Plan- mät- och karttaxa
Plan- mät- och karttaxa
Fastställd av samhällsbyggnadsnämnden den 2020-10-13 Fastställd av kommunfullmäktige den 2020-11-10, § 256.
Innehållsförteckning
Gemensam inledning och bakgrund 3
Överklagande av beslut om taxa 5
Avgiftsbeslut i enskilda ärenden 6
Ansvarig nämnd/delegation till tjänstemän 6
Beräkning av avgifter enligt taxan 8
Ärenden som inte kan hänföras till ärendetyp 12
Ärenden som inte kan hänföras till ärendetyp 15
Gemensam inledning och bakgrund
Arbetet för att ta fram nya riktlinjer för en gemensam taxa har pågått sen 2015 tillsammans med berörda verksamheter så som fysisk och strategisk planering, bygglov, ekonomi samt mät- och kartberedskap. De interna utredningarna och beräkningarna har skett parallellt med den nationella utredning runt kommunala taxor som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har drivit och som slutfördes under 2020. Under våren 2019 antog kommunfullmäktige en fristående bygglovs- och tillsynstaxa. Behov finns att ha en uppdaterad plan- mät och karttaxa som ligger i närtid med ny bygglovstaxa och som följer ett liknande upplägg.
Målsättningen är att den nya taxan ska följa Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) rekommendationer för taxesättning av kommuners verksamhet inom plan- och bygglagen. Grundförutsättningarna för taxan är att den ska vara tydlig, rättvis och anpassas till faktiska kostnader. Taxan har som intention att intäkter som tas in för upprättande av detaljplaner och liknande verksamhet ska täcka kostnader för verksamheten. Det ska vara den som gynnas av en detaljplan eller ett mät- och kartuppdrag som betalar kostnaderna för kommunens plan och mätberedskap, detta ska in belasta övriga kommuninvånare genom finansiering via skattemedel. Utformningen av taxan skapar förutsättningar för Samhällsbyggnadsnämnden att höja eller sänka avgiften i visst ärende om det finns motiverande skäl.
Planavgifter gäller enbart för detaljplaner som har tagits fram med stöd av Plan och bygglagen (PBL), dvs. from 1987. Tidigare framtagna byggnadsplaner och stadsplaner genererar inga planavgifter. Om avgiften inte reglerats genom ett planavtal, kommer planavgiften att tas ut i samband med bygglov. Planavgiften betalas av den eller de som har nytta av detaljplanen.
Planavgiften för gällande detaljplaner ska motsvara Samhällsbyggnadsförvaltningens självkostnad för arbetet och beräknas på samma sätt som avgiften enligt planavtal, det vill säga, med utgångspunkt från den arbetstid som krävs, genomsnittlig timkostnad samt övriga omkostnader för arbetet (utredningskostnader, konsulter m.m.). Om en detaljplan eller områdesbestämmelse berör flera parter som har nytta av planen (t.ex. flera fastighetsägare) fördelas planavgiften schablonmässigt mellan dem i förhållande till deras nytta av planen.
Principen för fördelning av avgift mellan flera parter ska vara densamma oavsett om parterna betalar planavgift vid olika tidpunkter eller om några parter erlägger avgift enligt planavtal medan andra betalar planavgift för gällande detaljplaner.
Kostnader för arbete med utstakning av byggnader och dyl., inmätning av mätpunkter, framtagande av nybyggnadskartor och annan mätteknisk verksamhet som kommunen tillhandahåller ska vara möjliga att ta ut en avgift för. Den 1 juli 2020 beslutade Skatteverket tillsammans med SKR att avgift för utstakning samt vid framtagande av nybyggnadskartor som inte är kopplade till en bygglovsansökan ska belastas med moms. Momsskyldigheten avser enbart själva utförandet av utstakning som går att ses som en myndighetsservice medan beslutet om att utföra utstakning är att se som myndighetsutövning vilket inte får momsbeläggas. Att lägga på moms på beställningsuppdrag vid utstakning eller nybyggnadskartor är inget som medges enligt nuvarande taxa och en justering för att följa ny lagstiftning behöver därför genom att anta en ny taxa.
Oavsett hur avgifter har tagits ut så är målsättningen med ny taxa att dessa avgifter ska täcka kostnader för plan- mät och kartberedskapen. Dessa beslut baseras på plan- och bygglagen (2010:900) samt kommunallagen (2017:725).
Kommunallagen
Kommunernas rätt att ta ut avgifter allmänt sett framgår av 2 kap. 5§ kommunallagen (2017:725), som har följande lydelse:
”Kommuner och landsting får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster eller nyttigheter som de är skyldiga att tillhandahålla får dock avgifter endast tas ut om det följer av lag eller annan författning.”
Första stycket ger kommunerna rätt att ta ut avgifter inom hela den sektorn som regleras i kommunallagen. Det enda kravet är att kommunen tillhandahåller en tjänst eller nyttighet som motprestation. Det gäller även ”frivilliga uppgifter” som tillhandahålls inom ramen för en obligatorisk verksamhet (se prop. 1993/94:188 s.79-80). Detta innebär att kommunerna har möjlighet att ta ut avgifter för frivillig uppdragsverksamhet.
Självkostnadsprincipen
För nämndens verksamhet reglerar 12 kap. 10 §, PBL att en avgift inte får överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser. För all kommunal verksamhet gäller dessutom allmänt självkostnadsprincipen som uttrycks i 5 kap. 6 § kommunallagen.
”Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller.”
Självkostnadsprincipen syftar på det totala avgiftsuttaget för en verksamhet. Kostnaderna i det enskilda fallet har inte någon betydelse för tillämpningen av självkostnadsprincipen.
Självkostnadsprincipen är närmast en målsättningsprincip som innebär att syftet med verksamheten inte får vara att ge vinst. Under en längre tid får det totala avgiftsuttaget inte överstiga de totala kostnaderna för verksamheten (Kommunallagen, kommentarer och praxis, 2006, s. 354). Vid beräkningen av självkostnaderna får, utöver externa kostnader, alla relevanta direkta och indirekta kostnader som verksamheten ger upphov till tas med. Exempel på direkta kostnader är personalkostnader, personalomkostnader (inklusive pensionskostnader), material och utrustning, försäkringar m.m. Exempel på indirekta kostnader är lokalkostnader, kapitalkostnader och administrationskostnader. Verksamhetens eventuella andel av kommunens centrala service- och administrationskostnader bör också räknas med (se bl.a. prop. 1993/94:188 s. 85).
Likställighetsprincipen
Plan- och bygglagen innehåller inte några särskilda regler om hur avgifternas storlek i det enskilda fallet ska bestämmas eller annorlunda uttryckt hur de totala kostnaderna ska fördelas på dem som är avgiftsskyldiga, det lämnas upp till varje kommun att besluta om. Av betydelse för avgiftsuttaget i enskilda fall i kommunal verksamhet är däremot den s.k. likställighetsprincipen, som uttrycks i 2 kap. 3 § kommunallagen.
”Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat”.
Bestämmelsen innebär att särbehandling av vissa kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar endast är tillåten på objektiva grunder. Likställighetsprincipen innebär vid fördelning av avgifter att lika avgift ska utgå för lika prestation eller att kommunmedlemmar som befinner sig i motsvarande läge ska betala samma avgifter.
Kommunen får t.ex. inte ta ut andra avgifter av fritidsboende än av permanentboende för samma handläggning. Likställighetsprincipen medger heller ingen inkomstfördelande verksamhet. Däremot finns det inget hinder mot att differentiera avgifterna med hänsyn till kostnadsskillnader mellan olika prestationer. Inom vissa ramar tillåts även schabloniserade taxor (se prop. 1993/94:188 s. 87 och Petersén m.fl. s. 65-66).
Retroaktivitetsförbudet
Kommunfullmäktige ska ha fattat beslut om taxorna innan de börjar tillämpas. I rättspraxis har det sedan länge ansetts vara otillåtet med retroaktiva kommunala avgifter frånsett vissa speciella undantagsfall. Detta förbud framgår direkt av 2 kap. 4 § kommunallagen:
”Kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl för det”.
I 12 kap. 10 § PBL anges att grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige. Angående tidpunkt för när uttagande av avgift ska ske, se under 4 § ”Betalning av avgift (detta dokument)”.
Överklagande av beslut om taxa
Kommunfullmäktiges beslut om taxan kan överklagas enligt reglerna om laglighetsprövning (kommunalbesvär) i 13 kap. kommunallagen. Varje kommunmedlem har rätt att få lagligheten av sådant beslut prövad. Överklagande ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då protokollsjustering har tillkännagivits på kommunens anslagstavla. Det bör observeras att kommunens beslut inte behöver vinna laga kraft innan taxan börjar tillämpas. Taxan gäller från och med det datum då protokollet med beslutet har justerats, om inte senare tidpunkt angivits.
Avgiftsbeslut i enskilda ärenden
Ansvarig nämnd/delegation till tjänstemän
Tillämpningen av taxan och debiteringen i enskilda fall ankommer på Samhällsbyggnadsnämnden som svarar för uppgifterna i fråga. Beslut om påförande av avgift kan fattas av tjänstemän eller av enskilda förtroendevalda endast efter delegation. Om beslutanderätten i fråga om avgifter inte delegeras, ligger beslutanderätten kvar hos respektive nämnd. Effektivitetsskäl talar för att rätten att fatta beslut om avgifter bör delegeras till tjänstemännen. Viktigt är att nämndernas delegationsordning anpassas till gällande regler.
Bestämmelser
1§
Taxan gäller för Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter inom den del som rör plan och bygglagen (2010:900) PBL eller kommunlagen (2017:725), om inget annat anges.
Avgifterna är avsedda att täcka kommunens kostnader för den aktuella myndighetsutövningen eller tjänsten. Mervärdesskatt tas endast ut på avgifter för tjänster av servicekaraktär, exempelvis undersökningar, utredningar eller mätningar, som utförs på uppdrag och som inte är myndighetsutövning. Taxan består av dessa bestämmelser med tillhörande tabeller.
Enligt denna taxa utgår avgift enligt tabellerna nedan:
1. beslut om planbesked
2. framställning av arkivbeständiga handlingar,
3. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder,
4. kostnad för upprättande av områdesbestämmelser och detaljplaner, enligt föreskrift meddelad med stöd av PBL 5 kap 1§
5. kostnad för upprättande av planprogram eller liknande utredningar
6. kostnad för upprättande av detaljplan eller områdesbestämmelser där den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen eller områdesbestämmelserna
7. upprättande av nybyggnadskartor, grundkartor och andra kartprodukter
8. arbetsplatsbesök, mätningsuppdrag och andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder
Allmänna bestämmelser
2§
Beräkning av avgift
Avgift enligt tabell
Avgiften för en viss åtgärd framgår av tabellerna. Beloppen i tabellerna har beräknats genom att en framräknad handläggningskostnad per timme för verksamheten har multiplicerats med en genomsnittlig tidsåtgång för den typ av ärende som åtgärden avser.
Gällande taxa
Avgiften beräknas efter den taxa som gäller när ärendet mottogs. Om ett ärende påbörjats men inte avslutats före antagandet av denna taxa, äger Samhällsbyggnadsnämnden rätt att tillämpa den nya taxan i ärendet om det innebär en lägre avgift för den sökande.
Planavgift
Planavgift tas ut för detaljplaner framtagna enligt PBL.
Timdebitering
För vissa ärendetyper anges ”timdebitering”. I dessa fall beräknas avgiften genom att den framräknade handläggningskostnaden per timme multipliceras med antalet nedlagda timmar i ärendet.
Handläggningskostnad
Tidsersättning används vid beräkning av avgift för detaljplan då planavtal tecknas. Handläggningskostnaden är baserad på uppskattad tidsåtgång multiplicerat med fastställd handläggningskostnad per timme.
Avgifter kan även grundas på tidsersättning då de inte kan avgiftsberäknas med rimligt resultat enligt taxan.
Tidsersättning utgår med avgift per timme. Vid tillämpning av taxan är timpriset för handläggare som arbetar inom planverksamheten 864 kronor per hel timme handläggningstid avseende detaljplanering.
Vid tillämpning av taxan är timpriset för handläggare som arbetar inom mät- och karttaxan 900 kronor per hel timme handläggningstid avseende detaljplanering.
Avgift vid avslag, avskrivning, avvisning
Om en ansökan avslås eller ett ärende avskrivs tas avgift ut för den handläggningstid som har lags ner i ärendet genom att den fastställda handläggningskostnaden per timme multipliceras med antalet nedlagda timmar i ärendet.
3 §
Ändring av taxan
Samhällsbyggnadsnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna med procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i prisindex för kommunal verksamhet (PKV) räknat fram till den 1 oktober året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är oktober månad 2019.
Övrig ändring av taxan beslutas av kommunfullmäktige.
4 §
Betalning av avgift
Avgift som tas med stöd av denna taxa ska enligt 12 kap. 11 § PBL betalas av den som är sökande eller har gjort anmälan i ärendet.
Avgifter kopplade till tjänster inom plan- mät- och karttjänster kopplade till mättaxan.
Avgift enligt denna taxa betalas mot faktura av den som är sökande eller har gjort anmälan i det ärende som beskedet, beslutet eller handläggningen avser, när denne tillställts beställd handling eller beställd åtgärd vidtagits.
Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Karlskoga kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning.
Avgift får tas ut i förskott.
Betalas inte avgift vid i faktura angiven förfallodag utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) från förfallodagen tills betalning sker.
6 §
Taxans ikraftträdande
Denna taxa träder i kraft den 10 november 2020.
Tabeller
Beräkning av avgifter enligt taxan
Avgiften för en viss åtgärd tas ut enligt de tabeller som hör till taxan. Flertal av avgifterna beräknas som en funktion av ett värde som utgör en tusendel av gällande prisbasbelopp enligt lagen (1962:381), om allmän försäkring (mPBB) samt ärendeberoende faktorer som grundar sig på den tidsåtgång och komplexitet som handläggningen av respektive ärendetyp kräver.
Därutöver kan justeringsfaktor N läggas till funktionen i syfte att anpassa avgiftsnivån till förhållanden inom kommunen. Faktor N föreslås i detta underlag utgöras av siffran 1 (Karlskoga kommun anses som en mellanstor kommun där kommuner med invånarantal under 20.000 får 0,8 och kommuner med fler invånare än 50.000 får 1,2).
Kommunfullmäktige kan besluta att faktor N ska vara lägre eller högre, och grunda sitt beslut på invånarantal eller på andra faktorer, dock alltid med beaktande av självkostnadsprincipen.
Planbesked
Avgiften för planbesked beror på den tänkta åtgärdens storlek och komplexitet, enligt nedanstående tabell. Avgiften tas ut för såväl positiva som negativa beslut. Full avgift utgår från den dagen ärende börjar handläggas. Samtliga beslutas i nämnd.
För försenade planbesked utgår ingen avgift. Det gäller om kommunen lämnar planbesked senare än fyra månader efter att en fullständig ansökan inkommit. Om längre tid än fyra
månader överenskommits med den som begärt planbesked ska planbeskedet anses vara försenat endast om denna längre överenskomna tid överskrids.
Planavtal
Kostnader för att ta fram nya detaljplaner och områdesbestämmelser regleras numera oftast genom planavtal som upprättas mellan exploatören och kommunen.
Planavgift
För beräkning av planavgifter för äldre detaljplaner har Samhällsbyggnadsnämnden upprättat en egen beräkningsmodell, då den taxa som finns i SKR:s taxesystem innebar orimligt höga planavgifter.
Kommunen får ta ut en planavgift för att täcka kostnaderna för att upprätta eller ändra detaljplan eller områdesbestämmelser i samband med lov, om fastigheten har nytta av planen eller områdesbestämmelserna. Planavgift tas ut i samband med bygglov. Detta avser detaljplaner och områdesbestämmelser antagna efter att plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 och ersatte byggnadslagen. För nybyggnad av komplementbyggnad eller tillbyggnad oavsett typ av byggnad, mindre än 50 m2 tas inte planavgift ut.
Mät- och kartavgift
Mervärdsskatt tas ut på enskilda avgifter inom mät- och karttaxan som inte är ett led i vad som anses vara kommunens myndighetsutövning. Mät- och kartaxatabeller redovisar utfall av sådana tjänster.
Timavgift
Timavgiften utgår från bedömning enligt Sveriges kommuner och Regioner (SKR) beräkningsmodell för tid och kostnadsuppskattning. I beräkningsmodellen ingår bland annat, kommunens interna arbete med planprocessen, framtagande av planhandlingar, fastighetsförteckning, genomförandefrågor, lokalkostnader, lönekostnader, kopiering, program och licenser mm.
Exempel
Nedan följer ett exempel av hur en uträkning enligt nya plantaxan kan se ut.
Beräkningsgrundande uppgifter (Exempel)
Beräkningarna av byggrätt följer mätreglerna enligt Svenska Standard SS 21054:2009 och beräknas på BTA (bruttoarea)1+OPA(öppenarea)2.
I detta exempel baseras beräkningarna på en exploatörs förslag som inkommit med ansökan om bygglov på en detaljplan antagen 2019.
• Det förslag som varit beräkningsgrundande redovisar BTA: 350 m2
OPA: 180 m2
BTA+OPA totalt = 530 m2
1 Bruttoarea (BTA) utgörs av mätvärda delar av våningsplan, begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan angiven begränsning för mätvärdhet.
2 Öppenarea (OPA) utgörs av helt eller delvis öppna areor inrättade för vistelse eller förvaring i anslutning till en byggnad. Öppenarea begränsas av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning.
Beräkning av planavgift enligt plantaxan (Exempel)
Planavgiften beräknas med följande formel:
mPBB x OF x PF x N
mPBB (milliprisbasbelopp) mPBB år 2020 är: 47,30 kr
OF (objektfaktor), enligt tabell4
530 kvadratmeter BTA+OPA ger enligt tabell4 en objektsfaktor: 16
PF (planfaktor), enligt tabell3
Detaljplanen är från 2019 eller nyare, faktor: 30
N (Justeringsfaktor kommunnivå): Karlskoga = 1,0
Planavgift:
47,30 x 16 x 30 x (1,0) = 22 704 kr
Plantabeller
Taxetabeller för planavgift och planbesked
Tabell 1
1 Planbesked | |||
Ärendetyp | Avgift | ||
1.1 | Enkel åtgärd | Med enkel åtgärd avses projekt som uppfyller samtliga följande kriterier: 1. Mindre projekt av enklare karaktär: ny- eller tillbyggnad av bostadshus omfattande högst två lägenheter eller ny- eller tillbyggnad av verksamheter upp till totalt 250 m2 bruttoarea eller övriga projekt med en markareal om högst 200 m2 eller ändrad markanvändning till något av ovanstående. 2. Projekt ligger inom eller i direkt anslutning till detaljplanerad markanvändning av samma karaktär. 3. Eventuellt planarbete kan antas vara möjligt att genomföra med enkelt planförfarande. | Positivt: 10.000: Negativt: 6000:- |
1.2 | Medelstor åtgärd | En medelstor åtgärd uppfyller inte samtliga kriterier för enkel åtgärd, och inte något av kriterierna för stor åtgärd. Planarbetet kan antas behöva genomföras med utökat planförfarande. Exempel på åtgärd som faller inom medelstor åtgärd är framtagande av detaljplan för privat bostadsfastighet som ligger inom strandskyddat område där utökat planförfarande är nödvändigt. | Positivt: 15.000: Negativt: 9000:- |
1.3 | Stor åtgärd | 1. Projektet är av större omfattning, som kräver omfattande markområden. 2. Projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. 3. Planarbetet behöver genomföras med utökat planförfarande. En stor åtgärd går inte att kategorisera som enkel eller medelstor åtgärd. Projektet som avses är av större omfattning, exempelvis verksamhet som kan antas medföra betydande miljöpåverkan på ett större markområde. En mängd utredningar kan väntas behöva genomföras. | Positivt: 30.000: Negativt: 18.000:- |
Tabell 2
2 Detaljplan (formell hantering samt framtagande av planhandlingar) | ||
Ärendetyp | ||
2.1 | Detaljplan, alla förfaranden | Planavtal |
2.2 | För en detaljplan där ett avtal inte har tecknats tas planavgift ut vid bygglov | mPBBxOFxPFxN |
2.3 | Planavgift för detaljplan som enbart avser upphävande av äldre fastighetsplan/tomtindelning (som inte innebär ändring av gällande byggrätt) utgår med 25.000 för upp till 3 fastigheter. Därefter utgår ytterligare 10.000 kr per tillkommande fastighet. Dessa prisnivåer gäller endast när upphävandet sker med enkelt planförfarande. | 25.000 + (10.000 * X) |
Tabell 3
3 Planavgift (planfaktor) | ||
Tabell Planavgifter - Detaljplan Detaljplan PF | ||
3.2 | Antagen mellan 1987 och 1995 | 15 |
3.3 | Antagen mellan 1996 och 2000 | 20 |
3.4 | Antagen mellan 2001 och 2018 | 25 |
3.5 | Antagen efter 2019 | 30 |
Tabell Planavgifter - områdesbestämmelser Områdesbestämmelser PF | ||
3.7 | Antagen mellan 1987 och 1995 | 10 |
3.8 | Antagen mellan 1995 och 2000 | 10 |
3.9 | Antagen mellan 2001 och 2018 | 15 |
3.10 | Antagen efter 2019 | 15 |
Tabell 4
4 Objektfaktor | ||
Objektfaktor (OF) för handläggning av olika objekt - byggnader och anläggningar - beroende på storlek. Faktor ska multipliceras med lämplig åtgärdsfaktor enligt tabell. I ärenden gällande både huvudbyggnad och garage/carport räknas den sammanlagda BTA + OPA. I de fall ärendet har fler byggnader av samma typ beräknas areafaktorn efter dessa byggnaders totala BTA och OPA enligt tabell 4. | OF | |
Area (m2) - BTA + OPA | ||
4.1 | 50-75 | 4 |
4.2 | 76-99 | 5 |
4.3 | 100-149 | 6 |
4.4 | 150-199 | 8 |
4.5 | 200-299 | 10 |
4.6 | 300-499 | 14 |
4.7 | 500-799 | 16 |
4.8 | 800-1199 | 24 |
4.9 | 1200-1999 | 34 |
4.10 | 2000-2999 | 44 |
4.11 | 3000-3999 | 54 |
4.12 | 4000-4999 | 62 |
4.13 | 5000-5999 | 74 |
4.14 | 6000-7999 | 88 |
4.15 | 0000-0000 | 000 |
Ärenden som inte kan hänföras till ärendetyp
Om ett ärende inte kan hänföras till en ärendetyp enligt taxetabell 1-4 utgår avgift grundad på kommunens nedlagda tid för handläggning av ärendet. Avgiften beräknas i detta fall genom att tillämplig handläggningskostnad per timme multipliceras med kommunens nedlagda tid för handläggning av ärendet.
Mät- och kart tabeller
Den 1 juli 2020 beslutade Skatteverket tillsammans med SKR att avgift för utstakning samt vid framtagande av nybyggnadskartor som inte är kopplade till en bygglovsansökan ska belastas med mervärdesskatt (moms). Momsskyldigheten avser enbart själva utförandet av utstakning som går att ses som en myndighetsservice medan beslutet om att utföra utstakning är att se som myndighetsutövning vilket inte får momsbeläggas. Mervärdsskatt ska inte tas ut på avgifter för nybyggnadskartor som behövs för en bygglovsprövning och som kommunen därför ska tillhandahålla efter ansökan. Tillhandahållandet utgör ett led i kommunens myndighetsutövning. Däremot är det inte ett led i någon myndighetsutövning när kommunen tillhandahåller nybyggnadskartor som inte behövs för bygglovsprövningen eller som saknar samband med en bygglovsprövning. Mervärdesskatt ska tas ut på avgifter för sådana tillhandahållanden.
Avgifter för utstakning när den görs av kommunen utgör däremot inte ett led i myndighetsutövning. Om utstakning ska göras eller inte vid t.ex. nybyggnation är något som kommunen beslutar om i samband med prövningen av startbeskedet i bygglovsärendet. Själva utförandet av utstakningen påverkar varken beslutet om bygglov eller startbesked och saknar därför rättsverkningar för den enskilde. Den enskilde kan även anlita någon annan än kommunen för att utföra utstakningen. När en kommun utför utstakningen är det inte frågan om ett tillhandahållande som utgör ett led i kommunens myndighetsutövning. Det är därför inte en verksamhet som kommunen bedriver i egenskap av offentlig myndighet.
Taxetabeller för mät- och kart tabeller
Tabell A 1
A 1 | Utstakning Ärendetyp | Avgift | inkl moms | |
A 1.1 | Utstakning en- eller tvåbostadshus samt fritidshus (höjdfix) | Grovutstakning | 3 600 kr | 4 500 kr |
A 1.2 | Finutstakning | 5 850 kr | 7 313 kr | |
A 1.3 | Grov- och finutstakning | 7 200 kr | 9 000 kr | |
A 1.4 | Utstakning en- eller tvåbostadshus samt fritidshus + fristående komplementbyggnad (höjdfix) | Grovutstakning | 4 500 kr | 5 625 kr |
A 1.5 | Finutstakning | 7 200 kr | 9 000 kr | |
A 1.6 | Grov- och finutstakning | 9 450 kr | 11 813 kr | |
A 1.7 | Utstakning enbart komplementbyggnad (höjdfix) | Grovutstakning | 3 150 kr | 3 938 kr |
A 1.8 | Finutstakning | 4 050 kr | 5 063 kr | |
A 1.9 | Grov- och finutstakning | 5 400 kr | 6 750 kr | |
A 1.10 | Utstakning huvudbyggnad under 3000 kvm (utöver en- eller tvåbostadshus) (höjdfix) | Grovutstakning | 4 500 kr | 5 625 kr |
A 1.11 | Finutstakning | 6 750 kr | 8 438 kr | |
A 1.12 | Grov- och finutstakning | 8 550 kr | 10 688 kr | |
A 1.13 | Lägeskontroll (oavsett byggnadsarea) | 2 700 kr | 3 375 kr | |
A 1.14 | Extra utstakningstillfälle | 1 800 kr | 2 250 kr | |
A 1.15 | Utstakning övriga uppdrag | Nedlagd tid | ||
Tabell A 2
A 2 | Nybyggnadskarta | Ärendetyp | Avgift | inkl moms | |
A 2.1 | Nybyggnadskarta. Fastighetens yta 0-5000 kvm | Inom planlagt område | 7 200 kr | ||
A 2.2 | Nybyggnadskarta. Fastighetens yta ≥ 5001 - 10000 kvm | Inom planlagt område | 9 000 kr | ||
A 2.3 | Nybyggnadskarta. Fastighetens yta ≥ 10001 kvm | Inom planlagt område | Nedlagd tid | ||
A 2.4 | Uppdatering av befintlig nybyggnadskarta | Inom planlagt område | 1 800 kr | ||
A 2.5 | Enkel nybyggnadskarta (Kartan innehåller fastighetsgränser, höjder samt befintliga byggnader) | 1 800 kr | |||
A 2.6 | Kartutdrag från grundkarta till ex bygglovsansökan (Servicecenter) | 0 kr | |||
Tabell A 3
A 3 | Grundkarta till detaljplan Ärendetyp | Avgift | |
A 3.1 | Grundkarta till detaljplan | Nedlag tid |
Ärenden som inte kan hänföras till ärendetyp
Om ett ärende inte kan hänföras till en ärendetyp enligt taxetabell A1, A2 eller A3 utgår avgift grundad på kommunens nedlagda tid för handläggning av ärendet. Avgiften beräknas i detta fall genom att tillämplig handläggningskostnad per timme multipliceras med kommunens nedlagda tid för handläggning av ärendet.
Beslutshistorik
Samhällsbyggnadsnämnden 2020-10-13. Fastställd av kommunfullmäktige den 2020-11-10.