ÅRSREDOVISNING

ÅRSREDOVISNING

Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T 2 0 0 3

Øresundsbro Konsortiet är ett svensk-danskt företag skapat genom avtalet från 23 mars 1991 mellan regeringarna i Danmark och Sverige, vilket har stadfästs av danska Folketinget och Sveriges Riksdag. I regeringsavtalet är verksamhetsföremålet för Øresundsbro Konsortiet närmare fastställt, baserat på principen att Øresundsbro Konsortiet självständigt svarar för ägandet och driften av Øresundsbron.

Øresundsbro Konsortiet ägs till lika delar av de för ända- målet av staterna bildade bolagen A/S Øresund och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, vilka bolag tillika svarar för landanslutningarna på respektive sida av Øresundsbron. Samverkan mellan ägarbolagen vad gäller upprätthållande av ägarfunktionen över Øresundsbro Konsortiet fastställs i ett konsortialavtal som har godkänts av regeringarna i de två staterna. Ägarbolagen svarar solidariskt för Øresundsbro Konsortiets förpliktelser.

Ännu ett framgångsrikt år

När 2003 nu läggs till handlingarna, kan vi summera ytterligare ett framgångsrikt år för Øresundsbron och ett år som präglats av ett allt större resande över Öresund. Nästan 27 miljoner resor gjordes över sundet

– 11,6 över norra och 15,2 miljoner över södra delen.

Trafikökningen på Øresundsbron har under året till stor del drivits av ett behov för människor att röra sig över Öresund för att arbeta eller för att uträtta ärenden i tjänsten. Detta betyder också att allt fler av Øresunds- brons kunder använder våra rabatterade produkter och det genomsnittliga priset för en överfart i personbil har därför under året ytterligare sjunkit. Många pendlare kan också glädjas över de resultat som Nordiska Rådets särskilde representant, Danmarks tidigare statsminister, Xxxx Xxxxxxxx kunde redovisa i slutet

av året. Sitt tal till de nordiska statsministrarna den 27 oktober avslutade han med orden:

“Arbetet med att ta bort gränshinder för medborgare och företag är viktigt med tanke på den ständigt ökande

konkurrensen. Om de nordiska länderna ska kunna hävda sig i det nya Europa måste gränshindren minimeras och det är den offensiven jag har inlett. Vi behöver fler konkreta resultat. Vi har börjat. Men mycket återstår.”

Øresundsbron gläds över de resultat offensiven hittills givit och ser fram emot dagen då nya resultat kan redovisas. Sådana är en viktig del av arbetet med att förstärka det ekonomiska och kulturella samarbetet över Öresund. Från Øresundsbro Konsortiets sida är vi beredda att kraftfullt medverka i detta arbete. Vårt

ansvar är därvid att utveckla våra priser och produkter till gagn för såväl vår långsiktiga ekonomi som för regionens utveckling samt att i samarbete skapa en aktivare, heltäckande marknadsföring.

Köpenhamn i mars 2004

Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxx direktör

Innehåll

Förvaltningsberättelse

Huvudaktiviteter

Øresundsbron i siffror 3

En utmaning för Øresundsbron och regionen 4

Øresundsbrons vision: Et nytt kraftcentrum 5

Skatteavtalet gjorde livet lättare för pendlarna 6

Kraftig ökning av pendlingen och affärsresorna 7

Stor trafikökning över Öresund 8

Nya produkter under 2003 och små prisförändringar 2004 9

Säkrare och lättare att köra genom betalstationen 10

Pilgrimsfalken har fri bostad på Xxxxxxxxxxxx 00

Höjd säkerhetsstatus för järnvägen på Xxxxxxxxxxxx 00

En mycket säker vägförbindelse 13

Medarbetarna nyckeln till framgång 14

Ekonomi

Årets resultat 15

Förväntningar inför 2004 16

Finansiering

Upplåning 17

Valutarisker 18

Ränterisker 19

Kreditrisker 20

Finansresultat 21

Räntabilitet 23

Ledningens undertecknande 25

Revisionsberättelse 26

Flerårsöversikt 27

Använda redovisningsprinciper 28

Resultaträkning 31

Balansräkning 32

Kassaflödesanalys 34

Noter 35

HUVUD-

AKTIVITETER

Øresundsbron i siffror

Ekonomi (milj DKK*)	År 2003	År 2002
Intäkter	1.021	969
Driftskostnader	282	283
Resultat före avskrivningar och finansiella poster	739	686
Finansieringskostnader**	759	822
Avskrivningar	320	320
Resultat**	-340	-456
Marknadsvärdejustering	+342	-553
Årets resultat	2	-1.009
Räntebärande nettoskuld 31/12**	20.069	19.709
Räntebärande nettoskuld (marknadsvärde) 31/12	20.213	20.444
* Valutakurs vid omräkning till SEK ** Exklusive marknadsvärdejustering	82,02	80,75
Trafikvolym – väg (xxxxx xxxxxx)	3.781.436	3.414.363
Xxxxx XxxXxxxxx (31/12)	126.000	114.000
Genomsnittspris personbil (DKK inkl moms)	155	159
Brons tillgänglighet	99,9 procent	99,7 procent
Kundtillfredsställelse Andel avtalskunder som var nöjda med sin senaste resa över bron	94 procent	94 procent
Trafiksäkerhet Allvarlig personskada /10 milj km sedan bron öppnades	0,1	0,15
Omkomna /100 milj km	0	0
Trafikvolym - järnväg (antal pass.)	5,7 milj	5,4 milj
Antal anställda (31/12)	170	163
Kvinnor	90	87
Män	80	76

En utmaning för Øresundsbron och regionen

2003 blev ett bra år för Øresundsbron. Efter tre och ett halvt år i drift kan Øresundsbro Konsortiet nu skärpa målsättningen för återbetalningen av broskulden. Med en förväntat fortsatt positiv utveckling av trafikintäk- terna, fortsatt låg räntenivå och realt minskade drifts- kostnader kan Øresundsbro Konsortiet börja betala av på skulden för brobygget senast år 2008.

Detta är en utmaning för Øresundsbron, men också för regionen. En fortsatt positiv trafikutveckling är till stor del beroende av utvecklingen i Öresundsregionen.

Trots lågkonjunkturen har vägtrafiken, helt enligt prognosen, ökat med 10 procent under 2003. Denna ökning är väsentligt högre än den generella trafik- utvecklingen i Sverige och Danmark och högre än trafikutvecklingen för konkurrenterna. Siffrorna visar att integrationen i Öresundsregionen ger ett stort mervärde och att den främst sker mellan Malmö och Köpenhamn.

En viktig milstolpe passerades under 2003 genom skatteavtalet mellan Danmark och Sverige. Avtalet är ett första viktigt steg för att underlätta för alla dem som pendlar över sundet mellan bostad och arbete. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra innan det blir självklart att arbeta, studera, handla, eller roa sig på den ena sidan och bo på den andra. För näringslivet handlar det om att se hela regionen som en marknad.

Därför är det naturligt för Øresundsbron att medverka till utvecklingen i regionen genom att fortsätta bro- byggandet mellan aktörerna i Sverige och Danmark mot det långsiktiga målet; att Öresundsregionen blir ett nytt kraftcentrum – både ekonomiskt och kulturellt.

Den andra viktiga förutsättningen för balans i Øresunds- bro Konsortiets ekonomi är ränteutvecklingen. Hittills har realräntan (räntekostnader minus inflation) varit lägre än vad som förutsattes i samband med rege- ringsbeslutet. Tack vare en hög andel rörligt förräntade lån har Øresundsbro Konsortiet kunnat utnyttja den kraftiga räntenedgången under år 2002 och 2003.

För år 2003 redovisar Øresundsbrons ett resultat före avskrivningar och finansiella poster på 739 milj DKK, en ökning med 8 procent jämfört med år 2002 och i nära överensstämmelse med prognosen i årsredo- visningen för år 2002. Resultatet efter finansierings- kostnader och avskrivningar, men före marknads- värdejustering (läs mer om detta på sid 21), blev ett underskott med 340 milj DKK. Efter marknadsvärde- justering blev årets resultat en vinst på 2 milj DKK.

Inför 2004 räknar Øresundsbro Konsortiet med en ökning av vägtrafiken med drygt 6 procent och att underskottet före valuta- och marknadsvärdejustering ökar något från -361 till ca -370 milj DKK, främst till följd av högre räntekostnader.

Øresundsbrons vision: Ett nytt kraftcentrum

16 kilometer kombinerad motorväg och järnväg över Öresund är en viktig men inte tillräcklig förutsättning för att förvandla Skåne och Själland till en dynamisk region i Europa. För att denna vision ska bli verklighet, krävs en samverkan av alla dem som bor och verkar i regionen.

Øresundsbron byggdes för att främja det ekonomiska och kulturella samarbetet mellan Danmark och Sverige, vilket också är en viktig förutsättning för Øresundsbrons ekonomiska utveckling. Därför är det naturligt för Øresundsbron att arbeta för att visionen förverkligas; Öresundsregionen ska bli ett nytt europeiskt kraft- centrum – både kulturellt och ekonomiskt.

Under våren och försommaren genomförde Øresunds- bron en omfattande reklamkampanj och lanserade samtidigt ett nytt uttryckssätt och en ny profil. Syftet var att få svenskar och danskar att upptäcka sitt grannland som resmål, som marknad, som arbets- plats eller som hemland. Med andra ord: att bygga broar.

Detta brobyggande sker i många olika former. I den dagliga kontakten med kunderna. Genom samarbete med turistorganisationer i Sverige och Danmark för att synliggöra valmöjligheterna. Via Øresundsbrons nyhetsbrev och webbplats. Genom samarbete med partners inom handel, kultur och nöjesliv för att skapa en aktivare marknadsföring över sundet. Och på andra sätt som gagnar Øresundsbrons långsiktiga lönsamhet.

Skatteavtalet gjorde livet lättare för pendlarna

Skatteavtalet mellan Sverige och Danmark var en efterlängtad politisk insats för att underlätta integra- tionen. Det var första steget för att ta bort alla hinder som den enskilde möter i gränslandet mellan de två ländernas skatte- och socialförsäkringssystem.

Avtalet slår fast att man ska skatta där man arbetar. Det betyder att Danmark även i fortsättningen får skatteinkomster från alla pendlare som bor i Sverige och arbetar i Danmark, vilket är den helt övervägande delen. Därför ska danska staten kompensera svenska kommuner och landsting för den service som pend- larna får där de bor.

Avtalet innebär också att kostnadsavdrag för resor över Øresundsbron från 1 januari 2004 medges även i Danmark. Avdraget är fastställt till 50 DKK per enkel- resa med bil eller motorcykel och 8 DKK per enkelresa med tåg eller buss.

Antalet arbetspendlare från Sverige till Danmark upp- skattas av Länsarbetsnämnden i Skåne till ca 6.000. I denna siffra ingår en betydande andel danska med- borgare som bor i Sverige och arbetar i Danmark.

Det finns ingen säker statistik över hur många som pendlar från bostad i Danmark till arbetsplats i Sverige, men siffran är betydligt lägre.

Bilpendlingen över Øresundsbron fortsätter att öka i snabb takt. Vid årsskiftet fanns det nästan 1.400 dagliga pendlare. Andelen bilpendlare till arbetsplats i Danmark utgör uppskattningsvis 80 procent av det totala antalet bilpendlare. Denna grupp får från årsskiftet betydande besparingar tack vare det nya skatteavdraget för bilresor.

Men det krävs en fortsatt harmonisering av reglerna i Danmark och Sverige för att visionen om en gemensam arbets- och bostadsmarknad ska bli verklighet.

Dagligt antal pendlare mellan Skåne och Köpenhamn på vardagar

6.000

5.000

4.000

3.000

2.000

1.000

0

Nov. 1995 Nov. 2000 Nov. 2001 Nov. 2002 Nov. 2003

Bil Tåg

Flygbåtar

Kraftig ökning av pendlingen och affärsresorna

Knappt 1.400 kör mer eller mindre dagligen bil över Øresundsbron mellan bostaden och arbetet. Det inne- bär att nästan var sjunde bilist på Øresundsbron är en pendlare.

Det är tydligt att både pendlingen och affärsresandet över Öresundsbron har tagit fart. Antalet bilpendlare på bron ökade med 54 procent under 2003 jämfört med 2002. I förhållande till 2001 har pendlarna blivit nästan tre gånger så många. Affärstrafiken, d v s avtalskunder med olika företagsabonnemang, ökade med 10 procent. Som jämförelse ökade fritids- och semestertrafiken under året med 3,3 procent.

Ett annat mått på det ökade affärsutbytet är att last- bilstrafiken över Øresundsbron ökade med 15 procent. Varubilar och husvagnar stod också för ett stort plus: 17 procent.

Trafikvolymerna levde upp till Øresundsbrons förvänt- ningar för året. Alla fordonsklasser ökade, utom bussar som låg kvar på 2002 års nivå. Den linjelagda buss- trafiken tog dock fart under sista kvartalet 2003 och förväntas ha en positiv utveckling under 2004.

Noterbart är att de största avtalskunderna kör allt mer. I alla klasser utom buss ökade de 50 största kunderna sina volymer rejält.

Totalt körde knappt 3,8 miljoner fordon över Øresunds- bron. Det är i genomsnitt 10.360 fordon per dygn och 10,3 procent fler än föregående år. Antalet personbilar uppgick 2003 till drygt 3,4 miljoner – en ökning med drygt 300.000 eller tio procent.

Trafikökningen på Øresundsbron under 2003

	Personbilar	MC	Xxxxxxxxx/ husvagnar	Lastbilar 9–12 m	Lastbilar >12 m	Bussar	Totalt
2002*	3.106.318	25.868	73.942	45.315	135.488	41.433	3.428.364
2003	3.418.382	26.881	86.477	47.901	160.501	41.294	3.781.436
Förändring	10,0%	3,9%	17,0%	5,7%	18,5%	- 0,3%	10,3%

*Siffrorna är reviderade jämfört med årsredovisningen 2002.

Gennemsnitlig daglig trafik over Øresundsbron 2001-2003

16.000

14.000

12.000

10.000

8.000

6.000

4.000

2.000

0

jan. feb. mar. apr. maj jun.

jul.

aug. sep. okt. nov. dec.

2001

2002

2003

Stor trafikökning över Öresund

Øresundsbrons andel av fordonstrafiken över Öresund ökade under året. Det gäller särskilt lastbilstrafiken. Men även tåg- och färjetrafiken fick ett uppsving, vilket innebar en ökning av resandet totalt sett. Nästan

27 miljoner människor reste på olika sätt över Öresund - drygt tre procent eller drygt 800.000 fler resenärer än under 2002.

Øresundsbrons andel av lastbilstrafiken över Öresund uppgick till 37 procent – en ökning med fem procen- tenheter jämfört med 2002. Marknadsandelen av personbilstrafiken ökade med en procentenhet till

64 procent. Andelen av busstrafiken var oförändrad, d v s 54 procent. Övrig fordonstrafik över Öresund valde färjorna mellan Helsingborg och Helsingør.

Under hösten skedde en kraftig ökning av person- trafiken över Öresund som förutom julhandeln delvis måste tillskrivas sänkningen av den danska sprit- skatten som trädde i kraft 1 oktober. Under årets första nio månader var ökningen i genomsnitt två procent för att under sista kvartalet gå upp till nio procent jämfört med motsvarande perioder 2002.

5,7 milj passagerare reste med tåg över Öresund under 2003, en ökning med 6 procent. Merparten reste med Öresundstågen, som hade 5,3 milj passagerare, en ökning med 11 procent.

Persontrafiken över Öresund 1999-2003 (1.000 passagerare)

	1999	2000	2001	2002	2003
Øresundsbron Bil*		4.756.000	7.987.000	8.848.000	9.468.000
Tåg		2.677.000	4.919.000	5.372.000	5.707.000
Färjor Dragør–Limhamn*	1.584.000	-	-	-	-
Köpenhamn–Malmö	3.616.000	2.000.000	958.000	149.000	-
Helsingør–Helsingborg*	14.261.000	13.327.000	11.512.000	11.609.000	11.646.000
Totalt	19.460.000	22.761.000	25.378.000	25.978.000	26.821.000

*Siffrorna är beräknade som det genomsnittliga antalet passagerare per fordon, multiplicerat med antalet fordon, och innehåller därmed viss osäkerhet.

Nya produkter under 2003

och små prisförändringar 2004

Genomsnittspriser (DKK inkl moms)	2003	2002
Personbilar totalt	155	159
Pendlare/Minipendlare	71	69
BonusPrivat	135	134
BonusFöretag/Business	124	123
Flerturskort	146	139
Kontant (inkl specialbiljetter)	220	221

Under första halvåret 2003 genomfördes en rad pris- och produktförändringar för att göra Øresundsbrons rabattsystem enklare och mer lättillgängligt för kunderna.

10-turskorten, som tidigare bara gällt för personbilar, utökades i januari till att även gälla för motorcyklar, varubilar, mindre lastbilar och minibussar (6–9 meter). Samtidigt introducerades tur- och returbiljetter för motorcyklar, personbilar och varubilar etc.

Den 1 april infördes en ny fordonsklass för bilar med husvagn/trailer och husbilar, som innebar en pris- sänkning av kontantpriset med 16 procent. Samtidigt infördes ett 4-turskort för denna fordonsklass.

En ny weekendbiljett infördes under perioden 25 april

– 1 juni med nästan 30 procents rabatt jämfört med kontantpriset. Weekendbiljetten kom tillbaka under hösten från 29 augusti till och med 2 november.

Inför sommarsäsongen tecknade Øresundsbron avtal med Scandlines och Stora Bält-bron om ett biljett- samarbete som innebär att man kan köpa en kom- binationsbiljett, enkel eller tur och retur, som gäller kombinationen Rødby-Puttgarden och Øresundsbron

respektive Øresundsbron och Stora Bält-bron. Därmed blir det enklare för kunderna att ta sig hela vägen från Sverige till kontinenten (Europabiljett) och från kontinenten till Sverige (ØresundTicket). En särskild endagsbiljett för shoppingresor mellan Sverige och Tyskland introducerades i januari 2004.

Från och med den 1 januari 2004 gäller en ny prislista på Øresundsbron. Förändringarna är små, men nöd- vändiga för att företaget ska kunna kompensera sig för den allmänna prisutvecklingen.

Prishöjningarna varierar på olika produkter och uppgår i genomsnitt till 2 procent. Men på grund av att fler och fler utnyttjar rabatterna beräknas den verkliga prisökningen stanna på 0,7 procent.

Så betalade personbilskunderna år 2002 och 2003

2002 2003

Kontant 39%

Flerturskort

6% Pendlare

10%

Kontant 36%

Flerturskort 8%

Pendlare

14%

Bonus 45%

Bonus 42%

Bonus innefattar även brobiljetter och Business. Bonus innefattar även brobiljetter och Business.

Kontant innefattar även returbiljetter och weekendbiljetter.

Säkrare och lättare

att köra genom betalstationen

Øresundsbrons betal- och tullstation på Lernacken har byggts om under hösten. Resultatet är ökad säkerhet och tillgänglighet för kunderna samt en bättre och säkrare arbetsplats för Øresundsbrons och Tullverkets personal.

Betalstationen har försetts med krockskydd vid betalfilerna och ett räcke som skyddar byggnaderna. På tullplazan finns nu tullfilteröar och vindskydd för tullpersonalen. Tullens inspektionsplats har fått ljus- ramper.

I god tid före betalstationen delas trafiken genom en refug så att kortbetalande kör på ena sidan och kon- tantbetalande på andra sidan. BroBizz-filen längst till vänster kan vid behov stängas av med en bom.

Hastigheten genom betalstationen är begränsad till 30 kilometer i timmen för att skydda den personal som arbetar där samt för att generellt öka trafiksäker- heten i betalstationen.

Kabelsvängningar på högbron noterades återigen under vintern 2003/2004. För att motverka dessa svängningar monterades i början av februari 2004 så kallade stormrep mellan kablarna och brodäcket. Denna åtgärd är tillfällig i väntan på en permanent lösning med nya hydrauliska svängningsdämpare. Två kabelpar försågs i december 2003 med sådana nya dämpare för utvärdering under vintern.

Företagets försäkringar löpte ut den 30 juni 2003 och nya försäkringar har upphandlats. Försäkringarna omfattar sakskada inklusive driftsförlust med en total försäkringssumma på två miljarder DKK, ansvars- försäkring om totalt en miljard DKK, samt försäkring för skador orsakade av terroristhandlingar – denna har tecknats tillsammans med Stora Bältbron om till- sammans totalt 200 miljoner EUR.

Pilgrimsfalken har fri bostad på Øresundsbron

Även under 2003 har Øresundsbro Konsortiet arbetat målmedvetet för att övervaka och minska effekterna på miljön. Miljöledningssystemet garanterar en kon- tinuerlig och systematisk utvärdering som möjliggör minimering av miljöeffekterna från drifts- och under- hållsaktiviteter. Øresundsbro Konsortiet gav ut sin andra miljöredovisning år 2002, som redovisade utvecklingen av miljöeffekterna och en rad konkreta miljömål för 2003.

Dessutom följer företaget upp den natur som växer fram på Øresundsbrons mark- och vattenområde, framför allt Pepparholm, men även vid landfästena och angränsande vattenområden. Under 2003 sattes falkholkar upp på ett antal bropelare i syfte att skapa möjligheter för etablering av den sällsynta pilgrims- falken.

En rad undersökningar har genomförts under året. Dessa omfattar bland annat:

• Bottenfauna och sediment i bottenrännan intill bron vid Lernacken.

• Miljöfrämmande ämnen i dagvatten från bron.

• Effekter av vibrationer och buller på fisklivet vid bron.

• Beväxning på utvalda bropelare.

• Fågelkollisioner på högbron.

En fullständig redovisning av miljöarbetet under 2003 finns i Miljöredovisning 2003, som utges separat under 2004.

Höjd säkerhetsstatus för järnvägen på Øresundsbron

Som en av de första i järnvägsförvaltarna i Danmark har Øresundsbro Konsortiet blivit säkerhetscertifierat av Jernbanetilsynet. Certifikatet dokumenterar att Øresundsbron uppfyller en rad skärpta krav på säker- het, organisation och ledning, som krävs för att infra- strukturförvaltare i fortsättningen ska få bedriva järn- vägsverksamhet.

Detta innebär en rad fördelar:

• Det säkerställer att säkerhetspolicy och adekvata procedurer tillämpas inom de områden där Øresundsbron har identifierat reella risker.

• Det säkerställer att gällande säkerhetslagstiftning följs.

• Det dokumenterar att ledningen för järnvägsinfra- strukturen är professionell.

Under hela 2003 har mycket arbete lagts ner på att förbättra Øresundsbrons säkerhetsregler vid repara- tions- och underhållsarbeten på och intill spåret.

Syftet är att garantera god säkerhet både för dem

som arbetar med järnvägen och för dem som åker tåg över förbindelsen.

Med hjälp av så kallade hastighetskontroll-baliser placerade i spåret är det nu möjligt att automatiskt övervaka och reglera hastigheten för tåg som passerar intill ett spår som är spärrat på grund av spårarbete.

Under 2003 har 57.600 tåg/tågsätt passerat på Øresundsbrons järnväg. Det är i genomsnitt 158 tåg per dag, varav 18 godståg. Järnvägsoperatörerna TGOJ Trafik och Ruhrkohle Hafen övertog från och med den 15 januari 2004 IKEA:s transporter mellan Älmhult i Sverige och Duisburg i Tyskland.

Ur säkerhetssynpunkt har 2003 varit ett tillfredsstäl- lande år. Inga olyckor eller tillbud har förekommit på järnvägsförbindelsen. Inte heller ur trafiksynpunkt har det uppstått några problem för järnvägsoperatörerna, eftersom förbindelsen har haft en mycket hög tillgäng- lighet.

En mycket säker vägförbindelse

Øresundsbron är en mycket tillförlitlig förbindelse, både när det gäller tillgängligheten och när det gäller trafiksäkerheten.

Under år 2003 har bron varit helt stängd under drygt 18 timmar, på grund av olyckor (ca 8 tim), vädret (ca 4 timmar), strömavbrott (ca 3 timmar) och i övrigt på grund av ett fåtal olyckstillbud, brandlarm och tester.

Det betyder att tillgängligheten har varit 99,9 procent.

När motorvägen är stängd kan man ofta utnyttja järn- vägsförbindelsen som är mindre känslig för vind.

Olycksfrekvensen ligger på en mycket låg nivå, lägre än generellt på motorvägar i Sverige och Danmark. Inga trafikolyckor med allvarliga personskador har inträffat under året. Sedan bron öppnades har två trafikolyckor med allvarlig personskada inträffat.

Medarbetarna nyckeln till framgång

Trygga och engagerade medarbetare är nyckeln till framgång. Det är särskilt viktigt för ett företag som verkar i två länder med delvis olika lagstiftning.

Ambitionen är att för samtliga anställda följa den lag- stiftning som ställer de högsta kraven på arbetsmiljö.

Trivselanalysen, som första gången genomfördes under 2002, följdes upp med en ny enkät i september 2003. Trivselanalysen är en del av företagets arbets- platsvärdering, som är lagstadgad i Danmark och som ska ge en bild av arbetsplatsens status vad gäller medarbetarnas fysiska och psykosociala hälsa.

I november 2003 genomfördes en jämställdhetsana- lys, som ska utgöra underlag för en jämställdhets- plan, vilket krävs enligt svensk lag. Syftet är att få en överblick över hur män och kvinnor behandlas på arbetsplatsen och en handlingsplan för eventuella förbättringar.

Under året genomfördes också en intern process med syfte att samla alla medarbetare bakom gemensam- ma värden och målsättningar i det dagliga arbetet.

Efter diskussion inom de olika avdelningarna har ledningen nu fastställt de värden som Øresundsbro Konsortiet vill att kunderna och omvärlden ska för- knippa med företaget.

Under de närmaste åren genomförs ett ledarskaps- program för att skapa ett gemensamt synsätt och en gemensam värdegrund hos cheferna. Avsikten är att öka kommunikationen och tydligheten i ledarskapet samt fokusera på verksamhetsplanering, organisa- tionsutveckling och utveckling av medarbetarna.

I december 2003 tilldelades Øresundsbro Konsortiet det internationella certifieringsinstitutets Lloyd’s Register Quality Assurance (LRQA) ISO 9001-2000- certifiering för god kvalitetsstyrning. Certifieringen innebär att företagets kvalitetssystem lever upp till de högt ställda kraven på internationell standard.

Certifikatet innebär bland annat att Øresundsbro Konsortiet systematiserat och beskrivit målsättning- ar, beslutsprocesser, samarbetsformer och rutiner inom och mellan företagets olika avdelningar. Ett stort antal anställda deltog i de besök och intervjuer som LRQA genomförde på företaget inför certifieringen.

Kvalitetssystemet har huvudsakligen till uppgift att ge varje medarbetare en överblick över de sammanhang i vilka hans eller hennes arbete ingår för att säkerställa att man handlar konsekvent, undviker misstag och därigenom arbetar effektivare.

EKONOMI

			Budget
Milj DKK	2003	2002	2001* 2004
Vägtrafikintäkter	598	556	503	638
Övriga intäkter	000	000	000	427
Intäkter totalt	1.021	969	906	1.065
Driftskostnader	282	283	308	282
Resultat före avskrivningar och finansiella poster	739	686	598	783
Avskrivningar	320	320	319	329

Årets resultat

Resultatet före avskrivningar och finansiella poster upp- gick under 2003 till 739 milj DKK, vilket är en förbätt- ring med 53 milj DKK eller 8 procent jämfört med 2002. Förbättringen är primärt resultatet av ökade inkomster från vägtrafiken med 42 milj DKK (7 procent) samt en minskning av driftskostnaderna med 1 milj DKK. Resultatet är i nära överensstämmelse med budget.

Intäkterna från vägtrafiken är ca 6 milj DKK lägre än budgeterat, vilket framför allt beror på en svagare ut- veckling av semester- och fritidstrafiken än väntat. För övriga marknadssegment ligger inkomsterna lika med eller strax över budget. Övriga inkomster kommer huvudsakligen från danska Banestyrelsens och svenska Banverkets ersättning för att utnyttja förbindelsens järnvägskapacitet. Denna ersättning är bestämd i rege- ringsavtalet till totalt 300 milj DKK i 1991 års priser, vilket motsvarar totalt 403 milj DKK under 2003.

Finansieringskostnaderna före marknadsvärdejustering uppgick till 759 milj DKK, vilket är 94 milj DKK lägre än budgeterat. I finansieringskostnaderna ingår ett positivt valutakursresultat med 21 milj DKK. Marknads- värdejusteringen utgjorde en vinst med 342 milj DKK, vilket främst är en följd av stigande långa räntor under år 2003. Det totala årsresultatet uppgår därefter till ett underskott med 340 milj DKK före marknadsvärde- justering och en vinst på 2 milj DKK efter marknads- värdejustering.

Årsresultatet före marknadsvärdejustering, korrigerat för avskrivningar, visar hur Konsortiets skuld påver- kas av driften. Under 2003 har skulden således ökat med 20 milj DKK som följd av att finansieringskostna- derna (före marknadsvärdejustering) är större än

Finansieringskostnader

före marknadsvärdejustering 759 822 838 825**

Resultat före
marknadsvärdejustering	-340	-456	-559	-371
Marknadsvärdejustering	+342	-553	-	+342
Årets resultat	2	-1.009	-559

*Siffrorna för 2001 är inte anpassade till ny redovisningspraxis.

**Exkl. valutakursjustering.

resultatet före avskrivningar och finansiella poster. Under 2001 och 2002 var denna påverkan på skulden 136 respektive 240 milj DKK.

Det är Konsortiets målsättning att resultatet före av- skrivningar och finansiella poster senast under 2008 ska vara större än finansieringskostnaderna så att driften från den tidpunkten bidrar positivt till att minska skulden.

Den redovisade skulden påverkas dessutom av mark- nadsvärdejusteringen. Den realiserade delen av mark- nadsvärdejusteringen har direkt påverkan på likvidite- ten och påverkar därmed Konsortiets finansierings- behov under det aktuella året.

Under år 2003 har en förlust på marknadsvärdejuste- ringen med 256 milj DKK realiserats i samband med förtidsinlösen av lån och swaps. Denna förlust kommer att motsvaras av lägre räntekostnader under de när- maste åren och kommer därför inte att påverka åter- betalningstiden för Konsortiets skuld.

Så påverkas skulden av resultatet (milj DKK)
	2003	2002	2001*
Resultat före avskrivningar och finansiella poster	739	686	598
Finansieringskostnader före marknadsvärdejustering	759	822	838
Skuldförändring	+20	+136	+240
*Siffrorna för 2001 är inte anpassade till ny redovisningspraxis.

Förväntningar inför 2004

Øresundsbro Konsortiets årsresultat för år 2004 beräknas bli ett underskott med ca 370 milj DKK före valutakurs- och marknadsvärdejustering. Det avspeglar en beräknad ökning av resultatet före avskrivningar och finansiella poster med 44 milj DKK och en ökning av räntekostnaderna med 45 milj DKK.

Inkomsterna från vägtrafiken beräknas stiga med 40 milj DKK, vilket motsvarar knappt 7 procent. Trafikvolymen väntas öka med drygt 6 procent. Driftskostnaderna, som bland annat omfattar engångskostnader för garantiinspektioner på 6 milj DKK, väntas bli oförändrade.

Finansieringskostnaderna före valutakurs- och marknadsvärdejustering beräknas öka med 45 milj DKK, vilket huvudsakligen beror på en annan valuta- fördelning och en förväntan om stigande korta räntor under 2004. I budgeten finns ingen riskreserv för valutakurs- och marknadsvärdejustering.

Osäkerheten i budgeten för år 2004 hänför sig i första hand till inkomsterna från vägtrafiken samt finansieringskostnaderna.

FINANSIERING

Upplåning

Alla lån och övriga finansiella instrument, som används av Konsortiet är garanterade av den danska och den svenska staten. Det innebär att företaget i allmänhet kan uppnå villkor på kapitalmarknaden som liknar staternas villkor. En viktig del av Konsortiets finansiella strategi är att vara så flexibel som möjligt för att kunna utnyttja utvecklingen på kapitalmarkna- derna. För alla lånetyper gäller emellertid att de ska uppfylla en rad villkor för att kunna accepteras. Dessa villkor är dels ett resultat av krav från Garanterna (Danmarks Nationalbank och Riksgäldskontoret), dels ett resultat av interna krav.

Själva upplåningen kan i vissa fall med fördel genom- föras i valutor där Konsortiet inte kan ha några valuta- risker. Läs mer på sid 18. I sådana fall läggs lånen om med hjälp av swaps till acceptabla valutor. Det finns alltså inget direkt samband mellan de ursprungliga lånevalutorna och Konsortiets valutarisk.

Konsortiet har under 2003 lånat upp ca 5 miljarder DKK, som framför allt har använts för att lösa exister- ande lån. 4,2 miljarder NOK (ca 3,9 miljarder DKK) har lånats upp. Dessutom har Konsortiet för första gången tagit upp lån i AUD (100 milj, vilket motsvarar drygt 400 milj DKK). Båda lånen har lagts om till EUR eller DKK.

Ett viktigt element i den finansiella styrningen är Konsortiets målsättning om att hålla en likviditets- reserv på minst sex månaders likviditetsförbrukning. Därmed minskas risken för att tvingas ta lån vid tidpunkter då de generella lånevillkoren på kapital- marknaden tillfälligt är ofördelaktiga. Likviditets- reserven ger också möjlighet för Konsortiet att köpa upp egna lån på marknaden. Detta bidrar till att säkra ett visst minimum av likviditet i lånen, vilket, allt annat lika, ökar investerarnas intresse att placera i dessa värdepapper.

Valutarisker

Konsortiets valutarisker beror på att en del av låne- portföljen är placerad i andra valutor än DKK och SEK. Vid beräkningen av valutarisken tas hänsyn till swaps och andra finansiella instrument, som används för finansiell styrning. Konsortiet hade vid årets utgång förutom SEK och DKK även EUR i låneportföljen.

Øresundsbro Konsortiets nettoupplåning i SEK har

Skuldportföljens valutafördelning 31/12 2003 (i procent)

SEK 0,6%

DKK 36%

EUR 63,4%

under hela år 2003 varit mycket liten och utgjorde vid årets slut bara ca 1 procent av nettoskulden.

Förklaringen till detta är den låga SEK-kursen i kombi-

nation med de jämförelsevis höga svenska räntorna, som har gjort det ofördelaktigt att ha lån i SEK. Efter folkomröstningen om svenskt medlemskap i EMU, som ju slutade med ett nej, stärktes SEK tillfälligt, men vid utgången av året hade SEK bara ökat stigit med 1,6 procent i förhållande till DKK.

Garanterna har bestämt att Konsortiet bara får ha valutaexponering i DKK, SEK och EUR, vilket betyder att den hittills existerande CHF-portföljen har avvecklats under 2003. Avvecklingen ägde rum i början av april månad till en kurs på ca 5,00 mot DKK. CHF-lånen lades om till EUR, där räntan är ca 2 procent högre än i CHF. Historiskt sett har Konsortiets upplåning i CHF varit klart fördelaktig när räntebesparing och kurs- svängningar bedöms samlat.

Med tanke på den stabila danska fastkurspolitiken, bedöms exponeringen i EUR inte utgöra någon större risk. Andelen EUR i låneportföljen kommer under de närmaste åren att bero på kurs- och ränterelationerna mellan EUR och DKK.

Ränterisker

Konsortiets ränterisker bestäms aktivt genom använd- ning av swaps och övriga finansiella instrument. Av strategiska skäl är det fördelaktigt att ha en relativt stor andel av portföljen rörligt förräntad. Skälet till detta är att utvecklingen av Konsortiets huvudsakliga inkomstkälla (vägtrafiken) är mycket konjunkturkänslig, på så sätt att en låg ekonomisk tillväxt normalt innebär en låg trafikökning och därmed en dålig utveckling av inkomsterna. Denna projektrisk kan till viss del mötas genom att ha en stor andel lån med rörlig ränta, efter- som en lågkonjunktur normalt leder till lägre räntor, särskilt för lån med korta löptider. Utvecklingen under 2003 visar att detta samband verkligen fungerar.

Ränterisken bestäms dessutom naturligtvis även av de konkreta förväntningarna om den mer kortsiktiga ränteutvecklingen. Den historiskt sett låga räntenivån har under 2003 utnyttjats för att lägga om en del av skulden till fast ränta med relativt lång löptid (7–10 år). Längden på Konsortiets skuld har därmed ökat från ca 2 år till ca 3 år.

Skuldportföljens räntefördelning 31/12 2003

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

Konsortiet har under flera år försökt reducera risken på den rörligt förräntade skulden genom att låsa räntan i ett bestämt intervall (så kallade cap/floor- eller collar- strukturer). Under 2003 har det dock inte varit för- delaktigt att ingå sådana strukturer. Däremot har företaget under årets lopp räntesäkrat ca 25 procent av den rörligt förräntade skulden. Det betyder att utgifterna för denna del av skulden under de närmaste fem åren kan bli högst 4 procent.

Som ett resultat av nya redovisningsprinciper kommer Konsortiets årsresultat i framtiden att vara starkt påverkat av svängningar i den så kallade marknads- värdejusteringen, som huvudsakligen bestäms av utvecklingen av den allmänna räntenivån. Läs mer i årsredovisningen för 2002. Som framgår av sid 21 kan det under 2003 konstateras en betydande vinst på grund av marknadsvärdejusteringen, medan det under 2002 blev en stor förlust. Marknadsvärde- justeringen har emellertid ingen reell betydelse för projektets ekonomi, till exempel återbetalnings- tiderna. Styrningen av kreditriskerna har därför som mål att uppnå lägsta möjliga räntekostnad på längre sikt före räntebetingad marknadsvärdejustering, medan svängningar i själva marknadsvärdejusteringen inte ingår som målparametrar.

För år 2004 räknar Konsortiet med en viss ökning av den generella räntenivån. Denna ränteökning väntas dock bara marginellt påverka resultatet före marknads- värdejustering för 2004. I Konsortiets räntabilitets- beräkningar finns en förhållandevis stor ränteökning på längre sikt medräknad. Läs mer på sid 23.

Rörlig Fast Realränta

Rörlig härav räntesäkrat

Kreditrisker

Vid placering av överskottslikviditet och vid avtal om swaps och andra finansiella transaktioner uppstår en kreditrisk gentemot motparten. Denna risk regleras och övervakas löpande i ett särskilt linje- och limit- system, som fastställer principerna för hur dessa risker beräknas samt en gräns för hur stora risker som accepteras gentemot varje motpart. Gränsen bygger på motpartens rating hos de internationella kreditvärderingsinstituten (Moody’s, Standard & Poor’s och Fitch/IBCA).

Vidare eftersträvas en minskning av kreditrisken visavi

motparten genom att använda lämplig avtalsdoku- mentation. I det sammanhanget är det Konsortiets mål att teckna särskilda avtal om säkerhet (så kallade CSA-avtal) med samtliga finansiella motparter.

Konsortiets kreditrisker är koncentrerade till motpar- ter med AAA- eller AA-rating. Nya transaktioner ingås bara med motparter som har minst AA-rating eller

– om det gäller ett CSA-avtal – A1/A+-rating. Det är Konsortiets bedömning att risken för egentliga förluster på finansiella motparter fortfarande är mycket måttlig.

Finansresultat

Konsortiets finansresultat beskrivs närmare i tabellen. Allmänt sett har de egentliga räntekostnaderna under 2003 varit lägre än budgeterat, vilket huvudsakligen beror på det fortsatta fallet för korta räntor under året, trots att företaget hade budgeterat med en viss ränteökning.

Valutakursjusteringen har resulterat i en vinst som beror på kursfallet i CHF från början av 2002 fram till avvecklingstidpunkten i april 2003. Under 2003 har EUR och SEK stärkts i förhållande till DKK, vilket påverkar resultatet åt andra hållet.

Finansresultatet är dessutom påverkat av en redovis- ningsteknisk post, marknadsvärdejustering, som under 2003 har gett en betydande vinst, medan det under 2002 blev en stor förlust på denna post.

Marknadsvärdejusteringen är ett resultat av den nya

årsredovisningslagen, som gäller i Danmark från 2002. De nya reglerna betyder för Øresundsbro Konsortiets del att alla lån och finansiella instrument värderas till marknadsvärdet och att alla förändringar av marknadsvärdet under en period påverkar periodens resultat.

För en utförligare redovisning av marknadsvärde- justeringen hänvisas till Årsredovisningen 2002.

Svängningar i den räntebetingade marknadsvärde- justeringen påverkar inte storleken av de faktiska kostnaderna för räntor och amorteringar på skulden och därmed inte heller återbetalningstiden. Det är alltså även i fortsättningen skuldens storlek och real- räntan före räntebetingad marknadsvärdejustering som är avgörande finansiella parametrar.

Finansiella nyckeltal

Ultimo 2003 DKK Proc. per år

Upplåning 2003 5,1 miljarder

Total bruttoupplåning (marknadsvärde) 23,6 miljarder

Nettoskuld (marknadsvärde) 20,2 miljarder

Räntekostnader 780 milj 3,82

Valutakursjustering +21 milj -0,10

Marknadsvärdejustering +342 milj -1,68

Finansieringskostnader totalt 417 milj 2,04

Realränta 2003 (före marknadsvärdejustering) 1,42

Realränta 1994-2003 (före marknadsvärdejustering) 1,96

Ränteutvecklingen under 2003

Ränta

5,0%

4,5%

4,0%

3,5%

3,0%

2,5%

2,0%

1,5%

jan. 03 feb. 03 mar. 03 apr. 03 maj 03 jun. 03 jul. 03 aug. 03 sep. 03 okt. 03 nov. 03 dec. 03

EUR 6 månader EUR 5 år EUR 10 år

Räntabilitet

Øresundsbro Konsortiets skuld ska betalas tillbaka med hjälp av intäkterna från väg- och järnvägstrafiken.

Vid uppdateringen av beräkningsförutsättningarna under våren 2003 har det skett vissa förändringar jämfört med vad som är redovisat i Årsredovisningen för 2001 och 2002. De använda trafikscenarierna har uppdaterats i ljuset av erfarenheterna under året. Det gäller till exempel ytterligare effekter av att en stor del av de närmaste årens trafikökning sker till rabatterade priser, vilket betyder att genomsnittspriset per passage minskar.

På grund av osäkerheten om den framtida trafikut- vecklingen arbetar Konsortiet med tre alternativa scenarier för den framtida trafikutvecklingen:

• Tillväxtscenariot förutsätter att integrationen i regio- nen tilltar under de närmaste åren och att både den danska och den svenska ekonomin växer. I tillväxt- scenariot antas den årliga trafikökningen falla från knappt 10 procent under 2005 till knappt 3 procent 2025.

• Medelscenariot är en fortsättning av den nuvarande (positiva) utvecklingen i regionen, samtidigt som den måttliga tillväxten i de nationella ekonomierna fortsätter. Den årliga trafikökningen faller från ca

7 procent under 2005 till 2 procent 2025.

• I stagnationsscenariot avtar integrationsutvecklingen snabbt och den ekonomiska tillväxten blir låg under de närmaste åren. Den årliga trafikökningen faller från ca 4 procent under 2005 till 1 procent 2025.

I alla tre scenarierna är det särskilt utvecklingen under de närmaste 10-20 åren som blir avgörande för utvecklingen av Øresundsbrons räntabilitet, eftersom räntebördan är störst under dessa år.

Bakgrunden till den stora ökningen under de närmaste åren är en allmän trafikökning över Öresund samt att barriärerna mellan Danmark och Sverige bryts ner.

Den allmänna trafikökningen är ett resultat av den tekniska, ekonomiska och demografiska utvecklingen runt Öresund och har historiskt sett varit större än den nationella trafikökningen i Danmark och Sverige.

Trafiken över Öresund ligger fortfarande på en onatur- ligt låg nivå på grund av barriärerna. Dessa barriärer väntas minska under de kommande 15–25 åren, vilket ger ökad trafik.

Realräntan beräknas även i fortsättningen till 4 procent per år. Med tanke på den aktuella räntenivån är det en ganska hög realränteförutsättning, vilket först och främst ska ses i ljuset av den långa tidshorisonten

för beräkningarna och den osäkerhet som följer med detta. För åren fram till 2010 räknar Konsortiet dock med en lägre räntenivå, vilket bland annat ska ses mot bakgrund av den minskning av ränterisken, som redovisas i avsnittet om finansiering.

Mot denna bakgrund är det Konsortiets bedömning att företagets skuld ska vara återbetald ca 35 år efter öppningen av den fasta förbindelsen. De viktigaste osäkerhetsfaktorerna i beräkningarna är den lång- siktiga trafikutvecklingen samt realräntan (se nedan- stående tabell). Konsortiets ekonomi, det vill säga möjligheten att betala tillbaka skulden, är emellertid förhållandevis robust mot ändringar i beräknings- förutsättningarna.

Øresundsbrons landanslutningar har byggts och finan- sierats av A/S Øresund (Danmark) och SVEDAB AB (Sverige), som samtidigt är moderbolag till Øresundsbro Konsortiet, vardera med en ägarandel

på 50 procent. Inkomsterna skapas nästan uteslutande i Øresundsbro Konsortiet, varför det är nödvändigt med en utdelning från Konsortiet till moderbolagen för att säkra återbetalningen av landanslutningarna.

I beräkningen av återbetalningstiden för Konsortiets skuld ingår en utdelning enligt de principiella riktlinjer- na i konsortialavtalet mellan de två moderbolagen.

Den första utdelningen väntas kunna ske ca 25 år efter öppningen av den fasta förbindelsen. Som för-

väntat kommer Øresundsbro Konsortiet att redovisa underskott under ett antal år.

Storleken på och tidpunkten för utdelningarna beror på Konsortiets ekonomi. Ändringar i beräknings- förutsättningarna kommer därför att påverka ränta- biliteten i moderbolagen. För en närmare genomgång av återbetalningstiderna för landanslutningarna hän- visas till moderbolagens årsredovisningar.

Återbetalningstider för Øresundsbro Konsortiet under alternativa förutsättningar om realränta och trafikscenarier (år från öppnandet)

Trafikscenario			Realränta
	3,0 %	3,5 %	4,0 %	4,5 %
Tillväxt	30 år	30 år	31 år	31 år
Medel	36 år	36 år	36 år	37 år
Stagnation	49 år	50 år	51 år	52 år

Ledningens undertecknande

Styrelsen och direktionen har idag behandlat och antagit årsredovisningen för 2003 för Øresundsbro Konsortiet.

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med den danska årsredovisningslagen, samt de krav som Köpenhamns Fondbörs i övrigt ställer på årsredovis- ningar i börsnoterade företag. Vi anser att de valda redovisningsprinciperna är ändamålsenliga och att årsredovisningen ger en rättvisande bild av Konsortiets tillgångar, skulder och finansiella ställning per 31 december 2003 samt resultatet och kassa- flödet av Konsortiets verksamhet för räkenskapsåret 1 januari–31 december 2003.

Årsredovisningen föreslås till bolagsstämmans fastställande.

Köpenhamn 9 mars 2004

Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxx direktör

Styrelsen

Xxxx Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx

Ordförande Vice Ordförande

Xxxxx Xxxxxxxx Xx Xxxxxx

Xxxx Xxxx Xxxxxxxxxxx Xxx X. Xxxxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxx Xxxxx

Revisionsberättelse

Till ägarna av Øresundsbro Konsortiet

Vi har reviderat årsrapporten för Øresundsbro Konsortiet avseende räkenskapsåret 1 januari–31 december 2003.

Bolagets ledning är ansvarig för årsredovisningen. Vårt ansvar är att baserat på utförd revision utrycka en slutsats om årsredovisningen.

Utförd revision

Vi har utfört vår revision i överensstämmelse med internationell revisionsstandard. Dessa standards kräver att vi planerar och utför revisionen med avsikt på att uppnå en hög grad av säkerhet avseende att årsredovisningen inte innehåller några väsentliga fel. Revisionen innefattar att granska ett urval av under- lagen för belopp och annan information i årsredovis- ningen. I revisionen ingår även att pröva de av led- ningen använda redovisningsprinciper, de väsentliga bedömningar som ledningen gjort, samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Det är vår uppfattning att den utförda revisionen ger en tillräcklig grund för vår slutsats.

Revisionen har inte resulterat i några anmärkningar.

Slutsats

Det är vår uppfattning att årsredovisningen är avgiven i överenstämmelse med konsortieavtalens krav på räkenskapernas avgivande, och att den ger en rätt- visande bild av konsortiets tillgångar, skulder och finansiella ställning per 31 december 2003 samt resultatet och kassaflödet för räkenskapsåret

1 januari 2003–31 december 2003.

Tilläggsupplysningar (motsvarande upplysningar enligt den svenska Aktiebolagslagen 10 kap. 32§.)

Som anförs i förvaltningsberättelsen på sidan 24 förväntar sig Øresundsbro Konsortiet räkenskaps- mässiga underskott de kommande åren.

Øresundsbro Konsortiets fortsatta drift garanteras av den danska och svenska statens garanti för Øresunds- bro Konsortiets förpliktelser, jfr förvaltningsberättelsen sidan 17.

Köpenhamn, den 9 mars 2004

Xxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxx Xxxx

Auktoriserad Rigsrevisor,

Riksrevisionen Rigsrevisionen

Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx

Auktoriserad revisor, Statsautoriseret revisor, PricewaterhouseCoopers AB KPMG X. Xxxxxxxxx,

Statsautoriseret Revisionsinteresentskab

Flerårsöversikt

Flerårsöversikt för 1 januari 1999 till 31 december 2003

DKK mio.	1999*	2000*	2001**	2002	2003
Nettoomsättning	0	561	894	957	1.007
Eget arbete	(14)	(276)	0	0	0
Rörelseresultat	0	000	000	000	419
Nettofinansiering före aktivering	(862)	(896)	(839)	(822)	(759)
Marknadsvärde	0	0	0	(553)	342
Årets resultat	0	(110)	(559)	(1.009)	2
Balansomslutning	22.881	25.097	26.897	24.799	25.508
Anläggningar	17.960	19.412	19.099	18.787	18.514
Övriga anläggningstillgångar	694	651	92	100	85
Eget kapital	50	(60)	(607)	(1.617)	(1.615)
Kreditinstitut (kortfristig skuld)	000	000	000	1.005	85
Obligationslån och skulder till kreditinstitut	20.938	23.229	23.675	22.070	23.233
Räntebärende nettoskuld exklusive marknadsvärdejustering	-	19.442	19.452	19.709	20.069
Realrente före marknadsvärdejustering	3,6	1,8	1,9	1,7	1,4
Resultat före avskrivning och finansiella poster i procent av nettoomsättning	-	-	70,0	71,7	73,4

För året 1998 och fram till 30 juni 2000, har det inte funnits någon drift. Utgifter har under denna perioden aktiverats på anläggning som eget arbete.

*) Det har inte varit möjligt at anpassa resultaträkningen och balansräkningen till den nya redovisningspraxis för 1999 och 2000.

**) Balansräkningen har anpassats efter ändrad redovisningspraxis.

Använda redovisningsprinciper

Generellt

Årsredovisningen för Øresundsbro Konsortiet för 2003 är upprättad enligt den danska årsredovisnings- lagens bestämmelser för klass D-bolag, danska redovisningsrekommendationer samt de krav som Københavns Fondsbørs i övrigt ställer på upprättan- det av rapporter för börsnoterade bolag. Vidare har ett fåtal justeringar gjorts av årsredovisningen av- seende anpassning till svensk redovisningspraxis.

I samband med införande av den nya årsredovisnings- lagen har med verkan från 1 januari 2002 använda redovisningsprinciper ändrats; således att både primära finansiella instrument och derivat har redo- visats till marknadsvärde och med redovisning av värderegleringen över resultaträkningen.

För lån samt derivat som är tecknade med avsikt att fastlåsa räntan på rörligt förräntade tillgångar och skulder, är den ändrade redovisningsprincipen en avvikelse från huvudregeln i årsredovisningslagen. Avvikelsen är genomförd med hänvisning till årsredo- visningslagen 11 § tredje stycket.

Motivet till avvikelsen är att bolaget vill uppnå en sym- metrisk behandling av tillgångar och skulder med fast eller rörlig förräntning. Här inkluderas även de derivat som är ingångna för säkring av ränterisker. Till följd av Øresundsbro Konsortiets speciella karaktär är den finansiella strategin och den interna finansiella styr- ningen i förhållande till finansieringen av broprojektet baserat på en portföljsyn utan hänsyn tagen till huruvida de ursprungliga lånen löper med fast eller rörlig ränta.

Det är ledningens uppfattning att tillämpandet av huvud- regeln i årsredovisningslagen inte skulle ge en rätt- visande bild av Öresundsbro Konsortiets finansiella resultat, tillgångar och skulder samt finansiella ställning.

En användning av huvudregeln i årsredovisningslagen bedöms skulle ha påverkat periodens resultat positivt med 97 milj. DKK, den totala nettoskulden positivt med 115 milj. DKK och det egna kapitalet per 1 januari 2004 positivt med 18 milj. DKK.

Alla väsentliga intäkter och kostnader har periodiserats.

Halvårsrapporten har upprättats i DKK. Alla belopp anges också i SEK omräknat efter valutakursen 82,02 den 30 juni 2003 (80,75 den 31 december 2003).

Ändringen i dansk redovisningslag medför skillnader i resultat och eget kapital jämfört med svensk redo- visningslagstiftning. I not 17ges upplysning om dessa skillnader.

Resultaträkning

Nettoomsättning: Nettoomsättningen omfattar intäkter från vägförbindelsen samt ersättning från Banestyrelsen och Banverket för nyttjande av järnvägsförbindelsen. Storleken på ersättningen för nyttjandet av järnvägsförbindelsen regleras i rege- ringsavtalet mellan Danmark och Sverige.

Redovisning av nettoomsättningen sker enligt fakture- ringsprincipen.

Övriga intäkter består av avgifter för nyttjande av fiberoptik- och telefonkablar på broförbindelsen.

Avskrivningar: Väg- och järnvägsförbindelsen skrivs av linjärt över den förväntade nyttjandetiden. För vägförbindelserna har en uppdelning gjorts av anlägg- ningstillgångarna i beståndsdelar med likartad nytt- jandetid. Fördelningen görs efter följande principer:

Den primära delen av anläggningarna omfattar kon- struktioner, som är konstruerade för en nyttjandetid

på minst 100 år. Avskrivningstiden för dessa delar utgör därför 100 år.

Mekaniska installationer, vägräcken och vägbelägg- ningar skrivs av över en nyttjandetid på 25 år.

Programvara och elektriska installationer skrivs av över nyttjandetiden 10 år.

Järnvägsförbindelsens tekniska installationer avskrivs på 25 år.

Övriga tillgångar avskrivs enligt följande: Rättigheter skrivs av över 20 år. Denna avskrivningsperiod har valts då rättigheterna avser elförsörjningen av de järn- vägstekniska installationerna. Avskrivningsperioden är ändrad från och med den 1 januari 2002 från 30 år till 20 år.

Inredning av hyrda lokaler, hyresavtalets löptid, dock max 5 år.

Maskiner och inventarier 5 år.

Administrativa ADB system och program max 5 år. Tillgångar med anskaffningsvärde mindre än

100.000 DKK kostnadsföres under anskaffningsåret.

Finansiella poster: Finansiella poster består av ränte- kostnader och -intäkter på lån respektive likviditets- placeringar.

Finansiella intäkter och kostnader innehåller räntor, realiserade och orealiserade valutakursvinster och förluster avseende värdepapper, skulder och trans- aktioner i utländsk valuta, samt upp- och nedskriv- ningar av finansiella tillgångar och skulder värderade till marknadsvärde. Beräkningen av dagsvärdet sker

genom tillbakadiskontering av kommande kassaflöde for samtliga finansiella tillgångar och skulder. I räntor ingår enbart den nominella räntan samt tillägg och avdrag avseeende valutaterminsaffärer varemot överkurser och underkurser omfattas av marknads- värderingen.

Under byggnadsperioden för Öresundsbron fram till 30 juni 2000 har alla nettofinansieringskostnader aktiverats. Aktivering har skett genom omföring av periodens nettofinansieringskostnader från resultat- räkningen till tillgångsposten anläggning.

Skatteförhållanden: Beskattning av Öresundsbro Konsortiets resultat sker hos A/S Øresund och hos Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB.

Balansräkning

Anläggning (väg- och järnvägsförbindelsen): Under byggnadsperioden 1992 – 30 juni 2000 har kostnader baserat på ingångna avtal och kontrakt aktiverats som anläggning.

Andra direkta eller indirekta kostnader, inklusive kost- nader för Øresundsbro Konsortiets administration, belastar resultaträkningen och har med hänsyn till Øresundsbro Konsortiets ändamål under byggnadspe- rioden aktiverats som värde av eget arbete och ingår i anläggning.

Nettofinansieringskostnaderna belastar numera resultaträkningen, men har aktiverats under byggnads- perioden som byggräntor och ingår i anläggning.

Väsentliga underhållsarbeten på broförbindelsen kom- mer att aktiveras och skrivas av över den förväntade nyttjandetiden. Löpande underhållsarbeten kommer att kostnadsföras i takt med att kostnaderna uppstår.

Finansiella tillgångar och skulder: Tillgångar redovisas i balansräkningen, när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla Konsortiet och om tillgången kan värderas på ett tillförlitligt sätt.

Skulder upptas i balansräkningen när de är sannolika och kan värderas på ett tillförlitligt sätt.

Vid transaktionstillfället värderas tillgångar och skulder till anskaffningspris. Härefter värderas till- gångar och skulder enligt nedanstående beskrivning.

Finansiella tillgångar och skulder värderas till mark- nadsvärde varigenom en symmetrisk behandling av lån och derivat uppnås.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas först till transaktionsdagens kurs. Valutakursdifferenser, som uppstår mellan transaktionsdagen och betalnings- dagen, inräknas i resultaträkningen som en finansiell post.

Värdepapper och kapitalandelar: Börsnoterade värdepapper och kapitalandelar, klassificerade

som omsättningstillgångar, värderas till balansdags- kursen. Innehav av egna utställda obligationer avräknas mot motsvarande obligationslån.

Kundfordringar: Kundfordringar omfattar fordringar på kunder och mellanhavanden med betalkortsföre- tag. Fordringar har upptagits till de belopp som efter individuell prövning beräknas inflyta.

Obligationslån och bankskulder: Obligationslån och bankskulder redovisas vid transaktionstidpunkten till det utbetalda beloppet efter avdrag av transaktions- kostnader. Oavsett förekomsten av räntesäkring värderas alla lån till balansdagskurs med löpande resultatföring av värderegleringen.

Derivat: Derivat redovisas först till anskaffningskost- nad, och värderas därefter till marknadsvärde.

Positiva samt negativa marknadsvärden för derivat, redovisas i posten övriga kortfristiga fordringar respektive i övrig kortfristig skuld. Värdereglering av alla derivat redovisas över resultaträkningen oavsett syftet med transaktionen.

Fordringar och skulder i utländsk valuta: Fordringar, skulder och andra monetära poster i utländsk valuta omräknas till balansdagens valutakurs. Skillnaden mellan balansdagens kurs och kursen på tidpunkten för fordringens eller skuldens uppkomst eller redo- visning i senaste årsredovisning redovisas i resultat- räkningen under finansiella intäkter och kostnader.

Kassaflödesanalys: Kassaflödesanalysen är upprättad i enlighet med den danska räkenskapsvägledningen nummer 11. Uppställningsformen är anpassad till Konsortiets speciella verksamhet. Kassaflödet från den löpande verksamheten är uppställd enligt indirekt metod. Finansiella betalningar medtages netto i kassaflödet från finansieringsverksamheten.

Resultaträkning

För perioden 1	januari–31 december 2003 (1.000 DKK/SEK)
Not		2003 DKK	2002 DKK	2003 SEK	2002 SEK
	Intäkter
1	Nettoomsättning	1.007.362	957.431	1.228.191	1.185.672
	Eget arbete överfört till anlæg	0	0	0	0
	Övriga driftsintäkter	13.225	11.515	16.124	14.261
	Summa intäkter	1.020.587	968.946	1.244.315	1.199.933
	Kostnader
2	Övriga driftsintäkter	-195.347	-203.600	-238.170	-252.137
3	Personalkostnader	-86.129	-79.189	-105.010	-98.067
4, 5, 6	Avskrivningar, materiella och immateriella anl.tillgångar	-320.577	-320.284	-390.852	-396.636
	Summa kostnader	-602.053	-603.073	-734.032	-746.840
	Rörelseresultat	418.534	365.873	510.283	453.093
	Finansiella poster
7	Finansiella intäkter	127.585	157.132	155.554	194.591
7	Finansiella kostnader	-544.574	-1.532.620	-663.952	-1.897.981
	Finansiella nettokostnader	-416.989	-1.375.488	-508.398	-1.703.390
11,17	Årets resultat	1.545	-1.009.615	1.885	-1.250.297
	Disponering av resultatet: Resultatet föreslås inräknas i eget kapital

Balansräkning

Balansräkning per 31 december 2003 (1.000 DKK/SEK)

Not	Tillgångar	2003 DKK	2002 DKK	2003 SEK	2002 SEK
	Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar
4	Rättigheter	73.659	78.123	89.806	96.747
	Summa immateriella anläggningstillgångar	73.659	78.123	89.806	96.747
	Materiella anläggningstillgångar
6	Väg- och järnvägsanläggning	18.513.964	18.786.994	22.572.499	23.265.627
5	Inredning av hyrda lokaler	57	191	70	237
5	Maskiner, inventarier och utrustning	10.365	22.036	12.638	27.289
	Summa materiella anläggningstillgångar	18.524.386	18.809.221	22.585.207	23.293.153
	Summa anläggningstillgångar	18.598.045	18.887.344	22.675.013	23.389.900
	Omsättningstillgångar Fordringar
	Kundfordringar	92.234	38.956	112.451	48.243
16	Fordringar på närstående företag	1.610	1.448	1.963	1.793
16	Fordringar på moderbolag	354	0	432	0
8, 12	Övriga kortfristiga fordringar	3.350.025	3.151.824	4.084.400	3.903.188
	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	9.300	9.826	11.339	12.168
	Summa fordringar	3.453.523	3.202.054	4.210.585	3.965.392
9, 12	Likvida medel	3.456.895	2.709.441	4.214.698	3.355.344
17	Summa omsättningstillgångar	6.910.418	5.911.495	8.425.283	7.320.736
17	Summa tillgångar	25.508.463	24.798.839	31.100.296	30.710.636

Not	Eget kapital och skulder	DKK 2003	DKK 2002	SEK 2003	SEK 2002
11	Summa eget kapital	-1.615.441	-1.616.986	-1.969.570	-2.002.460
	Långfristiga skulder
12,13,14	Obligationslån och skulder till kreditinstitut	18.168.234	19.834.472	22.150.980	24.562.813
	Summa långfristiga skulder	18.168.234	19.834.472	22.150.980	24.562.813
	Kortfristiga skulder
12,13,14	Kortfristig del av långfristiga skulder	5.064.840	2.236.093	6.175.128	2.769.156
12	Kreditinstitut	84.603	1.005.612	103.149	1.245.340
	Leverantörsskulder	42.417	46.752	51.716	57.897
16	Skuld till närstående företag	247	0	301	0
16	Skuld till moderbolag	764	660	932	817
10,12	Övriga kortfristiga skulder	3.745.264	3.275.667	4.566.281	4.056.554
	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	17.535	16.569	21.379	20.519
	Summa kortfristiga skulder	8.955.670	6.581.353	10.918.886	8.150.283
	Summa skulder	27.123.904	26.415.825	33.069.866	32.713.096
17	Summa eget kapital och skulder	25.508.463	24.798.839	31.100.296	30.710.636
15	Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter

Kassaflödesanalys

(1.000 DKK/SEK)
		2003 DKK	2002 DKK	2003 SEK	2002 SEK
	Kassaflöde från den löpande verksamheten
	Nettoomsättning	1.007.362	957.431	1.228.191	1.185.672
	Personalkostnader	-86.129	-79.189	-105.010	-98.067
	Övriga driftskostnader	-195.347	-203.600	-238.170	-252.137
	Övriga driftsintäkter	13.225	11.515	16.124	14.261
	Fordringar och interimsposter	-49.272	-182.941	-60.073	-226.552
	Leverantörsskulder och övriga skulder	-13.893	431.541	-16.939	534.416
		675.946	934.757	824.123	1.157.593
	Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
	Övriga justeringar	-60	0	-73	0
	Summa kassaflöde från den löpande verksamheten	675.886	934.757	824.050	1.157.593
	Kassaflöde från investeringsverksamheten
	Nettoköp/försäljning av anläggningstillgångar	-32.744	-16.568	-39.922	-20.518
	Summa kassaflöde från investeringsverksamheten	-32.744	-16.568	-39.922	-20.518
	Kassaflöde från finansieringsverksamheten
	Värdepapper, netto	0	1.155.819	0	1.431.355
	Upptagna lån	5.141.777	1.018.100	6.268.931	1.260.805
	Amortering av skuld	-4.433.138	-2.774.161	-5.404.948	-3.435.493
	Nettofinansieringsutgifter	-634.434	-631.161	-773.511	-781.624
	Summa kassaflöde från finansieringsverksamheten	74.205	-1.231.403	90.472	-1.524.957
	Periodens förändring av likvida medel	717.347	-313.214	874.600	-387.882
	Likvida medel vid årets början	2.709.441	3.022.655	3.355.345	3.783.521
	Uppskrivning underkurser commercial Papers	34.723	0	42.335	0
	Kursregulering	-4.616	0	-5.629	0
	Kursreglering SEK vid årets början	0	0	-51.954	-40.295
	Likvida medel vid årets slut i balansräkningen	3.456.895	2.709.441	4.214.698	3.355.344

Kassaflödet från den löpande verksamheten och finansieringsverksamheten för 2003 är inte jämförbart med motsvarande kassaflöde för 2002. Detta på grund av att periodisering av räntor avseende finansiella poster för 2002, och tidigare, redovisades under den löpande verksamheten. Från och med 2003 redovisas dessa under finansieringsverksamheten.

Kassaflödesanalysen kan inte härledas enbart av årsredovisningen.

Noter

(1.000 DKK/SEK)

Not 1	Nettoomsättning	2003 DKK	2002 DKK	2003 SEK	2002 SEK
	Intäkter vägförbindelsen	597.524	555.768	728.510	688.257
	Intäkter järnvägsförbindelsen	403.396	393.102	491.827	486.813
	Övriga intäkter	6.442	8.561	7.855	10.602
		1.007.362	957.431	1.228.192	1.185.672

Not 2	Andra driftskostnader	Revision DKK	Övrigt DKK	Revision SEK	Övrigt SEK
	Revisionsarvode specificeras enligt följande:
	Rigsrevisionen	68	0	83	0
	Riksrevisionen	63	0	77	0
	PricewaterhouseCoopers	962	404	1.173	493
	KPMG X. Xxxxxxxxx	845	816	1.030	995
		1.938	1.220	2.363	1.488

Not 3	Personalkostnader	2003 DKK	2002 DKK	2003 SEK	2002 SEK
	Personalkostnader specificeras enligt följande:
	Löner och ersättningar	65.452	60.126	79.800	74.459
	Pensionskostnader	6.332	5.511	7.720	6.825
	Sociala kostnader	11.509	10.633	14.032	13.168
	Övriga personalkostnader	2.836	2.919	3.458	3.615
	Summa	86.129	79.189	105.010	98.067

Ersättningar till direktionen uppgår för perioden till DKK 1.642 / SEK 2.002 (2002: DKK 1.524 / SEK 1.887) Ersättning till styrelsen uppgår för perioden till DKK 1.031 / SEK 1.257 (2002: DKK 1.031 / SEK 1.278)

Det har under 2003 i genomsnitt varit 167 anställda (2002: 158)

Vid årets utgång fanns 170 anställda (2002: 163), fördelade på 90 (2002: 87) kvinnor och 80 män (2002: 76).

Not 4	Immateriella anläggningstillgångar	Rättigheter DKK	Rättigheter SEK
	Anskaffningsvärde
	Saldo per 1 januari 2003	86.934	107.658
	Kursreglering av ingående balans	0	-1.667
	Saldo per 31 december 2003	86.934	105.991
	Avskrivningar
	Saldo per 1 januari 2003	8.811	10.911
	Kursreglering av ingående balans	0	-169
	Årets avskrivningar	4.464	5.443
	Saldo per 31 december 2003	13.275	16.185
	Bokfört värde per 31 december 2003	73.659	89.806
	Bokfört värde per 31 december 2002	78.123	96.747

Not 5	Maskiner, inventarier och ADB utrustning	Maskiner, inventarier och ADB utrustning	Inredning av hyrda lokaler m.m.	Maskiner, inventarier och ADB utrustning	Inredning av hyrda lokaler m.m.
		DKK	DKK	SEK	SEK
	Anskaffningsvärde
	Saldo per 1 januari 2003	62.983	7.496	77.997	9.282
	Kursreglering av ingående balans	0	0	-1.209	-144
	Justering av ingående balans	-31.336	-4.076	-38.205	-4.970
	Överfört till väg- och järnvägsanläggningen	-8.624	0	-10.515	0
	Anskaffningar	7.023	0	8.563	0
	Försäljning / utrangering	-7.712	-299	-9.403	-365
	Saldo per 31 december 2003	22.334	3.121	27.228	3.803
	Avskrivningar
	Saldo per 1 januari 2003	40.947	7.305	50.708	9.045
	Kursreglering av ingående balans	0	0	-788	-140
	Justering av ingående balans	-31.336	-4.076	-38.205	-4.970
	Årets avskrivningar	3.335	134	4.066	163
	Försäljning / utrangering	-977	-299	-1.191	-365
	Saldo per 31 december 2003	11.969	3.064	14.590	3.733
	Bokfört värde per 31 december 2003	10.365	57	12.638	70
	Bokfört värde per 31 december 2002	22.036	191	27.289	237

Not 6	Väg- och järnvägsanläggning	Direkt aktiverade kostnader	Finansiering (netto)	Summa
	DKK
	Anskaffningsvärde ingående balans	17.416.277	2.146.479	19.562.756
	Överfört från maskiner, inventarier och utrustning	8.624	0	8.624
	Anskaffningar	30.990	0	30.990
	Anskaffningsvärde utgående balans	17.455.891	2.146.479	19.602.370
	Avskrivningar ingående balans	701.278	74.484	775.762
	Årets avskrivningar	280.777	31.867	312.644
	Avskrivningar utgående balans	982.055	106.351	1.088.406
	Saldo per 31 december 2003	16.473.836	2.040.128	18.513.964
	SEK
	Anskaffningsvärde ingående balans	21.568.147	2.658.176	24.226.323
	Kursreglering av ingående balans	-333.962	-41.159	-375.121
	Överfört från maskiner, inventarier och utrustning	10.515	0	10.515
	Anskaffningar	37.783	0	37.783
	Anskaffningsvärde utgående balans	21.282.483	2.617.017	23.899.500
	Avskrivningar ingående balans	868.456	92.240	960.696
	Kursreglering av ingående balans	-13.447	-1.428	-14.875
	Årets avskrivningar	342.327	38.853	381.180
	Avskrivningar utgående balans	1.197.336	129.665	1.327.001
	Saldo per 31 december 2003	20.085.147	2.487.352	22.572.499

Not 7	Finansiella poster	2003 DKK	2002 DKK	2003 SEK	2002 SEK
	Finansiella intäkter
	Ränteintäkter, värdepapper, banker m.m.	88.247	113.523	107.593	140.585
	Valutakursvinster, värdepapper, banker m.m.	4.615	3.157	5.627	3.910
	Marknadsvärdering, tillgångar	34.723	40.452	42.334	50.096
	Summa finansiella intäkter	127.585	157.132	155.554	194.591
	Finansiella kostnader
	Räntekostnader, lån	-983.217	-999.627	-1.198.753	-1.237.929
	Räntekostnader, finansiella instrument för säkring av lån	115.156	128.696	140.401	159.375
	Valutakursförlust, lån	1.108.469	772.251	1.351.462	956.348
	Valutakursförlust, finansiella instrument för säkring av lån	-1.092.103	-840.391	-1.331.508	-1.040.731
	Marknadsvärdering, lån	221.116	-635.551	269.588	-787.059
	Marknadsvärdering, finansiella instrument för säkring av lån	86.005	42.002	104.858	52.015
	Summa finansiella kostnader	-544.574	-1.532.620	-663.952	-1.897.981
	Finansiella poster netto	-416.989	-1.375.488	-508.398	-1.703.390

Not 8	Övriga fordringar	2003 DKK	2002 DKK	2003 SEK	2002 SEK
	Övriga fordringar är fördelade enligt följande:
	Värde swap, tillgångar	2.702.442	2.574.956	3.294.858	3.188.800
	Räntor, swap	400.946	343.001	488.839	424.769
	Valutaoptioner, tillgångar	194.488	225.546	237.122	279.314
	Ränteoptioner, tillgångar	46.911	5.032	57.195	6.232
	Räntor, placeringar	3.842	2.934	4.684	3.633
	Finansiella fordringar	3.348.629	3.151.469	4.082.698	3.902.748
	Övriga fordringar	1.396	355	1.702	440
	Summa övriga fordringar	3.350.024	3.151.824	4.084.400	3.903.188

Not 9 Likvida medel

I posten likvida medel ingår Commercial Papers till ett sammanlagt värde av DKK 2.495.191 / SEK 3.042.173 (2002: DKK 740.793 / SEK 917.391).

Not 10	Övriga skulder	2003 DKK	2002 DKK	2003 SEK	2002 SEK
	Övriga skulder är fördelade enligt följande:
	Värde swap, skulder	2.822.515	2.377.796	3.441.252	2.944.639
	Ränteskulder på lån	281.309	221.918	342.976	274.821
	Ränteskulder, swap	297.745	305.722	363.016	378.603
	Valutaoptioner och swaptioner, skulder	197.773	241.573	241.127	299.162
	Ränteoptioner, skulder	50.961	42.754	62.132	52.947
	Valutaterminer, skulder	50.547	38.708	61.628	47.935
	Summa finansiella skulder	3.700.850	3.228.471	4.512.131	3.998.107
	Övriga skulder	44.414	47.196	54.150	58.447
	Summa övriga skulder	3.745.264	3.275.667	4.566.281	4.056.554
Not 11	Eget kapital	DKK Konsortie-	Periodens	Eget kapital	SEK Eget kapital
		kapital	resultat	summa	summa
	Ingående balans	50.000	-1.666.986	-1.616.986	-2.002.460
	Kursreglering av ingående balans	0	0	0	31.006
	Periodens resultat	0	1.545	1.545	1.884
	Utgående balans	50.000	-1.665.441	-1.615.441	-1.969.570

Konsortiekapitalet ägs till 50 procent av A/S Øresund, CVR. nr. 203167, säte i Köpenhamn, Danmark och till 50 procent av Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, org. nr. 556432-9083, säte i Malmö, Sverige.

Not 12 Nettoskuld

Øresundsbro Konsortiets nettoskuld per 31 december 2003 uppgår till DKK 20.213.003/ SEK 24.643.993 och fördelar sig på följande valutor:

Valuta:	Obligations- lån och skuld till kredit-instiut	Ränteskulder på lån	Skuld till kreditinstitut (kortfristigt)
GBP	0-12 månader 0	0	-2
	Över 12 månader -3.868.877	-20.964	0
DKK	0-12 månader 0	-714	-65.116
	Över 12 månader -1.232.528	-8.978	0
EUR	0-12 månader -434.671	-16.520	-19.483
	Över 12 månader -1.472.669	-10.506	0
JPY	0-12 månader -567.045	0	0
	Över 12 månader -1.341.437	17.555	0
NOK	0-12 månader -1.356.193	-27.585	0
	Över 12 månader -3.908.884	-90.472	0
AUD	0-12 månader -437.719	-3.423	0
CHF	0-12 månader 0	0	0
	Över 12 månader 0	0	0
SEK	0-12 månader -2.111.211	-36.806	-2
	Över 12 månader -5.564.504	-82.199	0
USD	0-12 månader -595.720	-280	0
	Över 12 månader -341.616	-417	0
	-5.064.840	-81.905	-84.603
	-18.168.234	-199.404	0
Summa	-23.233.074	-281.309	-84.603
Ingår i följande balansposter
Övriga fordringar Övriga skulder		-281.309
Summa		-281.309
Nettoskulden kan inte härledas enbart av årsredovisningen.

Kortfristiga fordringar (Swap)	Övriga fordringar	Likvida medel	Övriga skulder	Valuta- terminer m.m.	Nettoskuld (DKK)	Nettoskuld (SEK)
1.056.824	7.254	1	0	0	1.064.076	1.297.337
2.864.700	37.159	0	-23.449	0	-1.011.430	-1.233.150
-2.350.081	842	164.522	-9.546	-722.508	-2.982.600	-3.636.430
-3.160.372	22.467	0	-65.757	0	-4.445.168	-5.419.615
-2.028.508	26.122	3.202.525	-43.514	-2.878.530	-2.192.580	-2.673.226
-9.051.168	77.025	0	-176.729	0	-10.634.047	-12.965.188
567.045	378	36	378	122.466	123.257	150.277
1.220.954	14.149	0	-29.725	0	-118.505	-144.483
1.361.114	22.664	4	0	0	4	5
3.908.828	90.468	0	0	0	-60	-73
437.719	3.423	0	0	0	0	0
-387.511	84	459	-9.363	709.586	313.257	381.927
-329.502	3.009	0	-13.347	0	-339.840	-414.338
1.840.748	63.277	89.259	-5.066	2.420.669	2.260.869	2.756.485
3.267.219	126.416	0	-19.667	0	-2.272.735	-2.770.952
-185.987	1.601	89	-1.424	297.770	-483.952	-590.041
847.906	149.849	0	-149.271	0	506.451	617.472
-126.357	122.221	3.456.895	-68.534	-50.547	-1.897.669	-2.313.666
6.284	523.966	0	-477.945	0	-18.315.334	-22.330.327
-120.073	646.187	3.456.895	-546.479	-50.547	-20.213.003	-24.643.993

2.702.442	646.187		0	3.348.629	4.082.698
-2.822.515		-546.479	-50.547	-3.700.850	-4.512.131
-120.073	646.187	-546.479	-50.547	-352.221	-429.433

Not 13 Skulder, lån	2003	2002	2003	2002
	DKK	DKK	SEK	SEK
Obligationslån och skulder till kreditinstitut	-23.233.074	-22.070.565	-28.326.108	-27.331.969
Ränteskulder på lån	-281.309	-221.918	-342.976	-274.821
Summa skulder till marknadsvärde	-23.514.383	-22.292.483	-28.669.084	-27.606.790
Nominellt värde	-22.924.709	-21.530.147	-27.950.145	-26.662.720
Långfristiga skulder med förfall < 5 år från utgången av räkenskapsåret (bokfört värde).	5.856.518	9.212.917	7.140.354	11.409.185

Not 14	Långfristiga skulder Lån	Förfall	Fast/rörlig	Effektiv ränta %	2003 DKK	2003 SEK
	AUD	2008	Fast	5,85	-441.142	-537.847
	DKK	2005	Fast	5,89	-668.373	-814.890
	DKK	2020	Fast	6,25	-573.133	-698.773
	EUR	2004	Fast	6,35	-390.847	-476.526
	EUR	2006	Fast	0,47	-130.591	-159.219
	EUR	2006	Rörlig	2,30	-343.927	-419.321
	EUR	2014	Fast	3,60	-1.069.644	-1.304.126
	GBP	2009	Rörlig	3,84	-494.733	-603.186
	GBP	2011	Rörlig	3,76	-680.386	-829.537
	GBP	2021	Rörlig	3,82	-517.650	-631.127
	GBP	2025	Rörlig	3,79	-2.197.145	-2.678.792
	JPY	2004	Fast	4,40	-567.045	-691.350
	JPY	2009	Fast	2,05	-58.823	-71.717
	JPY	2011	Fast	4,95	-131.961	-160.889
	JPY	2013	Fast	6,18	-110.615	-134.863
	JPY	2014	Fast	5,61	-69.753	-85.044
	JPY	2016	Fast	2,80	-118.056	-143.936
	JPY	2018	Fast	6,78	-195.443	-238.287
	JPY	2019	Fast	3,46	-607.863	-741.116
	JPY	2023	Fast	27,58	-36.170	-44.099
	JPY	2033	Fast	18,70	4.802	5.854
	NOK	2004	Fast	5,99	-1.383.777	-1.687.122
	NOK	2008	Fast	6,59	-198.609	-242.147
	NOK	2009	Fast	4,98	-186.468	-227.344
	NOK	2013	Fast	5,39	-1.887.402	-2.301.148
	NOK	2018	Fast	5,02	-1.726.877	-2.105.435
	SEK	2004	Fast	6,06	-2.373.479	-2.893.781
	SEK	2005	Fast	11,48	-705.782	-860.499
	SEK	2006	Fast	5,56	-431.549	-526.152
	SEK	2007	Fast	5,03	-1.112.921	-1.356.890
	SEK	2008	Fast	5,40	-1.316.906	-1.605.591
	SEK	2009	Fast	6,06	-909.174	-1.108.478
	SEK	2015	Fast	3,50	-944.905	-1.152.042
	USD	2004	Rörlig	0,99	-595.999	-726.651
	USD	2005	Rörlig	1,38	-306.821	-374.080
	USD	2010	Fast	7,94	-45.127	-55.019
	USD	2011	Fast	0,00	-34.475	-42.032
	USD	2011	Rörlig	1,25	49.094	59.856
	USD	2018	Fast	8,29	-4.707	-5.738
Eff. ränta på portföljen exkl. marknadsvärdering				3,81%
Eff. ränta på portföljen inkl. marknadsvärdering				2,05%
Långfristiga skulder			Fast		-18.426.814	-22.466.245
Långfristiga skulder			rörlig		-5.087.569	-6.202.839
Summa långfristiga skulder					-23.514.383	-28.669.084
Skulderna inkluderar ränteskulder på lån.

Not 15 Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter

Bolagets ansvarsförbindelser består av ingångna drifts- och underhållskontrakt som löper fram till 2006, på totalt DKK 30.731/ SEK 37.468. Vid periodens slut har härav utförts arbete motsvarande

DKK 24.366/ SEK 29.707.

Valutaterminskontrakt har ingåtts för säkring av finansiella transaktioner motsvarande DKK 2.327.608/ SEK 2.837.855 värderat till terminskursen. Kursjustering till balansdagens kurs ingår i resultaträkningen.

Det har ingåtts valutaterminsförättnignar för säkring av finansiella transaktioner innebärande att Bolaget levererar: SEK 850.000 mot att erhålla EUR 100.000 - förfaller september 2004

SEK 400.000 mot att erhålla EUR 334.000 - förfaller mars 2004 Bolaget har inga ställda säkerheter.

Not 16 Närstående parter

Den Bokfört Bokfört

danska staten, värde värde

bolag och Omsätt- Omsätt- Pris- 31/12 31/12

institutioner ning ning nings- 2003 2003

ägda därav: Säte Anknytning Transaktioner DKK SEK grund DKK SEK

Sund & Bælt Köpenhamn 100% ägarskap av A/S Øresund Inköp/försäljning 3.457 4.215 Anskaff- 1.244 1.517 Holding A/S Delvis samma styrelse- av rådgivning nings-

medlemmar. värde

Gemensam finansdirektör

A/S Storebælt Köpenhamn Associerad verksamhet Inköp/försäljning 6.290 7.669 Anskaff- -247 -301 Delvis samma styrelse- av rådgivning nings-

medlemmar värde

A/S Øresund Köpenhamn 50 % ägarskap av Inköp/försäljning 4.265 5.200 Anskaff- 354 432

Øresundsbro Konsortiet av rådgivning nings-

Delvis samma styrelse- värde

medlemmar

Banestyrelsen Köpenhamn Ägd av den Danska Staten Ersättning för 201.698 245.913 Rege- 21.010 25.616

utnyttjande av rings-

järnvägs- avtal

förbindelsen

Sund & Bælt Köpenhamn Associerad verksamhet Inköp/försäljning 1.243 1.515 Anskaff- 366 446

Partner A/S Delvis samma styrelse- av rådgivning nings- medlemmar värde

Den svenska staten, bolag och institutioner ägda därav:

Svensk- Danska Broförbindelsen SVEDAB AB	Malmö	50 % ägarskap Delvis samma styrelse- medlemmar	Drift och underhåll av järnvägsbanan på Lernacken	230	280	Anskaff- -764 -932 nings- värde
Banverket	Borlänge	Ingår i den Svenska staten	Ersättning för	204.878	249.790	Rege-	20.995	25.597
			nyttjande av			rings-
			järnvägs-			avtal
			förbindelsen.
			Ersättning för

fiberoptik kapacitet

Note 17 Årsredovisning utarbetad enligt svensk lagstiftning

Øresundsbro Konsortiets årsredovisning är utarbetad efter den danska årsredovisningslagen. Vid en utformning enligt svensk redovisningslagstiftning påverkas resultaträkningen och balansräkningen enligt följande:

			Årsredo-	Årsredo-	Årsredo-	Årsredo-
			visning	visning	visning	visning
			utarbetad	utarbetad	utarbetad	utarbetad
	Enligt	Justering	enligt	enligt	enligt	enligt
	årsredo-	till svensk	svensk	svensk	svensk	svensk
	visning	praxis	praxis	praxis	praxis	praxis
	2003	2003	2003	2002	2003	2002
(1.000 DKK/SEK)	DKK	DKK	DKK	DKK	SEK	SEK
Resultaträkning
Rörelseresultat	418.534	0	418.534	365.873	510.283	453.093
Finansiella poster, netto	-416.989	-499.161	-916.150	-803.064	-1.116.984	-994.507
Årets resultat	1.545	-499.161	-497.616	-437.191	-606.701	-541.414

Balansräkning per 31 december 2003

Tillgångar
Anläggningstillgångar	18.598.045	783.512	19.381.557	19.531.879	23.630.283	24.188.085
Omsättningstillgångar	6.910.418	-2.726.925	4.183.493	3.292.303	5.100.575	4.077.156
Summa tillgångar	25.508.463	-1.943.413	23.565.050	22.824.182	28.730.858	28.265.241
Skulder
Eget kapital	1.615.441	-44.845	1.570.596	-1.072.980	1.914.894	-1.328.768
Skulder	-27.123.904	1.998.258	-25.135.646	23.897.162	-30.645.752	29.594.009
Summa eget kapital och skulder	-25.508.463	1.943.413	-23.565.050	22.824.182	-28.730.858	28.265.241

Styrelse

Xxxx Xxxxxxxx, ordförande

Verkställande direktör, Xxxxxx Xxxxx A/S

Styrelseordförande i Sund & Bælt Holding A/S, Paustian Holding A/S, De Smithske A/S och AI-Gruppen A/S.

Vice ordförande i J&B Byggeproduktion. Styrelseledamot i

X. Xxxx & Co Holding A/S och Group 4 Falck A/S.

Xxxxxx Xxxxxxxxx, vice ordförande

Generaldirektör, Näringsdepartementet. Styrelseordförande i SVEDAB AB.

Xxxxx Xxxxxxxx

Styrelseledamot i SVEDAB AB, Fastighets AB Tornet, Transcom Worldwide SA och Sydkraft AB.

Xx Xxxxxx

Generaldirektör, Banverket.

Styrelseordförande i Botniabanan AB och EIM (European Rail Infrastructure Managers).

Styrelseledamot i SVEDAB AB, Banverket, UIC (Union

Internationale des Chemin de Fer) och Stängselnämnden.

Xxxx Xxxx Xxxxxxxxxxx

Verkställande direktör, Dansk Industri.

Styrelseordförande i Kristeligt Dagblad A/S och

BaneDanmark. Vice ordförande i Sund & Bælt Holding A/S och Industripension Holding A/S.

Styrelseledamot i A/S Kjøbenhavns Sommer-Tivoli.

Xxx Xxxxxx Xxxxxxxxxx

Direktör, Plantedirektoratet.

Styrelseledamot i Sund & Bælt Holding A/S och Aarhus Stiftsbogtrykkeriets Fond.

Xxxxxxxx Xxxx

Direktör och styrelseledamot i Xxxxxxxx Xxxx Ejendomsmæglerfirma ApS.

Styrelseledamot i Sund & Bælt Holding A/S, A/S Storebælt och A/S Øresund.

Xxxxxxx Xxxxx

Generaldirektör, Vägverket.

Styrelseordförande i Jenser Technology AB och Max-lab. Styrelseledamot i SVEDAB AB, Vägverket och Dala

Airport AB.

Ledningsgrupp

Xxxx Xxxxxxxxx

Verkställande direktör

Styrelseordförande i Malmö Högskola. Styrelseledamot i Handelsbanken, Regionbanken Södra Sverige.

Xxxxx Xxxxxxxxxxx, Marknadsdirektör

Xxxxx Xxxx, Underdirektör, Ekonomi & Support Xxx X. Xxxx, Underdirektör, Finans

Xxxx X. Xxxxxxxxxx, Underdirektör, Produktion Xxxxx Xxxxxx, Chefsjurist

Øresundsbro Konsortiet 2003, mars 2004 Idé och layout: Propaganda McCann

Tryck: Clichéfa Grafisk ISSN 1395-3389

Øresundsbro Konsortiet, Xxxxxx Xxxxxx 00, XX-0000 Xxxxxxxxx X, Xxxxxxx. Tel x00 00 00 00 00. Fax x00 00 00 00 00.

Øresundsbro Konsortiet, Xxxxxxxxxxxxxxx 000, Xxx 0000, XX-000 00 Xxxxx, Xxxxxxx. Tel x00 (0) 00 000 00 00. Fax x00 (0) 00 000 00 00. xxxx@xxxxxxxxxxxxx.xxx xxx.xxxxxxxxxxxxx.xxx