Kemiska Branschens Tjänstemannaavtal 7.2.2023-31.12.2024
Kemiska Branschens Tjänstemannaavtal 7.2.2023-31.12.2024
KEMIINDUSTRIN KI RF FACKFÖRBUNDET PRO RF
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista
KEMIINDUSTRIN RF:S
och
FACKFÖRBUNDET PRO RF:S
gemensamma
KEMISKA BRANSCHENS TJÄNSTEMANNAAVTAL
7.2.2023–31.12.2024
INNEHÅLL
1 § AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE 4
3 § ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE OCH DÄRAV FÖRANLEDDA ALLMÄNNA ÅLIGGANDEN 5
8 § VIKARIATERSÄTTNING OCH INTRODUKTIONSTILLÄGG 17
9 § ALLMÄNNA ARBETSTIDSBESTÄMMELSER 18
10 § ARBETSSKIFTSFÖRTECKNING 20
11 § ÄNDRING AV ARBETSSKIFTSFÖRTECKNINGEN OCH ARBETSTIDSUTJÄMNINGSSCHEMAT 20
12 § ARBETSTIDEN I DAGARBETE OCH ETT- OCH TVÅSKIFTSARBETE 21
13 § ARBETSTIDEN I INTERMITTENT TRESKIFTSARBETE 28
14 § ARBETSTIDEN I KONTINUERLIGT TRESKIFTSARBETE 29
15 § SKIFTARBETE SAMT KVÄLLS- OCH NATTARBETE 32
19 § ERSÄTTNING FÖR STOR HÖGTIDSDAG 35
20 § VILOTIDER OCH ERSÄTTNING FÖR VECKOVILA 35
23 § JOURBEREDSKAP OCH TELEFONANVISNINGAR 43
24 § UTRYCKNINGSBETONAT ARBETE 44
26 § UTBILDNING OCH UTVECKLINGSTILLFÄLLEN 49
27 § ERSÄTTNING FÖR UTBILDNINGSTILLFÄLLEN 50
HÄLSA, SÄKERHET OCH VÄLBEFINNANDE 54
29 § LÖN UNDER SJUKDOM, MODERSKAPSLEDIGHET ELLER FADERSKAPSLEDIGHET SAMT EFTER OLYCKSFALL 54
31 § KORT TILLFÄLLIG LEDIGHET 59
33 § ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRETAGET SKA ÖVERLEVA EKONOMISKA SVÅRIGHETER 62
AVTALETS BINDANDE VERKAN OCH GILTIGHET 64
35 § AVTALETS BINDANDE VERKAN 64
KEMISKA INDUSTRINS SAMARBETSAVTAL 102
AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD 117
PROTOKOLL ÖVER KEMIINDUSTRINS OCH TJÄNSTEMANNAUNIONENS AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD OCH SAMARBETE 126
BILAGA 1 INRÄKNANDE AV YRKESUTBILDNING I ARBETSTID 128
BILAGA 2 PRECISERINGAR TILL KOLLEKTIVAVTALET: INTRODUKTIONSTILLÄGG, VIKARIATERSÄTTNING OCH FÖRTROENDEMANNENS LÖNEUTVECKLING 129
BILAGA 3 LÖNEBETALNING FÖR FADERSKAPSLEDIGHET 135
BILAGA 4 ANVÄNDNINGEN AV ARBETSPRAKTIKANTER I FÖRETAG INOM DEN KEMISKA BRANSCHEN VID UPPSÄGNING OCH PERMITTERING AV ARBETSKRAFT
....................................................................................................................... 142
BILAGA 5 ARBETSPLATSHANDLEDARENS ROLL, UTBILDNING OCH TIDSANVÄNDNING 144
BILAGA 6 PUNKTER I KOLLEKTIVAVTALET OM VILKA LOKALA AVVIKANDE AVTAL KAN INGÅS 146
BILAGA 7 FÖRBÄTTRING AV FÖRTROENDEMÄNNENS VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT FRÄMJA LOKALA AVTAL PÅ ARBETSPLATSEN 149
BILAGA 8 UPPGIFTER SOM ENLIGT KOLLEKTIVAVTALET SKA GES TILL FÖRTROENDEMANNEN 151
BILAGA 9 FÖRBUNDENS GEMENSAMMA DIREKTIV OM FÖRFARINGSSÄTT I ANSLUTNING TILL INKASSERING AV MEDLEMSAVGIFTER 157
BILAGA 10 SOMMARPRAKTIKANTPROGRAMMET LÄR KÄNNA ARBETSLIVET OCH TJÄNA EN SLANT ÅREN 2023–2025 160
BILAGA 11 ANVISNING FÖR DISTANS- OCH HYBRIDARBETE 162
TJÄNSTEMÄNS ÅRSARBETSTID I KEMIINDUSTRIN 2023–2025 (8 TIMMARS ARBETSDAG) 164
KEMIINDUSTRIN RF FACKFÖRBUNDET PRO RF
KEMISKA BRANSCHENS TJÄNSTEMANNAAVTAL
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1 § Avtalets tillämpningsområde
Till detta avtals tillämpningsområde hör de personer som är anställda hos medlemmar av Kemiindustrin rf i tjänstemannauppgifter.
Avtalets tillämpningsområde är uppgiftsspecifikt, vilket innebär att anställningsformen, personens utbildningsnivå, den givna statistikbenämningen, lönebetalningssättet eller löneformen inte är avgörande när det gäller avtalets tillämpning.
Till detta avtals tillämpningsområde hör bl.a. tjänstemannauppgifter som hänför sig till produktion, forskning och produktutveckling, analystjänster, kvalitetskontroll, planering, logistik, ekonomi- och personaladministration, försäljning, marknadsföring, datateknik, databehandling, lagerförvaltning, transport, export och import.
Någon övre gräns för utbildningen har inte dragits för avtalets tillämpning. Detta innebär att en tjänsteman med exempelvis högskole- eller yrkeshögskoleutbildning eller annan specialutbildning hör till detta avtals tillämpningsområde förutsatt att befattningen innehållsmässigt omfattas av detta avtal. Yrkeskunskap kan också inhämtas genom praktisk erfarenhet i yrket. Funktion som tjänstemäns chef utesluter inte befattningen som sådan ur avtalets tillämpningsområde.
Avtalet tillämpas inte på tjänstemän, som hör till företagets ledning eller som representerar arbetsgivaren vid fastställningen av personalens löne- och anställningsvillkor och inte heller på personer med självständig ställning och ett administrativt, ekonomiskt eller till verksamheten knutet ansvar vid företaget eller en betydande del av det, samt personer i sådan ställning som är jämförbar med dessa. Dylika personer kan finnas på olika organisationsnivåer vid företaget. Därtill kommer de personer, som inte
har chefsansvar men som representerar sakkunskap inom sitt eget specialområde och som därför, och på grund av sin självständiga ställning kan jämföras med personer som står utanför ovan nämnda avtal. Ovan i detta stycke avsedda personer förutsätts i allmänhet inneha kunskap och skicklighet på högskolenivå eller på yrkesmässigt hög nivå.
Avtalet tillämpas inte på personer i arbetaruppgifter.
Detta avtals bestämmelser tillämpas i tillämpliga delar på personer som utför sitt arbete huvudsakligen som provisionsarbete.
Tolkningar i anslutning till kollektivavtalets tillämpningsområde avgörs på sätt som binder parterna i en förlikningsnämnd mellan förbunden. Nämnden består av en av Fackförbundet Pro tillsatt representant och en av Kemiindustrin rf tillsatt representant samt en av parterna vald ordförande. Förbunden meddelar sina medlemmar om de lösningar som nåtts.
2 § Bilageavtal
Kemiska industrins samarbetsavtal (KI -TU) Uppsägningsskyddsavtalet jämte underteckningsprotokoll (KI - TU)
ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE
3 § Anställningsförhållande och därav föranledda allmänna åligganden
1. Arbetsledningsrätt
Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet samt att anställa och avskeda tjänsteman.
2. Organisationsfrihet och inkassering av medlemsavgifterna till fackföreningen.
Parterna konstaterar att organisations- och föreningsfriheten på bägge sidor är okränkbar.
Arbetsgivare inkasserar, ifall tjänsteman befullmäktigat honom därtill, medlemsavgifter till tjänstemannaorganisation som är part i detta
kollektivavtal och betalar dessa per lönebetalningsperiod till av ifrågavarande organisation uppgivet bankkonto. Inkasseringen sker enligt de verksamhetsanvisningar som avtalsparterna har upprättat.
3. Ansvarsförsäkring och grupplivförsäkring
Arbetsgivaren tecknar åt tjänsteman i chefsställning s.k. arbetsgivares ansvarsförsäkring som täcker arbetsgivarens, dennes ställföreträdares och i försäkringstagarens tjänst i ledande eller övervakande ställning varande tjänstemans, t.ex. arbetsledares, ansvar för person- eller egendomsskada, som åsamkats arbetstagare i samma företag, till den del skadan inte hör till de skador som skall ersättas med stöd av lagstadgad olycksfallsförsäkring eller trafikförsäkring. Maximibeloppen för ersättningarna utgör för personskada 126 141,00 €, dock så att ersättningens maximibelopp utgör 50 456,00 € per person och för egendomsskada 25 228,00 €. Även övriga försäkringsvillkor bestäms enligt gällande allmänna och särskilda försäkringsvillkor för arbetsgivarens ansvarsförsäkring.
Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en grupplivförsäkring för tjänstemän enligt ett avtal om detta mellan centralorganisationerna.
4. Allmänna skyldigheter
Tjänsteman bör på det sätt som hans eller hennes ställning förutsätter främja och bevaka arbetsgivarens intressen.
Arbetsgivaren bör visa förtroende för tjänsteman och bör så vitt möjligt stöda tjänstemannen i dennes strävan att utveckla sin yrkesskicklighet. Arbetsgivaren bör informera tjänsteman om förändringar i dennes ställning i ett så tidigt skede som möjligt och stöda tjänstemannen i hans eller hennes verksamhet såsom arbetsgivarens representant. Han eller bör bli underrättad om beslut som berör hans eller hennes medarbetare senast samtidigt då besluten delges hans eller hennes medarbetare.
Tjänsteman bör introduceras i arbetet och i förändringar som sker i arbetet. Ny tjänsteman bör även göras förtrogen med företaget och dess verksamhetsprinciper samt personalpolitiken och eventuella ordningsregler.
För ny tjänsteman redogörs för det kollektivavtal som tillämpas och för dess förhandlingssystem samt för tjänstemännens representanter.
Den s.k. marginalregeln
Parterna betonar det ansvar som hör ihop med chefernas ställning och konstaterar att ledarskap och övervakning som ingår i befattning ökar befattningens svårighetsgrad. Företaget bör i sin lönepolitik ständigt följa med chefernas och deras medarbetares löner, så att lönenivån för tjänstemän i chefsställning överstiger lönenivån för deras medarbetare.
Uppmärksamhet bör konsekvent riktas på de löner som betalas till tjänstemän i chefsställning och man bör nära följa med hur den ovan nämnda principen beaktas i företagets lönepolitik. Det är också viktigt att tjänstemännens förtroendeman och chefskåren känner till företagets lönepolitik och hur den sköts.
Då marginalregeln tillämpas i företagen skall jämförbara inkomst- och lönefaktorer mellan chefen och medarbetarna användas.
Protokollsanteckning:
Med jämförelse avses en gruppvis jämförelse av lönen för chefer och de arbetstagare som är underställda dem.
5. Ändringar i anställningsvillkoren
Anställningsvillkoren kan ändras ifall båda parterna kommer överens därom. Om överenskommelse inte kan träffas, kan ändringen verkställas ifall grund som berättigar till uppsägning föreligger och uppsägningstid följs. Förfaringssättet är alltså detsamma som vid uppsägning av arbetsavtal.
Tjänsteman kan överflyttas till annan uppgift utan att hans eller hennes tjänstemannaställning ändras. Om detta innebär en försämring av hans eller hennes villkor, bör även i detta fall ovan nämnda grund föreligga och uppsägningstid enligt 4 § tillämpas.
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om att de tillgodohavanden som vid anställningsförhållandets upphörande förfaller till betalning, betalas på företagets normala lönebetalningsdag.
LOKALA AVTAL
4 § Förhandlingsordning
1. Avtalsparterna bör sakligt förhandla om alla till deras verksamhetsområde hörande frågor i syfte att lösa dem i samförstånd. Avtalsparterna medverkar för sin del till utvecklandet av goda och sakliga förhandlingsrelationer på arbetsplatserna.
2. Uppkommer beträffande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal meningsskiljaktighet, varom tjänsteman och arbetsgivare inte kunnat enas sinsemellan och leder ej heller lokala förhandlingar i saken till överenskommelse, bör ärendet hänskjutas till behandling mellan vederbörande förbund.
3. Uppstår meningsskiljaktighet mellan arbetsgivare och tjänstemän av annan orsak än ovan nämnts, bör parterna i första hand genom lokala förhandlingar söka nå samförstånd, och om dessa förhandlingar ej leder till enighet, bör ärendet hänskjutas till behandling mellan vederbörande förbund.
4. Yrkar någondera parten på förhandlingar i ovan nämnda fall, bör sådana inledas omedelbart och senast inom två veckor från yrkandet. Arbetsgivaren bör efter att ha erhållit framställan informera tjänstemännens representant om tidpunkten för när förhandlingarna inleds.
5. Om förhandlingarna bör, ifall någondera parten så fordrar, protokoll eller promemoria om meningsskiljaktigheten uppgöras och undertecknas av vardera parten. I dokumentet bör kort nämnas den fråga som meningsskiljaktigheten gäller, samt båda parternas ståndpunkt. Protokollet eller promemorian över meningsskiljaktighet bör uppgöras inom en vecka efter det underhandlingarna slutförts.
6. Leder inte ovan i moment 2 avsedda förhandlingar till resultat, kan någondera parten hänskjuta ärendet till arbetsdomstolen för avgörande.
7. Under den tid som ovan i 3 momentet avsedda förhandlingar rörande meningsskiljaktighet förs, må arbetsinställelse på grund av saken inte företas och inte heller någon annan åtgärd vidtas för att utöva påtryckning på motparten eller hindra arbetets normala gång.
8. Representanter för förbund som är bundna av denna överenskommelse har, sedan förbunden avtalat därom, rätt att delta i lokal förhandling. Härvid förutsätts att man redan förhandlat lokalt om ifrågavarande ärende. Leder här avsedd förhandling inte till överenskommelse, skall så förfaras som i 2, 3 och 6 momenten.
5 § Lokala avtal
I många bestämmelser i detta avtal hänvisas till lokalt avtalande, vilket är möjligt enligt förhandlingsordningen i kollektivavtalet, antingen mellan arbetsgivare och tjänsteman eller mellan förtroendeman och arbetsgivare. Med förtroendeman ingånget avtal binder de tjänstemän som förtroendemannen anses representera. Avtalet kan ingås för viss tid eller tillsvidare. Avtal som ingåtts på tillsvidare basis kan sägas upp med tre månaders uppsägningstid, om man inte kommer överens om annan uppsägningstid. Avtalet skall ingås skriftligt, om någondera parten så önskar eller om avtalet avses gälla i över två veckors tid. Här avsett lokalt avtal utgör en del av kollektivavtalet och tillämpas även efter det att kollektivavtalet i övrigt upphört att gälla. Under denna tid och inom en månad efter det att ett nytt kollektivavtal trätt i kraft, kan även avtal som ingåtts för viss tid sägas upp med iakttagande av tre månaders uppsägningstid.
Utmaningar förknippade med dialog
Ett gott samarbete mellan förtroendemännen och företrädarna för arbetsgivaren skapar förutsättningar för lokala avtal, högre produktivitet, konkurrenskraft, sysselsättning och ett gott arbetsklimat.
Som en del av att främja lokala avtal stödjer förbunden gemensamt avtalsparterna i utmaningar förknippade med dialog. När problem uppstår, kan en part eller parterna tillsammans kontakta förbunden och be om hjälp. Därefter väljs metoderna för att förbättra samarbetet enligt arbetsplatsens behov. Man ingriper dock i eventuella problem utan fördröjning.
Resultat av lokala avtal
För att de lokala avtalen ska utfalla väl förutsätts gemensam förståelse för förändringsbehovet, förtroende och mod att ingå avtal.
Om man redan utan resultat har försökt komma överens om viktiga aspekter i fråga om företagets produktivitet, konkurrenskraft, sysselsättning eller arbetshälsa, kan förhandlingsparterna tillsammans
eller separat be att företrädare för båda förbunden ger stöd i de lokala förhandlingarna för att avtal ska uppnås. Målet är att hjälpa med utmaningarna i ett så tidigt skede som möjligt. Man ingriper i eventuella utmaningar utan dröjsmål.
Förbunden kan också hjälpa förhandlingsparterna genom att påvisa andra alternativ i kollektivavtalet och arbetslagstiftningen för att lösa förändringsbehovet. Förbunden ingriper inte i de lokala parternas avtalsfrihet.
Man kan nå en lösning till exempel genom att:
• Avvärja hinder för och fördomar om lokala avtal.
• Kartlägga behoven och möjligheterna för lokala avtal.
• Säkerställa att avtalsparterna har aktuell information om bakgrunden och målen för avtalen.
Protokollsanteckning 1:
Till detta kollektivavtal bifogas en förteckning över de punkter i kollektivavtalet som man lokalt kan ingå avvikande avtal om.
Protokollsanteckning 2:
Om en förtroendeman har utsetts för ett företag och det är fråga om ett ärende som gäller hela företaget, en arbetsavdelning eller en större arbetsgrupp, avtalas om det med förtroendemannen. Ett avtal som har ingåtts med förtroendemannen binder alla dem som förtroendemannen anses företräda (företräder även arbetstagare som inte är organiserade i fackförbund).
Protokollsanteckning 3:
Parterna konstaterar att det växande antalet lokala avtal ökar och förstärker förtroendemannens roll i ett framgångsrikt samarbete på arbetsplatserna.
De lokala avtalsparterna medverkar för sin del till utvecklandet av samarbete och goda förhandlingsrelationer på arbetsplatserna.
LÖNESÄTTNING
6 § Lön
Tjänstemannens lön fastställs enligt det till detta avtal bifogade lönesystemet på basis av svårighetsgraden hos det arbete som han eller hon utför, hans eller hennes individuella kompetens och längden av hans eller hennes nuvarande anställningsförhållande.
Med lokalt avtal är det också möjligt att komma överens om användning av annat lönesystem. Lokalt avtal kan ingås speciellt i situationer där något annat system används på en annan eller andra personalgrupper i företaget. Ett här avsett lokalt avtal bör ges förbunden till kännedom.
Med månadslön avses vid tillämpning av detta avtal tjänstemannens personliga totallön, dvs. penninglön inklusive naturaförmåner utan separat utbetalda tillägg. Vid beräkning av semesterlön, lön för deltid, förhöjningar för övertids- och söndagsarbete, ersättningar för stor högtidsdag och i andra motsvarande löneadministrativa situationer, behandlas tjänstemans tjänsteårstillägg, som betalas som ett separat tillägg på basis av tjänstemannens sammanhängande anställningstid, på samma sätt som den egentliga månadslönen.
Naturaförmånens penningvärde anses vid tillämpningen av detta avtal vara naturaförmånens gängse värde. När det gängse värdet inte kan utredas används i stället skattevärdet. Skattestyrelsen fastställer årligen de grunder på vilka naturaförmånernas penningvärde fastställs i beskattningen.
Protokollsanteckning 1:
I arbetsuppgift där tjänstemans arbetstid inte fastställts på förhand kan man komma överens om att lönen betalas som timlön. Timlönen bildas på så sätt att lönen enligt svårighetsklass som fastställts enligt arbetsuppgiftens svårighetsgrad jämte eventuella personliga tillägg divideras med den timdivisor som avses i 22 § 5 momentet i kollektivavtalet och som fastställs utgående från den i vederbörande arbete normalt tillämpade arbetstiden.
Arbetsgivaren har rätt att ge lönespecifikationen i elektronisk form eller per brev. Den elektroniska lönespecifikationen ska vara i ett filformat som kan skrivas ut.
1. Lönerna enligt uppgifternas svårighetsklass
Löner enligt svårighetsklass är fr.o.m. 1.4.2022 eller från början av lönebetalningsperioden som inleds närmast därefter följande:
Arbetets svårighetsklass | €/månad |
1 | 1836 |
2 | 1979 |
3 | 2142 |
4 | 2382 |
5 | 2667 |
6 | 3022 |
7 | 3445 |
8 | 3924 |
Löner enligt svårighetsklass är fr.o.m. 1.9.2023 eller från början av lönebetalningsperioden som inleds närmast därefter följande:
Arbetets svårighetsklass | €/månad |
1 | 1876 |
2 | 2023 |
3 | 2189 |
4 | 2434 |
5 | 2726 |
6 | 3088 |
7 | 3521 |
8 | 4010 |
Löner enligt svårighetsklass är fr.o.m. 1.4.2024 eller från början av lönebetalningsperioden som inleds närmast därefter följande:
Arbetets svårighetsklass | €/månad |
1 | 1936 |
2 | 2088 |
3 | 2259 |
4 | 2512 |
5 | 2813 |
6 | 3187 |
7 | 3634 |
8 | 4138 |
2. Praktikanter och sommarjobbare
Med praktikanter avses personer som studerar vid yrkesläroinstitut, tekniskt eller annat institut, yrkeshögskola, högskola eller teknisk högskola och arbetar mellan terminerna eller skaffar arbetserfarenhet som krävs för examen under utbildningens gång.
Med sommarjobbare (i anställningsförhållande mellan 2.5–30.9) avses skolelever och andra personer under 25 år som studerar vid andra läroanstalter än de som ingår i branschen.
Praktikants eller sommarjobbareslön får understiga lönen för svårighetsklassen för arbetet i fråga med 25 procent.
Bestämmelser om minskning av arbetskraft och återanställningsskyldighet i avtal om uppsägning och permittering gäller inte fall där det är fråga om obligatorisk arbetspraktik för examen.
Protokollsanteckning 2:
Förbunden har avtalat om ett gemensamt sommarpraktikprogram som heter Lär känna arbetslivet och tjäna en slant och som bifogas detta kollektivavtal.
Protokollsanteckning 3:
Som bilaga till kollektivavtalet finns tillämpningsdirektiv om användningen av arbetspraktikanter i företag inom den kemiska branschen vid uppsägning och permittering av arbetskraft.
Protokollsanteckning 4:
Arbetsgivaren är skyldig att underrätta förtroendemannen om nya utbildningsavtalselever som arbetar med tjänstemannauppgifter.
3. Tjänsteårstillägg
Till tjänsteman betalas beroende på anställningsförhållandets längd ett graderat tjänsteårstillägg.
Tjänsteårstilläggets storlek fastställs på basis av hur länge anställningsförhållandet fortgått före utgången av föregående månad. Tjänsteårstillägget betalas till tjänsteman månatligen och dess storlek, som beror på hur länge anställningstiden fortgått utan avbrott, är följande:
Tjänsteårstillägg 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter
år | €/månad |
5-9 | 45 |
10-14 | 60 |
15-19 | 88 |
20-24 | 110 |
25- | 135 |
Tjänsteårstillägg 1.4.2024 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter:
år | €/månad |
5–9 | 47 |
10–14 | 62 |
15–19 | 91 |
20–24 | 114 |
25- | 140 |
När tjänsteårstillägget betalas som en månatlig ersättning, behandlas det i löneadministrationens olika situationer, bl.a. vid beräkning av semesterlön, lön för deltid, övertids- och söndagsförhöjningar, på samma sätt som den egentliga månadslönen.
Tjänstgöringstid
Med tjänstgöringstid avses längden av den tid som nuvarande anställningsförhållande utan avbrott fortgått. Även till nuvarande anställningsförhållande omedelbart hänförbar anställningstid i sådana företag som är underställda samma företags bestämmanderätt, räknas också till tid som kumulerar tjänsteåren. Till de personers tjänstgöringstid, som i samband med ägarskifte som s.k. gamla arbetstagare övergått i ny ägarens tjänst, räknas den tid som de varit i den tidigare ägarens tjänst. Dagar som kumulerar tjänsteårstillägg är de dagar som i 7 § nämns som dagar som likställs som arbetade dagar samt ledighet på grund av arbetstidsförkortning.
4. Resultat- och vinstpremier
Resultat- och vinstpremierna är företagsspecifika lönetillägg. De förknippas med risken att de inte betalas ut om de uppställda resultat- och vinstmålen inte uppnås.
Användningen, kriterierna för fastställande och ändring av kriterierna beträffande resultat- och vinstpremier som företagsledningen beslutar om utreds för tjänstemännen innan premierna införs.
7 § Deltidslön
För beräknande av lönen för deltidsarbete uträknas timlönen sålunda, att månadslönen divideras med det antal ordinarie timmar som enligt arbetstidsutjämningsschemat ingår i ifrågavarande månad. Begreppet månadslön är här detsamma som i 21 §. Frånvaro kan även ersättas med motsvarande antal arbetstimmar.
Tillämpningsdirektiv
Deltidsersättning betalas t.ex. då anställningsförhållandet börjar eller slutar vid annan tidpunkt än i början eller slutet av lönebetalningsperioden, eller då tjänsteman varit borta från arbetet och arbetsgivaren inte är förpliktad att betala lön för frånvarotiden.
Om frånvaron inte ersätts genom att motsvarande antal arbetstimmar "arbetas in", förfar man på följande sätt:
frånvarodag/-timme
- månadens ordinarie arbetsdagar/-timmar i arbetstidsutjämningsschemat räknas ut
- månadslönen divideras med antalet arbetsdagar/-timmar = lönen för frånvarodagen/frånvarotimmen
- från månadslönen avdras lönen för frånvarodagen/-timmen = deltidslönen
Lönen för frånvarodag eller -timme varierar varje månad alltefter antalet arbetsdagar eller arbetstimmar i en månad:
DEN MÅNATLIGA ARBETSTIDEN ÅR 2023
arbetsdagar | 37,5 tim. | 40,0 tim. | |
januari | 21 | 157,5 | 168 |
februari | 20 | 150,0 | 160 |
mars | 23 | 172,5 | 184 |
april | 18 | 135,0 | 144 |
maj | 21 | 157,5 | 168 |
juni | 21 | 157,5 | 168 |
juli | 21 | 157,5 | 168 |
augusti | 23 | 172,5 | 184 |
september | 21 | 157,5 | 168 |
oktober | 22 | 165,0 | 176 |
november | 22 | 165,0 | 176 |
december | 19 | 142,5 | 152 |
(självständighetsdagen ingår)
DEN MÅNATLIGA ARBETSTIDEN ÅR 2024
arbetsdagar | 37,5 tim. | 40,0 tim. | |
januari | 22 | 165,0 | 176 |
februari | 21 | 157,5 | 168 |
mars | 20 | 150,0 | 160 |
april | 21 | 157,5 | 168 |
maj | 21 | 157,5 | 168 |
juni | 19 | 142,5 | 152 |
juli | 23 | 172,5 | 184 |
augusti | 22 | 165,0 | 176 |
september | 21 | 157,5 | 168 |
oktober | 23 | 172,5 | 184 |
november | 21 | 157,5 | 168 |
december | 19 | 142,5 | 152 |
(självständighetsdagen ingår)
DEN MÅNATLIGA ARBETSTIDEN ÅR 2025
arbetsdagar | 37,5 tim. | 40,0 tim. | |
januari | 21 | 157,5 | 168 |
februari | 20 | 150,0 | 160 |
mars | 21 | 157,5 | 168 |
april | 20 | 150,0 | 160 |
maj | 20 | 150,0 | 160 |
juni | 20 | 150,0 | 160 |
juli | 23 | 172,5 | 184 |
augusti | 21 | 157,5 | 168 |
september | 22 | 165,0 | 176 |
oktober | 23 | 172,5 | 184 |
november | 20 | 150,0 | 160 |
december | 20 | 150,0 | 160 |
(självständighetsdagen ingår)
En förutsättning för att använda denna tabell är att det är fråga om uträknande av lön för deltid.
Tabellen tillämpas vid behov även i situationer som avses i 9 § 7 momentet i detta avtal, om inte annat avtalas lokalt.
8 § Vikariatersättning och introduktionstillägg
Vikariatersättning
Ifall inte lokalt om annat avtalas betalas till tjänsteman, som tillfälligt vid sidan av sin egen befattning handhar en annan persons sådana uppgifter, som inte beaktats i hans eller hennes egen svårighetsklassificering, i proportion till den ökade arbetsmängden, en särskild vikariatersättning, som uppgår till 14–35 % av hans eller hennes personliga lön. Under samma förutsättningar betalas ersättning till tjänsteman för den tid som han eller hon såsom vikarie för en annan handhar mera krävande uppgifter.
Ersättningarna, liksom andra frågor som gäller anställningsvillkoren, bör utredas innan vikariatet påbörjas.
Protokollsanteckning 1:
Tillämpningsdirektivet gällande vikariatersättning är bifogat till detta kollektivavtal.
Introduktionstillägg
Introduktion är planmässig inskolningsverksamhet, i vilken ny tjänsteman instrueras enligt en på förhand uppgjord och godkänd plan för att bli förtrogen med arbetsplatsen och sina arbetsuppgifter, samt för att bli medveten om i arbetet och arbetsmiljön förekommande faror och hur de kan avvärjas.
Till tjänsteman som arbetsgivaren särskilt utsett till handledare, som vid sidan av sitt eget arbete enligt ett fastställt introduktionsprogram, introducerar och handleder tjänsteman i förhållandena på arbetsplatsen och i arbetsuppgifterna, betalas för den tid som åtgår till introduktionen och handledningen ett skilt tillägg, som är 10 % av tjänstemannens personliga lön, ifall man inte på annat sätt beaktat introduktionen och handledningen i hans eller hennes lön. Introduktionstillägget kan också ersättas av en fast månatlig ersättning som avtalas lokalt.
Protokollsanteckning 1:
Introduktion och handledning som ordnas för arbetstagare och sommarjobbare hör till tjänstemäns normala arbetsuppgifter och för detta betalas inte separat tillägg.
Tillämpningsdirektivet gällande introduktionstillägg är bifogat till detta kollektivavtal.
ARBETSTID
9 § Allmänna arbetstidsbestämmelser
Den ordinarie arbetstiden är 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka, om man inte med tjänstemannen kommit överens om att den är 7,5 timmar per dag och 37,5 timmar per vecka, eller ifall man inte med tjänsteman kommit överens om annan ordinarie arbetstid.
Utjämning av arbetstiden
Den ordinarie arbetstiden per vecka kan arrangeras som genomsnittlig veckoarbetstid så att man gör upp ett arbetstidsutjämningsschema för en
tidsperiod under vilken arbetstiden utjämnas till 40 timmar per vecka. Utjämningsperioden är högst 52 veckor.
Utjämningsschemat är till sin natur kollektivt och omfattar den tid under vilken man på arbetsstället, avdelningen eller arbetsplatsen följer den i utjämningsschemat föreskrivna arbetstiden. När anställningsförhållandet upphör sker inte någon särskild utjämning av en enligt utjämningsschemat arbetande tjänstemans arbetstid.
När man använder genomsnittlig arbetstid kan enskild tjänstemans arbetstid följas upp för att säkra att utförd arbetstid och utbetald lön överensstämmer med varandra.
Med lokalt avtal kan den ordinarie arbetstiden per dygn dock förlängas med högst fyra timmar. I dylika fall är den ordinarie veckoarbetstidens maximilängd 50 timmar. Ifall arbete utförs under flera än fem dagar i veckan är den ordinarie veckoarbetstiden högst 48 timmar.
Maximal arbetstid
Enligt 18 § i arbetstidslagen kan 12 månader användas som utjämningsperiod för den maximala arbetstiden.
Deltidsarbete
I handboken om varierande arbetstider i kemiindustrin behandlas deltidsarbete och hur arbetstiden inverkar på arbetsvillkoret för inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa.
Periodarbete
Det är möjligt att lokalt avtala om utförande av periodarbete även i övriga arbeten än de som nämns i 7 § i arbetstidslagen. Det lokala avtalet ska lämnas till förbunden för kännedom.
Utökad flextid
När utökad flextid avtalas beaktas att den arbetstid som utförts under utökad flextid jämnas ut till den arbetstidsformsspecifika årliga arbetstiden enligt kollektivavtalet. Utjämningsperioden för utökad flextid är 26 veckor. För arbete under utökad flextid betalas inga ersättningar som anknyter till arbetstiden för den del då tjänstemannen får besluta om förläggning av arbetstiden och om platsen där arbetet utförs.
Arbetstidsbank
Om arbetstidsbanker avtals lokalt. Ett avtal ingås skriftligen mellan arbetsgivaren och företrädaren för personalen.
I samband med att en arbetstidsbank införs avtalas om den maximala arbetstiden per dygn och vecka, som inte påverkas av bestämmelsen om den maximala arbetstiden i 9 § i kollektivavtalet (Utjämning av arbetstiden) Man kan avtala om att det är möjligt att i arbetstidsbanken spara arbetstid, ledighet med lön i enlighet med kollektivavtalet, sparad ledighet, penningbelopp som omvandlas till arbetstid eller andra poster med penningvärde.
Den ledighet som överförts till arbetstidsbanken förlorar sin ursprungliga identitet, och för den gäller inte utjämningsperioder eller preskriptionstider enligt till exempel arbetstidslagen eller semesterlagen.
Förbunden är överens om
• att beviljande och uttag av ledig tid inte får leda till behov av övertid eller produktionsstopp
• den princip enligt vilken de timmar som sparats i banken ska tas ut innan man tillgriper permittering om arbetsmängden minskar.
10 §Arbetsskiftsförteckning
För arbetsplatsen bör en arbetsskiftsförteckning uppgöras när det med hänsyn till arbetets art är möjligt. Av arbetsskiftsförteckningen bör framgå tidpunkten för när den ordinarie arbetstiden dagligen börjar och slutar, matpausens längd och tidpunkt samt veckoledigheterna.
11 §Ändring av arbetsskiftsförteckningen och arbetstidsutjämningsschemat
Om bestående ändringar i arbetsskiftsförteckningen eller arbetstidsutjämningsschemat bör meddelas till vederbörande tjänsteman och förtroendeman i så god tid som möjligt och senast två veckor innan ändringen träder i kraft. Ifall ändringen gäller flera tjänstemän eller en i övrigt betydande del av personalen, bör med förtroendemannen förhandlas på förhand.
Om tillfälliga avvikelser i arbetsskiftsförteckningen eller arbetstidsutjämningsschemat meddelas till vederbörande tjänstemän i så god tid som möjligt och senast tre dagar före ändringen träder i kraft så vitt det inte är fråga om nödarbete. Ifall ändringen gäller en avdelning eller motsvarande funktionell enhet, underrättas även förtroendemannen om saken.
Med lokalt avtal kan från ovan avsedda terminer för tillkännagivande avvikas.
12 §Arbetstiden i dagarbete och ett- och tvåskiftsarbete
Ordinarie arbetstid
1. Den ordinarie arbetstiden i dag- och tvåskiftsarbete är 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka, om man inte med tjänsteman kommit överens om att den är 7,5 timmar per dag och 37,5 timmar per vecka, eller ifall man inte med tjänsteman kommit överens om annan ordinarie arbetstid.
2. I enlighet med kollektivavtalets förhandlingsordning kan man lokalt komma överens om att från 37,5 timmars arbetsvecka övergå till 40 timmars arbetsvecka. Överenskommelse om saken bör träffas före utgången av föregående år. Överenskommelsen kan årligen sägas upp med två månaders uppsägningstid så, att den upphör vid kalenderårets utgång.
Vid övergången till 40-timmars arbetsvecka höjs tjänstemans månadslön med 2,7 %. När tjänsteman återgår till 37,5-timmars arbetsvecka sänks hans eller hennes månadslön med 2,6 %.
Efter övergång till 40-timmars arbetstidsform iakttas punkt 5 i denna paragraf.
3. Vid planering av olika arbetstidsformer är det ändamålsenligt att också utreda möjligheten att införa flexibel och differentierad arbetstid.
Flexibel arbetstid
Övergång till flexibel arbetstid kan ske förutsatt att överenskommelse därom träffas lokalt. Lokalt kan man avtala om en flextid på maximalt fyra timmar per dygn och ett maximum för sammanräknade överskridningar på högst 80 timmar. Som uppföljningsperiod för den
flexibla arbetstiden kan ett kalenderår användas. I stället för ett kalenderår kan man lokalt avtala om att uppföljningsperioden är ett år.
Protokollsanteckning:
Om tjänstemannens saldon kontinuerligt ligger nära de överenskomna maximiantalen i flexsaldot, ska chefen diskutera en utjämning av saldona med tjänstemannen samt tidtabellen för detta.
Differentierad arbetstid
Differentierad arbetstid kan tas i bruk på arbetsplatsen. Innan man övergår till denna förhandlar arbetsgivaren med förtroendemannen eller, om ingen förtroendeman har valts, med vederbörande tjänstemän i syfte att nå samförstånd.
1. I förhandlingarna går man igenom grunderna för en övergång till modellen samt eventuella utmaningar vad gäller samordningen av arbete och familjeliv i anslutning till modellen.
2. Differentierad arbetstid utförs i första hand av frivilliga tjänstemän.
3. Om det inte finns tillräckligt många frivilliga tjänstemän, kan arbetsgivaren låta även andra tjänstemän utföra differentierad arbetstid. Arbetsgivaren beaktar tjänstemännens önskemål när det gäller det differentierade arbetstiden.
Protokollsanteckning:
Förbunden ordnar företagsspecifik utbildning i differentierad arbetstid.
4. Arbetsveckan och arbetsdygnet börjar när måndagens första arbetsskift inleds, ifall inte annan överenskommelse lokalt träffas. Söndagsdygnet upphör vid samma tidpunkt.
5. Arbetstidsutjämningen i dag- och tvåskiftsarbete
Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas i de arbetstidsformer där den ordinarie arbetstiden är 40 timmar per vecka.
Därtill förutsätts att tjänstemannen har en högst 30 dagars semester samt att hans eller hennes årsarbetstid i övrigt förkortas endast av kyrkliga högtider samt första maj, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton och nyårsdagen.
Lokalt kan man komma överens om att byta ut utjämningsledigheterna mot flexledighet. I fråga om flexledigheten tillämpas 27 § i semesterlagen, men parterna måste komma överens om tidpunkten för flexledigheten. För flexledighet betalas ingen semesterpremie.
A. Utjämning av arbetstiden/utjämningsdagar
Ledighet intjänas på basis av under kalenderåret arbetade ordinarie arbetsdagar enligt följande:
minst | 17 | arbetsdagar | 1 | fridag |
'' | 35 | '' | 2 | fridagar |
'' | 53 | '' | 3 | '' |
'' | 71 | '' | 4 | '' |
'' | 88 | '' | 5 | '' |
'' | 105 | '' | 6 | '' |
'' | 121 | '' | 7 | '' |
'' | 138 | '' | 8 | '' |
'' | 155 | '' | 9 | '' |
'' | 172 | '' | 10 | '' |
'' | 189 | '' | 11 | '' |
'' | 205 | '' | 12,5 | '' |
Som ordinarie arbetsdagar räknas dessutom den tid, under vilken arbetsgivaren betalar lön för sjuktid eller moderskapsledighet samt för tid som åtgår till utbildning som arbetsgivaren bekostar ens delvis, ifall arbetsgivaren till denna del betalar lön. Som utförda arbetsdagar betraktas även ledighet som avses i 31 § i kollektivavtalet (kort tillfällig ledighet), för vilken arbetsgivaren betalar lön. Under nämnda tider åtgår och intjänas ledighet. Med arbetsdagar jämställs även fridagar som avses i detta avtal.
Från arbetstidsförkortningen avdras andra än i 5 punkten nämnda, på årsarbetstiden inverkande semesterarrangemang, som baserar sig på avtal eller praxis samt årligen regelbundet återkommande fridagar.
Beviljande av ledighet
Ledighet som intjänats under kalenderåret ges åt tjänsteman senast före utgången av intjäningskalenderåret eller med tjänstemannens samtycke genom betalning av penningersättning eller med ledighet som beviljas vid annan överenskommen tidpunkt. Ledigheten ges vid tidpunkt som bestäms av arbetsgivaren. Om ledighet ges samtidigt åt alla tjänstemän eller arbetsavdelningar, iakttas den i detta avtal nämnda två veckors anmälningstid som gäller vid ändringar av arbetstidsutjämningsschemat. Om individuellt beviljad ledighet bör meddelas senast två veckor före ledigheten. Man kan komma överens om andra anmälningstider genom lokala avtal.
I beviljandet av ledighet bör arbetsgivaren sträva till att beakta tjänstemans personliga önskemål beträffande tidpunkterna för ledigheten inom ramen för såväl produktionens behov som drifts- och servicetiderna.
För arbetstimmar som tjänsteman utfört under sin personliga utjämningsdag betalas till tjänsteman utöver den normala lönen ersättning såsom för övertidsarbete, ifall man avtalar om arbete under ifrågavarande utjämningsdag senare än en vecka före utjämningsdagen.
Ledighet ges minst ett arbetsskift per gång eller som halva dagar för högst 6,5 dagars del. Ledigheten kan också ges på annat sätt ifall man lokalt avtalar om saken.
Xxxxx tjänsteman vid anställningsförhållandets upphörande erhållit för mycket ledigt är arbetsgivaren berättigad att i samband med utbetalning av slutlönen avdra en summa som motsvarar ledigheten på det sätt som avses i kollektivavtalets 7 §. Avdraget sker endast per full arbetsdag.
Ifall utjämningsledighet inte tagits ut i det skede då anställningsförhållandet upphör eller när de inte kunnat ges före utgången av kalenderåret eller, ifall man med tjänsteman kommit överens om att de inte hålls, ersätts outtagen ledighet med enkel lön.
Lönenivå
Arbetstidsutjämningen sker utan sänkning av lönenivån.
B. Utjämning av arbetstiden/genomsnittlig arbetstid
Genom ett lokalt avtal kan man även tillämpa en genomsnittlig arbetstid. Långtidsmedeltalet är 36,4 timmar per vecka. De årliga arbetstimmarna framgår av tabellen som bifogas detta kollektivavtal som bilaga. Nämnda genomsnittliga veckoarbetstid har erhållits så, att arbetstidsutjämningen (100 timmar) beaktats i beräkningen. Härvid utjämnar även söckenhelgerna samt midsommar- och julafton veckoarbetstiden till dessa mängder under kalenderåret. Semesterdagar kan inte användas till utjämning av arbetstiden.
Arbetstidsutjämningen förverkligas genom att ge ledigheten så att arbetstiden under en period av högst ett kalenderår utjämnas till ovan nämnda genomsnitt förutsatt att man för arbetet ifråga uppgjort ett arbetstidstutjämningsschema för minst det tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittet. Arbetstidsutjämningssystemet är till sin natur kollektivt och gäller den tid under vilken arbetstidsformen för arbetspunkten, avdelningen eller arbetsplatsen i fråga i allmänhet är dag- eller tvåskiftsarbete. Vid övergång till annan arbetstidsform, exempelvis treskiftsarbete, fastställs arbetstiden efter övergången enligt reglerna för arbetstidsformen i fråga.
Arbetsgivaren bör före ovan avsedda arbetstidsarrangemang verkställs, förhandla med tjänstemännens representanter. Vid förhandlingarna bör hänsyn tas till arten av arbetsplatsens tjänstemannauppgifter, säkrandet av drifts- och servicetiderna, övriga personalgruppers arbetstidsarrangemang samt motsvarande faktorer. Efter förhandlingarna meddelar arbetsgivaren tjänstemännen om det system enligt vilket man fastställt det tillämpade förfaringssättet.
Exempel 1
För tjänstemän som året om arbetar i dag- och tvåskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande:
- tidsperioden under vilken arbete ska utföras i dag-
/tvåskiftsarbete 365 kalenderdagar
- samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. 365 dagar./.
7 dagar/vecka gör 52,14 veckor
- tjänstemännen är under denna tid på semester 5 veckor
- det verkliga antalet arbetsveckor 47,14 veckor
Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 47,14 veckor x 36,4 tim./vecka, dvs. 1716 tim., vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 214 arbetsskift.
Exempel 2
Ifall arbete utförs endast under en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt:
- tidsperioden under vilken arbete ska utföras i dag-
/tvåskiftsarbete 196 kalenderdagar
- samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. 196 dagar./ 7 dagar/vecka gör 28 veckor
- tjänstemännen är under denna tid på semester 3 veckor
- det verkliga antalet arbetsveckor 25 veckor
Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 25 veckor x 36,4 tim./vecka, dvs. 910 tim., vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 114 arbetsskift.
Ifall det i ovan beskrivna exempel 1 och 2 avsedda tidsperioder för enskild tjänstemans del ingår längre frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som reducerar arbetsveckorna.
Semester
Vid fastställning av semesterns längd anses som arbetsdagar även de dagar under vilka tjänsteman inte kunnat arbeta på grund av att han eller hon hållit i denna paragraf avsedda ledigheter.
6. I händelse av en plötslig och oförutsägbar eller exceptionell produktionssituation kan arbetsgivaren, med tre dagars förvarning, tillfälligt förlänga den dagliga ordinarie arbetstiden för icke- skiftarbetare till högst 10 timmar och veckoarbetstiden till högst 50 timmar. Löneutbetalning kommer att fortsätta ske på grundval av ordinarie arbetstid, både när arbetstiden förlängs och när arbetstiden jämnas ut, med undantag för arbetade timmar på söckenhelger eller på söndagar, för vilka ersättning utbetalas i enlighet med faktisk arbetstid enligt bestämmelserna i kollektivavtalet. Genom en lokal överenskommelse kan en förändring av arbetstiden göras utan föregående meddelande.
Högst10-timmarsdagar kan utföras av en enskild arbetstagare i högst
30 dagar per kalenderår och högst två på varandra följande arbetsveckor.
Tjänstemän har möjlighet att från fall till fall vägra förändringar av arbetstiden i enlighet med detta kollektivavtal, när det finns sakliga personliga skäl till detta (t.ex. hälsoskäl, vård av barn eller anhöriga).
Arbetstiden måste under en period på 52 kalenderveckor jämnas ut till i genomsnitt 40 timmar per vecka. Arbetsgivaren upprättar ett preliminärt utjämningsschema och parterna avtalar om en ledighet inom fyra kalenderveckor efter det att arbetet har utförts. Om ingen överenskommelse om ledigheten kan nås har tjänstemannen rätt att utjämna sin arbetstid med i genomsnitt 40 timmar per vecka genom att meddela detta tre veckor i förväg. Ledigheten ska i första hand bestå av hela arbetsdagar. Emellertid får inte den av tjänstemannen meddelade ledigheten tas ut om företagets produktion störs allvarligt, inte heller under veckor för vilka arbetsgivaren har meddelat att det föreligger behov av förlängd arbetstid enligt detta kollektivavtal.
Om den ledighet som avses i detta kollektivavtal inte har tagits ut inom 52 kalenderveckor, ska arbetsgivaren kompensera för outjämnade arbetstimmar med en förhöjning om 50 % i samband med närmast följande löneutbetalning.
13 §Arbetstiden i intermittent treskiftsarbete
I intermittent treskiftsarbete är den ordinarie arbetstiden åtta timmar per dygn och långtidsmedeltalet i genomsnitt 35,9 timmar per vecka. Beroende på hur söckenhelgerna infaller kan den genomsnittliga veckoarbetstiden årligen variera. De årliga arbetstimmarna framgår av tabellen som bifogas detta kollektivavtal som bilaga.
Exempel 1
För tjänstemän som året om arbetar i intermittent treskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande:
- tidsperioden under vilken arbete ska utföras i intermittent treskiftsarbete 365 kalenderdagar
- samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. 365 dagar./ 7 dagar/vecka gör 52,14 veckor
- tjänstemännen är under denna tid på semester 5 veckor
- det verkliga antalet arbetsveckor 47,14 veckor
Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 47,14 veckor x 35,8 tim./vecka, dvs. 1689 tim., vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 211 arbetsskift.
Exempel 2
Ifall arbete utförs endast under en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt:
- tidsperioden under vilken arbete ska utföras i intermittent treskiftsarbete 196 kalenderdagar
- samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. 196 dagar/ 7 dagar/vecka gör 28 veckor
- tjänstemännen är under denna tid på semester 3 veckor
- det verkliga antalet arbetsveckor 25 veckor
Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 25 veckor x 35,8 tim./vecka, dvs. 895 tim., vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 112 arbetsskift.
Ifall det i ovan beskrivna exempel 1 och 2 avsedda tidsperioder för enskild tjänstemans del ingår längre frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som reducerar arbetsveckorna.
För arbetet bör på förhand utarbetas ett arbetstidsutjämningsschema för en tidsperiod på högst ett år, under vilken den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till nämnda genomsnitt.
Arbetstidsutjämningen sker utan att avdrag görs på månadslönen.
Fridagar som hållits enligt arbetstidsutjämningssystemet anses som likställda med arbetade dagar vid fastställningen av semestern, dock med avdrag av det antal sedvanliga fridagar som ingår i kalendermånaden för tjänsteman i dagarbete.
I intermittent treskiftsarbete ersätts det arbete, som överstiger den veckoarbetstid som avses i vederbörande arbetstagares arbetstidsutjämningssystem som man i kollektivavtalet kommit överens om.
Vid beräkningen av övertidsersättningar används talet 155 som divisor av månadslönen.
14 §Arbetstiden i kontinuerligt treskiftsarbete
Den ordinarie arbetstiden i kontinuerligt treskiftsarbete är i genomsnitt 34,6 timmar per vecka
I arbete som avses ovan i punkt 1, bör arbetstiden, med undantag av semestern, under en period av ett år utjämnas till i genomsnitt 34,6 timmar per vecka. För tjänstemän som är berättigade till 30 dagars semester och som tar ut denna semester under kalenderåret, innebär detta således en årsarbetstid om 1632 timmar. På motsvarande sätt är årsarbetstiden för tjänstemän som är berättigade till 24 vardagar semester 1666 timmar.
Exempel 1
För tjänstemän som året om arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande:
- tidsperioden under vilken man utför kontinuerligt treskiftsarbete omfattar 365 kalenderdagar
- samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. 365 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 52,14 veckor
- tjänstemännen är under denna tid på semester 5 veckor
- det verkliga antalet arbetsveckor 47,14 veckor
Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 47,14 veckor x 34,6 tim./vecka, dvs. 1632 tim., vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 204 arbetsskift.
Exempel 2
Ifall arbete utförs endast under en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt:
- den tidsperiod under vilken arbete ska utföras i kontinuerligt treskiftsarbete
- samma uttryckt i arbetsveckor, dvs.
196 dagar/7 dagar/vecka
- tjänstemännen är under denna tid på semester
196 kalenderdagar
gör 28 veckor
3 veckor
- det verkliga antalet arbetsveckor 25 veckor
Under ovan nämnda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 25 veckor x 34,6 tim./vecka, dvs. 865 tim., vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 108 arbetsskift och den arbetstidsplan som uppgörs för perioden bör således innehålla 108 arbetsskift.
Ifall det i ovan beskrivna kalenderperiod om 28 dygn för enskild tjänstemans del ingår längre, andra än i 6 punkten i denna paragraf nämnda frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som reducerar arbetsveckorna.
För arbetet bör på förhand uppgöras ett arbetstidsutjämningsschema för minst den tid, under vilken veckoarbetstiden utjämnas till nämnda genomsnitt.
Fridagar som hållits enligt arbetstidsutjämningssystemet anses som likställda med arbetade dagar vid fastställandet av semestern, dock med avdrag av det antal sedvanliga fridagar som ingår i kalendermånaden för tjänsteman i dagarbete.
Ifall det i en semesterdel som ges under semesterperioden 2.5–30.9 förutom söndagar ingår andra dagar som inte gäller som lagstadgade semesterdagar, blir den årsarbetstid som i denna paragraf avses, kortare i samma proportion.
I denna arbetstidsform ersätts det arbete som överskrider veckoarbets- tiden enligt ifrågavarande veckas arbetstidsutjämningsschema, på det sätt som i kollektivavtalet avtalats om övertidsarbete.
Som utförda ordinarie arbetsskift i treskiftsarbete anses också sådan utbildningstid som arbetsgivaren, om dock endast delvis, bekostar, till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet i enlighet med utbildningsavtalet. Med ordinarie arbetstid likställs vidare i 30 § avsedd kort, tillfällig ledighet, för vilken arbetsgivare betalar lön.
Som i kollektivavtalets 22 § moment 5 avsedd divisor används talet 148.
Deltidslönens storlek beräknas såsom avtalats i kollektivavtalets 7 § om beräkningen av lön för deltid varvid antalet arbetsdagar, som framgår av tabellen i avtalets tillämpningsdirektiv, används som beräkningsgrund.
Som kompensation för inkomstbortfall betalas åt tjänsteman i kontinuerligt treskiftsarbete ett separat månatligt tillägg om 5,5 %. Ifall man vid företaget tagit i bruk ett system som redan beaktar kompensationen, behöver ett dylikt system inte ändras.
Vid fastställning av semesterns längd betraktas ledigheterna enligt arbetstidsutjämningsschemat (dagar) som likställda med arbetsdagar, för dagarbetares del avdras dock det antal sedvanliga fridagar som ingår i kalendermånaden i fråga.
15 §Skiftarbete samt kvälls- och nattarbete
1. I skiftarbete bör skiften regelbundet avlösa varandra och växla med högst fyra veckors intervaller. Man kan lokalt avtala om en annan period. Tjänsteman kan dock, då man kommer överens om saken, fortlöpande arbeta i samma skift. Med skiftarbete avses även sådant arbete, där skiften växlar så, att på varandra följande skift överlappar varandra under högst en timme eller det är högst en timme mellan dem och där skiften växlar enligt ett på förhand bestämt sätt.
2. Skifttillägg
Skifttillägg från och med 1.2.2018 eller från början av lönebetalningsperioden som inleds närmast därefter:
kvällsskift nattskift
cent/timme cent/timme
228 417
Skifttillägg från och med 1.4.2024 eller från början av lönebetalningsperioden som inleds närmast därefter:
kvällsskift nattskift
cent/timme cent/timme
236 432
3. Åt tjänsteman i skiftarbete betalas för övertid skifttillägg enligt det skift, under vilket övertidsarbetet utförs. Om tjänsteman i tvåskiftsarbete efter kvällsskiftet blir på övertid, betalas åt honom skifttillägg för övertidsarbetet enligt nattskiftet.
4. Nattarbete kan utföras i situationer som avses i arbetstidslagens § 8. Med lokalt avtal kan nattarbete utföras även i andra än i arbetstidslagens 8 § nämnda fall.
5. Då tjänsteman utför arbete som inte är skiftarbete, övertidsarbete eller nödarbete mellan kl. 18 och 22, anses sådant arbete utgöra kvällsarbete, och då arbetet utförs mellan kl. 22 och 06, anses det utgöra nattarbete. För sådant arbete betalas ett tillägg som är lika stort som skifttillägget i kvälls- eller nattskift för arbetet i fråga, om det hade varit skiftarbete.
6. Om tjänsteman i kvälls- eller nattarbete efter arbetsskiftet blir på övertid, betalas kvälls- eller nattillägg fastställt på basis av ordinarie arbetstid även för tiden för övertidsarbetet till högst kl. 06.
7. Skiftersättning kan också betalas i form av en separat fast månadsersättning. Då skall månadsersättningens storlek fastställas med de i ramavtalet nämnda centbeloppen som minsta grund.
Lokalt är det möjligt att med förtroendemannen avtala om andra tidpunkter för skifttillägg och tillägg för kvälls- och nattarbete.
8. Skifttillägg som eventuellt betalas för övertids- och söndagsarbete skall betalas med samma förhöjning som för övrig lön under ifrågavarande tid.
16 §Lediga dagar
1. Den andra fridagen som ges per vecka kan avtalas lokalt. Om man inte kommer överens om annat, kan den andra lediga dagen vara:
- en fast veckodag, som är lördag eller om detta inte är möjligt, måndag, eller
- en varierande veckodag, om arbete utförs under minst sex dagar i veckan.
2. Om genomsnittlig veckoarbetstid iakttas i arbetet, fastställs fridagarna sålunda att perioden omfattar så många fridagar att arbetstiden under förloppet av denna period utjämnas till ordinarie veckoarbetstid.
Kan fridagarna inte fastställas på förhand, bör meddelande om utjämningsledighet lämnas minst en vecka på förhand.
17 §Söckenhelgsveckor
1. Under vecka där söckenhelg ingår är den ordinarie arbetstiden under vardag före helg och lördag densamma som under övriga vardagar.
2. Fridagar är dock:
a) lördagen under den vecka nyårsdagen infaller,
b) lördagen den vecka trettondagen infaller,
c) påsklördagen,
d) lördagen efter påsk,
e) lördagen den vecka första maj infaller,
f) lördagen den vecka Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx infaller,
g) midsommarafton,
h) lördagen den vecka självständighetsdagen infaller,
i) julafton och
j) lördagen efter jul.
Om av produktionen beroende orsaker förutsätter arbete under nämnda fridagar, bör förlusten av sådana fridagar kompenseras med fridagar, som ges under ordinarie arbetstid eller genom penningersättning såsom vid veckoövertidsarbete, såvida för samma tid inte redan betalas ersättning för stagnationstid. Frågorna om ersättningssättet borde utredas på förhand.
3. För arbete som tjänsteman utför på påsklördag, midsommarafton och julafton betalas med 100 % förhöjd lön. Denna bestämmelse tillämpas inte i kontinuerligt skiftarbete och inte i ordinarie kvälls- eller nattarbete.
18 §Söndagsarbete
1. Med söndagsarbete avses arbete som utförs på söndag, övrig kyrklig helgdag, första maj och självständighetsdagen. För söndagsarbete betalas utöver den lön som i övrigt utbetalas för ifrågavarande tid enkel grundlön såsom söndagsförhöjning.
2. Om arbetet som utförts på söndag är mertids- eller övertidsarbete, betalas för detta ersättning enligt vederbörande bestämmelser för mertids- och övertidsarbete samt därutöver enkel grundlön såsom söndagsersättning enligt punkt 1. ovan.
3. Söndagsförhöjningen kan betalas som en fast månadsersättning eller ersättas med motsvarande fritid, om därom avtalas med vederbörande tjänsteman. Fritiden skall ges och tas ut inom sex månader från det övertidsarbetet utförts.
4. Lokal överenskommelse kan träffas om att byta ut söndagsförhöjningen mot flexledighet. För flexledighetens vidkommande förfars i övrigt enligt semesterlagens 27 §, men om tidpunkten för uttag av flexledigheten bör överenskommas. För flexledighet betalas ingen semesterpremie.
19 §Ersättning för stor högtidsdag
Till alla anställda som arbetar på nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påskdagen och annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, pingstdagen, midsommardagen, allhelgonadagen, självständighetsdagen samt juldagen och annandag jul, betalas, räknat från klockan 06.00
24 timmar framåt, lön förhöjd med 200 procent. Häri är eventuell söndagsförhöjning inberäknad. Ifall man på grund av t.ex. en avtalad rytm i avlösningen av skift eller tidpunkten för när skiftet av arbetsdygn infaller eller av annan orsak anser det vara ändamålsenligt, kan om utbetalningstidpunkten för ovan nämnda ersättning för stor högtidsdag även annat avtal ingås.
Protokollsanteckning 1:
Genom ett lokalt avtal kan man flytta tidpunkten för en storhelg och de ersättningar som ska betalas för den.
För arbete som utförs dagen före nämnda högtider, betalas till tjänsteman i skiftarbete eller ordinarie kvälls- och nattarbete, för den tid han är i kvälls- och nattskift, i helgdagsaftonsersättning med 100 % förhöjd lön och för tiden i morgonskift med 20 % förhöjd lön. Ersättningen innehåller inte eventuella övertids- eller söndagsförhöjningar.
Till tjänstemän i dagarbete betalas på ovan nämnda dagar före helg en ersättning som är med 20 % förhöjd lön för ordinarie arbetstid i enlighet med arbetstidsutjämningsschemat. Dylik ersättning betalas inte för övertid. Ersättningen innehåller inte eventuell söndagsförhöjning.
Protokollsanteckning 2:
I dagarbete kan man lokalt avtala om att förkorta den ordinarie arbetstiden för ovan nämnda helgdagsaftnar så att den motsvarar ersättningen för helgdagsaftnarna.
20 §Vilotider och ersättning för veckovila
Daglig vilotid
1. Då arbetet ordnats i skift som överstiger sex timmar och regelbundet avlöser varandra, liksom i arbeten som avses i § 7 i arbetstidslagen,
bör tjänsteman beredas minst en halv timmes vilotid eller möjlighet att inta måltid under arbetstiden.
2. Då arbetstiden i dagarbete är längre än sex timmar, bör tjänsteman under arbetet beredas tillfälle till åtminstone en regelbunden vilotid på minst en timme. Denna vilotid kan dock, sedan därom lokalt överenskommits, förkortas ända till ½ timme. Tjänsteman kan utan hinder under vilotiden avlägsna sig från arbetsplatsen. Detta gäller dock inte sådana tjänstemän vilkas närvaro är nödvändig på arbetsplatsen för arbetets normala gång.
Lokalt kan avtalas att tjänsteman i dagarbete inte har måltidsrast utan han eller hon bereds tillfälle att inta sin måltid i mitten av arbetsdagen när det med tanke på arbetet är ändamålsenligast.
3. I arbetstiden inräknas hela den tid, då tjänsteman är bunden till sitt arbete eller skyldig att vara på arbetsplatsen, men däremot inte sådan paus, under vilken han eller hon har både rätt, och även i praktiken möjlighet, att obehindrat avlägsna sig från arbetsplatsen.
4. Parterna rekommenderar att tjänsteman reserveras möjlighet att en gång per dag vid den tidpunkt som med tanke på arbetets utförande är mest lämplig under arbetets gång inta kaffe eller förfriskningar så att detta så litet som möjligt stör arbetet.
Dygnsvila
Tjänsteman ska under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en minst elva timmar lång, och i periodarbete minst nio timmar lång, oavbruten vila ifall det inte är fråga om arbete som utförs under beredskapstid.
Från det ovan anförda kan tillfällig avvikelse göras under högst tre på varandra följande dygnsviloperioder per gång i sådana fall som avses i 25 § 3 momentet i arbetstidslagen. Vilotiden bör det oaktat vara minst fem timmar och tjänsteman bör i dylika fall ges de i lagrummet avsedda ersättande vilotiderna så snabbt som möjligt, senast dock inom 14 dygn.
Ifall en ändamålsenlig organisering av arbetet det förutsätter, kan arbetsgivaren och tjänsteman komma överens om en tillfällig förkortning av dygnsvilotiden till minst sju timmar.
Om det till exempel på grund av rotation eller annan sådan anledning anses nödvändigt, kan man lokalt avtala om att förkorta dygnsvilan så att den är minst sju timmar.
Ledighet per vecka
1. Tjänsteman skall, så vitt möjligt, under söndagen beredas minst en 35 timmar lång oavbruten ledighet per vecka. Dock kan tillfälle till veckovila av ovannämnda tidslängd beredas även under annan tid av veckan, om arbetet på grund av dess beskaffenhet utförs under veckans alla dagar, eller om tjänstemannen tillfälligt behövs i arbetet på söndagen för tryggandet av regelbundet utförande av arbete, som utförs i rörelsen eller i företaget.
2. I kontinuerligt skiftarbete får dock ledigheten per vecka ordnas sålunda, att den under en tid av 12 veckor uppgår till i medeltal 35 timmar per vecka och minst 24 timmar varje gång.
3. Xxxxxxxxx anses också ske när veckovilan fördelas på två veckor, förutsatt att merparten av veckovilan sker under den vecka som vilan avser.
4. Undantag från stadgandena om ledigheten per vecka i denna paragraf kan dock göras:
a) när tjänstemannens ordinarie arbetstid per dygn är högst tre timmar,
b) när tjänstemannen behövs i utryckningsarbete,
c) när arbetets tekniska art inte tillåter att vissa tjänstemän är helt lediga från arbetet,
d) då tjänsteman tillfälligt behövs i arbete under tiden för hans eller hennes ledighet per vecka för att upprätthålla arbetets regelbundna förlopp i företaget.
Ersättning för ledighet per vecka
1. Tjänsteman får ersättning för arbete som han eller hon tillfälligt utfört under sin ledighet per vecka genom att hans eller hennes ordinarie arbetstid förkortas i motsvarande mån senast om tre månader räknat från arbetets utförande, eller när därom på förhand avtalas, så att ersättningen för ledigheten per vecka i sin helhet betalas i pengar enligt moment 5 nedan.
2. Med dag för ledighet per vecka avses, såvida inte annat överenskommits, söndag i dagarbete och i intermittent skiftarbete,
och i övrigt arbete veckans sista fridag i enlighet med arbetstidsutjämningsschemat.
3. Tillfälligt arbete utfört under ledigheten per vecka bör ersättas även i det fall, att tjänsteman under samma vecka varit borta från arbetet på grund av sjukdom, tillfällig vårdledighet, olycksfall, eller av arbetsgivaren beordrad utbildning.
4. Under den vecka, då arbetstiden förkortas genom en fridag, utgörs den ordinarie arbetstiden av den veckoarbetstid som fastställts i arbetstidsutjämningsschemat minskad med det antal timmar som motsvaras av den ifrågavarande fridagen.
5. Med tjänstemans medgivande kan ersättning för ledigheten per vecka betalas helt i pengar så, att åt honom eller henne för den tid som åtgått till arbete, förutom månadslön, betalas
- grundlön förhöjd med 100 procent samt
- de övertidsförhöjningar och förhöjningar för söndagsarbete som förutsätts i detta avtal, om arbetet samtidigt har varit övertids- eller söndagsarbete.
Överenskommelse om ersättningssättet bör ingås samtidigt som man avtalar om det arbete som skall utföras under ledigheten per vecka.
21 §Mertidsarbete
1. Begreppet mertidsarbete
Med mertidsarbete avses enligt arbetstidslagen arbete, som på initiativ av arbetsgivaren med tjänstemans medgivande utförs utöver den kollektivavtalsenliga arbetstiden dock utan att den överskrider den i kollektivavtalet fastställda arbetstiden men inte i arbetstidslagen nämnda maximum för ordinarie arbetstid (8 tim./dygn och 40 tim./vecka, eller om arbetstiden arrangerats som genomsnittlig, i genomsnitt ovan nämnda timantal).
2. Formerna för mertidsarbete
Mertidsarbete förekommer i följande former:
a) Dagligt mertidsarbete, vanligen endast 0,5 timmar per dag.
b) Under fridag
- vanligen högst 2,5 timmar, då mertidsarbete inte alls har utförts under veckan eller
- ända upp till 40 timmar per vecka då tjänstemannen har varit frånvarande från arbetet under veckan.
3. Då genomsnittlig veckoarbetstid tillämpas, betraktas som mertidsarbete det arbete som utförts utöver den ordinarie avtalade veckoarbetstiden, och som under hela perioden i medeltal underskrider 40 timmar per vecka.
Om den tidsperiod som utgör grund för arbetstidsutjämningsschemat är så lång, att den inte ryms inom ramen för samma löneperiod, kan mertidsarbete uträknas per vecka, varvid man som jämförelsegrund använder den i arbetstidsutjämningsschemat fastställda ordinarie veckoarbetstiden för vederbörande vecka.
4. Lön för mertidsarbete
För mertidsarbete betalas enligt antalet timmar oförhöjd timlön ifall man inte kommit överens om att ersätta mertidsarbetet med motsvarande ledighet. Grundtimlön för mertidsarbete beräknas på samma sätt som övertidsersättning.
Till tjänsteman vars ordinarie arbetstid är 7,5 timmar per dag och 37,5 timmar per vecka, betalas dock ersättning för mertidsarbete, som överskrider den i arbetstidsschemat fastställda dygns- eller veckoarbetstiden, på det sätt som överenskommits för dygns- och veckoarbetstid. Mertidsarbete är inte övertidsarbete.
Mertidsersättningen kan betalas som en fast månadsersättning eller ersättas med motsvarande fritid, om därom har avtalats med vederbörande tjänsteman. Tidpunkten för ledigheten avtalas med tjänstemannen.
Lokalt kan man komma överens om att byta ut mertidsarbete mot flexledighet. För flexledighetens vidkommande förfars i övrigt enligt semesterlagens 27 §, men om tidpunkten för uttag av flexledigheten bör överenskommas. För flexledighet betalas ingen semesterpremie.
22 §Övertidsarbete
1. Som övertidsarbete betraktas enligt arbetstidslagen sådant arbete, som utförs på initiativ av arbetsgivaren med tjänstemannens medgivande, utöver den ordinarie maximala arbetstiden (8 tim./dygn och 40 tim./vecka, eller om arbetstiden arrangerats som genomsnittlig, i genomsnitt ovan nämnda timantal).
Xxxxx tjänsteman under arbetsveckan arbetar i olika arbetstidsformer fastställs hans eller hennes veckoövertidsarbete enligt
arbetsskiftsförteckningen i den arbetstidsform där han eller hon arbetat mest under veckan i fråga.
2. Ersättning för timmar som överskrider den ordinarie arbetstiden
För arbete som överskrider den ordinarie arbetstiden per dygn
Ifall antalet utförda arbetstimmar under arbetsdygnet överskrider 8 timmar, eller vid användning av genomsnittlig arbetstid, det antal arbetstimmar som i arbetstidsutjämningsschemat fastställts för arbetsdygnet i fråga, betalas för de två första timmarna lön förhöjd med 50 procent och för därpå följande timmar lön förhöjd med 100 procent. På lördagar samt vardagar före helg- och högtidsdagar är ersättningen omedelbart 100 %.
För arbete som överskrider den ordinarie arbetstiden per vecka
Ifall antalet utförda arbetstimmar från vilka avdragits under samma arbetsvecka utförda dygnsövertidstimmar enligt ovanstående punkt, under arbetsveckan överskrider 40 timmar, eller vid användning av genomsnittlig arbetstid, det antal arbetstimmar som i arbetstidsutjämningsschemat fastställts för veckan i fråga, betalas för de åtta första timmarna med 50 % och för de därpå följande timmarna med 100 % förhöjd lön. För arbete utfört på påsklördag, midsommarafton och julafton betalas omedelbart med 100 procent förhöjd lön.
För arbete som utförs omedelbart efter ett ordinarie nattskift betalas med 100 procent förhöjd lön.
Förhöjningsdelen för övertidsarbete eller hela lönen för den tid övertidsarbete utförts kan betalas som fast månadsersättning eller utbytas mot motsvarande fritid ifall därom överenskommits med vederbörande tjänsteman. Fritiden skall ges och tas ut inom sex månader från det övertidsarbetet utförts.
Man kan avtala lokalt om att övertidsförhöjningen eller hela lönen för övertidsarbetet byts mot flexledighet. För flexledighetens vidkommande förfars i övrigt enligt semesterlagens 27 §, men om tidpunkten för uttag av flexledigheten bör överenskommas. För flexledighet betalas ingen semesterpremie.
3. Då tjänsteman på grund av semester, sjukdom, vård eller ordnande av vård av ett barn under 10 år som plötsligt insjuknat, olycksfall, permittering på grund av ekonomisk orsak eller produktionsorsak, uttag av arbetstidsförkortningsledighet som avses i arbetstidsförkortningsavtalet, ledighet från arbetstidsbanken, flexledighet som tagits ut som en hel dag, resa på order av arbetsgivaren, deltagande i utbildning som avses i samarbetsavtalets punkt 5.1 och 5.2 eller på grund av reservövning, inte kunnat arbeta det timantal som motsvarar ordinarie veckoarbetstid och han eller hon blir tvungen att vara i arbete en dag som enligt arbetstidsutjämningsschemat är fridag, ersätts det arbete som utförs på fridagen såsom överenskommits om veckoövertidsarbete.
4. Då tjänsteman mitt under en arbetsvecka övergår från en arbetstidsform till en annan eller från ett skift till ett annat, betraktas som övertidsarbete det arbete, som utan att överstiga den ordinarie arbetstiden per dygn, överstiger 40 timmar per vecka.
5. Vid beräkningen av den förhöjda lönen för övertidsarbete bör grundlönen uträknas så att månadslönen med naturaförmåner divideras med talet 160 när den ordinarie arbetstiden är 40 timmar i veckan och med talet 158 när den ordinarie arbetstiden är 37,5 timmar i veckan. I intermittent treskiftsarbete är divisorn 155 och i kontinuerligt treskiftsarbete används talet 148 som divisor av månadslönen.
Då grundlön uträknas bör utöver den individuella månadslönen beaktas även penningvärdet för eventuella naturaförmåner, ävensom tjänsteårstillägget när man kommit överens om att betala ut den per lönebetalningsperiod, provisionslön och produktionspremier samt eventuell vikariatersättning men däremot inte skifttillägg, fast ersättning som betalas för ordinarie söndagsarbete och inte heller tillfälligt utbetalda exceptionella ersättningar, såsom övertids- och söndagsförhöjningar och ersättning för mertidsarbete eller högst två gånger om året betalda vinst- eller andra motsvarande premier.
Fortgår tjänstemans arbete in på följande dygn eller arbetsdygn, anses vid uträknandet av mertids- och övertidsersättning detta arbete utgöra föregående dygns arbete intill den tidpunkt, då tjänstemannens ordinarie arbetsskift normalt börjar. Dessa timmar beaktas härvid inte vid beräknandet av det senare dygnets ordinarie arbetstid.
6. Då tjänsteman fortsätter med övertidsarbete efter utgången av den ordinarie arbetstiden och detta övertidsarbete beräknas fortgå i minst två timmar, bör det anses skäligt, att honom eller henne beviljas nödig rast eller tillfälle att inta sin måltid vid sidan av arbetet.
7. Åt tjänsteman, som under söckenhelgvecka utfört mera arbete än vad arbetstiden under denna vecka förutsätter, ersätts för överstigande timmar såsom överenskommits om veckoarbetstid, ifall det inte skall ersättas såsom för dygnsövertid.
8. Ersättning bör betalas för igångsättnings- och avslutningsarbete när det förorsakar dygnsövertid. På grund härav är det nödvändigt att lokalt utreda i vilka uppgifter igångsättnings- och avslutningsarbete förekommer. Samtidigt bör också utredas, hur ifrågavarande arbeten i respektive fall skall ersättas.
Exempel på hur timmar som överskrider den ordinarie arbetstiden skall ersättas
Mån | Tis | Ons | Tor | Fre | Lör | Sön |
8 | 8 | 8 | 10 | 8 | 1,5 | 10 |
samtliga utförda arbetstimmar under veckan adderas
53,5 timmar
från detta avdras det totala antalet 4,0 timmar dygnsövertidstimmar (torsdag och söndag) 49,5 timmar
från återstoden avdras den ordinarie arbetstiden i arbetstidsutjämningsschemat 40,0 timmar
som övertidsarbete per vecka ersätts 9,5 timmar
För dygnsövertidsarbete betalas med 50 % förhöjd lön (torsdag). Ifall av veckoövertidsarbetet redan 8 timmar ersatts, betalas med 100 % förhöjd lön för de timmar som överskrider den ordinarie dygnsarbetstiden. Här betalas alltså för söndagens två sista timmar med 100 % förhöjd lön.
För de timmar som överskrider den ordinarie veckoarbetstiden betalas för de åtta första timmarna med 50 % förhöjd lön och därefter med 100 % förhöjd lön. Här betalas alltså för lördagens timmar och söndagens 6,5 första timmar 50 procents förhöjning och för söndagens 1,5 följande timmar 100 procents förhöjning.
För arbete utfört på söndag betalas utöver den övriga lönen som söndagsförhöjning enkel grundlön för samtliga 10 timmar.
Därutöver skall senare ges veckovila eller ersättning betalas för veckovila enligt de bestämmelser som senare redogörs för i § 20.
Ersättning av mertidsarbete: se § 21 i avtalet. Arbetstiden under veckor med söckenhelg: se 17 §. Se 22 § i avtalet om övertidsarbete som utförs på helgafton.
23 §Jourberedskap och telefonanvisningar
Med jour avses att tjänsteman enligt avtal utanför sin ordinarie arbetstid är beredd att på kallelse komma till arbetet.
Arbetsgivaren är skyldig att betala tjänstemannen ersättning för jourberedskapen.
Ersättningen som skall betalas för jourberedskap är:
1. 50 % av den individuella timlönen ifall tjänstemannen är skyldig att påbörja arbetet senast en timme efter given kallelse.
2. 25 % av den individuella timlönen ifall tjänstemannen är skyldig att påbörja arbetet senast två timmar efter given kallelse.
3. 10 % av den individuella timlönen ifall tjänstemannen är skyldig att påbörja arbetet senast tre timmar efter given kallelse.
Ersättningen betalas för den tid som tjänstemannen är i beredskap utan att utföra arbete.
Ifall tjänsteman i jourberedskap kallas till arbete betalas lön för den tid som arbete utförs i enlighet med de övriga bestämmelserna i detta avtal.
Bestämmelserna som gäller utryckningsarbete eller i arbetstidslagen avsedd beredskap tillämpas inte på tjänsteman som varit i jourberedskap och kallats till arbete.
Om jourberedskap bör med tjänstemannen överenskommas så tydligt att det inte efteråt kan uppstå meningsskiljaktighet angående naturen och längden av den bundenhet som avsetts.
När det i tjänstemannens befattning ingår, som bestående och karaktäristisk del av arbetet, skyldighet att under sin fritid, när företaget så
kräver, per telefon eller på annat sätt lämna speciella förfaringsdirektiv eller -bestämmelser, bör detta beaktas i tjänstemannens totallön eller som ett separat tillägg.
Lokalt kan annat avtalas om jourberedskapen samt om den ersättning som skall betalas för direktiv som givits per telefon och om ersättningens fastställningsgrunder. Vid överenskommelse om ersättningsbeloppet kan man ta hänsyn till arbete som enligt kallelse sker kvällstid kl. 18–22 eller nattetid kl. 22–06.
24 §Utryckningsbetonat arbete
1. Utryckningsbetonat arbete är arbete som utförs efter utryckningskallelse och till vilket tjänsteman måste komma utom sin ordinarie arbetstid efter det att han eller hon redan avlägsnat sig från arbetsplatsen.
2. Utryckningsersättningens storlek bestäms av tidpunkten för kallelsen på följande sätt:
a) grundlön för två timmar, om kallelsen har skett under ordinarie arbetstid som slutar klockan 16.00 eller efter arbetstidens slut men före klockan 21.00, eller under en ledig dag så att tjänstemannen är tvungen att resa till arbetet inom två timmar efter att ha fått utryckningskallelsen; och
b) grundlön för tre timmar, om kallelsen skett mellan klockan 21.00 och 07.00.
3. Om kallelse till utryckningsarbete skett mellan klockan 21.00 och
07.00 betalas för den tid som åtgått till arbetet med 100 % förhöjd grundlön, vari ingår eventuella övertidsförhöjningar.
4. För kortare utryckningsarbete än en timme erläggs dock lön för en timme.
5. Utryckningsarbete kan inte ersättas genom att förkorta tjänstemans ordinarie arbetstid i motsvarande grad.
Tillämpningsdirektiv
Då tjänsteman kallas till utryckningsarbete, medför detta för honom eller henne extra olägenhet, för vilket betalas utryckningsersättning. Då tjänsteman kallas till arbetet under en sådan tid på dygnet, då
allmänna kommunikationsmedel saknas eller i sådan brådska, att det inte är möjligt att använda allmänna kommunikationsmedel, betalas åt tjänsteman ersättning för resekostnaderna mot redovisning.
Stadgandet tillämpas dock inte om utryckningsarbetet direkt hör ihop med arbetet under följande arbetsdygn.
Lön för arbete
Utöver utryckningsersättningen får tjänsteman normal lön för sitt arbete och övertidsersättning om arbetet är övertidsarbete. Separat överenskommelse finns om ersättning för arbete som utförts på basen av kallelse som skett mellan kl. 21 och 07. För utryckningsbetonat arbete som utförts under nämnda tid betalas alltid grundlönen höjd med 100 %, i vilket eventuella övertidsförhöjningar ingår.
I beredskapsfall enligt avtalet tillämpas inte bestämmelserna om utryckningsbetonat arbete.
På utryckningsbetonat arbete tillämpas inte arbetstidslagens bestämmelser om dygnsvila.
RESOR OCH UTBILDNING
25 §Reseersättningar
1. Tjänsteman är skyldig att företa de resor som arbetsuppgifterna förutsätter. Resan bör företas på ett ändamålsenligt sätt så, att till resan inte åtgår mera tid eller att den inte föranleder större kostnader än vad utförandet av uppgifterna oundgängligen kräver.
2. Resa anses påbörjad då tjänsteman beger sig på resa från arbetsplatsen eller då särskilt avtalas, hemifrån, innan ordinarie arbetstid börjar och avslutad då tjänstemannen återvänder till arbetsplatsen, om han eller hon inte efter den ordinarie arbetstidens slut återvänder direkt hem, varvid resan anses då avslutad. Dygnen som berättigar till dagtraktamente räknas från resans början till resans slut. Bestämmelserna om lön under restid inverkar inte på resedygnens beräkningssätt.
3. Arbetsgivaren ersätter alla nödiga resekostnader, till vilka räknas utlägg för biljetter, bagageavgifter samt då resan företas på natten, sovvagnsbiljetternas pris.
Ersättningen för kostnader som resa medför och övriga detaljer i anknytning till resan bör vid behov gemensamt utredas före avresan.
4. I fråga om dagtraktamenten och kilometerersättningar iakttas skattestyrelsens beslut om skattefria ersättningar för resekostnader och deras belopp.
a) Heldagstraktamente för resedygn som i sin helhet eller omfattande mer än 10 timmar åtgått till resa, arbete eller vistelse på främmande ort samt
b) Halvdagstraktamente för del av resedygn, som omfattar mer än 6 men högst 10 timmar
c) Halvdagstraktamente då den tid som åtgått till resa överskrider det sista fulla resedygnet med minst 2 timmar och heldagstraktamente då överskridningen är mer än 6 timmar.
Om resan förutsätter inkvartering ersätts, utöver dagtraktamentena, kostnaderna för inkvarteringen enligt verifikat i enlighet med gällande beslut från skatteförvaltningen.
Då tjänstemannen inte lägger fram en inkvarteringsfaktura betalas till honom eller henne en övernattningspenning i enlighet med gällande beslut från skattestyrelsen.
5. Då tjänsteman på grund av arbetet, från det vanliga avvikande, inte har möjlighet att inta måltid i arbetsgivarens matservering eller i sin bostad under matrasten och det inte är fråga om arbete på företagets arbetsplats beläget på samma ort eller annars nära, där möjligheterna att inta måltid motsvarar de normala, betalas åt tjänstemannen måltidsersättning i enlighet med gällande beslut från skatteförvaltningen. I dessa fall betalas inte dagtraktamente.
6. För en resa som arbetsuppgifterna förutsätter följs skatteförvaltningens beslut för dagtraktamenten och logiersättningar. Om inkvartering blir nödvändig under resan, betalas utöver dagtraktamente ersättning för logikostnaderna med upptill nedan nämnda maximibelopp.
Om tjänsteman under något resedygn får fri eller i biljettens pris inkluderad kost, är dagtraktamentets maximibelopp hälften av i denna paragraf förut nämnda belopp. Med fri kost avses då det är fråga om fullt dagtraktamente två, och vid halvt dagtraktamente en fri måltid.
Då tid som åtgått till resa till utlandet överskrider det sista fulla resedygnet med mer än 10 timmar, betalas till tjänsteman för sådant inte fullt dygn fullt utlandsdagtraktamente och om med mer än 2 timmar men högst 10 timmar halvt utlandsdagtraktamente.
Dagtraktamente för inte fullt dygn fastställs enligt det utlandsdagtraktamente som betalas för det sista fulla resedygnet.
Om den totala tid som åtgått till arbetsresa till utlandet blir mindre än 24 timmar men dock minst 10 timmar betalas till tjänsteman fullt dagtraktamente som fastställs efter ifrågavarande land.
Sker väsentliga förändringar i valutakurserna på grund av devalvering, revalvering eller annan valutareglering, träffas överenskommelse förbunden emellan om de förändringar av dagtraktamentena och hotellersättningarna som härav eventuellt föranleds.
7. Om arbetet förutsätter minst 2 veckors fortlöpande vistelse på samma ort, utgör detta en kortvarig arbetskommendering. Arbetskommenderingen är långvarig, ifall arbetet varar minst
2 månader. I dessa fall kan lokal överenskommelse träffas om dagtraktamentets storlek. Därvid beaktas de lokala förhållandena samt de åtgärder som arbetsgivaren eventuellt vidtagit med tanke på vistelsen.
8. Det arbete som utförts under resedygnet utgör ordinarie arbetstid intill det timantal som förutsätts i arbetstidsutjämningsschemat. För eventuellt mertids- eller övertidsarbete betalas mertids- och övertidsersättning enligt detta avtal. Har tjänsteman inte kunnat arbeta under det antal arbetstimmar som arbetstidsschemat förutsätter per dygn, minskas tjänstemannens månadslön likväl inte.
9. Då tjänsteman reser på uppdrag av arbetsgivaren under tid som enligt arbetstidsutjämningsschemat är tjänstemannens fritid, betalas för tid som åtgått till resa ersättning enligt grundlön dock högst för 8 timmar under arbetsdag och 16 timmar under fridag. Som restid räknas hela halvtimmar. Restiden utgör inte arbetstid.
Denna förmån kan även förverkligas genom lokal överenskommelse om särskild fast månadsersättning.
Då arbetsgivaren bekostar tjänstemans sovplats, betalas ingen restidsersättning under tiden mellan klockan 21 och 07.
För de resdagar då antalet ordinarie arbetstimmar annars inte uppfylls, medtas då man beräknar den ordinarie veckoarbetstiden, vilken utgör grunden för beräknandet av veckoövertid, även sådana timmar som åtgått till resa intill den i arbetstidsschemat avsedda maximala ordinarie arbetstiden per dygn. Dessa timmar anses likväl inte utgöra ordinarie arbetstimmar.
10. Då tjänstemans normala arbetsuppgifter förutsätter upprepade resor eller då tjänsteman på grund av sina uppgifters art själv besluter om sina resor och om disponeringen av sin arbetstid, betalas ingen ersättning för tid som åtgått till resor.
I stället för ersättning för ovan nämnda dagtraktamenten och matkostnader kan med tjänsteman som avses i detta moment avtalas om en särskild fast ersättning, vilken betalas i samband med månadslönen.
11. Har överenskommelse träffats om användning av egen bil, betalas en ersättning i enlighet med gällande beslut från skatteförvaltningen.
Om tjänsteman på uppdrag av arbetsgivaren på resan transporterar andra personer, eller på grund av sina arbetsuppgifter medför arbetsredskap, mätningsapparatur eller färdiga apparater i bilen, för vilka arbetsgivaren borde ha ersatt rese- eller transportkostnaderna höjs kilometerersättningen med 2 cent per person eller motsvarande varumängd.
Ersättningen förhöjs i enlighet med gällande beslut från skatteförvaltningen då utförandet av arbetsuppgifterna förutsätter transport av släpvagn som fästs vid bilen.
12. För arbetsplatsen kan genom lokal överenskommelse fastställas ett resereglemente. Genom resereglementet kan man avvika från bestämmelserna i denna paragraf förutsatt, att ersättningen för resan som helhet motsvarar den nivå som avses i denna paragraf.
Tillämpningsdirektiv
I vissa fall kan svårigheter uppstå, då det gäller att avgöra om bestämmelsen om halvt dagtraktamente eller bestämmelsen om matpenning skall tillämpas.
Några exempel:
1. Tjänsteman åker med buss från sin arbetsplats, som är belägen i utkanten av Jyväskylä, till stadens centrum i arbetsärenden. På återfärden uträttar han eller hon ännu ett ärende i stadens ämbetsverk. Avfärden sker kl. 09 och tjänstemannen är tillbaka på arbetet kl. 13 – måltidsersättning betalas (en måltid).
2. Tjänsteman beger sig från Helsingfors till Esbo kl. 11 och återvänder till arbetet kl. 16 – halvt halvdagstraktamente betalas som ersättning (en måltid).
3. Tjänsteman beger sig från Helsingfors till Esbo kl. 11 och återvänder till arbetet kl. 18.30 – halvt heldagstraktamente betalas som ersättning (två måltider).
4. Tjänsteman reser med flyg från Tammerfors till Åbo kl. 08 och återvänder kl. 15 – halvt halvdagstraktamente betalas som ersättning.
5. Varkaus–Kuopio–Varkaus kl. 07–19 – heldagstraktamente betalas som ersättning.
Övernattningspenning betalas inte i sådana fall, då arbetsgivaren ordnat fri inkvartering.
26 §Utbildning och utvecklingstillfällen
Arbetsgivaren kan utöver tjänstemäns ordinarie årsarbetstid besluta om utbildning i kompletterande syfte samt i hantering av maskiner, arbetshälsa och säkerhet, eller i säkerhets-, effektivitets- och kvalitetsförbättrande syfte, antingen på arbetsplatsen eller på av arbetsgivaren anvisad plats. Sådana utvecklingstillfällen får högst omfatta 8 timmar per kalenderår.
Denna tid avser ordinarie arbetstid som kan utföras utöver den ordinarie årsarbetstid som regleras i kollektivavtalet. För utbildningar eller utvecklingstillfällen betalas en lön som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden, inklusive eventuella arbetstids- och miljötillägg.
Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan genomföras på så sätt att arbetsskiftets längd utökas med varaktigheten för utbildningen eller utvecklingstillfället, dock med högst två timmar per dag, om inte annat avtalas lokalt. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan också utgöra en hel dag. Utbildningar eller utvecklingstillfällen kan inte ske på söckenhelger.
I övrigt iakttas angående utbildningsverksamheten bestämmelserna i samarbetsavtalet mellan förbunden.
Protokollsanteckning:
Om utbildningar eller tillfällen enligt ovan anordnas utanför arbetsplatsen tillämpas bestämmelserna i 25 § i fråga om ersättning av resekostnader.
27 §Ersättning för utbildningstillfällen
Då tjänsteman på uppdrag av arbetsgivaren deltar i kurs som avser främjande av hans eller hennes yrkesskicklighet betalas reseersättningarna enligt bestämmelserna i kollektivavtalets § 25.
I föregående punkt nämnda ersättningar betalas även till tjänsteman som deltar i gemensam utbildning i enlighet med punkt 5.2. i samarbetsavtalet, ifall avsikten med utbildningen lokalt har konstaterats främja tjänstemannens yrkesskicklighet.
Om utbildning ordnas vid en sådan tidpunkt att t.ex. tjänsteman i nattarbete under sin fritid måste komma till nämnda utbildning, bör han eller hon för denna tid få ersättning enligt grundlön eller motsvarande fritid under en annan tidpunkt. Om deltagande i utbildning sker under tjänstemans ordinarie arbetstid får han eller hon sin lön oavkortad. För resor som hänför sig till utbildning som avses i denna paragraf betalas inte lön för restiden.
Protokollsanteckning 1:
Utbildningar utgör i huvudsak inte arbetstid och ingen lön för restid utgår för dem. I undantagsfall kan utbildningen vara arbetstid i enlighet med tillämpningsanvisningen (kollektivavtalets bilaga 1, Inräknande av yrkesutbildning i arbetstid) varvid lön för restid utbetalas på samma sätt som vid arbetsresa.
Då tjänsteman på sin fridag deltar i utbildning som avses ovan konstaterar avtalsparterna att man vid behov lokalt skall komma överens om ersättningsgrunderna vid deltagande i utbildningen.
Då utbildning ordnas är det skäl att se till att tjänstemannen får tillräckligt lång daglig vilotid.
SEMESTER
28 §Semester
1. Semester beviljas enligt lag. Vid fastställande av semesterns längd inberäknas i den tid under vilken anställningsförhållandet varat, även den tid anställningsförhållandet varat i samma arbetsgivares tjänst innan anställningsförhållandet avbrutits på grund av studier som ökar tjänstemans kompetens i sina uppgifter, likaså den tid, under vilken här avsedd person under sin studietid arbetar hos sagda arbetsgivare, såvida anställningsförhållandet fortsätter omedelbart efter avslutade studier.
Lokalt kan man avtala om att dela upp en semester på över tolv vardagar så att den tas ut i en eller flera delar.
Dagar för utjämning av arbetstiden enligt kollektivavtalet, flexledigheter, ledighet uttagen från arbetstidsbanken och frånvaro med lön på grund av att ett barn plötsligt insjuknar enligt 31 § i kollektivavtalet räknas som tid likställd med arbetstid då längden på semestern beräknas. Om arbetstiden har ordnats i 12-timmarsskift och tjänstemannen arbetar enligt utjämningsschemat för arbetstiden, påverkas inte tjänstemannens intjänade semester av den frånvaro som beror på hur arbetstiden har ordnats.
I kontinuerligt treskiftsarbete kan man lokalt avtala om att semestern eller en del av den placeras inom de ledighetsperioder som ingår i utjämningssystem för arbetstiden.
Om arbetsgivaren säger upp en tjänsteman på grunder som hänför sig till tjänstemannens person enligt 7 kap. 2 § i arbetsavtalslagen kan arbetsgivaren bestämma att arbetstagaren ska ta ut sin intjänade semester under uppsägningstiden oberoende av semesterperiod. För den semester som hålls betalas semesterlön och semesterpremie enligt denna paragraf.
2. Semesterlön bör betalas före semesterns början, såvida inte lokalt överenskommits om att den betalas på regelbunden lönebetalningsdag.
För en högst sex dagars semesterdel får lön betalas endast på de lönebetalningsdagar som sedvanligt iakttas i anställningsförhållandet.
Den daglön som betalas i form av semesterlön eller semesterersättning uträknas enligt följande:
a) Semesterlönen fastställs så att månadslönen uppdelas å ena sidan i lön som betalas för den tid arbetet varat och å andra sidan i lön för semestertiden. Tillsammans skall dessa alltid motsvara månadslönen. För att detta skall vara möjligt, rekommenderas att semesterlönen beräknas genom att använda samma förfarande som vid beräkning av lön för deltid.
Daglönen för semesterersättning som betalas för outtagen semester i samband med anställningens upphörande bildas sålunda att månadslönen divideras med 25 och multipliceras med antalet semesterdagar som ersätts.
b) För semestertiden betalas åt tjänsteman, som fortgående eller regelbundet utfört skiftarbete, utöver månadslönen en genomsnittlig daglön, uträknad på basen av skifttillägget på det sätt som stadgas i semesterlagens § 11. Vid beräkningen av den genomsnittliga dagslönen som avses ovan beaktas dessutom övriga kontinuerliga eller regelbundet återkommande, avtalsbaserade tillägg samt regelbundet återkommande söndagsförhöjningar.
c) Då till tjänsteman betalas fasta månadsersättningar för övertid, skiftarbete, inledande och avslutande arbeten, bör dessa poster av lönenatur betalas också under semestern. För naturaförmånernas del iakttas bestämmelserna i 9 § 2 momentet i semesterlagen.
3. Semesterpremie
Till tjänsteman betalas i semesterpremie 50 % av hans eller hennes i detta avtal avsedda semesterlön (= penninglön). Vid uträknandet av semesterpremien divideras månadslönen med talet 25 och
multipliceras därefter med det antal semesterdagar som stadgas i semesterlagen.
Hälften av semesterpremien betalas i samband med semesterlönen. Hälften betalas i samband med den lönebetalning, som betalas för tjänstemans första arbetsdag efter semestern, eller skulle ha betalats, om inte tjänsteman hade varit förhindrad att infinna sig till arbetet.
Arbetsgivaren kan också betala semesterpremie på följande sätt: Vid två löneutbetalningstillfällen, varav det ena inträffar under sommarsemesterperioden och det andra under vintersemesterperioden. Arbetsgivaren måste varje år, efter att ha rådfrågat förtroendemannen, senast i slutet av mars meddela datumen för utbetalning under sommarsemesterperioden, som inleds
2 maj, och under den efterföljande vintersemesterperioden. Om arbetsgivaren inte meddelar något utbetalningsdatum är dessa 15 juni för sommarsemester och 15 februari för vintersemester, eller i samband med nästkommande löneutbetalning. Semesterpremien för sommarsemester ska vara utbetald senast i slutet av juli. Detta påverkar inte villkoren för att få semesterpremie.
Semesterpremie betalas också i samband med semesterersättning som intjänats under redan utgånget kvalifikationsår, i de fall där ett tillsvidare gällande anställningsförhållande upphör under semesterperioden av annan än av tjänstemannen själv beroende orsak eller om tidsbestämt arbetsavtal upphör under semesterperioden.
Till tjänsteman, som blir ålders- eller invalidpensionerad eller som börjar åtnjuta förtida ålderspension eller individuell förtidspension, betalas i semesterpremie ovan nämnda procent av den semesterlön och eventuella semesterersättning till vilken tjänstemannen är berättigad.
Till tjänsteman, som efter att ha fullgjort sin värnplikt eller frivillig värnplikt för kvinnor, återkommer efter värnpliktens slut till arbetet på det sätt som förutsätts i lagen om fortbestånd av till tjänstgöring inkallad värnpliktigs arbets- eller tjänsteförhållande (570/61) har rätt att i semesterpremie få ovan nämnda procent av den semesterersättning, som betalas åt tjänsteman då han eller hon trädde i aktiv tjänst.
Man kan lokalt komma överens om att semesterpremien betalas antingen i en eller flera rater, dock så, att den till fullo är betald senast före utgången av det kvalifikationsår som följer det kvalifikationsår som berättigat till ifrågavarande semester. Semesterpremieledighet räknas som arbetstid vid intjänandet av semester. Alternativt kan överenskommas om att semesterpremien ersätts med motsvarande ledighet, vilken skall tas ut före utgången av ovan avsedda kvalifikationsår. Om tjänstemans anställningsförhållande upphör före den lokalt överenskomna tidpunkten för betalning av semesterpremien, betalas semesterpremien då anställningsförhållandet upphör, om tjänstemannen annars är berättigad till semesterpremie.
Lokalt kan överenskommelse ingås om utbyte av semesterpremien mot flexledighet. För flexledighetens vidkommande förfars i övrigt enligt semesterlagens 27 §, men om tidpunkten för uttag av flexledigheten bör överenskommas. För flexledighet betalas ingen semesterpremie.
HÄLSA, SÄKERHET OCH VÄLBEFINNANDE
29 §Lön under sjukdom, moderskapsledighet eller faderskapsledighet samt efter olycksfall
1. Är tjänsteman på grund av sjukdom eller olycksfall oförmögen till arbete, och har sjukdomen eller olycksfallet inte av honom eller henne vållats avsiktligt eller föranletts av brottsligt förfarande eller lättsinnigt leverne eller annat grovt vållande, äger han eller hon rätt att medan arbetsoförmågan varar erhålla en lön som, naturaförmånerna medräknade, är lika stor som den lön han eller hon under ordinarie arbetstid i sitt arbete hade införtjänat, enligt följande:
Anställningsförhållandet har fortgått oavbrutet Lön
1 månad, men högst 1 år för 4 veckor
1 år men under 5 år för 5 veckor
5 år eller längre tid för 3 månader
Om den av sjukdom eller olycksfall förorsakade arbetsoförmågan börjar innan anställningsförhållandet ännu hunnit fortgå en månad,
betalar arbetsgivaren i lön för sjuktid 50 % av tjänstemannens individuella månadslön, dock högst för de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som faller inom perioden mellan dagen arbetsoförmågan började och 9 vardagar därefter. Om rätten till dagpenning, som enligt sjukförsäkringslagen hör till tjänstemannen, börjar tidigare, förkortas på motsvarande sätt tiden för vilken lön ska betalas.
2. Tjänsteman, som på grund av sjukdom blivit oförmögen till arbete, är skyldig att omedelbart härom underrätta arbetsgivaren samt meddela när arbetsoförmågan beräknas upphöra.
3. Om arbetsgivaren det fordrar skall tjänsteman förete av företagets företagshälsoläkare utfärdat eller annat av arbetsgivaren godkänt läkarintyg över sjukdomen. Om arbetsgivaren inte har godkänt av tjänsteman företett läkarintyg och hänvisar tjänstemannen till en annan nämnd läkare för kontroll, skall arbetsgivaren ersätta arvodet för detta läkarintyg.
Om tjänstemans arbetsoförmåga börjar på nytt på grund av samma sjukdom inom 30 dagar från den dag, för vilken arbetsgivaren senast betalat sjuklön, har tjänstemannen inte rätt till en ny sjuklöneperiod enligt punkt 1, utan sjuklön betalas sammanlagt högst för den tidsperiod som nämns i punkt 1. Om arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet fullgjorts redan under den föregående sjukdomsperioden, betalar arbetsgivaren dock lön för den en dags väntetid, om vilken stadgas i sjukförsäkringslagens kapitel 8 § 7, moment 2. Huruvida det är fråga om samma sjukdom eller annan sjukdom fastställs på basis av sjukförsäkringsbyråns bedömning.
4. Har tjänsteman, då arbetsavtal med honom eller henne ingåtts, medvetet för arbetsgivaren förtigit sjukdom, är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för sjuktid.
5. Tjänsteman får moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigt för den tid till vilken den moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning anses hänföra sig och som enligt sjukförsäkringslagen tillkommer henne eller honom. Som lön för moderskapsledighet betalas skillnaden mellan lönen och dagpenningen för tre månader.
För faderskapsledighetsperioden på sex (6) dagar betalas till tjänsteman skillnaden mellan lönen för ordinarie arbetstid och dagpenningen. På betalningen av lön för faderskapsledighet tillämpas
samma bestämmelser som på betalning av lön för moderskapsledighet.
Protokollsanteckning:
Utbetalningen av löneskillnaden förutsätter utredning av moderskaps- och faderskapspenningens storlek och efter familjeledighetsreformen utredning av motsvarande dagpenning för familjeledighet.
Arbetsgivaren kan i stället för skillnaden mellan lönen och dagpenningen betala full lön.
Förutsättning för löneutbetalning är dock, att hennes anställningsförhållande fortgått utan avbrott i minst sex månader före nedkomsten. Då kvinnlig tjänsteman har adopterat ett barn under skolåldern, får hon under samma förutsättningar i anslutning till adoptionen tre månaders med moderskapsledighet jämställd ledighet med lön. Lön betalas inte under faderskapsledighet.
Parterna rekommenderar att en helhetsplan görs upp för föräldraledighet och vårdledighet på den blankett som centralförbunden gemensamt uppgjort.
6. Till tjänsteman som återvänder i arbetet efter sin moderskapsledighet, bör arbetsgivaren erbjuda de uppgifter som tjänstemannen skötte före moderskapsledigheten började.
Ifall detta inte är möjligt bör arbetsgivaren erbjuda henne andra uppgifter på motsvarande nivå och ifall dylika inte finns, annat arbete.
Arbetsgivaren bör se till att tjänsteman som efter familjeledighet återvänder till arbetet blir insatt i de ändringar som skett i tjänstemannens arbete.
Parterna rekommenderar att arbetsgivaren och tjänstemannen diskuterar frivillig och fritt utformad kontakt under familjeledigheten innan tjänstemannen påbörjar sin ledighet. I samband med denna diskussion kan man exempelvis fundera kring kommunikationen om aktuella händelser på arbetsplatsen, samt hur man kan underlätta för tjänstemannen att återgå i arbete efter familjeledigheten.
Utbetalas inte dagpenning eller därmed jämförbar ersättning av orsak som beror på tjänstemannen själv eller om en mindre dagpenning
utbetalas än tjänstemannen enligt lagen hade haft rätt till, är arbetsgivaren berättigad att från lönen avdra den del av dagpenning eller ersättning, som på grund av tjänstemannens försummelse inte betalts.
7. Ersättande arbete
Med ersättande arbete avses arbete som en tjänsteman gör då han eller hon till följd av sjukdom eller olycksfall är arbetsoförmögen att utföra sina arbetsavtalsenliga eller etablerade arbetsuppgifter. Det ersättande arbetet ska vara ändamålsenligt och i mån av möjlighet motsvara tjänstemannens normala arbetsuppgifter. Särskilt avtal kan ingås om ersättande arbete i en annan uppgift eller utbildning.
Det ersättande arbetet är frivilligt och baseras på företagshälsovårdsläkarens bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga samt avtalet mellan arbetstagaren och arbetsgivaren om ersättande arbete. Det ersättande arbetet får inte äventyra tjänstemannens tillfrisknande. De praktiska tillvägagångssätten och principerna kring det ersättande arbetet ska behandlas i samarbetsförfarandet innan de tas i bruk.
Protokollsanteckning 1:
I förbundens gemensamma handbok om ersättande arbete inom de kemiska branscherna behandlas användningen av ersättande arbete i företag. Vid behov handleder och utbildar förbunden företag om användning av ersättande arbete.
30 §Läkarundersökningar
Lagstadgade läkarundersökningar
Arbetsgivaren ersätter den lön för ordinarie arbetstid, som tjänsteman går miste om på grund av deltagande i lagstadgade eller av arbetsgivaren förutsatta hälsokontroller eller till dem anslutna resor.
Ifall undersökningen sker under tjänstemannens fritid betalas åt honom eller henne såsom ersättning för extra kostnader en summa, som motsvarar det i sjukförsäkringslagens 11 kapitel 1 § avsedda minimibeloppet för sjukdagpenning.
Övriga läkarundersökningar
Arbetsgivaren ersätter utebliven inkomst i följande fall:
När det är fråga om ett sjukdoms- eller olycksfall där det är nödvändigt att snabbt komma till läkare för undersökning eller i andra insjuknings- eller olycksfallssituationer där man inte inom rimlig tid utom arbetstid får tid för läkarundersökning.
Med övrig läkarundersökning likställs också till läkarundersökning anslutna, av läkare ordinerade, laboratorie- och röntgenundersökningar. Med dem likställs även läkarundersökning som sker för fastställande av vård av tidigare konstaterad kronisk sjukdom samt läkarundersökningar och -kontroller som hänför sig till graviditet. Med dessa likställs vidare vårdåtgärder som förorsakas av cancersjukdom eller plötslig tandsjukdom och cancerscreeningar som avses i statsrådets förordning.
För den tid som åtgår till undersökning som är nödvändig för fastställande av vård och som utförs av specialläkare för ordination om anskaffande av hjälpmedel, t.ex. glasögon.
Tjänsteman skall på förhand meddela arbetsgivaren om besök hos läkare. Om anmälan inte på grund av övermäktigt hinder kan göras på förhand, skall anmälan göras omedelbart då detta är möjligt. Tjänsteman skall förete av arbetsgivaren godkänd utredning över läkarundersökningen, vänte- och restider i fall som avses ovan i föregående stycke samt i fall som likställs med dem, och även om att han eller hon inte kunnat få besökstid utom arbetstid.
Om tjänsteman får sjuklön för tiden för läkarundersökning, betalas inte ersättning för inkomstbortfall på basis av avtalsbestämmelserna om läkarundersökning.
Beräkning
Ovan avsedda inkomstbortfall fastställs enligt kollektivavtalets beräkningsregler för sjuklön. Till den del som gäller ersättning av lagstadgade läkarundersökningar betalas ersättning för resa enligt kollektivavtalets principer för reseersättning.
Protokollsanteckning 1:
Med denna ändring av avtalsbestämmelsen är avsikten inte att ändra vedertagen praxis vid tillämpningen av paragrafen.
31 §Kort tillfällig ledighet
1. Kort tillfällig ledighet som beviljas på grund av plötsligt sjukdomsfall i tjänstemans familj eller på grund av nära anhörigs död avdras inte från tjänstemans lön eller semester. Med nära anhörig avses make/maka, familjens barn, egna föräldrar, bröder, systrar och mor- och farföräldrar samt svärföräldrar.
Protokollsanteckning 1: Kort tillfällig ledighet på grund av barns sjukdom
Tillfällig ledighet på grund av plötsligt sjukdomsfall i tjänstemannens familj avdras inte från tjänstemannens lön eller semester i enlighet med kollektivavtalets bestämmelse om kort tillfällig ledighet. Med nära anhörig avses i bestämmelsen make/maka, familjens barn, egna föräldrar, bröder, systrar och mor- och farföräldrar samt svärföräldrar. Tjänstemannen har alltså rätt att med lön stanna hemma för att vårda också sina egna eller makans/makens barn.
Arbetstidslagen innehåller bestämmelser om s.k. tillfällig vårdledighet enligt vilka en förälder har rätt att stanna hemma från arbetet i högst fyra dagar då ett barn under 10 år plötsligt insjuknar. I den ovan nämnda kollektivavtalsbestämmelsen har längden på frånvaron däremot inte begränsats, utan längden på frånvaron skall enligt avtalet fastslås i förhållande till den aktuella situationen. Den tid som åtgår för vården kan alltså variera, men oftast varar frånvaron 1–4 dagar. I undantagsfall kan denna tid överskridas. I avtalet har inte heller någon åldersgräns fastslagits för hur gammalt barn man kan stanna hemma för att vårda, varför tjänstemannen kan stanna hemma också för att vårda ett barn som är äldre än 10 år ifall vården kräver det (barnet har t.ex. hög feber).
För att man skall kunna stanna hemma för att vårda ett barn skall det alltid vara fråga om plötsligt sjukdomsfall. Om tjänstemannen på förhand känner till t.ex. medicinska åtgärder eller rehabilitering eller hälsokontroll, har han eller hon inte enligt kollektivavtalet rätt att med lön stanna hemma för att vårda ett barn. Tjänstemannen har naturligtvis också i sådana situationer enligt arbetstidslagen rätt till kort tillfällig ledighet (utan lön).
Rätten till kort tillfällig ledighet kvarstår, även om barnet insjuknar på nytt. I fråga om barns sjukdom har man inte avtalat om en
bestämmelse, enligt vilken tjänstemannen måste arbeta 30 dagar mellan sjukdomsfallen för att rätten till ledighet skall uppstå.
Om föräldrarna till ett barn under 10 år som plötsligt insjuknar arbetar hos samma arbetsgivare och en av föräldrarna har arbetat i nattskift medan den andra föräldern arbetar i dagskift, bereds den förälder som arbetar i dagskift möjlighet att utan förlust av lön ta hand om det plötsligt insjuknade barnet, om den förälder som arbetar i nattskift ska arbeta natten därpå.
2. Tjänsteman har rätt att på sin 50- och 60-årsdag samt på sin vigseldag få ledigt med lön som motsvarar ordinarie arbetstid i de fall där ifrågavarande dag infaller på en sådan dag som enligt arbetsskiftsförteckningen eller arbetstidsutjämningsschemat är hans eller hennes arbetsdag.
3. Kort tillfällig ledighet beviljas även för fullgörande av medborgerliga förtroendeuppdrag.
Månadslönen för tjänsteman, som verkar som kommunal förtroendevald, minskas i samma mån som ordinarie arbetstid går förlorad på grund av möten i kommunala förtroendeorgan. Minskningen av månadslönen verkställs så, att tjänsteman tillsammans med av kommunen utbetald ersättning för förlorad inkomst får sin månadslön. Arbetsgivarens eventuella andel betalas sedan tjänstemannen tillställt arbetsgivaren en utredning över ersättning för förlorad inkomst som kommunen utbetalat.
Motsvarande sammanjämkning av inkomster utförs även i fråga om andra medborgerliga förtroendeuppdrag.
4. Längden för kort tillfällig ledighet bör fastställas i förhållande till ovan nämnda situationer och nödvändig restid.
5. Arbetsgivaren betalar tjänsteman lön för tiden för reservövning så att tjänstemannen får, reservistlönen som betalas av staten inberäknad, fulla löneförmåner. Bestämmelsen tillämpas även på de tjänstemän, vilka med stöd av befolkningsskyddslagen utbildas för specialuppgifter i befolkningsskyddet.
6. De tjänstemän som hör till de undertecknande förbundens och STTK:s representantskap, styrelser och förhandlingsdelegationer ges
tillfälle att på arbetstid delta i sådana möten som ordnas av nämnda organ där ärenden som rör kollektivavtalsförhandlingarna behandlas.
Protokollsanteckning 2:
Förtroendemannen, avdelningsförtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktige kan delta i förhandlingsdagar för förtroendemän som ordnas av Fackföreningen Pro och tjänstemannens månadslön minskas inte för dessa dagar. När den ordinarie förtroendemannen är förhindrad att delta i förhandlingsdagarna kan en suppleant delta i stället för honom eller henne.
7. Svårt sjukt barn
En arbetstagare vars barn lider av en sådan svår sjukdom som avses i statsrådets beslut nr 1315/89 har rätt att vara frånvarande från arbetet för att delta i vården eller rehabiliteringen av barnet eller i vårdhandledning efter att på förhand ha avtalat om frånvaron med arbetsgivaren.
32 §Skyddsbeklädnad
Ifall man på basis av sakkunnigutlåtanden eller på annan motsvarande grund gemensamt kan konstatera att man med användning av speciell skyddsbeklädnad eller -utrustning i arbetet väsentligt kan förbättra arbetarskydds- och hälsoförhållandena på arbetsplatsen, anskaffar arbetsgivaren till arbetsplatsen dylik skyddsbeklädnad eller -utrustning för tjänsteman, trots att anskaffningen inte är nödvändig enligt arbetarskyddslagen. Med detta avses inte sedvanlig arbetsklädsel. I arbeten där slitaget av arbetskläder är väsentligt större, iakttas ovan avsedda bestämmelser.
DIVERSE BESTÄMMELSER
33 §Åtgärder för att företaget ska överleva ekonomiska svårigheter
För att trygga företagets fortsatta verksamhet och arbetsplatserna:
- Används i första hand flexibla arbetstidsarrangemang och andra möjligheter i kollektivavtalet till exempel:
- genom lokalt avtalande
- längre och kortare arbetsskift
- arbetstidsbank
- flytt av tidpunkten för en storhelg och de ersättningar som ska betalas för den
- senareläggning av semesterpremie och byte mot ledighet
- differentierad arbetstid
- uppdelning av den del av semestern som överstiger tolv dagar
- genom arbetsgivarens beslut
- längre och kortare arbetsveckor
- övergång från skiftarbete till dagarbete och tvärtom
Förbunden är eniga om den princip enligt vilken arbetstimmar som eventuellts sparats i arbetstidsbanken i en situation då arbetet minskar ska tas ut innan man tillgriper permittering.
Med företag avses ett företag eller en självständig del av ett företag, såsom en produktionsanläggning.
Krisklausul
Om arbetsgivarens ekonomiska situation kräver det behandlas tillsammans med förtroendemannen xxxxxxxxx, orderstock, företagets ekonomiska situation och arbetsgivarens avhjälpande åtgärder för att förbättra den ekonomiska situationen.
När man tillsammans med förtroendemannen konstaterar att företaget är på väg mot exceptionella ekonomiska svårigheter som skulle kunna leda till att arbetskraften minskas, kan man lokalt avtala med förtroendemannen om att utöver ovan nämnda åtgärder anpassa anställningsvillkoren för högst ett år. Saker som kan avtalas kan vara penningförmåner enligt kollektivavtalet till exempel semesterpremie och ersättningar för storhelger.
Det lokala avtalet ska ingås skriftligen. Anpassningsåtgärderna ska riktas jämlikt till företagets hela personal och ledning. Samtidigt avtalas om ett eventuellt uppsägningsskydd medan anpassningsåtgärderna pågår. När avtalet ingås ska man bedöma dess konsekvenser i förhållande till gällande bestämmelser om arbetslöshetsskydd och lönegaranti.
Samtidigt avtalar man om hur tjänstemännens ekonomiska förluster kompenseras efter att företagets ekonomiska situation har återhämtat sig. Under avtalsperioden följer man regelbundet upp hur företagets ekonomiska situation utvecklas, och om företagets ekonomiska situation under pågående avtalsperiod förbättras så pass att det inte längre finns anledning att tillämpa krisklausulen kan avtalet hävas.
Om man gemensamt konstaterar att företaget håller på att råka i exceptionella ekonomiska svårigheter som skulle leda till att arbetskraften minskas, kan man genom arbetsgivarens beslut förlänga semesterperioden 1.4–31.10.
Dessutom bör man beakta att lagen möjliggör avtal om en kortare permitteringsprocess och kollektivavtalet avtal om kortare permitteringsvarsel.
De lokala parterna har rätt att be de förbund som ingått kollektivavtalet om stöd för att konstatera ovan nämnda exceptionella situation och kartlägga vilka metoder som finns att tillgå.
34 §Mötesfrihet
Registrerad förening, vilken tillhör tjänstemannaförbund, som är bundet vid denna överenskommelse, eller motsvarande sammanslutning, som har medlemmar på ifrågavarande arbetsplats, har under följande förutsättningar möjlighet att på varje arbetsplats utom arbetstid (före arbetstidens början, under matrasten eller omedelbart efter arbetstidens utgång, samt vid särskild överenskommelse även under tid som infaller under veckovila) för företagets tjänstemän anordna möten för behandling av frågor som gäller anställningsförhållandena på arbetsplatsen:
a) Med arbetsgivaren skall överenskommelse träffas om arrangerandet av möte på arbetsplatsen eller annan i detta avtal avsedd plats, om möjligt tre dagar före mötet.
b) Arbetsgivaren anvisar en för ändamålet lämplig mötesplats antingen på arbetsstället eller i dess närhet, vilken han förfogar
över. Ifall en sådan plats inte finns, bör man genom förhandlingar söka nå en ändamålsenlig lösning i frågan.
c) Den organisation som reserverat mötesutrymmet samt arrangörerna ansvarar för ordningen på mötet samt snyggheten i möteslokalen. De av organisationen utsedda förtroendepersonerna bör närvara vid mötet.
d) Mötesarrangörerna har rätt att till mötet kalla företrädare för förbund som är part i kollektivavtalet och en underförening till ett sådant förbund samt företrädare för vederbörande centralorganisationer.
AVTALETS BINDANDE VERKAN OCH GILTIGHET
35 §Avtalets bindande verkan
1. Detta avtal binder:
a) undertecknade organisationer,
b) de arbetsgivare, tjänstemän och deras föreningar, vilka tillhör eller under avtalets giltighetstid har tillhört ovan avsedda organisationer.
2. Efter det avtalet blivit bindande för förbunden, är alla stridsåtgärder, vilka hänför sig till nämnda avtal i deras helhet eller till någon enskild bestämmelse i dem förbjudna. Förbunden och deras underföreningar är dessutom skyldiga att tillse att ej heller föreningar, arbetsgivare och tjänstemän, vilka är deras medlemmar och vilka avtalet berör, vidtar sådana stridsåtgärder eller på annat sätt bryter mot avtalens bestämmelser.
36 §Avtalets giltighet
Detta avtal gäller från 7.2.2023 fram till 31.12.2024 och därefter ett år i sänder, förutsatt att det inte senast två månader före giltighetstidens utgång skriftligen uppsagts av någondera parten.
Om avtalet sägs upp, bör förhandlingar om ett nytt avtal inledas senast en månad efter uppsägningen, varvid ett ändringsförslag bör tillställas motparten.
Helsingfors 16.2.2023
KEMIINDUSTRIN RF FACKFÖRBUNDET PRO RF
KEMIINDUSTRIN RF FACKFÖRBUNDET PRO RF
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR FÖRNYANDE AV KEMISKA BRANSCHENS TJÄNSTEMANNAAVTAL FÖR TIDEN 7.2.2023– 31.12.2024
Tid 16.2.2023
Plats Kemiindustrin rf, Södra kajen 10, Helsingfors Närvarande Kemiindustrin rf
Xxxxx Xxx-Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
Fackförbundet Pro rf
Xxxxx Xxxxxx Xxxx Xxxxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx
1. Undertecknande av kollektivavtalet
Kemiindustrin rf och Fackförbundet Pro rf har 7.2.2023 nått ett förhandlingsresultat om förnyande av kollektivavtalet för tjänstemän inom kemiska branschen för åren 2023–2024. Förbunden har idag undertecknat kollektivavtalet som gäller branschen.
2. Avtalsperiod
Det nya kollektivavtalet ersätter från och med 7.2.2023 det kollektivavtal som parterna har godkänt för tiden 17.1.2022–31.12.2023. Kollektivavtalet är i kraft under tiden 7.2.2023–31.12.2024 och förlängs därefter med ett år i sänder, om inte någon av parterna senast två månader innan avtalet går ut skriftligen säger upp det.
3. Lönejusteringar
3.1 Lokala löneförhandlingar
Målet med lokala förhandlingar är att nå en löneuppgörelse som stöder den ekonomiska situationen, orderstocken, sysselsättningssituationen samt kostnadskonkurrenskraften på respektive företag eller arbetsplats. Målet är att genom lönebildningen uppmuntra till att utveckla kunnandet och verka i en sådan riktning att företagets produktivitet och arbetshälsan utvecklas enligt de mål som ställts upp.
Då man kommer överens om en löneuppgörelse kan man fästa uppmärksamhet vid företagets ekonomiska situation.
Vid förhandling om löneförhöjningarnas storlek, tidpunkt och genomförandesätt ska arbetsgivaren innan förhandlingarna, för tjänstemän som har ett anställningsförhållande för 2023 i maj 2023 (utan sommarjobbare) och för 2024 i februari 2024, lämna information om den beräknade summan för tjänstemännens personliga sammanräknade tim- eller månadslöner och räknesättet för detta, till förtroendemannen.
Den information som getts under förhandlingarna är konfidentiell och får enbart användas för delningen av den lokala potten.
Om man förhandlar lokalt på arbetsplatsen om löneuppgörelse i enlighet med kollektivavtalet, ska arbetsgivaren ge tjänstemännen möjlighet att på arbetstid diskutera innehållet i förhandlingarna. Om man inte avtalar lokalt på annat sätt, beslutar arbetsgivaren om hur länge diskussionen som längst kan pågå och tidpunkten för diskussionen.
Lokala avtal underlättas och främjas av att förtroendemannen tillsammans med arbetsgivaren funderar på vilket sätt pågående förhandlingar och avtalets slutliga innehåll kan förklaras gemensamt för tjänstemännen.
3.2. Lokal löneuppgörelse
Vid lokal löneuppgörelse avtalar man om
• löneförhöjningens storlek (t.ex. engångsbeloppets eller förhöjningarnas storlek),
• tidpunkten för lönejusteringar, och
• sättet på vilket lönejusteringarna genomförs (t.ex. engångsbelopp, senareläggningsersättning, allmän förhöjning och/eller företagsspecifik pott).
Avtalet eller avtalen ingås med förtroendemannen. Avtalet eller avtalen ingås för 2023 senast 15.8.2023 och för 2024 senast 15.3.2024, om inte man avtalar om att förlänga behandlingstiden. Avtalet eller avtalen ingås skriftligen.
3.3. Metoden för och storleken på lönejusteringarna vid avsaknad av lokal löneuppgörelse
3.3.1. Engångsbelopp år 2023
Engångsbeloppet uppgår till 400 euro och det betalas i samband med löneutbetalningen i mars 2023.
Engångsbeloppet betalas endast till de tjänstemän, vilkas fortlöpande anställningsförhållande har börjat senast 1 december 2022 och är i kraft när engångsbeloppet betalas. Engångsbeloppet betalas också om en tjänsteman är permitterad, sjuk eller familjeledig.
För tjänstemän som är deltidsanställda beräknas engångsbeloppet utifrån den arbetstid man kommit överens om i förhållande till den fulla arbetstiden. Tjänsteman med timlön: se punkt 3.4 i underteckningsprotokollet.
Engångsbeloppet betalas inte om tjänstemannen själv har sagt upp sig före tidpunkten för utbetalning av engångsbeloppet.
Undantag: Om tjänstemannen har sagt upp sig i syfte att gå i pension innan ett förhandlingsresultat nås betalas engångsbeloppet, såvida anställningsförhållandet är i kraft då engångsbeloppet betalas.
Engångsbeloppet beaktas inte vid betalningen av andra löneposter, bland annat vid beräkningen av semesterlön eller övertidsersättning.
3.3.2. Senareläggningersättning år 2023
Senareläggningsersättningen är en ersättning för att löneförhöjningen senarelagts med fem månader.
Senareläggningsersättningen uppgår till 400 euro och betalas i samband med löneutbetalningen i juni 2023.
Senareläggningsersättningen betalas endast till de tjänstemän vars fortlöpande anställningsförhållande har börjat senast 1.3.2023 och fortfarande är i kraft när senareläggningsersättningen betalas.
Senareläggningsersättningen betalas också om en tjänsteman är permitterad, sjuk eller familjeledig.
För tjänstemän som är deltidsanställda beräknas senareläggningsersättningen utifrån den arbetstid man kommit överens om i förhållande till den fulla arbetstiden. Tjänsteman med timlön: se punkt
3.4 i underteckningsprotokollet.
Senareläggningsersättningen betalas inte om tjänstemannen själv har sagt upp sig före tidpunkten då senareläggningsersättningen betalas ut.
Senareläggningsersättningen beaktas inte vid betalningen av andra löneposter, bland annat vid beräkningen av semesterlön eller övertidsersättning.
3.3.3. Allmän förhöjning År 2023
• förhöjningstidpunkten är 1.9.2023 eller början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter
• lönerna höjs med en allmän förhöjning om 2,2 % År 2024
• förhöjningstidpunkten är 1.4.2024 eller början av den
lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter
• lönerna höjs med en allmän förhöjning om 3,1 %
3.3.4. Företags- eller arbetsplatsspecifik pott
Den företags- eller arbetsplatsspecifika potten är avsedd att stödja lönebildningens sporrande effekt, en rättvis lönestruktur och lönegradering, produktivitetsutveckling på arbetsplatsen och genomförande av arbetsgivarens lönepolitik samt att rätta till eventuella snedvridningar. Vid fördelningen av personliga höjningar ska tjänstemännens yrkeskompetens och arbetsprestation vara riktgivande. Grundprincipen för den företags- och arbetsplatsspecifika potten är att höjningarna ska upplevas som en verklig belöning.
År 2024
• Dessutom används utöver den allmänna förhöjningen en företags- och arbetsplatsspecifik pott om 0,4 procent för att höja tjänstemännens löner, och arbetsgivaren bestämmer hur potten ska fördelas.
Den företags- eller arbetsplatsspecifika potten beräknas utifrån det sammanräknade beloppet av de personliga lönerna för de tjänstemän som var anställda i februari 2024 och som omfattades av kollektivavtalet. Löner för tjänstemän som varit frånvarande en hel månad räknas inte med, om vikarier har anställts för dem.
Som löner betraktas personliga tim- eller månadslöner inklusive naturaförmåner (inkomster utan separata tillägg, till exempel tjänsteårstillägg, skifttillägg, tillägg för stor högtid och miljötillägg).
Exempel på beräkning av företags- eller arbetsplatsspecifik pott
Företaget har tre anställda tjänstemän i januari, A, B och C. A:s lön är 2 513 euro/månad, B:s lön är 2 854 euro/månad och C:s lön är 3 204 euro/månad. Det sammanräknade lönebeloppet (2 513 + 2 854 + 3 204) är 8 571 euro/månad.
Den lokala potten är sålunda 8 571 euro/månad x 0,4 % = 34,28 euro/månad. För förhöjning av tjänstemännens månadslöner används sammanlagt 34,28 euro/månad på det sätt som avtalas lokalt.
3.3.5. Byte av allmän förhöjning mot engångsbelopp
Tjänstemannen och arbetsgivaren kan komma överens om att den allmänna förhöjningen för 2023 betalas i form av ett engångsbelopp. Engångsbeloppets storlek beräknas enligt följande:
• Tjänsteman med månadslön: 2,2 % x den individuella månadslönen x 12 månader
• Tjänsteman med timlön: se punkt 3.4 i underteckningsprotokollet.
Ett avtal får ingås skriftligt under tiden 1.9–15.9.2023. Ett engångsbelopp som avtalats på detta sätt betalas i samband med lönebetalningen i september 2023.
3.4. Beräkning av löneförhöjningar för timavlönade tjänstemän
Lönen för timavlönade tjänstemän omvandlas först till en månadslön, varefter löneförhöjningen tillämpas på den beräknade månadslönen. Den förhöjda lönen jämförs med tabellönerna i kollektivavtalet och man säkerställer att den nya lönen överstiger tabellönen med 4 % om anställningsförhållandet har varat i mer än 6 månader. Slutligen omvandlas månadslönen tillbaka till timlön.
Engångsbeloppet och senareläggningsersättningen räknas inte med i den nya lönen.
3.5. Praxis vid ändring av tidpunkten för lönejusteringar
3.5.1. Avtal om tidpunkten för lönejusteringar
Om man inte har avtalat lokalt om tidpunkten för förhöjningen i löneuppgörelsen, men man vill senarelägga den, ska man ingå ett skriftligt avtal senast 15.8.2023 för 2023 och senast 15.3.2024 för 2024. Om man avtalar om att senarelägga tidpunkten för lönejusteringarna, ska man samtidigt avtala om att det eventuella inkomstbortfallet till följd av ändringen ersätts med en motsvarande post av engångskaraktär. Ersättningen utbetalas senast då löneförhöjningen verkställs.
3.5.2. Beaktande av löneförhöjningar vid genomförandet av kollektivavtalsenliga löneförhöjningar
Om man i företagen verkställer löneförhöjningar vid sådana tidpunkter som avviker från de kollektivavtalsenliga förhöjningarna, kan man lokalt med förtroendemannen avtala om att posterna i fråga beaktas när man genomför förhöjningar på basis av kollektivavtalet. Då ska man underrätta tjänstemännen om att höjningen omfattar en förhöjning på basis av kollektivavtalet.
3.6 Lönetabeller
Lönerna enligt svårighetsklass är fr.o.m. 1.9.2023 eller från början av lönebetalningsperioden som inleds närmast därefter följande:
Arbetets svårighetsklass | €/månad |
1 | 1876 |
2 | 2023 |
3 | 2189 |
4 | 2434 |
5 | 2726 |
6 | 3088 |
7 | 3521 |
8 | 4010 |
Lönerna enligt svårighetsklass är fr.o.m. 1.4.2024 eller från början av lönebetalningsperioden som inleds närmast därefter följande:
Arbetets svårighetsklass | €/månad |
1 | 1936 |
2 | 2088 |
3 | 2259 |
4 | 2512 |
5 | 2813 |
6 | 3187 |
7 | 3634 |
8 | 4138 |
3.7. Tjänsteårstillägg
Tjänsteårstillägget 1.4.2024 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter:
år | €/månad |
5–9 | 47 |
10–14 | 62 |
15–19 | 91 |
20–24 | 114 |
25- 3.8. Skifttillägg | 140 |
Skifttillägget från och med 1 april 2024 eller från början av lönebetalningsperioden som inleds närmast därefter:
kvällsskift nattskift
cent/timme cent/timme
236 432
3.9. Förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktigs ersättning
Förtroendemannens (inte avdelningsförtroendemannens) ersättning fr.o.m. 1.1.2024 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
5–9 | 89 |
10–24 | 134 |
25–50 | 182 |
51–100 | 250 |
101–200 | 303 |
201–400 | 351 |
401–600 | 392 |
600- | 460 |
Ersättningen till arbetarskyddsfullmäktigen fr.o.m. 1.1.2024 eller från början av lönebetalningsperioden som inleds närmast därefter:
5–24 | 75 |
25–100 | 97 |
101–250 | 125 |
251–400 | 153 |
över 400 | 180 |
3.10. Information som ges till förtroendemannen
Om förhöjningen inbegriper en företagsspecifik pott ska arbetsgivaren efter genomförda löneförhöjningar tillsammans med förtroendemannen eller, om ingen förtroendeman har valts, tillsammans med hela gruppen tjänstemän, inom en rimlig tid göra en genomgång av det totala antalet tjänstemän, antalet tjänstemän som fått en löneförhöjning, den genomsnittliga storleken på förhöjningen samt den summa som använts för förhöjning av tjänstemännens löner, med specifikation för de företagsspecifika och allmänna förhöjningarna. De uppgifter som ges är konfidentiella.
3.11. Förbundens stöd
Förbunden stöder de lokala parterna med att aktivt söka olika lösningsmodeller för höjning av lönerna enligt kollektivavtalet, sporrande lönesättning och uppmuntrar till att finna den bästa möjliga lösningen för företaget och dess personal.
3.12. Enkät om löneuppgörelsen
Förbunden samlar in erfarenheter om genomförandet av löneuppgörelserna till exempel vad gäller användningen av den företagsspecifika potten och engångsbeloppet. Dessutom utreder förbunden hur vanligt det är att den allmänna förhöjningen byts till engångsbelopp.
4. Textändringar fr.o.m. 7.2.2023
4.1. 5 § Lokala avtal
Ett nytt stycke läggs till slutet av den tredje protokollsanteckningen.
Protokollsanteckning 3:
Parterna konstaterar att det växande antalet lokala avtal ökar och förstärker förtroendemannens roll i ett framgångsrikt samarbete på arbetsplatserna.
De lokala avtalsparterna medverkar för sin del till utvecklandet av samarbete och goda förhandlingsrelationer på arbetsplatserna.
4.2. 6 § Lön
Resultat- och vinstpremier flyttas från underteckningsprotokollet och utgör en ny punkt 4 under 6 § Lön i kollektivavtalet. Resultat- och vinstpremier.
4. Resultat- och vinstpremier
Resultat- och vinstpremierna är företagsspecifika lönetillägg. De förknippas med risken att de inte betalas ut om de uppställda resultat- och vinstmålen inte uppnås.
Användningen, kriterierna för fastställande och ändring av kriterierna beträffande resultat- och vinstpremier som företagsledningen beslutar om utreds för tjänstemännen innan premierna införs.
4.3. 12 § Arbetstiden i dagarbete och ett- och tvåskiftsarbete
Punkt 3 ändras så att den lyder på följande sätt:
3. Vid planering av olika arbetstidsformer är det ändamålsenligt att också utreda möjligheten att införa flexibel eller differentierad arbetstid.
Flexibel arbetstid
Övergång till flexibel eller spridd arbetstid kan ske förutsatt att överenskommelse därom träffas lokalt. Lokalt kan man avtala om en flextid på maximalt fyra timmar per dygn och ett maximum för sammanräknade överskridningar på högst 80 timmar. Som uppföljningsperiod för den flexibla arbetstiden kan ett kalenderårs användas. I stället för ett kalenderår kan man lokalt avtala om att uppföljningsperioden är ett år.
Protokollsanteckning:
Om tjänstemannens saldon kontinuerligt ligger nära de överenskomna maximala flexsaldot, ska chefen diskutera en utjämning av saldona med tjänstemannen samt tidtabellen för detta.
Differentierad arbetstid
Differentierad arbetstid kan tas i bruk på arbetsplatsen. Innan man övergår till denna förhandlar arbetsgivaren med förtroendemannen eller, om ingen förtroendeman har valts, med vederbörande tjänstemän i syfte att nå samförstånd.
1. I förhandlingarna går man igenom grunderna för en övergång till modellen samt eventuella utmaningar vad gäller samordningen av arbete och familjeliv i anslutning till modellen.
2. Differentierad arbetstid utförs i första hand av frivilliga tjänstemän.
3. Om det inte finns tillräckligt många frivilliga tjänstemän, kan arbetsgivaren låta även andra tjänstemän utföra differentierad arbetstid. Arbetsgivaren beaktar tjänstemännens önskemål när det gäller den differentierade arbetstiden.
Protokollsanteckning:
Förbunden rekommenderar differentierad arbetstid och ordnar företagsspecifik utbildning om differentierad arbetstid.
4.4. 22 § Övertidsarbete
Punkt 3 ändras så att den lyder på följande sätt:
3. Då tjänsteman på grund av semester, sjukdom, vård eller ordnande av vård av ett barn under 10 år som plötsligt insjuknat, olycksfall, permittering på grund av ekonomisk orsak eller produktionsorsak, uttag av arbetstidsförkortningsledighet som avses i arbetstidsförkortningsavtalet, ledighet från arbetstidsbanken, flexledighet som tagits ut som en hel dag, resa på order av arbetsgivaren, deltagande i utbildning som avses i samarbetsavtalets punkt 5.1 och 5.2 eller på grund av reservövning, inte kunnat arbeta det timantal som motsvarar ordinarie veckoarbetstid och han eller hon blir tvungen att vara i arbete en dag som enligt arbetstidsutjämningsschemat är fridag, ersätts det arbete som utförs på fridagen såsom överenskommits om veckoövertidsarbete.
4.5 28 § Semester
Ett nytt stycke 1 läggs till i slutet av punkt 1 enligt följande:
Om arbetsgivaren säger upp en tjänsteman på grunder som hänför sig till tjänstemannens person enligt 7 kap. 2 § i | |||
arbetsavtalslagen | kan | arbetsgivaren | bestämma att |
arbetstagaren ska | ta | ut sin intjänade | semester under |
uppsägningstiden oberoende av semesterperiod. För den semester som hålls betalas semesterlön och semesterpremie | |||
enligt denna paragraf.
Det sjätte stycket i 3. Semesterpremie ändras och lyder enligt följande:
Till tjänsteman, som efter att ha fullgjort sin värnplikt i aktiv tjänst eller frivillig värnplikt för kvinnor, återkommer efter värnpliktens slut till arbetet på det sätt som förutsätts i lagen om fortbestånd av till tjänstgöring inkallad värnpliktigs arbets- eller tjänsteförhållande (570/61) har rätt att i semesterpremie få ovan nämnda procent av den semesterersättning, som betalas åt tjänsteman då han eller hon trädde i aktiv tjänst.
4.6. 31 § Kort tillfällig ledighet
Punkt 2 ändras så att den lyder på följande sätt:
2. Tjänsteman har rätt att på sin 50- och 60-årsdag samt på sin vigseldag få ledigt med lön som motsvarar ordinarie arbetstid i de fall där ifrågavarande dag infaller på en sådan dag som enligt arbetsskiftsförteckningen eller arbetstidsutjämningsschemat är hans eller hennes arbetsdag.
En ny punkt 7 läggs till. Svårt sjukt barn
7. Svårt sjukt barn
En arbetstagare vars barn lider av en sådan svår sjukdom som avses i statsrådets beslut nr 1315/89 har rätt att vara frånvarande från arbetet för att delta i vården eller rehabiliteringen av barnet eller i vårdhandledning efter att på förhand ha avtalat om frånvaron med arbetsgivaren.
4.6 33 § Åtgärder för att företaget ska överleva ekonomiska svårigheter
Bilaga 9 flyttas till 33 § i de särskilda bestämmelserna i kollektivavtalet och såväl bilagornas som paragrafernas numrering ändras därefter. Bestämmelsen ändras enligt följande:
För att trygga företagets fortsatta verksamhet och arbetsplatserna:
Används i första hand flexibla arbetstidsarrangemang och andra möjligheter i kollektivavtalet till exempel:
Genom lokalt avtalande
• längre och kortare arbetsskift
• arbetstidsbank
• flytt av tidpunkten för en storhelg och de ersättningar som ska betalas för den
• senareläggning av semesterpremie och byte mot ledighet
• differentierad arbetstid
• uppdelning av den del av semestern som överstiger tolv dagar
Genom arbetsgivarens beslut
• längre och kortare arbetsveckor
• övergång från skiftarbete till dagarbete och tvärtom
Förbunden är eniga om den princip enligt vilken arbetstimmar som eventuellts sparats i arbetstidsbanken i en situation då arbetet minskar ska tas ut innan man tillgriper permittering.
Med företag avses ett företag eller en självständig del av ett företag, såsom en produktionsanläggning.
Krisklausul
Om arbetsgivarens ekonomiska situation kräver det behandlas tillsammans med förtroendemannen xxxxxxxxx, orderstock, företagets ekonomiska situation och arbetsgivarens avhjälpande åtgärder för att förbättra den ekonomiska situationen.
När man tillsammans med förtroendemannen konstaterar att företaget är på väg mot exceptionella ekonomiska svårigheter som skulle kunna leda till att arbetskraften minskas, kan man lokalt avtala med förtroendemannen om att utöver ovan nämnda åtgärder anpassa anställningsvillkoren för högst ett år. Saker som kan avtalas kan vara penningförmåner enligt kollektivavtalet till exempel semesterpremie och ersättningar för storhelger.
Det lokala avtalet ska ingås skriftligen. Anpassningsåtgärderna ska riktas jämlikt till företagets hela personal och ledning. Samtidigt avtalas om ett eventuellt uppsägningsskydd medan anpassningsåtgärderna pågår. När avtalet ingås ska man bedöma dess konsekvenser i förhållande till gällande bestämmelser om arbetslöshetsskydd och lönegaranti.
Samtidigt avtalar man om hur tjänstemännens ekonomiska förluster kompenseras efter att företagets ekonomiska situation har återhämtat sig. Under avtalsperioden följer man regelbundet upp hur företagets ekonomiska situation utvecklas, och om företagets ekonomiska situation under pågående avtalsperiod förbättras så pass att det inte längre finns anledning att tillämpa krisklausulen kan avtalet hävas.
Om man gemensamt konstaterar att företaget håller på att råka i exceptionella ekonomiska svårigheter som skulle leda till att
arbetskraften minskas, kan man genom arbetsgivarens beslut förlänga semesterperioden 1.4–31.10.
Dessutom bör man beakta att lagen möjliggör avtal om en kortare permitteringsprocess och kollektivavtalet avtal om kortare permitteringsvarsel.
Avtalsparterna förhandlar vid behov om genomförandet av företagets överlevnadsåtgärder.
De lokala parterna har rätt att be de förbund som ingått kollektivavtalet om stöd för att konstatera ovan nämnda exceptionella situation och kartlägga vilka metoder som finns att tillgå.
4.7. Kemiska industrins samarbetsavtal
Följande läggs till punkt 3. I bestämmelserna om förtroendemännens och arbetarskyddsfullmäktigs samt arbetarskyddsombudets ställning, 3.1 Befrielse från arbetet och ersättning av inkomstförlust läggs följande till som andra stycke:
Om förtroendemannen representerar flera arbetsplatser, avtalar förtroendemannen och arbetsgivaren om möjligheten att besöka arbetsplatserna utan inkomstförlust.
Arbetsgivaren ersätter resekostnader i samband med arbetsplatsbesök enligt 25 § 3 punkten i kollektivavtalet.
I avtalet ska uppmärksamhet fästas vid bland annat följande:
● När kan ett ärende skötas elektroniskt och när är ett besök på plats nödvändigt. I exceptionella situationer (till exempel omställningsförhandlingar) kan det finnas ett större behov av ett besök på arbetsplatsen.
● Då avtal ingås ska även de tekniska hjälpmedel som arbetsgivarens förtroendeman har till sitt förfogande beaktas.
● Man bör försöka ordna arbetsplatsbesök så att de orsakar så få olägenheter som möjligt för förtroendemannens egna arbetsuppgifter
4.8. Avtal om uppsägningsskydd, 19 § Beräkning av förhandlingstid enligt samarbetslagen
En ny protokollsanteckning läggs till i slutet av stycket:
Protokollsanteckning:
Genom ovan nämnda skrivelse slopas skyldigheten enligt samarbetslagen att göra en skriftlig förhandlingsframställning minst fem kalenderdagar innan förhandlingarna inleds.
Arbetsgivaren ska innan omställningsförhandlingar inleds göra en skriftlig förhandlingsframställning. Av förhandlingsframställningen bör framgå de uppgifter som nämns i 3 kap. 19 § i samarbetslagen. Om en uppgift ännu inte kan ges vid den tidpunkt då förhandlingsframställningen ges, ska uppgifterna ges senast då omställningsförhandlingarna inleds.
Paragrafhänvisningar till samarbetslagen görs endast för kännedom.
4.9. Bilaga 6, Punkter i kollektivavtalet om vilka lokala avvikande avtal kan ingås
12 § Arbetstiden i dagarbete och ett- och tvåskiftsarbete stryks ur förteckningen om differentierad arbetstid.
I 19 § Ersättning för stor högtidsdag läggs till: Flyttning av ersättning för storhelg och betalning av denna.
4.10. Bilaga 10, Sommarpraktikprogrammet Lär känna arbetslivet och tjäna en slant åren 2023–2025
Numreringen i bilaga 10 ändras och årtalen i rubriken ändras till 2023– 2025 och andra och tredje punkten ändras så att de lyder på följande sätt:
2. Ett anställningsförhållande enligt sommarpraktikprogrammet som fortgår två veckor eller tio arbetsdagar kan förläggas till perioden mellan 1.6–31.8 under åren 2023–2025. En ung person kan göra flera praktikperioder enligt denna rekommendation hos samma arbetsgivare per år.
3. Lönen för sommarpraktikprogrammet Lär känna arbetslivet och tjäna en slant betalas i form av en engångsersättning och
uppgår till 365 euro år 2023 och till 375 euro år 2024 och 2025. I lönen ingår den semesterersättning som intjänats under praktikanttiden. För lönen betalas lagstadgade socialskyddsavgifter beroende på personens ålder.
4.11. Tekniska ändringar
• Mellanrubriken FRÅNVARO ändras till HÄLSA, SÄKERHET OCH VÄLBEFINNANDE och 32 § Skyddsbeklädnad flyttas under denna.
• Paragrafhänvisningen i punkt 5 i 12 § Arbetstiden i dagarbete och ett- och tvåskiftsarbete ändras från 30 § -> 31 § (kort tillfällig ledighet).
• Bilaga 12 Anvisning för distans- och hybridarbete ändras till bilaga 11.
5. Anteckningar till underteckningsprotokollet
5.1. Kontinuerliga förhandlingar
Målet med kontinuerlig förhandling är att främja samarbetet på arbetsplatserna, utveckla sysselsättningen och produktiviteten i branschen, under avtalsperioden bereda ändringar i kollektivavtalen och upprätta gemensamma tillämpningsinstruktioner i situationer som upplevs som besvärliga på arbetsplatserna.
Parterna förverkligar principen för kontinuerlig förhandling under avtalsperioden sålunda att de under avtalsperioden förhandlar och letar efter lösningar på olika särskilda teman. Parterna kan också förhandla om andra frågor som aktualiseras på förslag av en av parterna.
Textändringar i kollektivavtalet som avtalas vid förhandlingarna godkänns i avtalsparternas administrativa organ och träder i kraft vid tidpunkt som avtalats separat.
Gemensam strategi för utveckling av samarbete och kollektivavtal
En gemensam strategi för målinriktad utveckling av samarbetet och kollektivavtalet utarbetas senast 31.5.2023, varefter strategin genomförs via kontinuerliga förhandlingar och i arbetsgrupper som tillsatts i förhandlingarna.
Följande gemensamt avtalade riktlinjer används som grund och riktlinjernas innehåll konkretiseras:
• Arbetsmarknadsverksamheten är proaktiv, förnyande och
framstegsvänlig.
• Man har kapacitet att tillsammans svara smidigt och snabbt på kundernas behov och på förändringar både på förbundsnivå och inom företagen.
• Man förstår betydelsen av en välmående och motiverad personal för företagens framgång.
• Man förbättrar kemiindustrins dragningskraft tillsammans i synnerhet bland de unga.
• Man respekterar arbetsfredsplikten under avtalsperioderna.
• Alla åtgärder syftar till att företagen inom kemiindustrin i Finland ska vara konkurrenskraftiga på världsmarknaden.
Arbetstidsexperiment
Förbunden fortsätter det tidsbundna försök som inleddes 18.1.2022 till 31.12.2025. Under projektet följs de arbetsplatsspecifika försöken med nya typer av arbetstidsarrangemang som gagnar båda parterna. Genom lokalt avtal kan man inom ramen för dessa experiment avvika från bestämmelserna i kollektivavtalets kapitel om arbetstid högst för tiden för kollektivavtalet. Parterna ska dock i alla sammanhang iaktta den tvingande lagstiftningen i arbetstidslagen (definition av arbetstid, definitioner av och samtycke till mertidsarbete och övertidsarbete, maximal arbetstid 48 timmar/vecka under en period på ett kalenderår).
Om man i lokala avtal har avvikit från bestämmelserna i kollektivavtalet, ska avtalet ges till förbundens arbetstidsgrupp för kännedom. Förbunden ingriper inte i parternas avtalsfrihet.
Företrädaren för arbetsgivaren och förtroendemannen, eller personalen tillsammans om ingen förtroendeman har valts, kan anmäla sin arbetsplats till ett experiment när som helst under avtalsperioden. Anmälan sker med en blankett på adressen xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx.
Arbetsgruppen mellan förbunden ger en introduktionsutbildning om arbetstidsbestämmelserna till de förhandlingsparter som deltar.
Arbetsgruppen utarbetar en mellanrapport 31.10.2023 och en andra rapport 31.10.2025 om resultaten av projektet och framför utifrån dessa eventuella ändringar i kollektivavtalet.
Arbetsgrupp för arbetstider
Målet för arbetstidsgruppen mellan förbunden är att följa upp, utbilda om och främja införandet av flexibel arbetstidspraxis samt att utveckla
arbetstidsbestämmelserna på det sätt som i underteckningsprotokollet avtalats om arbetstidsexperiment, arbetstidsbank och helheten för lokala avtal. Dessutom förnyas enkäten om användning av 10-timmars arbetsdag och annan arbetstidspraxis.
Anteckningen om arbetstidsbanken fortsätter gälla under avtalsperioden. Anteckningen gäller till och med 31.12.2025 och därefter återgår anteckningen om arbetstidsbanken till att lyda på samma sätt som under avtalsperioden 5.2.2020–31.12.2021, om inte annat avtalas vid kollektivavtalsförhandlingarna.
5.2. Differentierad arbetstid
Syftet med differentierad arbetstid i den ändrade avtalsbestämmelsen i den tredje punkten i 12 § Arbetstiden i dagarbete och ett- och tvåskiftsarbete är inte att ändra befintliga lokala avtal om differentierad arbetstid.
Förbunden gör i slutet av avtalsperioden en gemensam utredning om erfarenheterna av differentierad arbetstid.
5.3. Läroavtalsmodell för unga laboranter inom kemiindustrin
Kemiindustrin rf och Fackförbundet Pro rf utser en arbetsgrupp där förhandlingsparter från pilotföretagen samt företrädare för förbunden och läroanstalterna finns representerade. Arbetsgruppen skapar en ny läroavtalsmodell för yrkesutbildning på andra stadiet inom branschen före 31.5.2023. Avsikten med den nya modellen är att skapa fler utbildnings- och läroavtalsperioder för unga studerande i åldern 16–20 år i medlemsföretag i kemiindustrin.
Arbetsgruppen drar upp riktlinjer för lönedifferentieringen i den nya modellen utifrån yrkesprov som visar hur den studerandes kompetens utvecklas (till exempel yrkesprov eller kompetenspoäng som den studerande uppvisar) och lägger särskild vikt vid ingångslönen. Till modellen hör också en utbildningsperiod som planeras för lärare. Med hjälp av denna ökar man samarbetet mellan läroanstalterna och företagen. Arbetsgruppen diskuterar med företag, utbildningsanordnare och lärare inom branschen om hur modellen fungerar. När modellen är klar testas den först i lämpliga läroanstalter och företag.
På de arbetsplatser som tar i bruk läroavtalsmodellen för unga går man tillsammans igenom introduktionspraxis för läroavtalselever.
Med hjälp av modellen vill man öka branschens dragningskraft bland unga samt svara på arbetskraftsbehovet och kunskapsbehovet som påskyndar koldioxidneutralitet inom branschen.
5.4. Kemiindustrins utbildning i introduktion och arbetshandledning
Kemiindustrin rf, Fackförbundet Pro rf och Industrifacket rf producerar tillsammans för arbetsplatser en webbaserad utbildningshelhet för arbetsplatsens chefer och arbetshandledare om tillräcklig introduktion och handledning i arbetet enligt 14 § i arbetarskyddslagen. Utbildningshelheten inbegriper utarbetande av en handledningsplan, handledning i arbetet samt säkerställande av den handledda personens kompetens och bedömning.
Syftet är att utbildningen ordnas som en gemensam utbildning av förbunden.
Parterna anlitar experter på pedagogik och webbstudier i planeringen och genomförandet av utbildningshelheten. Utbildningshelheten planeras i en arbetsgrupp som förbunden tillsatt före mars 2023 och genomförs före maj 2023.
Ett företag kan i stället för förbundens gemensamma utbildning utnyttja en egen utbildning eller till exempel en utbildningshelhet som ordnas av utbildningsanstalter.
5.5. Kemiindustrins förmåga att locka och hålla kvar arbetskraft
Förbunden startar tillsammans för branschen ett program som syftar till att hålla arbetskraft i alla åldrar i skick. Programmet genomförs före 31.12.2024. Syftet med programmet är att förbättra orken att arbeta och förlänga karriärerna för arbetstagare i olika åldrar.
Omfattande utredning och spridning av information inom Kemiindustrin
Förbunden samlar god praxis för och konkreta exempel på hur arbetsplatserna främjat orken i arbetet hos arbetstagare i olika åldrar. Verksamhetsmodeller som konstaterats vara bra på arbetsplatser i branschen kartläggs genom en omfattande enkät som förbunden genomför gemensamt.
Förbunden informerar också tillsammans med expertorganisationer om olika rehabiliteringsprogram och program som främjar arbetshälsan, till exempel KIILA och Arbetsliv i rörelse.
Pilotprojekt
Till programmet söks intresserade pilotföretag för vilka det skapas en grund för att nätverka och utbyta tankar. För programmet söks också extern finansiering med hjälp av vilken projektets syfte stöds och pilotföretagen vid behov kan få experthjälp. I programmet utreds möjligheten att främja sysselsättningen av personer som redan gått i pension genom att kartlägga hinder och behov av förtydligande av anvisningar och kollektivavtalstexterna.
Utnyttjande av resultat
Projektet följs upp bland annat genom förändringar i pensionsåldern, mängden sjukfrånvaro, antalet personer som gått i sjukpension samt vilken eventuell inverkan projektet haft på bristen på arbetskraft.
För programmet samlas god praxis och konkreta exempel som anknyter till bland annat orken att arbeta hos personer i olika åldrar, introduktion och kompetensutveckling. Dessutom utreder man hur flexibla arbetstider, arbetsarrangemang, arbetstidsplanering, eventuella olika incitament och tjänstemannens eget upprätthållande av arbetsförmågan kan stödja målen. God praxis samlas så att arbetsplatserna kan utnyttja den och publiceras på webbplatsen.
5.6. Utveckling av lokalt avtalande Intern information på arbetsplatsen
Om man förhandlar lokalt på arbetsplatsen om löneuppgörelse i enlighet med kollektivavtalet, ska arbetsgivaren ge tjänstemännen möjlighet att på arbetstid diskutera innehållet i förhandlingarna. Om man inte avtalar lokalt på annat sätt, beslutar arbetsgivaren om hur länge diskussionen som längst kan pågå och tidpunkten för diskussionen.
Lokala avtal underlättas och främjas av att förtroendemannen tillsammans med arbetsgivaren funderar på vilket sätt pågående förhandlingar och avtalets slutliga innehåll kan förklaras gemensamt för tjänstemännen.
Sparring
Avtalsparterna fortsätter sparringen om lokala avtal för företagens förhandlingsparter. Syftet med sparringen är att nå alla medlemsföretag i Kemiindustrin rf och skapa en grund i branschen för avtal på företagsnivå.
Gemensam utbildning
Avtalsparterna ordnar utbildning för företagens förhandlingsparter om förhandlingsparternas ställning och roll och möjligheterna till lokala avtal i kollektivavtalen samt lyfter fram god avtalspraxis i företag inom branschen. Utbildningens syfte är att uppmuntra parterna att pröva lokala avtal.
Verktyg för planering av arbetstiden
Från början av 2023 tar avtalsparterna i bruk ett lättanvänt verktyg som underlättar lokala avtal i synnerhet om arbetstidsfrågor.
Nivåmätning av samarbetet
Avtalsparterna fortsätter att sprida information på arbetsplatserna om nivåmätningen av samarbetet och ger möjlighet att gå igenom resultatet av mätningen som en del av sparringen. Målet för nivåmätningen är att klargöra styrkorna och utvecklingsobjekten i samarbetet. Mätningen kan gälla företrädare för arbetsgivarna och personalen eller en större grupp. Nivåmätningens teman är verksamhetsmiljön, förtroendet, kompetensen och arbetshälsan.
Tävlingen Tarinat ja narinat (ris och ros)
Avtalsparterna ordnar en tävling för arbetsplatser inom den kemiska branschen i syfte att samla bra och dåliga exempel på lokala avtalsförfaranden. Deltagande i tävlingen sker
• genom att arbetsplatsen delar med sig av goda exempel på arbetsplatsens förhandlingskultur i samband med ingående av lokala avtal
• genom att arbetsplatsen delar med sig av dåliga exempel som berör hinder eller fördröjande faktorer orsakade av kollektivavtalet, kulturen eller historien när det gäller att utveckla de lokala avtalen.
En representant för arbetsgivaren och förtroendemannen deltar tillsammans i tävlingen. Berättelserna kommer att användas för att utveckla lokala avtalsförfaranden i branschen. De bästa berättelserna belönas i början av 2024 tillsammans med Industrifacket. Bra och dåliga exempel kan publiceras till exempel på förbundens webbplatser.
Uppföljning av ingåendet av lokala avtal inom kemiindustrins avtalsbranscher
Avtalsparterna mäter hur ingåendet av lokala avtal fungerar med en kort enkät en gång per halvår. Enkäten fokuserar på lokala avtalsförhandlingar särskilt om arbetstidsfrågor, som syftar till utveckling av konkurrenskraften, produktiviteten och arbetshälsan, och på framstegen inom dessa. Förbunden behandlar vid kontinuerliga förhandlingar eventuella missförhållanden och hurdana åtgärder missförhållandena kräver av förbunden.
5.7. Utveckling av utbildning om lönesystemet
Förbunden tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att förnya utbildningen om lönesystemet inklusive materialet senast 30.6.2023 på så sätt att företagens arbetsgrupper för lönesystemet erbjuds flerformsutbildning som skräddarsys för företagens behov. Utbildningen kan också erbjudas en större målgrupp enligt behov.
5.8. Kompetensutveckling på arbetsplatserna
Genom att förutse kompetensbehovet säkerställer man att utvecklingen av personalresurserna baserar sig på framtida behov och stödjer genomförandet av företagens strategi. Kontinuerlig förändring förutsätter att man förutser och analyserar förändringarna i kompetensbehovet, den kompetens som blir onödig och helt nya kompetensbehov.
Förbunden anser det viktigt att arbetsgemenskapens och därigenom tjänstemännens kompetens utvecklas baserat på framtida utvecklingsbehov. I förändringssituationer är en kompetent personal en föregångare och inte en anpassling; innovativ och inte passiv. Företagens kompetensbehov påverkas bland annat av åtgärder som eftersträvar kolneutralitet, förnyelser av tjänster och produktionssätt, den tekniska utvecklingen och förlängda arbetskarriärer. Kompetensutvecklingen främjar multikompetens, tillgängligheten för olika uppgifter och därigenom förlängda arbetskarriärer och tjänstemännens sysselsättning.
Under utvecklingssamtal och motsvarande rekommenderas att man går igenom tjänstemännens individuella kompetensutvecklingsbehov, som härleds från företagets strategiska mål. Kompetensen kan utvecklas både via intern och extern utbildning och introduktion. Kompetensutvecklingsbehoven kan till exempel tillgodoses genom arbetsrelaterat lärande, deltagande i projekt eller arbetsgrupper, frivilliga
självstudier inom yrkesmässig fortbildning och kompletteringsutbildning eller till och med genom en helt ny examen.
Då pensionsåldern närmar sig är det skäl att planera de kvarvarande arbetsåren. I utvecklingssamtal eller något annat sammanhang är det även skäl att behandla pensioneringen och dess tidpunkt, överföring av kunskap till yngre arbetstagare samt eventuellt intresse att delta i arbetslivet efter pensioneringen.
Under avtalsperioden utreder förbunden god praxis för kompetensutveckling på arbetsplatsen och för utbildning som ordnas externt samt erfarenheterna av utbildningarnas verkningsfullhet.
5.9. Förbättring av arbetshälsan
Arbetshälsa uppstår ur arbetets mål, mening och innehåll, ledarskap som identifierar och sammanjämkar arbetsgemenskapens och individernas olika behov, resurser och styrkor samt behärskning av arbetsgemenskapsfärdigheter mot en framgångsrik affärsverksamhet. Välmående tjänstemän är också produktiva.
Som en del av främjandet av arbetshälsan rekommenderar avtalsparterna att man ska genomgå utbildning för att få Välbefinnande i arbete-kortet. Mer information om att genomgå utbildningen för kortet fås från förbunden.
Minskning av sjukfrånvaro
Man följer upp utvecklingen av sjukfrånvaro med målet att minska sjukfrånvaron. Vid behov utreder man hur produktionsproblem till följd av sjukfrånvaro kan lösas. Man samlar in information om bästa praxis för minskning av sjukfrånvaro. Detta kan exempelvis handla om ersättande arbetsuppgifter, tidigt stöd, sjukfrånvaro med chefens samtycke och samarbete med företagshälsovården.
5.10. Arbetsplatsernas planer
Förbunden rekommenderar att olika planer som ska utarbetas på arbetsplatserna förenas till en praktisk helhet. I utvecklingsplanen för arbetsgemenskapen enligt den nya samarbetslagen kan ingå ett handlingsprogram för arbetarskyddet, en jämställdhetsplan och en likabehandlingsplan. Om planerna förenas till en fungerande helhet är det lättare att skapa en helhetsbild, minska den administrativa bördan, främja upprätthållandet av planerna och bidra till att fokusera diskussionen om
olika ämnesområden så att den motsvarar behoven i det praktiska arbetlivet.
Jämställdhet och likabehandling
Förbunden anser att det är viktigt att främja jämställdhet mellan könen och likabehandling på arbetsplatserna.
Enligt 6 § i lagen om jämställdhet utarbetar arbetsgivaren tillsammans med personalföreträdarna i företag med minst 30 arbetstagare en jämställdhetsplan och genomför en lönekartläggning med anknytning till planen. Planen uppdateras årligen, om inte annat avtalas lokalt. Man kan avtala lokalt om att lönekartläggningen som anknyter till jämställdhetsplanen görs vart tredje år, om jämställdhetsplanen utarbetas varje år.
Enligt 7 § i diskrimineringslagen ska en arbetsgivare som regelbundet har minst 30 anställda ha en plan för de åtgärder som behövs för att främja likabehandling (likabehandlingsplan).
Planerna som utarbetats för att främja jämställdhet och likabehandling och genomförandet av dem främjar organisationens dragningskraft som arbetsgivare, personalens välbefinnande, utvecklingen av uppgifterna och arbetsförhållandena samt bidrar till att förbättra arbetsprestationerna.
Vid behov ordnar parterna rådgivning och utbildning.
Utvecklingsplanen för arbetsgemenskapen
Enligt samarbetslagen (334/2007) ska företag som omfattas av dess tillämpningsområde årligen genom samarbetsförfarande utarbeta en personal- och utbildningsplan.
Personal- och utbildningsplanen ändras till en utvecklingsplan för arbetsgemenskapen när den nya samarbetslagen träder i kraft. Om utvecklingsplanen för arbetsgemenskapen föreskrivs i 9 § i den nya samarbetslagen.
5.11. Måltidsersättning
Måltidsersättningens belopp (för utbildning i enlighet med samarbetsavtalet):
Beloppet för måltidsersättningen uppgår år 2023 till 28,25 euro. Måltidsersättningens belopp för kommande kalenderår fastställs alltid före slutet av september föregående kalenderår genom att justera den tidigare måltidsersättningens belopp enligt den förändring i levnadskostnadsindexet som ägt rum mellan juli föregående justeringsår och juli innevarande justeringsår. Måltidsersättningens belopp fastställs årligen av utbildningsarbetsgruppen.
Exempel: Beloppet för måltidsersättningen 2024 fastställs i september 2023 utifrån förändringen i levnadskostnadsindexet under perioden juli 2022−juli 2023.
5.12. Främjande av sysselsättning
När en arbetsgivare har sagt upp en tjänsteman på en grund som avses i 7 kap. 3 § i arbetsavtalslagen, har tjänstemannen utöver det arrangemang för sysselsättningsledighet som bestäms i lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) rätt att få högst fem arbetsdagar sysselsättningsledighet för vuxenutbildning, praktik och lärande i arbetet i enlighet med sysselsättningsprogrammet.
Arbetsgivaren och förtroendemannen försöker i uppsägningssituationer i samarbete med olika parter utreda olika stödtjänster för dem som hotas av uppsägning. Stödtjänsternas mål är att främja sysselsättningen för tjänstemän.
5.13. Bedömning av risker och olägenheter i arbetet
Bestämmelser om bedömning av risker och olägenheter i arbetet finns i arbetarskyddslagen (738/2002). Enligt lagen ska arbetsgivaren med beaktande av arbetets och verksamhetens art tillräckligt systematiskt reda ut och identifiera de olägenheter och risker som beror på arbetet, arbetstiderna, arbetslokalen, arbetsmiljön i övrigt och arbetsförhållandena samt, om olägenheterna och riskerna inte kan undanröjas, bedöma deras betydelse för arbetstagarnas säkerhet och hälsa.
Förbunden konstaterar att det i arbetarskyddslagen år 2013 har införts en uttrycklig hänvisning till arbetstider som en faktor som orsakar olägenheter och risker som arbetsgivaren ska utreda och bedöma.
För att eliminera risker och olägenheter utnyttjas vid behov företagshälsovårdens sakkunskap.
6. Parallellavtal
Parterna förbinder sig att påverka att inga parallellavtal ingås inom tillämpningsområdet för detta avtal.
7. Bestämmelser om hänvisning
De bestämmelser som enbart hänvisar till arbetstidslagen är inte delar av kollektivavtalet. Paragrafhänvisningar till samarbetslagen görs endast för kännedom.
8. Avtalsperioden löper ut
Kollektivavtalet är i kraft under tiden 7.2.2023–31.12.2024 och förlängs därefter med ett år i sänder, om inte någon av parterna senast två månader innan avtalet går ut skriftligen säger upp det.
Under förhandlingarna i syfte att ta fram ett nytt kollektivavtal gäller bestämmelserna i detta kollektivavtal fram till att det nya kollektivavtalet har ingåtts eller avtalsförhandlingarna har upphört.
9. Justering av protokoll
Detta protokoll anses justerat och godkänt med avtalsförbundens underteckningar. Protokollet har gjorts upp i två likalydande exemplar, ett för varje avtalspart.
Helsingfors 16.2.2023
KEMIINDUSTRIN RF
Xxxxx Xxx-Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx
Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
FACKFÖRBUNDET PRO RF
Xxxxx Xxxxxx Xxxx Xxxxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx
LÖNESYSTEM FASTSTÄLLANDE AV LÖNEN
Tjänstemans lön grundar sig på arbetsuppgifternas svårighetsgrad och på personlig kompetens. Xxxxxxx betalas tjänsteårstillägg enligt anställningsförhållandets längd.
1 Uppgiftens svårighetsgrad
Värdering av uppgiftens svårighetsgrad
De värderingssystem som används för fastställning av tjänstemännens uppgiftsbetingade löner och för värdering av svårighetsgraden har tryckts i form av separata matriser, som kan fås från förbunden. Med tillhjälp av matrisen mäts de för tjänstemannauppgifterna karakteristiska svårighetsfaktorerna och kopplas samman uppgiftens svårighetsgrad och lön. Det som värderas är arbetsuppgiftens innehåll, inte tjänstemannens person.
Faktorerna med vilka uppgiftens svårighetsgrad mäts är fyra till antalet:
1. Kunskaper och färdigheter som behövs i uppgiften
Med kunskaper och färdigheter som behövs i uppgiften mäts svårighetsgraden i det självständiga omdöme som krävs för att sköta uppgiften. Vidden och djupet av de kunskaper som krävs i prövningssituationer utökas förutom av utbildning även av den erfarenhet som behövs vid prövningssituationer. Svårighetsgraden ökar
- ju oftare det förekommer situationer som kräver övervägning,
- ju mer olikartade de är,
- ju kortare tid man har på sig för att fatta avgöranden,
- ju mer omfattande och ingående kunskaper som behövs för att avgöra frågor,
- ju mer olika myndigheters beslut och system reglerar arbetet,
- ju mer ospecificerade anvisningarna är och ju generellare och långsammare responsen är.
Kunskaper och färdigheter som behövs i uppgiften | |
K1 | Arbetet utförs enligt entydiga direktiv. I valsituationer är alternativen tydliga. Den kompetens som behövs fås i allmänhet genom den introduktion som ges på arbetsplatsen. |
K2 | Tillämpning av anvisningar och handlingssätt i liknande situationer. Den kompetens som behövs fås i allmänhet genom utbildning som är inriktad på uppgiften. |
K3 | Tillämpning av varierande och branschövergripande anvisningar i nya situationer. Den kompetens som behövs fås i allmänhet genom utbildning och/eller kort erfarenhet. |
K4 | Omdöme och utveckling, kreativ tillämpning av anvisningar och normer. Sakkunskap och förståelse inom flera funktioner. Den mångsidiga kompetens som behövs fås i allmänhet genom utbildning och/eller erfarenhet. |
K5 | Utveckling, planering och nya självständiga lösningar. Lösningarna kräver inhämtande av information och analys. Tillämpningen kräver omfattande grundkunskaper samt självständigt inhämtande av information och självständig tillämpning. Den mångsidiga kompetens som behövs fås i allmänhet genom utbildning och/eller erfarenhet kompletterad med ytterligare kunskap. |
K6 | Målinriktad utveckling utifrån omfattande kunskaper. Uppgiften omfattar stark utvecklig och sakkunskap samt skapande av nya lösningar. De mångsidiga och djupgående specialkunskaper och -färdigheter som behövs fås i allmänhet genom utbildning och/eller lång mångsidig erfarenhet. |
2. Verkningarna av beslutsfattandet och avgörandena
Med faktorn verkningarna av beslut/avgöranden mäts betydelsen och omfattningen av fattade beslut. Med beslutsfattande jämställs rådgivning, som är kännetecknande för sakkunniguppgifter, rekommendation eller annan dylik på sakkunnigauktoritet baserad konsultationsuppgift. Svårighetsgraden ökar
- ju större de ekonomiska effekterna är,
- i ju större grad de inverkar på produktion och kvalitet,
- ju betydelsefullare de verkningar är som hänför sig till människor, miljö, arbetarskydd och allmän säkerhet.
Verkningarna granskas som helhet och deras sammansatta verkan bedöms mot bakgrunden av förhållandena i företagets verksamhetsenhet. Vid granskningen dryftas inte enbart det till vilken organisationsnivå verkningarna av beslut och avgöranden är riktade utan också den sammansatta verkan av olika faktorer.
Utöver bedömningen på organisationsnivå behövs också bedömning av omfattningen och vikten av andra påverkande faktorer.
Verkningarna av beslut/avgöranden | |
B1 | Beslut och avgöranden påverkar i huvudsak det egna arbetet eller arbetsgruppens arbete. |
B2 | Beslut och avgöranden påverkar i huvudsak resultaten i ett delområde av funktionen. |
B3 | Beslut och avgöranden påverkar tydligt hela funktionens resultat. |
B4 | Beslut och avgöranden påverkar flera funktioners resultat inom ett funktionsområde. |
B5 | Beslut och avgöranden påverkar stort hur målen för hela funktionsområdet uppnås. |
3. Svårighetsgraden i växelverkan
Med växelverkan mäts den kravnivå som hänför sig till förmågan att påverka det egna företagets personal och utomstående personer. Påverkan är typisk för kommunikation inom områden som ledning, planering, marknadsföring, personaladministration och handel samt i andra former av kommunikation som hänför sig till företagsbilden. Påverkan är desto större
- ju större rådgivnings-, handlednings- eller undervisningsförpliktelsen är,
- ju djupare och vidare kravet på motivering är,
- ju mångsidigare och vidare kommunikations- och kontaktnät uppgiften kräver (inre och yttre klientel, andra organisationer, myndigheter, underleverantörer, massmedia och motsvarande referensgrupper), och
- ju större ändringar man åstadkommer i verksamheten/uppförandet/beslutsfattandet, och ju mera omfattande sakkunnighet kontakten förutsätter.
I en ledaruppgift betonas betydelsen av delfaktorerna i växelverkan och dess svårighetsgrad är beroende på chefsuppgifternas art.
På samma sätt som i chefsuppgifter kan självständigt ansvar för ett uppgiftsområde framhäva svårighetsgraden i faktorn växelverkan.
Svårighetsgraden i växelverkan | |
V1 | Växelverkan i arbetets närmiljö. Mottagande, förmedling och spridning av uppgifter i allmänhet. |
V2 | Kontakter till inre och/eller yttre intressentgrupper på det egna arbetets sakkunnignivå. |
V3 | Målinriktade kontakter på sakkunnignivå där det krävs interaktions- och förhandlingsförmåga eller samarbetsförmåga. |
V4 | Kontakter på eget initiativ som påverkar verksamheten. Kontakterna kräver yrkesmässig specialkompetens och/eller krävande samarbetsförmåga. |
V5 | Aktivt påverkande av beslutsfattare. Kontakterna kräver goda övergripande kunskaper om företaget och/eller anpassning av informationen till en form som målgruppen förstår. |
4. Ledning och ställning
Ledning av olika projektartade arbetsuppgifter kan likställas med chefsuppgift, där man i egenskap av sakkunnig leder olika arbetsgrupper.
Resursansvar kan gälla till exempel ekonomi, personal, investeringar eller tidtabeller.
På samma sätt som i chefsuppgifter kan självständigt ansvar framhäva svårighetsgraden i faktorn växelverkan.
I chefsuppgifter framhävs betydelsen av det påverkande arbetets delfaktorer och svårighetsgraden beror på chefsuppgifternas karaktär.
Ledning och ställning | |
L1 | Egen uppgift |
L2 | Instruerande/handledande uppgift eller ett självständigt uppgiftsområde. |
L3 | Chefs- eller expertuppgift med organiserings- och resursansvar (t.ex. i projekt) eller ett omfattande självständigt uppgiftsområde. |
L4 | Chefsuppgift med medarbetare på flera organisationsnivåer eller en chefsuppgift med organiserings- och resursansvar (t.ex. vid omfattande projekt) eller motsvarande omfattande och mångsidig självständig sakkunniguppgift. |