Seglardagsprotokoll 13-14 april 2024

Seglardagsprotokoll 13-14 april 2024

Seglardag

Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet xxxxx://xxxx.xxxxx.xxx/xx/xxxxxxxx-xxxxx/0000x0xx-xx00-000x-x000-x00xxx0000x0

xxx.xxxxxxxxx.xxx

Årsmötesprotokoll

fört vid Svenska Seglarförbundets årsmöte under Seglardagen den 13-14 april 2024 på Bosön, Lidingö och via mötesportalen Easymeet

§1 Seglardagens öppnande

Xxxx Xxxxxxxxx, Svenska Seglarförbundet ordförande, hälsade alla välkomna till 2024-års Seglardag och förklarade mötet öppnat

§ 2 Val av Seglardagens presidium (ordförande och sekreterare)

Beslöts att till mötesordförande välja Xxxx Xxxxxxxx

att till mötessekreterare välja Xxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx

§ 3 a Upprop, granskning av fullmakter och justering av röstlängd se bilaga 1

Upprop förrättades och röstlängden justerades

Konstaterades	att	samtliga närvarandes fullmakter har inlämnats
Beslöts	att	fastställa röstlängden innebärande
	att	sammanlagt 87 röster är representerade vid
		Seglardagen fördelade med 57 röster från Distriktsseglarförbund,12 röster från Klassförbund
		och 18 röster från klubbar med totalt 45 ombud varav 35 deltog på plats och 10 via Easymeet

§ 3 b Fastställande av arbetsordning för Seglardagen 2024

Den föreslagna arbetsordningen och instruktionen för Easymeet gicks igenom

Beslöts	att	fastställa arbetsordningen i enlighet med förslaget och instruktionen för Easymeet
Konstaterades	att	vi under mötet har stöd av Easymeet vid omröstningar

§ 3 c Godkännande av föredragningslistan

Beslöts att godkänna föredragningslistan

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 2 (45)

§ 4 Val av två (2) justeringspersoner att jämte mötesordförande justera Seglardagsprotokollet, samt val av två (2) rösträknare

Beslöts att välja Xxxxxx Xxxxxxx och Xxxxxxx Xxx till justerare att jämte ordförande justera årsmötesprotokollet, samt

att välja Xxxxxx Xxxxxxx och Xxxxxxx Xxx till rösträknare

§ 5 Fråga om Seglardagens behöriga utlysande

Konstaterades	att	kallelse har skickats till distrikt, klassförbund och
		klubbar via nyhetsbrev och mejl den 8 december 2023
		Inbjudan har skett via nyhetsbrev/mejl i
		februari, mars och april 2024
		Brev från valnämnden skickades ut den 25
		november 2023 Information har samtidigt lagts ut på
		xxxxxxxxxxxxx.xx
	att	Seglardagshandlingar har funnits tillgängliga på hemsidan från v 11 och har uppdaterats fram till
		Seglardagen
Beslöts	att	förklara Seglardagen 2024 behörigen utlyst

§ 6 Nominering av kandidater till förbundsstyrelsen, revisorer, revisorssuppleant samt valnämnd.

Konstaterades att inför val av styrelserepresentanter, revisorer,

revisorssuppleanter och ledamöter till valnämnd ska nominering ske

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 3 (45)

§ 6a Förslag på antal ledamöter i styrelsen

Valnämnden föredragande Xxxxxxx Xxxxxxxx

Föreslog	att	SSF:s styrelse förutom ordföranden ska bestå av 9
		ledamöter under 2024
Beslöts	att	SSF:s styrelse förutom ordföranden ska bestå av 9
		ledamöter under 2024

§ 6b-d Nominering av ordförande, vice ordförande, skattmästare samt övriga ledamöter

Valnämndens föredragande Xxxxxxx Xxxxxxxx, nominerade följande kandidater att ingå i styrelsen:

Ordförande	Xxxx Xxxxxxxxx, Stockholm	omval 2år.
Skattmästare	Xxxxxx Xxxxxxxx, Malmö	omval 2 år
Ledamot	Xxxx Xxxxxxxx, Bromma	omval 2 år
Ledamot	Xxxxxxxx Xxxxxxxx, Långedrag	omval 2 år
Ledamot	Xxxxxx Xxxxxxxxx, Stenungsund	omval 2 år
Xxxxxxx	Xxx Xxxxxxxxxx, Vänersborg	omval 1 år

Därutöver är följande ledamöter valda till Seglardagen 2025 Vice ordförande Xxxxxx Xxxxx, Göteborg

Ledamot Xxxxxx Xxxxxxxxx, Göteborg

Ledamot Xxxxxx Xxxxxxxx, Stockholm

Xxxxxxx Xxx Xxxxxx, Örnsköldsvik

§ 6e Nominering av revisorer och revisorsuppleanter

Valnämndens föredragande Xxxxxxx Xxxxxxxx nominerade följande kandidater till revisorer

Revisor Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxx, Stockholm omval 1 år Revisor Xxxxxx Xxxxx , Lidingö omval 1 år Revisorssuppleant, Xxxxx Xxxxxxxx omval 1 år

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 4 (45)

§ 6f Nominering av ordförande och ledamöter i disciplin- och överklagandenämnden

Valnämndens föredragande Xxxxxxx Xxxxxxxx nominerade följande kandidater till disciplin- och överklagandenämnden

Ordförande	Xxxxxx Xxxxx, Varberg	omval 1 år
Ledamöter	Xxxxxxxxx Xxxxxx Göteborg,	omval 1 år
	Xxxx Xxxxxx Trelleborg	omval 1 år
	Xxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxxx.	omval 1 år

§ 6g Nominering av ordförande och ledamöter i valnämnden enligt § 47 (p 6g)

Följande kandidater till valnämnd nominerades av Xxx Xxxxx, Mälarhöjdens Kanotsällskap

Ordförande	Xxxxxxx Xxxxxxxx, Karlstad	omval 1 år
Ledamot	Xxxx Xxxxxx Täby	omval 2 år
	Xxxxxx Xxxxxxxxxxx, Göteborg	omval 2 år
Ledamot U25	Xxxxx Xxxxxx, Stockholm	omval 1 år
Ledamot U25	Xxxx Xxxxxxx, Bjärred	omval 1 år
Därutöver är följande ledamöter valda till Seglardagen 2025
Ledamot		Xxxxxx Xxxxxxxxx, Umeå
Ledamot		Xxxx Xxxxxxxxxx, Göteborg
Konstaterades	att	inga ytterligare nomineringar föreslogs
Beslöts	att	förklara nomineringen för val av kandidater till
		förbundsstyrelse, revisorer samt revisorssuppleant för
		avslutad

Ajournering av Segladagen

Styrelsen erhöll två uppgifterna som Seglardagen 2023 (tillsättande av en klassförbundsutredning) respektive den extra Seglardagen 2023 (ta fram tre alternativ till distriktsorganisation och värdera dessa samt belysa konsekvenserna). Styrelsen föreslog att för att inte bara redovisa dessa uppdrag vill styrelsen också bjuda in till att också i grupper diskutera de förslag som tagits fram och som finns med som underlag till seglardagen. Dels att diskutera vem som gör vad inom SSF organisation. Dels efterhöra Seglardagens uppfattning om de förslag som presenterats av utredningarna liksom styrelsens yttrande om dessa två förslag. Styrelsen föreslog därför att Seglardagen ajourneras för att detta ändamål.

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 5 (45)

Beslutades att Seglardagen ajourneras till söndag kl 09.00 i

syfte att genomlysa ovanstående genom arbete i olika utskott. se bilaga 3, 4, 5

Under söndag morgon fanns det dessutom möjlighet att för den som så önskar ställa frågor till styrelsen beträffande styrelsens yttrande med anledning av inkomna motioner.

Mötet återupptas söndag 14 april kl 09.00

Mötesordförande Xxxx Xxxxxxxx hälsade alla välkomma tillbaka till Seglardagen

Uppdatering av Röstlängden

Efter upprop beslöts att justera Röstlängden till

att sammanlagt 84 röster är representerade vid Seglardagen fördelade med 56 röster från Distriktsseglarförbund,10 röster från Klassförbund och 18 röster från klubbar med totalt 42 ombud varav 30 deltog på plats och 12 via Easymeet

§ 7 Förbundsstyrelsens verksamhets- och förvaltningsberättelser

Förbundets Förbundsdirektör/Sportchef Xxxxx Xxxxxxxx Duell fördrog verksamhetsberättelsen genom nedslag i några delar av denna

Xxxxxx Xxxxxx presenterade projekten Arena vattnet och Hållbarhet Skattmästare Xxxxxx Xxxxxxxx föredrog förvaltningsberättelsen

Beslöts att godkänna verksamhets- och förvaltningsberättelse

för 2023

§ 8			Revisorernas berättelse
			Den i förväg utsända revisionsberättelsen redovisades av förbundets lekmannarevisor Xxxxxx Xxxxx
AI	RJ	CL	Seglardagen 2024 sid 6 (45)

Konstaterades	att	revisorerna tillstyrker att Seglardagen fastställer den i årsredovisningen presenterade balans- och resultaträkningen per den 31 december 2023
	att	revisorerna tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2023
Beslöts	att	godkänna revisionsberättelsen och lägga den till handlingarna

§ 9 Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen

Beslöts att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för 2023

§ 10 Motioner se bilaga 2

Styrelsen föredragande gick igenom de olika motionerna och styrelsens förslag till beslut.

§ 10 a. Neptunkryssarförbundet – Klassförbundens rösträtt och antal röster.

Beslöts	att	efter omröstning att i enlighet med styrelsens
		förslag att avslå motionen och att låta
		klassförbundsutredningen göra en bedömning om
		hur rösterna från klassförbunden bäst kan fördelas
		med hänsyn tagen till den organisation som kommer att beslutas om längre fram

b. Sundsvall Njurunda Båtklubb – Automatisk kopiering av medlemmar

Beslöts att bifalla andemeningen i motionen med följande

kompletterande förslag till arbetsgång:

Mål: Möjliggöra export av medlemsregister från SBU / BAS och importmöjlighet av medlemsregister till Idrottonline.

Arbetsgång: Att Sundsvall Njurunda (också Medlem i SBU) motionerar via Västernorrlands FB -> SBU -> Båtriksdag, om att koppla ihop register mellan SSF och SBU som tidigast kan tas upp 2026. För att inte förlora tid så söker SNBK / SSF styrelse parallellt förankring och annan hanteringsväg i frågan hos SBU.

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 7 (45)

Att SSF därefter inleder dialog med SBU och gör en förstudie på om och hur det är möjligt att läsa över medlemsinformation inkl kostnadskalkyl, hur hantera informationssäkerhet och GDPR, samt undersöker möjlig finansiering av arbetet. Att ge SSF styrelse mandat att initiera arbetet och tillsätta medel om förutsättningarna i punkterna ovan medger ett genomförande.

c. Västkustens Seglarförbund – Finansiering av SSF administrativa tjänster.

Beslöts att motionen anses besvarad genom att medlemsavgifter och andra avgifter inarbetas i det fortsatta arbetet med Distrikts- och klassförbundsutredningarna.

§ 11 Övriga ärenden som förbundsstyrelsen vill att Seglardagen skall besluta om

Förslag om justering av stadgarna angående Disciplin- och överklagande nämndens åliggande.

Beslöts att i enlighet med styrelsens förslag att uppdatera Svenska

Seglarförbundets stadgar § 3 Nämndens åtagande vilket innebär att:

§ 3 Nämndens åligganden

Vid kappseglingar handlägger protestkommittén tävlingsärenden i första instans inom sin jurisdiktion, för den tävling den är satt att döma enligt kappseglingsreglerna (KSR).

Disciplin- och överklagandenämnden handlägger i andra instans protestkommittérapporter till nationell myndighet (SSF) enligt KSR gällande olämpligt beteende samt överklagande enligt KSR av protestkommittébeslut gällande olämpligt beteende. En rapport från en protestkommitté till Disciplin- och överklagandenämnden gällande olämpligt beteende enligt KSR likställs med en anmälan enligt RF:s stadgar, kap 14. Den ska, för att RF stadgar ska vara tillämpliga, vara SSF tillhanda inom den tid från händelsen som RF:s stadgar anger.

Därutöver handlägger Disciplin- och överklagandenämnden överklaganden avseende övriga ärenden, som inte avser tävlingsärende, enligt 15 kap. RF:s stadgar.

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 8 (45)

Disciplin- och överklagandenämnden utgör vidare bestraffningsorgan beträffande bestraffningsärenden enligt 14 kap. RF:s stadgar och Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet.

Det högsta bötesbelopp som Disciplin- och överklagandenämnden kan besluta om för enskild person är 10 000 kr. För förening är detta belopp 50 000 kr.

Disciplin- och överklagandenämndens beslut får, inom tre veckor från den dag dess beslut meddelats, överklagas hos Riksidrottsnämnden.

§ 12 Genomgång av verksamhetsplan och budget för pågående verksamhetsår samt ekonomisk plan för närmast följande verksamhetsår,

Seglarförbundet förbundsdirektör Xxxxx Xxxxxxxx Duell redogjorde för Verksamhetsplan för 2024/2025

Seglarförbundets skattmästare Xxxxxx Xxxxxxxx redogjorde för den ekonomiska planen för 2024

Beslöts att med godkännande lägga rapporten till handlingarna

§ 13 Fastställande av föreningarnas och klassförbundens årsavgift till förbundet

Beslöts att i enlighet med styrelsens förslag att avgifterna för

2025 är oförändrade vilket innebär:

			Årsavgifter 2025 Klubb
			Fast avgift Rörlig avgift Individuella medlemmar	800 kr/ år 50 kr/ medlem
			Familjer	100 kr/ familj
			Klubb ansluten till SBU Fast avgift Rörlig avgift Individuella medlemmar:	800 kr/ år 45 kr/ medlem
			Familjer:	67 kr/ familj
			Klassförbund
AI	RJ	CL		Seglardagen 2024 sid 9 (45)

Grundavgift: 2000 kr/ förbund

Ytterligare klassregel: 500 kr

§ 14 Val av ordförande och ledamöter i förbundsstyrelsen enligt § 29

Beslöts	att	till styrelseledamöter välja
Ordförande,		Xxxx Xxxxxxxxx, Stockholm,	omval 2år.
Skattmästare,		Xxxxxx Xxxxxxxx, Malmö	omval 2 år
Xxxxxxx,		Xxxx Xxxxxxxx, Bromma	omval 2 år
Ledamot		Xxxxxxxx Xxxxxxxx, Långedrag	omval 2 år
Ledamot		Xxxxxx Xxxxxxxxx, Stenungsund	omval 2 år
Xxxxxxx,		Xxx Xxxxxxxxxx, Vänersborg	omval 1 år

Därutöver är följande ledamöter valda till Seglardagen 2025

Vice ordförande, Xxxxxx Xxxxx, Göteborg.

Xxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxx, Göteborg.

Xxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxx, Stockholm.

Xxxxxxx Xxx Xxxxxx, Örnsköldsvik

§ 15 Val av revisorer och revisorssuppleant

Beslöts	att	till revisorer välja
		Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxx, Stockholm	omval 1år
		Xxxxxx Xxxxx, Lidingö	omval 1år
Samt	att	till revisorssuppleant välja
		Xxxxx Xxxxxxxx	omval 1år

§ 16 Val av ledamöter i disciplin- och överklagandenämnden

Beslöts	att	till ordförande i disciplin- och överklagandenämnden för en period av ett år välja Xxxxxx Xxxxx, Varberg
Beslöts	att	till ledamöter i disciplin- och överklagandenämnden för en period av ett år välja Xxxxxxxxx Xxxxxx, Göteborg Xxxx Xxxxxx, Trelleborg Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Limhamn

§ 17 Val av ordförande och ledamöter i valnämnden enligt § 47 (p 6g)

Beslöts	att	till ledamöter i valnämnden välja
Ordförande		Xxxxxxx Xxxxxxxx, Karlstad	omval 1 år
Ledamot		Xxxx Xxxxxx Täby	omval 2 år
Ledamot		Xxxxxx Xxxxxxxxxxx, Göteborg	omval 2 år
Ledamot U25		Xxxxx Xxxxxx, Stockholm	omval 1 år
Ledamot U25		Xxxx Xxxxxxx, Bjärred	omval 1 år

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 10 (45)

Därutöver är följande ledamöter valda till Seglardagen 2025 Ledamot Xxxxxx Xxxxxxxxx, Umeå

Xxxx Xxxxxxxxxx, Göteborg

§ 18 Fråga om val av ombud och suppleanter till Riksidrottsmötet (RF:s stadgar 4 kap)

Beslöts att uppdra åt styrelsen att utse ombud till Riksidrottsmötet

2024

§ 19 Övriga frågor

Inga övriga frågor fanns föranmälda

§ 20 Mötets avslutande

Mötesordförande Xxxx Xxxxxxxx tackade för ett bra arbete under detta fysiska och digitala möte och lämnade över mötesklubban till förbundsordförande Xxxx Xxxxxxxxx.

Xxxx Xxxxxxxxx tackade också för ett bra genomfört fysiskt och digitalt möte och förklarade mötet avslutat.

Vid protokollet:  

Xxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx

Justeras:
Xxxx Xxxxxxxx Mötesordförande		Xxxxxx Xxxxxxx Justerare		Xxxxxxx Xxx Xxxxxxxxx

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 11 (45)

Bilagor:

Bilaga 1 – Röstlängd och övriga närvarande sid 16

Bilaga 2 – Motioner 3 stycken sid 19

Bilaga 3 – Distrikts- och klassförbundsutredningen

Förbundsstyrelsens yttrande med anledning av inkomna rapporter sid 24

Bilaga 4 – Distriktsutredningen sid 28

Bilaga 5 – Klassförbundsutredningen sid 36

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 12 (45)

Bilaga 1 – Röstlängd och övriga närvarande

Röstlängd för 2024 års Seglardag
Distriktseglarförbund	Xxxxx	Xxxxx FS	Antal röster	Xxxxx ombud
Blekinge Seglarförbund		8
Dalarnas Seglarförbund		5
Gotlands Seglarförbund	Xxx Xxxxxxxxxxxxxxx	5	1	1
Mellannorrlands Seglarförbund	Xxxxxx Xxxxxxx	13	3	2
Mellannorrlands Seglarförbund	Xxxxxxx Xxx
Norrbottens Seglarförbund		2
Skånes Seglarförbund	Xxx Xxxxx	37	4	2
Skånes Seglarförbund	Xxxx Xxx Xxxxxxxx		4
Smålands Seglarförbund	Xxxxxx Xxxxxxxxx	25	5	1
Stockholms Seglarförbund	Xxxxx Xxxxxxxxxx	87	8	3
Stockholms Seglarförbund	Xxxxxx Xxxxxxxx		7
Stockholms Seglarförbund	Xxxxxxxxx Xxxxxxx
Södermanlands Seglarförbund		12
Uppland-Gästriklands Seglarförbund	Xxxxxx Xxxxxxxxxx	16	4	1
Uppland-Gästriklands Seglarförbund			0
Värmland-Västergötlands Seglarförbund	Xxx Xxxxx	19	4	1
Västerbottens Seglarförbund	Xxxxxx Xxxxxxxxx	3	1	1
Västkustens Seglarförbund	Xxxxxxx Xxxxxxxx	62	13	2
Västkustens Seglarförbund	Xxxxx Xxxxxxxx
Västmanlands Seglarförbund	Xxxxx Xxxxxxx	8	2	1
Örebro läns Seglarförbund	Xxxxxxx Xxxxxxxx (	4	1	1
Östergötlands Seglarförbund		13
Summa distriktseglarförbund		319	57	16

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 13 (45)

Klassförbund med SM-status 2024	Xxxxx		Xxxxx röster	Xxxxx ombud
Sv 2-kroneförbundet
Sv 5o5-förbundet	Per-Xxxx Xxxxxxxxx		1	1
Sv 9er-förbundet	Xxxxxxx Xxxxxxxxx		1	1
Sv 606-förbundet
Sv C55 förbundet
Sv CB66 Racer förbundet
Sv Dragonforce 65 förbundet
Sv Drakklubb
Sv E-jolleförbundet	Xxxxxx Xxxxx		1	1
Sv Enmtersförbundet
Sv Expresseglare
Sv Finnjolleförbundet
Sv Folkbåtsförbundet	Xxxxxx Xxxxxxxxx		1	1
Sv Formula förbundet	Xxxxxx Xxxxxxxx		1	1
Sv Havskappseglingsförbundet	Xxxxx Xxxxxxxx		1	1
Sv IF-båtsförbundet
Sv Ilcaförbundet	Xxxxxx Xxxxxxx		1	1
Sv J/70 förbundet
Sv Xxxxx Xxxxx förbundet
Sv Kona One förbundet
Sv M-båtsförbundet	Xx Xxxxxxxxx		1	1
Sv Neptunkryssarförbundet	Xxxxxxxx Xxxxxx		1	1
Sv OK-jolleförbundet
Sv Optimistjolleförbundet	Xxxxxxx Xxxxxxxxxx		1	1
Sv RS Förbundet
Sv Skärgårdskryssarförbundet	Xxxx Xxxxxxxxxx		1	1
Sv Smaragdförbundet	Xxxxxx Xxxxxxx		1	1
Sv Trissjolleförbundet
Sv Vindsurfingförbundet
Sv Zoom8 förbundet
Summa klassförbund			12	12

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 14 (45)

Klubbar med rösträtt 2024	Xxxxx	Xxxxx* Xxxxxxxxx	Xxxxx Xxxxxx	Xxxxx ombud
Alingsås Segelsällskap		337
Askersunds Segel o MBS	Xxxxxx Xxxxxxxxxx	396	1	1
Blynäsvikens Båtklubb		374
Boo Segelsällskap		671
Borstahusens Segelsällskap		480
Breviks Båtsällskap		310
Bråvikens Segelsällskap		687
Båtsällskapet Arken		422
Christianstads Segelsällskap		407
Dalarö Båtklubb		612
Djursholms Segelklubb		309
Domsands Båtsällskap		765
Ekerö Båtklubb		488
Ekolns Segelklubb	Xxxxxx Xxxxxx	1350	2	1
Enköpings Segelsällskap		628
Falsterbokanalens Båtklubb		755
Gamla Stans Yacht Sällskap	Xxxxxxxx Xxxxxxxxxxx	322	1	1
Gefle Segelsällskap		624
Grisslehamns Motor och Segelsällskap		489
Gustavsberg Båtklubb		689
Göta Segelsällskap		429
Göteborgs Kungliga Segelsällskap	Xxx Xxxxxxxxxx	3170	1	2
Göteborgs Kungliga Segelsällskap	Xxxxxx Xxxx		1
Halmstads Segelsällskap		552
Helsingborgs Yacht Club		656
Hjuviks Båtklubb		507
Hudiksvalls Sjösportsällskap		496
Härnösands Segelsällskap		647
Jollekappseglarna Västerås	Xxxxxxx Xxxxxx	369	1	1
Jönköpings Segelsällskap		1043
Karlskrona Segelsällskap		415
Karlstads Segelsällskap		1065
KFUK-KFUM Ängsholmen		836
Kullaviks Kanot & Kappseglingsklubb		934
Kungliga Svenska Segelsällskapet	Xxxxxx Xxxx	4475	1	2
Kungliga Svenska Segelsällskapet	Xxxxxx Xxxxx		1

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 15 (45)

Kungälvs Motor - och Segelbåtssällskap		2027
Kvarnvikens Båtsällskap	Xxx Xxxxxx	521	1	1
Lerkils Båtsällskap		695
Lerums Segelsällskap		594
Lidingö Båtklubb		363
Lidingö Jolleseglare		300
Lidingö Segelsällskap	Xxxxxxx Xxxxxx	308	1	1
Linköpings Segelsällskap		334
Ljungskile Segelsällskap		385
Loftahammars Båtsällskap		379
Lommabuktens Seglarklubb		1083
Långedrags Segelsällskap		355
Malmö Segelsällskap		531
Mariefreds Båtklubb		480
Marstrands Segelsällskap		727
Mälarhöjdens Båtklubb		698
Mälarhöjdens Kanotsällskap	Per Tengå	377	1	1
Mönsterås Segelklubb		352
Norrtälje Segelsällskap		1056
Nyköpings Segelsällskap		508
Nynäshamns SS-Nynäshamns YC	Xxxx Xxxxxx	967	1	1
Oxelösunds Segelsällskap		457
Oxnö Båtförening		354
Ronneby Segelsällskap		358
Runmarö Yacht Club		407
Runns Segelsällskap		403
Rådasjöns Segelsällskap		317
Råå-Helsingborg Segelsällskap		600
Saltsjöbadens Båtklubb		842
Segelklubben Måsungen		582
Segelsällskapet Brunnsviken		437
Segelsällskapet Fram		369
Segelsällskapet Hjälmaren	Xxxxx Xxxxxx	423	1	1
Segelsällskapet Kaparen		571
Segelsällskapet Norderviken		301
Segelsällskapet Pinhättan		527
Segelsällskapet Svearna		458
Segelsällskapet Vikingarna		445
Segelsällskapet Westgötarne		346

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 16 (45)

Segelsällskapet Åmålsviken		356
Sigtuna Båtklubb		1006
Skanörs Båtklubb		376
Skoghalls Båtsällskap		952
Skurusundets Båtsällskap		341
Stenungsunds Segelsällskap	Xxxxx Xxxxxxxxx	474	1	1
Stockholms Segelklubb		446
Stockholms Segelsällskap		1671
Strängnäs Segelsällskap		525
Sundsvall Njurunda Båtklubb		370
Särö Båtklubb		473
Södertälje Båtklubb		372
Södertälje Båtsällskap		437
Torekovs Båt o Segelklubb		320
Torshälla Segelsällskap		479
Trollbäckens Båtsällskap		630
Trosa Båtklubb		385
Trälhavets Båtklubb		1731
Träslövsläges Båtsällskap		394
Tyresö Båtklubb		553
Tyresö Strands Båtklubb		352
Uppsala Kanotförening	Xxxx Xxxxxxxxx	359	1	1
Upsala Segel Sällskap		1671
Ursvikens Segelsällskap		579
Varbergs Segelsällskap		604
Viggbyholms Båtklubb		1641
Vikingarnas Segelsällskap		654
Waldemarsviks Segelklubb		468
Westerviks Segelsällskap	Xxx-Xxxx Xxxxxxxxxx	409	1	1
Westerviks SS Wikingarna	Xxxxxx Xxxxxxxx	762	1	1
Årstavikens Segelsällskap		782
Åva Båtsällskap		344
Ängelholm-Skäldervikens SS		329
Ölmanäs Segelsällskap		316
Öregrunds Båtklubb		774
Ösmo Båtklubb		321
Österhaninge Båtklubb		363
Östhammars Segelsällskap		544
Summa röster från klubbar med rösträtt			18	17

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 17 (45)

Övriga deltagare från distrikt, klubb och klassförbund
Kungliga Svenska Segelsällskapet	Xxxxxx Xxxxxxxxx
Örebro Läns Seglarförbund	Xxx Xxxxxxxx Xxxxx
Jollekappseglarna Västerås	Xxxxxx Xxxxxxxxx
Oxelösunds Segelsällskap	Xxx Xxxxxxxx
Röstlängd för 2024 års Seglardag
Totalt			Röster	Ombud
Summa distriktseglarförbund (16 st)			57	16
Summa klassförbund (31 st)			12	12
Summa klubbar med rösträtt (108 st)			18	17
Summa totalt antal röster			87	45
U25	Övriga deltagare
	Xxxx Xxxxxxx
	Kajsa-Xxxxx Xxxxxxxxxx
	Xxxxxx Xxxxxxxx
	Xxxxxxx Xxxxxxx (ombud JKV)
	Xxxxxx Xxxxx
	Xxxxxx Xxxxx
	Xxxxx Xxxxxxxxx
	Xxxxxxxxxxxx Xxxxxxxx
	Xxxxx Xxxxxxxxxx (ombud Sthlm)
	Xxxx Xxxxxxx
	Xxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx
	Xxxx Xxxx
	Xxxxx Xxxxxxxxx
	Xxxxx Xxxxxxx
	Xxxxx Xxxxxxxx
	Xxxxxx Xxxxxxxxx
	Xxxx Xxxxxxx
Styrelse och kommittéer
SSF - Styrelsen	Xxxx Xxxxxxxxx

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 18 (45)

SSF - Styrelsen	Xxxxxx Xxxxx
SSF - Styrelsen	Xxx Xxxxxxx
SSF - Styrelsen	Xxxxxx Xxxxxxxx
SSF - Styrelsen	Xxxx Xxxxxxxx
SSF - Styrelsen	Xxxxx Xxxxxxxx
SSF - Styrelsen	Xxx Xxxxxxxxxx
SSF - Styrelsen	Xxxxxx Xxxxxxxx
Mötesordförande	Xxxx Xxxxxxxx
Distriktsutredningen	Xxxx Xxxxxxxx
Distriktsutredningen	Xxxxxx Xxxxxxxxxx
Valnämnden	Xxxxxxx Xxxxxxxx
Valnämnden	Xxxx Xxxxxx
Barn och Ungdomsnämnden	Xxxxxxx Xxxx
Klassförbundsutredningen	Xxxxxx Xxxxxxxx
Processledare	Xxxx Xxxxxxxxx
Övriga deltagare
Kansli	Xxxxx Xxxxxx
Kansli	Xxxxxx Xxxxxxx
Xxxxxx	Xxxxxx Xxxxxxx
Xxxxxx	Xxxxxx Xxxxxx
Xxxxxx	Xxxxx Xxxxxxxxxx
Xxxxxx	Xxxxx Xxxxxxxx Duell
Kansli	Xxxxxx Xxxxxxxxxx
Xxxxxx	Xxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx
Xxxxxx	Xxxxxx Xxxxxx
Xxxxxx	Xxxxxx Xxxxxxxxx
Kansli	Xxxxx Xxxxxxx
Next Live	Xxxxxxx Xxxxxxx
			Seglardagen	Totalt
			Totalt	92
			På plats	80
			Digitalt	12

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 19 (45)

Bilaga 2 – Motioner

Motioner Seglardagen med styrelsens svar

1.Motion från Neptunkryssarförbundet Klassförbundens rösträtt och antal röster Avsändare Neptunkryssarförbundet

Kontaktuppgift till motionären Xxxx Xxxxxxx, xxxx.xxxxxxx@xxxxxxx.xxx, 070-6712952

Bakgrund Klassförbundens betydelse för svensk segling är stor. Inte minst eftersom de planerar, organiserar och genomför SM-seglingar mm tillsammans med segelklubbar.

Förslag Vi anser att klassförbundens stora betydelse för svensk segling inte återspeglas i röstmandaten på seglardagen.

Vi anser att alla klassförbund ska ha rätt att delta och rösta på seglardagen och inte företrädas, som planeras, av ett klassförbundsråd. 2

Vidare anser vi att klassförbund med SM-status ska ha två röster och klassförbund utan SM-status en röst, dock ska de ha en fungerande styrelse och minst 50 medlemmar samt bedriva någon form av seglingsverksamhet.

Konsekvenser Alla klassförbund ska kunna påverka svensk segling och inte bara de med SM-status. Yrkande Neptunkryssarförbundet yrkar på att rösträtten för klassförbunden ändras så att klassförbund med SM-status har två röster och övriga klassförbund en röst (men måste uppfylla kraven enligt förslaget ovan) på seglardagen.

Styrelsens svar

Förbundsstyrelsen föreslår Seglardagen

att avslå motionen och att låta klassförbundsutredningen göra en bedömning om hur rösterna från klassförbund bäst kan fördelas med hänsyn tagen till den organisation som kommer beslutas om längre fram.

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 20 (45)

2

Styrelsens utlåtande:

Styrelsen håller med om att klassförbunden har en viktig roll inom svensk segling och de ska kunna påverka och bidraga i den demokratiska processen och kunna få sin röst hörd på Seglardagen.

Att så endast skulle ske framöver, som motionären nämner i motionen, genom det av distriktsutredningen föreslagna klassförbundsrådet har inte tagits upp som förslag i utredningen och styrelsen har inte för avsikt att föreslå detta.

Frågan om hur rösträtten ska se ut i sin helhet i en möjlig ny organisation för svensk segling kommer längre fram att tas upp i de båda utredningarna. Efter analysen skulle en förändring av nuvarande struktur för rösträtt kunna föreslås.

2. Motion från Sundsvall-Njurunda Båtklubb (SNBK) Automatisk kopiering av medlemmar från BAS till Idrottonline medlemsregister Avsändare Sundsvall-Njurunda Båtklubb (SNBK)

Kontaktuppgift till motionären Xxxxxx Xxxxxxx, Xxxxxx.x.xxxxxxx@xxxxx.xxx, 000-000 00 00 Bakgrund En majoritet av Svenska Seglarförbundets (SSF) klubbar är anslutna till både SSF och Svenska Båtunionen (SBU). Det är vanligt att klubbens huvudregister ligger i Båtunionens BAS-register eftersom detta är väl anpassat med diverse funktioner för båtklubbar med båtplatser. Det är samtidigt viktigt att Idrottonline registret är uppdaterat för att vår idrott ska få stöd från Riksidrottsförbundet. Klubben behöver bara ett medlemsregister och med BAS som ett naturligt val så blir det oönskad administration att upprätthålla dubbla register. Det har fram till nu inte funnits förutsättningar att kopiera över medlemmar mellan registerna då BAS-registret inte har haft personnummer för alla medlemmar. Från 2025 kommer BAS kräva personnummer för alla medlemmar vilket borde göra det tekniskt möjligt att kopiera medlemsregistret från BAS till Idrottonline.

Förslag Vi föreslår att Svenska Seglarförbundet får i uppdrag • att ta kontakt med och övertyga Båtunionen om behovet att automatiskt kopiera BAS registret till Idrottonline. • att om möjligt komma överens med Xxxxxxxxxx om en övergripande tidplan med genomförande. Detta bör ske så snart som möjligt efter införande att personnummer för alla medlemmar i Båtunionens BAS medlemsregister. • att Seglarförbundet tar fram ett förslag inkl. kostnad för en teknisk lösning som gör det enkelt att kopiera medlemsregister från BAS till Idrottonline. Den tekniska lösningen kan exempelvis vara en exportfunktion av tillräcklig information från BAS och en importfunktion av dito till Idrottonline i ett format som fungerar utan ytterligare handpåläggning. • att Seglarförbundet tar fram juridiska förutsättningar. Det behövs i bästa fall inga speciella medgivanden men det kan exempelvis handla om att medlemmen i och med medlemsinbetalning godkänner medlemsregistrering och bägge registerna och kopiering mellan dem. • Sammanfatta status i arbetet, och om nödvändigt ta fram beslutsunderlag för beslut, till Seglardagen 2025.

Konsekvenser Både SSF och SISU lyfter att det är viktigt att upprätthålla medlemsregister i Idrottonline. Klubben behöver själva bara ett medlemsregister och BAS blir ett naturligt val då det har bra funktioner för en typisk båtklubb. Eftersom intresset för Idrottonline ligger hos den seglingsaktiva delen av klubben så hamnar lätt ansvaret att hålla ”extraregistret” uppdaterat på samma personer som jobbar med seglarskola, träning och kappsegling. Det är bättre om dessa personer får lägga sin ideella tid på idrotten i stället för på administration. Om det är enkelt att kopiera över hela medlemsregistret till Idrottonline så minskar dessutom risken att en klubb ”genar” och bara tar med de idrottsaktiva medlemmarna till Idrottonline.

Yrkande Vi yrkar på - att Seglarförbundet tar fram ett förslag inkl. kostnad på teknisk lösning för att kopiera klubbarnas BAS medlemsregister till Idrottonline, senast till Seglardagen 2025 - att

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 21 (45)

Seglarförbundet kontrollerar behovet av och om nödvändigt och rimligt tar fram ett juridiskt upplägg vid kopiering från BAS medlemsregister till Idrottonline, senast till Seglardagen 2025

Styrelsens svar

Förbundsstyrelsen föreslår Seglardagen

att bifalla andemeningen i motionen med följande kompletterande förslag till arbetsgång:

Mål:

Möjliggöra export av medlemsregister från SBU / BAS och importmöjlighet av medlemsregister till Idrottonline.

Arbetsgång: Att Sundsvall Njurunda (också Medlem i SBU) motionerar via Västernorrlands FB -> SBU

-> Båtriksdag, om att koppla ihop register mellan SSF och SBU som tidigast kan tas upp 2026. För att inte förlora tid så söker SNBK / SSF styrelse parallellt förankring och annan hanteringsväg i frågan hos SBU.

Att SSF därefter inleder dialog med SBU och gör en förstudie på om och hur det är möjligt att läsa över medlemsinformation inkl kostnadskalkyl, hur hantera informationssäkerhet och GDPR, samt undersöker möjlig finansiering av arbetet. Att ge SSF styrelse mandat att initiera arbetet och tillsätta medel om förutsättningarna i punkterna ovan medger ett genomförande.

3. Motion från Västkustens Seglarförbund Finansiering av SSF administrativa tjänster Avsändare Västkustens Seglarförbund

Kontaktuppgift till motionären xxxxx.xxxxxxxx.xxx@xxxxx.xxx

Bakgrund På den extra Seglardagen i november 2023 framkom det i diskussionen kring förslaget om inrättandet av distriktskonsulenter (yrkande 4) att det finns klubbar i landet som ”kostnadsfritt” nyttjar personal på SSF kansli i ärenden som utgör klubb- eller distriktskonsulents uppgifter och därmed inte har behov av sådan roll i sitt distrikt. Vad vi förstått så utgör den klubbkonsulentservice som kansliet utför åt klubbar inte en obetydlig andel av kansliets resurser. Sedan tidigare är det också känt att SSF kansli utför administrativa tjänster (t.ex. fakturering av avgifter) åt distrikts- och klassförbund, vilket vi förstått inte utgår någon ersättning för.

Förslag VKSF har inga principiella invändningar emot att SSF kansli utför tjänster åt klubbar, distrikt och klassförbund. Det kan säkert i flera fall vara motiverat och effektivt. Däremot önskar vi att kostnaderna för tjänsterna ersätts på ett rättvist sätt så att inte klubbar som finansierar klubbkonsulent och administration via distriktsavgifter blir förfördelade gentemot klubbar som idag inte betalar för tjänsterna.

Konsekvenser Vi tycker helt enkelt att vi ska ha ärlig segling och inte låta någon åka snålskjuts.

Yrkande VKSF yrkar att 1a) Seglardagen beslutar om att sänka medlemsavgiften till SSF med 12 kronor per medlem för klubbar ingående i distrikt som innehar en klubbkonsulent finansierad av distriktsmedlemsavgift. 1b) Alternativt till yrkande 1a att medlemsavgiften till SSF höjs med 12 kronor per medlem för klubbar som ingår i distrikt utan egen finansierad klubbkonsulent. 2) SSF tar betalt för den service kansliet utför i administrativa tjänster åt distrikts- och klassförbund.

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 22 (45)

Styrelsens svar

Förbundsstyrelsen föreslår Seglardagen

att motionen anses besvarad genom att medlemsavgifter och andra avgifter inarbetas i det fortsatta arbetet med Distrikts- och klassförbundsutredningarna

Styrelsens utlåtande:

Förbundsstyrelsen välkomnar motionen, som en del i att diskutera Svenska Seglarförbundets kansli, distriktsförbund och klassförbund samt hur våra gemensamma verksamheter finansieras. Vi uppfattar att motionären har noterat att efter höstens extra Seglardag, så fanns inga beslut om att diskutera kansliets service till klubbar och distrikt och hur denna service ska finansieras.

För att ge en bredare kunskap om vilka resurser som vårt gemensamma kansli lägger på distrikt med och utan konsulent, har styrelsen tillsammans med kansliet gjort en genomgång av de senaste årens arbetsfördelning. Genomgången ser sammanfattningsvis ut enligt följande:

När reformen med klubbkonsulent startade erbjöd Seglarförbundet att stödja de distrikt som valde att investera i en konsulent. Detta för att locka distrikt att vilja ta det steget.

Alla distrikt oavsett om man har en deltidstjänst som klubbkonsulent eller inte får av kansliets utbildningsansvarige hjälp med planering, kursinnehåll och att koordinera föreläsare för instruktör/tränare grön. Dessutom lämnas stöd för upplägg, hjälp med kursplan, planering och föreläsare till övriga utbildningar såsom seglingsledare, domare och mätperson.

Kansliets klubbstödsansvarig hjälper till att administrera alla bidragsansökningar och svarar på frågor kring detta. Det innebär både att godkänna, säkerställa att rapporter kommer in från föreningarna samt att redovisa till RF. Klubbstödsansvarig ger även information och hjälp till alla om LOK- redovisning.

Genom klubbstöd får också alla föreningar tillgång till Redskapet ”Moderna föreningen”, för att utveckla klubbverksamheten. Redskapet utvecklas fortlöpande centralt. Alla har dessutom möjlighet att delta på Seglarträffen och andra möten och utbildningar som SSF arrangerar centralt.

Distrikt med klubbkonsulent stöds centralt i förbundet genom att ca 10 % av konsulenternas arbetstid betalas av Seglarförbundets kansli. Denna tiondel av tjänsten används för kanslimöten och gemensamma träffar och utbildningar. Vidare står Seglarförbundet för kostnader gällande dator och mobiltelefon, resor till gemensamma aktiviteter och utbildningar, ev. kontorshyra samt annan kompetensutveckling. Konsulenterna är även medbjudna på kansliets jul- och sommaravslutning och då står förbundet för den kostnaden. Utöver detta stödjs konsulenten med ett friskvårdsbidrag, rikskort samt ev. terminalglasögon.

Dessa kostnader ligger i genomsnitt på hälften av den summa som distriktet betalar. Så distriktet står alltså för 2/3-delar och Seglarförbundet för 1/3.

Vidare ansvarar kansliets klubbstödsansvarige för att arbetsleda och bistå konsulenterna i deras arbete. Då Seglarförbundet är arbetsgivare för konsulenterna så lägger även kansliet tid på att hantera deras löner, utlägg, pensionsavsättningar och andra arbetsuppgifter kring deras anställning. De distrikt som inte har klubbkonsulent erhåller extra hjälp med att arrangera utbildningar (bl.a. samordning mellan distrikt) vilket uppskattningsvis utgör 10 % av kansliets

utbildningsansvariges tid. Kansliets klubbstödsansvarige svarar på löpande allmänna klubbstödsfrågor som kommer in till kansliet. Det får dock ingen uppsökande verksamhet som klubbarna i de distrikt med klubbkonsulent får genom kansliets försorg.

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 23 (45)

Sammanfattningsvis när vi tittar på frågan i motionen om distrikt utan klubbkonsulent får mer stöd än de med klubbkonsulent av kansliets centrala klubb- och utbildningsstöd, kan styrelsen konstatera att det är tvärtom. De distrikt som investerat i en klubbkonsulent får något mer stöd av SSF centralt än de som inte har gjort det – i linje med det avtal som har slutits med tre distrikt.

Bedömningen är att 60 % av klubbstödsansvarigas tid går till de tre distrikt som har konsulent och 40

% till övriga 13 distrikt. Denna tid innehåller arbetsledning av konsulenterna och det stöd som hon ger till distrikten i form av bidragshantering och arbete med moderna föreningen i de tre distrikten. Värt att notera är att dessa tre distrikt står för ca 60% av Seglarförbundets medlemmar.

Vidare bidrar SSF centralt med ca 100 000 kr i genomsnitt/klubbkonsulent i de kostnader som finns redovisat ovan.

Förbundsstyrelsen finner att om Västkustens förslag 1A genomförs, så minskar intäkterna till SSF med ca 625 000 kr. Förslag 1B innebär i stället att intäkterna till SSF ökar med ca 580 000 kr, vilket skulle teoretiskt kunna medföras ”nästan en tjänst” i dagens penningläge. Det är svårt att förstå konsekvenserna av detta utan se till hela bilden av avgifter och organisationens utseende.

Förbundsstyrelsen menar därför att det är lämpligast att i nuläget lyfta in frågan om finansiering av förbundets kanslis tjänsteutbud och stöd i arbetet med Distrikts- och klassförbundsutredningarna, i stället för att föregripa helheten.

Avslutningsvis noterar Förbundsstyrelsenatt inga medlemsavgifter från SSF har höjts sedan 2016 samt att KPI från 2016 fram tills idag har ökat med ca 30%. Trots detta har vår gemensamma verksamhet ökat i omfattning genom att finansiering möjliggjorts på annat sätt bland annat genom ökat stöd från RF, SOK, projektpengar Partners och avgifter som är mer kopplade till kappseglingsverksamheten i enlighet med tidigare beslut vid Seglardag – t.ex. tävlingsavgift och tävlingslicenser.

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 24 (45)

Bilaga 3

Distrikts- och klassförbundsutredningen Förbundsstyrelsens yttrande med anledning av inkomna rapporter Bakgrund

Under 2023 har Förbundsstyrelsen på uppdrag av Seglardagen 2023 organiserat två parallella utredningar, Distriktsutredningen samt Klassförbundsutredningen. Den Extra Seglardagens tilläggsuppdrag i november 2023 är av Förbundsstyrelsen tillställt distriktsutredningen.

Distriktsutredningen

Distriktsutredningen initierades efter Seglardagen 2022 av Förbundsstyrelsen som utsåg en projektgrupp. Projektgruppens första rapport lämnades 31 december 2022 innehållande en nulägesanalys och ett identifierat behov av förändring. Rapporten innehåller även förslag till fortsatt arbete utgående från fyra punkter. Rapporten och de rekommendationer som gjordes antogs av ordinarie Seglardag våren 2023 och bildade utgångspunkt för fortsatt arbete. Projektgruppens andra rapport till styrelsen lämnades 15 oktober 2023 och den låg till grund för de förslag som styrelsen lade fram för den extra seglardagen i november 2023.

Förbundsstyrelsen lade utgående från de båda rapporterna fram ett förslag till extra seglardagen i november 2023 där ett antal principer för den framtida organisationen lades fram. På extra seglardagen framfördes en kritik mot styrelsens förslag, bland annat mot kostnadsökningar och ett för stort fokus på centrala organisationen samt att det varit alltför kort tid till förankring av förslaget. Den extra seglardagen antog inte styrelsens förslag utan yrkade i stället på att ”med grund i en tydlig problemformulering ta fram förslag på alternativa distriktsindelningar (minst 3st) med konsekvens och nyttoanalyser för respektive alternativ”.

Styrelsen har därefter uppdragit åt projektgruppen att ta fram och beskriva tre alternativ som ett första steg inför nästa seglardag. Den 3 mars 2024 lämnade projektgruppen för distriktsutredningen den rapport som nu presenteras inför Seglardagen 2024.

Klassförbundsutredningen

Klassförbundsutredningen tillsattes efter att Seglardagen 2023 antog Svenska Optimistjolleförbundets motion. Svenska Optimistjolleförbundet föreslog att en översyn av aktuell klassförbundsstruktur bör göras för att möta ett antal utmaningar som finns idag. Motionären föreslog att en utredningsgrupp tillsätts med uppdrag att utvärdera fördelar och nackdelar med det stora antalet klassförbund, överväga om en konsolidering av flera klassförbund skulle vara bra för svensk segling, samt i så fall ge förslag på hur en sådan konsolidering kan genomföras.

Utredningsgruppen bör lämna en rapport till Seglardagen 2024, förenat med ett förslag till inriktningsbeslut. Vid Seglardagen 2023 uppmanades även att en samverkan mellan de båda utredningsgrupperna bör ske under arbetet i syfte att tillse att klassförbundens viktiga roll beaktas även i Distriktsutredningen. Den 7 mars 2024 lämnade projektgruppen för klassförbundsutredningen den rapport som nu presenteras inför Seglardagen 2024.

Förbundsstyrelsens yttrande

Efter två respektive ett års intensivt arbete genom de två tillsatta utredningarna finns nu en bra bild och en bra uppfattning om hur det ser ut i Seglarsverige och hur samspelet mellan olika aktörer inom Svenska Seglarförbundet fungerar respektive inte fungerar, centralt, regionalt och lokalt. Kartläggning och analyser samt de grupparbeten som genomförts bidrar nu till att medlemmarna i Svenska Seglarförbundet har ett antal frågor att ta ställning till. Utmaningen är att kunna fatta beslut utgående från hur det kommer att vara om några år. Hur förändras vår idrott, hur kommer den utvecklas och hur kommer samhället att utvecklas. Men att inte vidta några åtgärder utifrån den kunskap som nu finns är inte heller aktuellt. 2

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 25 (45)

Förbundsstyrelsen har också funnit under arbetets gång utifrån de överväganden som gjorts att det finns åtgärder som vi kan besluta om utan att det kräver förändringar av stadgar eller att det kräver Seglardagsbeslut. Ett sådant exempel är att låta ett eller flera av de nuvarande distrikten fusioneras och bilda ett nytt större distrikt. Detta skedde bl.a. vid sammanslagningen av Gästriklands och Upplands Seglarförbund. Ett annat exempel är att Förbundsstyrelsen kan besluta om att tillsätta arbetsgrupper och ett tredje exempel är att bilda nätverk eller samarbetsforum som vi t.ex. gör nu i utvecklingen av samarbetet mellan olika juniorklassförbund.

Nyckelfrågor

De nyckelfrågor som Förbundsstyrelsen identifierat genom de utredningar som nu lämnat sina rapporter är: Vem ansvarar för vad och för vem inom Svenska Seglarförbundet?

Hur utvecklar vi kappseglings- och träningsverksamheten i Sverige? Rationell tävlings- och träningsplanering och kompetensutveckling av seglare och funktionärer.

Hur bevakar vi våra medlemmars intressen på bästa sätt?

Hur kan vi tillsammans jobba mer effektivt? Hitta bemanning med ideella krafter och ha en god försörjning av funktionärer

Hur får vi kommunikation och information att nå till seglare och funktionärer och får vi en ökad delaktighet i olika forum?

Genom de rapporter som utredningarna lämnat till årets Seglardag finns nu ett väl genomarbetat grundmaterial som Förbundsstyrelsen vill diskutera på Seglardagen. Det är viktigt med en så god förankring som möjligt av förslagen innan vi går till beslut. Förbundsstyrelsen vill speciellt ge klubbar och klassförbund möjlighet att diskutera framtida inriktningar som lämnats i de båda rapporterna innan vi tar beslut om hur vi går vidare med utvecklingen av vårt förbund.

Förbundsstyrelsen kommentarer på lämnade förslag.

Uppgiftsfördelning

Utredningarna har skapat en uppgiftsfördelningsmatris som båda utredningarna jobbat med. (Se klassförbundsutredningen bilaga 5.) Med hjälp av denna kan vi inom Svenska Seglarförbundet förenkla och tydliggöra vem som ansvarar för vad och vem. Genom att förenkla och renodla vissa uppgifter för distrikten resp. klassförbunden bör den tid som läggs i engagemang av förtroendevalda användas mer optimalt. Denna uppgiftsfördelningsmatris har från början arbetats fram genom en bred delaktighet i det första steget av distriktsutredningen inför beslut 2023. Därefter har även klassförbundsutredningen arbetat med uppgiftsfördelningsmatrisen men den är inte diskuterad och avstämd mellan de båda utredningarna.

Genom matrisen kan man också filtrera ut uppgifter där central nivå, distrikts och klassförbund bör samverka för att få ett bra resultat. Här finns ett behov av att skapa nya forum som inte finns idag. Det kan vara utskott, arbetsgrupper, nätverk etc.

Förbundsstyrelsen vill:

att Uppgiftsfördelningsmatrisen diskuteras och är förankrad när vi sedan beslutar om förändringar. Förbundsstyrelsen kommer därför att använda del av Seglardagen till att förankra vilka uppgifter som ska lösas och av vem inom förbundet.

Alternativ med konsekvensanalys

Den Extra Seglardagen 2023 uppdrag till Styrelsen redovisas i rapporten från Distriktsutredningen med ett antal rekommendationer. Konsekvensanalysen av de tre distrikts-alternativen svarar på det uppdrag som den extra Seglardagen november 2023 gav till styrelsen.

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 26 (45)

Förbundsstyrelsen vill:

att delaktigheten främst från klubbarna breddas och att konsekvenserna ska sättas in i helheten. Styrelsen förhoppning är att årets Seglardag kan bidra med detta.

Antalet disktrikt

Distriktsutredningen rekommenderar att distrikten bibehålls och att en minskning av antalet distrikt sker ”evolutionärt” genom att stötta de distrikt som önskar slå sig samman. Förbundsstyrelsen ser att detta är en framkomlig väg och delar slutsatsen att avskaffa distrikten utgör en för stor risk. Avgörande är vilka uppgifter som ska lösas och av vem.

Förbundsstyrelsen vill:

höra vad Xxxxxxxxxxx anser i frågan om denna rekommendation.

Verksamhetssamordning och delaktighet

Samordning av verksamhet, t.ex. att planera tävlings och träningsverksamhet är något som båda utredningarna lyfter som önskvärda funktioner. Också delaktighet och möjlighet att påverka planeringen är något som anses viktigt. Distriktsutredningen har föreslagit att detta sker genom utskott. Klassförbundsutredningen föreslår att det skapas en hubb som inkluderar IT-stöd i form av Sailarena och följa en planeringsprocess för tävlingskalender och sanktionering i tre steg/nivåer.

Förbundsstyrelsen vill

överväga att pröva att införa ett eller två utskott som en pilot för att pröva modellen med utskott i syfte att finna metoder för bättre tävlings- och träningsplanering.

höra Seglardagens uppfattning i frågan.

Minska administrativa bördan för distrikt och klassförbund

För att minska den administrativa bördan för både klassförbund och distriktseglarförbund föreslås åtgärder som hanterar ekonomisamordning, medlemshantering båtregister och mätbrev. Är det rätt sätt att hantera dessa ärenden eller finns det andra förslag?

Förbundsstyrelsen vill:

utreda och omsätta dessa förslag som klassförbundsutredningen föreslår till beslut.

Samverkan i kluster

I klassförbundsutredningens rapport redovisas ett förslag till att bilda kluster av klassförbund. Inom juniorklassförbunden har detta arbetssätt påbörjats genom samverkan mellan klassförbund. Förbundsstyrelsen kan se att det finns fördelar som samplanering av tävlingar, träning och andra aktiviteter mellan likvärdiga klasser. Klustren blir som utredningen beskriver det, ”nätverk som också kan ge ökad möjlighet till informationsutbyte, delande av ”best practise” i olika frågor m.m.” En möjlig sådan utveckling skulle kunna ge god effekt.

Förbundsstyrelsen vill:

höra seglardagens uppfattning om förslaget med klassförbundskluster.

Fortsatt arbete

Utgående från diskussioner och slutsatser i seminarierna vid Seglardagen och utgående från de rapporter som lämnats från de båda utredningarna, avser styrelsen att steg för steg initiera ett förändringsarbete inom ramen 4

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 27 (45)

för gällande stadgar och beslut. Förändringsarbetet skall ske samordnat vad avser förändringar inom distriktsförbundsorganisationen, klassförbundsorganisationen och centralt för att ge en så bra helhet som möjligt. Delaktigheten ska säkerställas genom att klubb- klassförbunds- och distriktsordföranden bjuds in till en konferens som planeras genomföras under hösten 2024 för att ytterligare förankra behov av åtgärder samt att identifiera behov av beslut vid kommande Seglardag (2025).

Vidare avser Förbundsstyrelsen initiera en grupp som gör en översyn av Förbundets stadgar. Xxxxxxxxxx ska omfatta både stadgar för Svenska Seglarförbundet, ramstadgar för Distriktsseglarförbund samt ramstadgar för Klassförbund. Översynen ska utgå från slutsatser efter diskussioner vid Seglardagen 2024. Beslut kan tidigast tas vid Seglardagen 2025

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 28 (45)

Bilaga 4 – Distriktsutredningen

Distriktsutredningens rapport till styrelsen 240303

Detta dokument är projektgruppens rapport till styrelsen om distriktsutredningen inför ordinarie seglardag 2024. Rapporten har skapats utifrån en workshop 240113 som lade grunden för alternativjämförelser och konsekvensanalys. Projektgruppen har därefter tagit in fler synpunkter och då särskilt från workshopdeltagare och från representanter för 11 av 16 nuvarande distrikten. Rapporten är avsedd att vara ett underlag för styrelsen men även för att kunna spridas bredare och rapporten kommer att ligga till grund för det som ska kommuniceras på seglardagen från projektgruppen.

Bakgrund

Projektgruppens första rapport lämnades 221231 i den görs en nulägesanalys som i allt väsentligt fortfarande gäller. Där beskrivs också behovet av förändring:

”Verksamheten varierar kraftigt över landet. Inom vissa distriktsförbund bedrivs en omfattande verksamhet med stort engagemang, medan den inom andra förbund går på sparlåga eller synes vara i det närmaste obefintlig.”

Det faktum att flera av dagens distrikt då saknade fullständig styrelse var en viktig utgångspunkt för att starta distriktsutredningen då dessa distrikt inte kan fullfölja ens det demokratiska uppdraget att företräda sina medlemsklubbar.

I denna rapport beskrivs även utgångspunkterna för distriktsöversynens arbete som sammanfattas i fyra punkter.

 En idéburen organisation

 Det ideella engagemanget

 En förtroendestyrd organisation

 En organisationsstruktur med tre nivåer

Den här rapporten och de rekommendationer som gjordes antogs av ordinarie Seglardag våren 2023. Det bildade då utgångspunkt för fortsatt arbete. Rapporten i sin helhet finns att ladda ner på den här sidan xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xx-xxx/xxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxx/

Projektgruppens andra rapport till styrelsen lämnades 15 oktober 2023 och den låg till grund för de förslag som styrelsen lade fram för den extra seglardagen i november 2023. Rapporten i sin helhet finns att läsa på xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xx-xxx/xxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxx/ Projektgruppen föreslog då en ganska omfattande förändring av distriktsorganisationen med en tydlig ökning av stödet till distrikten från anställd personal samt en ändrad organisationsstruktur med ambitionen att förbättra kommunikationen mellan lokal och central nivå samt ge mer inflytande från distrikten i centrala principiella frågor. I samband med detta arbete gjordes även en omfattande kartläggning av vilka verksamhetsuppdrag (eller uppgifter) som måste hanteras inom Svensk Segling och hur dessa lämpligen bör fördelas mellan central, regional och lokal nivå för att fungera effektivt.

SSF styrelse lade sedan fram ett förslag till extra seglardagen i november 2023 där ett antal principer för den framtida organisationen lades fram. På extra seglardagen framfördes en kritik mot styrelsens förslag, bla mot kostnadsökningar och ett för stort fokus på centrala organisationen samt att det varit alltför kort tid till förankring av förslaget.

Den extra seglardagen antog inte styrelsens förslag utan yrkade istället på att ”med grund i en tydlig problemformulering tar fram förslag på alternativa distriktsindelningar (minst 3st) med konsekvens och nyttoanalyser för respektive alternativ”.

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 29 (45)

Styrelsen har därefter uppdragit åt projektgruppen att ta fram och beskriva tre alternativ som ett första steg inför nästa seglardag. Projektgruppen har hållit ett antal möten där arbetets upplägg diskuterats. För att på bästa sätt belysa alternativen hölls en workshop den 13 januari med projektgruppen och inbjudna deltagare för att få en så bred representation in i arbetet som möjligt. Denna rapport grundar sig på det arbetet och de diskussioner som förts med och i projektgruppen före och i viss mån efter workshoppen.

I workshoppen och efterföljande diskussioner framkommer tydligt att det finns flera delar i de tidigare rekommendationerna från distriktsutredningen som fortfarande är aktuella och många önskar att de införs. Det innebär tex att en del av organisationsförändringarna kan införas på prov och/eller som separata åtgärder med vissa justeringar för att passa in beroende på vilket alternativ som väljs för framtida distriktsorganisation.

Alternativen

De tre alternativen som analyseras bygger på samma alternativ som förekommit i distriktsutredningens arbete tidigare. Angreppsättet inför workshoppen var att försöka beskriva hur de olika alternativen skiljer sig åt i olika områden, men även försöka tydliggöra när vald modell för att hantera distriktsnivån inte påverkar eller skiljer förutsättningarna för att angripa och hantera de utmaningar som svensk segling står inför.

Här följer en kort beskrivning av hur projektgruppen och workshopdeltagarna såg alternativen när arbetet påbörjades.

 ”Inga distrikt” innebär att distriktsnivån helt tas bort och att allt ansvar för distriktsfrågor i stället hanteras centralt. Alternativet förutsätter att det införs någon form av direktdemokrati för klubbarna på seglardagen. Att lägga ner distrikten minskar behovet av ideellt arbete i distriktsstyrelserna men tar också bort möjligheten att driva regionala frågor i dessa styrelser. För att möjliggöra regionala samarbeten ska det istället skapas ”kretsar” som jobbar ideellt med regionala frågor och samarbeten. Alla anställda resurser hanteras centralt. Denna förändring berör samtliga distrikt och den centrala organisationen och är en ”revolutionär” förändring då vi helt tar bort nuvarande struktur.

 ”5 till 7 distrikt” är som alternativ likt det som projektgruppen tidigare rekommenderat (i rapporten från oktober) med den skillnaden att fokus i nuvarande analys är på hur distriktsorganisationen fungerar jämfört med de andra alternativen, utan att förutsätta kostnadsökningar och att alla distrikt har anställda resurser. Utgångspunkten var att de nya distrikten skapas utifrån ett antal ”kärnområden”, tex Västkusten, Stockholm, Skåne mfl. Klubbar som ligger mellan två kärnområden får välja vilket distrikt de ska tillhöra. I alternativet har antagits att det kommer vara (stora) skillnader mellan geografiskt område och antal medlemmar eftersom förutsättningarna är skilda i olika delar av landet. Förändringen berör samtliga distrikt då alla behöver involveras i att skapa nya distrikt.

 ”10 till 12 distrikt” är ett alternativ som bygger på sammanslagning av lämpliga distrikt för att minska antalet på ett ”evolutionärt” sätt. Redan idag har vi sammanslagna distrikt (tex Uppland-Gästrikland). En sådan sammanslagning kräver inte stadgeförändringar centralt och berör i princip inte andra distrikt. Denna typ av förändring förutsätter frivillighet och vilja hos de distrikt som ska slås samman. Lämpliga kandidater behöver identifieras (tex närliggande små distrikt som Norrbotten och Västerbotten) och det bör avdelas resurser för att stötta distrikten under processen.

Skillnaden mellan ”5 till 7 distrikt” och ”10 till 12 distrikt” är egentligen hur långt man väljer att gå i sammanslagningsprocessen och till del om man tillåter nya distriktsgränser som skiljer sig från RF distrikten och länsgränserna (vilket kräver stadgeändringar). Efter genomförd workshop konstaterades att likheterna i dessa två alternativ kan vara mycket stora om förändringsarbetet påbörjas på samma sätt, dvs genom att slå samman befintliga distrikt, på ett ”evolutionärt” sätt. Då blir skillnaden istället i hur långt man väljer att driva processen.

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 30 (45)

Konsekvensanalys

Nedan följer en matris som kort sammanfattar de konsekvenser som utredningsgruppen tillsammans med en arbetsgrupp med representation ifrån distrikten tagit fram. Strukturen utgår ifrån de huvudsakliga syften/arbetsuppgifter som tidigare utredning ringat in som de fundamentala för organisationen.

Faktorer	Inga distrikt	5 till 7 distrikt	10 till 12 distrikt
Demokratiskt inflytande	Alla klubbar får möjlighet att rösta.	Ganska många klubbar och avstånd i ett distrikt.	Svårt att nå kritisk massa i varje distrikt.
	Många klubbar kommer inte att representeras/utebli. Stor risk att agendan drivs helt av några få större klubbar.	Lättare att påverka/driva externt idrottspolitiskt arbete (kommuner RF-SISU distrikt) lokalt	Lättare att påverka/driva externt idrottspolitiskt arbete (kommuner RF-SISU distrikt) lokalt om bara resurserna räcker.
Inventera utbildningsbehov	Måste drivas av centralt anställda resurser. Långt mellan centrala <-> lokala klubbar -> opersonligt.	Fysiskt svårt att hålla kontakten med ALLA klubbarna, att skicka ett mejl räcker inte.	Kritiska massan kan bli låg -> svårt med kontinuitet. Mer regional kännedom.
	Förutsätter fungerade regionala nätverk som hanterar frågan, men det saknas ansvarig.
Genomföra utbildning	Igen möjlighet för distrikt att sponsra utbildning av funktionärer. Genomförandet sköts av föreläsarna oberoende av organisation.	Enklare att få input till vilka utbildningar som behövs. Enklare att få underlag till en utbildning.	Svårt att få ihop deltagare. Svårt att få likvärdighet i utbildning.
		Enklare att det finns en lokal utbildare.
Dialog upp och ner i organisationen	Dialogen måste ske direkt med centrala nivån, stor risk för långa avstånd och opersonligt.	Det är möjligt att finna fler personer som kan vara aktiva att föra en dialog.	För få att hålla dialogen drivande. Lättare med kontakt.
	Svårt att hantera lokal kunskap om klubbar om det inte finns regionalt utsedda resurser.	Svårare att känna sin kontaktperson. Krav på fler resurser, detta kan motivera en konsulent.	Risk med eldsjälsproblematiken, att allt hänger på en person.

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 31 (45)

Regionalt samarbete (horisontellt)	Finns inget stöd för detta i denna organisationsmodell. Kan lösas genom kretsar/nätverk.	Längre avstånd mellan klubbar, detta ställer större krav på distriktsstyrelsen.	Många distrikt -> för stort nätverk. Lättare att samverka med närliggande distrkt.
Samordning tävling/funktionärer	Måste lösas av centrala resurser. Kan lösas av klubbarna i informella nätverk	Fler aktiva funktionärer i distriktet – någon måste samordna.	Färre distrikt underlättar bemanning/samverkan
Utveckla/Stödja klubb	Långt mellan central resurs -> lokal klubb -> opersonligt. Centralt beslutat stöd har mer resurser/kompetens.	Borde vara enklare att utveckla klubbar men kräver mer resurser. Svårare att driva enbart med ideella resurser.	Lättare att ge tid till respektive klubb. Svårare att rikta resurser.
	Begränsade möjligheter med anställda resurser.
Ekonomiskt stöd från RF-SISU	Måste hanteras av rätt resurser.	Större distrikt hade underlättat samordning.	Svårt för små distrikt.
	Kan hanteras mellan klubbar och RF- SISU distrikten.

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 32 (45)

Övriga faktorer	Inga distrikt	5 till 7 distrikt	10 till 12 distrikt
Information om regionala aktiviteter	Måste hanteras av centralt anställd resurs om kommunikation ska ske	Förutsätter att det finns resurser som orkar driva detta.	Mindre utbud i distriktet Kräver samordning mellan distrikt
Regionala aktiviteter	Måste hanteras av centralt anställd resurs. Risk för färre initiativ.	Förutsätter att det finns resurser som orkar driva detta.	Mindre utbud i distriktet. Kräver samordning mellan distrikt.
Administrativ belastning på ideella	Minskar med ökar kostnader centralt	Möjligen totalt mindre då det blir färre juridiska personer att hantera. Stort distrikt -> mer för var och en.	Kritiskmassa Tråkigt uppdrag belastning
Kostnad för drift (antal anställda)	Sannolikt högre pga färre ideella krafter.	Stordriftsfördelar.	Svårt att få engagemang - >gemenskap. Kostnad för att sköta distriktet. Likvärdigt saknas.
Bemanning av ideella krafter	Minskar tyvärr. Behovet av distrikts styrelser försvinner men det tillkommer ett behov av att skapa och driva kretsar istället.	Fler distrikt kräver totalt sett lägre ideell insats. Kvarvarande ideella krafter må få mer att göra. Svårare att representera alla klubbar i distriktet.	Sämre engagemang. Få att välja på. Mindre strategiskt arbete mer arbetande styrelse.
Möjlighet att påverka verksamheten	Minskar då ett lager försvinner och centrala tjänstemän styr.	Svårare i ett större distrikt.	Sämre kopplat till resonemanget ovan.
Geografiskt avstånd mellan klubbar	Ingen skillnad.	Större avstånd.	Blir bättre.
Servicenivå	Central med osäker prioritering för klubbar.	Svårare utan extra resurser, anställd personal lär behövas.	Är tid kvalitét? Personlig kontakt. Synergier/Riktade insatser.
Samordning med klassförbund	Ligger mer på enskilda klubbar	Behöver utredas	Behöver utredas

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 33 (45)

Sammanfattande konsekvensanalys

Baserat på de jämförelser som redovisats ovan och de diskussioner som skett efteråt har arbetsgruppen konstaterat att:

 Alla alternativen kan genomföras med befintliga resurser. Kostnadsökningarna (dvs fler anställda resurser) som föreslogs i november är inte nödvändiga för att genomföra förändringen av distrikten.

 Den föreslagna centrala organisationen med utskott påverkas inte nämnvärt av alternativen. Beroende på hur många distrikt som finns behöver principerna för tillsättande av ledamöter i utskotten justeras.

 För att uppnå ett av syftena med utskotten behövs distriktsorganisationer som kan tillsätta utskottsledamöter oberoende av varandra och utan central påverkan. Det är viktigt för medinflytandet och möjligheten för fler att kunna påverka frågor på en annan nivå än det som hanteras på seglardagen (som ju är ett årsmöte).

 Större och mer genomgripande förändringar på kort tid innebär större risk och mer belastning på ideella resurser. Därför kommer det krävas mer stöd av centrala anställda resurser för att klara av en övergång till ”inga distrikt” eller ett snabbt införande av ”5 till 7 distrikt”.

 Alternativet ”inga distrikt” medför en påtaglig risk att förändringsarbetet helt slukar alla resurser inom svensk segling, både centralt och regionalt, under en längre tid. Risken att ”tappa bort” saker på vägen bedöms som stor även om alternativet rent principiellt kan fungera på sikt.

 Att påbörja en ”evolutionär” förändring genom att börja slå samman distrikt på frivillig basis kan tyckas som en osäker väg framåt, men arbetsgruppens uppfattning är att det finns intresse för sammanslagningar mellan flera distrikt. Möjligheten att gå från 16 till 12 (eller färre) bedöms som realistisk.

 Alternativet ”inga distrikt” kommer att kräva mer av anställda resurser centralt än idag för att inte servicenivån ska gå ner då nuvarande distriktsstyrelser faktiskt lägger ner ideell tid som behöver ersättas med anställda resurser. Omfattningen är okänd men konkreta exempel finns.

 Alternativen påverkas inte direkt av klassförbundsutredningen då klassförbunden och distrikten är två olika dimensioner i en matrisorganisation. Klassförbunden kan inte ersätta distrikten och vice versa. I alla olika fall måste man hitta samarbetsformer och beröringspunkter mellan distrikten och de olika klassförbunden.

 Möjligheten för distrikt att använda centralt anställda resurser på avrop behöver utredas. Då seglardagen så tydligt visade att många klubbar och distrikt inte vill binda sig till stora kostnadsökningar behöver vi hitta andra sätt att stärka möjligheten för distrikt och centrala att dela resurser och kostnader på ett sätt som distrikten har inflytande över.

 Att behålla distrikt som organisatorisk nivå medför flera fördelar. De blir ett tydligt steg på kommunikationsvägen mellan klubbar och central nivå åt båda hållen. Det blir en demokratisk ”kontrollfunktion” som ger möjlighet till en annan diskussion än den centrala som kan ta tillvara regionala skillnader. Det nätverk och kontakt med klubbarna som ändå finns i distrikten blir svår att ersätta.

Den centrala organisationen

Utskotten är en bra samarbetspart för att representanter i distrikten inte blir så ensamma om ett ämne. Det ska bli lättare att driva frågor. Tanken var från början att ge de ideella en bra struktur att komma till tals i. Den tanken kom inte fram på ett bra sätt i höstas utan behöver lyftas fram bättre nu.

Fritidssegling – är en viktig fråga strategiskt. För vi har många medlemmar här ca 85 000 av våra 105 000. Det är också en möjliggörare för framtiden. Även anläggning och miljö är bra för det är stora framtidsfrågor. Men det är dessa två utskott som behöver motiveras tydligare. I dagsläget finns det begränsat med aktiviteter och ideellt engagerade inom dessa områden.

Den vertikala kopplingen mellan distrikt och centralt är stark. Frågor får en tydlig väg med utskott och råd. I dagsläget upplevs ett stort kommunikationsproblem i organisationen då vi inte har direkt kontakt med seglarna på förbunds- och distriktsnivå idag. Troligen skulle denna organisation underlätta kommunikationen och

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 34 (45)

tillhandahålla forum där viktiga principfrågor kan hanteras även om de är specifika och därför kräver en djupare förståelse och tid för frågan än vad centrala styrelsen eller seglardagen har möjlighet att hantera.

Den centrala organisationen behöver också tydliggöra hur klassförbunden ska samarbeta med central nivå och distrikt. Olika klassförbund har olika behov och olika mycket verksamhet i olika delar av landet. För att vi inom Svensk Segling ska vara effektiva behöver distrikt och klassförbund samarbeta när det finns behov och vara tydliga i vilka ansvarsområden respektive part har. Här finns fortfarande många frågor som behöver utredas ytterligare tillsammans med klassförbunden så snart som möjligt.

Slutsats

Projektgruppen har under senaste veckan kommit fram till några slutsatser och rekommendationer kring fortsatt arbete.

 Riskerna med att ta bort hela distriktsnivån bedöms som alltför stora och sannolikheten för att nå konsensus kring detta alternativ bedöms som litet. Möjligheten att på sikt ta bort distriktsnivån finns kvar och om antalet distrikt minskas kommer svensk segling att vara bättre förberett för ett sådant beslut i framtiden om så är fallet. Därför är det i nuläget inte önskvärt att gå vidare med alternativet ”inga distrikt”.

 Det är önskvärt att minska antalet distrikt ”evolutionärt” genom att stötta de distrikt som frivilligt vill slå sig samman. Det kommer då att stärka distriktsorganisationen och ge bättre förutsättningar för att hantera dagens demokratiproblem. Påbörjar vi förändringen finns något konkret att arbeta med även om vi kanske måste ta små steg till att börja med.

 För att påbörja sammanslagning av distrikt bör några utvalda distrikt kontaktas snarast för att starta en dialog mellan dessa distrikt. Önskvärt är att det finns ett antal distrikt som är beredda till sammanslagningar och kan kommunicera det i samband med seglardagen.

 Utskotten är en central del i den organisationsmodell som lades fram till extra seglardagen i november men som inte gick igenom. Nuvarande läge med införda råd men utan utskott gör att organisationen haltar. Projektgruppen tycker det är önskvärt att införa ”Tävlingsutskott”, ”Utbildning- och träningsutskott” samt ”Barn- och ungdomsutskott” på nästa seglardag då dessa täcker in en majoritet av dagens verksamhet. De andra utskotten kan införas senare när så är lämpligt.

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 35 (45)

Bilaga angående organisationsstruktur

Under arbetet i distriktsutredningen med både nulägesanalys och i arbetsgrupperna för framtida organisation och verksamhet, framkom ett tydligt önskemål om att förbättra möjligheten till medinflytande på centrala principiella beslut och ett behov av förbättrad kommunikation från centralt håll till ”hamnplan” och vice versa.

Hela grundtanken med att införa utskott där ledamöterna delvis tillsattes av distrikten var ett försök att skapa en organisationsstruktur som är bättre lämpad för att hantera medinflytande och kommunikation. Viktigt att komma ihåg är självklart att organisationen i dessa fall endast innebär ett ramverk och sätter förutsättningar. Hur väl medinflytandet och kommunikationen sedan fungerar beror på hur vi inom Svensk Segling bemannar och använder organisationsstrukturen.

I samband med extra seglardagen i november 2023 var det många i projektgruppen som upplevde att den föreslagna organisationen fick mycket kritik för att vara ”centralstyrd och topptung”. Detta är precis motsatsen till vad projektgruppen velat uppnå med den föreslagna organisationen med centrala utskott. Det kan konstateras i efterhand att eftersom förslaget till extra seglardagen endast gällde frågan om att tillsätta centrala utskott så kom diskussionen och tanken om att få distrikten att arbeta på ett likartat sätt med medinflytande och förbättrad kommunikation helt i skymundan. Många uttryckte dessutom oro eller tveksamhet till att bemanna alla utskott med ideella krafter när det redan är svårt att rekrytera funktionärer och styrelseledamöter.

I det publicerade materialet inför seglardagen presenterades utskotten men det saknads uppgifter om hur mycket tid ledamöterna förväntades lägga i dessa utskott. Projektgruppen vill därför försöka sätta utskottstanken i lite perspektiv och förhoppningsvis få en mera nyanserad diskussion kring utskotten som organisationsmodell.

Grundtanken med verksamhetsutskotten är att de har ”fokus på sina respektive verksamhetsområden. De utgår från utövarna och bidrar till att aktiviteter genomförs och verkar för att den verksamhetsinriktning som Seglardagen beslutat genomförs, utvärderas och utvecklas.” Ett utskott ska alltså bestå av en mix av ledamöter som tillsätts av distrikt och klassförbund samt en ordförande som tillsätts av centrala styrelsen. I utskotten ska frågor av övergripande och/eller strategisk karaktär hanteras.

Tanken är att utskotten ska träffas/sammanträda 3-4 gånger per år. Arbetsbördan ska alltså inte vara större än att detta kan vara en extra ”arbetsuppgift” för ledamöter i distriktsstyrelserna eller klassförbunden. Storleken på ett utskott bör nog av praktiska skäl hållas till ca 10 ledamöter. Ett förslag till mix är tex 5-6 distriktsrepresentanter, 3 klassförbundsrepresentanter och 1-2 (inklusive ordförande) centrala representanter.

Med tävlingsutskottet som exempel skulle då varje distrikt ha en utpekad styrelseledamot (eller eventuellt annan funktionär) som ansvar för tävlingsfrågor. Med nuvarande antal distrikt så kommer vissa distriktsrepresentanter i utskottet få ansvara för en grupp av distrikt och då samverka med tävlingsansvariga i den distriktsgruppen. I ett väl fungerande distrikt har då också tävlingsansvarig på distriktet direktkontakt med ett antal tävlingsansvariga (eller motsvarande) i de aktiva klubbarna. På så sätt kan vi bygga ett nätverk av kontakter där vi möjliggör en mycket effektivare kommunikation åt båda hållen än vad som finns i dagsläget.

Det finns många fördelar med en väl implementerad organisationsstruktur som föreslogs. Projektgruppen är övertygad om att det går att ta vara på dessa idéer och pröva en utskottsorganisation som pilot eller med ett stegvis införande. De två allra tydligaste exemplen är då tävlingsutskottet (som skulle arbeta parallellt med arrangörskommittén och regelkommittén) respektive barn- och ungdomsutskottet (som skulle ersätta dagens barn- och ungdomskommitté).

Grundtankarna med utskott beskrivs tydligare i rapporten från hösten 2023 ( xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xx- oss/forbundet/distriktsoversyn/ ) även om sättet att tillsätta ledamöter och vilka utskott som är aktuella behöver justeras och diskuteras innan införande.

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 36 (45)

Bilaga 5 – Klassförbundsutredningen

KLASSFÖRBUNDSUTREDNINGEN

Klassförbund

De Internationella klassförbundens roll är väl vedertagna inom World Sailing. De internationella klassorganisationerna påverkar och påverkas av nationella klassförbund där så finns.

De klassförbund som är anslutna till Svenska Seglarförbundet, oavsett om de är internationella eller inte, är organiserade inom ramen för SSFs klassförbundsstadga.

Utredningsgruppen har också jämfört klassförbundens roller i seglingsnationerna Danmark, Norge, Tyskland och England. I denna jämförelse kan vi bl a konstatera att klassförbunden inom Svenska Seglarförbundet har en tydligare roll än i de övriga länderna.

Inledning

Svensk segling administreras idag huvudsakligen av en geografiskt heltäckande pyramidorganisation bestående av SSF centralt, 16 distriktsförbund för distrikten och ett stort antal klubbar lokalt (324 medlemsklubbar). Dessa kompletteras utan geografisk anknytning av en redskapsspecifik organisation bestående av 66 klassförbund.

Samtliga förbund och klubbar drivs som ideella föreningar och behöver därför styrelser som i princip uteslutande ska besättas av ideella resurspersoner.

Utan överdrift kan konstateras att svensk seglings organisationsmodell är komplex och är svår att få grepp om för den oinvigde, vilket försvårar rekrytering av funktionärer till de olika organen. Det medför också en otydlighet i vem som är ansvarig för vad och de många lagren skapar fler ”administratörer” än nödvändigt.

Klassförbundsutredningen - Bakgrund och problembeskrivning

Klassförbunden är med få undantag klasspecifika, dvs. varje förbund rymmer endast en seglingsklass.

Klasspecifika förbund har en lång tradition såväl internationellt som nationellt och det finns många fördelar med den nuvarande ordningen, men Svenska Optimistjolleförbundet noterar att den också medför problem och utmaningar.

Ett klassförbund som verkar inom ramen för ”SSFs Normalstadga för Klassförbund” (bilaga 1) ska ha en egen styrelse och administration. I stor utsträckning förväntas varje klassförbund göra en egen aktivitetsplanering (tränings- och tävlingstillfällen) och dessutom söka arrangörer för dessa.

Utredningsgruppen har ställt sig frågan. ”Behöver vi ett klassförbund per klass, eller innebär det onödig administration och försvårande av samordning mellan klasser?”

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 37 (45)

Klassförbundsutredningens uppdrag

Utdrag ur SOFs motionsförslag (Se motionen i sin helhet bilaga 2)

Utredningsgruppens uppdrag bör innefatta att utvärdera fördelar och nackdelar med det stora antalet klassförbund, överväga om en konsolidering av flera klassförbund skulle vara bra för svensk segling, samt i så fall ge förslag på hur en sådan konsolidering kan genomföras. Utredningsgruppen bör lämna en rapport till Seglardagen 2024, förenat med ett förslag till inriktningsbeslut.

Utredningsgruppen bör under arbetet även samverka med den pågående Distriktsförbunds- utredningen i syfte att tillse att klassförbundens viktiga roll beaktas även i Distriktsutredningen.

SSF styrelses kommentar till motionen

Motionären ger exempel på ett antal problem som skulle kunna lösas med en ändrad struktur. Vi håller med om att dessa problem existerar, men tror att t ex samordningen mellan framförallt juniorklassförbunden skulle kunna lösas, i alla fall delvis, på andra sätt. Arbete pågår redan inom SSF i Barn- och ungdomskommittén ihop med ansvarig på kansliet.

Vi ställer oss dock bakom att analysera olika möjligheter på längre sikt, t ex sammanslagna juniorklassförbund, som kan komplettera de planer kring samarbete mellan klassförbund som redan ligger.

Problemet, som nämns först i motionen, med att få ideella krafter till styrelser och administration av båtklasser/redskap är ett annat problem som i sig självt kan motivera en utredning.

Ett angränsande problem är att demokratin i många av dessa ideella föreningar (ibland utan möten och styrelser) inte fungerar och då inte heller rösträtten på Seglardagen, med en röst per klassförbund.

Ytterligare ett utvecklingsområde finns, med ett antal förbund som har ganska få aktiva, men som genom en ny struktur skulle kunna behålla sin klass och få hjälp med medlemsregister, klassregler, betalningar mm.

Seglardagens beslut

Motionen bifalls i enlighet med styrelsen rekommendation, med tillägg att utredningen ska samverka med distriktsutredningen.

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 38 (45)

Faktainsamling

KLASSFÖRBUNDSENKÄT

För att få en första faktabild genomförde arbetsgruppen omgående en enkät för att få en fram en numerär av medlemmar och båtar i de olika klassförbunden. Denna första klassförbundsenkät besvarades av 45 klassförbund och resultatet presenteras i bilaga 3.

Arbetsgruppen behövde ytterligare information från klassförbunden varför ett mer omfattande frågeformulär utarbetades för att bl a utröna de respektive klassförbundens tidsmässiga arbetsinsatser men också övrigt engagemang inom olika ansvarsområden.

47 klassförbund besvarade denna fördjupade enkät och svaren finns presenterade i sin helhet i bilagorna 4a+b+c varifrån följande reflexioner noteras:

Sammanlagd total klassförbundstid per månad;

 Medlemsinformation (hemsida*, soc. media): 149 tim

 Ekonomihantering (fakturor, bokföring, redovisning): 117 tim

 Verksamhetsplanering - tävling, träning, träffar: 115 tim

 Administration av styrelsemöten: 100 tim

 Hantering medlemsregister/avgifter: 88 tim

 Kontakt med Int. Förbund: 74

 Hantering båtregister, mätbrev: 52 tim

 Dialog med SSF: 40 tim

 Arbete med representationslag: 14 tim

 Dialog med Distrikt: 13 tim

Totalt ca 760 tim pr. månad = ca 16 tim/månad/klassförbund

Engagemang i SSF

 Endast 1/3 av förbunden deltog på Seglardagen

o Jfr. Endast 1/3 av klubbarna deltog på Seglardagen

Klassförbunden har få aktiva medlemmar

 Litet engagemang även för klassförbundens egna årsmöten

Klassförbunden har i stort sett ingen kontakt med distrikten

Vad har man problem med?

 Jolleklasser/juniorklasser har problem att finna styrelserepresentanter

o Färre problem i vuxenklasser där seglaren själv är beredd att tá ansvaret

o Inga problem avseende hållbarhet i styrelsearbetet (tidigare utredning)

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 39 (45)

Nöjd/Missnöjd?

 Kölbåtsförbunden är generellt mer nöjda, har lättare att finna styrelse, har färre deltagare i styrelsen och har färre aktiviteter.

o De är mindre intresserade av samarbeten med andra klassförbund och från SSF vill de ha hjälp med regelfrågor, mätbrevsfrågor och utbildning.

 Jolleförbunden, särskilt de juniora, söker mer samarbete och framför allt större stöd från SSF

(både ekonomiskt och i form av klasstränare).

Förslag

Klassförbundsutredningen presenterar härmed 8 förslag till inriktningsbeslut av Svenska Seglarförbundet förbundsstyrelse. Utredningen förordar att dessa diskuteras öppet på Seglardagen 2024

1.VERKSAMHETSUPPDRAG OCH ROLLFÖRDELNING INOM SVENSK SEGLING

Distriktsutredningen har i tidigare arbete klargjort sin syn på verksamhetsuppdrag och rollfördelningen inom svensk segling men då begränsat sig enbart till SSF centralt och Distrikten.

Klassförbundsutredningens förslag till rollfördelningslista redovisas i bilaga 5 där även klassförbund, klubbar och nätverk ingår. Redovisningen gjord utan att ta bort distriktsutredningens tidigare markeringar.

Med kolumnen nätverk avses en aktivitetsanpassad samverkan mellan SSF, klubbar och klassförbund vars utformning och intensitet kan variera över landet men som inte behöver administreras i en egen organisation, exempelvis ”jollenätverket” i Stockholm.

KF-utredningens utgångspunkt för sin rollfördelningslista har varit förenkling utan onödig administration.

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 40 (45)

2.SAMORDNING AV KLASSER I KLUSTER

Enligt framkomna fakta från frågeenkäter och redovisade verksamhetsuppdrag är det utan tvekan önskvärt att öka samarbetet mellan klassförbund enligt klassförbundsutredningen.

En sammanslagning mellan klassförbund är av många orsaker inte möjligt i närtid men ett ökat samarbete är definitivt genomförbart.

Utredningens förslag om kluster är ett första steg tänkt att underlätta samplanering av tävlingar, träning och andra aktiviteter mellan likvärdiga klasser. Klustren blir nätverk som också ger ökad möjlighet till informationsutbyte, delande av ”best practise” i olika frågor mm.

Utredningsgruppen föreslår en samordning av klassförbund i kluster utifrån likvärdiga aktiviteter och behov. Ett förslag som naturligtvis aktuella klassförbund måste diskutera och acceptera efter eventuella korrigeringar.

Kluster 1 Optimist	RS Tera	Zoom8	E-jolle	ILCA	RS Aero	OK-jolle
Finnjolle 470	Jolly Scott 5o5	RS Feva Snipe	Trissjolle	2-Krona	29er	49er

Kluster 2

Windsurfing Kona One Formula KiteF18

IQfoil Nacra

Wingfoil

Moth/Wasp

Kluster 3
2.4mR	606	C55	CB66	J24	J70	Starbåt
Drake	Folkbåt	IF-båt	Express	Smaragd	M22	M30
Neptunkryssare SKR

Kluster 4 ORC	IRC	SRS
Kluster 5 DF 65	DF 95	IOM
Kluster 6 Hobie Cat	Veta	Fareast 28R	Melges 24	11MOD	H-båt	RJ85
NF Accent	Safir Nova	Vega Omega 42	Cumulus Scampi	Rival Contrast	Linjett	Ballad
Beneteau- JeanneauCatamaran&Trimaran RB111

3. SAMORDNING AV TÄVLINGS-OCH TRÄNINGSPLANERING

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 41 (45)

Tävlings-och träningsplaneringen utgör en av de tyngsta arbetsuppgifterna och tar mest tid för ett klassförbund enligt enkäten.

En samordning mellan klassförbunden bör underlätta detta arbete så att fler klasser samarrangerar sina tävlingar och träningsverksamheter. Naturligt är då att göra samordningen tillsammans inom klusterklasserna.

Genom samordning av tävlingar för olika klasser vid samma tillfälle deltar fler startande båtar på samma tävling. Det skapas hållbarhet genom gemensamma funktionärer och domare men också bättre ekonomiska förutsättningar för arrangerande klubbar.

Alla tävlingar arrangeras av klubbar och på nationell röd nivå arrangeras alla mästerskap och kvaltävlingar i samarbete mellan klubbar och aktuella klassförbund. All tävlingsplanering utgår således övergripande från klassförbunden och då gärna tillsammans mellan lämpliga klusterklasser.

Att finna arrangörsklubbar är ofta en trång sektor för klassförbunden men genom samordning underlättas arbetet.

Utredningsgruppen föreslår att planeringsarbetet av tävlingar genomförs med hjälp av en ”hubb” motsvarande Sailarena enligt följande planeringshjul:

A. 1 - 3 års framförhållning.

B. Redovisas senast 1 september.

Därefter teamsmöte inom kluster för gemensamt planeringsunderlag till DSF och klubbar senast 1 oktober året innan.

C. DSF och dess klubbar redovisar i förekommande fall sina övriga planeringar i Sailarena senast 31 december året innan

I denna hubb ska även klubbar tidigt kunna lägga in önskemål om större tävlingar och för vilken typ av båtar man önskar arrangera.

Inom internationella klassförbund vet man i de flesta fall något eller några år i förväg när klassens internationella mästerskap och i förekommande fall även WC-tävlingar kommer att genomföras.

Det behövs någon from av centralt arbetande kanslifunktion för att samordna kappseglingar och få till stånd en fungerande kappseglingskalender över hela landet.

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 42 (45)

4.SAMORDNING AV EKONOMI

Ekonomihantering är ytterligare en tung post för klassförbunden att hantera.

Tävlingslicenser och tävlingsavgifter är ekonomiska poster som till stor del hanteras via Sailarena. Det innebär att det finns ett system som kan hantera att fördela avgifter mellan SSF, klubbar och klassförbund.

Genom att låta klassförbundens avgifter betalas via Sailarena och slussas vidare till förbunden kan man förenkla för seglarna och minska klassförbundens administration. Kanske kan även klubbarnas avgifter betalas via Sailarena?

Utredningsgruppen föreslår att en förenklad och samordnad administration av tävlingslicenser, tävlingsavgifter och medlemsavgifter skall erbjudas klassförbunden klubbarna inom ramen för Sailarena och Kansliet Online.

5.MEDLEMSINFORMATION

Klassförbundens avsevärt största uppgift avseende tidsomfattning utgörs av medlems-information genom hemsidor och sociala medier. Trots detta finns det en stor avsaknad av transparens i informationsflödet inom svensk segling totalt.

Klassförbund och klubbar som byggt sina hemsidor på SSFs hemsidespaket blir automatiskt transparenta med SSFs organisation medan andra varianter av hemsidor sällan underlättar detta informationsflöde.

I en ideell organisation är det av avgörande betydelse att det råder transparens i flödet av information genom organisationens samtliga delar!

Utredningsgruppen föreslår att alla klassförbund skall ges stöd och möjlighet att bygga sina hemsidor på SSFs hemsidespaket Kansliet Online.

6.BÅTREGISTER OCH MÄTBREV

Utredningsgruppen ser inte att klassförbundens hantering av mätbrev eller båtregister utgör något stort problem för klassförbunden.

Möjligheter till hjälp via SSFs tekniska avdelning finns och utgör en god support för de klassförbund som så önskar.

7.KLASSFÖRBUNDSRÅD

I samband med den extra seglardagen 2023 beslutades att inrätta ett klassförbundsråd.

Enligt SSFs stadga är ett råd att jämföra med en arbetsgrupp och har till uppgift att bereda ärenden och lämna underlag för beslut till kommitté, kansli eller förbundsstyrelsen inom angivet specifikt verksamhetsområde.

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 43 (45)

En arbetsgrupp eller ett råd tillsätts av förbundsstyrelsen och kan tillsättas för en längre tid eller temporärt.

Utredningsgruppen förslår att ett klassförbundsråd tillsätts för en längre tid och att dess medlemmar utgörs av 1 representant från vart och ett av de 6 klassklustren.

Ett klassförbundsråd skall utgöra remissinstans och vara ett bollplank för styrelse och kansli men också förekla kommunikationskanalerna mellan klassförbunden och vara aktivt gemensamhetsskapande genom deltagande vid bl a Seglarträffen.

8.TÄVLINGSUTSKOTT

Utredningsgruppen har av förbundsstyrelsen blivit ombedd att fundera på möjligheterna till bildandet av ett Tävlingsutskott. Något som även Distriktsutredningen har föreslagit.

Idag finns en arrangörskommitté vars huvudsyfte är att ansvara för SSFs Tävlingsreglemente. Arrangörskommittén tillsammans med SSFs Regelkommitté ansvarar för tävlingsverksamhetens totala regelverk.

Vilken syfte ett tävlingsutskott då skall uppfylla känns ytterst osäkert och principen bör vara att de grupperingar vi skapar och bemannar måste ha ett klart syfte och tydligt uppdrag. Likaså är det oklart om ett utskott kan skapas utan att stadgarna måste justeras.

Klassförbundsutredningen ser att tävlingsverksamheten till stor del involverar klassförbunden, varför dessa har en naturlig roll i ett eventuellt Tävlingsutskott.

Utredningsgruppen föreslår att om Seglardagen beslutar att inrätta ett Tävlingsutskott bör representanter från klassförbunden ingå i detta utskott. Klassförbundsrådet skulle kunna ha till uppgift att utse representanter till utskottet.

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 44 (45)

Avslutning - Organisationstankar

Klassförbundens verksamheter bygger på ideella insatser och det är ibland svårt att besätta styrelserna vilket även är en utmaning för många klubbar.

Allt färre är beredda att ”lägga egen tid på verksamhet för andra” och många väljer hellre att engagera sig i klubben som kanske ligger närmast hjärtat och de lokala seglingsaktiviteterna.

Komplexiteten i organisationsmodellen riskerar också att skapa ett demokratiunderskott på grund av snedfördelning i röstvikt mellan de olika organen. På senaste Seglardagen deltog endast 1/3 av de röstberättigade klassförbunden och siffran för de röstberättigade klubbarna var precis lika låg.

Att verka för ett större engagemang för Seglardagen bland förbundets röstberättigade klassförbund och klubbar är en av förbundets stora utmaningar.

Dagens organisationsmodell har historiska rötter och har tjänat seglingen väl i många år men samhället har förändrats utan att organisationsmodellen hunnit anpassas. Varje organisationsmodell är styrd av sin stadga och här utgör Svenska Seglarförbundet inget undantag.

Att ommöblera i svensk seglings organisation är ingen lätt uppgift. Det är betydligt lättare att föreslå hur en organisation skall se ut än att finna människorna som skall verka i den.

Utredningsgruppens organisationstankar utgår från en verksamhetsinriktad organisation baserad på Kappsegling och Fritidsbåtsverksamhet samt dess behov av service. Med den utgångspunkten bör utvecklingsarbetet gå vidare utifrån följande frågor:

 Vad skall göras?

 Hur skall det göras?

 Vem/Vilka skall göra det?

Vi hoppas dessa tankar blir centrala i de fortsatta diskussionerna om vår framtida organisation. Klassförbundsutredningen 7 mars 2024

P.O Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxxx

Per-Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx

Bilagor

Bilaga 1 SSFs Klassförbundsstadga

Bilaga 2 Sv. Optimistjolleförbundets motion Bilaga 3 Klassförbundens medlemsantal Bilaga 4a Klassförbundsenkäten – svar totalt

Bilaga 4b Klassförbundsenkäten – alla översiktsdata Bilaga 4c Klassförbundsenkäten – alla enskilda svar Bilaga 5 Rollfördelning inom svensk segling - förslag

AI RJ CL Seglardagen 2024 sid 45 (45)

SIGNATURES ALLEKIRJOITUKSET UNDERSKRIFTER SIGNATURER UNDERSKRIFTER

This documents contains 45 pages before this page Tämä asiakirja sisältää 45 sivua ennen tätä sivua Detta dokument innehåller 45 sidor före denna sida Dokumentet inneholder 45 sider før denne siden Dette dokument indeholder 45 sider før denne side

authority to sign	asemavaltuutus	ställningsfullmakt	autoritet til å signere	myndighed til at underskrive
representative	nimenkirjoitusoikeus	firmateckningsrätt	representant	repræsentant
custodial	huoltaja/edunvalvoja	förvaltare	foresatte/verge	frihedsberøvende

Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet xxxxx://xxxx.xxxxx.xxx/xx/xxxxxxxx-xxxxx/0000x0xx-xx00-000x-x000-x00xxx0000x0

xxx.xxxxxxxxx.xxx