energieffektivitetsavtal
Anslutande part
Uppgifter om anslutning samt Kommunsektorns energieffektivitetsavtal, undertecknat av Arbets- och nä- ringsministeriet, Energimyndigheten samt Kommunförbundet, utgör en integrerad del i detta avtal.
Anslutande part ansluts till Kommunsektorns energieffektivitetsavtal när detta avtal undertecknats i enlighet med bifogade Kommunsektorns energieffektivitetsavtal (punkt 5.3).
Energianvändning, mål och genomförande som avtalet avser
För att uppnå målen i Kommunsektorns energieffektivitetsavtal kommer Anslutande part:
• att i avtalet uppge den information den förfogar över angående energianvändning enligt bifogade avtal i punkt 4
• att uppställa ett mål för energisparande för åren 2020 och 2025, enligt punkt 5.4 i bifogade avtal, och vars genomförande uppföljs enligt punkt 5.5.
• Anslutande part förbinder sig att implementera avtalet enligt dess punkt 6.
Avtalstid, endera partens uppsägning av avtalet och möjliga följder därav, samt möjlighet att frånträda avtalet
Detta avtal gäller till och med 31.12.2025 såvida annat ej följer av skäl som gäller att Kommunsektorns ener- gieffektivitetsavtal sägs upp, att anslutande part utträder (punkt 11.1), att anslutande part sägs upp
(punkt 11.2) eller att anslutande part frånträder (punkt 11.3) avtalet.
Övriga villkor
Den part som ansluter sig till Kommunsektorns energieffektivitetsavtal eftersträvar i enlighet med punkt 12 att agera så att avtalsenliga åtgärder och mål fullföljs.
Till sin rättsliga karaktär är avtalet ett målprogram och försummelse av åtagna åligganden leder inte till andra rättsliga påföljder än de som nämns i Kommunsektorns energieffektivitetsavtals punkt 11 som gäller återkrävande av statligt stöd.
Detta avtal har upprättats i två identiska exemplar, ett för vardera avtalspart.
Plats och tid | Plats och tid |
, 20 - - | Helsingfors, 20 |
Arbets- och näringsministeriet eller Energimyndigheten | |
Namnförtydligande | Namnförtydligande |
Befattning | Befattning |
Namnförtydligande | Namnförtydligande |
Befattning | Befattning |
20.6.2016 Icke-officiell översättning
Uppgifter om anslutning till energieffektivitetsavtalet
1 Kontaktpersoner och -uppgifter
ansvariga | kontaktperson |
Namn | Namn |
Organisation | Organisation |
Befattning | Befattning |
Postadress | Postadress |
Postnummer | Postnummer |
Postkontor | Postkontor |
Telefon | Telefon |
Mobil | Mobil |
E-post | E-post |
Om så önskas kan en eller flera rapporteringsansvariga särskilt utses per rapporteringsenhet1, till vilken frågor i detta ärende adresseras. Det är också möjligt att utse en ansvarig person för uppföljningsuppgifter om energiförbrukningen för anslutande parts byggnadsbestånd.
Överenskommelse om detta görs i samband med anslutningen.
2 Energiförbrukning2 för år som ansluts till avtalet
2.1 Anslutande parts energiförbrukning för servicebyggnader
Anslutande parts servicebyggnader omfattar alla byggnader förutom bostadshus och sådana byggnader vars energiförbrukning uppgivits i punkt 2.4 under uppgifter om anslutning
Värme | MWh | |
El | MWh | |
MWh | ||
Sammanlagt | MWh | |
Byggnadsvolym | m3 | |
Yta | m2 |
1 De egna rapporteringsenheterna kan, utöver kommunens egen verksamhet, utgöras av alla de bolag eller affärsföretag som producerar kommunala tjänster, och som har listats i punkt 2.4.
2 Avtalets målgrupp och den energianvändning som skall anslutas till avtalet beskrivs i Kommunsektorns energieffektivitetsavtals punkt 4. För uträkningen används uppgifter för senaste tillgängliga kalenderår.
3 Till exempel olja, naturgas, flis, ved, torv, pellets (bränsleproducerad värme ingår inte i punkten ”Värme”). Som omvandlingskoefficient för bränslen används Statistikcentralens effektiva värmevärden (publikationen år 2014: xxxx://xxxxx0.xxxx.xx/xxxxxxxxx_xxxxxxxxx/xxxxxxx0000/xxxx/xxxx0000.xxx ).
2.2 Energiförbrukningen för Anslutande parts bostadshus
Antal hyresbostadsbolag eller bostadsrättsbolag delvis eller helt i anslutande parts ägo:
Delägda hyresbostadsbolag och bostadsrättsbolag | sammanlagt antal | |
Helägda hyresbostadsbolag och bostadsrättsbolag | sammanlagt antal |
Anslutande part ansluter bostadshusens energiförbrukning till Kommunsektorns energieffektivitetsavtal när bostädernas4 antal sammanlagt är under 500.5
Antalet bostäder i anslutande parts ägo är under 500 och deras energiförbrukning och omfång uppges nedan
Bostädernas4 antal är under 500 – uppgifter om bostadsbyggnadernas energiförbrukning och omfång:
Värme | MWh | |
El | MWh | |
MWh | ||
Sammanlagt | MWh | |
Byggnadsvolym | m3 | |
Yta | m2 | |
Antalet bostäder4 i anslutande parts ägo är under 500 men energiförbrukningen ingår i punkt 2.1 om energiförbrukning | ||
Antalet bostäder4 i anslutande parts ägo är över 500 och uppgifter om energiförbrukning samt dimensioner uppges i punkt 4.16 | ||
2.3 Kommunens övriga energianvändning7
Värme | MWh | |
El | MWh | |
MWh | ||
Sammanlagt | MWh |
Kommunens övriga energiförbrukning ovan innefattar:
Gatu- och övrig utomhusbelysning | |
Kollektivtrafik | |
Egen transport | |
Arbetsmaskiner | |
Vatten- och avfallshantering | Energiförbrukningen ingår i den här punkten enbart om den inte har uppgivits i punkt 2.4 för energiförbrukningen hos bolag eller affärsföretag som producerar kommunala tjänster, och informationen inte heller har anslutits till Näringslivets eller Fastighetssektorns energieffektivitetsavtal. |
Energiproduktion, -överföring och -distribution | Kan bifogas till Kommunsektorns energieffektivitetsavtal när energiförbrukningen och verksamheten är småskalig |
Annat | Vad: |
4 Anslutande parts hyresbostäder och del- eller helägda bostäder i hyresbostadsbolag och bostadsrättsbolag.
5 Anslutande part kan om så önskas också ansluta sammanlagt under 500 bostäders energiförbrukning till åtgärdsprogrammet för hyresbostäder (VAETS) i Fastighetssektorns
energieffektivitetsavtal.
6 Om bostäderna är fler än 500 till antalet skall bostadshusens energiförbrukning anslutas till åtgärdsprogrammet för hyresbostäder (VAETS) i Fastighetssektorns energieffektivitetsavtal, enligt punkt 4.2.2 i Kommunsektorns energieffektivitetsavtal.
7 Med övrig energiförbrukning avses här gatu- och annan utomhusbelysning, energiförbrukning förknippad med vatten- och avfallshantering, kollektivtrafik samt egen transport och arbetsmaskiner, eller övrig energianvändning till de delar som anslutande part har bestämmanderätt gällande eventuella energieffektivitetsåtgärder. Om tillförlitliga kontrolluppgifter saknas skall en uppskattning göras av den övriga förbrukningen.
2.4 Energiförbrukningen för bolag eller affärsföretag som producerar kommunala tjänster8 Bolag eller affärsföretag som producerar kommunala tjänster ansluts till Kommunsektorns energieffektivitetsavtal när de ej anslutits eller ansluts till Näringslivets eller Fastighetssektorns energieffektivitetsavtal (uppgifter om anslutning punkt 4).
Uppgifter om energiförbrukning för bolag eller affärsföretag som ägs av flera avtalskommuner ansluts enbart till ett avtal. Anslutande part utvärderar fall för fall när verksamhet som ägs av flera avtalskommuner ansluts till avtalet.
Anslutande part ansvarar för att energiförbrukningen enbart ansluts till ett energieffektivitetsavtal.
Sammanlagd energiförbrukning för bolag och affärsföretag som producerar kommunala tjänster9:
Värme | MWh | |
El | MWh | |
MWh | ||
Sammanlagt | MWh | |
Byggnadsvolym | m3 | |
Yta | m2 |
Energiförbrukningen för bolag och affärsföretag som producerar kommunala tjänster innefattar:
Avfallshantering | |
Kollektivtrafik | |
Hamnar | |
Matservice | |
Företagshälsovård | |
Övrigt | Vad (vilka): |
3 Vägledande mål för energibesparing för åren 2020 och 2025
Anslutande part sätter upp ett volymmässigt mål för energibesparing (MWh) för perioden 2017– 202510.
Om Anslutande part har ingått avtalet för perioden 2008–2016 och vill dra nytta av besparingar för åtgärder som rapporterats till energieffektivitetsavtalets uppföljningssystem under åren 2014–2016 kan parten frivilligt sätta upp ett volymmässigt energibesparingsmål (MWh) för perioden 2014–202511.
Anslutande part sätter upp ett mål för avtalsperioden 2017–2025 nedan |
Anslutande part sätter upp ett mål för perioden 2014–2025 nedan |
Det vägledande volymmässiga målet för energibesparing (MWh) för åren 2020 och 2025
Sammanlagd energiförbrukning | MWh | ||||
Delmål för energibesparing (2020) | MWh | % | Mål minst 4 %14 | ||
Övergripande mål för energibesparing (2025) | MWh | % | Mål minst 7,5 %15 |
8 Med kommunala tjänster avses här t.ex. företag inom avfallshantering och vattenförsörjning, hamnar, matservice, arbetshälsovård etc.
9 Innefattar energiförbrukningen för de producenter av kommunala tjänster som skall anslutas till detta avtal.
10 Anslutande part sätter upp ett vägledande mål för energibesparing om minst 7,5 procent för perioden 2017–2025 och ett delmål på 4 procent för året 2020. Den energiförbrukning som anslutits till avtalet förutsätts inte vara lägre vid slutåren 2020 respektive 2025 än vid tidpunkten när avtalet ingicks.
11 Anslutande part sätter upp ett vägledande mål för energibesparing om minst 10,5 procent för perioden 2014–2025 och ett delmål på 7 procent för året 2020. Den energiförbrukning som anslutits till avtalet förutsätts inte vara lägre vid slutåren 2020 respektive 2025 än vid tidpunkten när avtalet ingicks.
12 Referenserna gäller uppgifter om energiförbrukning i punkt 2 av Uppgifter om anslutning.
13 Om den energiförbrukning som uppges i punkt 2.2 under Uppgifter om anslutning ansluts till fastighetssektorns åtgärdsprogram för hyresbostäder (VAETS) skall denna förbrukning inte inkluderas i beräkningen av här beskrivna mål.
14 Obs! Detta mål är minst 7 procent såvida anslutande part ställer upp målet för perioden 2014–2025.
15 Obs! Detta mål är minst 10,5 procent såvida anslutande part ställer upp målet för perioden 2014–2025.
4 Energiförbrukning som ansluts till andra energieffektivitetsavtal och verksamhet
4.1 Hyresbostäder, hyresbostadsbolag och bostadsrättsbolag
Energiförbrukningen för hyresbostadsbolag och bostadsrättsbolag helt eller delvis i Anslutande parts ägo ansluts i första hand till åtgärdsprogrammet för hyresbostäder i Fastighetssektorns energieffektivitetsavtal (VAETS), i det fall Anslutande part innehar fler än 500 bostäder.16
Anslutande part har anslutit/ansluter hyresbostadsbolag och bostadsrättsbolag helt eller delvis i partens ägo till åtgärdsprogrammet för hyresbostäder i Fastighetssektorns energieffektivitetsavtal (VAETS). |
Anslutande part har inte anslutit/ansluter inte hyresbostadsbolag och bostadsrättsbolag helt eller delvis i partens ägo till åtgärdsprogrammet för hyresbostäder i Fastighetssektorns energieffektivitetsavtal (VAETS), och inkluderar energiförbrukningen för dessa fastigheter i punkt 4.1 om mål i enlighet med Kommunsektorns energieffektivitetsavtal17 |
Sammanlagt över 500 bostäder4 – uppgifter om energiförbrukning och omfång för bostadshusen
Värme | MWh | |
El | MWh | |
MWh | ||
Sammanlagt | MWh | |
Byggnadsvolym | m3 | |
Yta | m2 |
4.2 Energiproduktion, -överföring och -distribution
Den energi som faller utanför Kommunsektorns energieffektivitetsavtal är huvudsakligen hel- eller delägd produktion, överföring och distribution av el och/eller fjärrvärme, eller motsvarande verksamhet18.
Anslutande part förbinder sig att medverka till att denna verksamhet ansluts till de åtgärdsprogram i Näringslivets energieffektivitetsavtal som avser energiproduktion och energitjänster.
Verksamhet helt eller delvis i Anslutande parts ägo:
Energiproduktion19 | Näringslivets energieffektivitetsavtal, Åtgärdsprogrammet för energiproduktion |
Överföring, distribution och försäljning av energi20 samt särproduktion av fjärrvärme | Näringslivets energieffektivitetsavtal, Åtgärdsprogrammet för energitjänster. |
Anslutande part äger, varken helt eller delvis, ingen energiproduktion eller verksamhet med energiöverföring, -distribution eller -försäljning. | |
16 Även om antalet hyresbostadsbolag och hyresrättsbolag helt eller delvis i Anslutande parts ägo skulle understiga 500, kan de, om Parten önskar, anslutas till åtgärdsprogrammet för Fastighetssektorns energieffektivitetsavtal (VAETS). Energiförbrukningen för dessa har ändå lagts fram i punkt 2.2 under Uppgifter om anslutning.
17 I första hand ansluts den energiförbrukning som uppgivits i punkt 4.1 till åtgärdsprogrammet för hyresbostäder enligt fastighetssektorns energieffektivitetsavtal (VAETS). Såvida Anslutande part, med fler än 500 bostäder, inte ansluter bostäderna till VAETS-avtalet för hyresbostäder räknas hela energiförbrukningen i punkt 4.1 med i beräkningsgrunden som används för det mål för energibesparing som sätts upp i punkt 3.
18 Sådan verksamhet kan anslutas till Kommunsektorns energieffektivitetsavtal (Uppgifter om anslutning punkt 2.3) i det fall då energiförbrukningen och verksamheten är så småskalig att det inte är ändamålsenligt att ansluta dessa till Näringslivets energieffektivitetsavtal.
19 Om energiproduktionen helt eller delvis i anslutande parts ägo enbart gäller särproduktion av fjärrvärme (ingen samproduktion av el och värme) skall nämnda särproduktion av fjärrvärme anslutas till åtgärdsprogrammet för energitjänster i Näringslivets energieffektivitetsavtal.
20 El, fjärrvärme, fjärrkyla
Kommunsektorns energieffektivitetsavtal
1 Avtalsparter
Parterna i detta avtal är arbets- och näringsministeriet (hädanefter Ministeriet), Energimyndigheten och Kommunförbundet.
Staden, kommunen eller samkommunen (hädanefter Anslutande part) ansluter sig till Kommunsektorns ener- gieffektivitetsavtal såsom beskrivs i punkt 5.3.
2 Utgångspunkt och grunder
Energisparande och energieffektivitet har främjats genom avtal mellan staten och den kommunala sektorn alltsedan 1990-talet. Avtalsverksamheten har varit en central och kostnadseffektiv metod att genomföra energipolitiken. Avtalet fortsätter energieffektiveringsverksamheten utan avbrott när den nuvarande avtals- perioden löper ut i slutet av 2016.
Ministeriet genomför regeringens energipolitik genom energieffektivitetsavtalsverksamhet, i vilken energispa- rande och energieffektivering spelar en central roll. Avtalsparterna anser de frivilligt ingångna avtalen vara ett fungerande och resultatrikt medel för att genomföra energipolitiken, och strävar efter att främja genomfö- randet av de åtgärder som hör till avtalet så att avtalet i fråga om effektivitet är jämförbart med normer och en energibesparingsmetod som är flexibel att genomföra.
Verksamheten med energieffektivitetsavtal spelar en central roll i arbetet för att uppnå det bindande nation- ella målet för energieffektivitet enligt energieffektivitetsdirektivets (2012/27/EU) artikel 7. Verksamheten är också central för att uppnå det vägledande nationella målet för energieffektivitet enligt energieffektivitetsdi- rektivets artikel 3. Det bindande kumulativa energibesparingsmålet enligt Finlands energieffektivitetsdirektivs artikel 7 är 49 TWhkum för perioden 2014–2020 och det vägledande målet för energieffektivitet år 2020 enligt artikel 3 är en absolut nivå på 310 TWh av den slutliga energianvändningen och motsvarande användning av primär energi på en nivå av 417 TWh.
Kommunsektorns energieffektivitetsavtalsverksamhet stöder också genomförandet av flera andra åtaganden i energieffektivitetsdirektivet, vilka gäller bl.a. byggnaders energieffektivitet (artikel 4 och 5), energieffektivite- ten i offentlig upphandling (artikel 6 och 19), energikartläggning (artikel 8), kommunikation (artikel 12 och 17) samt energiproduktion och distribution (artikel 14 och 15).
Med avtalet avses i första hand att öka energieffektiviteten men det innefattar också åtgärder som syftar till att främja användningen av förnybar energi. Ökad energieffektivitet och ökad användning av förnybar energi tjänar samma energi- och klimatpolitiska syften, och för främjandet av dem kan delvis samma medel använ- das. Därför är det motiverat att båda delområdena behandlas tillsammans i tillämpliga delar.
Avtalet utgör ett substantiellt stöd också för övrigt klimatarbetet inom den kommunala sektorn.
3 Definitioner
Anslutande part
I föreliggande Kommunsektorns energieffektivitetsavtal avses med Anslutande part kommunen, staden eller samkommunen.
Avtalspart
I föreliggande avtal avses med avtalspart Ministeriet, Energimyndigheten och Kommunförbundet.
Energibesparing och energieffektivitet
I detta avtal avses med energibesparing den minskning från nuvarande nivå av slutlig energianvändning samt den minskning av framtida slutlig användning1, vilka uppnåtts genom aktivt vidtagna åtgärder, och jämfört med den energimängd som skulle förbrukas om inga åtgärder vidtagits. Den sparade energin (kWh/a) definie- ras genom uppmätning eller genom att man beräknar den energiförbrukning som är föremål för energieffek- tiveringsåtgärder före och efter att åtgärderna genomförs så, att de externa omständigheterna som kan på- verka förbrukningen standardiseras. Likaledes avses med effektiverad energianvändning sådana åtgärder som innebär att produktionen av en viss vara eller tjänst kräver en mindre energimängd. Energieffektiveringsåt- gärder kan vara tekniska eller ha samband med användning av energiförbrukande anordningar, förfaringssät- ten, verksamhetsmiljön eller beteende. I princip förbättrar alltid genomförda energieffektiveringsåtgärder energieffektiviteten.
Förnybar energi
I föreliggande Kommunsektorns energieffektivitetsavtal avses med energi från förnybara energikällor sådan energi som fås från förnybar biomassa, biogas, vattenkraft eller solenergi, vindenergi, den biologiskt nedbryt- bara delen av avfallsbränslen och från hållbart producerade biovätskor, samt energi som fås från värme i jor- den, vatten, luft eller avloppsvatten.
4 Avtalets målgrupp och begränsningar
4.1 Avtalets målgrupp och åtföljande energiförbrukning
Detta avtal gäller Anslutande parts samtliga energiförbrukning till de delar som energieffektiveringsåtgärder- na entydigt faller inom ramen för partens beslutanderätt: ägda, hyrda och uthyrda byggnader, gatu- och an- nan utomhusbelysning, vatten- och avfallshantering samt kollektivtrafik, egen transport och arbetsmaskiner. Från detta undantas energiproduktion, -överföring och -distribution samt energiförbrukningen för bostads- hus. Dessa ansluts i första hand till näringslivets eller fastighetssektorns energieffektivitetsavtal som omfattar sådana funktioner.
Anslutande part ansvarar för att energiförbrukningsområdet endast ansluts till ett energieffektivitetsavtal. De begränsningar som gäller målgrupper och energiförbrukning som ansluts samt eventuella undantag framställs i större detalj i följande punkt 4.2.
4.2 Begränsningar och undantag för den energiförbrukning och de verksamheter som ansluts till avta- let
Den energiförbrukning och de verksamheter som ansluts till andra energieffektivitetsavtal
4.2.1 Energiproduktion, -överföring och -distribution
Anslutande parts hel- eller delägda energiproduktion, -överföring och -distribution och motsvarande verk- samhet faller utanför föreliggande Kommunsektorns energieffektivitetsavtal. Anslutande part förbinder sig att medverka till att dessa verksamheter ansluts till åtgärdsprogrammen för energiproduktion och/eller ener- gitjänster inom Näringslivets energieffektivitetsavtal.
Om den energiproduktion, -överföring eller -distribution som är helt eller delvis i Anslutande parts ägo är så småskalig att det inte är meningsfullt att ansluta verksamheten till näringslivets energieffektivitetsavtal kan parten ansluta sagda energiförbrukning och verksamhet till detta avtal.
1 Exempelvis anskaffning av anordningar som överstiger ekodesignnivån, eller nybyggnad som uppnår en bättre ener- giklass än den nivå̊ som anges i bestämmelserna.
4.2.2 Hyresbostäder, hyresbostadsbolag och bostadsrättsbolag
Hyresbostadsbolag och bostadsrättsbolag ansluts i första hand till åtgärdsprogrammet för hyresbostadssam- fund i fastighetssektorns energieffektivitetsavtal.
Anslutande part förbinder sig att medverka till att hyresbostadsbolag och bostadsrättsbolag som helt eller delvis är i partens ägo ansluts till åtgärdsprogrammet för hyresbostadssamfund (VAETS) som hör till Fastig- hetssektorns energieffektivitetsavtal.
Om denna serviceverksamhet är småskalig (under 500 bostäder) kan dock dess energiförbrukning och relate- rade funktioner anslutas till detta avtal.
4.2.3 Bolag eller affärsföretag som producerar kommunala tjänster
Anslutande part förbinder sig att medverka till att producenter av kommunala tjänster (bolag eller affärsföre- tag) helt eller delvis i dess ägo ansluter sig till Kommunsektorns energieffektivitetsavtal i det fall de inte har anslutit sig eller kommer att ansluta sig till Näringslivets eller Fastighetssektorns energieffektivitetsavtal.
Bolag och affärsföretag som ägs av flera avtalskommuner
Anslutande part utvärderar fall för fall när verksamhet som ägs av flera avtalskommuner ansluts till avtalet (verksamheten kan t.ex. gälla avfallshantering och vattenförsörjning, hamnar, matservice, företagshälsovård och övrig motsvarande verksamhet). Bolaget eller affärsföretaget kan enbart anslutas till ett avtal.
Xxxxx tjänster och anskaffningar
Detta avtal gäller köpta tjänster enbart genom tillämpning av upphandlingsförfaranden (punkt 6.3 och 6.4).
4.3 Energibesparing genom kommunens åtgärder som riktas mot annan energiförbrukning än kommu- nens egna
Tredje parts energibesparing, som är ett resultat av energieffektiveringsåtgärder som Kommunen har genom- fört men som inte gäller Kommunens egen energiförbrukning, kan rapporteras som Kommunens besparing om den inte faller inom ramen för något annat energieffektivitetsavtal. Då kan nämnda besparing av tredje part räknas in i Kommunens resultat när målet för energieffektivering uppföljs.
Med tredje parts energibesparing avses t.ex. åtgärder av kommunens byggnadsinspektion gällandebyggande av småhus med bättre energiklass än den nivå som anges i bestämmelserna. I uppföljningen av Anslutande parts energibesparing kan högst 50 % utgöras av besparingar av tredje part.
5 Avtalsperioden, avtalets mål, anslutning till avtalet samt anslutande parts mål och uppföljning av utvecklingen
5.1 Avtalsperiod och avtalsfaser
Avtalsperioden för Kommunsektorns energieffektivitetsavtal 2017–2025 gäller två faser: Avtalsfasen 2017–2020 (4 år) och avtalsfasen 2021–2025 (5 år), sammanlagt 9 år.
5.2 Målen med avtalet
Målsättningen med Kommunsektorns energieffektivitetsavtal är dels att försäkra att de i energieffektivitetsdi- rektivet nationellt uppställda energibesparingsmålen uppnås under perioden 2014–2020 då energieffektivi- tetsdirektivet är i kraft. Energieffektivitetsavtalet syftar dessutom till att på nationell nivå märkbart bidra till att det mål för energieffektivering som EU satt till år 2030 uppnås. Kommunsektorns energieffektivitetsavtals- verksamhet stöder också genomförandet av flera av de övriga åtagandena i energieffektivitetsdirektivet.
Avsikten är att innefatta en så stor del som möjligt av energiförbrukningen för kommuner, städer och sam- kommuner, både egen och övrig förbrukning i deras regi, i verksamheten med energieffektivitetsavtal. Mätt i invånarantal är målet för täckningsgrad minst 50 % den 2017-01-01 och minst 75 % den 2018-12-31
Därutöver syftar avtalet till att den offentliga sektorn ska fungera som föregångare till att främja energieffek- tivitet och användning av förnybara energikällor genom att sprida information om möjligheterna med energi- effektivering och förnybara energikällor till invånare och olika aktörer i området. Således medverkar man också till att minska Finlands utsläpp av växthusgaser.
5.3 Anslutning till Kommunsektorns energieffektivitetsavtal
Anslutande part undertecknar ett anslutarspecifikt energieffektivitetsavtal där föreliggande Kommunsektorns energieffektivitetsavtal och uppgifterna om anslutning utgör en fast del.
Anslutande part ansluts till Kommunsektorns energieffektivitetsavtal när Energimyndigheten har granskat anslutande parts uppgifter och partens energieffektivitetsavtal har undertecknats. Anslutande parts avtal gäller till och med 2025-12-31.
Vid underteckningstillfället hösten 2016 undertecknas avtalet av arbets- och näringsministeriet samt den part som avser ansluta sig till avtalet. Avtal som ingås vid senare tidpunkt undertecknas av Anslutande part samt Energimyndigheten.
5.4 Anslutande parts målsättningar
Den part som ansluter sig till kommunsektorns energieffektivitetsavtal sätter upp ett vägledande energibe- sparingsmål om minst 7,5 procent för avtalsperioden 2017–2025 och ett delmål om minst 4 procent för år 2020.
Om Anslutande part har ingått avtalet för föregående period (2008–2016) och vill dra nytta av besparingar av åtgärder som rapporterats i energieffektivitetsavtalets uppföljningssystem under åren 2014–2016 kan parten sätta upp ett vägledande mål för energibesparing om minst 10,5 procent för perioden 2014–2025 och ett delmål om 7 procent för år 2020.
I uppgifterna om anslutning i energieffektivitetsavtalet uppges ett vägledande energibesparingsmål som mängden slutlig energianvändning (MWh) för år 2020 och 2025. Målet räknas utifrån energimängden såsom fastställt i punkt 4. I beräkningen används uppgifter för senaste tillgängliga kalenderår.
De vägledande målen för energibesparing (MWh) för åren 2020 och 2025 kan på basis av partens skriftliga anförande under pågående avtalsperiod granskas genom Energimyndighetens beslut enligt punkt 8, såvida det under avtalsperioden har skett strukturella förändringar eller förändringar i ägandeförhållandena, vilka har lett till att den energiförbrukning som faller inom ramen för partens avtal förändrats väsentligt jämfört med läget vid den tidpunkt då avtalet ingicks.
Mål, åtgärder och åtaganden som gäller kommunens genomförande av avtalet beskrivs i punkt 6.
5.5 Uppföljning av genomförandet av anslutande parts energibesparingsmål
Huruvida det vägledande energibesparingsmålet uppnåtts granskas i slutet av den första respektive andra avtalsfasen (punkt 5.1), år 2020 och 2025, på basis av den energisparande effekt åtgärderna haft enligt vad som rapporterats i energieffektivitetsavtalens uppföljningssystem.
De rapporterade besparingarna skall ha genomförts under den period2 för vilken Anslutande part enligt före- gående punkt har satt upp sina mål. För uppföljningen av målsättningen skall energispareffekten som grans- kas för godkännande vara i kraft under kontrollåren (2020 och 2025). Energisparåtgärderna skall i första hand
2 2017–2025 eller 2014–2025
riktas mot den energiförbrukning som anges i beräkningen av målet i avtalet. Från detta undantas tredje parts energibesparing som nämns i punkt 4.3.
Den energiförbrukning som anslutits till avtalet förutsätts inte vara lägre vid slutåren 2020 och 2025 än vid tidpunkten när avtalet ingicks.
Besparingseffekten av avtalsenliga energieffektiveringsåtgärder, vilken rapporteras till uppföljningssystemet för granskning av anslutande parts genomförande av målsättningen, uppskattas vanligtvis genom beräkning. Allmänna anvisningar för att beräkna och dokumentera vidtagna åtgärder finns på avtalsverksamhetens webbsidor i dokumentet Energieffektiveringsåtgärder i energieffektivitetsavtalen – Allmänna regler för beräk- ning av besparingar (enbart på finska).
6 Anslutande parts åtgärder och åtaganden
Målet med kommunsektorns energieffektivitetsavtal är att införliva kontinuerligt arbete för energieffektive- ring och användning av förnybara energikällor som en del av Anslutande parts befintliga eller avsedda strate- gier, ledningssystem eller handlingsplaner.
Anslutande part förbinder sig till kontinuerligt arbete för energieffektivering samt till övriga åtgärder som här läggs fram, då detta är tekniskt och med avseende på hälso-, säkerhets- samt miljöfaktorer ekonomiskt och möjligt (punkt. 6.1–6.10). Kontinuerligt arbete för energieffektivering förutsätter att ledningen förbinder sig till arbetet, att den avtalsenliga verksamheten organiseras väl och att åtgärderna planeras och genomförs ordentligt.
Anslutande part rapporterar årligen innan utgången av april i energieffektivitetsavtalsverksamhetens uppfölj- ningssystem om föregående års energianvändning, energieffektiveringsåtgärderna och deras besparingseffek- ter samt övriga åtgärder i föreliggande punkt 6 (6.11).
6.1 Organisering av den avtalsenliga verksamheten
Avsikten är att energieffektivitet, energisparande och ökad användning av förnybar energi på ändamålsenligt sätt skall införlivas i Anslutande parts verksamhet och befintliga eller avsedda ledningssystem. Anslutande part utser en ansvarsorganisation, vid behov även förvaltningssektorspecifika eller enhetsspecifika ansvars- personer.
Ansvarsperson för avtalet
Beslut om att ansluta sig till avtalsverksamheten innebär samtidigt att parten tar ansvar för dess genomfö- rande och utser vid anslutningen en ansvarsperson för avtalet. Ansvarspersonen svarar för avtalets genomfö- rande och för att uppgifter organiseras och resurser fördelas, så att det är möjligt att genomföra avtalsenliga åtgärder och uppnå uppställda mål.
Kontaktperson för avtalet
Anslutande part utser vid anslutningen en kontaktperson som håller kontakt med avtalsparterna, med Motiva och inom den egna organisationen.
Anslutande part kan om så önskas också separat utse en eller flera rapporteringsansvariga som sköter partens årliga rapportering per rapporteringsenhet, såsom parten definierar dessa i samband med anslutningen3.
Kontakt i rapporteringsärenden sker i så fall främst med den eller de rapporteringsansvariga. Såvida rapporte- ringsansvariga inte utses fungerar kontaktpersonen samtidigt som rapporteringsansvarig.4
3 Anslutande part kan exempelvis rapportera alla kommunalt ägda bolag separat från den övriga verksamheten. I första hand avtalas om rapporteringsenheter med Motiva i samband med anslutningen.
4 Utöver rapporteringsansvariga kan vid behov också en ansvarsperson utses för uppföljningen av fastigheters energi- förbrukning, till vilken eventuella frågor i detta ärende riktas.
6.2 Handlingsplan
Anslutande part upprättar eller uppdaterar en avtalsenlig handlingsplan. Handlingsplanen skall godkännas av Anslutande parts ansvariga organ och levereras till Motiva senast inom ett år från tidpunkten för anslutning.
I handlingsplanen läggs Anslutande parts organisering av det avtalsenliga genomförandet fram. Genomföran- det av energieffektivitetsavtalet bör införlivas i Anslutande parts kontinuerliga verksamhet och program och skall inte utgöra separat verksamhet. Handlingsplanen kan exempelvis vara en kort beskrivning av hur de cen- trala åtagandena som syftar till energieffektivering och användning av förnybar energi har beaktats och inför- livats i Anslutande parts strategi, energi- och klimatprogram eller befintliga lednings- eller kvalitetssystem.
Anslutande part strävar efter att om möjligt beakta invånarnas behov och synpunkter när handlingsplanen upprättas.
Anslutande part uppdaterar handlingsplanen vid behov så att den motsvarar nuläget.
6.3 Energieffektivitet i offentlig upphandling
Målet är att energieffektivitet skall bli ett av kriterierna för all offentlig upphandling där anskaffning av en anordning, ett system eller anskaffningshelhet som är energieffektivare i helhetsperspektivet leder till ett mer förmånligt slutresultat.
Anslutande part skall då man konkurrensutsätter upphandling som är relevant med hänseende på energief- fektivitet och då detta är ändamålsenligt avkräva tjänsteleverantörerna tillräcklig information om anskaff- ningshelhetens, anordningens eller systemets energieffektivitet (energiförbrukning MWh/a), antingen som minimikrav eller som jämförelsekriterium. Besparingseffekten av energieffektiv upphandling är genom detta möjlig att uppskatta och rapportera som en besparingsåtgärd i energieffektivitetsavtalens uppföljningssystem.
Anslutande parts åtgärder för att uppnå sina mål:
• Anslutande part inkluderar Ministeriets anvisning ”Energieffektivitet vid offentlig upphandling” till den del det är ändamålsenligt i partens egna upphandlingsanvisningar.
• Anslutande part anvisar och utbildar berörd personal i att beakta energieffektivitet i upphandlings- förfaranden.
6.4 Beaktande av energieffektivitet i styrningen av planering
Målet är att olika alternativs energieffektivitet och livscykelkostnad skall beaktas i beslutsfattandet om ny- byggnad och renovering.
Anslutande parts åtgärder för att uppnå sina mål:
• Anslutande part utvecklar styrningen av planeringen av byggnad och ger anvisningar för övervak- ningen av planering och utförande av nybyggnader och renovering så att valet av teknik och system i så hög grad som möjligt baserar sig på en förmånlig livscykel och energieffektivitet.
• Anslutande part kräver att projektörer av partens nybyggnader och renoveringsprojekt framlägger information om energieffektivitet för de olika planeringslösningarna samt tilldelar tillräckliga resur- ser och tillräcklig tid för detta arbete alltid när det är möjligt.
• Anslutande part betonar energieffektivitetskunnande och erfarenhet vid sidan av kostnader när projektörerna av nybyggnad och renoveringsprojekt konkurrensutsätts.
Utöver föregående punkter strävar Anslutande part efter att främja samhällsstrukturens energieffektivitet genom planläggning och trafikplanering.
6.5 Genomförande av energikartläggning och de energisparåtgärder som framkommer i denna
Målet är systematiskt genomförande av heltäckande energikartläggning av all energiförbrukning för att ut- reda ekonomiskt lönsamma besparingsmöjligheter i energiförbrukningen för fastigheter och annan verksam- het.
Anslutande parts åtgärder för att uppnå sina mål:
• Anslutande part planerar hur energikartläggningsverksamheten kan genomföras systematiskt och så att man beaktar befintliga objekts energikartläggningar och uppföljningskartläggningar samt be- hovet av energikartläggning för nya byggnader (ibruktagningskartläggning), och infogar planen i den avtalsenliga handlingsplanen.
• Anslutande part försäkrar sig om energieffektiviteten och den effektiva energianvändningen i de valda lösningarna för nya och grundrenoverade objekt under garantiperioden, t.ex. genom energi- kartläggning samt bruksanvisningar och handledning.
• Anslutande part kartlägger energisparmöjligheterna också i annat än fastigheters energiförbrukning (t.ex. utomhusbelysning, vattenförsörjning, transport) med fokus på de verksamhetsområden vars energiförbrukning är eller den potentiella energibesparingen bedöms vara signifikant.
• Anslutande part genomför de energieffektiveringsåtgärder som i energikartläggning eller annars framkommit och som är ändamålsenliga och kostnadseffektiva. Parten ansvarar för att åtgärderna och övriga uppgifter i anslutning till dessa rapporteras i energieffektivitetsavtalsverksamhetens uppföljningssystem till den omfattning som krävs.
Uppföljningskartläggning rekommenderas för objekt där uppgifter och resultat från tidigare kartläggning samt energitekniska lösningar föråldrats eller där uppföljning av energiförbrukningen och energieffektiviteten upp- dagat särskilt behov för kartläggning för att säkerställa eller höja energieffektiviteten.
Kartläggning som görs vid ibruktagande (ibruktagningskartläggning) rekommenderas för alla nya byggnader, grundrenoveringsobjekt och byggnader vars användningsändamål ändras väsentligt, och vilka är minst
1 000 m2 till ytan.
6.6 Användning av systemet med garanterad besparingsnivå och/eller andra finansieringsförfaranden i samband med investeringar
Målet är att säkerställa att Anslutande part i samband med investeringar är förtrogen med och kan använda förfaranden med hjälp av vilka anskaffning av energieffektiva system och anordningar för nybyggnads- och grundrenoveringsprojekt vid behov kan göras helt eller delvis fristående från den övriga investeringsbudge- ten.
Anslutande parts åtgärder för att uppnå sina mål:
• Anslutande part ordnar och upprätthåller kunnandet om användningen av olika finansierings- och leasingmetoder såsom PPP (Public-Private-Partnership), EPC (Energy Performance Contracting), ESCO (Energy Service Company), för att genomföra anskaffningar och investeringar.
• Anslutande part beaktar, när investeringar förbereds, möjligheten att använda t.ex. ovan nämnda finansieringslösningar när brist på finansiering utgör ett hinder för kostnadseffektiv investering, och försöker vid behov verka för att de begränsningar som hindrar att sagda tjänster tas i bruk skall upphöra.
6.7 Uppföljning av förbrukningen och dess nytta
Målet är att Anslutande parts uppföljning av sin energianvändning organiseras så att man drar nytta av upp- följningsdata för att upprätthålla en god nivå av energieffektivitet och undvika onödig energiförbrukning. Mål- sättningen gäller all energianvändning (punkt 4) och alla energiformer som ansluts till avtalet.
Anslutande parts åtgärder för att uppnå sina mål:
• Anslutande part drar aktivt nytta av uppföljningsinformationen om energi- och vattenförbrukning och svarar för att information finns lättillgänglig för personalen så att åtgärdsbehov kan identifieras och lämpliga åtgärder vidtas. I mån av möjlighet utnyttjar man i ökande grad t.ex. information om energiförbrukningens timeffekt.
• Anslutande part utbildar operativ personal i fastigheter att dra nytta av timeffektmätningar och att utveckla metoderna för uppföljning och rapportering av förbrukning och energieffektivitet genom att använda bl.a. de möjligheter som fjärravläst apparatur medför.
• Anslutande part planerar och organiserar utöver uppföljningen av energiförbrukning också uppfölj- ning av operativa förändringar (mängden tjänster och deras kvalitet, användnings- och öppethåll- ningstider för lokaler, osv.). Målet är att gå från att enbart förbrukningen uppföljs till att energief- fektiviteten uppföljs separat för varje objekt.
• Anslutande part ökar åtminstone den månatliga uppföljningens täckning av byggnadsbeståndet och den övriga förbrukningen.
6.8 Utbildning och information
Målet är att genom utbildning och information säkerställa att personalen har tillräcklig information och till- räckliga färdigheter i effektiv energianvändning och energibesparing för att utföra sina egna uppgifter och hantera den egna verksamheten. Anslutande part skall därutöver fungera som föregångare när det kommer till energisparande och energieffektivitet, och visa det genom att aktivt informera om effektiveringsverksam- heten såväl internt som utåt.
Anslutande parts åtgärder för att uppnå sina mål:
• Anslutande part informerar årligen, i samband med bokslutet, om sin energiförbrukning, sina ener- gikostnader och eventuella förändringar i dessa samt om den avtalsenliga verksamheten, dess mål och genomförande, exempelvis i verksamhets- eller revisionsberättelsen.
• Anslutande part publicerar en uppdaterad Handlingsplan i enlighet med punkt 6.2 på sin webbplats.
• Anslutande part avlägger regelbundet rapport, eller ordnar regelbundet t.ex. utbildning, för sin per- sonal och för förtroendepersoner, om frågor om energisparande och effektiv energianvändning.
• Anslutande part informerar offentligt om anslutning till avtalet samt om de sparmål som ingår i detta och om uppföljningen av målen, t.ex. på sin webbplats.
• Anslutande part inkluderar frågor om energisparande och effektiv energianvändning samt använd- ning av förnybar energi i sin uppfostrings- och undervisningsverksamhet.
• Anslutande part samverkar med media och organisationer som ansvarar för främjandet av energi- besparing och användningen av förnybara energikällor, i syfte att sprida information om ärendet till områdets invånare och andra aktörer.
6.9 Införandet av förnybara energikällor
Målet är att utöver ökad energieffektivitet uppmuntra dem som ansluter sig till att öka andelen förnybar energi inom kommunen och framför allt i den egna verksamheten.
Anslutande parts åtgärder för att främja förnybar energi:
• Anslutande part kartlägger exempelvis den förnybara energin genom en granskning av vilka möjlig- heter som finns i kommunen att ta i bruk ytterligare förnybar energi, antingen i hela kommunen el- ler i ändamålsenlig utsträckning.
• Anslutande part ersätter i mån av möjlighet fossila bränslen med förnybar energi i byggnader och andra energiförbrukande objekt.
• Anslutande part ökar andelen el och värme producerad med förnybara energikällor i sin energi- anskaffning.
• Anslutande part medverkar till att förnybara energikällor tas i bruk i energiproduktion som sker inom kommunens gränser.
• Anslutande part genomför i mån av möjlighet utbildnings- informations- och utvecklingsprojekt för att främja användningen av förnybara energikällor.
6.10 Regionalt samarbete och koordination
Målet är att öka samarbetet mellan Anslutande parter och andra aktörer i den kommunala sektorn, samt samarbete mellan landskapsförbundet och regionens energitjänsteorganisationer (t.ex. energikontoren) så att målen i Kommunsektorns energieffektivitetsavtal kan genomföras så framgångsrikt som möjligt, samt att man kan säkerställa och främja genomförandet av avtalet, konsumentrådgivning för energitjänster och energief- fektiveringsrapporteringen.
6.11 Rapportering om avtalsenlig verksamhet
Anslutande part rapporterar årligen 5 innan slutet av april om föregående års energianvändning, vidtagna energisparåtgärder och deras spareffekt samt om övriga åtgärder enligt punkt 6. Rapporteringen sker i ener- gieffektivitetsavtalsverksamhetens uppföljningssystem i den omfattning som krävs6.
7 Ministeriets åtgärder
För att uppnå målen, med beaktan av årligen tilldelade anslag, kommer Ministeriet
• att stödja anslutande parters energikartläggningar som kartlägger parternas energisparande och användning av förnybar energi, i enlighet med villkoren för beviljande av arbets- och näringsmi- nisteriets energistöd7. När stödets storlek bestäms beaktas Anslutande parts åtagande av långsik- tigt energisparande och energieffektivering samt främjandet av användning av förnybar energi som en positiv omständighet.
• att stödja Anslutande parts investeringar i energisparande och förnybara energikällor enligt vad som bedömts relevant i energikartläggning eller motsvarande utredningar8. Projekt som främjar ibruktagande av nya teknologier och tillvägagångssätt ges företräde. När stödets storlek bestäms beaktas Anslutande parts åtagande av långsiktigt energisparande och energieffektivering som en positiv omständighet.
• att medverka i genomförandet och utvecklandet av kommunsektorns energieffektivitetsavtalsverk- samhet tillsammans med Energimyndigheten och Kommunförbundet samt övriga deltagare i av- talsverksamheten till de delar där Ministeriet inte har anvisat uppgifterna till Energimyndigheten.
5 Första årets rapportering för föreliggande Kommunsektorns energieffektivitetsavtal för perioden 2017–2025 sker år 2018 och den sista årsrapporten görs år 2026. Såvida Anslutande part bryter sig ut från kontraktet 31.12.2020 för- binder sig parten att rapportera uppgifterna för år 2020 följande år dvs. 2021.
6 Motiva AB handhar utvecklingen och underhållet av avtalsverksamhetens uppföljningssystem.
7 Ministeriet beviljar inga energistöd för energikartläggning av bostadshus. Likaledes stöds inte storföretags obligato- riska energikartläggningar enligt Energieffektivitetslagens (1429/2014) paragraf 6.
8 Ministeriet beviljar inga stöd för energibesparingsinvesteringar i bostadshus.
8 Energimyndighetens åtgärder
För att uppnå målen med beaktan av årligen tilldelade anslag, kommer Energimyndigheten på instruktion av ANM
• att delta i genomförandet av Kommunsektorns energieffektivitetsavtal med tillräckliga resurser
• att i samverkan med Ministeriet, Kommunförbundet och övriga aktörer delta i utvecklandet av Kommunsektorns energieffektivitetsavtalsverksamhet, till den del där Ministeriet har anvisat upp- gifterna till Energimyndigheten
• följa med hur och huruvida målsättningarna i Kommunsektorns energieffektivitetsavtal genomförs
• medverka i gemensamma utbildningsprojekt vars mål är att stödja genomförandet av avtalet
• handha granskningen av Anslutande parts vägledande energibesparingsmål för 2020 och 2025 på basis av partens skriftliga framställning
• följer med Anslutande parts genomförande av avtalsenliga åtaganden och informerar vid behov ledningsgruppen om försummelse av dessa åtaganden
• xxxxxxxxx Xxxxxx AB resurser för att upprätthålla anslutningsregistret, framställa den information som behövs för att uppfölja genomförandet av målsättningarna och effekten av åtgärderna, stödja kommunikation om avtalsverksamheten och upprätthålla webbsidor, delta i utvecklandet av avtals- verksamheten, upprätthålla och utveckla uppföljningssystemet, producera en sammanfattning av kommunsektorns årliga rapportering samt medverka till att stödja genomförandet av kommunsek- torns energieffektivitetsavtal exempelvis genom informations- och undervisningsmaterial om god praxis och/eller att delta i genomförandet av utvecklingsprojekt och försök.
9 Kommunförbundets åtgärder
För att uppnå målen kommer Kommunförbundet
• att verka för att kommunerna skall ansluta sig till energieffektivitetsavtalet
• att uppmuntra och underlätta för avtalskommunerna att införliva den avtalsenliga energieffektive- ringsverksamheten i sitt övriga utvecklingsarbete, uppmuntra främjandet av förnybar energi och hållbar upphandling samt till att aktörerna vidtar åtgärder för att klimatmålen skall uppnås
• att stödja kommunernas åtgärder för att genomföra energieffektivitetsavtalet
• att informera kommunerna om energieffektivitetsavtalen och om uppnådda besparingsresultat
• att vid behov göra utvecklingsförslag i ärenden som påverkar genomförandet av avtalet och som tillhör det egna uppgiftsområdet
10 Ledningsgruppen
Verksamhet i anslutning till detta avtal övervakas och instrueras av ledningsgruppen, vars ordförande utses av Ministeriet, och till vilken följande parter utser varsin medlem: Energimyndigheten, Kommunförbundet, Mo- tiva AB, samt de som undertecknat ett intentionsavtal (Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Åbo, Uleåborg och HRM). Därutöver inbjuds två medlemmar på förslag av Kommunförbundet från en av de anslutna kom- munerna eller samkommunerna.
Ledningsgruppens uppgift är
• att vid behov ge allmänna instruktioner och tolkningar i anslutning till genomförandet av avtalet
• övervaka huruvida energiavtalets mål uppnås
• förbereda förslag vid förändringsbehov, såvida det verkar osannolikt att de vägledande målsätt- ningarna för åren 2020 respektive 2025 för energibesparing inom kommunsektorn kan uppnås. Man ingår också överenskommelser med anslutande parter om hur dessa förändringar skall ge- nomföras
• handha och besluta om Anslutande parts målsättning, såvida parten på skälig grund framställer ett lägre mål än det principiella mål som punkt 5 förutsätter
• innan utgången av 2019 besluta om de mål som uppställs för anslutande part och om anslutnings- förfarandet för de parter som enbart ansluter sig till den andra fasen av avtalet 2021–2025.
• handha frånträde, utträde och uppsägning samt eventuella återkrav av stöd
• besluta uppsägning av Anslutande part enligt punkt 11.2.
11 Avtalstid, endera partens uppsägning av avtalet och möjliga följder därav, samt möjlighet att frånträda avtalet
11.1 Uppsägning av Kommunsektorns energieffektivitetsavtal Ministeriet, Energimyndigheten och Kommunförbundet
Ministeriet, Energimyndigheten och Kommunförbundet kan gemensamt eller separat säga upp detta avtal, om verksamhetsbetingelserna eller förhållandena har ändrats väsentligt jämfört med läget vid den tidpunkt då avtalet ingicks eller om avtalet inte verkar leda till avsedda mål. Såvida avtalet hävs skall ledningsgruppen nå överenskommelse om hur eventuella pågående åtgärder kan fullgöras.
Anslutande parts utträde och eventuella följder
Anslutande part kan utträda ur Kommunsektorns energieffektivitetsavtal genom att skriftligen meddela om utträde till Energimyndigheten.9. I meddelandet om utträde förbinder sig Anslutande part att uppge eventu- ella avtalsenliga stöd man erhållit under avtalstiden.
De stöd en part som utträder ur avtalet har fått och som erhållits på basis av medverkan i avtalet kan återkrä- vas i enlighet med villkoren om återkrav i beslutet om beviljande. Den myndighet som utfärdat beslutet om beviljande beslutar om eventuella återkrav från fall till fall.
11.2 Uppsägning från Kommunsektorns energieffektivitetsavtal och eventuella följder
Energimyndigheten kan säga upp Anslutande part från Kommunsektorns energieffektivitetsavtal såvida par- ten inte fullgör sina åtaganden till vilka man förbundit sig genom avtalet.
Exempelvis försummelse av följande åtaganden kan ligga till grund för uppsägning:
• Försummelse att upprätta, uppdatera och publicera en handlingsplan
• Försummelse att årligen rapportera om verksamheten (föregående års resultat och åtgärder) i upp- följningssystemet
• Försummelse att vidta minst en energieffektiveringsåtgärd årligen, eller försummelse att rappor- tera sina åtgärder i uppföljningssystemet
Energimyndigheten besluter om fortsatta åtgärder vid upptäckt av försummelsen. Om Anslutande part inte vidtar korrigerande åtgärder inom utsatt tid framställer Energimyndigheten ärendet till ledningsgruppen som beslutar om eventuell uppsägning.
En part som erhållit stöd på basis av detta avtal och som senare sägs upp kan bli föremål för återkrav av stö- den i enlighet med villkoren om återkrav i beslutet om beviljande. Den myndighet som utfärdat beslutet om beviljande beslutar om eventuella återkrav från fall till fall.
11.3 Anslutande parts frånträde från Kommunsektorns energieffektivitetsavtal 31.12.2020
Såvida Anslutande part ansluter sig till Kommunsektorns energieffektivitetsavtal innan utgången av 31.12.2018 kan parten utan följder frånträda från avtalet när avtalets första fas upphör den 31.12.20205. An- slutande part skall meddela skriftligen om frånträde från avtalet till Energimyndigheten9 innan utgången av 2020.
Det här beskrivna frånträdet gäller inte Anslutande part vars energieffektivitetsavtal levereras till Energimyn- digheten från och med den 2019-01-01.
12 Övriga villkor
Föreliggande Kommunsektorns energieffektivitetsavtal träder i kraft då det undertecknats. Avtalets genomfö- rande inleds den 2017-01-01 och det gäller till och med den 31.12.2025.
Avtalsparterna har för avsikt att handla så att avtalsenliga åtgärder och målsättningar genomförs.
Till sin rättsliga karaktär är avtalet ett målprogram och försummelse av åtaganden leder, utöver det att avtalet upphör att gälla, inte till andra rättsliga påföljder än de som nämns i punkt 11 i Kommunalsektorns energief- fektivitetsavtal vilken gäller återkrävande av statligt stöd.
Detta dokument har upprättats i tre likalydande exemplar, ett för varje avtalspart. Helsingfors den xx Oktober 2016
Arbets- och näringsministeriet Energimyndigheten Kommunförbundet
xxx | xxx | xxx |
Näringsminister | Överdirektör | yyy |
xxx xxx xxx
Överdirektör yyy yyy