovera detta i stället för att köpa ett nytt.

Om en studerande redan äger ett instrument men köper ett annat av bättre kvalitet, ska värdet på det förra instrumentet dras av från det belopp som han eller hon kan få i merkostnadslån för det senare instrumentet.

Kvitto på utgiften ska lämnas till CSN inom en månad efter det att merkostnadslånet har betalats ut. (CSNFS 2008:2).

8 §51 Med ett instrument i 7–7 a §§ jämställs köp och renovering av flera instrument inom en instrumentgrupp. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 7–8 §§ meddelar CSN följande allmänna råd52

I beloppet för ett inköp av ett musikinstrument får det ingå sådan utrustning som är nödvändig för att den studerande ska kunna spela instrumentet.

Värderingen av det gamla instrumentet bör göras av högskolan.

(CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Senaste lydelse CSNFS 2006:9.

Senaste lydelse av de allmänna råden CSNFS 2006:9.

Dubbel bosättning

9 §53 En studerande i Sverige, i något annat nordiskt land eller inom ramen för ett utbytesprogram kan i vissa fall få merkostnadslån för dubbel bosättning. Detta gäller om han eller hon, förutom en bostad på hemorten i Sverige, även har behov av en bostad på studieorten.

För att få merkostnadslån krävs det att den studerande

1. har vårdnaden om barn under 18 år, eller

2. stadigvarande bor med eget, makes, makas eller sambos barn, som är

a) under 18 år, eller

b) i åldern 18–20 år och går i grundskolan, gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning på hemorten.

Merkostnadslån kan lämnas med högst 1,26 procent av pris- basbeloppet per kalendervecka, eller 1,26 procent av prisbas- beloppet per kalendervecka i genomsnitt under studiestöds- perioden. (CSNFS 2008:2).

10 §54 En studerande som enligt kursplanen läser på distans i Sverige kan få lån för enstaka övernattningar på studieorten, om villkoren i 9 § första stycket är uppfyllda.

Merkostnadslån kan lämnas med ett belopp som motsvarar högst

1. 0,8 procent av prisbasbeloppet per övernattning, dock högst 1,26 procent av prisbasbeloppet per kalendervecka, eller

2. 0,8 procent av prisbasbeloppet per övernattning, dock högst 1,26 procent av prisbasbeloppet per kalendervecka i genomsnitt under studiestödsperioden. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 9–10 §§ meddelar CSN följande allmänna råd

Merkostnadslån för dubbel bosättning bör lämnas endast om avståndet mellan hemorten och studieorten är så långt att det får anses nödvändigt att den studerande även har en bostad på stu- dieorten. Den totala restiden bör vara minst två timmar per dag med allmänna färdmedel. Hänsyn bör dock tas till om en resa med allmänna färdmedel mellan hemorten och studieorten måste starta orimligt tidigt eller avslutas orimligt sent. (CSNFS 2008:2).

Senaste lydelse CSNFS 2002:11.

CSNFS 2008:2

Senaste lydelse CSNFS 2005:5.

CSNFS 2008:2

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Resor vid studier i Sverige eller i något annat nordiskt land

11 §55 En studerande som inte bor på studieorten kan få mer- kostnadslån för resor mellan hemmet och läroanstalten, om han eller hon

1. är bosatt i och studerar i Sverige, eller

2. är bosatt i Sverige och studerar i ett annat nordiskt land.

För att merkostnadslån ska kunna lämnas för kostnader för lokala resor på hemorten och studieorten, ska reseavståndet vara minst två kilometer på respektive ort.

Merkostnadslån kan lämnas med

1. den del av den totala resekostnaden som överstiger 0,34 procent av prisbasbeloppet per kalendervecka, dock högst 1,26 procent av prisbasbeloppet per kalendervecka, eller

2. den del av den totala resekostnaden som överstiger 0,34 procent av prisbasbeloppet per kalendervecka i genomsnitt under studiestödsperioden, dock högst 1,26 procent av prisbasbeloppet per kalendervecka i genomsnitt under studiestödsperioden.

Beräkningen av resekostnaden görs utifrån resor med allmänna färdmedel.

Resan ska göras till en rimlig kostnad, och tillgängliga rabatt- möjligheter ska utnyttjas. Om allmänna färdmedel saknas och resan måste göras med egen bil, beräknas kostnaden till 18 kronor per mil. Kostnaden kan även beräknas för resor med egen bil, om det finns omständigheter som gör att allmänna färdmedel inte kan användas utan olägenhet. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 11 § meddelar CSN följande allmänna råd56

Om allmänna färdmedel saknas för en del av färdvägen mellan hemmet och läroanstalten, kan kostnaden för resor med egen bil beräknas för färdvägen till närmaste station eller hållplats.

Även om det finns allmänna färdmedel bör kostnaden beräknas för resor med egen bil, om

1. tidtabellen för de allmänna färdmedel som finns inte stämmer i förhållande till den studerandes restider till och från undervis- ningen,

2. resor med allmänna färdmedel måste startas orimligt tidigt eller avslutas orimligt sent,

Senaste lydelse CSNFS 2006:6.

Senaste lydelse av de allmänna råden CSNFS 2002:11.

3. den studerande har styrkta medicinska skäl för att resa med egen bil,

4. den som är ensamstående förälder inte kan kombinera restiderna till och från undervisningen med tiderna för barnom- sorgen. Som ensamstående förälder jämställs även en förälder vars make, maka eller sambo inte har möjlighet att dagligen hjälpa till med olika göromål som gäller barnens passning, eller

5. den studerande gör en betydande tidsvinst genom att resa med egen bil jämfört med att resa med allmänna färdmedel. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Gemensamma bestämmelser för merkostnadslån för dubbel bosättning och resor vid studier i Sverige eller i något annat nordiskt land

11 a §57 För den som under samma studiestödsperiod har rätt till merkostnadslån för både dubbel bosättning och resor vid studier i Sverige eller i något annat nordiskt land lämnas båda lånen enligt samma beräkningssätt. (CSNFS 2008:2).

Resor vid studier i utlandet

12 §58 Om studierna helt eller delvis är förlagda i utlandet, kan merkostnadslån lämnas för resor från Sverige till studielandet i samband med studierna. För att lånet ska kunna lämnas krävs det att studierna i utlandet pågår under minst fem veckor.

En studerande kan få lån för en tur-och-retur-resa med allmänna färdmedel per kalenderhalvår. Om det finns särskilda skäl kan lån lämnas för ytterligare en tur-och-retur-resa.

Lån till en resa lämnas med högst det belopp som anges i bilaga

4. Om det finns särskilda skäl kan lån dock lämnas med ett högre belopp.

Om resan bokas genom den reseagent eller det trafikföretag som CSN har avtal med, betalas lånet direkt till reseagenten eller trafikföretaget. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

CSNFS 2008:2

Senaste lydelse av tidigare 8 kap. 11 b § CSNFS 2002:11.

Senaste lydelse CSNFS 2002:10.

CSNFS 2008:2

Till 12 § meddelar CSN följande allmänna råd

Ett särskilt skäl för att ett högre belopp än det fastställda bör kunna lämnas är att det krävs specialarrangemang i samband med resor för personer med vissa funktionshinder. Detta gäller under förutsättning att ersättning för ett sådant arrangemang inte kan lämnas från annat håll. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Resor vid insamling av material till uppsats eller avhandling

13 §59 Den som studerar på en högskola i Sverige eller på en utbildning i utlandet motsvarande en svensk högskoleutbildning och som behöver resa för att samla in material till en uppsats eller avhandling kan få merkostnadslån för sådana resor. För uppsatser gäller dock att uppsatsen måste omfatta minst 15 högskolepoäng.

För uppsatser kan lån lämnas med högst 28 procent av prisbasbeloppet per uppsats.

För avhandlingar kan lån lämnas med högst 28 procent av prisbasbeloppet för varje resa och för varje 30 högskolepoäng som avhandlingen omfattar. (CSNFS 2008:2).

Försäkring vid studier i utlandet

14 §60 För studier som helt eller delvis är förlagda utomlands kan en studerande få merkostnadslån för att teckna en personför- säkring. Det krävs dock att studierna utomlands pågår under minst fem veckor.

Lån kan lämnas för en period om antingen sex eller tolv månader och med högst det belopp som har beslutats av CSN efter för- handling med den försäkringsgivare som CSN har avtal med.

Om försäkringen tecknas genom den försäkringsgivare som CSN har avtal med, betalas lånet direkt till försäkringsgivaren. (CSNFS 2008:2).

Resor och logi vid studie- och praktikresa

15 § I samband med en obligatorisk studie- och praktikresa kan merkostnadslån lämnas för resor och logi. För att lån ska kunna lämnas till en studerande vid en svensk läroanstalt, krävs det att

Senaste lydelse CSNFS 2007:4.

Senaste lydelse CSNFS 2007:6.

läroanstalten svarar för minst hälften av den studerandes kostnader för resor och logi.

Lån kan lämnas med högst 15 procent av prisbasbeloppet per kalenderhalvår. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 15 § meddelar CSN följande allmänna råd

Läroanstalten bör specificera kostnaderna för resor och logi, eftersom merkostnadslån inte kan lämnas för övriga kostnader. Om detta inte är möjligt görs det ett schablonavdrag med samma belopp som värdet av de naturaförmåner som ska tas upp i deklarationen. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Undervisningsavgifter

16 § Om en läroanstalt tar ut obligatoriska undervisningsavgifter eller motsvarande avgifter för undervisning vid läroanstalten, kan merkostnadslån lämnas. Detta gäller dock inte en studerande vid en avgiftsfri utbildning i Sverige.

Lån kan lämnas med högst 1 350 kronor per kalendervecka.

(CSNFS 2002:4).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 16 § meddelar CSN följande allmänna råd

Som undervisningsavgifter bör räknas endast sådana kost- nader som har en direkt koppling till undervisningen, exempelvis avgifter för inskrivning, kurs, tentamen samt tillgång till bibliotek och dator. Kostnader för exempelvis kost, logi, fritidsaktiviteter, litteratur, förbrukningsmaterial, studieutrustning och liknande bör inte räknas som undervisningsavgift. Detta gäller även om den studerande betalar en avgift för sådana kostnader direkt till läroanstalten. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

CSNFS 2008:2

Andra kostnader

17 §61 Merkostnadslån kan lämnas även för andra kostnader än dem som anges i 7–16 §§, om det finns särskilda skäl och om vill- koren i 4 § första eller andra stycket är uppfyllda. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 17 § meddelar CSN följande allmänna råd

Merkostnadslån för andra kostnader lämnas endast om dessa inte kan anses täckas av ordinarie bidrag och lån. Detta görs dock bara om kostnaderna är direkt förknippade med studierna. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

9 kap. Beräkning av studiemedel

Bestämmelser i lag och förordning

1 § Bestämmelser om beräkning av studiemedel finns i 3 kap. 11–18, 21–22 §§ och 6 kap. 5 § studiestödslagen (1999:1395), samt

i 3 kap. 16 § studiestödsförordningen (2000:655).

Veckobelopp och fribelopp

2 § Vid beräkning av studiemedlens veckobelopp i samband med beviljning och vid beräkning av fribelopp enligt 3 kap. 11–22 §§ studiestödslagen (1999:1395) ska vecka 1–26 anses höra till det första kalenderhalvåret och vecka 27–53 till det andra kalender- halvåret. (CSNFS 2008:2).

3 § Vid olika studietakt under kalenderhalvåret räknas fribeloppet fram genom att fribeloppet först fastställs för den av perioderna som har högst studietakt och sedan minskas med beloppet för antalet tillkommande veckor med en lägre studietakt.

(CSNFS 2008:2).

Senaste lydelse CSNFS 2007:4.

Avrundning

4 § Vid beräkning av studiemedelsbelopp och vid minskning av studiemedelsbelopp ska avrundningen nedåt till helt krontal ske per kalendervecka. (CSNFS 2008:2).

Minskning av studiemedel på grund av inkomst

5 § Om inte annat följer av 6 §, ska minskningen av studie- medelsbelopp enligt 3 kap. 18 § studiestödslagen (1999:1395) göras genom att det belopp som ska dras bort från studiemedelsbeloppet fördelas jämnt på beviljade veckor under kalenderhalvåret. Vid olika studietakt ska minskningen ske i förhållande till studietakten. (CSNFS 2008:2).

6 § Vid studier under ett sådant studieår om 40 veckor som nämns i 3 kap. 16 § studiestödsförordningen (2000:655) ska minskningen fördelas på höstterminens 20 veckor respektive vårterminens 20 veckor. (CSNFS 2008:2).

Lägsta belopp

7 § Om det belopp som en studerande har rätt till under ett kalenderhalvår i genomsnitt per vecka motsvarar eller är mindre än 0,25 procent av prisbasbeloppet, ska studiemedel inte lämnas för det kalenderhalvåret. Vid bedömningen av rätten att behålla ett utbetalt belopp efter ändring tillämpas inte denna regel.

Vid studier under ett sådant studieår om 40 veckor som nämns i 3 kap. 16 § studiestödsförordningen (2000:655) ska genomsnittet räknas på höstterminens 20 veckor respektive vårterminens 20 veckor. (CSNFS 2008:2).

10 kap. Inkomstprövning

Bestämmelser i lag och förordning

1 § Bestämmelser om vad som ska räknas som en studerandes inkomst finns i 3 kap. 19 § studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 17 § studiestödsförordningen (2000:655). Bestämmelser om de olika inkomstslagen finns i inkomstskattelagen (1999:1229), kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

CSNFS 2008:2

Inkomstens fördelning på kalenderhalvår

2 §62 Inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital ska redo- visas under det kalenderhalvår då den tas upp till beskattning.

En inkomst för ett kalenderår ska fördelas med hälften på varje kalenderhalvår om det inte kan bestämmas under vilket kalender- halvår den skulle ha redovisats. (CSNFS 2008:2).

Inkomst som inte beskattas i Sverige

3 § Beräkningen av inkomst i utlandet ska ske utifrån de skatterättsliga principer som gäller för beräkningen av inkomst i Sverige. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 3 § meddelar CSN följande allmänna råd

Till grund för beräkning av inkomst i Sverige ligger inkomst- begreppet sammanlagd inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital. En studerande som har inkomst i utlandet bör beräkna in- komsten i enlighet med detta inkomstbegrepp, trots att det inte gäller i det land där inkomsten tjänas in. Detta innebär att som in- komst i utlandet räknas den inkomst som skulle ha varit skattepliktig om den hade tjänats in i Sverige. Om den studerande har inkomst i både Sverige och utlandet, ska dessa inkomster läggas samman.

De skatterättsliga avdrag som godtas i Sverige inom respektive inkomstslag accepteras på motsvarande sätt för inkomst i utlandet. Allmänna avdrag, exempelvis avgift för pensionsförsäkrings- premier, får dock inte dras från inkomsten.

Om en inkomst i ett inkomstslag är mindre än 0 kronor, räknas den som 0 kronor. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

11 kap. Studiemedel då uppehället är bekostat av staten

Bestämmelser i lag och förordning

1 § Bestämmelser om studiemedel då uppehället är bekostat av staten eller en kommun finns i 3 kap. 20 § andra stycket stu-

Senaste lydelse CSNFS 2006:6.

diestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 18 § studiestödsförord-

ningen (2000:655).

Kriminalvård

2 §63 Studiemedel får beviljas till en studerande som är föremål för kriminalvård men som inte omfattas av lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt. Detta gäller även för en studerande som verkställer ett fängelsestraff utanför anstalten enligt 58 § nämnda lag eller lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll.

För en studerande som är inskriven på anstalt enligt lagen om kriminalvård i anstalt men som inte omfattas av första stycket gäller följande:

1. En studerande på en eftergymnasial utbildning får beviljas studiebidrag men inte studielån.

2. En studerande på en annan utbildning får inte beviljas studiemedel. (CSNFS 2008:2).

12 kap. Studiemedel för studier utomlands

Bestämmelser i lag och förordning

1 § Bestämmelser om studiemedel för studier utomlands finns i 3 kap. 23 § studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 20–25 §§

studiestödsförordningen (2000:655). (CSNFS 2008:2).

Antagning m.m.

2 § För att studiemedel ska kunna lämnas till en studerande, måste han eller hon

1. ha antagits till den utbildning som ansökan gäller,

2. ha möjlighet att tentera eller avlägga examen för de kurser och under den tid som ansökan gäller, och

3. ha status som studerande i studielandet. (CSNFS 2008:2).

CSNFS 2008:2

Senaste lydelse CSNFS 2007:4.

CSNFS 2008:2

Bosättning i Sverige

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 3 kap. 23 § studiestödslagen (1999:1395) meddelar CSN följande allmänna råd

En studerande bör anses vara bosatt i Sverige om han eller hon uppfyller kraven i 2 kap. 1 § socialförsäkringslagen (1999:799).

(CSNFS 2005:12).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Gemenskapsrätten m.m.

3 §64 Tillämpningen av bestämmelserna om bosättning i detta kapitel kan begränsas av gemenskapsrätten inom Europeiska unionen (EU) eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller av avtal om social trygghet som har ingåtts med andra stater. (CSNFS 2008:2).

Statsanställda

4 §65 En person som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning ska anses vara bosatt i Sverige under hela utsändningstiden, om han eller hon tidigare någon gång har varit bosatt i Sverige.

När en annan stat som arbetsgivare sänder en person till Sverige för arbete för arbetsgivarens räkning, ska den personen inte anses vara bosatt i Sverige. (CSNFS 2008:2).

Biståndsarbetare m.fl.

5 § En i Sverige bosatt person som lämnar landet för arbete för arbetsgivarens räkning ska fortfarande anses vara bosatt här, om han eller hon är anställd av

1. ett svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett sådant samfund, eller

2. en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverk- samhet.

Första stycket gäller endast om utlandsvistelsen kan antas vara längst fem år. (CSNFS 2005:12).

Senaste lydelse CSNFS 2005:12.

De allmänna råden till 5 § har upphävts genom CSNFS 2005:12. Utlandsstuderande m.fl.

6 §66 En person som uppfyller kravet på två års bosättning i 3 kap.

23 § studiestödslagen (1999:1395) när han eller hon lämnar landet för att studera i ett annat land ska fortfarande anses vara bosatt i Sverige så länge han eller hon genomgår en studiestödsbe- rättigande utbildning eller har utbildningsbidrag för doktorander. Den som kommer till Sverige för att studera ska inte anses vara bosatt här. Detta gäller dock inte den som har utbildningsbidrag

för doktorander.

Av 3 kap. 25 § studiestödslagen framgår det att studiemedel inte kan lämnas till den som har eller har haft utbildningsbidrag för doktorander. Vad som i första och andra stycket sägs om personer som har utbildningsbidrag för doktorander innebär dock att familjemedlemmar till dessa kan anses vara bosatta i Sverige i enlighet med vad som anges i 12 kap. 6 c § dessa föreskrifter och allmänna råd. (CSNFS 2008:2).

De allmänna råden till 6 § första stycket har upphävts genom CSNFS 2004:2.

Sjukdom

6 a § En svensk medborgare som är bosatt i utlandet på grund av sjukdom ska fortfarande anses vara bosatt i Sverige, om han eller hon tidigare någon gång har varit bosatt i Sverige. (CSNFS 2005:12).

Synnerliga skäl

6 b §67 Andra personer än dem som anges i 4–6 a §§ anses vara bosatta i Sverige om det finns synnerliga skäl. (CSNFS 2008:2).

Familjemedlemmar

6 c §68 Vad som sägs om de personer som avses i 4–6 b §§ gäller även medföljande make eller maka samt barn som inte har fyllt 18 år. Med make eller maka likställs den som utan att vara gift med den utsände lever tillsammans med honom eller henne, om de tidigare har varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn.

(CSNFS 2008:2).

Senaste lydelse CSNFS 2005:12.

CSNFS 2008:2

Senaste lydelse CSNFS 2005:12.

CSNFS 2008:2

Utbildningar som inte ger rätt till studiemedel

7 § En utbildning som inte ger rätt till studiemedel i Sverige ger inte heller rätt till studiemedel utomlands.

8 § Studiemedel för distansstudier lämnas endast om det finns synnerliga skäl. (CSNFS 2007:6).

Studiemedelsberättigande utbildning utanför Norden

Bedömning av gymnasienivå respektive eftergymnasial nivå

9 §69 Vid bedömningen av om en utbildning är på gymnasienivå eller eftergymnasial nivå ska den bedömning som görs för en motsvarande utbildning i Sverige vara vägledande. Om bedöm- ningarna i Sverige och studielandet inte överensstämmer, ska en sammanvägning göras av samtliga faktorer som har betydelse för bedömningen.

Första stycket gäller inte för språkkurser på icke-akademisk nivå. För sådana kurser gäller i stället 12 a §. (CSNFS 2008:2).

10 § Studier vid ett Junior eller Community College i USA och ett Community College i Kanada bedöms som eftergymnasiala endast om läroanstalten har ett avtal med ett Senior College eller ett universitet som gör det möjligt för den studerande att efter två års studier flytta över till årskurs 3 inom ramen för en fyraårig Bachelor’s Degree.

Om det finns särskilda skäl kan CSN dock göra en annan bedömning även om ett sådant avtal saknas.

Bestämmelserna i första och andra stycket gäller också amerikanska Junior eller Community College och kanadensiska Community College förlagda i andra länder. (CSNFS 2008:2).

Gymnasiala utbildningar vars motsvarighet finns i Sverige

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 3 kap. 23 § 1 studiestödsförordningen (2000:655) meddelar CSN följande allmänna råd 70

Om en studerande söker studiemedel för att utan avbrott fortsätta en gymnasial utbildning som han eller hon tidigare har

Senaste lydelse CSNFS 2004:2.

Senaste lydelse av de allmänna råden CSNFS 2007:6.

påbörjat med studiehjälp, bör motsvarande studier inte med lika stor fördel anses kunna bedrivas i Sverige. Detsamma gäller om den studerande skulle ha haft rätt till studiehjälp för utbildningen, om han eller hon hade sökt sådant stöd. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Godtagbar standard för gymnasial utbildning

11 § En utbildning på gymnasienivå anses ha en godtagbar standard, om

1. utbildningen är statlig eller ställd under statlig tillsyn,

2. utbildningen är ackrediterad av staten, en statlig myndighet eller en organisation som har statens uppdrag att ackreditera utbildningar, eller

3. utbildningen är ackrediterad av en ackrediteringsorganisation som är allmänt accepterad.

CSN kan besluta att även en utbildning som inte uppfyller något av villkoren i första stycket kan anses ha en godtagbar standard. (CSNFS 2008:2).

Språkkurser på icke-akademisk nivå

12 §71 Studiemedel för icke-akademiska språkkurser utanför Norden lämnas endast till en studerande som har grundläggande behörig- het enligt 7 kap. 5–7 §§ högskoleförordningen (1993:100) eller enligt punkterna 1–4 i övergångsbestämmelserna till förordningen (1996:984) om ändring i högskoleförordningen. Undantag från kravet på grundläggande behörighet kan dock göras om det finns särskilda skäl.

Från kravet på grundläggande behörighet kan undantag även göras när det gäller kunskaper i svenska språket för en utländsk medborgare som har rätt till studiemedel enligt 1 kap. 4 § studie- stödslagen (1999:1395). (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 12 § första stycket meddelar CSN följande allmänna råd72

Särskilda skäl att göra undantag från kravet på grundläggande behörighet finns, om något av följande villkor är uppfyllt:

Senaste lydelse CSNFS 2004:2.

CSNFS 2008:2

Senaste lydelse av de allmänna råden CSNFS 2004:2.

CSNFS 2008:2

1. Ansökan om studiemedel gäller studier på annat språk än svenska, och den enda orsaken till att den studerande inte har grundläggande behörighet är att tillräckliga kunskaper i svenska språket saknas.

2. Den studerande kan visa att han eller hon har klarat den första terminen på den utbildning som ansökan gäller med god- kända studieresultat enligt 4 kap. dessa föreskrifter och allmänna råd.

3. Den studerande har slutfört en utländsk akademisk utbildning som Högskoleverket har bedömt motsvarar en svensk högskole- utbildning, och han eller hon kan uppvisa kunskaper i engelska språket motsvarande engelska kurs A i gymnasieskolan.

(CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

12 a §73 Språkkurser på icke-akademisk nivå utanför Norden ska anses vara på eftergymnasial nivå. (CSNFS 2008:2).

13 § Har upphävts genom CSNFS 2005:5.

14 § Studiemedel för en språkkurs lämnas endast för studier i ett land där språket har officiell status.

15 § Studiemedel för en språkkurs i ett europeiskt språk lämnas endast för studier i Europa. Undantag kan dock göras för en stu- derande som är antagen till en eftergymnasial utbildning utanför Europa och som behöver läsa en kortare förberedande kurs i undervisningsspråket i anslutning till denna utbildning.

(CSNFS 2003:1).

16 § Har upphävts genom CSNFS 2004:2.

De allmänna råden till 16 § har upphävts genom CSNFS 2004:2.

17 § Studiemedel lämnas inte för en språkkurs enligt den så kallade naturmetoden eller liknande metoder. (CSNFS 2008:2).

Utbildning inom hälso- och sjukvården

18 § För en utbildning för ett yrke som omfattas av 3 kap. lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

Senaste lydelse CSNFS 2004:2.

lämnas studiemedel endast om utbildningen kvalificerar den studerande att genomgå den kompletterande utbildning som Socialstyrelsen föreskriver och som utgör villkor för legitimation eller rätt att använda en skyddad yrkestitel utan att ha legitimation.

För utbildningar inom hälso- och sjukvården som inte omfattas av lagen lämnas inte studiemedel. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 18 § meddelar CSN följande allmänna råd

För en påbyggnadsutbildning utomlands till de utbildningar som omfattas av 18 § bör studiemedel lämnas endast om den studerande innan påbyggnadsutbildningen påbörjas har fått legitimation, har rätt att använda en skyddad yrkestitel eller har ett särskilt förordnande att utöva yrket i Sverige. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Trafikflygarutbildning

19 § Studiemedel för en trafikflygarutbildning lämnas om utbild- ningen omfattas av Luftfartstyrelsens föreskrifter och allmänna råd.

Studiemedel för en trafikflygarutbildning i ett land som inte omfattas av Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd lämnas endast om

1. det landet har tecknat ett avtal med Sverige om rätten att få landets flygcertifikat godkända i Sverige, och

2. utbildningen leder till en Commercial Pilot Licence med Instrument Rating. (CSNFS 2008:2).

20 § Studiemedel lämnas inte för en utbildning till helikopterpilot.

(CSNFS 2008:2).

Undantag från krav på heltidsstudier

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 3 kap. 21 § studiestödsförordningen (2000:655) meddelar CSN följande allmänna råd

CSNFS 2008:2

Studiemedel för studier på minst halvtid bör lämnas om den studerande på grund av sjukdom inte kan bedriva studier på heltid. Studiemedel bör även lämnas för studier på minst halvtid till en studerande som har endast ett mindre antal kurser kvar för att avsluta sin utbildning. Dessa kurser får dock inte motsvara hel- tidsstudier under en studieperiod. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

21 § Har upphävts genom CSNFS 2005:12.

De allmänna råden till 21 § har upphävts genom CSNFS 2005:12.

Studielån

22 § Studielån lämnas med de belopp som anges för varje land i bilaga 4.

Studielån för distansstudier enligt 8 § lämnas med de belopp som gäller för det land där den studerande är bosatt.

(CSNFS 2007:6).

Intyg om att en viss utbildning kan ge rätt till studiemedel

23 § En studerande kan få ett intyg med innebörden att en viss utbildning, som CSN eller Högskoleverket har bedömt ha en godtagbar standard, kan ge rätt till studiemedel enligt dessa bestämmelser. Intyget är dock tidsbegränsat. (CSNFS 2008:2).

Utbytesprogram

24 §74 För att studierna ska betraktas som ett utbytesprogram på eftergymnasial nivå, krävs det att

1. den svenska läroanstalten har träffat ett avtal med den utländska läroanstalten om ett utbyte av studerande, och

2. den svenska läroanstalten på förhand intygar att studierna i sin helhet kan tillgodoräknas som en del i den studerandes utbild- ning vid läroanstalten. (CSNFS 2008:2).

Fastställd studietid för vissa länder

25 § Den tid som studiemedel kan lämnas för studier utomlands beräknas, om inte annat anges i andra stycket, i enlighet med

Senaste lydelse CSNFS 2002:4.

3 kap. 5 § studiestödslagen (1999:1395), 3 kap. 4 § studiestöds-

förordningen (2000:655) och 2 kap. 2 och 3 §§ dessa föreskrifter och allmänna råd.

För vissa länder där läsårsstuderande och terminsstuderande vid högskole- och universitetsutbildningar följer den ordinarie ter- minsindelningen har CSN särskilt föreskrivit vad som anses ingå i en normal kursplan (fastställd studietid). De utbildningssystem där fastställda studietider får tillämpas framgår av 26 och 27 §§. (CSNFS 2008:1)

26 § För nedanstående länder där läsåret har två terminer är den fastställda studietiden följande:

1. Australien 19 och 19 veckor

2. Danmark 21 och 21 veckor

3. Grekland 18 och 20 veckor

4. Italien 21 och 21 veckor

5. Kanada 16 och 16 veckor

6. Nederländerna 20 och 21 veckor

7. Norge 19 och 22 veckor

8. Polen 17 och 20 veckor

9. Spanien 19 och 20 veckor

10. Tyskland 21 och 21 veckor

11. Österrike 21 och 21 veckor.

(CSNFS 2008:1).

27 § För Storbritannien är den fastställda studietiden för läsåret vid helårsstudier och tvåterminssystem totalt 39 veckor, och vid treterminssystem 13, 13 och 13 veckor.

För USA är den fastställda studietiden för läsåret vid sem- esterplan 17 och 17 veckor, vid quarterplan 13, 13 och 13 veckor

och vid trimesterplan 15, 15 och 15 veckor. (CSNFS 2008:1).

13 kap. Studiemedel vid tillfällig vård av barn och vid vård av närstående

Bestämmelser i lag m.m.

1 §75 Bestämmelser om studiemedel vid ledighet finns i 3 kap. 24 § studiestödslagen (1999:1395). Bestämmelser om studerandes uppgiftsskyldighet finns i 3 kap. 27 § studiestödslagen, samt i 14 kap. dessa föreskrifter och allmänna råd. (CSNFS 2008:2).

Senaste lydelse CSNFS 2002:5.

CSNFS 2008:2

Tillfällig vård av barn

2 § En studerande har under vissa förutsättningar rätt att behålla sina studiemedel när han eller hon helt avstår från studier för tillfällig vård av barn.

Vid bedömningen av om en studerande har rätt att behålla sina studiemedel tillämpas följande bestämmelser i 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring:

1. 2 § för personer som vid tillämpningen ska jämställas med barns förälder och därmed har rätt att behålla sina studiemedel,

2. 10–11 b §§ för de omständigheter under vilka en studerande har rätt att behålla sina studiemedel, och

3. 12 § för den längsta tid per kalenderår som studiemedel får behållas för tillfällig vård av barn. Vid tillämpningen av tiden i paragrafen gäller dels nio veckor i stället för 60 dagar, dels två veckor i stället för tio dagar. (CSNFS 2008:2).

3 § En studerande som har avstått från studier för tillfällig vård av barn ska lämna en försäkran om detta till CSN. Om studie- uppehållet är längre än två veckor, ska den studerande dessutom styrka att uppehållet beror på orsaker som anges i 4 kap. 10–11 b

§§ lagen (1962:381) om allmän försäkring. Styrkandet kan ske genom ett utlåtande av sjuksköterska, läkare eller tandläkare. (CSNFS 2008:2).

Vård av närstående

4 § En studerande har rätt att behålla sina studiemedel när han eller hon helt avstår från studier för vård av en svårt sjuk när- stående i Sverige enligt 4 § lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård. Studiemedlen får behållas i högst 34 veckor för vård av en person som avses i 4 § första stycket andra och tredje meningarna, och i högst nio veckor för varje annan person som vårdas. (CSNFS 2008:2).

5 § En studerande som har avstått från studier för vård av närstående ska till CSN lämna en försäkran om detta. Den stu- derande ska även lämna ett läkarutlåtande och ett samtycke från den sjuke enligt bestämmelserna i 14–15 §§ lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård. (CSNFS 2008:2).

13 a kap. Studiefinansiering från ett annat land

Bestämmelser i lag och förordning

1 §76 Bestämmelser om studiefinansiering från ett annat land finns i 3 kap. 25 § studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 33 a § studiestödsförordningen (2000:655).(CSNFS 2008:2).

Utländsk studiefinansiering

2 §77 Med utländsk studiefinansiering enligt 3 kap. 25 § studie- stödslagen (1999:1395) och 3 kap. 33 a § studiestödsförordningen (2000:655) menas

1. när det gäller studiemedel i form av studielån respektive studiebidrag som lämnas enligt 3 kap. 24 § andra stycket första meningen studiestödsförordningen endast sådan studiefinansie- ring som är avsedd för samma ändamål, och

2. när det gäller studiemedel i form av merkostnadslån enligt 3 kap. 24 § andra stycket andra meningen samma förordning endast sådan studiefinansiering som har lämnats för samma kostnader. (CSNFS 2008:2).

14 kap. Studerandes uppgiftsskyldighet

Bestämmelser i lag

1 § Bestämmelser om studerandes skyldighet att anmäla ändrade förhållanden som har betydelse för rätten till studiemedel finns i 3 kap. 27 § studiestödslagen (1999:1395). (CSNFS 2008:2).

Vad som ska anmälas

2 §78 En studerande ska anmäla till CSN om han eller hon

1. avbryter sina studier,

2. gör ett uppehåll i studierna under sju dagar eller mer på grund av tillfällig vård av

barn eller vård av närstående och när studierna återupptas,

3. gör ett uppehåll i studierna av annan anledning än sjukdom, tillfällig vård av barn eller vård av närstående under en längre tid än sju dagar och när studierna återupptas,

CSNFS 2008:2

Senaste lydelse CSNFS 2005:12.

Senaste lydelse CSNFS 2003:1.

CSNFS 2008:2

4. gör ett uppehåll i studierna under sju dagar eller mer på grund av sjukdom vid studier utomlands,

5. minskar sin studieomfattning och/eller förlänger sin studietid och detta medför att han eller hon inte längre har rätt till studiemedel eller till studiemedel för en lägre studietakt,

6. byter läroanstalt,

7. byter utbildning,

8. får en inkomst som överstiger fribeloppet, eller

9. får ny inkomst så att en redan lämnad inkomstuppgift som överstiger fribeloppet förändras.

Den studerande ska även anmäla till CSN om det i övrigt sker förändringar i den studerandes förhållanden som kan påverka rätten till studiemedel eller studiemedlens storlek. (CSNFS 2008:2).

När anmälan ska göras

3 § En anmälan om ändrade förhållanden ska ha kommit in till CSN senast inom en vecka efter det att förändringen har inträffat. Om anmälan kommer in senare ska den studerande anses ha fullgjort sin anmälningsskyldighet endast om det finns särskilda skäl.

Om den studerande är omyndig ska anmälan göras av för- myndaren. Om den studerande har en förvaltare enligt föräldra- balken, ska anmälan göras av förvaltaren om detta ingår i hans eller hennes uppdrag.

En anmälan enligt 2 § fjärde punkten ska ske senast vid nästa studiestödsperiods början eller senast vid beviljningsperiodens slut, om anmälan gäller sjukdom under den sista studiestöds- perioden i beviljningsperioden. Anmälan ska innehålla datum för sjukdomens första och sista dag. Den studerande ska även lämna in ett läkarintyg till CSN för att styrka nedsättningen av studie- förmågan på grund av sjukdomen. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 3 kap. 30 § studiestödsförordningen (2000:655) meddelar CSN följande allmänna råd

Särskilda skäl att godkänna tid innan en anmälan om sjukdom har gjorts anses föreligga för studerande utomlands om anmälan sker enligt 14 kap. 3 § tredje stycket i dessa föreskrifter och allmänna råd. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

15 kap. Ansökan och beviljning

Bestämmelser i lag och förordning

1 §79 Bestämmelser om ansökan med mera finns i 3 kap. 29 § stu- diestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 36–37 §§ studiestöds- förordningen (2000:655).

Bestämmelser om elektronisk ansökan om studiemedel finns i förordningen (2005:55) om elektronisk överföring av ansökningar om studiemedel. (CSNFS 2008:2).

Ansökan och ansökningsblanketter

2 §80 Ansökan om studiemedel ska göras på den manuella eller elektroniska blankett som CSN bestämmer. Vid elektronisk över- föring ska den webbplats på internet som CSN anvisar användas.

Ansökan om merkostnadslån för studier i Sverige ska göras på en särskild xxxxxxx xxxxxxxx. (CSNFS 2008:2).

Elektronisk ansökan

2 a §81 Ansökan om studiemedel får göras elektroniskt, om

1. den studerande är myndig och inte har en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, och

2. ansökan gäller studiemedel för studier i Sverige men inte merkostnadslån. (CSNFS 2008:2).

2 b § En elektronisk ansökan om studiemedel ska skrivas under med hjälp av en e-legitimation som

1. uppfyller kraven i avsnitt 5.9 Grundläggande vägledning för myndigheternas användning av e-legitimationer och elektroniska underskrifter (e-nämnden 04:02) i dess lydelse den 23 maj 2005, och

2. har utfärdats av någon av dem som anges i bilaga 6.

(CSNFS 2006:1).

Ansökan om tilläggsbidrag eller studielån

3 §82 Utöver tidigare beviljat studiebidrag får tilläggsbidrag och studielån lämnas för mer än fyra veckor före den kalendervecka då

CSNFS 2008:2

Senaste lydelse CSNFS 2005:4.

Senaste lydelse CSNFS 2006:1.

Senaste lydelse CSNFS 2005:12.

CSNFS 2008:2

ansökan kom in till CSN, dock tidigast från beviljningsperiodens början. Detta gäller under förutsättning att ansökan kommer in senast den sista dagen i beviljningsperioden. (CSNFS 2008:2).

4 § Har upphävts genom CSNFS 2008:2.

Beviljning

5 § Studiemedel kan beviljas för högst 52 kalenderveckor i taget.

(CSNFS 2008:2).

Ansökan om studiebidrag

6 §83 En studerande som inte har ansökt om studiebidrag för samtliga kalenderveckor som ingår i beviljningsperioden kan senare beviljas ett sådant bidrag för resterande veckor, även för mer än fyra veckor före den kalendervecka då ansökan kom in till CSN. Detta gäller under förutsättning att ansökan kommer in senast den sista dagen i beviljningsperioden. (CSNFS 2008:2).

Utländska medborgare

7 §84 När en studerande som inte är svensk medborgare första gången ansöker om studiemedel, ska han eller hon lämna uppgifter om sina förhållanden på en blankett som CSN bestämmer.

En sådan blankett ska även lämnas in

1. om den studerandes förhållanden har ändrats och om de ändrade förhållandena kan påverka rätten till studiemedel,

2. om den studerande efter den senaste prövningen har varit utanför Sverige i mer än sex månader,

3. om den studerande tidigare har fått ett tidsbegränsat beslut enligt EG-rätten,

4. om den studerande ska studera utomlands på något annat än ett utbytesprogram, eller

5. om CSN begär det. (CSNFS 2008:2).

Senaste lydelse CSNFS 2002:10.

57 Senaste lydelse CSNFS 2006:10.

16 kap. Utbetalning

Bestämmelser i lag och förordning

1 § Bestämmelser om utbetalning av studiemedel finns i 3 kap. 30 § studiestödslagen (1999:1395), samt i 3 kap. 39 § studiestöds-

förordningen (2000:655).

Månadsvis utbetalning m.m.

2 § Med undantag av den första utbetalningen för en studie- stödsperiod betalas studiemedel ut den 25 i månaden. Om denna dag inte är en bankdag, görs utbetalningen närmast föregående bankdag. (CSNFS 2008:2).

3 § En utbetalning gäller i regel studiemedel för fyra veckor, men den kan även omfatta ett annat antal veckor i början och slutet av en studiestödsperiod. Bestämmelser om detta finns i 16 kap. 10 § dessa föreskrifter och allmänna råd.

Om utbetalningen gäller studier utomlands eller om det finns särskilda skäl, får en utbetalning göras för en annan tidsperiod än vad som framgår av första stycket. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 3 § meddelar CSN följande allmänna råd

Till en studerande som ska göra en studieresa eller liknande utomlands kan studiemedel betalas ut förskottsvis för en längre period än enligt huvudregeln, om han eller hon annars skulle ha svårigheter att få tillgång till pengarna. De regler som gäller för tidpunkten för utbetalning och studieförsäkran för utlandsstudier kan tillämpas även i dessa fall. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

4 § Om en utbetalning gäller studier utomlands, får beviljat belopp för en studiestödsperiod betalas ut vid ett och samma tillfälle. En utbetalning får dock gälla studiemedel för högst 26 veckor. Om utbetalningen gäller merkostnadslån för undervisnings- avgift eller försäkringspremie och det finns särskilda skäl, får utbetalningen omfatta en längre tid. (CSNFS 2008:2).

CSNFS 2008:2

Första utbetalning

5 § Den studerande kan få den första utbetalningen för studie- stödsperioden så snart han eller hon har påbörjat studierna och en studieförsäkran kommit in till CSN enligt 6 §. Utbetalningen får dock göras tidigast den första dagen i studiestödsperioden.

Om utbetalningen avser studier utomlands eller om det finns särskilda skäl, får utbetalningen göras innan den studerande har påbörjat studierna, dock tidigast tre veckor före studiestöds- periodens början. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 5 § meddelar CSN följande allmänna råd

Till en studerande som ska göra en studieresa eller liknande utomlands kan studiemedel betalas ut före studieperiodens början, om han eller hon annars skulle ha svårigheter att få tillgång till pengarna. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Studieförsäkran m.m.

6 § En studieförsäkran ska, om inte annat följer av 7–9 §§, innehålla

1. en försäkran av den studerande om att studierna har påbörjats och att han eller hon avser att studera vid den läroanstalt och utbildning samt under den tid och i den studieomfattning som studiemedel har beviljats för, och

2. läroanstaltens intygande om vilken utbildning som den studerande har påbörjat och registrerat sig på samt uppgifter om utbildningens studieomfattning och tid.

CSN kan komma överens med en läroanstalt om att uppgifterna enligt andra punkten inte behöver lämnas via den studerande, utan att de kan lämnas direkt till CSN så snart den studerande har registrerat sig på utbildningen. (CSNFS 2008:2).

7 § En studieförsäkran för studier utomlands får göras tidigast sex veckor före studiestödsperiodens början. Den studerande ska då i stället för att försäkra att han eller hon har påbörjat studierna enligt 6 § första punkten försäkra att han eller hon avser att påbörja studierna. Detsamma gäller för en studieförsäkran som har lämnats

av en studerande som med hänsyn till särskilda skäl kan få en utbetalning tre veckor före studieperiodens början.

(CSNFS 2008:2).

8 § Även om läroanstalten inte har lämnat de uppgifter om den studerande som krävs enligt 6 § andra punkten, får den första utbetalningen för beviljningsperioden i vissa fall ändå göras under förutsättning att det är styrkt att den studerande är antagen till utbildningen.

Till en studerande utomlands kan en utbetalning även göras utan läroanstaltens intygande, om den föregående studieperioden har avslutats med tillräckligt studieresultat för samma utbildning som han eller hon fått studiemedel för.

Om en utbetalning görs enligt första och andra stycket utan att läroanstalten har lämnat uppgifter enligt 6 § andra punkten, måste dessa uppgifter lämnas inför nästa utbetalning inom samma beviljningsperiod. (CSNFS 2008:2).

9 § Om en beviljningsperiod gäller studier utomlands och om- fattar fler än två studiestödsperioder, får den studerandes studie- försäkran för den andra studiestödsperioden även omfatta den tredje studiestödsperioden. (CSNFS 2008:2).

Antal veckor per utbetalning

10 § En utbetalning gäller studiemedel för minst tre veckor. Om det återstår två eller färre veckor till nästa ordinarie utbetalnings- dag, görs både den första och den andra utbetalningen samtidigt.

Antal veckor till Xxxxx veckor som Utbetalning görs även och med den kalen- första utbetalningen vid nästföljande dervecka då nästa omfattar ordinarie

ordinarie utbetal- utbetalningsdag ningsdag är planerad

1		5	Nej
2		6	Nej
3		3	Ja
4		4	Ja
5		5	Ja
(CSNFS	2008:2).

CSNFS 2008:2

CSNFS 2008:2 Utbetalningssätt

11 § Studiemedlen sätts in på det konto som den studerande har meddelat CSN:s betalningsförmedlande bank.

Om den studerande inte har meddelat banken vilket konto som utbetalningen ska sättas in på, görs utbetalningen på ett särskilt utbetalningskort som ska lösas in på banken.

För en studerande med en utländsk adress görs utbetalningen endast undantagsvis på annat sätt än till ett konto i en svensk bank. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 11 § meddelar CSN följande allmänna råd

En studerande som studerar utomlands kan få utbetalningen på annat sätt än till ett konto i en svensk bank. CSN kan besluta om ett annat utbetalningssätt, om den studerande inte har meddelat ett konto i en svensk bank till CSN och om han eller hon redan rest till studieorten. Den studerande får då själv betala de kostnader som uppstår för utbetalningen. Avgörande för om utbetalningen kan göras på annat sätt är om det kan säkerställas att den görs till rätt person. (CSNFS 2008:2).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Returnerad utbetalning

12 § En utbetalning som har gjorts genom utbetalningskort och som den studerande inte kvitterat ut inom 60 dagar returneras från banken. En returnerad utbetalning betraktas som icke-utbetald. (CSNFS 2008:2).

17 kap. Återbetalning av icke-önskat studiemedel

Bestämmelser i lag

1 § Bestämmelser om rätten att betala tillbaka icke-önskat studie- medel finns i 6 kap. 2 § studiestödslagen (1999:1395).

(CSNFS 2008:2).

Återbetalning

2 §85 Studiemedel får betalas tillbaka enligt 6 kap. 2 § studie- stödslagen (1999:1395), om den studerande meddelar detta till CSN inom 30 dagar

1. från utbetalningsdagen,

2. från studiestödsperiodens början, eller

3. från den dag då studierna har avbrutits.

I de fall som avses i första stycket 3 får återbetalningen endast gälla studiemedel för studier utomlands som gäller tid efter stu- dieavbrottet.

För att räknas som återbetalning enligt samma lag ska beloppet vara insatt på CSN:s konto

1. senast inom samma tidsperiod som anges i första stycket, eller

2. senast två veckor efter det att den studerande har meddelat önskemål om en sådan återbetalning till CSN.

Om det finns särskilda skäl får studiemedel betalas tillbaka enligt 6 kap. 2 § studiestödslagen, även om tidsfristerna enligt första och tredje stycket överskrids.

Studiemedel som betalas tillbaka enligt denna paragraf måste gälla belopp som har betalats ut för en eller flera hela kalender- veckor. Återbetalningen får dock avgränsas till att gälla endast en sådan del av ett studiemedelsbelopp som har betalats ut i form av studiebidrag, tilläggsbidrag eller studielån. (CSNFS 2008:2).

18 kap. Uppläggningsavgift

Bestämmelser i lag och förordning

1 § Bestämmelser om CSN:s rätt att ta ut en uppläggningsavgift för sina administrativa kostnader vid beviljning av studielån finns i 6 kap. 4 § studiestödslagen (1999:1395), samt i 6 kap. 4 § studie-

stödsförordningen (2000:655). (CSNFS 2008:2).

Avgift per kalenderhalvår

CSNFS 2008:2

2 § För en studiestödsperiod om högst 26 veckor ska en upplägg- ningsavgift betalas endast för ett kalenderhalvår. Om studie- stödsperioden sträcker sig över två kalenderhalvår, ska avgiften betalas för det kalenderhalvår under vilket studiemedel för flest

85 Senaste lydelse CSNFS 2006:6. 62

CSNFS 2008:2

antal veckor lämnas. Vid lika antal veckor ska avgiften betalas för det andra av de båda kalenderhalvåren.

Om en uppläggningsavgift redan har betalats för det kalen- derhalvår som avgiften gäller, behöver en ny avgift inte betalas.

Uppläggningsavgiften dras från den första utbetalningen av studielån för studiestödsperioden. (CSNFS 2008:2).

Ingen uppläggningsavgift

3 § En studerande som inte vill utnyttja det studiestöd som har beviljats för ett kalenderhalvår och därför betalar tillbaka hela beloppet enligt bestämmelserna i 6 kap. 2 § studiestödslagen (1999:1395) och 17 kap. dessa föreskrifter och allmänna råd, behöver inte betala tillbaka ett belopp motsvarande uppläggningsavgiften. (CSNFS 2008:2).

19 kap. Har upphävts genom CSNFS 2003:6.

Har upphävts genom CSNFS 2007:11.

CSNFS 2008:2

Bilaga 1

CSNFS 2008:2

Bilaga 2

Högsta belopp som kan lämnas för köp av musikinstrument

Med högsta belopp menas det belopp som totalt kan lämnas för samtliga instrument inom en instrumentgrupp. Enstaka instrument inom instrumentgruppen får inte överstiga angivet högsta belopp.

Instrumenttyp Högsta belopp, kronor

Accordeon 75 000

Altgitarr 25 000

Blockflöjt (komplett uppsättning) 65 000

Cembalo 80 000

Elbas 36 000

- varav förstärkare 18 000

Elgitarr 36 000

- varav förstärkare 18 000

Fagott 80 000

Flygel 120 000

Gitarr 30 000

Harpa 120 000

Klarinett 90 000

- A-klarinett 45 000

- B-klarinett 45 000

Kontrabas 70 000

- varav stråke 15 000

Luta (en eller flera) 100 000

Nyckelharpa 60 000

- varav stråke 10 000

Oboe/engelskt horn 90 000

- oboe 45 000

- engelskt horn 45 000

Orgel 65 000

Piano 35 000

Saxofon	55 000	CSNFS 2008:2
- sopransaxofon	20 000
- altsaxofon	20 000
- tenorsaxofon	25 000
- barytonsaxofon	30 000
Slagverk	110 000
- trumset	30 000
- marimba, vibrafon, xylofon	80 000
Synthesizer	40 000
- varav förstärkare	15 000
Trombon	60 000
- tenortrombon	25 000
- bastrombon	35 000
Trumpet	40 000
- B-trumpet	20 000
- piccolatrumpet	20 000
Tuba	125 000
- F-tuba	50 000
- Ess-tuba	50 000
- C-tuba	75 000
Tvärflöjt	75 000
- flöjt	50 000
- piccolaflöjt	25 000
Valthorn	65 000
Viola	95 000
- varav stråke	20 000
Violin	95 000
- varav stråke	20 000
Violoncell	110 000
- varav stråke	20 000
Övriga instrument som inte är uppräknade	50 000
(CSNFS 2006:9)

CSNFS 2008:2

Bilaga 3 Har upphävts genom CSNFS 2005:14.

Studielån vid studier utomlands

Ordinarie studielån enligt 12 kap. 22 § och merkostnadslån för en tur-och-retur-resa från Sverige till studielandet enligt 8 kap. 12 § kan lämnas med högst de belopp som anges i tabellen nedan.

För ett land som inte finns med i tabellen fastställs ett belopp för studielån respektive merkostnadslån för resa efter prövning i varje enskilt fall.

CSNFS 2008:2

Bilaga 486

Studieland	Ordinarie studielån per kalendervecka, kronor	Merkostnadslån för resa, kronor
Algeriet	500	8 600
Argentina	1 600	9 800
Armenien	1 000	6 300
Australien	2 300	15 000
Azerbajdzjan	1 500	6 300
Bahrain	1 300	7 400
Bangladesh	700	12 500
Barbados	1 100	9 100
Belgien	1 700	2 500
Belize	900	11 000
Bolivia	900	10 700
Bosnien
och Hercegovina	1 200	4 800
Botswana	2 200	10 400
Brasilien	1 200	10 000
Bulgarien	1 400	4 300
Caymanöarna	1 250	9 500
Chile	1 250	11 200
Colombia	1 600	11 200
Costa Rica	1 100	9 500
Cypern	1 700	4 000
Danmark	1 800	2 700
Dominikanska
republiken	900	9 600
Ecuador	1 300	11 200
Egypten	1 300	6 000
Elfenbenskusten	900
El Salvador	900	11 500
Estland	1 500	2 600

86 Senaste lydelse CSNFS 2007:12. 68

CSNFS 2008:2	Etiopien	1 000	10 400
	Fiji	400	13 800
	Filippinerna	1 400	10 900
	Finland	1 200	2 700
	Frankrike	2 300	3 200
	Färöarna	1 800	6 300
	Förenade
	Arabemiraten	2 600	7 000
	Georgien	1 200	6 500
	Ghana	900	9 600
	Grekland	2 000	3 700
	Grenada	1 960	8 500
	Grönland	1 800	11 100
	Guatemala	1 200	10 200
	Hongkong	1 800	9 000
	Indien	700	8 000
	Indonesien	800	9 000
	Iran	1 200	7 500
	Irland	2 500	3 200
	Island	1 800	4 900
	Israel	1 500	4 900
	Italien	2 400	3 300
	Jamaica	2 000	8 300
	Japan	2 500	12 000
	Jordanien	1 600	7 800
	Kambodja	700	11 500
	Kanada	2 300	5 000-11 500
	Kazakstan	1 200	9 000
	Kenya	1 500	8 200
	Kina	1 300	7 200
	Kirgizistan	1 200	7 000
	Kroatien	1 600	4 400
	Kuba	1 700	10 300
	Kuwait	1 100	7 400
	Lettland	1 700	3 000
	Libanon	1 300	6 100
	Liechtenstein	1 900	3 900
	Litauen	1 500	3 800
	Luxemburg	2 600	3 500
	Macao	1 400	9 000
	Makedonien	500	5 000
	Malaysia	1 300	9 400
69

CSNFS 2008:2

Malta	1 800	6 500
Marocko	1 200	5 200
Mauritius	1 100	10 500
Mexiko	1 700	9 700
Moçambique	1 200	12 000
Moldavien	700	8 400
Monaco	2 500	3 700
Mongoliet	600	10 000
Montenegro	1 500	4 300
Namibia	1 600	10 800
Nederländerna	1 900	3 000
Nederländska Antillerna	1 200	11 500
Nepal	600	12 500
Nicaragua	1 000	10 700
Nigeria	900	10 000
Norge	1 800	2 900
Nya Zeeland	1 800	12 500
Oman	1 300	10 200
Pakistan	900	13 000
Panama	1 000	10 800
Paraguay	600	11 700
Peru	1 200	11 500
Polen	1 500	3 800
Portugal	1 000	4 300
Rumänien	1 200	4 700
Ryssland	1 300	3 800
Saint Kitts och Nevis	1 400	7 800
Saint Lucia	2 300	8 300
Saudiarabien	1 600	9 600
Schweiz	2 200	3 500
Senegal	1 500	9 600
Serbien	1 500	4 300
Singapore	2 000	8 000
Slovakien	1 400	2 800
Slovenien	1 400	4 500
Spanien	1 700	3 400
Sri Lanka	700	12 500
Storbritannien	2 500	3 000
Sydafrika	2 000	8 500
Sydkorea	3 000	12 000
Syrien	1 300	6 500
Taiwan	1 000	11 500
Tanzania	1 200	8 500

CSNFS 2008:2	Thailand	1 100	8 000
	Tjeckien	1 500	3 000
	Tunisien	1 000	5 000
	Turkiet	1 400	3 700
	Tyskland	1 250	3 500
	Uganda	600	8 500
	Ukraina	1 250	4 200
	Ungern	1 400	3 700
	Uruguay	900	11 500
	USA	2 500	5 500-10 500
	Venezuela	1 400	9 500
	Vietnam	700	9 500
	Vitryssland	1 000	3 900
	Yemen	1 000	8 500
	Zambia	1 900	9 500
	Zimbabwe	700	10 200
	Åland	1 200	300
	Österrike	1 250	3 700

Merkostnadslån för resa i USA och Kanada är baserat på resekostnader för olika delstater.

I belopp för merkostnadslån för resa ingår det 500 kronor för anslutningsresa utom Norden och 300 kronor inom Norden. (CSNFS 2008:2)

Har upphävts genom CSNFS 2006:2.

CSNFS 2008:2

Bilaga 5

CSNFS 2008:2

Bilaga 687

Utfärdare av e-legitimationer

Handelsbanken Swedbank Ikanobanken Skandiabanken

Danske bank inklusive nedanstående provinsbanker: Bohusbanken, Gävleborgs Provinsbank, Hallands Provinsbank, Jämtlands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skaraborgs Provins-bank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provins-bank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank och Östgöta Enskilda Bank

Länsförsäkringar Bank Sparbanken Finn Sparbanken Gripen Nordea

Telia

(CSNFS 2008:2).

Senaste lydelse CSNFS 2006:1.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna författning88 träder i kraft den 1 juli 2001. Bestämmelser om upphävande av vissa föreskrifter finns i CSN:s föreskrifter (2001:2) om upphävande av vissa föreskrifter och allmänna råd om studiestöd. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om stu- diestöd som avser tid före ikraftträdandet eller som därefter lämnas enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av de lagarna om inte annat följer av tredje punkten.

2. Till en studerande som före den 1 juli 2001 har påbörjat en utbildning och för den utbildningen beviljats studiemedel enligt studiestödslagen (1973:349) får studiemedel lämnas även enligt den nya lagen för att den studerande ska kunna slutföra studierna, utan hinder av att utbildningen enligt bestämmelserna i 12 kap. inte längre ger rätt till studiemedel.

3. För kurser inom gymnasial vuxenutbildning och påbygg- nadsutbildning som påbörjats före den 1 juli 2001 ska läroanstalten redovisa studiernas omfattning med utgångspunkt i gymnasie- poäng enligt 3 kap. 5 §. Därvid ska 1 (en) tidigare studiestödspoäng utgöra 4,2 gymnasiepoäng eller studiestödspoäng för påbygg- nadsutbildning eller orienteringskurs.

4. Vad gäller tillämpningen av reglerna om prövning av stu- dieresultat ska följande gälla.

a) Om den studerande före den 1 juli 2001 har påbörjat en ut- bildning där studieresultatkraven är lägre enligt äldre bestämmelser ska de äldre bestämmelser gälla så länge den studerande bedriver studier på den utbildningen.

b) Om kravet på studieresultat är lägre enligt reglerna i 4 kap. än enligt äldre bestämmelser ska reglerna i 4 kap. tillämpas även på tid före den 1 juli 2001.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till 2–4 och 6 punkterna i övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395) meddelar CSN följande allmänna råd.

CSNFS 2008:2

En utbildning bör fortsätta i ett sammanhang för att kunna slutföras med studiestöd enligt äldre bestämmelser.

88 CSNFS 2001:1. 74

CSNFS 2008:2

I en sammanhängande utbildning bör medges ett uppehåll om längst åtta månader. Ett längre uppehåll kan godtas endast om det beror på omständigheter som den studerande inte kunnat råda över. Det krävs inte att studiestöd har lämnats under en samman- hängande tid.

Vid tillämpningen av tredje punkten i övergångsbestämmelserna krävs inte att studierna har bedrivits i ett sammanhang om studierna bedrivs inom en klart avgränsad studiegång (ett program eller liknande).

Till 5 och 5 a punkterna i övergångsbestämmelserna till studie- stödslagen (1999:1395) meddelar CSN följande allmänna råd.

Vid omräkning av tid enligt den gamla studiestödslagen (1973:349) och lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa till motsvarande antal veckor enligt den nya studie- stödslagen (1999:1395) gäller följande

1. Om den studerande har haft studiemedel för heltidsstudier multipliceras antalet hela perioder om 15 dagar med 15 och divideras med 7.

Om den studerande har haft studiemedel för deltidsstudier multipliceras antalet hela perioder om 30 dagar med 30 och divideras med 7. Beroende på om han eller hon har haft studiemedel mot- svarande 50, 75 eller 90 procent av det belopp som lämnas vid heltidsstudier, multipliceras kvoten med 0,5; 0,75 respektive 0,9.

2. Om den studerande har haft särskilt vuxenstudiestöd eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa för heltidsstudier divideras antalet dagar för vilka stödet har lämnats med 7.

Om den studerande har haft något av dessa stöd för del- tidsstudier med ett belopp motsvarande 50, 75 eller 90 procent av det belopp som lämnas vid heltidsstudier, multipliceras kvoten av divisionen i första stycket med 0,5; 0,75 respektive 0,9.

3. Beräkningar enligt punkterna 1 och 2 görs för varje kalen- derhalvår för sig. Det antal veckor som fås fram för varje kalen- derhalvår avrundas nedåt till närmaste heltal.

4. Tid under vilken den studerande har fått studiestöd för minst sju dagar i följd räknas inte in om den studerande enligt då gällande bestämmelser fick stödet

a) för uppehåll i studierna under egen sjukdom,

b) för uppehåll i studierna på grund av att han eller hon var smittbärare,

c) vid ledighet för vård av barn, eller

d) vid ledighet för vård av närstående.

5. Tid för vilken den studerande har fått studiestöd som har betalats tillbaka enligt bestämmelserna i 9 kap. 5 § studiestödslagen (1973:349) och Centrala studiestödsnämndens föreskrifter (CSNFS 1993:20) om återbetalning av ej önskat studiestöd räknas inte in.

6. Tid för vilken den studerande har fått studiestöd som senare har återkrävts med stöd av 9 kap. 2 § studiestödslagen (1973:349) räknas inte in för den tid som avser det återkrävda beloppet. Vid återkrav på grund av för hög inkomst gäller detta dock bara i fråga om sådan tid för vilken hela det utbetalade beloppet har återkrävts.

7. Antalet dagar enligt punkterna 4–6 beräknas för varje kalen- derhalvår för sig. Summan divideras med 7 och kvoten avrundas uppåt till närmaste heltal. Antalet på så sätt framräknade veckor dras från antalet veckor som har beräknats enligt punkterna 1–3.

8. I fråga om studier till och med 2001 räknas högst 40 veckor per kalenderår in även om antalet blir större efter omräkning enligt punkterna 1–7. (CSNFS 2004:13)

—————————

Denna författning89 träder i kraft den 15 april 2002 och skall tillämpas i fråga om studier som bedrivs från och med den 1 juli 2002.

—————————

Denna författning90 träder i kraft den 15 april 2002. Genom författningen upphävs nämndens föreskrifter (CSNFS 2001:12) om vilka utbildningar som kan ge rätt till studiemedel i form av studiebidrag för studerande i åldrarna 51–55 år. Bestämmelserna i 1 a kap. skall tillämpas för tid från och med den 1 januari 2002. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om studiemedel i form av studiebidrag som avser tiden före den 1 januari 2002.

—————————

Denna författning91 träder i kraft den 1 juli 2003. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om studiestöd som avser tid före ikraftträdandet.

CSNFS 2008:2

CSNFS 2002:4.

CSNFS 2002:5.

CSNFS 2003:6.

CSNFS 2008:2

—————————

Denna författning92 träder i kraft den 1 juli 2003 och ska tillämpas för studieperioder med start tidigast samma datum. För studie- perioder med tidigare startdatum gäller de äldre bestämmelserna.

—————————

1. Denna författning93 träder i kraft den 1 juli 2004.

2. Äldre föreskrifter i 12 kap. 6 och 16 §§ gäller fortfarande i fråga om studiestöd som avser tid före ikraftträdandet.

—————————

1. Denna författning94 träder i kraft den 1 juli 2004.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om studiemedel som gäller tiden före ikraftträdandet.

—————————

Denna författning95 träder i kraft den 1 juli 2004. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om studiestöd som avser tid före ikraftträdandet.

—————————

Denna författning96 träder i kraft två veckor efter den dag då författningen enligt uppgift på den kom ut från trycket i nämndens författningssamling.

För en studerande som före ikraftträdandet har beviljats stu- diemedel med stöd av 3 kap. 10 § får studiemedel fortfarande lämnas enligt denna paragraf under den tid som den studerande kan behöva för att slutföra studierna, dock längst till den 1 juli 2007.

—————————

Denna författning97 träder i kraft den 1 augusti 2005. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om studiestöd som avser tid före ikraftträdandet.

—————————

CSNFS 2003:8.

CSNFS 2004:2.

CSNFS 2004:6.

CSNFS 2004:8.

CSNFS 2005:3.

CSNFS 2005:8.

Denna författning98 träder i kraft den 15 december 2005 och ska tillämpas för studier efter den 15 augusti 2005. Äldre bestämmelser gäller fortfarande ifråga om studiestöd som avser tid före den 15 augusti 2005.

—————————

Denna författning99 träder i kraft den 1 januari 2006. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för studiemedel som avser tid före ikraftträdandet.

—————————

1. Denna författning100 träder i kraft den 1 juli 2006.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för studiemedel som avser tid före ikraftträdandet.

3. Vid prövning av rätt till studiebidrag enligt punkten 3 över- gångsbestämmelserna till förordningen (2005:619) om ändring i studiestödsförordningen ska de upphävda 1 a kap. och bilaga 3 tillämpas.

4. Vid tillämpning av punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2005:613) om ändring i studiestödslagen (1999:1395) ska med att inte längre ha studielån eller återbetalningspliktiga stu- diemedel enligt studiestödslagen (1973:349) samt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa avses att ingen skuld av sådana studielån eller återbetalningspliktiga studiemedel återstår. Om en studerande har fått beslut om återkrav av studie- medel enligt dessa lagar och om återkravsskulden inte har betalats helt, ska han eller hon anses ha studielån.

Prövningen av om en studerande har studielån eller återbetal- ningspliktiga studiemedel enligt punkten 2 i övergångsbestäm- melserna till lagen (2005:613) om ändring i studiestödslagen (1999:1395) görs i enlighet med 5 a kap. 4–7 §§ dessa föreskrifter.

Till 4 punkten i övergångsbestämmelserna till förordningen (2005:619) om ändring i studiestödsförordningen (2000:655) meddelar CSN följande allmänna råd

Vid tillämpning av punkten 4 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2005:619) om ändring i studiestödsförordningen (2000:655) bör CSN:s allmänna råd till 3 kap. 8–10 §§ studiestöds-

CSNFS 2008:2

CSNFS 2005:9.

CSNFS 2005:12.

100

CSNFS 2005:14.

CSNFS 2008:2 lagen (1999:1395) och 3 kap. 6 och 7 §§ studiestödsförordningen i dess lydelse före den 1 juli 2006 vara vägledande.

—————————

Denna författning101 träder i kraft, i fråga om 3 kap. 3–5 §§ den 1 juli 2006, och i övrigt den 1 januari 2007.

Till en studerande som före ikraftträdandet, men efter den 1 juli 2005, har haft studiemedel för en viss utbildning på folkhögskola enligt avdelning A 1, A 2 eller B 1 i bilagan till studiestödsförord- ningen, får studiemedel, utan hinder av CSN:s föreskrifter i denna författning, lämnas enligt samma avdelning även efter den 1 januari 2007 för den tid som krävs för att den studerande ska kunna slutföra utbildningen, dock längst till och med utgången av december 2008.

—————————

1. Denna författning102 träder i kraft, i fråga om 10 kap. 2 §, den 1 januari 2007, och i övrigt den 1 juli 2006.

2. Äldre bestämmelser i 8 kap. 14 § gäller fortfarande för studieperioder med startdatum före denna dag. Äldre bestämmelser i övrigt gäller fortfarande för studiemedel som avser tid före ikraftträdandet.

—————————

Denna författning103 träder i kraft den 1 augusti 2006. Äldre bestämmelser gäller fortfarande ifråga om studiestöd som avser tid före ikraftträdandet.

—————————

1. Denna författning104 träder i kraft den 1 juli 2007.

2. Om den beviljningsperiod som avses i 4 kap. 14 och 15 §§ endast pågår under tid före ikraftträdandet, ska kravet på stu- dieresultat för beviljningsperioden beräknas enligt äldre bestäm- melser om detta medför ett lägre resultatkrav. Detta gäller även för beräkningen av det genomsnittliga resultatkravet för samtliga veckor med studiestöd. Resultatkravet kan räknas om till hög- skolepoäng genom att det multipliceras med 1,5 och avrundas till närmast lägre heltal.

101

102

CSNFS 2006:2.

CSNFS 2006:6.

103

CSNFS 2006:13.

104

CSNFS 2007:4.

3. Om den beviljningsperiod som avses i 4 kap. 14 och 15 §§ pågår under tid både före och efter ikraftträdandet, ska kravet på studieresultat för beviljningsperioden, om detta medför ett lägre resultatkrav, fastställas till summan av a) och b):

a) kravet på studieresultat för tid före ikraftträdandet beräknat enligt punkten 2

b) kravet på studieresultat för tid efter ikraftträdandet.

I de fall som avses i första stycket ska, vid tillämpningen av 4 kap. 15 §, det genomsnittliga resultatkravet för samtliga veckor med studiestöd beräknas enligt äldre bestämmelser om detta med- för ett lägre resultatkrav. Resultatkravet kan räknas om till högskole- poäng genom att det multipliceras med 1,5 och avrundas till närmast lägre heltal.

4. Bestämmelsen i 8 kap. 13 § ska tillämpas i sin äldre lydelse i fråga om en uppsats eller avhandling som är angiven i poäng enligt punkten 3 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:1053) om ändring av högskoleförordningen (1993:100).

Till punkten 5 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2006:990) om ändring i studiestödsförordningen (2000:655) meddelar CSN följande allmänna råd:

En studerande på ett yrkestekniskt utbildningsprogram som omfattar mer än 90 högskolepoäng bör ha rätt till det högre bidraget. Bidraget lämnas dock inte för tid utöver 90 högskolepoäng.

—————————

1. Denna författning105 träder i kraft två veckor efter den dag då författningen enligt uppgift på den kom ut från trycket i nämndens författningssamling. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om studiemedel som avser tid före ikraftträdandet.

2. I det fall den senaste beviljningsperioden omfattar tid före ikraftträdandet och kravet på studieresultat är högre enligt de nya bestämmelserna än enligt de äldre, får bestämmelserna tillämpas i sin äldre lydelse.

—————————

1. Denna författning106 träder i kraft den 1 juli 2008.

2. Äldre bestämmelser i 7 kap. gäller fortfarande för tilläggslån som avser studier före ikraftträdandet.

CSNFS 2008:2

105

106

CSNFS 2007:11. 80

CSNFS 2008:1.

CSNFS 2008:2

3. För studerande som före den 1 juli 2008 har beviljats tilläggslån ska äldre bestämmelser i 7 kap. fortfarande tillämpas vid prövning av den studerandes rätt till tilläggslån för tid efter den 1 juli 2008, under förutsättning att de studier som tilläggslån söks för är en direkt fortsättning på de studier som tilläggslån tidigare har beviljats för.

—————————

Denna författning107 träder i kraft den 1 juli 2008.

—————————

På Centrala studiestödsnämndens vägnar

XXXXXXX XXXX XXXXXX

Xxxxx Xxxxxxx

107

CSNFS 2008:2.

Document Metadata

Table of Contents

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Document Metadata