EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/1475

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGaR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/1475

av den 2 oktober 2018

om fastställande av den rättsliga ramen för den europeiska solidaritetskåren och om ändring av förordning (EU) nr 1288/2013, förordning (EU) nr 1293/2013 och beslut nr 1313/2013/EU

EUROPaPaRLaMENTET OCH EUROPEISKa UNIONENS RåD HaR aNTaGIT DENNa FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165.4 och 166.4, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1), efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och av följande skäl:

(1) Solidaritet, mellan unionsmedborgarna och mellan medlemsstater, är ett av de universella värden som unionen bygger på. Detta gemensamma värde vägleder unionens handlande, ger den enighet som krävs för att hantera nuvarande och framtida samhällsutmaningar – utmaningar som unga européer är beredda att hjälpa till att anta genom att uttrycka sin solidaritet i praktiken. Solidaritet får också ungdomar att intressera sig för det gemensamma europeiska projektet. Solidaritetsprincipen står inskriven i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och i inledningen till Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(2) I talet om tillståndet i unionen den 14 september 2016 underströks behovet av att investera i ungdomar, och inrättandet av en europeisk solidaritetskår tillkännagavs i syfte att skapa möjligheter för ungdomar i hela unionen att på ett meningsfullt sätt bidra till samhället, visa solidaritet och utveckla sina färdigheter, kompetenser och kunskaper och på så sätt få ovärderliga erfarenheter, som också är nyckeln till ett aktivt och engagerat unionsmed borgarskap.

(3) I sitt meddelande av den 7 december 2016 med titeln En europeisk solidaritetskår underströk kommissionen behovet av att stärka solidaritetsarbetet i Europa, att ge ungdomar fler och bättre möjligheter för högkvalitativ solidaritetsverksamhet inom ett brett spektrum av områden, och att stödja nationella, regionala och lokala aktörer i deras ansträngningar att hantera olika utmaningar och kriser. Med meddelandet inleddes den europeiska solidari tetskårens första fas i vilken olika unionsprogram utnyttjades för att erbjuda volontärarbete, praktikplatser eller jobbmöjligheter för ungdomar i hela unionen. För dessa verksamheter, oavsett om de genomförs före eller efter ikraftträdandet av denna förordning, bör de regler och villkor som fastställs inom de respektive unionsprogram som har finansierat dem under den europeiska solidaritetskårens första fas fortsätta att tillämpas.

(1) EUT C 81, 2.3.2018, s. 160.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 september 2018 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 27 september 2018.

(4) I denna förordning kan solidaritet anses innebära att alla känner ett ansvar för att bidra till det allmänna bästa, vilket kommer till uttryck genom konkreta åtgärder som görs utan tanke på motprestation.

(5) Ungdomar bör ges lättillgängliga möjligheter att engagera sig i högkvalitativ solidaritetsverksamhet med en stark europeisk dimension som ett sätt att stärka sammanhållningen, solidariteten, den sociala inkluderingen och demokratin i de deltagande länderna till förmån för lokalsamhällena, samtidigt som detta kan förbättra deras kompetenser för den personliga utvecklingens skull och därigenom stärka deras självkänsla, oberoende och motivation att lära sig, stimulera deras pedagogiska, sociala, konstnärliga, språkliga, kulturella, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling samt underlätta deras aktiva medborgarskap, deras anställningsbarhet och deras övergång till arbetsmarknaden. Sådan solidaritetsverksamhet skulle också stödja rörligheten för deltagarna.

(6) Genom denna förordning inrättas ett program för unionsåtgärder, kallat den europeiska solidaritetskåren, som ska ligga till grund för att åstadkomma positiv samhällelig förändring genom att tillhandahålla stöd till gemenskaper av personer och aktörer som är engagerade i att främja solidaritet över hela Europa. Därmed tillhandahålls ett finansieringsinstrument med unionsåtgärder som ska tillämpas från dagen för ikraftträdandet av denna förordning på en kontinuerlig basis och som även utgör grunden för den europeiska solidaritetskåren som en gemenskap, och som inspirationskälla till en stärkt solidaritetskänsla i Europa genom den bredare inverkan som verksamheten inom ramen för den europeiska solidaritetskåren ger upphov till.

(7) Den solidaritetsverksamhet som ungdomar erbjuds bör vara av hög kvalitet, i den meningen att den bör bidra till att uppnå den europeiska solidaritetskårens mål och till att hantera samhällsutmaningar och samtidigt tillgodose lokalsamhällenas behov. Solidaritetsverksamheten bör erbjuda ungdomar möjlighet att förvärva värdefull kompetens för sin personliga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling, innehålla en gedigen aspekt av lärande och utbildning, vara tillgänglig för ungdomar, genomföras under säkra och sunda förhållanden och omsorgsfullt valideras. Solidaritetsverksamheten bör inte inverka negativt på befintliga jobb eller praktikplatser och bör bidra till att stärka företagens åtaganden om socialt ansvar men utan att ersätta dem.

(8) Varje aktör som vill delta i den europeiska solidaritetskåren, oavsett om den finansieras av den europeiska solidaritetskårens budget, genom något annat unionsprogram eller från någon annan finansieringskälla, bör erhålla kvalitetsmärkning under förutsättning att de särskilda kraven är uppfyllda. Kravet för att erhålla kvalitets märkning bör inte tillämpas på fysiska personer som söker ekonomiskt stöd för sina solidaritetsprojekt på uppdrag av en informell grupp av deltagare. Den kvalitetsmärkning som tilldelas deltagande organisationer bör intyga att dessa organisationer kan säkerställa kvaliteten på den solidaritetsverksamhet som de erbjuder. Förfarandet för tilldelning av kvalitetsmärkning bör genomföras av den europeiska solidaritetskårens genomföran destrukturer på ett tillgängligt och öppet sätt. Den tilldelade kvalitetsmärkningen bör regelbundet omprövas och det bör vara möjligt att upphäva kvalitetsmärkningen om det under omprövningen framkommer att villkoren för dess tilldelning inte längre är uppfyllda.

(9) Den europeiska solidaritetskåren skulle utgöra den enda gemensamma kontaktpunkten för solidaritetsverksamhet i hela unionen. Samstämmighet och komplementaritet för den europeiska solidaritetskåren bör säkerställas med unionens andra relevanta politikområden, program och instrument. Den europeiska solidaritetskåren bör bygga vidare på styrkor och synergieffekter hos befintliga och tidigare program, särskilt programmen Erasmus+ och

aktiv ungdom. Den bör också komplettera de ansträngningar som görs av medlemsstaterna för att stödja

ungdomar och underlätta deras övergång från skola till arbetsliv inom ramen för ordningar som exempelvis ungdomsgarantin inrättad i enlighet med rådets rekommendation av den 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti (1) genom att ge dem ytterligare möjligheter att delta i solidaritetsverksamhet i form av praktikplatser eller jobb i respektive medlemsstat eller gränsöverskridande. Komplementaritet bör också säkerställas med befintliga nätverk på unionsnivå som är relevanta för den europeiska solidaritetskårens verksamhet, såsom det europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar Eures och Eurodesk-nätverket. Dessutom bör komplementaritet och lojalt samarbete mellan befintliga relevanta program och den europeiska solidaritetskåren främjas, särskilt med program för solidaritet, volontärarbete, medborgartjänst och rörlighet för ungdomar på nationell, regional eller lokal nivå samt när så är lämpligt med solidaritets- och ungdomsrelaterade prioriteringar i de deltagande länderna, för att ömsesidigt stärka och förbättra sådana programs inverkan och

(1) EUT C 120, 26.4.2013, s. 1.

kvalitet och bygga vidare på bästa praxis. Den europeiska solidaritetskåren bör inte ersätta liknande nationella

program för solidaritet, volontärarbete, medborgartjänst och rörlighet.

alla

ungdomar bör säkerställas lika

tillträde till nationell solidaritetsverksamhet. Partnerskap med europeiska nätverk som är specialiserade på vissa akuta sociala problem bör uppmuntras.

(10) För att maximera effekten av den europeiska solidaritetskåren bör andra unionsprogram kunna bidra till målen för den europeiska solidaritetskåren genom att stödja verksamhet inom dess verksamhetsområde. Sådana bidrag bör finansieras i enlighet med respektive rättsakt för de berörda programmen för att bättre involvera ungdomar, civilsamhället och befintliga volontärprogram i medlemsstaterna. När de deltagande organisationerna väl har erhållit en giltig kvalitetsmärkning, bör de få tillgång till den europeiska solidaritetskårens portal och få de kvalitetsåtgärder och stödåtgärder som tillhandahålls beroende på vilken typ av solidaritetsverksamhet som erbjuds.

(11) Den europeiska solidaritetskåren bör ge ungdomar nya möjligheter till volontärarbeten, praktikplatser eller jobb samt till att på eget initiativ utforma och utveckla solidaritetsprojekt med ett tydligt europeiskt värde. Dessa möjligheter bör bidra till att åtgärda icke tillgodosedda samhällsbehov, och till att stärka lokalsamhällen och till att förbättra ungdomars personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling. Den europeiska solidaritetskåren bör också stödja nätverksaktiviteter för deltagare och deltagande organisationer samt åtgärder för att säkerställa kvaliteten på de verksamheter som får stöd och för att validera läranderesultaten. Den bör även bidra till att stödja och stärka befintliga organisationer som genomför solidaritetsverksamhet.

(12) Volontärarbete är en värdefull erfarenhet som ger tillfälle till formellt och icke-formellt lärande som stärker ungdomars personliga, sociala och utbildningsmässiga utveckling, deras yrkesmässiga utveckling och anställningsbarhet samt deras aktiva medborgarskap och anställningsbarhet. Volontärarbete bör inte ersätta praktikplatser eller jobb och bör grundas på ett skriftligt volontärarbetsavtal. Kommissionen och medlemsstaterna kommer att samarbeta om volontärarbetspolitiken för ungdomar via den öppna samordningsmetoden.

(13) Praktikplatser och jobb bör vara tydligt åtskilda från volontärarbete både ekonomiskt och organisatoriskt. Praktikplatser bör aldrig leda till att jobbtillfällen ersätts. avlönade praktikplatser och jobb kan dock vara ett incitament för missgynnade ungdomar och ungdomar med färre möjligheter att delta i solidaritetsrelaterad verksamhet som de kanske annars inte skulle ha tillgång till. Praktikplatser kan underlätta ungdomars övergång från utbildning till sysselsättning och främja deras anställningsbarhet, vilket är avgörande för deras varaktiga integration på arbetsmarknaden. Praktikplatser och jobb som erbjuds inom den europeiska solidaritetskåren bör alltid betalas av den deltagande organisation som tar emot eller anställer deltagaren. Praktikplatser bör grunda sig på ett skriftligt praktikavtal, i förekommande fall i enlighet med det tillämpliga regelverket i det land där praktiken äger rum, och följa de principer som anges i rådets rekommendation av den 10 mars 2014 om kvalitetskriterier för praktikprogram (1).

Jobb bör grunda sig på ett anställningsavtal i enlighet med det nationella regelverket eller i enlighet med tillämpliga kollektivavtal, eller bådadera, i det deltagande land där jobbet utförs. Ekonomiskt stöd till de deltagande organisationer som erbjuder jobb bör inte överstiga tolv månader. Praktikplatser och jobb bör åtföljas av lämplig förberedelse, utbildning på arbetsplatsen och stöd efter placeringen anpassat till personens deltagande. Praktikplatser och jobb kan underlättas av berörda aktörer på arbetsmarknaden, i synnerhet offentliga och privata arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter och handelskammare, samt medlemsorganisationer i Eures i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/589 (2) när det handlar om gränsöverskridande verksamhet.

(14) Ungdomars initiativförmåga och aktiva medborgarskap är en viktig tillgång för samhället. Den europeiska solidaritetskåren bör bidra till att främja denna aspekt genom att erbjuda ungdomar möjlighet att utforma och genomföra egna projekt med tydligt mervärde som syftar till att lösa viktiga utmaningar i lokalsamhällen, särskilt på landsbygden och i isolerade eller marginaliserade områden. Dessa projekt bör ge ungdomar till fälle att utveckla innovativa lösningar och pröva nya idéer på ett hållbart sätt och att vara med om att driva solidaritetsverksamhet framåt. De kan också fungera som en språngbräda för ytterligare engagemang i solidaritets verksamhet och kan vara ett första steg för att uppmuntra deltagarna att delta i socialt företagande eller som volontärer i föreningar, icke-statliga organisationer, ungdomsorganisationer eller andra organisationer med

(1) EUT C 88, 27.3.2014, s. 1.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/589 av den 13 april 2016 om ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar (Eures), om arbetstagares tillgång till rörlighetstjänster och om ytterligare integration av arbetsmarknaderna samt om ändring av förordningarna (EU) nr 492/2011 och (EU) nr 1296/2013 (EUT L 107, 22.4.2016, s. 1).

solidaritetsverksamhet, ideell verksamhet eller ungdomsverksamhet och att bilda egna föreningar. Stöd efter placeringen kommer att syfta till att uppmuntra ungdomar att förbli engagerade och aktiva i solidaritetssektorn, bland annat genom samverkan med föreningar, kooperativ, sociala företag, ungdomsorganisationer och gemenskapscentrum.

(15) Volontärarbete och solidaritetsprojekt bör täcka deltagarnas utgifter som uppstår till följd av deltagande i sådan solidaritetsverksamhet, men deltagarna bör inte få lön eller ekonomiska fördelar.

(16) Deltagare och deltagande organisationer bör känna att de hör till en gemenskap av personer och aktörer som är engagerade i att främja solidaritet både i och utanför Europa. Samtidigt behöver deltagande organisationer stöd för att stärka sin förmåga att erbjuda högkvalitativ solidaritetsverksamhet till ett ökande antal deltagare och för att locka nya deltagare. Den europeiska solidaritetskåren bör stödja nätverksaktiviteter som syftar till att stärka ungdomars och deltagande organisationers kapacitet att engagera sig i samhället och till att främja en europeisk solidaritetskårsanda och uppmuntra utbytet av användbara solidaritetsmetoder och erfarenheter, i förekommande fall även genom ta fasta på erfarenheter från civilskydd. Nätverksaktiviteter bör också bidra till att öka medvetenheten om den europeiska solidaritetskåren bland offentliga och privata aktörer och till att samla in synpunkter från deltagare och deltagande organisationer om genomförandet av den europeiska solidaritetskåren.

(17) Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att säkerställa kvaliteten på solidaritetsverksamhet och andra möjligheter som erbjuds genom den europeiska solidaritetskåren, i synnerhet genom att erbjuda deltagare utbildning och språkstöd online och offline (på ett sätt som respekterar flerspråkighetsprincipen), försäkring, administrativt stöd och stöd före solidaritetsverksamheten, efter solidaritetsverksamheten eller båda, samt validering av de kompetenser som förvärvats genom erfarenheten från den europeiska solidaritetskåren. Dessa stödåtgärder bör utvecklas och tillhandahållas i samarbete med ungdomsorganisationer och andra ideella organisationer och civilsamhällesorganisationer i syfte att utnyttja deras sakkunskap på området. Dessa stödåtgärder bör ta fasta på vilken typ av verksamhet deltagarna bedriver och i vilken miljö, med särskild hänsyn till potentiella risker.

(18) För att säkerställa att verksamheten inom den europeiska solidaritetskåren bidrar till deltagarnas personliga, utbildningsmässiga, konstnärliga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling, bör de kompetenser som solidaritetsverksamheten resulterar i, omsorgsfullt kartläggas och dokumenteras, i enlighet med nationella omständigheter och särdrag, i enlighet med rådets rekommendation av den 20 december 2012 om valideringen av icke formellt och informellt lärande (1). För det ändamålet är det lämpligt att uppmuntra användning av ändamålsenliga instrument på unionsnivå och nationell nivå för erkännande av icke-formellt och informellt lärande, såsom ungdomspasset och Europass.

(19)

alla

offentliga eller privata aktörer, däribland internationella organisationer, civilsamhällesorganisationer,

ungdomsorganisationer och sociala företag, bör kunna ansöka om en kvalitetsmärkning. Separata kvalitets märkningar bör införas för volontärarbete och för praktikplatser och jobb för att säkerställa att de deltagande organisationerna verkligen uppfyller den europeiska solidaritetskårens principer och krav på kontinuerlig basis vad gäller deras rättigheter och skyldigheter under alla skeden av solidaritetsverksamheten. att ha fått kvalitets märkning bör vara en förutsättning för deltagande, men bör inte automatiskt leda till finansiering genom den europeiska solidaritetskåren.

(20) De deltagande organisationerna kan ha flera funktioner inom Europeiska solidaritetskåren. Som värdar kommer de att bedriva verksamhet för att ta emot deltagare och kan bland annat anordna aktiviteter och ge deltagarna vägledning och stöd under solidaritetsverksamheten, beroende på vad som är lämpligt. I en stödfunktion kommer de att bedriva verksamhet för att sända ut och förbereda deltagarna före avresan, under och efter solidaritetsverk samheten och kan bland annat utbilda och leda deltagarna vidare till lokala organisationer efter solidaritetsverk samheten.

(21) Resurscentrum för den europeiska solidaritetskåren bör bistå de genomförande organen, de deltagande organisa tionerna och deltagarna i syfte att höja kvaliteten på solidaritetsverksamheterna och deras genomförande samt förbättra kartläggningen och validering av de kompetenser som förvärvats genom solidaritetsverksamheten, bland annat genom utfärdande av ungdomspass.

(1) EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.

(22) Portalen för den europeiska solidaritetskåren bör utvecklas fortlöpande för att säkerställa en enkel tillgång till den europeiska solidaritetskåren och tillhandahålla en gemensam kontaktpunkt för både intresserade personer och organisationer, vad gäller exempelvis registrering, kartläggning och matchning av profiler och möjligheter, nätverksaktiviteter och virtuella utbyten, webbutbildning, språkstöd samt allt annat stöd före solidaritetsverk samheten, efter solidaritetsverksamheten eller båda, och andra användbara funktioner som kan uppkomma i framtiden.

(23) Genomförandestrukturerna kommer att vidta nödvändiga åtgärder för att se till att registrerade kandidater erbjuds möjligheter till volontärarbete, praktikplats och jobb inom en rimlig och relativt förutsägbar tid. Dessutom kommer det regelbundet att bedrivas informations- och kommunikations samt nätverksaktiviteter för att stimulera de registrerade kandidaternas engagemang.

(24) I denna förordning fastställs en finansieringsram för perioden 2018–2020 som ska utgöra den sammanlagda budgeten, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (1), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(25) För att säkerställa kontinuiteten i den verksamhet som stöds genom de program som bidrar till den europeiska solidaritetskåren, bör det ekonomiska stödet till solidaritetsverksamhet indikativt vara 90 % för volontärarbete och solidaritetsprojekt å ena sidan och 10 % för antingen praktikplatser eller jobb, eller bådadera, å den andra sidan, med högst 20 % för verksamhet inom landet.

(26) För att maximera effekten av den europeiska solidaritetskåren bör åtgärder vidtas för att göra det möjligt för de deltagande länderna att ge ytterligare nationell, regional eller lokal finansiering i enlighet med bestämmelserna för den europeiska solidaritetskåren.

(27) I syfte att förenkla kraven på stödmottagarna bör klumpsummor, enhetskostnader eller schablonfinansiering användas i största möjliga utsträckning.

(28) Medlemsstaterna bör kunna delta i volontärarbeten, praktikplatser, jobb, solidaritetsprojekt och nätverksaktiviteter. Precis som i den europeiska volontärtjänsten bör volontärarbete, solidaritetsprojekt och nätverksaktiviteter också vara öppna för deltagande av andra länder, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas åt unionens grannländer. Det deltagandet bör i förekommande fall baseras på ytterligare anslag som tillhandahålls i enlighet med förfaranden som fastställs tillsammans med de berörda länderna.

(29) Deltagande i den europeiska solidaritetskåren bör vara öppen för ungdomar mellan 18 och 30 år. Föregående registrering på den europeiska solidaritetskårens portal som är till för personer mellan 17 och 30 år, bör vara en förutsättning för deltagande i solidaritetsverksamhet.

(30) Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att säkerställa att den verksamhet som stöds genom den europeiska solidaritetskåren är tillgänglig för alla ungdomar, särskilt ungdomar med färre möjligheter enligt vad som beskrivs närmare i strategin för inkludering och mångfald, som utvecklats och funnit tillämpning inom programmet Erasmus+ på ungdomsområdet. Särskilda åtgärder – såsom lämpliga format för solidaritetsverksamheten och individanpassad vägledning – bör därför vidtas för att främja social inkludering, deltagande av missgynnade ungdomar, samt för att ta hänsyn till de begränsningar som uppkommer genom att unionens yttersta randområden och de utomeuropeiska länderna och territorierna är så avlägset belägna i enlighet med rådets beslut 2013/755/EU (2). De deltagande länderna bör på samma sätt sträva efter att vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja juridiska och administrativa hinder för att den europeiska solidaritetskåren ska fungera väl. Detta inbegriper att, när så är möjligt, lösa administrativa problem som skapar svårigheter att få visering och uppehålls tillstånd, utan att det påverkar tillämpningen av Schengenregelverket och unionsrätten om inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare.

(31) En aktör som vill ansöka om finansiering för att erbjuda solidaritetsverksamhet inom den europeiska solidari tetskåren bör först ha tilldelats en kvalitetsmärkning på ett tillgängligt och öppet sätt. Detta krav bör inte tillämpas på fysiska personer som söker ekonomiskt stöd för sina solidaritetsprojekt på uppdrag av en informell grupp av deltagare. De behöriga genomförandeorganen bör utföra kvalitetskontroller för att försäkra sig om att dessa fysiska personer uppfyller den europeiska solidaritetskårens krav.

(1) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(2) Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).

(32) Lokalsamhällenas behov och förväntningar bör vara ett viktigt kriterium vid utvärderingen av projektens kvalitet. Lämpliga indikatorer bör därför inrättas.

(33) För en effektiv resultatstyrd förvaltning, inklusive utvärdering och övervakning, krävs utveckling av en uppsättning specifika, mätbara och realistiska kvalitativa och kvantitativa indikatorer som kan mätas över tid och som återspeglar insatsens logik.

(34) Lämplig uppsökande verksamhet, med offentliggörande och spridning av de möjligheter och resultat som den verksamhet som stöds av den europeiska solidaritetskåren medför, bör säkerställas på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Sociala företag bör uppmärksammas särskilt och uppmuntras att stödja verksamheten inom den europeiska solidaritetskåren. Den uppsökande verksamheten, offentliggörandet och spridningen bör utgå från alla de organ som genomför den europeiska solidaritetskåren, med, i förekommande fall, stöd av andra viktiga parter, dock utan att detta medför ökad administrativ börda.

(35) För att målen för den europeiska solidaritetskåren ska kunna uppnås bättre bör kommissionen, medlemsstaterna och de nationella programkontoren helst arbeta nära tillsammans i partnerskap med icke-statliga organisationer, ungdomsorganisationer och lokala intressenter med sakkunskap inom solidaritetsverksamhet.

(36) För att säkerställa ett effektivt och verksamt genomförande av denna förordning bör den europeiska solidari tetskåren i högsta möjliga mån använda sig av befintliga administrativa arrangemang inom programmet Erasmus+. Genomförandet av den europeiska solidaritetskåren bör därför överlåtas till befintliga strukturer, till exempel kommissionen, genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) och de nationella programkontor som utses för förvaltningen av de åtgärder som avses i kapitel III i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 (1). Tydliga och detaljerade förfaranden för deltagare och deltagande organisationer kommer att fastställas för alla faser av solidaritetsverksamheten i lämpliga programdokument, såsom det årliga arbetsprogrammet och programhandledningen. Kommissionen bör regelbundet samråda med de viktigaste intressenterna, däribland de deltagande organisationerna, om genomförandet av den europeiska solidari tetskåren.

(37) I syfte att säkerställa ett ekonomiskt sunt genomförande och en noggrann övervakning av den europeiska solidari tetskåren på nationell nivå är det viktigt att använda de befintliga nationella myndigheter som utsetts för förvaltning av de åtgärder som avses i kapitel III i förordning (EU) nr 1288/2013.

(38) Nationella myndigheter som utsetts för att förvalta åtgärder som avses i kapitel III i förordning (EU) nr 1288/2013 bör också fungera som nationella myndigheter vid tillämpning av denna förordning. Det bör dock inte hindra att mer än en nationell myndighet utses i enlighet med nationell rätt och praxis enligt vad som föreskrivs i artikel 27.1 i den förordningen. Om ett deltagande land vill ersätta den nationella myndigheten under den europeiska solidaritetskårens programperiod bör de förfaranden som anges i artikel 27.2 i den förordningen tillämpas.

(39) I syfte att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och rättssäkerhet i varje deltagande land bör varje nationell myndighet utse ett oberoende revisionsorgan. När så är möjligt, och för att maximera effektiviteten, kan det oberoende revisionsorganet vara samma som det som utsetts för de åtgärder som anges i kapitel III i förordning (EU) nr 1288/2013.

(40) Unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionella åtgärder under hela utgiftscykeln, inklusive förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, i tillämpliga fall, sanktioner.

(41) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (2).

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 50).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer

för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(42) I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (1), bör kommissionen anta arbetsprogram och informera Europaparlamentet och rådet om detta. I arbetsprogrammet bör de åtgärder som behövs anges för att genomföra dem i enlighet med de allmänna och särskilda målen för den europeiska solidari

tetskåren, urvals- och tilldelningskriterier för bidrag, samt alla andra delar som krävs.

arbetsprogram

och

eventuella ändringar av dessa bör antas genom genomförandeakter i enlighet med granskningsförfarandet.

(43) Eftersom målet för denna förordning, nämligen att inrätta en europeisk solidaritetskår, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av förordningens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(44) För bästa effektivitet och verkan bör den kommitté som inrättas genom förordning (EU) nr 1288/2013 också bistå kommissionen vid genomförandet av denna förordning. När det gäller den europeiska solidaritetskåren bör kommittén sammanträda i en särskild konstellation och dess mandat bör anpassas för att uppfylla denna nya roll. De deltagande länderna bör utse relevanta företrädare till dessa möten, med hänsyn tagen till den europeiska solidaritetskårens syfte, mål och verksamhet.

(45) Förordning (EU) nr 1288/2013 bör ändras i syfte att beakta de ändringar av den europeiska volontärtjänsten som sker till följd av volontärarbete enligt den här förordningen.

(46) Finansieringsramen för den europeiska solidaritetskåren under rubrik 1a i den fleråriga budgetramen bygger också på medel som har omfördelats från Erasmus+-programmet. Dessa medel bör enbart komma från anslag som syftar till att finansiera den del av den europeiska volontärtjänstens verksamhet som kan räknas in i volontärarbete enligt denna förordning.

(47) Finansieringsramen för den europeiska solidaritetskåren under rubrik 1a i den fleråriga budgetramen bör också kompletteras med finansiella bidrag från andra program och rubriker, vilket kräver ändringar av Europapar lamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 (2) och Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU (3).

(48) Denna förordning bör tillämpas från och med från dagen för dess ikraftträdande. I syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör den träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJaNDE.

KaPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1. I denna förordning fastställs den rättsliga ramen för den europeiska solidaritetskåren, som ska stärka ungdomars och organisationers engagemang i lättillgänglig solidaritetsverksamhet av hög kvalitet i syfte att bidra till att stärka sammanhållningen, solidariteten och demokratin i Europa, med särskilda ansträngningar för att främja social inkludering.

2. Den europeiska solidaritetskårens mål ska uppnås genom solidaritetsverksamhet samt genom kvalitets- och stödåtgärder. Solidaritetsverksamhet ska genomföras i enlighet med särskilda krav som fastställs för varje solidaritetsverk samhetstyp som bedrivs inom ramen för den europeiska solidaritetskåren samt i enlighet med tillämpliga regelramverk i de deltagande länderna.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och

klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185).

(3) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).

3. Den europeiska solidaritetskåren ska stödja solidaritetsverksamhet som medför ett tydligt europeiskt mervärde, exempelvis genom verksamhetens

a) gränsöverskridande karaktär, framför allt med avseende på rörlighet i utbildningssyfte och samarbete,

b) förmåga att komplettera andra program och strategier på lokal, regional och nationell nivå samt på unionsnivå och internationell nivå,

c) europeiska dimension avseende ämne, mål, tillvägagångssätt, förväntat resultat och andra aspekter av denna solidari tetsverksamhet,

d) tillvägagångssätt för att involvera ungdomar med olika bakgrund,

e) bidrag till en effektiv användning av unionens verktyg för öppenhet och erkännande.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. solidaritetsverksamhet: tillfällig verksamhet av hög kvalitet som inte påverkar arbetsmarknadens funktionssätt vilken tar itu med viktiga samhällsutmaningar till förmån för en grupp eller hela samhället och därmed bidrar till att uppnå den europeiska solidaritetskårens mål, som sker i form av volontärarbete, praktikplatser, jobb, solidari tetsprojekt och nätverksaktiviteter inom olika områden, som säkerställer det europeiska mervärdet och överensstämmelsen med hälso- och säkerhetsbestämmelser, inbegriper en gedigen aspekt av lärande och utbildning genom lämplig verksamhet som kan erbjudas deltagarna före, under och efter verksamheten, som kan ske inom ett stort antal områden, t.ex. miljöskydd, begränsning av klimatförändringar och främjande av social inkludering, men inte inkluderar verksamhet som utgör del av en kursplan i formell utbildning, yrkesutbildning och utbildningssystem samt verksamhet som rör insatser vid katastrofer.

2. registrerad kandidat: person mellan 17 och 30 år, som är lagligen bosatt i ett deltagande land och som har registrerat sig på den europeiska solidaritetskårens portal i syfte att anmäla intresse att delta i solidaritetsverksamhet, men som ännu inte deltar i en solidaritetsverksamhet.

3. deltagare: person mellan 18 och 30 år, som är lagligen bosatt i ett deltagande land, som har registrerat sig på den europeiska solidaritetskårens portal och som deltar i solidaritetsverksamhet.

4. ungdomar med färre möjligheter: personer mellan 18 och 30 år som behöver ytterligare stöd eftersom de är missgynnade jämfört med andra på grund av olika hinder, exempelvis funktionsnedsättning, hälsoproblem, inlärningssvårigheter, kulturskillnader eller ekonomiska, sociala eller geografiska skillnader, bland annat ungdomar som kommer från en marginaliserad grupp eller som riskerar diskriminering på någon av de grunder som anges i artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

5. deltagande organisation: varje offentlig eller privat aktör, som kan vara antingen ideell eller vinstdrivande och antingen lokal, regional, nationell eller internationell och som antingen i en värdfunktion eller en stödfunktion, eller i en utsändande funktion, eller båda har tilldelats kvalitetsmärkning, som säkerställer att denna aktör kan genomföra solidaritetsverksamhet i enlighet med den europeiska solidaritetskårens mål och på grundval av detta erbjuder volontärarbete, praktikplatser eller jobbmöjligheter för deltagare eller genomför annan verksamhet inom ramen för den europeiska solidaritetskåren.

6. volontärarbete: sådan solidaritetsverksamhet som i form av obetald volontärverksamhet i upp till tolv månader, som ger ungdomar en chans att bidra till det dagliga arbetet i organisationer som bedriver solidaritetsverksamhet, som ytterst gynnar de samhällen där verksamheten bedrivs, som äger rum antingen i ett annat land än det där deltagaren har sin hemvist (gränsöverskridande) eller i det land där deltagaren har sin hemvist (inom landet), som inte ersätter praktikplatser eller jobb och därför inte under några omständigheter likställs med förvärvsarbete, och som grundas på ett skriftligt volontärarbetsavtal.

7. volontärgruppers verksamhet: sådant volontärarbete som ger möjlighet för grupper av deltagare från olika deltagande länder att volontärarbeta tillsammans under en period på mellan två veckor och två månader och som särskilt bidrar till att ungdomar med färre möjligheter deltar i den europeiska solidaritetskåren eller är berättigat med hänsyn till dess specifika mål eller båda.

8. praktikplats: sådan solidaritetsverksamhet i form av arbetspraktik under en period av mellan två och sex månader, som kan förlängas en gång för en period om högst tolv månader vid samma deltagande organisation, och som

erbjuds och betalas av den deltagande organisation som är värd för deltagaren, antingen i ett annat land än det där deltagaren bor (gränsöverskridande) eller i det land där deltagaren bor (inom landet), som innehåller ett lärande- och utbildningsmoment för att hjälpa deltagaren att förvärva relevanta erfarenheter i syfte att utveckla kompetenser som är användbara för deltagarens personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling, och grundar sig på ett skriftligt praktikavtal som ingås i början av praktiken, om så är lämpligt i enlighet med det tillämpliga regelverket i det land där praktiken äger rum, med angivande av utbildningsmål, arbetsvillkor, praktikens längd, deltagarens ersättning och parternas rättigheter och skyldigheter och med beaktande av principerna för kvalitetskriterier för praktikprogram och som inte ersätter jobb.

9 jobb: sådan solidaritetsverksamhet som utförs under en period av mellan tre och tolv månader, och som betalas av den deltagande organisation som anställer deltagaren, antingen i ett annat land än det där deltagaren bor (gränsöver skridande) eller i det land där deltagaren bor (inom landet). I de fall då anställningsavtalet överstiger tolv månader, får det ekonomiska stödet till deltagande organisationer som erbjuder jobb inte överstiga tolv månader. Sådana jobb ska innehålla ett lärande- och ett utbildningsmoment och grunda sig på ett skriftligt anställningsavtal som uppfyller alla arbets- och anställningsvillkor enligt definitionen i nationell rätt, tillämpliga kollektivavtal, eller bådadera, i det land där jobbet utförs.

10. solidaritetsprojekt: sådan obetald solidaritetsverksamhet inom landet som utförs för en period av mellan två och till tolv månader, som inrättas och genomförs av en grupp om minst fem deltagare i syfte att ta itu med viktiga utmaningar i deras samhällen, samtidigt som den medför ett tydligt europeiskt mervärde och inte ersätter praktikplatser eller jobb.

11. nätverksaktiviteter: sådan verksamhet som genomförs inom landet eller gränsöverskridande och som syftar till att stärka en deltagande organisations kapacitet att erbjuda kvalitativa projekt till allt fler deltagare, locka nya deltagare

– både ungdomar och organisationer – och ge möjlighet till återkoppling om solidaritetsverksamhet, som även kan bidra till utbyte av erfarenheter och till att stärka känslan av tillhörighet bland deltagare och deltagande organisationer och därmed stödja den europeiska solidaritetskårens bredare positiva inverkan.

12. kvalitetsmärkning: certifiering av en organisation som är villig att erbjuda solidaritetsverksamhet antingen i en värdfunktion eller i en stödfunktion, inklusive en sändande funktion, eller båda, som certifierar att organisationen kan säkerställa solidaritetsverksamhetens kvalitet i enlighet med den europeiska solidaritetskårens principer och mål, och som erhålls enligt varierande särskilda krav beroende på typ av solidaritetsverksamhet och organisationens funktion.

13. resurscentrum för den europeiska solidaritetskåren: de ytterligare funktioner som utförs av utsedda nationella programkontor för att stödja utvecklingen, genomförandet av samt kvaliteten hos verksamheten inom den europeiska solidaritetskåren samt kartlägga de färdigheter som förvärvats av deltagarna i samband med deras solidaritetsverksamhet, även i relaterad utbildningsverksamhet.

14. europeiska solidaritetskårens portal: ett interaktivt webbaserat verktyg, på alla officiella unionsspråk, som förvaltas på kommissionens ansvar och som tillhandahåller relevanta nättjänster till stöd för ett kvalitativt genomförande av den europeiska solidaritetskåren och som komplement till de deltagande organisationernas verksamhet, bland anat med information om den europeiska solidaritetskåren, registrering av deltagare, sökning efter deltagare, reklam för och sökning efter solidaritetsverksamhet, sökning efter potentiella projektpartner, stöd till kontaktskapande och erbjudanden om solidaritetsverksamhet, utbildning, kommunikation och nätverksaktiviteter, information och anmälningar om möjligheter, återkopplingsmekanism avseende placeringarnas kvalitet, samt annan relevant utveckling med anknytning till den europeiska solidaritetskåren.

15. unionens verktyg för öppenhet och erkännande: instrument som hjälper intressenter att förstå, uppskatta och i förekommande fall erkänna icke-formella och informella läranderesultat i hela unionen.

Artikel 3

Allmänt mål

Den europeiska solidaritetskårens allmänna mål är att främja solidaritet som värde, främst genom volontärarbete, stärka ungdomars och organisationers engagemang i lättillgänglig solidaritetsverksamhet av hög kvalitet som ett sätt att bidra till att stärka sammanhållningen, solidariteten, demokratin och medborgarskapet i Europa och samtidigt ta itu med samhällsutmaningar och stärka lokalsamhällen, med särskilda ansträngningar för att främja social inkludering. Det ska också bidra till det europeiska samarbete som är relevant för ungdomar.

Artikel 4

Särskilda mål

Den europeiska solidaritetskåren ska eftersträva följande särskilda mål:

a) att med hjälp av deltagande organisationer ge ungdomar lättillgängliga möjligheter till engagemang i solidaritets verksamhet för att åstadkomma positiv samhällelig förändring, och samtidigt förbättra deras kunskaper och kompetens för deras personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga, kulturella och yrkesmässiga utveckling och underlätta deras aktiva medborgarskap, anställningsbarhet och övergång till arbetslivet, bland annat genom att stödja rörlighet för unga volontärer, praktikanter och arbetstagare.

b) att säkerställa att den solidaritetsverksamhet som erbjuds deltagarna är av hög kvalitet, ordentligt validerad och respekterar den europeiska solidaritetskårens principer som avses i artikel 13.2.

c) att säkerställa att särskilda ansträngningar görs för att främja social inkludering och lika möjligheter, i synnerhet när ungdomar med färre möjligheter deltar, genom en rad särskilda åtgärder såsom lämpliga format för solidaritetsverk samheten och individanpassad vägledning.

d) att bidra till det europeiska samarbete som är relevant för ungdomar och att informera om dess positiva inverkan.

Artikel 5

Samstämmighet och komplementaritet med unionens insatser

1. Den europeiska solidaritetskårens verksamhet ska vara förenlig med och komplettera den politik, de program, de instrument på unionsnivå och de befintliga nätverk på unionsnivå som är relevanta för den europeiska solidaritetskårens verksamhet.

2. Den europeiska solidaritetskårens verksamhet ska även vara förenlig med, och komplettera relevant politik och relevanta program och instrument på nationell nivå i de deltagande länderna. Därför ska kommissionen, de nationella myndigheterna och de nationella programkontoren utbyta information om å ena sidan befintliga nationella program och prioriteringar som rör solidaritet och ungdomsfrågor och å andra sidan den europeiska solidaritetskårens verksamhet, i syfte att ta fasta på relevant god praxis och uppnå större effektivitet och verkan.

3. andra unionsprogram kan också bidra till den europeiska solidaritetskårens mål genom stöd till verksamhet inom

den. Sådana bidrag ska finansieras i enlighet med deras respektive grundläggande rättsakter.

KaPITEL II

DEN EUROPEISKA SOLIDARITETSKÅRENS VERKSAMHET

Artikel 6

Den europeiska solidaritetskårens verksamhet

Den europeiska solidaritetskårens mål ska uppnås genom följande typer av verksamhet:

a) Volontärarbete.

b) Praktikplatser, jobb.

c) Solidaritetsprojekt och nätverksaktiviteter.

d) Kvalitets- och stödåtgärder.

Artikel 7

Solidaritetsverksamhet

1. De åtgärder som avses i artikel 6 a, b och c ska stödja följande solidaritetsverksamhet i form av:

a) Volontärarbete, praktikplatser och jobb, inbegripet både enskilda i gränsöverskridande verksamhet och enskilda i verksamhet inom landet. När det gäller volontärarbete ska även verksamhet som omfattar grupper med deltagare från olika deltagande länder stödjas.

b) Solidaritetsprojekt på initiativ av deltagare.

c) Nätverksaktiviteter för deltagare och deltagande organisationer.

2. Volontärarbete inom ramen för den europeiska volontärtjänsten ska även i fortsättningen bedrivas både enligt förordning (EU) nr 1288/2013 och enligt den här förordningen, beroende på vad som är lämpligt. Hänvisningar till den europeiska volontärtjänsten i unionsrättsakter, särskilt Europaparlamentet och rådets direktiv (EU) 2016/801 (1), ska tolkas som att de inbegriper volontärverksamhet i enlighet med både förordning (EU) nr 1288/2013 och den här förordningen.

Artikel 8

Kvalitets- och stödåtgärder

Den åtgärd som avses i artikel 6 d ska stödja:

a) åtgärder som syftar till att säkerställa volontärarbetets, praktikplatsernas, jobbens eller solidaritetsprojektens kvalitet och tillgänglighet samt lika möjligheter för alla ungdomar i de deltagande länderna, bland annat utbildning offline och online, språkligt stöd, administrativt stöd för deltagare och deltagande organisationer, kompletterande försäkring, stöd före och vid behov efter solidaritetsverksamheten samt vidare användning av ungdomspasset, som anger och dokumenterar de färdigheter som förvärvats under solidaritetsverksamheten.

b) Utveckling och upprätthållande av separat kvalitetsmärkning för aktörer som är villiga att erbjuda volontärarbete eller praktikplatser och jobb för den europeiska solidaritetskåren, i syfte att säkerställa efterlevnaden av principerna och kraven för den europeiska solidaritetskåren.

c) Verksamhet vid ett resurscentrum för den europeiska solidaritetskåren, för att stödja och öka kvaliteten i genomförandet av den europeiska solidaritetskårens verksamhet och förbättra valideringen av dess resultat.

d) Inrättande, underhåll och uppdatering av den europeiska solidaritetskårens portal och andra relevanta nättjänster samt nödvändiga it-supportsystem och webbaserade verktyg, med beaktande av behovet av att övervinna den digitala klyftan.

KaPITEL III

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 9

Budget

1. Den totala tillgängliga budgeten för genomförandet av den europeiska solidaritetskåren ska vara 000 000 000 EUR i löpande priser för perioden från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2020.

2. Det ekonomiska stöd för solidaritetsverksamhet som avses i artikel 7.1 a och b ska följa den indikativa uppdelningen på 90 % för volontärarbete och solidaritetsprojekt och 10 % för antingen praktikplatser eller jobb, med högst 20 % för verksamhet inom landet.

3. anslagen får också täcka de utgifter för förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som är direkt

nödvändiga för att förvalta den europeiska solidaritetskåren och för att uppnå dess mål, i synnerhet undersökningar, expertmöten, informations- och kommunikationsåtgärder, utgifter kopplade till inrättande, underhåll och uppdatering av den europeiska solidaritetskårens portal och nödvändiga it-supportsystem och alla övriga utgifter för tekniskt och administrativt stöd som kommissionen ådrar sig vid förvaltningen av den europeiska solidaritetskåren.

4. Vid behov får medel för att möjliggöra förvaltningen av åtgärder som ännu inte har slutförts den 31 december 2020 föras in i budgeten efter 2020 för att täcka liknande utgifter.

5. Ett deltagande land får ställa nationella medel till stödmottagarnas förfogande som ska förvaltas i enlighet med reglerna för den europeiska solidaritetskåren, och för detta ändamål utnyttja den europeiska solidaritetskårens decentra liserade strukturer, under förutsättning att landet står för en kompletterande proportionell finansiering av dessa strukturer.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 av den 11 maj 2016 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete (EUT L 132, 21.5.2016, s. 21).

Artikel 10

Former för unionens finansiering

1. Finansieringen för den europeiska solidaritetskåren får tillhandahållas i en eller flera av de former som föreskrivs i förordning (EU, Euratom) 2018/1046, framför allt bidrag, upphandling och priser.

2. I syfte att förenkla kraven på stödmottagarna ska klumpsummor, enhetskostnader och schablonfinansiering användas i största möjliga utsträckning.

3. Kommissionen får i enlighet med artikel 62.1 c i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 genomföra den europeiska solidaritetskåren indirekt.

KaPITEL IV

DELTAGANDE I DEN EUROPEISKA SOLIDARITETSKÅREN

Artikel 11

Deltagande länder

1. Den europeiska solidaritetskåren ska vara öppen för deltagande av följande länder (nedan kallade deltagande länder):

a) Volontärarbeten, praktikplatser, jobb, solidaritetsprojekt och nätverksaktiviteter ska vara öppna för deltagande av medlemsstaterna.

b) Volontärarbeten, solidaritetsprojekt och nätverksaktiviteter ska även vara öppna för deltagande av

i) de anslutande länderna, kandidatländerna och de potentiella kandidatländer som omfattas av en föranslutnings strategi, i enlighet med de allmänna principerna och villkoren för deras deltagande i unionens program i deras respektive ramavtal, beslut från associeringsrådet eller liknande överenskommelser,

ii) de Eftaländer som tillhör EES-avtalet, i enlighet med bestämmelserna i det avtalet,

iii) Schweiziska edsförbundet, på grundval av ett bilateralt avtal som ska ingås med det landet,

iv) de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken och som har ingått avtal med unionen enligt vilka de kan delta i unionsprogram, med förbehåll för att ett bilateralt avtal ingås med unionen om villkoren för deras deltagande i den europeiska solidaritetskåren.

2. De länder som avses i punkt 1 b ska omfattas av alla skyldigheter och fullgöra alla uppgifter som fastställs i denna förordning för medlemsstaterna.

3. Europeiska solidaritetskåren ska stödja samarbete med partnerländer, särskilt europeiska grannskapsländer, i den verksamhet som avses i artikel 2.6 och 2.11.

Artikel 12

Deltagande av enskilda personer

1. Ungdomar mellan 17 och 30 år som vill delta i den europeiska solidaritetskåren ska registrera sig på den europeiska solidaritetskårens portal eller ska få stöd för att göra det. När ett volontärarbete, en praktikplats, ett jobb eller ett solidaritetsprojekt påbörjas ska dock en ungdom vara minst 18 år men inte över 30 år.

2. Vid genomförandet av denna förordning ska kommissionen, medlemsstaterna och andra deltagande länder säkerställa att särskilda och effektiva åtgärder vidtas för att främja social inkludering och lika tillträdesvillkor, i synnerhet för deltagande av ungdomar med färre möjligheter.

Artikel 13

Deltagande organisationer

1. Den europeiska solidaritetskåren är öppen för deltagande av offentliga eller privata aktörer, både ideella och vinstdrivande, under förutsättning att de erbjuder verksamhet som svarar mot definitionen av solidaritetsverksamhet i denna förordning och att de har tilldelats en kvalitetsmärkning. I enlighet med förordning (EU, Euratom) 2018/1046 ska bidragen inte syfta eller leda till att det uppkommer en vinst.

2. En ansökan från en aktör om att bli en deltagande organisation ska bedömas av den europeiska solidaritetskårens behöriga genomförandeorgan på grundval av principerna om likabehandling, lika möjligheter och icke-diskriminering, åtgärder för att undvika att jobbtillfällen ersätts, tillhandahållande av verksamhet av hög kvalitet och med inslag av lärande som har fokus på personlig, social, utbildningsmässig och yrkesmässig utveckling, lämpliga arrangemang för utbildning, arbete och volontärarbete, säkra och drägliga förhållanden och villkor samt principen om icke-vinst i enlighet

med förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

anslutning

till dessa principer säkerställer att de deltagande organisa

tionernas verksamhet uppfyller den europeiska solidaritetskårens krav. Kvalitetsmärkningen ska endast tilldelas organisationer som åtar sig att efterleva dessa principer. Den faktiska efterlevnaden ska kontrolleras i enlighet med artiklarna 22 och 23 i den här förordningen. Varje aktör som avsevärt förändrar sin verksamhet ska informera det behöriga genomförandeorganet så att en omprövning kan göras. Förfarandet i samband med tilldelningen av kvalitets märkningen för volontärarbete ska skiljas från förfarandet i samband med jobb och praktikplatser.

3. Som ett resultat av bedömningen kan aktören tilldelas kvalitetsmärkningen. Kvalitetsmärkningen ska omprövas regelbundet och kan återkallas. Om kvalitetsmärkningen återkallas kan det tilldelas på nytt efter en ny ansökan och ytterligare bedömning.

4. Varje aktör som har tilldelats kvalitetsmärkningen ska ges tillgång till den europeiska solidaritetskårens portal antingen i en värdfunktion, eller i en stödfunktion, eller båda och kan erbjuda solidaritetsverksamhet för registrerade kandidater.

5. Kvalitetsmärkningen ska inte automatiskt leda till finansiering inom den europeiska solidaritetskåren.

6. Den solidaritetsverksamhet och därmed sammanhängande kvalitets- och stödåtgärder som en deltagande organisation erbjuder kan få finansiering genom den europeiska solidaritetskåren eller genom något annat unionsprogram som på egen hand bidrar till målen för den europeiska solidaritetskåren och uppfyller dess krav eller från andra finansieringskällor som inte är beroende av unionens budget.

Artikel 14

Tillgång till finansiering genom den europeiska solidaritetskåren

Varje offentlig eller privat aktör som är etablerad i ett deltagande land och som genomför solidaritetsverksamhet i de deltagande länderna kan ansöka om finansiering genom den europeiska solidaritetskåren. När det gäller verksamhet som avses i artikel 7.1 a ska det vara en förutsättning för finansiering genom den europeiska solidaritetskåren att den deltagande organisationen tilldelats en kvalitetsmärkning. När det gäller solidaritetsprojekt som avses i artikel 7.1 b får fysiska personer också ansöka om finansiering för informella grupper av deltagare.

KaPITEL V

RESULTAT OCH SPRIDNING

Artikel 15

Övervakning och utvärdering av resultat

1. Kommissionen ska, i samarbete med de nationella myndigheterna och de nationella programkontoren i de deltagande länderna och under medverkan av deltagande organisationer, samt intressenter på unionsnivå och nationell nivå, såsom ungdomsorganisationer, regelbundet och effektivt övervaka den europeiska solidaritetskårens framsteg med att uppfylla målen. Kommissionen ska regelbundet samråda med de viktigaste intressenterna, däribland de deltagande organisationerna, om genomförandet av den europeiska solidaritetskåren.

2. På grundval av den minimiram för indikatorer som inrättas i bilagan ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna senast den 6 april 2019 genom genomförandeakter upprätta ett detaljerat program för övervakning av den europeiska solidaritetskårens aktivitet, resultat och utfall. Det detaljerade programmet ska inkludera en bred uppsättning kvalitativa och kvantitativa indikatorer för det ändamålet samt tidsplanen och metoden för sådan övervakning. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.2.

3. Under 2020 ska kommissionen offentliggöra en rapport med en översikt över de framsteg som gjorts med att uppnå målen för den europeiska solidaritetskåren.

4. Senast den 6 oktober 2022 ska kommissionen göra en oberoende utvärdering av förordningen för att undersöka programmets effektivitet, ändamålsenlighet och verkan utifrån programmålen och lägga fram en rapport om de viktigaste resultaten, med rekommendationer för programmets framtid, till Europaparlamentet, rådet, Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Som en del av utvärderingen ska kommissionen se till att det hålls regelbundna samråd med alla relevanta intressenter, däribland deltagare, deltagande organisationer och berörda lokalsamhällen, beroende på vad som är lämpligt. Utvärderingsresultaten ska beaktas vid framtida förslag till programut formning och resursfördelning.

Artikel 16

Kommunikation och spridning

1. Kommissionen ska, i samarbete med de nationella myndigheterna och de nationella programkontoren i de deltagande länderna och relevanta närverk på unionsnivå, säkerställa spridning av information, marknadsföring och uppföljning av samtliga verksamheter som får stöd inom ramen för den europeiska solidaritetskåren.

2. De nationella programkontor som avses i artikel 20 ska utveckla strategier för effektiv uppsökande verksamhet. Sådan verksamhet ska även rikta sig till ungdomar med färre möjligheter, bland annat i avlägsna områden, samt spridning och utnyttjande av resultaten från de åtgärder som de stöder, varvid även ungdomsorganisationer och specialiserade informationstjänster för ungdomar ska involveras på lämpligt sätt.

3. Kommunikationsverksamheten ska också bidra till att sprida informationen om unionens politiska prioriteringar, förutsatt att dessa anknyter till det allmänna målet i denna förordning och att de innebär ett mervärde och synlighet för unionen.

4. Deltagande organisationer ska använda varumärkesnamnet ”den europeiska solidaritetskåren” vid kommunikation och spridning av information som rör den europeiska solidaritetskåren.

KaPITEL VI

FÖRVALTNINGS- OCH REVISIONSSYSTEM

Artikel 17

Genomförandeorgan

Denna förordning ska genomföras på ett konsekvent sätt av

a) kommissionen på unionsnivå, och

b) de nationella programkontoren på nationell nivå i de deltagande länderna.

Artikel 18

Nationell myndighet

I varje land som deltar i den europeiska solidaritetskåren ska de nationella myndigheter som utsetts för att förvalta åtgärder som avses i kapitel III i förordning (EU) nr 1288/2013 också fungera som nationella myndigheter vid tillämpning av den europeiska solidaritetskåren. artikel 27.1, 27.3, 27.8, 27.9 och 27.11–27.16 i den förordningen ska med nödvändig anpassning tillämpas på den europeiska solidaritetskåren.

Artikel 19

Oberoende revisionsorgan

1. Den nationella myndigheten ska utse ett oberoende revisionsorgan. Det oberoende revisionsorganet ska avge ett revisionsuttalande om den årliga förvaltningsförklaring som avses i artikel 155.1 c i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

2. Det oberoende revisionsorganet ska

a) besitta den nödvändiga yrkesmässiga kompetensen för att genomföra revisioner inom den offentliga sektorn,

b) se till att dess revisioner tar hänsyn till internationellt accepterade revisionsstandarder,

c) inte befinna sig i en intressekonflikt vad gäller den juridiska enhet som det nationella programkontoret enligt artikel 20 utgör en del av och ska vara oberoende avseende sina funktioner från den juridiska enhet som det nationella programkontoret utgör en del av.

3. Det oberoende revisionsorganet ska ge kommissionen och dess företrädare samt revisionsrätten fullständig tillgång till all dokumentation och alla rapporter till stöd för det revisionsuttalande det avger om det nationella programkontorets årliga förvaltningsförklaring.

Artikel 20

Nationellt programkontor

1. I varje land som deltar i den europeiska solidaritetskåren ska de nationella programkontor som har utsetts för att förvalta åtgärder som avses i kapitel III i förordning (EU) nr 1288/2013 i sina respektive länder också fungera som nationella programkontor inom ramen för den europeiska solidaritetskåren.

artikel 28.1, 28.2, 28.5–28.8 i förordning (EU) nr 1288/2013 ska med nödvändig anpassning tillämpas på den europeiska solidaritetskåren.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 28.3 i förordning (EU) nr 1288/2013, ska det nationella programkontoret även vara ansvarigt för att förvalta alla faser av projektets livscykel för de åtgärder inom den europeiska solidaritetskåren som förtecknas i genomförandeakterna enligt artikel 24 i den här förordningen, i enlighet med artikel 62.1 c v och vi i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

Artikel 21

Europeiska kommissionen

1. De regler som gäller för förhållandet mellan kommissionen och ett nationellt programkontor ska fastställas, i enlighet med reglerna i artikel 28 i förordning (EU) nr 1288/2013, i en skriftlig handling. Handlingen ska innehålla följande:

a) Interna kontrollstandarder för de nationella programkontoren och reglerna för de nationella programkontorens förvaltning av unionens medel för bidragsstöd.

b) Det nationella programkontorets arbetsprogram, som ska innehålla förvaltningsuppgifterna för det nationella programkontor som tar emot unionsstöd.

c) Rapporteringskraven för det nationella programkontoret.

2. Kommissionen ska varje år ställa följande medel till det nationella programkontorets förfogande:

a) Medel för bidragsstöd i det berörda deltagande landet för de åtgärder inom den europeiska solidaritetskåren som det nationella programkontoret fått i uppdrag att förvalta.

b) Ett ekonomiskt bidrag till stöd för det nationella programkontorets förvaltningsuppgifter, i enlighet med artikel 29.4 b i förordning (EU) nr 1288/2013.

3. Kommissionen ska fastställa kraven för det nationella programkontorets arbetsprogram. Kommissionen får inte ställa några medel för den europeiska solidaritetskåren till det nationella programkontorets förfogande innan kommissionen formellt har godkänt det nationella programkontorets arbetsprogram, med beaktande av de principer som anges i artiklarna 5.2 och 24.

4. På grundval av efterlevnadskraven för nationella programkontor enligt artikel 27.4 i förordning (EU) nr 1288/2013 ska kommissionen granska de nationella förvaltnings- och kontrollsystemen, det nationella programkontorets förvaltningsförklaring och uttalandet från det oberoende revisionsorganet om denna, med vederbörlig hänsyn till den information som den nationella myndigheten tillhandahåller om dess övervakning och kontroll avseende den europeiska solidaritetskåren.

5. Efter utvärdering av den årliga förvaltningsförklaringen och uttalandet från det oberoende revisionsorganet om denna, ska kommissionen lämna sitt yttrande och sina synpunkter till det nationella programkontoret och den nationella myndigheten.

6. Om kommissionen inte kan godta den årliga förvaltningsförklaringen eller uttalandet från det oberoende revisionsorganet om denna, eller om det nationella programkontorets genomförande av kommissionens synpunkter är otillfredsställande, får kommissionen genomföra de försiktighetsåtgärder och korrigerande åtgärder som krävs för att skydda unionens finansiella intressen i enlighet med artikel 131.3 c i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

7. Kommissionen ska organisera regelbundna möten och utbildningstillfällen med och för nätverket av nationella programkontor för att säkerställa ett enhetligt genomförande av den europeiska solidaritetskåren i samtliga deltagande länder. Kommissionen ska regelbundet samråda med de viktigaste intressenterna, däribland de deltagande organisa tionerna, om genomförandet av den europeiska solidaritetskåren.

KaPITEL VII

KONTROLLSYSTEM

Artikel 22

Kontrollsystemets principer

1. Kommissionen ska säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av insatser som finansieras enligt denna förordning genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda belopp samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska sanktioner.

2. Kommissionen ska vara ansvarig för tillsynskontroller med avseende på den europeiska solidaritetskårens åtgärder som förvaltas av de nationella programkontoren. Den ska fastställa minimikrav för de nationella programkontorens och de oberoende revisionsorganens kontroller.

3. De nationella programkontoren ska vara ansvariga för de primära kontrollerna av bidragsmottagarna för de av den europeiska solidaritetskårens åtgärder som anförtros dem. Dessa kontroller ska vara proportionella och lämpliga och erbjuda en rimlig säkerhet för att de tilldelade bidragen används som avsetts och i enlighet med gällande unionsregler.

4. Vad gäller de medel som överförs till de nationella programkontoren ska kommissionen säkerställa en gedigen samordning av sina kontroller med de nationella myndigheterna och de nationella programkontoren, på grundval av principen om samordnad granskning och efter en riskbaserad utvärdering. Denna punkt gäller inte undersökningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Xxxx).

Artikel 23

Skydd av unionens ekonomiska intressen

1. Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revisioner, av dokument och hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer eller andra tredje parter som erhållit unionsmedel enligt den europeiska solidaritetskåren. De får också utföra revisioner och kontroller som gäller de nationella programkontoren.

2. Xxxx får i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (1) och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (2) göra utredningar, inklusive kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av sådan finansiering, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller någon annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller ett avtal som finansieras enligt europeiska solidaritetskåren.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 2 ska samarbetsavtal med tredjeland och med internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut som ingås som ett resultat av den här förordningen innehålla bestämmelser som uttryckligen tillerkänner kommissionen, revisionsrätten och Xxxx rätten att utöva sådan revision och genomföra sådana utredningar inom ramen för sina respektive behörigheter.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Xxxx) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(2) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som

kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

KaPITEL VIII

GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER

Artikel 24

Den europeiska solidaritetskårens genomförande

1. För att genomföra denna förordning ska kommissionen anta arbetsprogram genom genomförandeakter, med hänsyn till prioriteringarna i den nationella solidaritetspolitiken, om sådan information lämnats till kommissionen. Varje arbetsprogram ska säkerställa att de allmänna målen och särskilda målen som fastställs i artiklarna 3 och 4 genomförs på ett enhetligt sätt och ange de förväntade resultaten, metoden för genomförande och dess totala belopp. arbetsprogrammen ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras, en uppgift om det belopp som ska anslås till varje åtgärd samt en uppgift om fördelningen av medel mellan de deltagande länderna för de åtgärder som ska förvaltas av de nationella programkontoren och en vägledande tidsplan för genomförandet.

2. Vad gäller den budget som förvaltas av nationella programkontor ska det i genomförandeakten ges utrymme för att de nationella programkontoren ska kunna fördela belopp mellan de huvudsakliga verksamheterna inom landet och över gränserna på ett sätt som är förenligt med de prioriteringar som fastställs i den nationella solidaritetspolitiken, i enlighet med artikel 9.2 och inom de ramar som fastställts i arbetsprogrammen.

3. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.2.

Artikel 25

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 36 i förordning (EU) nr 1288/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

KaPITEL IX

ÄNDRINGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 26

Ändringar av förordning (EU) nr 1288/2013

Förordning (EU) nr 1288/2013 ska ändras på följande sätt:

1. artikel 13 ska ersättas med följande: ”Artikel 13

Insatsen för enskilda personers rörlighet

1. Insatsen för enskilda personers rörlighet ska stödja:

a) Ungdomars rörlighet inom ramen för verksamhet som avser icke-formellt och informellt lärande mellan programländerna; sådan rörlighet kan ta formen av ungdomsutbyte och av innovativ verksamhet som bygger på befintliga bestämmelser om rörlighet.

b) Rörlighet för de personer som är aktiva inom ungdomsarbete eller i ungdomsorganisationer samt ungdomsledare; sådan rörlighet kan ta formen av utbildningsverksamhet och nätverksaktiviteter.

2. Insatsen ska också stödja rörlighet för ungdomar, samt rörlighet för personer som är aktiva inom ungdomsarbete eller i ungdomsorganisationer samt ungdomsledare, till och från partnerländer, särskilt grannskapsländer.”

2. I artikel 18 ska punkterna 1, 2 och 3 ersättas med följande:

”1. Finansieringsramen för genomförandet av programmet från och med den 1 januari 2014 fastställs till 14 542 724 000 EUR i löpande priser.

2. Det belopp som avses i punkt 1 ska anslås till följande programåtgärder, med en flexibilitetsmarginal på högst 5 % av vart och ett av de anslagna beloppen:

a) minst 80,8 % till allmän utbildning och yrkesutbildning, varifrån följande minimianslag ska tilldelas:

i) 44,3 % till högre utbildning, vilket utgör 35,7 % av den totala budgeten,

ii) 21,4 % till yrkesutbildning, vilket utgör 17,3 % av den totala budgeten,

iii) 14,6 % till skolutbildning, vilket utgör 11,8 % av den totala budgeten,

iv) 4,9 % till vuxenutbildning, vilket utgör 3,9 % av den totala budgeten,

b) 8,6 % till ungdomar,

c) högst 1,5 % till studielånegarantin,

d) 1,9 % till Xxxx Xxxxxx,

e) 1,8 % till idrott, varav högst 10 % till den verksamhet som avses i artikel 17.1 b,

f) 3,4 % som driftsanslag för de nationella programkontoren samt

g) 1,8 % för att täcka administrativa utgifter.

3. Med avseende på de anslag som avses i punkt 2 a och b ska minst 63 % avsättas för enskildas rörlighet i utbildningssyfte, minst 27 % till samarbete för innovation och utbyte av god praxis och minst 4,2 % till stöd till politiska reformer.”

Artikel 27

Ändring av förordning (EU) nr 1293/2013

I artikel 4 i förordning (EU) nr 1293/2013 ska följande stycke läggas till:

”3. Delprogrammet Miljö, motsvarande det prioriterade området Miljöstyrning och miljöinformation, och delprogrammet Klimatpolitik, motsvarande det prioriterade området Klimatstyrning och klimatinformation, får finansiera projekt i den mening som avses i artikel 17.4 i den här förordningen som genomförs av den europeiska solidaritetskåren i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1475 (*) och som bidrar till ett eller flera av de prioriterade områdena i den mening som avses i artiklarna 9 och 13 i den här förordningen. Dessa projekt ska endast genomföras i enlighet med förordning (EU) 2018/1475 och vara undantagna från de särskilda kraven i den här förordningen.

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1475 av den 2 oktober 2018 om fastställande av den rättsliga ramen för den europeiska solidaritetskåren och om ändring av förordning (EU) nr 1288/2013, förordning (EU) nr 1293/2013 och beslut nr 1313/2013/EU (EUT L 250, 4.10.2018, s. 1).”

Artikel 28

Ändring av beslut nr 1313/2013/EU

I artikel 19.1 i beslut nr 1313/2013/EU ska följande stycke läggas till efter det andra stycket:

”Den finansieringsram som härrör från rubrik 3 ”Säkerhet och medborgarskap” får finansiera åtgärder som genomförs av den europeiska solidaritetskåren i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1475 (*) och som bidrar till en eller flera av unionens prioriteringar på området för civilskydd. Dessa åtgärder ska endast genomföras i enlighet med förordning (EU) 2018/1475 och vara undantagna från de särskilda kraven i beslut detta beslut.

Artikel 29

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Strasbourg den 2 oktober 2018.

På Europaparlamentets vägnar

x. XxXxXX

Ordförande

På rådets vägnar

X. XXXXXX-XXXxXXX

Ordförande

BILAGA

Den europeiska solidaritetskåren ska övervakas noggrant för att utvärdera i vilken utsträckning de allmänna målen och de särskilda målen har uppnåtts samt för att övervaka dess aktivitet, resultat och effekter. Därför fastställs följande minimiram för indikatorer, som ska utgöra en grund för ett framtida detaljerat program för övervakning av den europeiska solidaritetskårens aktivitet, resultat och effekter, med en bred uppsättning kvalitativa och kvantitativa indikatorer enligt artikel 15.2:

Aktivitetsindikatorer:

a) Antal deltagare i volontärarbete (inom landet och gränsöverskridande), uppdelat efter land, ålder, kön, yrkesbakgrund och utbildningsnivå.

b) Antal deltagare i praktikplatser (inom landet och gränsöverskridande), uppdelat efter land, ålder, kön, yrkesbakgrund och utbildningsnivå.

c) Xxxxx deltagare i jobb (inom landet och gränsöverskridande), uppdelat efter land, ålder, kön, yrkesbakgrund och utbildningsnivå.

d) Xxxxx deltagare i solidaritetsprojekt, uppdelat efter land, ålder, kön, yrkesbakgrund och utbildningsnivå.

e) Xxxxx organisationer med kvalitetsmärkning, uppdelat efter land och finansiering som mottagits.

f) Xxxxx deltagande ungdomar med färre möjligheter. Resultatindikatorer (sammansatta indikatorer)

x) Xxxxx deltagare som rapporterar positiva resultat av lärandet.

h) Xxxxx deltagare vars läranderesultat har erkänts genom ett intyg, exempelvis ett ungdomspass, eller någon annan form av formellt erkännande av deras deltagande i den europeiska solidaritetskåren.

i) Deltagarnas tillfredsställelse i stort med verksamhetens kvalitet.

j) Antal personer som direkt eller indirekt fått stöd genom solidaritetsverksamhet.

Dessutom ska samstämmighet med huvudindikatorer för ungdomar enligt bilaga I till förordning (EU) nr 1288/2013 säkerställas.

Document Metadata

Table of Contents

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/1475

Document Metadata