AVTAL 17

Svenska kyrkans

AVTAL 17

Svenska kyrkans avtal 17

ISBN: E78-E1-S3E-31S8-0

Artikelnr. 1047

Tryck: Ljungbergs Tryckeri AB, Klippan 2018

Innehållsförteckning

Förkortningar 9

Förhandlingsprotokoll. 11

Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor för anställda inom Svenska kyrkan (Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal, Vision, Akademikerförbundet SSR och Jusek med för- tecknade förbund, Lärarförbundets och Lärarnas riksförbunds

Samverkansråd) 11

§ 1 Innehåll m.m. 11

§ 2 Partsgemensamma arbetsgrupper 12

§ 3 Information i vissa frågor 13

§ 4 Avtalsvärdet och avsättning till delpension 13

§ 5 Ändringar i lagstiftning 13

§ 6 Ändringar och tillägg 13

§ 7 Fredsplikt 14

§ 8 Giltighet och uppsägning 14

§ 9 Avslutning 15

Tillägg till Förhandlingsprotokoll Vision och

Akademikerförbundet SSR/Jusek med förtecknade förbund 17

Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m. m. för anställda inom Svenska kyrkan 17

Förhandlingsprotokoll. 21

Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m. m. för anställda inom Svenska kyrkan (KyrkA) 21

§ 1 Innehåll m.m. 21

§ 2 Partsgemensamma arbetsgrupper 22

§ 3 Information i vissa frågor 22

§ 4 Avtalsvärdet och avsättning till delpension 22

§ 5 Innehåll m. m. 23

§ 6 23

§ 7 23

§ 8 24

§ 9 Ändringar i lagstiftning 24

§ 10 Ändringar och tillägg 24

§ 11 Slutlig reglering av tvister 24

§ 12 Fredsplikt 24

§ 13 Giltighet och uppsägning 24

§ 14 Avslutning 25

Avtalsvårdsgrupp/Samrådsgrupp Svenska kyrkan – AVG 27

Avtalsfrågor 2017 28

Arbetsmiljöfrågor 2017 29

Kyrkans löneavtal 17 31

§ 1 Grundläggande principer för lönesättning inom Svenska kyrkan 31

§ 2 Löneöversyner 36

§ 3 Förhandlingsordning 39

§ 3a Central konsultation 39

§ 4 Övriga förhandlingar m.m. 39

§ 5 Fredsplikt 40

§ 6 Klassificering 40

§ 7 Löneberäkning för deltids- och uppehållsanställd 40

§ 8 Retroaktiv lön 40

Kyrkans AB 17 41

Kapitel 1 Inledande bestämmelser 41

§ 1 Inledning 41

§ 2 Tillämpningsområde 41

Kapitel 2 Anställningen 42

§ 3 Intyg om arbetsförmåga 42

§ 4 Anställningsform 42

§ 5 Deltidsanställning 43

Kapitel 3 Under anställningen 44

§ 6 Allmänna åligganden 44

§ 7 Utbildning m.m. 44

§ 8 Bisysslor 44

§ 9 Hälsoundersökningar 45

§ 10 Avstängning m.m. 45

§ 11 Disciplinpåföljd 46

§ 12 Omreglering på grund av sjukersättning 47

Kapitel 4 Arbetstid 49

§ 13 Arbetstid 49

§ 14 Flexibel arbetstid 52

Kapitel 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar 55

§ 15 Avlöningsförmåner 55

§ 16 Löneform 56

§ 17 Beräkning av lön i vissa fall 56

§ 18 Uppehållsanställning - ersatt av Bilaga P 58

§ 19 Samordningsbestämmelser – har utgått 58

§ 20 Övertid m.m. 58

§ 21 Obekväm arbetstid 60

§ 22 Beredskap 63

§ 23 Förskjuten arbetstid 65

§ 24 Färdtid 66

Kapitel 6 Ledighetsförmåner 68

§ 25 Allmänna ledighetsbestämmelser 68

§ 26 Ledighet för studier 68

§ 27 Semester 68

§ 28 Sjukdom m.m. 76

§ 29 Föräldraledighet 80

§ 30 Civil- och värnplikt 82

§ 31 Offentliga uppdrag – har utgått 82

§ 32 Enskilda angelägenheter 82

Kapitel 7 Avslut av anställningen 84

§ 33 Uppsägningstid m.m. 84

§ 34 Beräkning av anställningsförmåner under uppsägningstid 86

§ 35 Vissa bestämmelser om turordning och företrädesrätt 86

Kapitel 8 Övriga förmåner och bestämmelser 88

§ 36 Tjänste- och personalbostad 88

§ 37 Ersättning från tredje man m.m. 89

§ 38 Flyttningsersättning 90

§ 39 Tjänstedräkt och årskort 90

§ 40 Avtalsförsäkringar m.m. 90

Tillägg till AB § 13 Mom. 9 Ansvarsarbetstid 92

Tillägg till AB § 13 Mom. 10 Årsarbetstid 95

Vissa tabeller 99

Tabell över kalenderdagsfaktorer 99

Tabell över semesterkoefficienter 101

Särskilda bestämmelser för anställning

i personalpool 103

Definition 103

Överenskommelse om avvikelse 103

Särskilda bestämmelser till AB för anställning i personalpool 103

Protokollsanteckningar 105

Särskilda bestämmelser för lägerverksamhet med övernattning 115

Personalutveckling/kompetensutveckling 117

Anlitande av bemanningsföretag 118

Särskilda bestämmelser för präst 121

Särskilda bestämmelser till Kyrkans AB 121

Övriga särskilda bestämmelser 126

Särskilda bestämmelser för diakon 129

Särskilda bestämmelser till Kyrkans AB 129

Övriga särskilda bestämmelser 129

Särskilda bestämmelser för församlingspedagog 131

Särskilda bestämmelser för kyrkomusiker 133

Särskilda bestämmelser till Kyrkans AB 133

Övriga särskilda bestämmelser 136

Tidlista för kyrkomusiker 137

Verksamhetsgemensam 137

Gudstjänster och kyrkliga handlingar 138

Undervisning 140

Körverksamhet 140

Utvecklingsdokument 143

Kyrkomusiken i trossamfundet Svenska kyrkan 143

Särskilda bestämmelser för lärare, förskollärare och fritidspedagoger 147

Särskilda bestämmelser för kyrkvaktmästare,

kyrkogårdsvaktmästare, krematoriepersonal samt städpersonal 149

Särskilda bestämmelser till Kyrkans AB 149

Övriga särskilda bestämmelser 149

Särskilda bestämmelser för betingsarbetande kyrkvaktmästare, kyrkogårdsvaktmästare m.fl. (löneformulär) 151

Särskilda bestämmelser till Kyrkans AB 151

Förhandlingsregler vid upprättande av löneformulär 155

Betingsarbetande kyrkvaktmästare, kyrkogårdsvaktmästare m.fl. (löneformulär) 157

Normalinstruktion för kyrkvaktmästare och kyrkogårdsvaktmästare 159

Tidlista för kyrkvaktmästare och kyrkogårdsvaktmästare 161

Allmänt 161

1 Städning 161

2 Gravgrävning 161

3 Skötsel av gräsytor 164

4 Kantskärning och kantslipning av gräskant 165

5 Skötsel av häckar m.m. 166

6 Vegetationsarbeten 167

7 Skötsel av planteringar 168

8 Lövupptagning, räfsning, sopning och renhållning 169

9 Skyffling av grusytor 171

10 Prydnadskrattning av grusytor 172

11 Snöröjning och sandning 172

12 Skötsel av gravplatser 173

13 Tjänstgöring vid gudstjänster m.m. 177

14 Fastighetsskötsel och allmän tillsyn 177

15 Övriga arbetsuppgifter 178

Fastighetsskötsel och allmän tillsyn 179

Allmän tillsyn 179

El-arbeten 180

VVS-arbeten 180

Ventilationsarbeten 181

1.1 Tidlista för regelbundet återkommande städning samt storstädning 182

1.2 Tillägg till tidlista och normalinstruktioner för städning 184

Zonindelning vid snöröjning 186

Zonindelning vid snöröjning 187

Särskilda bestämmelser för uppehållsanställning 189

KHA 94 - Kommunalt Huvudavtal i lydelse fr.o.m. 1999-12-01 195

Kapitel 1 Förhandling om upprättande av kollektivavtal 195

Kapitel 2 Primär förhandling och information enligt lagen om med- bestämmande i arbetslivet (MBL) 195

Kapitel 3 Förhandling i rättstvist 196

Kapitel 4 Protokoll m.m. 198

Kapitel 5 Stridsåtgärder 198

Kapitel 6 Samhällsfarliga konflikter 200

Kapitel 7 Tvister om huvudavtalet 201

Index 202

Förkortningar

AB Allmänna bestämmelser

AGS-KL Avtalsgruppsjukförsäkring för anställda hos kommuner och landsting, församlingar m.fl.

ATL Arbetstidslag

FörL Föräldraledighetslag

LAS Lag om anställningsskydd

LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

LOK Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m.

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet SjLL Lag om sjuklön

SemL Semesterlag

SFB Socialförsäkringsbalken

TFA-KL Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för anställda hos kommuner och landsting, församlingar m.fl.

TGL-KL Tjänstegrupplivförsäkring för arbetstagare hos kommuner och landsting, församlingar m.fl.

ÖLA Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m.

Förhandlingsprotokoll.

Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor för an- ställda inom Svenska kyrkan (Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal, Vision, Akademikerförbundet SSR och Jusek med för- tecknade förbund, Lärarförbundets och Lärarnas riksförbunds Sam- verkansråd)

2017-05-23 Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) 2017-05-23 Vision

2017-06-12 Akademikerförbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund 2017-06-19 Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations anmärkning:

Separata förhandlingsprotokoll undertecknade angivna datum. I denna ut- gåva sammanfogade.

Parter

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation å ena sidan samt

Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal), Vision, Akademi- kerförbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund samt Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd, å den andra.

§ 1 Innehåll m.m.

Parterna träffar detta kollektivavtal – Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. – för arbetstagare anställda inom trossamfundet Svenska kyrkan. Till avtalet hör bestämmelser enligt följande.

Bilaga 1 Kyrkans löneavtal 17

Bilaga 2 Kyrkans Allmänna bestämmelser – AB 17 – med följande under- bilagor:

A. Ansvarsarbetstid

B. Årsarbetstid

C. Vissa tabeller

D. Anställning i personalpool Bilaga 3 Protokollsanteckningar

Bilaga 4 Bilaga P, Särskilda bestämmelser till Kyrkans AB

a) Lägerverksamhet med övernattning

b) Personalutveckling/kompetensutveckling

c) Anlitande av bemanningsföretag

d) Präst

e) Diakon

f) Församlingspedagog

g) Kyrkomusiker

h) Tidlista för kyrkomusiker

i) Utvecklingsdokument

j) Lärare, förskollärare och fritidspedagoger

k) Kyrkvaktmästare, kyrkogårdsvaktmästare, krematorieperso- nal samt städpersonal

l) Betingsarbetande kyrko- och eller kyrkogårdsvaktmästare samt normalinstruktion och tidlista (löneformulär).

m) Särskilda bestämmelser för uppehållsanställning

Ändringar i ovanstående bestämmelser jämfört med Avtal 16 finns i bilagor- na 2 – 5 till detta förhandlingsprotokoll * (anm; Svenska kyrkans arbetsgiv- reorganisations kursivering).

*Kursiverad text gäller Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samver- kansråd (anm; Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations tillägg).

§ 2 Partsgemensamma arbetsgrupper

1) Arbetsgrupp med Svenska Kommunalarbetareförbundet angående anställ- ning på löneformulär

Parterna är överens om att arbetsgruppen ska göra en översyn av särskilda bestämmelser för betingsarbetande kyrkvaktmästare, kyrkogårdsarbetare m.fl. (löneformulär) under avtalsperioden.

2) Avtalsvårdsgrupp/samrådsgrupp – AVG

I syfte att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte och plattform för diskussion i avtals- och arbetsmiljöfrågor är parterna överens om att föra vissa frågor till AVG. Dessa frågor och formerna för arbetet i AVG anges enligt bilaga 1. Arbetet i arbetsgruppen pågår under avtalsperioden.

§ 3 Information i vissa frågor

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation har åtagit sig att lämna informa- tion till arbetsgivarna inom Svenska kyrkan om

- möjligheten för arbetstagare att erhålla tjänstledigt för att prova annat arbete och

- ersättningsregler vid resa i tjänsten

§ 4 Avtalsvärdet och avsättning till delpension

Enligt det s k märket är det samlade avtalsvärdet 6,5 % under avtalsperioden 1 april 2017 till och med den 31 mars 2020. Av detta belastar 0,5 % premiein- tjänande till delpensionsförsäkring avtalsvärdet under avtalsperioden. Inom Svenska kyrkan avsätts inte premier till delpensionsförsäkring,

parterna är överens om att i stället ingår dessa 0,5 % i löneöversynen under avtalsperioden 1 april 2017 till och med den 31 mars 2020.

§ 5 Ändringar i lagstiftning

Genomförs under avtalsperioden ändringar i lagstiftningen kan förhand- lingar påkallas.

§ 6 Ändringar och tillägg

De ändringar och tillägg till kollektivavtalets bestämmelser som parterna under kollektivavtalets giltighetsperiod träffar överenskommelse om ska ingå i kollektivavtalet om inte parterna kommer överens om annat* (anm; Svenska kyrkans arbetsgivreorganisations kursivering).

*Kursiverad text gäller inte Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd (anm; Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations tillägg).

Skulle under kollektivavtalets giltighetsperiod någon ändring i kollektiv- avtalet rörande viss bestämmelse träffas med någon eller några parter äger part rätt att påkalla att motsvarande ändring i kollektivavtalet även skall

gälla gentemot denna eller dessa parter. Kvarstående övriga bestämmelser i kollektivavtalet ligger kvar oförändrade.

Härutöver konstaterar Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal), Vision, Akademikerförbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund samt Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd att förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal, Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m m, idag ännu inte är avslutade med samtliga arbetstagarorganisation. Följdaktligen kvar- står nu förhandlingar såvitt gäller bland annat kollektivavtalets bilaga 3 Pro- tokollsanteckningar punkten 27, avseende kyrkoherdevikariat och bilaga 4 Särskilda bestämmelser för präst punkten 4, avseende arbetstid. förevarande bestämmelser är således fortfarande föremål för eventuella förändringar.

I anledning härav är Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal), Vision, Akademikerförbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund samt Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd överens om att bilaga 3 Protokollsanteckning- ar punkten 27 och bilaga 4 Särskilda bestämmelser för präst punkten 4 tem- porärt ska fortsätta att gälla mellan parterna, dock längst till och med den 31 december 2017. Annat gäller från och med den 1 januari 2018.

För det fall de fortsatta förhandlingarna resulterar i ändringar av bilaga 3 Protokollsanteckningar punkten 27 eller bilaga 4 Särskilda bestämmelser för präst punkten 4, är Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Svenska Kom- munalarbetareförbundet (Kommunal), Vision, Akademikerförbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund samt Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd överens om att Svenska Kommunalarbetare- förbundet (Kommunal), Vision, Akademikerförbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund samt Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd äger rätt att uppta samtal med Svenska kyrkans arbetsgivar- organisation avseende dessa ändringar. Detsamma gäller om de fortsatta förhandlingarna resulterar i ändringar avseende bestämmelser i övrigt som särskilt berör Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal), Vision, Akademikerförbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund samt Lärar- förbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd .

Eventuella ändringar angående semesterväxling i § 27 Mom. 5 Anmärk-

ning två omfattas inte av bestämmelsen i stycket ovan.*

*Kursiverad text gäller Kommunal (anm; Svenska kyrkans arbetsgivar- organisations tillägg).

§ 7 Fredsplikt

Förhandlingar under avtalsperioden enligt denna överenskommelse ska föras under fredsplikt.

§ 8 Giltighet och uppsägning

Överenskommelsen gäller även för anställda vid Kyrkokansliet i Uppsala.

Denna överenskommelse gäller även företag, enligt särskild förteckning, som lämnat fullmakt till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation att teckna kollektivavtal.

Såvida inte särskilt anges, gäller Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor för anställda inom Svenska kyrkan för perioden 2017-04- 01 t.o.m. 2020-03-31 med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermåna- der.

Har avtalet inte sagts upp inom föreskriven tid, förlängs dess giltighet för en tid av tolv kalendermånader i sänder med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal.

§ 9 Avslutning

Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid protokollet

Justeras

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation

Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) Vision

Akademikerförbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund

Sveriges Arkitekter Civilekonomerna DIK-förbundet

Sveriges Arbetsterapeuter Fysioterapeuterna Naturvetarna

SRAT

Sveriges Ingenjörer Sveriges Psykologförbund

Sveriges Universitetslärarförbund Vårdförbundet

Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd

Tillägg till Förhandlingsprotokoll Vision och Akademikerförbundet SSR/Jusek med förtecknade förbund

Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m. m. för anställda inom Svenska kyrkan

Tillägg till Förhandlingsprotokoll av 2017-05-23 (Vision) och 2017-06-12 (Akademikerförbundet SSR/Jusek med förtecknade förbund).

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations anmärkning:

Separata förhandlingsprotokoll undertecknade angivna datum. I denna ut- gåva sammanfogade.

Parter

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation å ena sidan samt Vision och Aka- demikerförbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund å den andra si- dan.

Ändringar och tillägg

§ 1

De ändringar och tillägg till bestämmelser i kollektivavtalet – Överenskom- melse om lön och allmänna anställningsvillkor m. m. – som parterna under kollektivavtalets giltighetsperiod träffar överenskommelse om ska ingå i kol- lektivavtalet om inte parterna kommer överens om annat, se § 6 Förhand- lingsprotokoll 2017-05-23 och 2017-06-12.

Innehåll m.m.

§ 2

Parterna träffar denna överenskommelse om ändringar i kollektivavtalets be- stämmelser bilaga 3 Protokollsanteckningar punkten 27 avseende kyrkoher- devikariat och bilaga 4 Särskilda bestämmelser för präst dels avseende punk- ten 4 arbetstid, dels avseende Xxxxxx särskilda bestämmelser – Kyrkoherde- vikariat, enligt bilaga 1 och 2.

§ 3

Parternas syfte med att anpassa arbetstidsreglerna är att åstadkomma ett hållbart arbetsliv för arbetstagare genom tydlig gränssättning mellan arbete och fritid. Parterna har även syftet att tillgodose arbetsgivarens intresse av en

väl fungerande verksamhet samt att ge arbetagaren möjlighet till inflytande över sin arbetstidsförläggning.

Verksamheten i Svenska kyrkan varierar i omfattning under året. Årsar- betstid och längre beräkningsperiod i övrigt utgör ett medel för att uppnå syftet med avtalets arbetstidsregler. Härigenom tillförsäkras arbetstagare behövlig ledighet och återhämtning under det att arbetsgivaren kan utjämna arbetstiden i förhållande till variationer i verksamheten.

Med årsarbetstid ges arbetstagare möjlighet till större inflytande och flex- ibilitet i arbetstiden. Merarbete en dag kan kompenseras genom ledig tid vid ett senare tillfälle. Arbetstagare som av individuella omständigheter väljer att arbeta något mindre en dag kan då verksamheten så medger vid ett senare tillfälle arbeta något mer, exempelvis för att förena föräldraskap och arbete. Årsarbetstid är särskilt ändamålsenligt för arbetstagare vilka har oförutse- bara arbetsuppgifter som varierar över tid.

Årsarbetstid och längre beräkningsperiod i övrigt fordrar att arbetsgivare och arbetstagare gemensamt ansvarar för att regelbundet följa upp och stämma av arbetstiden till försäkran om en hälsosam arbetsbelastning. Oba- lanser som uppmärksammas i samband härmed ska rättas till. De skyddsreg- ler som finns för dygns- och veckovila gäller på samma sätt vid årsarbetstid och längre beräkningsperiod i övrigt som vid annan arbetstidsplanering. Härigenom tillämpas inte mindre förmånliga villkor för arbetstagarna än vad som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG.

§ 4

Parternas utgångspunkt har varit att arbetstiden förläggs i dialog mellan ar- betsgivare och arbetstagare utifrån verksamhetens behov och arbetstagarens intressen. Arbetsgivare och arbetstagare har också det gemensamma ansva- ret att följa upp arbetstagarens faktiska arbetstid och arbetsbelastning samt vidta de åtgärder som behövs för att förbättra tillämpningen av arbetstids- förläggningen.

§ 5

Parterna har för avsikt att under 2021 följa upp hur arbetstidsreglerna i bi- laga 4 Särskilda bestämmelser för präst tillämpas.

§ 6

Parternas utgångspunkt har varit att ersättning för kyrkoherdevikariat ska följa de grundläggande principerna för Kyrkans löneavtal och därför vara individuell och differentierad. Arbetsgivare och komminister kan komma överens om sådan ersättning.

Avslutning

§ 7

Förhandlingarna förklaras avslutade.

Vid protokollet 2017-11-23 (Vision)

Vid protokollet 2018-02-09 (SSR/Jusek med förtecknade förbund) Xxxxx Xxxxxxxx

Justeras för

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation Xxxxxxx Xxxx

för Vision

Xxxxx Xxxxx för

SSR/Jusek med förtecknade förbund

Xxxx Xxxx Xxxx Xxxxxx Xxxxxxx

Förhandlingsprotokoll.

Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m. m. för anställda inom Svenska kyrkan (KyrkA)

Förhandlingsprotokoll 2017-11-30

Parter

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation å ena sidan samt Kyrkans Akade- mikerförbund å den andra sidan.

§ 1 Innehåll m.m.

Parterna träffar detta kollektivavtal – Överenskommelse om lön och allmän- na anställningsvillkor m.m. – för arbetstagare anställda inom trossamfundet Svenska kyrkan. Till avtalet hör bestämmelser enligt följande.

Bilaga 1 Kyrkans löneavtal 17

Bilaga 2 Kyrkans Allmänna bestämmelser – AB 17 – med följande underbilagor:

A. Ansvarsarbetstid

B. Årsarbetstid

C. Vissa tabeller

D. Anställning i personalpool

Bilaga 3 Protokollsanteckningar

Bilaga 4 Bilaga P, Särskilda bestämmelser till Kyrkans AB

a) Lägerverksamhet med övernattning

b) Personalutveckling/kompetensutveckling

c) Anlitande av bemanningsföretag

d) Präst

e) Diakon

f) Församlingspedagog

g) Kyrkomusiker

h) Tidlista för kyrkomusiker

i) Utvecklingsdokument

j) Lärare, förskollärare och fritidspedagoger

k) Kyrkvaktmästare, kyrkogårdsvaktmästare, krematoriepersonal samt städpersonal

l) Betingsarbetande kyrko- och eller kyrkogårds- vaktmästare samt normalinstruktion och tid- lista (löneformulär)

m) Särskilda bestämmelser för uppehållsanställ- ning

Ändringar i ovanstående bestämmelser jämfört med Avtal 16 finns i bilagor 1– 4.

§ 2 Partsgemensamma arbetsgrupper

1) Arbetsgrupp med Svenska Kommunalarbetarförbundet angående an- ställning på löneformulär

Parterna är överens om att arbetsgruppen ska göra en översyn av särskilda bestämmelser för betingsarbetande kyrkvaktmästare, kyrkogårdsvaktmäs- tare m fl (löneformulär) under avtalsperioden.

§ 3 Information i vissa frågor

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation har åtagit sig att lämna informa- tion till arbetsgivarna inom Svenska kyrkan om

- möjligheten för arbetstagare att erhålla tjänstledigt för att prova annat arbete och

- ersättningsregler vid resa i tjänsten

§ 4 Avtalsvärdet och avsättning till delpension

Enligt det s k märket inom industrin är det samlade avtalsvärdet 6,5 % under avtalsperioden 1 april 2017 till och med den 31 mars 2020. Av detta belastar 0,5 % premieintjänande till delpensionsförsäkring avtalsvärdet under avtals- perioden. Inom Svenska kyrkan avsätts inte premier till delpensionsförsäk- ring, parterna är överens om att i stället ingår dessa 0,5 % i löneöversynen under avtalsperioden 1 april 2017 till och med den 31 mars 2020.

§ 5 Innehåll m. m.

Parternas syfte med att anpassa arbetstidsreglerna är att åstadkomma ett hållbart arbetsliv för arbetstagare genom tydlig gränssättning mellan arbete och fritid. Parterna har även syftet att tillgodose arbetsgivarens intresse av en väl fungerande verksamhet samt att ge arbetagaren möjlighet till inflytande över sin arbetstidsförläggning.

Verksamheten i Svenska kyrkan varierar i omfattning under året. Årsar- betstid och längre beräkningsperiod i övrigt utgör ett medel för att uppnå syftet med avtalets arbetstidsregler. Härigenom tillförsäkras arbetstagare behövlig ledighet och återhämtning under det att arbetsgivaren kan utjämna arbetstiden i förhållande till variationer i verksamheten.

Med årsarbetstid ges arbetstagare möjlighet till större inflytande och flex- ibilitet i arbetstiden. Merarbete en dag kan kompenseras genom ledig tid vid ett senare tillfälle. Arbetstagare som av individuella omständigheter väljer att arbeta något mindre en dag kan då verksamheten så medger vid ett senare tillfälle arbeta något mer, exempelvis för att förena föräldraskap och arbete. Årsarbetstid är särskilt ändamålsenligt för arbetstagare vilka har oförutse- bara arbetsuppgifter som varierar över tid.

Årsarbetstid och längre beräkningsperiod i övrigt fordrar att arbetsgivare och arbetstagare gemensamt ansvarar för att regelbundet följa upp och stämma av arbetstiden till försäkran om en hälsosam arbetsbelastning. Oba- lanser som uppmärksammas i samband härmed ska rättas till. De skyddsreg- ler som finns för dygns- och veckovila gäller på samma sätt vid årsarbetstid och längre beräkningsperiod i övrigt som vid annan arbetstidsplanering. Härigenom tillämpas inte mindre förmånliga villkor för arbetstagarna än vad som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG.

§ 6

Parternas utgångspunkt har varit att arbetstiden förläggs i dialog mellan ar- betsgivare och arbetstagare utifrån verksamhetens behov och arbetstagarens intressen. Arbetsgivare och arbetstagare har också det gemensamma ansva- ret att följa upp arbetstagarens faktiska arbetstid och arbetsbelastning samt vidta de åtgärder som behövs för att förbättra tillämpningen av arbetstids- förläggningen.

§ 7

Parterna har för avsikt att under 2021 följa upp hur arbetstidsreglerna i bi- laga 4 Särskilda bestämmelser för präst tillämpas.

§ 8

Parternas utgångspunkt har varit att ersättning för kyrkoherdevikariat ska följa de grundläggande principerna för Kyrkans löneavtal och därför vara individuell och differentierad. Arbetsgivare och komminister kan komma överens om sådan ersättning.

§ 9 Ändringar i lagstiftning

Genomförs under avtalsperioden ändringar i lagstiftningen kan förhand- lingar påkallas.

§ 10 Ändringar och tillägg

De ändringar och tillägg till kollektivavtalets bestämmelser som parterna under kollektivavtalets giltighetsperiod träffar överenskommelse om ska ingå i kollektivavtalet om inte parterna kommer överens om annat.

§ 11 Slutlig reglering av tvister

Under förhandlingarna avseende detta kollektivavtal har gjorts gällande att part vidtagit lag- och avtalsstridiga åtgärder som grundar skadeståndsskyl- dighet för motparten. Sådana påstådda åtgärder har varit att hänföra till förhandlingssituationen som sådan och med denna sammanhängande om- ständigheter i övrigt.

Parterna är nu överens om att samtliga lokala och centrala tvister – i den mån sådana redan förekommer eller uppkommer i framtiden – som i något avseende kan hänföras till förevarande kollektivavtalsförhandlingar under år 2017, till alla delar ska anses vara lösta och slutligt reglerade. Ingendera par- ten har härefter i detta avseende några krav mot den andre.

§ 12 Fredsplikt

Förhandlingar under avtalsperioden enligt denna överenskommelse ska föras under fredsplikt.

§ 13 Giltighet och uppsägning

Överenskommelsen gäller även för anställda vid Kyrkokansliet i Uppsala.

Denna överenskommelse gäller även företag, enligt särskild förteckning, som lämnat fullmakt till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation att teckna kollektivavtal.

Såvida inte särskilt anges, gäller Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor för anställda inom Svenska kyrkan för perioden 2017-04- 01 t.o.m. 2020-03-31 med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermåna- der.

Har avtalet inte sagts upp inom föreskriven tid, förlängs dess giltighet för en tid av tolv kalendermånader i sänder med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal.

§ 14 Avslutning

Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid protokollet

Xxxx Xxxxxx Justeras

för

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation Xxxxxxx Xxxx

för

Kyrkans Akademikerförbund (KyrkA)

Bror Holm Xxxxxx Xxxxxxxxxxx

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll

Avtalsvårdsgrupp/Samrådsgrupp Svenska kyrkan – AVG

Gäller endast Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd, Vi- sion, Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) samt Akademiker- förbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund

I såväl avtalsförhandlingarna 2016 och 2017 har framförts yrkanden från ar- betstagarorganisationerna som inte direkt syftar till att åstadkomma en av- talsreglering eller materiella förändringar i det centrala kollektivavtalet, Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m (Svenska kyrkans AB). I stället måste dessa yrkanden uppfattas som att det finns ett behov och önskan från arbetstagarorganisationerna om att föra en dialog mellan arbetsgivar- och arbetstagarföreträdarna (parterna) vid sidan om de regelrätta avtalsförhandlingarna. En del av dessa yrkanden handlar om ar- betsmiljöfrågor.

Förslaget är att denna dialog bättre förs i en Avtalsvårdsgrupp / Samråds- grupp – AVG mellan parterna. AVG kan därmed förhoppningsvis möta den önskan om dialog i vissa frågor som arbetstagarorganisationerna önskar föra med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och vice versa. Dessa samtal kan dessutom föras under lugnare former, under fredsplikt och frå- gorna behöver inte belasta de centrala avtalsförhandlingarna utan kan han- teras i en annan ordning.

Syftet med AVG är således att utanför centrala kollektivavtalsförhand- lingarna ha ett forum för partgemensamma frågor och på så sätt koncentre- ra kollektivavtalsförhandlingarna till frågor av ren villkorskaraktär.

Till AVG förs frågor som rör kollektivavtal och/eller frågor om arbets- miljö.

Vad gäller partsgemensamma arbetsgrupper anges dessa särskilt i för- handlingsprotokollet.

För frågor rörande kollektivavtal ansvarar förhandlingschefen och för ar- betsmiljöfrågor ansvarar chefen för Utvecklingsenheten vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.

Arbetet i AVG gäller under avtalsperioden och kan förnyas om parterna önskar det. AVG sammanträder minst två gånger per termin. Finns ett utta- lat behov till ett extra sammanträde kan ett sådant sättas ut. Frågor kan ock- så uppkomma under avtalsperioden som lämpligen bör lyftas till AVG.

Sammankallande är arbetgivarorganisationen som också ansvarar för att kallelse med förslag på dagordning skickas ut till parterna om möjligt minst tre veckor innan sammanträdet. Varje part är själv ansvarig att lyfta de frå- gor som ska tas upp på dagordningen. Varje part är också ansvarig att ta fram eventuellt underlag för de frågor som ska behandlas. De ytterligare för- slag på frågor som ska tas upp på dagordningen och eventuella underlag ska ha kommit in till arbetsgivarorganisationen senast två veckor före samman- trädet. Slutlig dagordning skickas ut av arbetsgivarorganisationen en vecka före sammanträdet. Sammanträdet kan genomföras gemensamt med samt- liga parter eller delas upp beroende på frågornas karaktär och innehåll.

Vid sammanträdet representeras varje arbetstagarorganisationen av max- imalt två personer. Arbetsgivarorganisationen kan representeras av upp till fyra personer.

Uppnås inte förväntat resultat i AVG kan parterna i stället välja att lyfta frågan som ett yrkande i kommande centrala avtalsförhandlingar.

Avtalsfrågor 2017

- Partsgemensam information och utbildningsmaterial i lönebildningspro- cessen och partsgemensam enkät. AVG utser en grupp att arbeta med frå- gan. (Vision, Akademikerförbundet SSR och Jusek med förtecknade för- bund, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd).

- Partsgemensam information till arbetsgivarna om möjligheten till varie- rad sysselsättningsgrad för arbetstagarna när pensionering närmar sig (80/90/100). (Svenska Kommunalarbetareförbundet, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd, Vision och Akademikerför- bundet SSR och Jusek med förtecknade förbund och Kommunal)

- Information angående att ersättning för särskilda uppdrag (mentor, handledarskap) och utökat ansvar och mer kvalificerade arbetsuppgifter bör beaktas vid löneutveckling. (Lärarförbundets och Lärarnas Riksför- bunds Samverkansråd)

- Information angående att kyrkomusikers pedagogiska församlingsverk- samhet ska ses som en tydligt meriterande arbetsuppgift med möjlighet till kompetensfördjupning och löneutveckling. (Lärarförbundets och Lä- rarnas Riksförbunds Samverkansråd)

- Gemensamma riktlinjer för tillämpningen av gemensamma administra-

tiva system (exempelvis angående semester, storhelg och justering i tidlis- tan). (Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd)

- Genomlysning av det fortsatta behovet av att i kollektivavtalet behålla anställningsformen uppehållsanställning eller om denna anställnings- form kan avvecklas. (Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Sam- verkansråd)

- Arbetsgivarna ska efterleva de krav som finns på kompetens och behörig- het i samband med rekrytering och anställning. (Lärarförbundets och Lä- rarnas Riksförbunds Samverkansråd)

- Information angående Kyrkans AB § 27 Semester, Anmärkning angående s k ”kransledighet”. (Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Sam- verkansråd)

- Diskussion angående särskilda bestämmelser för lägerverksamhet med övernattning. (Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkans- råd)

Arbetsmiljöfrågor 2017

- Partsgemensam information angående gränssättning mellan arbete och fritid. Parterna är överens om att ge gemensam information angående gränssättning mellan arbete och fritid syftande till att belysa att frågan är gemensam för både arbetsgivare och arbetstagare och lyfta fram såväl ar- betsgivarens och arbetstagarens individuella ansvar i frågan för att före- bygga att ohälsa uppkommer för arbetstagare. (Vision)

- Sjuktal inom Svenska kyrkan - analys och förslag på eventuella åtgärder angående sjuktal i Svenska kyrkan. Parterna anser det är viktigt med ett friskt och hållbart arbetsliv och är överens om att med utgångspunkt i sjuktal inom Svenska kyrkan föra vidare samtal om eventuella åtgärder som kan förebygga ohälsa. (Vision, Jusek och Akademikerförbundet SSR)

Kyrkans löneavtal 17

Bilaga 1

§ 1 Grundläggande principer för lönesättning inom Svenska kyrkan

Syftet med löneavtalet är att lönebildningen ska bidra till att arbetsgivaren når sina verksamhetsmål. Arbetsgivaren ska utveckla lönepolitiken och kri- terierna för lönesättningen utifrån verksamhetens mål och behov. Lönepoli- tiken och kriterierna för lönesättning ska tillsammans med verksamhetsmå- len diskuteras och vara väl förankrade i organisationen och bland arbetsta- garna.

Utgångspunkten är att lönen ska vara individuell och differentierad. Lö- nen ska stimulera arbetstagaren till förbättringar av verksamhetens resultat, effektivitet och kvalitet. Arbetstagarens bidrag till verksamhetens mål ska återspeglas i löneutvecklingen.

Lönesättningen ska underlätta för arbetsgivaren att rekrytera, motivera och behålla arbetstagare. En fungerande lönebildning stimulerar till engage- mang, utveckling och goda arbetsinsatser.

Avtalet förutsätter att arbetsgivaren kartlägger och analyserar sina löne- relationer. Arbetsgivaren ska ta ställning till rådande och önskvärda lönere- lationer och upprättar därefter sin lönepolitik grundad på sina ställningsta- ganden och avsätter nödvändiga resurser. Arbetsgivaren väger i budgetarbe- tet in behovet av lönepolitiska åtgärder för att uppnå uppsatta mål.

Löneöversynen bygger på att detta grundläggande arbete har gjorts hos ar- betsgivaren. Konstruktionen med ett ”lägst” utrymme ger möjligheter till olika lönepolitiska insatser som därmed ökar förutsättningarna för en väl fungerande verksamhet.

Arbetsgivaren bör företrädas av lönesättande chef i den årliga löneöversy- nen för alla arbetstagare.

Utgångspunkter för lönesättningen

Varje arbetstagare ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad som påver- kar lönen. Oavsett hur löneökningsutrymmet är reglerat i löneavtalet, i kro- nor eller procent, samt hur lönen sätts, genom lönesättande samtal eller i förhandling, ska arbetsgivarens lönesättning genomföras konsekvent utifrån en känd lönepolitik och kända lönekriterier.

Arbetstagarens lön påverkas av:

• Befattningens krav med avseende på kunskap, färdigheter, ansvar, an- strängning och arbetsförhållanden. Vad arbetstagaren arbetar med.

• Arbetstagarens arbetsresultat utifrån fastställda mål och bidrag till verk-

samhetsutveckling. Hur arbetstagaren bidragit till verksamhetens mål.

• Marknadskrafter, som t.ex. vilka lön- och anställningsvillkor andra ar- betsgivare konkurrerar med i regionen. Arbetsgivaren har även ett ansvar för anställda vars yrkesgrupp inte påverkas av marknadskrafterna.

För att kunna bedöma hur arbetstagare bidragit till måluppfyllelse finns föl- jande eller andra lokalt fastställda lönekriterier. Lönekriterierna ligger till grund för att bedömningen av hur arbetstagaren utfört sitt arbete:

• Ledningsförmåga

• Omdöme

• Initiativförmåga

• Ansvarstagande

• Samarbetsförmåga

• Idérikedom

• Engagemang

• Bemötande

Lokala parter kan ta fram andra lönekriterier, anpassade efter den egna verksamhetens behov. Oavsett om man använder avtalets eller egna lönekri- terier ska lönekriterierna diskuteras och vara väl förankrade i organisatio- nen och bland arbetstagarna.

Om arbetstagare vikarierar och får mer kvalificerade arbetsuppgifter ska arbetsgivaren pröva om det finns skäl att förändra lönen. Vid lönesättning av nyanställd oprövad arbetstagare är det viktigt att både arbetsgivarens befint- liga lönebild och omvärldens lönebild ligger till grund för lönesättningen i den tänkta anställningen.

Löneöversynsprocessen

Att genomföra en löneöversyn är en process som sträcker sig över mer än ett kalenderår. Processen startar med budgetarbetet året innan löneöversynen genomförs. Arbetsgivaren ska ha en lönepolitik, genomföra lönekartlägg- ning och genomföra lönesamtal före löneöversynen. Efter att löneöversynen är genomförd stämmer parterna av hur processen genomförts.

Följande aktörer har viktiga roller i löneöversynsprocessen:

• Förtroendevalda i kyrkoråd eller det förtroendemannaorgan som utsetts till arbetsgivare

• Lönesättande chefer

• Arbetslaget

• Arbetstagare

• Fackliga organisationer

Steg 1: Budget

Arbetsgivaren analyserar verksamhetens behov ur följande aspekter:

- kompetensutveckling

- nyrekrytering

- lönerelationerna inom organisationen och gentemot omvärlden

- lönekartläggning

Analysen används som underlag till budgetförslaget.

Budgetförslaget förhandlas före arbetsgivarens beslut. I förhandlingen redo- gör arbetsgivaren för bl.a. hur lönepolitiken ska bidra till den kommande verksamheten och dess mål.

Efter att beslut fattats om ny budget informeras samtliga anställda om kommande års budget och verksamhetsplan.

Steg 2 Överläggningar med arbetstagarorganisationerna

Arbetsgivaren kallar samtliga berörda arbetstagarorganisationer till en över- läggning inför löneöversynen. Inom parten Akademikerförbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund, utgör varje förbund för sig lokal part och kallas till överläggning. Arbetsgivaren redogör under överläggningen för sin lönepolitik, planerade åtgärder samt tidplan för löneöversynen inkl. tid- punkt för avstämning. Genom en god planering kan respektive löneöversyn slutföras innan tidpunkten för ikraftträdandet.

Under överläggningen diskuterar och motiverar parterna behov av för- ändrade lönestrukturer och lönerelationer för att arbetsgivaren ska kunna behålla, motivera och rekrytera arbetstagare. Målsättningen är att de lokala parterna kommer överens under överläggningen om ovanstående.

Vid överläggningen ska arbetsgivaren och respektive arbetstagarorganisa- tion besluta om hur löneöversynen ska genomföras. Lokala parter kan efter överenskommelse avstå från delar av processen så som den beskrivs i avtalet Steg 1-9. Överenskommelse kan även träffas om framtida modeller för löneö- versyn.

Målsättningen är att de lokala parterna kommer överens om former för löneöversynen under överläggningen.

Om parterna inte är överens genomförs löneöversynen genom förhand- ling.

Parterna upprättar minnesanteckningar från överläggningen.

Steg 3 Utvecklingssamtal

Inför varje verksamhetsår ska lönesättande chef och arbetstagare genomföra ett utvecklingssamtal. Samtalet ska behandla arbetstagarens bidrag till verk- samheten och arbetstagarens utveckling det kommande året. Chefen och ar- betstagaren samtalar om individuella mål, löneutveckling, yrkesutveckling, arbetsbelastning, arbetstider och arbetsmiljö. Båda parter förbereder samta- let väl.

I utvecklingssamtalet tas också arbetstagarens kompetensutveckling upp. Kompetensutvecklingen kopplas till verksamhetens behov på kort och på lång sikt. Arbetstagarens behov av utveckling läggs fast i en individuell kom- petensutvecklingsplan för vilken arbetsgivaren avsätter resurser.

Kompetensutvecklingsplanen dokumenteras skriftligt, chef och xxxxxxx- xxxx skriver under planen.

Steg 4 Lönesamtal – utvärderingssamtal

Lönesättande chef och arbetstagare samtalar om arbetstagarens prestation och resultat under det gångna året. Föregående års utvecklingssamtal ska ligga till grund för samtalet.

Samtalet ska spegla hur arbetstagaren har bidragit till föregående års verksamhet, måluppfyllelse och utveckling. Chefen och arbetstagaren värde- rar arbetstagarens arbetsinnehåll och resultat utifrån fastställda lönekriteri- er.

Samtalet avslutas med att chefen gör en sammanfattande bedömning av arbetstagarens prestation och resultat inför kommande lönesättande samtal/ förhandling

Steg 5 Kyrkans Akademikerförbunds medlemmar gör individuellt val

Medlem i Kyrkans Akademikerförbund har rätt att själv avgöra om medlem- men i löneöversyn vill bli företrädd av Kyrkans Akademikerförbund genom förhandling eller lönesättande samtal.

Om medlem och chef är överens om förhandling sker löneöversyn i för- handling mellan Kyrkans Akademikerförbund och arbetsgivaren. Om med- lem och chef är överens om att löneöversyn ska ske genom lönesättande sam- tal fastställs lönen i sådant samtal. Om överenskommelse inte nås genomförs löneöversyn genom förhandling. Senast under lönesamtalet anger medlem- men sitt val.

Arbetsgivaren meddelar lokal arbetstagarorganisation vilka medlemmar som valt förhandling respektive lönesättande samtal senast den 31 januari eller senast sex veckor innan förhandling.

Resultatet, den nya lönen, meddelas även stiftskrets av Kyrkans Akademi- kerförbund senast två veckor innan förhandling.

Steg 6 Löneöversynen genomförs antingen genom lönesättande samtal eller förhandling mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation

S a. Lönesättande samtal

Lönesättande chef lämnar ett väl motiverat förslag om ny lön till berörd ar- betstagare. Löneförslaget ska grundas på en bedömning av hur arbetstaga- ren uppfyllt sina mål utifrån de av arbetsgivaren beslutade lönekriterier, samt vad som framförts i överläggningen och arbetsgivarens lönepolitik.

För medlemmar i Kyrkans Akademikerförbund kan lönesättande samtal genomföras om arbetsgivaren och arbetstagaren är överens om detta.

S b. Förhandling

Arbetsgivaren kallar arbetstagarorganisation till löneöversynsförhandling om parterna enats om det i den tidigare överläggningen eller om parterna varit oense om formen för löneöversyn vid överläggningen.

Grunden för förhandlingen är de lönekriterier som arbetsgivaren beslutat om, arbetstagarens måluppfyllelse, vad som framförts i överläggningen och arbetsgivarens lönepolitik.

Nya löner ska fastställas i ett lokalt kollektivavtal. Förhandlingen avslu- tas med en avstämning som kan ske i anslutning till förhandlingen eller se- nast två veckor efter förhandling hållits.

Steg 7 Avstämning

Arbetsgivaren kallar berörda arbetstagarorganisationer till avstämning av årets löneöversyn.

Avstämningen bör hållas senast två veckor efter att lönesättande chef meddelat förslag till ny lön eller vid den tidpunkt som parterna gemensamt beslutat vid överläggningen.

Parterna utvärderar löneöversynsprocessen med syfte att förbättra den till nästa löneöversyn samt diskuterar behov av kommande lönepolitiska åt- gärder. Utvärderingen ska dokumenteras skriftligt och ingå i underlaget in- för kommande verksamhetsplanering och budgetprocess.

När löneöversynen genomförts genom lönesättande samtal går parterna igenom arbetsgivarens motiv och förslag till nya löner för medarbetarna. Lö- neförslagen jämförs med vad som anförts i överläggningen.

Förslagen till nya löner, som givits av lönesättande chef i lönesättande samtal, kan prövas i avstämningen av berörd arbetstagarorganisation. Vid avstämningen fastställs de nya lönerna genom ett lokalt kollektivavtal.

Om en arbetstagare har svag löneutveckling ska detta inte vara en över- raskning för arbetstagaren. Arbetsgivaren ska ge arbetstagaren relevant stöd

för att nå uppsatta mål och bättre löneutveckling eller stöd till att finna alter- nativa vägar för arbetstagarens fortsatta arbetsliv. En skriftlig åtgärdsplan med uppföljning ska upprättas.

Steg 8 Resultatsamtal

Om löneöversynen genomförts genom förhandling meddelar chefen muntli- gen varje arbetstagare resultatet.

Chefen motiverar den nya lönen utifrån fastställda kriterier och uppnåd- da mål för arbetstagaren.

Steg 9 Arbetstagarens nya lön

Den nya lönen betalas ut.

§ 2 Löneöversyner

Gemensamma bestämmelser för de fackliga organisationerna

1. Löneöversyn och löneförändring ska gälla fr.o.m. 1 april respektive år, så- vida inte annat överenskommes.

2. Den fasta kontanta lönen för arbetstagare som fyllt 18 år ska uppgå till lägst

20 036 kr per månad (heltidslön t. o. m. 2017-04-01) 20 477 kr per månad (heltidslön fr. o. m. 2017-04-01) 20 886 kr per månad (heltidslön fr. o. m. 2018-04-01) 21 367 kr per månad (heltidslön fr. o. m. 2019-04-01)

Timlön enligt AB 13 § 16 mom. 2 för arbetstagare som fyllt 18 år ska uppgå till lägst

122 kr per timme t. o. m. 2017-04-01 125 kr per timme fr.o.m. 2017-04-01

127 kr per timme fr.o.m. 2018-04-01

130 kr per timme fr.o.m. 2019-04-01

För arbetstagare som under anställningen fyller 18 år ska lönebeloppet enligt ovan gälla kalendermånaden efter det att arbetstagaren fyller 18 år.

3. Konstruktionen med ett »lägst« utrymme innebär en garanti på ett lägsta utfall för arbetstagarorganisationen.

4. Hos arbetsgivare där arbetstagarorganisation har färre än 5 medlemmar kan arbetsgivaren underskrida avtalets löneökningsutrymme om särskilda skäl föreligger. Dessa ska vara individrelaterade och inte grunda sig på eko- nomiska skäl. Innan arbetsgivaren fattar sådant beslut ska lokal förhandling ske med berörd arbetstagarorganisation. Vid oenighet vid denna lokala för- handling gäller löneavtalets förhandlingsordning.

5. Lönehöjning för tillsvidareanställda med månadslön avräknas utrymmet.

Anmärkningar

1. Del av utrymmet kan, efter överenskommelse mellan de lokala parterna, an- vändas till andra åtgärder dock inte till pensionsavsättning.

2. Vid löneöversyn uppmärksammas arbetstagare som är frånvarande på grund av sjuk- eller föräldraledighet.

3. Visstidsanställda har rätt till årlig löneöversyn. Om löneöversynen leder till lö- nehöjning görs ingen avräkning från utrymmet.

6. Överenskommelse kan träffas om annan beräkningstidpunkt och/eller be- räkning av respektive avräkning från utrymmet.

7. Löneöversyn för Kyrkans Akademikerförbund, Lärarnas Samverkansråds lokala organisationer, Vision samt Akademikerförbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund, varvid varje förbund är lokal part för sig.

Utrymmet för år 2017 beräknas på arbetstagarorganisationens lönesumma och utgörs av summan av lägst 2,2 % av den överenskomna fasta kontanta lönen för tillsvidareanställda arbetstagare med månadslön som är medlem- mar i organisationen.

Utrymmet för år 2018 beräknas på arbetstagarorganisationens lönesum- ma och utgörs av summan av lägst 2,0 % av den överenskomna fasta kon- tanta lönen för tillsvidareanställda arbetstagare med månadslön som är medlemmar i organisationen.

Utrymmet för år 2019 beräknas på arbetstagarorganisationens lönesum- ma och utgörs av summan av lägst 2,3 % av den överenskomna fasta kon-

tanta lönen för tillsvidareanställda arbetstagare med månadslön som är medlemmar i organisationen.

Lönesumman fastställs för respektive år vid löneöversynstillfället.

Enligt det s k märket inom industrin är det samlade avtalsvärdet 6,5 % under avtalsperioden 1 april 2017 t o m den 31 mars 2020. Av detta belastar 0,5 % premieintjänande till delpensionsförsäkring avtalsvärdet under avtals- perioden. Inom Svenska kyrkan avsätts inte premier till delpensionsförsäk- ring, i stället ingår dessa 0,5 % i löneöversynen under avtalsperioden 1 april 2017 t o m den 31 mars 2020.

Anmärkning

Med löneöversynstillfället menas tidpunkten för överläggningen enligt § 1 steg 2.

8. Löneöversyn för Kommunal

Utrymmet för år 2017 beräknas på arbetstagarorganisationens lönesumma och utgör lägst 564 kr för varje tillsvidareanställd arbetstagare med månads- lön som är medlem i organisationen.

Utrymmet för år 2018 beräknas på arbetstagarorganisationens lönesum- ma och utgör lägst 524 kr för varje tillsvidareanställd arbetstagare med må- nadslön som är medlem i organisationen.

Utrymmet för år 2019 beräknas på arbetstagarorganisationens lönesum- ma och utgör lägst 614 kr för varje tillsvidareanställd arbetstagare med må- nadslön som är medlem i organisationen.

Enligt det s k märket inom industrin är det samlade avtalsvärdet 6,5 % under avtalsperioden 1 april 2017 t o m den 31 mars 2020. Av detta belastar 0,5 % premieintjänande till delpensionsförsäkring avtalsvärdet under avtals- perioden. Inom Svenska kyrkan avsätts inte premier till delpensionsförsäk- ring, i stället ingår dessa 0,5 % i löneöversynen under avtalsperioden 1 april 2017 t o m den 31 mars 2020.

Anmärkningar

1. Med löneöversynstillfället menas tidpunkten för överläggningen enligt § 1 steg 2.

2. För säsonganställd arbetstagare ska utrymmet enligt ovan beräknas på löne- summan vid senaste anställningsmånaden föregående säsong.

3. Säsonganställd arbetstagare och timavlönad betingsanställd kyrkvaktmästare och/eller kyrkogårdsvaktmästare med årsarbetstid understigande 800 timmar per år omfattas av löneöversynsförhandlingar. De grundläggande principerna för lö- nesättning som framgår av § 1 ska beaktas.

9. Punkten har utgått.

§ 3 Förhandlingsordning

Lokal förhandling

1. Lokal arbetstagarorganisation får senast två veckor från avstämningstid- punkten påkalla lokal förhandling.

Anmärkning

Överenskommelse kan träffas om annan tidsfrist.

Central förhandling

2. Central part får påkalla central förhandling senast en månad efter det att den lokala förhandlingen avslutats i de fall det föreligger skillnader i omfatt- ning och innebörd mellan arbetsgivarens förslag till ny lön och resultat av överläggningarna, utrymmet och fördelning.

Skiljenämnd

3. Enas inte de centrala parterna ska frågan bindande avgöras av skilje- nämnd, om central part begär prövning av frågan genom skriftlig framstäl- lan inom en månad från den dag, då den centrala förhandlingen anses avslu- tad.

Anmärkning

Skiljenämnden består av tre ledamöter, av vilka Svenska kyrkans arbetsgivaror- ganisation utser en, berörd arbetstagarorganisation (den centrala arbetstagaror- ganisationen) en och nämnda parter gemensamt en, tillika ordförande. De cen- trala parterna svarar envar för sina representanters kostnader för medverkan i nämnden. Kostnaderna för ordförandens medverkan delas lika mellan parterna.

§ 3a Central konsultation

Uppstår oenighet vad gäller fråga om tillämpning av löneavtalet ska frågan hänskjutas till centrala parter. I sådana fall ska de centrala parterna via över- läggningar med de lokala parterna medverka till att en överenskommelse om löneprocessen träffas. Möjlighet att påkalla lokal tvisteförhandling förelig- ger först efter avslutad central konsultation.

§ 4 Övriga förhandlingar m.m.

1. Förhandlingar om lön upptas då part så begär.

2. Överenskommelse om lön får träffas med enskild arbetstagare.

Anmärkningar för Kommunal

1. Möjligheterna till överenskommelse om lön mellan arbetsgivare – arbetstaga- re, vid andra tillfällen än nyanställning, förutsätter att de lokala parterna enats om principer härför enligt § 1 ovan.

2. Överenskommelse arbetsgivare – arbetstagare ska ingå i det kollektivavtal som upprättas mellan parterna i nästkommande löneöversynsförhandling.

3. Central förhandling kan påkallas i de fall som framgår av § 3 punkt 2.

§ 5 Fredsplikt

Förhandlingar som avses i §§ 2 och 4 ska föras under fredsplikt.

§ 6 Klassificering

Klassificering sker i enlighet med överenskommelse om befattningssystem för församlingar – BSF. Det är av stor vikt att klassificeringen görs i samråd mellan de lokala parterna och att inplaceringen sker på objektiva och sakliga grunder.

I de fall de lokala parterna inte kan komma överens om klassificeringen bör samråd ske med de centrala parterna.

§ 7 Löneberäkning för deltids- och uppehållsanställd

Överenskomna belopp i centralt eller lokalt kollektivavtal proportioneras med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad samt i förekommande fall med tillämplig uppehållslönefaktor enligt vid varje tidpunkt gällande Kyr- kans Allmänna bestämmelser.

§ 8 Retroaktiv lön

I de fall arbetsgivaren utbetalar retroaktiv lön utbetalar arbetsgivaren även den mellanskillnad som uppstår till följd av att Försäkringskassan inte änd- rar den sjukpenninggrundande inkomsten.

Om arbetsgivaren underlåter att betala ut mellanskillnaden enligt ovan ska frågan först hanteras enligt löneavtalets förhandlingsordning § 3 punkt 1 och 2.

Vid tvist enligt KHA om denna regel i löneavtalet utgår inget skadestånd till arbetstagarorganisation.

Bilaga 2

Kyrkans AB 17

Kapitel 1 Inledande bestämmelser

§ 1 Inledning

Anställningsvillkoren i detta avtal ska stimulera till förbättringar av verk- samhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet samt genom flexibla lös- ningar bidra till att nå verksamhetsmålen.

Anställningsvillkoren kan, där så anges, anpassas till lokala förutsätt- ningar och genom förtroendefull dialog skapa utrymme för individuella lös- ningar där kompetens tillvaratas och utvecklas. Delaktighet och inflytande i de egna anställningsvillkoren skapar förutsättningar för engagemang, ar- betsglädje och ansvarstagande i verksamheten.

Avtalet och dess möjligheter till lokal anpassning skapar förutsättning för att behålla och rekrytera personal. I de bestämmelser där det särskilt anges kan arbetsgivaren och arbetstagarorganisation träffa lokala kollektivav- tal. Sådant kollektivavtal får endast – såvida den centrala arbets- givarorganisationen inte skriftligen meddelar arbetsgivaren annat – träffas med arbetstagarorganisation som anges nedan:

Akademikerförbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund: ombudsman för respektive förbund

Kyrkans Akademikerförbund (KyrkA): krets av KyrkA Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd Svenska Kommunalarbetareförbundets (Kommunal) lokala avdelningar Vision: ombudsman vid Visions regionala center

§ 2 Tillämpningsområde

Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, ska dessa allmänna bestämmelser som fortsättningsvis kallas avtalet och de till avtalet hörande särskilda bestämmelser, tillämpas på arbetstagare för vil- ken annat avtal inte gäller.

Om de särskilda bestämmelserna avviker från avtalet ska dessa tillläm- pas.

Kapitel 2 Anställningen

§ 3 Intyg om arbetsförmåga

En arbetsgivare kan begära att en arbetssökande ska lämna läkarintyg om arbetsförmågan i anslutning till anställningen. Arbetsgivaren kan anvisa lä- kare som utfärdar intyget. Kostnaden för intyget ersätts av arbetsgivaren.

§ 4 Anställningsform

Mom. 1 Arbetstagare anställs enligt grunderna för lagen om anställnings- skydd (LAS).

Mom. 2 6 och 28 §§ LAS, provanställning, ersätts av följande bestämmel- ser. Provanställning kan komma i fråga under högst 6 kalendermånader om det föreligger ett prövobehov. Provanställningen kan avbrytas utan särskilda skäl med en månads ömsesidig uppsägningstid. Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden har löpt ut, ska besked om detta lämnas senast vid prövotidens utgång.

Anmärkning

Beslut om provanställning får inte förekomma generellt utan ska föregås av en prövning i det enskilda fallet. Arbetsgivaren ska underrätta berörd arbetstagar- organisation om anställningsavtalet inom en månad efter anställningens ingåen- de.

Mom. 3 Oavsett vad som anges i 5 § LAS, tidsbegränsad anställning, gäller följande:

a) Med vikarie avses en arbetstagare som anställs för att arbeta i stället för annan arbetstagare som är ledig från anställningen (s.k. egentligt vikari- at).

Som vikarie anses också den, som anställs efter att en arbetstagare slutat för att helt eller delvis utföra denna arbetstagares arbetsuppgifter intill dess efterträdare börjat sitt arbete. Det förutsätts att sådant vikari- at inte bestäms till längre tid än som med hänsyn till omständigheterna i fallet normalt krävs tills efterträdaren börjat arbeta.

För andra vikariat gäller vad LAS föreskriver.

b) Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och en arbetstagare kan ar- betstagare som uppbär hel ålderspension i någon form anställas för be- gränsad tid.

Vad i detta moment anges ska inte innebära inskränkning i den rätt att tidsbegränsa anställning som följer av 5 § LAS.

Möjlighet till lokal avvikelse

Mom. 4 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelser från denna bestämmelse samt 5 § och 28 § LAS.

Mom. 5.

Bestämmelsen i 5 § LAS om tidsbegränsad anställning tillförs följande:

Om en arbetstagare har haft såväl allmän visstidsanställning som vikariat i sammanlagt mer än 3 år under en 5-årsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning.

Anmärkning

1) Bestämmelsens tillämpning förutsätter att det inte föreligger hinder enligt spe- ciallagstiftning eller i kyrkoordningen uppställda behörighetskrav.

2) Oavsett om en arbetstagare har kvalificerat sig för tillsvidareanställning med stöd av 5 § LAS eller detta moment kan arbetstagaren avstå från sin rätt till tillsvi- dareanställning med giltig verkan för perioder om högst 6 månader. Arbetsgiva- ren ska underrätta berörd arbetstagarorganisation om åtgärden, innan beslut fat- tas, med möjlighet att påkalla förhandling enligt 12 § MBL inom en vecka.

§ 5 Deltidsanställning

Mom. 1 För arbetstagare som är deltidsanställd gäller följande:

a) När arbetstiden bestäms ska eftersträvas att den uppgår till i genomsnitt minst 20 timmar per vecka.

b) Vid behov av arbetskraft ska det, innan nyanställning sker, prövas om ar- betstagare som är anställda på arbetsstället och som anmält intresse ska erbjudas höjd sysselsättningsgrad.

Anmärkningar

1. Överenskommelse kan träffas om den närmare tillämpningen av mom. 1 b).

2. Detta moment gäller inte om deltidsanställning är en följd av delpension, sjuk- ersättning som inte är tidsbegränsad eller om arbetstagaren fyllt 67 år.

Möjlighet till lokal avvikelse

Mom. 2 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse.

Kapitel 3 Under anställningen

§ 6 Allmänna åligganden

Mom. 1 Arbetstagare ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för ar- betstagaren gällande anställningsavtal och de åligganden i övrigt, som är för- enade med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos arbetsgivaren och därvid helt eller delvis utföra även egna arbetsuppgifter, att byta schema eller förskjuta ar- betstiden, att arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra beredskap.

Vid stadigvarande förflyttning av arbetstagare ska beaktas, att vägande skäl ska finnas för att förflytta arbetstagaren mot hennes eller hans önskan.

Anmärkningar

1. Om arbetstagare har giltiga skäl att inte byta schema eller förskjuta arbetsti- den, att inte utföra arbete utöver ordinarie arbetstid eller fullgöra beredskap ska hänsyn tas till det.

2. Arbetstagare är inte skyldig att både fullt ut utföra de egna arbetsuppgifterna och samtidigt utföra annat arbete hos arbetsgivaren längre tid än 6 månader per kalenderår eller i en följd.

Mom. 2 Arbetstagare är skyldig att följa överenskomna ändringar i detta avtal med tillhörande särskilda bestämmelser.

§ 7 Utbildning m.m.

En arbetstagare som i sin anställning deltar i utbildning, kurser, konferenser och liknande behåller lönen. Om utbildningen pågår högst 7 kalenderdagar får arbetstagaren dessutom behålla vad som skulle utgetts i tillägg för obe- kväm arbetstid om arbetstagaren utfört sina ordinarie arbetsuppgifter.

Kompensation för övertidsarbete enligt § 20 utges inte i fall som avses i denna bestämmelse. Dock får arbetstagaren för varje genomförd utbild- ningstimme på tid som inte är ordinarie arbetstid, kompensation med en timme för varje utbildningstimme. För tid som inte kan kompenseras med ledighet utges i stället ersättning per timme som motsvarar fyllnadslön enligt

§ 20 mom. 4.

§ 8 Bisysslor

Mom. 1 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de upp- gifter, som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan.

Arbetsgivaren kan förbjuda bisysslan om arbetsgivaren finner att den kan

a) inverka hindrande för arbetsuppgifterna,

b) innebära verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens,

c) påverka arbetstagarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos arbetsgivaren.

Mom. 2 Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organi- sationer räknas inte som bisyssla.

§ 9 Hälsoundersökningar

Hälsoundersökningar ska genomföras i nära samförstånd med arbetstaga- ren.

§ 10 Avstängning m.m.

Förseelser m.m.

Mom. 1 En arbetstagare kan på grund av förseelse tillfälligt tas ur arbete av arbetsgivaren. För denna tid ska arbetstagaren avstå samtliga avlönings- förmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lö- nen får behållas.

Mom. 2 Är en arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete.

Avstängning kan även ske om det i övrigt finns vägande skäl.

Avstängning får ske för högst 30 kalenderdagar i sänder. Har utredning om förseelse upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller dock avstäng- ningen längst intill dess beslut i åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft.

Mom. 3 Under avstängning behåller arbetstagaren lön.

Vid avstängning på grund av vägande skäl enligt mom. 2 andra stycket behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna som arbetstagaren enligt gäl- lande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.

Arbetsgivaren kan besluta om avstängning med innehållna avlöningsför- måner enligt mom. 2 första stycket, om arbetsgivaren finner att särskilda skäl föreligger.

Om avstängningen inte åtföljts av annan disciplinär åtgärd än varning eller, om åtal väckts och arbetstagaren frikänns eller åtalet läggs ned ska ar- betstagaren återfå innehållna avlöningsförmåner med avdrag för den arbets- inkomst som arbetstagaren eventuellt har haft under avstängningstiden.

Medicinska skäl

Mom. 4 Arbetsgivare kan efter att ha hört läkare meddela en arbetstagare förbud att arbeta för att förhindra att smitta sprids. Under ett sådant förbud behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna.

Mom. 5 En arbetstagare kan meddelas förbud att arbeta i avvaktan på re- sultat av beordrad läkarundersökning enligt lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift. Under ett sådant förbud får arbetstagaren sjuklön en- ligt § 28 mom. 9.

Arbetstagarens kostnad för beordrad läkarundersökning ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaderna inte ersätts eller bort ersättas av För- säkringskassan.

Om läkarundersökningen visar att arbetstagaren inte har haft nedsatt ar- betsförmåga på grund av sjukdom ska innehållna avlöningsförmåner utges.

Mom. 6 En arbetstagare kan avstängas från arbete för högst 30 kalender- dagar i sänder om arbetstagaren

a) vägrar genomgå läkarundersökning enligt lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, eller

b) vägrar att följa läkares föreskrift om vård.

Under en sådan avstängning ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsför- måner.

§ 11 Disciplinpåföljd

Mom. 1 En arbetstagare som i arbetet gjort sig skyldig till fel eller försum- melse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning.

Disciplinpåföljd får dock inte meddelas en arbetstagare för att arbetsta- garen har deltagit i strejk eller jämförlig stridsåtgärd.

Mom. 2 Har arbetsgivaren anmält felet eller försummelsen enligt mom. 1 till polis- eller åklagarmyndighet, får arbetsgivaren inte inleda eller fortsätta disciplinärt förfarande med anledning av den förseelsen.

Mom. 3 Innan fråga om disciplinpåföljd avgörs ska berörd arbetstagare ges tillfälle att yttra sig och lokal arbetstagarorganisation underrättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätt till överläggning i frågan. Överläggning ska påkallas senast 7 kalenderdagar efter det att underrättel- sen mottagits.

Mom. 4 Den skriftliga varningen ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledningen till åtgärden.

Anmärkning

Gäller endast för medlemmar i Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommu- nal).

§ 12 Omreglering på grund av sjukersättning

Mom. 1 Arbetsgivare, som vill att anställningsvillkoren ska omregleras till lägre sysselsättningsgrad med oförändrade eller andra arbetsuppgifter på grund av att arbetstagaren har rätt till partiell sjukersättning som inte är tidsbegränsad enligt Socialförsäkringsbalken (SFB), ska skriftligen ge arbets- tagaren besked om detta minst en månad i förväg. Samtidigt ska arbetstaga- rens lokala arbetstagarorganisation underrättas om beskedet av arbetsgiva- ren.

Anmärkningar

1. Omregleringen ska göras utifrån verksamhetens krav och arbetstagarens ar- betsförmåga. Den lokala arbetstagarorganisationen har rätt till överläggning med arbetsgivaren om beskedet.

2. En arbetstagare, vars anställningsvillkor omreglerats enligt momentet och vars sjukersättning helt upphör genom att arbetsförmågan inte längre är nedsatt, ska ges tillfälle att på nytt få sina anställningsvillkor omreglerade om arbetsgivaren prövar att så är möjligt.

Mom. 2 Vid omreglering av anställningsvillkoren enligt mom. 1 bör eftersträvas att sysselsättningsgraden fastställs genom formeln

a x (1 – b) = c

a = den tidigare sysselsättningsgraden,

b = omfattningen av den partiella sjukersättningen (exempelvis 0,50 vid halv sjukersättning) och

c = den nya sysselsättningsgraden.

Mom. 3 En arbetstagare med fast kontant lön som fått sina anställnings- villkor omreglerade enligt mom. 1 och 2 får lön enligt § 16 mom. 1 som må- nadslön.

Mom. 4 Om arbetsgivaren och en arbetstagare, som fått besked enligt mom. 1, inte träffar en överenskommelse om omreglering av anställningsvill- koren före den tidpunkt för omreglering som beskedet anger, ska för både arbetsgivaren och arbetstagaren gälla en uppsägningstid av en månad oavsett vad LAS eller § 33 mom. 1 och 2 föreskriver om uppsägningstider.

Anmärkning

Bestämmelser om att lämna arbetet vid hel sjukersättning som inte är tidsbegrän- sad enligt SFB finns i 33 § andra stycket i LAS.

Kapitel 4 Arbetstid

§ 13 Arbetstid

Inledande bestämmelse

Mom. 1 Arbetstidslagen (ATL) gäller med följande och i särskilda bestäm- melser angivna tillägg.

Genomsnittlig arbetstid

Mom. 2 Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genom- snitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag–lördag (s.k. lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag.

Anmärkning

Om en arbetstagare har fullgjort arbetstid på annandag pingst och nationaldagen infaller på en lördag eller söndag ges en ledig arbetsdag under kalenderåret.

Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är fören- liga med verksamhetens krav.

Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som sön- och helgdag eller till vardag och helgdag ska för heltidsanställd vara i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig beräkningsperiod.

Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt föregående stycke inte samtliga lätthelgdagar, ska den fastställas i proportion till antalet sådana dagar med ordinarie arbetstid under kalenderåret.

Mom. 3 Med helgdag enligt mom. 2 likställs påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton.

Mom. 4 Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordina- rie arbetstid fastställas under olika delar av året för att möjliggöra sommar- arbetstid under förutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider genomsnitt- ligt per kalenderår behålls.

Förläggning av arbetstid

Mom. 5 Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstidsschema eller liknande, som överenskoms med företrädare för ar- betstagarorganisationen.

Anmärkning

Vid oenighet om arbetstidsschema kan frågan tas upp till lokal förhandling. Be- gäran om sådan förhandling ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala förhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av denna bestäm- melse.

Avvikelser från ATL

Mom. 6 Oavsett vad som anges i ATL

a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll,

b) anses studieledighet inte som arbetad tid,

c) anses förlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid,

d) anses förskjuten arbetstid eller byte av schema inte som mer- eller över- tid,

e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, övertid och mertid göras per kalen- dermånad,

f) 1) kan en beräkningsperiod omfatta högst 16 veckor,

2) kan beräkningsperioden omfatta högst 1 år vid införande av årsarbets- tid.

Anmärkning 1

Mom. 10 innehåller rekommendation för lokalt kollektivavtal om årsarbetstid. Bestämmelsen f) 2 gäller medlemmar i Kyrkans Akademikerförbund och Vision.

Anmärkning 2

Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period av 4 veckor.

Bestämmelsen gäller för medlemmar i Lärarförbundets och Lärarnas Samver- kansråd och Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal).

g) kan en arbetstagares dygnsvila vid enstaka planerat tillfälle understiga 11 timmar under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genom- snitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräknings- perioden och

h) kan en arbetstagares dygnsvila vid händelse som inte kunnat förutses av arbetsgivaren medföra kortare dygnsvila än 11 timmar under förutsätt-

ning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet direkt i anslutning till det arbetspass som avbrutit dygnsvilan. I detta fall får kompensationsledigheten inte medföra inkomstbortfall för arbetstaga- ren.

Möjlighet till lokal avvikelse

Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från

a) 7 § andra stycket (10 § första stycket) ATL om att likställa kompensa- tionsledighet med arbetad tid,

b) 8 § ATL om annat uttag av övertid och annan beräkningsperiod för över- tid,

c) 10 § andra stycket ATL om annat uttag av xxxxxx,

d) 13 § första stycket ATL om dygnsvila och nattvila,

e) 14 § första stycket ATL om veckovila,

f) 15 § tredje stycket ATL om förläggning av raster och

g) 16 § ATL om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än som ang- es i mom. 6 a).

h) Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre beräkningsperiod än 16 veckor, dock högst 1 år.

Kollektivavtal får även träffas om avvikelse från anmärkning 2 till mom. 6 f.

Anmärkning 1

Andra stycket gäller endast för medlemmar i Lärarförbundets och Lärarnas Riks- förbunds Samverkansråd och Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal).

Anmärkning 2

Detta moments bestämmelser avser inte att utesluta tillämpning av 3 § andra stycket ATL.

Personalpool

Mom. 8 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av underbilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från underbilaga D.

Ansvarsarbetstid

Mom. 9 Överenskommelse om ansvarsarbetstid kan träffas enligt Tillägg till AB 13, sid 92.

Anmärkning

Momentet gäller för medlemmar i Vision, Akademikerförbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund samt för medlemmar i Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund.

Årsarbetstid

Mom. 10 Rekommendation för lokalt kollektivavtal om årsarbetstid enligt Tillägg till AB § 13 mom. 10 sid. 95.

Anmärkning

Momentet gäller medlemmar i Kyrkans Akademikerförbund, Vision och Akade- mikerförbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund. Momentet gäller inte medlemmar i Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) och Lärarför- bundet och Lärarnas Samverkansråd.

§ 14 Flexibel arbetstid

Mom. 1 Efter överläggningar beslutar arbetsgivaren vilka arbetsplatser el- ler i vilken omfattning flexibel arbetstid ska tillämpas i verksamheten. För- läggning av ordinarie arbetstid enligt § 13 mom. 5 tillämpas även vid flexibel arbetstid.

Kollektivavtal träffas om följande:

Avstämningsperiodens längd, förläggning och omfattning av flextid samt maximimått för flextidssaldo som får överföras till närmast följande avstäm- ningsperiod.

Definitioner

Mom. 2 I samband med tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande definitioner.

Normaltid är avtalsenligt ordinarie arbetstids längd och förläggning då flexibel arbetstid inte tillämpas.

Fast tid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då arbets- tagaren har att obligatoriskt fullgöra ordinarie arbetstid.

Flextid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då arbetstagaren utöver fast tid kan fullgöra ordinarie arbetstid.

Totalram är tiden från flextidens början före fast tid till flextidens slut ef- ter fast tid.

Avstämningsperiod är den tidsrymd efter vilken fullgjord ordinarie ar- betstid ska avstämmas mot den ordinarie arbetstid, som avtalsenligt skulle ha fullgjorts under samma tidsrymd.

Flextidssaldo är det tillgodohavande (plussaldo) eller den tidsskuld (mi- nussaldo) av ordinarie arbetstid, som arbetstagaren har vid avstämningspe- riodens slut i förhållande till den ordinarie arbetstiden.

Förutsättningar

Mom. 3 Vid tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande:

a) den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per kalenderår ska bibehållas,

b) om arbete beordras under flextid kan arbetstagaren inte utnyttja flexmöj- ligheten vid det tillfället,

c) flextidssaldo som ryms inom det som fastställs, överförs till nästa av- stämningsperiod och

d) flextidssaldo som under- eller överstiger vad som fastställts, får överföras till nästa avstämningsperiod och ska avräknas timme mot timme vid av- stämningsperiodens slut enligt följande.

Minussaldo ger löneavdrag med 1/165 av månadslönen (i förekommande fall uppräknad till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordina- rie arbetstid) eller för timavlönad med aktuell timlön. Plussaldo bortfaller och medför ingen ersättningsrätt.

Anmärkning

Om minus- eller plussaldo uppkommit på grund av frånvaro med giltigt förfall enligt följande stycke respektive på grund av beordrat arbete på flextid, ska mi- nussaldo föranleda löneavdrag enligt huvudregeln i första stycket. Plussaldo ska däremot ersättas som ordinarie arbetstid i den mån inte viss arbetad tid berätti- gar till övertidskompensation.

Löneavdrag och utbetalning för inte överförbart minus- respektive plussaldo ska verkställas vid avlöningstillfället närmast efter den månad, vid vars ut- gång sådant saldo konstaterats.

e) Vid avslutande av anställning medför plussaldo ersättningsrätt och mi- nussaldo löneavdrag enligt mom 3 d).

Beräkning av ordinarie arbetstid vid frånvaro

Mom. 4 Vid uträkning av ordinarie arbetstid i flextidssystem ska arbetsta- garen under dag då arbetstagaren varit frånvarande med giltigt förfall anses ha fullgjort det antal ordinarie arbetstimmar som skulle ha gällt vid normal- tid.

Avvikelser

Mom. 5 För arbetstagare med flexibel arbetstid gäller följande under förut- sättning att villkoren för övertidskompensation i övrigt är uppfyllda.

a) Som övertidsarbete betraktas beordrat arbete på tid som ligger utanför totalramen (dagberäkning). Här utgör 2 timmar före och 2 timmar efter normaltiden enkel övertid.

b) För i förväg beordrat arbete under flextid, som ligger utanför normaltid, utges ersättning med enkel övertidskompensation om arbetstagaren un- der avstämningsperioden fullgjort arbete som totalt överstiger samman- lagd normaltid.

Mom. 6 För arbetstagare med flexibel arbetstid utges tillägget för obe- kväm arbetstid, enligt § 21 mom. 1, endast för arbetstid som faller inom nor- maltiden.

Möjlighet till lokal avvikelse

Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse.

Kapitel 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar

§ 15 Avlöningsförmåner

Mom. 1 Arbetstagare får avlöningsförmåner enligt detta avtal.

Avlöningsförmåner är lön enligt §§ 16–18, semesterlön, semester- ersättning och lön under ledighet samt följande särskilda ersättningar näm- ligen kompensation för fyllnadstids- och övertidsarbete, tillägg för obekväm arbetstid, beredskapsersättning, tillägg vid förskjuten arbetstid samt färd- tidsersättning.

Mom. 2 Avlöningsförmåner utges från och med arbetstagarens första an- ställningsdag till och med arbetstagarens sista anställningsdag, oavsett om den dagen är arbetsdag eller fridag.

Mom. 3 Avlöningsförmåner beräknas per kalendermånad.

Mom. 4 Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista 5 dagarna i måna- den, om inte andra utbetalningsdagar fastställts.

Anmärkningar

1. Om möjligt ska utbetalningsdagar för nästkommande kalenderår fastställas senast i december månad.

2. Om utbetalningsdag har fastställts till bestämt datum varje månad gäller föl- jande:

a) Inträffar fastställd utbetalningsdag på sön- eller helgdag, ska avlönings- förmåner utbetalas andra vardagen före den fastställda utbetalningsdagen.

b) Inträffar fastställd utbetalningsdag på dag före sön- eller helgdag, ska avlö- ningsförmåner utbetalas första vardagen före den fastställda utbetalningsda- gen.

3. Arbetstagarorganisation kan påkalla lokal förhandling om angivna utbetal- ningsdagar.

§ 16 Löneform

Månadslön

Mom. 1 Arbetstagare som anställs för en sammanhängande tid av minst 3 månader med arbetstid som omfattar minst 40 % av den för motsvarande heltid gällande arbetstiden får lön för kalendermånad som fast kontant lön enligt överenskommelse.

Anmärkning

Arbetstagare med kortare anställningstid eller lägre sysselsättningsgrad kan få månadslön enligt detta moment.

Som fast kontant lön avses även eventuella fasta lönetillägg som utges för kalendermånad, om inte annat överenskoms mellan arbetsgivare och arbets- tagare.

Timlön

Mom. 2 Annan arbetstagare får lön per timme enligt överenskommelse.

Möjlighet till lokal avvikelse

Mom. 3 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om andra löneformer.

§ 17 Beräkning av lön i vissa fall

Partiell ledighet under hel kalendermånad

Mom. 1 Vid partiell ledighet under hel kalendermånad beräknas månadslönen enligt följande formel

a – b x c = d a

a = genomsnittligt antal timmar per vecka, som för arbetstagaren är ordi- narie arbetstid,

b = genomsnittligt antal timmar per vecka, som är partiell ledighet, c = arbetstagarens månadslön och

d = arbetstagarens månadslön vid partiell ledighet under hel kalendermå- nad.

Ledighet under del av kalendermånad

Mom. 2 Lön som avser del av kalendermånad beräknas för en månads- avlönad arbetstagare för kalenderdag och utges med belopp, motsvarande månadslönen delad med antalet kalenderdagar i månaden.

Mom. 3 Vid beräkning av lön för kalendermånad ska sammanlagd ledig- het utan rätt till lön under del av månad anses omfatta det antal kalenderda- gar som svarar mot antalet arbetsdagar, vilka skulle ha fullgjorts under den- na ledighet.

Antalet kalenderdagar, med två decimaler, erhålls genom multiplikation av antalet arbetsdagar med

a) 1,40 för en arbetstagare, vars ordinarie arbetstid är förlagd till 5 dagar per vecka eller vid annan beräkningsperiod till genomsnittligt 5 dagar per vecka och

b) för annan arbetstagare den faktor, med två decimaler, som erhålls genom att antalet kalenderdagar i beräkningsperioden delas med antalet arbets- dagar i denna.

Motsvarande beräkningssätt ska tillämpas vid partiell ledighet utan rätt till lön under del av kalendermånad.

Tabell över faktorer finns i underbilaga B.

Anmärkningar

1. Skulle vid beräkning av faktor enligt b) uppkomma fler än två decimaler bort- ses från denna/dessa.

2. Vid ledighet enligt § 28 mom. 1 ska, för tid som ingår i en sjuklöneperiod under vilken arbetsgivaren har att svara för sjuklön enligt lagen om sjuklön eller då ar- betstidsberäknad sjukpenning utges, omfattningen av sammanlagd sådan ledig- het under del av månad beräknas enligt detta moment. Då kalenderdagsberäknad sjukpenning eller rehabiliteringspenning utges, ska sammanlagd sådan ledighet under del av månad anses omfatta samtliga kalenderdagar med sådan förmån. Motsvarande ska gälla vid sjukledighet under påbörjad semester.

3. Vid ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret enligt § 30 mom. 1 då dagpen- ning utges enligt förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga eller mot- svarande bestämmelser ska sammanlagd sådan ledighet under del av månad an- ses omfatta samtliga kalenderdagar med dagpenning.

4. Vid ledighet del av enstaka dag ska löneavdrag göras med 1/165 av arbetstaga- rens månadslön för varje frånvarotimme med undantag för ledighet på grund av sjukdom eller tillfällig föräldrapenning. Är arbetstagaren deltidsanställd ska lö- nen först uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full or- dinarie arbetstid.

Övrigt

Mom. 4 En arbetstagare som är anhållen, häktad eller frihetsberövad på kriminalvårdens område, ska för den tiden avstå samtliga avlönings- förmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lö- nen får behållas.

Mom. 5 En arbetstagare som avhåller sig från arbete utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, ska för denna tid avstå samtliga avlönings- förmåner.

Möjlighet till lokal avvikelse

Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om att beräkna lön med löneavdrag per timme vid ledighet under del av må- nad i stället för att tillämpa kalenderdagsfaktor enligt mom. 3. Överenskom- melse om timavdrag behöver inte omfatta alla ledighetsorsaker.

För varje timme ska löneavdrag för arbetstagaren göras enligt följande for- mel

fast kontant lön vid heltid

4,313 x genomsnittlig veckoarbetstid vid heltid dock högst 38,25

§ 18 Uppehållsanställning - ersatt av Bilaga P

Har upphört att gälla och ersatts av bilaga P.

§ 19 Samordningsbestämmelser – har utgått

§ 20 Övertid m.m.

Heltid

Mom. 1 En heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fast- ställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, har rätt till kompensation för övertidsarbete under förutsättning att övertidsar- bete beordras på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan kompensation utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand.

Kyrkoherde har inte rätt till kompensation för övertidsarbete.

Då en arbetstagare med funktion som ställföreträdare med rätt till över- tidskompensation arbetar i sin överordnades ställe, utges dock kompensa- tion för övertidsarbete endast om den överordnade arbetstagaren har rätt till sådan kompensation.

Anmärkning

Meddelande om att utföra övertidsarbete ska såvitt möjligt lämnas senast 4 tim- mar före den ordinarie arbetstidens slut.

Mom. 2 För övertidsarbete enligt ovan under 2 timmar närmast före och efter ordinarie arbetstid, enkel övertid, utges kompensation för varje över- tidstimme med 1 ½ timmes ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. För övertidsarbete under annan tid, kvalificerad övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 2 timmars ledighet eller med ersättning enligt mom. 4.

Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbetstid ska den tid som sammanlagt överstiger 2 timmar, inräknat eventuellt övertidsarbete på tid mellan ett i flera perioder uppdelat ordinarie arbetspass, vara kvalifice- rad övertid.

Vid beräkning av övertidsarbete enligt detta moment ska påbörjad halv- timme anses som fullgjord halvtimme.

När övertidsarbete påbörjas före kl. 05.00 ska ersättning för kvalificerad övertid utges för arbete utfört under de 2 timmarna närmast före ordinarie arbetstids början, oberoende av vad som ovan anges.

Deltid

Mom. 3 En deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den fastställda arbetstiden (fyllnadstidsarbete) får, med i andra stycket angivet undantag, fyllnadslön för detta enligt mom. 4. Efter överenskommelse mellan arbetsgi- varen och arbetstagaren kan fyllnadstidsarbete i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd.

En deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den för motsvarande heltidsanställning enligt detta avtal fastställda arbetstiden (övertidsarbete), får kompensation under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäller för heltidsanställd.

Oberoende av om den fastställda arbetstiden fullgjorts eller inte ska

a) arbete på fridag och under beordrad beredskap anses som kvalificerad övertid och

b) arbetstid som överstiger 8 timmar per dag, eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid, utgöra arbete på övertid.

Anmärkning

Med fridag enligt a) avses lör-, sön- och helgdag som inte är ordinarie arbetstid.

Mom. 4 Övertidskompensation och fyllnadslön utges per timme enligt följande.

Fyllnadslön 120 % månadslönen

Enkel övertid 180 % av 165

Kvalificerad övertid 240 %

Anmärkning

För deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om ar- betstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.

I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).

Mom. 5 Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad förlägg- ning eller förskjutning av arbetstiden blir ordinarie arbetstid.

Möjlighet till lokal avvikelse

Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om undantag från rätt till kompensation för övertidsarbete. Arbetsgivare kan träffa skriftlig överenskommelse med arbetstagare som får fast kontant lön att arbetstagaren inte ska ha rätt till kompensation för övertidsarbete. Om inte annat avtalas gäller 3 månaders ömsesidig uppsägningstid av över- enskommelsen.

Flexibel arbetstid

Mom. 7 Vid flexibel arbetstid gäller § 14 mom. 5.

Personalpool

Mom. 8 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av underbilaga D.

§ 21 Obekväm arbetstid

Mom. 1 Tillägg för obekväm arbetstid utges till en arbetstagare för full- gjord ordinarie arbetstid som förlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid övertidsarbete.

Dock ska en arbetstagare, som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sön- och/eller helgdag, få tillägg för arbete på obekväm arbetstid även när arbetet är fyllnadstids- eller övertidsarbete.

Anmärkning

Tillägget utges inte vid övertidsarbete under beredskap.

Av nedanstående tabell framgår vilken tid som ska anses utgöra obekväm arbetstid samt det tillägg som utges för denna tid.

	t.o.m. 17-03-31	fr.o.m. 17-04-01	fr.o.m. 18-04-01	fr.o.m. 19-04-01
1. O-tilläggstid A	108:70	111:10	113:30	115:90
2. O-tilläggstid B	54:40	55:60	56:70	58:00
3. O-tilläggstid C	43:90	44:90	45:80	46:80
4. O-tilläggstid D	22:00	22:50	22:90	23:50

O-tilläggstid

1. O-tilläggstid A

- Tid från kl. 18.00 på dag före långfredagen till kl. 07.00 på dagen efter annandag påsk.

- Tid från kl. 18.00 på dag före pingstafton eller midsommarafton till kl. 07.00 på var- dag närmast efter helgdagsaftonen.

- Tid från kl. 18.00 på dag före julafton eller nyårsafton till kl. 07.00 på vardag utom lördag närmast efter helgdagsaftonen.

2. O-tilläggstid B

(Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A)

- Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på lördag, söndag, helgdag eller dag som både föregås och efterföljs av söndag eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helg- dag.

- Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag närmast före trettondag jul, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen eller alla helgons dag.

- Tid från kl. 00.00 till kl. 07.00 måndag eller vardag närmast efter trettondag jul, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx eller nationaldagen.

- Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 fredag som inte omfattas av o-tilläggstid ovan.

3. O-tilläggstid C

(Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A eller B)

- Tid från kl. 22.00 till kl. 24.00 måndag till torsdag samt från kl. 00.00 till kl. 06.00 tisdag till fredag.

4. O-tilläggstid D

(Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A eller B)

- Tid från kl. 19.00 till kl. 22.00 på vardag.

O-tilläggstid inom respektive kategori (A, B, C eller D) summeras per kalen- dermånad. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. O-tillägg utges inte för sammanräknad avrundad tid understigande 1 timme inom respektive kategori.

I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).

Flexibel arbetstid

Mom. 2 Vid flexibel arbetstid gäller § 14 mom. 6.

Personalpool

Mom. 3 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av underbilaga D.

Möjlighet till lokal avvikelse

Mom. 4 Om annan kontant ersättning, enligt skriftlig överenskommelse, utges på grund av arbetstidens förläggning ska tillägget minskas med denna eller bortfalla. Om inte annat avtalas gäller 3 månaders ömsesidig uppsäg- ningstid av överenskommelsen.

§ 22 Beredskap

Mom. 1 Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbetsledningen, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete.

Beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är absolut nöd- vändig.

Beredskap bör uppgå till högst 150 timmar under kalendermånaden. Om det finns särskilda skäl för ytterligare beredskapstid, kan lokalt avtal träffas med arbetstagarorganisation.

Mom. 2 Ersättning för beredskap utges enligt följande.

	t.o.m. 17-03-31	fr.o.m.. 17-04-01	fr.o.m. 18-04-01	fr.o.m. 19-04-01
För tid, som uppgår till högst 150 timmar under kalendermånaden	17:60	18:00	18:40	18:80
För tid därutöver under kalen- dermånaden	36:70	37:50	38:30	39:10

I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).

För beredskap eller del därav, förlagd till tid som anges nedan, ska ersätt- ning enligt ovan förhöjas med 100 %.

a) Tid från kl. 19.00 på dag före långfredagen till kl. 07.00 på dagen efter annandag påsk.

b) Tid från kl. 19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton el- ler nyårsafton till kl. 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen.

c) Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på sön- eller helgdag, lördag eller på dag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och ny- årsafton jämställs med helgdag.

d) Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag utom lördag närmast före tretton- dag jul, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen eller alla hel- gons dag.

e) Tid från kl. 00.00 till kl. 07.00 vardag närmast efter sön- eller helgdag.

f) Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 vardag närmast före lördag.

Mom. 3 För beredskap, som fullgörs mellan tidpunkten för den fastställda arbetstidens början en arbetsdag och motsvarande tidpunkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning för lägst 8 timmar, minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under beredskap.

Mom. 4 Om en arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, arbetar under beredskap får arbetstagaren behålla bered- skapsersättningen.

Mom. 5 Vid arbete under beordrad beredskap får arbetstagaren ersättning för resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grunder som anges i bilersättningsavtalet.

Mom. 6 Stadigvarande utläggning av beredskap bör upptas i schema eller liknande som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisation.

Anmärkning

Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas till lokal förhandling. Begäran om detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala förhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förlägg- ningen av beredskap med iakttagande av denna bestämmelse.

Mom. 7 Ersättning för beredskap utges inte om sådan ersättning uttryckli- gen ingår i lönen eller om kompensation för beredskap utges som ledighet, avkortad arbetstid eller på annat sätt.

Mom. 8 Vid arbete under beredskap kan arbetsgivaren om dygnsvilan in- skränks pröva behovet av återhämtning. Tiden för återhämtningen förläggs med hänsyn tagen till verksamhets behov. Sådan återhämtning ska ske på betald arbetstid.

§ 23 Förskjuten arbetstid

Mom. 1 Om en arbetstagare, som arbetar enligt viss arbetstidsförläggning, beordras att arbeta enligt annan arbetstidsförläggning, blir den arbetstiden ordinarie arbetstid. Detsamma gäller om ordinarie arbetstid förskjuts ge- nom tidigare- eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fri- dagsförläggning.

Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som möjligt, dock senast dagen före den avsedda ändringen.

Mom. 2 Tillägg till lönen enligt nedan utges under 10 dagar från till- sägelsen för arbetad tid som enligt näst föregående schema skulle varit fritid.

Om ändringen av den ordinarie arbetstiden gäller för viss tid utges inte tillägget vid återgång till näst föregående schema.

Anmärkning

Tillägget utges inte samtidigt med fyllnadslön, övertidskompensation eller i fall som avses i § 13 mom. 4, om sommararbetstid.

Tillägg vid förskjuten arbetstid utges per fullgjord timme enligt följande.

	t.o.m. 17-03-31	fr.o.m. 17-04-01	fr.o.m. 18-04-01	fr.o.m. 19-04-01
För dag som enligt näst före- gående schema skulle varit fridag:	81:20	83.00	84:70	86:60
För övrig tid	40:50	41:40	42:20	43:20

Under de 2 första kalenderdagarna höjs tillägget med 50 %.

Tiden inom respektive ersättningsnivå sammanräknas per kalendermå- nad. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.

I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).

Personalpool

Mom. 3 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av underbilaga D.

§ 24 Färdtid

Mom. 1 Arbetstagare som under resa i arbetet utanför den vanliga verk- samhetsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får färdtids- ersättning enligt mom. 2.

Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tåg- byte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid.

Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar under minst 30 minuter.

Färd- och väntetid summeras per kalendervecka. Summan avrundas upp- åt till närmaste hel- eller halvtimme.

Anmärkning

Med resa i arbetet avses en av förrättning direkt föranledd resa och med den van- liga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet.

Mom. 2 Färdtidsersättning utges enligt följande.

	t..o.m. 17-03-31	fr.o.m. 17-04-01	fr.o.m. 18-04-01	fr.o.m. 19-04-01
För de första 10 timmarna under en kalendervecka, för vilka ersättningar ska utges	66:70	68:20	69:50	71:10
För tid därutöver under kalen- derveckan	133:40	136:30	139:10	142:30

I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).

Mom. 3 Arbetstagare får inte färdtidsersättning för tid, då fyllnadslön, kompensation för övertidsarbete eller annan särskilt bestämd ersättning än traktamentsersättning utges.

Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färd- tidsersättning för tid mellan kl. 08.00 och kl. 17.00 måndag–fredag, om tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.

Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan kl. 22.00 och kl. 06.00 då arbetstagaren disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg.

Mom. 4 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och väntetid som är försvarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostnaden och kommunikationsmöjligheterna.

Möjlighet till lokal avvikelse

Mom. 5 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse.

Kapitel 6 Ledighetsförmåner

§ 25 Allmänna ledighetsbestämmelser

Mom. 1 Denna bestämmelse och §§ 26, 28–30, 32 gäller ledighet och lön under ledighet.

Mom. 2 Vid ledighet under del av kalendermånad ska ledigheten omfatta samtliga kalenderdagar, som infaller under ledigheten.

Mom. 3 Redan påbörjad ledighet får inte bytas ut mot annan ledighet med mindre än att arbetsgivaren medger det.

Anmärkning

Arbetstagare har med stöd av lag och avtal i vissa fall rätt att byta påbörjad ledig- het mot annan ledighet eller avbryta påbörjad ledighet och återgå i arbete.

Mom. 4 Lön under ledighet utges för den tid, då arbetstagaren annars skulle ha arbetat, och endast under de förutsättningar, som anges i §§ 26, 28–30, 32. I övriga fall ska arbetstagare avstå samtliga avlöningsförmåner.

Mom. 5 Då arbetstagaren får lön under ledighet, och samtidigt har arbets- inkomst från annan arbetsgivare under samma tid, prövar arbetsgivaren om och i vilken omfattning lönen får behållas.

Mom. 6 Utöver de fall som regleras i lag, annan författning eller detta av- tal kan arbetstagare få ledigt om det är förenligt med verksamhetens krav.

§ 26 Ledighet för studier

Vid ledighet för att genomgå utbildning kan arbetstagare av arbetsgivaren medges behålla lönen eller del därav. Deltidsanställd arbetstagare kan av ar- betsgivaren även medges få fyllnadslön eller del därav.

Arbetsgivaren får ange särskilda villkor för att arbetstagaren ska få och behålla lön som beviljats för ledighet.

§ 27 Semester

Inledande bestämmelser

Mom. 1 Semesterförmåner utges enligt gällande lag om inte annat anges nedan.

Mom. 2 Arbetstagare med fast kontant lön får semesterledighet under in- tjänandeåret, som sammanfaller med semesteråret, vilket är löpande kalen- derår.

Rätt till semesterledighet och semesterlön

Mom. 3 Utöver det som lagen anger ska från rätt till semesterledighet un- dantas arbetstagare som anställs för högst 3 månader och som under semes- teråret inte haft tidigare anställning hos arbetsgivaren.

Mom. 4 Om semesterledighet som avses i mom. 9 på arbetsgivarens begä- ran förläggs till tidpunkt före eller efter juni–augusti får en arbetstagare, som fått högst 14 semesterdagar förlagda under juni–augusti, 2 betalda semester- dagar extra under semesteråret. En arbetstagare som fått 15–19 semesterdagar förlagda under juni–augusti får 1 betald semesterdag extra un- der semesteråret.

Anmärkningar

1. Ovanstående bestämmelse gäller under förutsättning att arbetstagaren har rätt till minst 20 betalda semesterdagar under semesteråret.

2. Kompensation ska inte utges om dagantalet 14 respektive 19 inte uppnåtts på grund av sådan minskning som följer av anmärkning till mom. 7 eller genom att arbetstiden nedsatts enligt § 13 mom. 2 första stycket. Motsvarande ska gälla för en arbetstagare med arbetstid enligt § 13 mom. 2 första stycket som fått semester med midsommarafton eller nationaldagen om den infaller måndag eller fredag i direkt anslutning till semesterledigheten.

Efter lokal förhandling kan arbetstagaren erbjudas annan kompensation än vad som anges i första stycket.

Anmärkning

Förhandling om annan kompensation kan endast föras som lokal förhandling.

Mom. 5 Till och med det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller 39 år kvalificerar sig arbetstagaren för 27 semesterdagar.

Fr.o.m. det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller

kvalificerar sig arbetstagaren för

40 år 31 semesterdagar

50 år 32 semesterdagar

Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal som inne- bär fler semesterdagar för arbetstagaren.

Anmärkning 1

För medlemmar i Kyrkans Akademikerförbund, Vision, Akademikerförbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund samt för medlemmar i Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund kan arbetsgivare och arbetstagare träffa överenskom- melse om fler semesterdagar än i mom. 5.

Anmärkning 2

Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa lokalt kollektivavtal om att arbetstagare med fast kontant lön, efter överenskommelse med arbetsgivaren, i stället för semesterdagstillägg enligt Mom. 15 ska erhålla extra lediga dagar för helt semesterår. Därvid erhåller arbetstagare som har rätt till 27 semesterdagar fem extra lediga dagar och arbetstagare som har rätt till 31 eller fler semesterda- gar sex extra lediga dagar.

Anmärkningen gäller endast medlemmar i Vision och Akademikerförbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund.

Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan arbetsta- gare få kontant ersättning med semesterlön i stället för sådan betald semes- terdag som överstiger vad som följer enligt lag. Sådan överenskommelse får dock inte avse sparade dagar.

Mom. 6 En arbetstagare med fast kontant lön får semesterdagar med semesterlön i proportion till hur stor del av intjänandeåret som arbetstaga- ren har haft anställning hos arbetsgivaren och inte varit frånvarande av an- nan anledning än betald semesterledighet eller ledighet som enligt mom. 14 är semesterlönegrundande.

Anmärkning

Om arbetstagaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 % av lönen för hel- tidsanställning, ska arbetstagarens lön uppräknas med 12, 96 % och inkluderar då semesterförmåner, om inte semesterförmåner för detta har utgetts på annat sätt. För en arbetstagare som enligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Med lön jämställs här s.k. studie- bidrag från arbetsgivaren.

Om 4 och 5 §§ semesterlagen (SemL) ger rätt till högre antal semesterdagar än som anges i föregående stycke ska resterande semesterdagar vara obetald semesterledighet.

Beräkning av semesterledighet

Mom. 7 För en arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd till samtliga vardagar måndag–fredag ska varje under semestertiden infallande ordinarie arbetsdag betraktas som en semesterdag. För övriga arbetstagare ska antalet

semesterdagar, som ska anses ingå i semesterledigheten, beräknas enligt föl- jande formel

5 x b = c a

a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt arbets- schema genomsnittligt ska arbeta per vecka,

b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten och

c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten.

Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c för se- mesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal.

Tabell över semesterkoefficienter finns i underbilaga B.

Anmärkning

För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till s.k. lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag–fredag under semesterledighet som omfattar minst 1 vecka ska antalet semesterdagar som beräknas ingå i semesterledigheten minskas med 1 dag för varje sådan helgdag eller helgdagsafton.

Beräkning av semesterledighet del av dag

Mom. 8 Semesterledighet i timmar, enligt mom. 17, omfattar det antal or- dinarie arbetstimmar som ingår i semesterledigheten.

Förläggning av semesterledighet

Mom. 9 I enlighet med 10 § SemL gäller följande.

a) Vid förläggning av semesterledighet som avses i 12 § SemL ska eftersträvas att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst 4 veckor under juni–au- gusti. Sådan semesterledighet får efter förhandlingar enligt 11 § lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) förläggas även till maj och septem- ber eller del av dessa månader.

Om så lokalt överenskoms, arbetstagaren begär det eller särskilda skäl finns kan semesterledigheten förläggas till annan tid än maj– september.

b) När semesterlista upprättas ska följande gälla, om inte annat överens- koms.

Arbetstagaren ska senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms ut- trycka önskemål om huvudsemesterns förläggning. Arbetsgivaren upp- rättar därefter förslag till semesterlista.

Arbetsgivarens förslag till semesterlista meddelas för berörda arbets- tagare och översänds till den lokala arbetstagarorganisationen senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms.

Lokal arbetstagarorganisation kan senast inom 10 dagar efter detta på- kalla förhandlingar enligt 12 § MBL om ändringar i förslaget. Om så inte sker anses förslaget godkänt.

Arbetstagaren ska underrättas om fastställd semester.

Anmärkning

Om lokal överenskommelse inte kan uppnås om ovan angivna tidpunkter gäller bestämmelserna i 11 § SemL om underrättelse till arbetstagaren.

Mom. 10 Infaller under semesterledighet dag då arbetstagaren är oförmö- gen till arbete eller dag som är semesterlönegrundande enligt mom. 14 ska sådan dag inte räknas som semesterdag om arbetstagaren begär det utan dröjsmål.

I sådant fall ska i stället för semesterlön utges lön i den omfattning och på de villkor som föreskrivs i §§ 28–30, sjukdom, föräldraledighet och civil- och värnplikt. Detsamma gäller för sådan ledighet som avses i 17 b § första styck- et 3 SemL och 7 § lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplat- sen (LFF).

Mom. 11 Om annat inte överenskoms ska semesterledighet om möjligt för- läggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag.

Anmärkning

En arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag–fredag och som får 25 semesterdagar i en följd får om semesterledigheten börjar med mån- dag och slutar med fredag en total ledighetsperiod av 37 kalenderdagar om lör- dag och söndag som omger semesterledigheten medräknas.

Detta moment syftar till att personal med annan arbetstidsförläggning får en ledighetsperiod av motsvarande längd. De fridagar som omger semester- ledigheten är en motsvarighet till lördag–söndag enligt föregående stycke. Det- samma gäller vid uppdelning av semesterledigheten.

Mom. 12 Vid nattarbete kan det första arbetspasset efter semestern om minst en vecka infalla tidigast dagen efter semesterns slut. Detta kan dock ske vid högst ett tillfälle per semesterår.

Mom. 13 En arbetstagare är skyldig att, om synnerliga skäl finns, avbryta sin semester och återgå i arbete. Om arbetstagaren då vistas på annan ort, får arbetstagaren ersättning för de extra kostnader som avbrottet kan föror- saka och som prövas skäliga.

Anmärkning

Vid avbrott under semester räknas inte den dagen som semesterdag.

Beräkning av semesterlön

Mom. 14 Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller

a) ledighet av anledning och omfattning som anges i 17 – 17 b §§ SemL,

b) ledighet med lön eller del av lön dock lägst lön motsvarande 40 % av den för motsvarande heltidsanställd gällande lönen och

c) ledighet för centralt fackligt förtroendemannauppdrag.

Mom. 15 Semesterlön för arbetstagare med fast kontant lön är löpande se- mesterlön och semesterdagstillägg.

Löpande semesterlön utges med den under den betalda semestertiden lö- pande lönen.

Semesterdagstillägg utges i samband med semesterledigheten för varje ut- tagen betald semesterdag, beräknad enligt mom. 7, med belopp som beräk- nas på följande sätt

0,605 % av fasta kontanta lönen.

En arbetstagare med fast kontant lön som understiger nedan angivet belopp, får dessutom semesterlönetillägg enligt följande.

Från och med 2013-04-01 utges semesterlönetillägg till heltidsanställd ar- betstagare med överenskommen fast kontant lön som understiger 21 127 kr per månad.

Anmärkning

För deltidsanställd arbetstagare minskas ovan angivna belopp med hänsyn till ar- betstagarens sysselsättningsgrad.

Semesterlönetillägg utges för varje betald semesterdag av årssemestern, dock till ett antal av högst 25, med belopp som beräknas på följande sätt

5,21 % x (a – b)

a = det belopp, enligt ovan, som den överenskomna fasta kontanta lönen ska understiga för att semesterlönetillägg ska utges och

b = den överenskomna fasta kontanta lönen.

Anmärkning

Vid partiell ledighet ska beloppet för semesterlönetillägg minskas med hänsyn till arbetstagarens arbetstid.

Semesterlönetillägg för uttagna betalda semesterdagar, beräknade enligt mom. 7, utges i samband med semesterledigheten. För de betalda semester- dagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semesteråret utges semesterlönetillägg vid utbetalningstillfälle i samband med semesterårets slut.

Mom. 16 För annan arbetstagare än i mom. 15 ska utöver mom. 1, 3–5, 7–12, 13–14 och 17–20 följande gälla.

Semesterlön beräknat, enligt 16 b § SemL, utges för varje uttagen betald semesterdag med 12,96 % av semesterlöneunderlaget delat med det antal be- talda semesterdagar, dock inte sparade, som arbetstagaren har rätt till.

För en arbetstagare som enligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterda- gar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36.

Vid semesterledighet i timmar enligt mom. 17 beräknas semesterlön per timme genom att semesterlönen per dag delas med antalet semestertimmar

(b) enligt formeln i mom. 17.

En arbetstagare med lön som under intjänandeåret i genomsnitt understi- git nedan angivet belopp får i stället lägsta semesterlön.

Från och med intjänandeåret som börjar 2012-04-01 får arbetstagare med en lön som, beräknad per timme i genomsnitt under intjänandeåret, under- stiger 128:00 kr ersättning enligt följande.

Ersättning för varje semesterlönegrundande timme

Arbetstagare som under intjänandeåret	Grundbelopp kr/tim fr.o.m. 13-04-01	Tillägg i procent av arbetstagarens timlön
är under 40 år	15:40	0,96 % *)
fyller 40–49 år	15:40	2,88 %
fyller 50 år eller mer	15:40	3,36 %
*) gäller från 2010-04-01

För de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut un- der semesteråret utges skillnaden mellan lägsta semesterlön och semesterlön

beräknad enligt detta moment vid utbetalningstillfälle i samband med se- mesterårets slut.

Semesterledighet del av dag

Mom. 17 En abetstagare som har rätt till betald semesterdag som överstiger 20 får omvandla sådan dag till timmar eller spara som semestertimmar till ett senare semesterår.

Sparade semesterdagar som överstiger 25 får omvandlas till ledighet i timmar.

Semesterdagstillägg, enligt mom. 15, utbetalas när semesterdag tas i an- språk för eller sparas som ledighet i timmar.

Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav.

En semesterdag omräknas till semestertimmar enligt följande

a = b 5

a = genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka och

b = antal semestertimmar.

Anmärkning

Om det vid omräkning av semestertimmar uppkommer fler än två decimaler bortses från den/dessa.

Antalet sparade semestertimmar får inte överstiga 8.

Sparande av semesterledighet och semesterlön

Mom. 18 En arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får spara överskjutande semesterdagar till ett senare semesterår.

Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt överstiga 40. Arbetstagare som vill ta ut högst 5 sparade semesterdagar utan samman-

hang med semesterledigheten i övrigt bör meddela arbetsgivaren detta senast en vecka i förväg.

Mom. 19 Betald semesterdag, som inte kunnat läggas ut under semesteråret överförs till nästa semesterår som sparad semesterdag om inte annat överens- koms med arbetstagaren. Om antalet sparade semesterdagar därigenom skulle överstiga 40 utges i stället kontant ersättning med semesterlön för så- dan semesterdag om inte annat överenskoms med arbetstagaren.

Återbetalning av semesterlön

Mom. 20 Har arbetstagare fått flera betalda semesterdagar än arbetstaga- ren har rätt till under året eller för hög sådan ersättning, som avses i mom. 5 sista stycket, ska arbetstagaren återbetala för mycket utbetald semesterlön.

Dödsbo är inte återbetalningsskyldigt.

§ 28 Sjukdom m.m.

Ledighet

Mom. 1 En arbetstagare, som inte kan arbeta

a) till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge ar- betsoförmågan kvarstår,

b) på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, får le- digt då sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) utges eller

c) på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering, får ledigt då rehabilite- ringspenning enligt SFB utges.

Mom. 2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbets- skada utöver 7 kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandlä- kare. Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare ledighet el- ler för särskilda fall avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar för kostnaden för sådant intyg.

Arbetsgivaren får föreskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad lä- kare eller tandläkare. Arbetstagarens kostnad i detta fall ersätts av arbetsgi- varen till den del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskas- san eller av försäkring som arbetsgivaren bekostar.

Anmälan

Mom. 3 Arbetstagaren ska, för att ha rätt till sjuklön enligt lagen om sjuk- lön (SjLL)/avtalet, snarast anmäla sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan till arbetsgivaren. Arbetstagaren ska även meddela arbetsgivaren datum då sjukfallet inträffade.

En arbetstagare, som inte har sjuklönerätt enligt SjLL, ska meddela ar- betsgivaren datum för sjukanmälan till Försäkringskassan och uppgift om arbetstagaren får kalenderdagsberäknad sjukpenning.

Anmärkning

Om sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan kan tänkas ge ersättning från annan än arbetsgivaren gäller det som anges i § 37 om ersättning från tredje man.

Mom. 4 Vid tillämpning av 7 § SjLL, sjuklöneperioden, ska utlagd beredskap anses som »arbete åt arbetsgivaren«.

Sjuklön

Mom. 5 Vid beräkning av sjuklön enligt SjLL gäller följande.

Till vad som enligt 6 § SjLL anges som »lön och andra anställningsförmå- ner« ska enbart räknas följande anställningsförmåner, nämligen lön enligt §§ 16–18, semesterlön och lön under ledighet samt de särskilda ersättningarna, tillägg för obekväm arbetstid och beredskapsersättning, enligt §§ 21 och 22.

Vad som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen av arbets- förmågan under sjuklöneperioden enligt 7 § SjLL, beräknas när det gäller

a) timlön; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

b) semesterlön; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande semesterförläggning skulle ha fått, för en arbetstagare med fast kontant lön dock utan semesterdagstillägg och semesterlönetillägg,

c) lön under ledighet; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande överenskommelse skulle ha fått,

d) tillägg för obekväm arbetstid; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

e) beredskapsersättning; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gäl- lande beredskapslista skulle ha fått och

f) ackordslön; till vad arbetstagaren för perioden genom att utföra sitt ordi- narie arbete skulle ha fått, om arbetstagaren inte avhållit sig från arbete åt arbetsgivaren.

Mom. 6 Vid ledighet som avses i mom. 1 då sjukpenning enligt SFB utges eller då rehabiliteringspenning enligt SFB utges, får arbetstagaren sjuklön med ett belopp som motsvarar 10 % av lönebortfallet, dock längst för tid till och med den 90:e kalenderdagen i sjukperioden.

Anmärkningar

1. Sjukperiod ska anses löpa och omfatta tid enligt SFB.

2. Sjuklön enligt momentet utges inte för de första 14 dagarna i sjukperioden.

3. För en arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstagaren enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.

4. Där SFB (tidigare LAF) anges i denna bestämmelse avses beträffande skador som inträffat före 1977-07-01 motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesskade- försäkring.

Mom. 7 En arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 % av pris- basbeloppet enligt SFB, får sjuklön enligt detta moment dels vid ledighet som avses i mom. 1 a) då sjukpenning enligt SFB utges, dels vid ledighet som avses i mom. 1 b).

Sjuklönen utges med belopp som motsvarar skillnaden mellan 77,6 % av lönebortfallet och högsta belopp för arbetstidsberäknad respektive kalender- dagsberäknad sjukpenning på normalnivån enligt SFB.

Utges sjukpenning på fortsättningsnivån enligt SFB utges sjuklön med be- lopp som motsvarar skillnaden mellan 72,75 % av lönebortfallet och högsta belopp för sådan sjukpenning.

Anmärkning

Procentsatsen gäller tillsvidare och justeras om Försäkringskassans beräkning av maximal sjukpenning eller SGI ändras.

Mom. 8 Sjuklön enligt mom. 6 och 7 utges inte

a) för tid som ingår i en sjuklöneperiod enligt SjLL,

b) för tid då arbetstagaren undantas från sjukpenning enligt SFB eller reha- biliteringspenning enligt SFB och

c) för tid då arbetstagaren uppbär aktivitetsersättning eller sjukersättning enligt SFB.

Har sjukpenningen eller rehabiliteringspenningen nedsatts eller indragits en- ligt SFB ska sjuklönen enligt mom. 6 och 7 minskas i motsvarande grad.

Mom. 9 En arbetstagare, vars sjukpenning indragits på grund av att För- säkringskassan bedömer att arbetstagaren kan försörja sig själv genom för- värvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden, får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b), sjuklön. Sjuklön utges för tid i sjukperioden, under högst 180 kalenderdagar, utan begränsning till 364 dagar, med belopp motsvaran- de

77,6 % av lönebortfallet till och med dag 14 med undantag för den första ar- betsdagen,

87,3 % av lönebortfallet för tid därefter till och med dag 90, och 77,6 % av lönebortfallet för tid därefter.

Anmärkning

Enligt Omställningsavtal för trossamfundet Svenska kyrkan gäller inte mom. 9, under en försöksperiod mellan 2013-01-01 t.o.m. 2018-12-31, när omställnings- stöd beviljats.

Anmärkningar

1. För en arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstagaren enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.

2. Dras sjukpenning på fortsättningsnivån in utges sjuklön med 72,75 % av löne- bortfallet, dock längst t.o.m. den tidpunkt som sådan sjukpenning skulle ha ut- getts.

3. Procentsatsen gäller tillsvidare och justeras om Försäkringskassans beräkning av maximal sjukpenning eller SGI ändras.

Arbetsgivaren ska under denna tid göra en bedömning av arbetstagarens för- utsättningar att återgå i sitt vanliga arbete.

Mom. 10 En arbetstagare får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) sjuk- lön beräknad på sätt som anges i mom. 9 för sådan del av dagen som Försäk- ringskassan inte ersätter på grund av att bestämmelserna i 27 kap. 45 § SFB som medger att endast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning utges. Sjuklön utges för tid i sjukperioden dock under högst 180 kalenderdagar.

Anmärkning

Enligt Omställningsavtal för trossamfundet Svenska kyrkan gäller inte mom. 9, under en försöksperiod mellan 2013-01-01 t.o.m. 2018-12-31, när omställnings- stöd beviljats.

Efterbehandlingar m.m.

Mom. 11 Om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid har arbetsta- garen rätt till ledighet med bibehållen lön för:

• förstagångsbesök hos läkare vid akut sjukdom eller olycksfall

• efterbehandlingar efter remiss från läkare

• akut förstagångsbesök hos tandläkare

Arbetsgivaren kan även i övrigt bevilja ledighet med lön för besök inom häl- so- och sjukvård.

Anmärkning

Momentet ska inte tillämpas vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) för tid då sjuklön utges enligt SjLL/avtalet eller sjukpenning utges enligt SFB.

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Mom. 12 En arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 % av pris- basbeloppet enligt SFB, får rehabiliteringstillägg enligt detta moment vid le- dighet enligt mom. 1 c).

Rehabiliteringstillägget utges med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 77,6 % av lönebortfallet och högsta belopp för rehabiliteringspen- ning på normalnivån enligt SFB. I tillägget ingår semesterlön och semesterer- sättning med belopp som förutsätts i SemL.

Beräknas rehabiliteringspenning enligt bestämmelserna om sjukpenning på fortsättningsnivån utges rehabiliteringstillägg med belopp som motsvarar skillnaden mellan 72,75 % av lönebortfallet och högsta belopp för sådan sjukpenning.

Har rehabiliteringspenningen nedsatts eller indragits enligt SFB ska reha- biliteringstillägget minskas i motsvarande grad.

§ 29 Föräldraledighet

Mom. 1 En arbetstagare som är ledig med föräldrapenning utöver grund- nivå eller lägstanivå får föräldrapenningtillägg.

Anmärkning

Arbetstagare som är anställd för säsongsarbete eller annan visstidsanställning (inklusive provanställning) får föräldrapenningtillägg

Arbetstagaren får föräldrapenningtillägget i sammanlagt 180 kalenderdagar per födsel och som längst till dess barnet är 36 månader.

Föräldrapenningtillägget motsvarar 10 procent av lönebortfallet beräknat per kalenderdag.

I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).

Anmärkning

1. För barn födda senast 2011-06-30 gäller AB i dess lydelse 2011-03-31.

2. För barn födda senast 2011-07-01 – 2013-06-30 gäller AB i dess lydelse 2012- 03-31.

3. För barn födda senast 2013-07-01 – 2017-09-30 gäller AB i dess lydelse 2016-03-31.

Arbetstagare är på arbetsgivares begäran skyldig att styrka att denne uppbär föräldrapenning från Försäkringskassan.

Mom. 2 En arbetstagare som har en fast kontant lön som överstiger 83,33 procent av prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken (SFB) får föräldra- lön då föräldrapenning utöver grundnivå eller lägstanivå utges.

Föräldralön utges under högst 270 kalenderdagar per födsel. Föräldralö- nen motsvarar skillnaden mellan 77,6 procent av lönebortfallet beräknat per kalenderdag och högsta belopp för föräldrapenning enligt SFB.

I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.

Arbetstagare är på arbetsgivares begäran skyldig att styrka att denne uppbär föräldrapenning från Försäkringskassan.

Anmärkning

Procentsatsen gäller tillsvidare och justeras om Försäkringskassans beräkning av maximal föräldrapenning och SGI ändras.

Mom. 3 Förmån enligt mom. 1 och 2 utges endast till den arbetstagare som enligt SFB har rätt till föräldrapenning över lägstanivån.

Mom. 4 Har föräldrapenning nedsatts eller indragits ska förmån enligt mom. 1 och 2 minskas i motsvarande grad.

Mom. 5 Om behov finns, får blivande föräldrar vid högst 2 tillfällen under graviditet besöka mödravårdscentral under arbetstid. Under sådan ledighet utges ersättning som motsvarar 100 % av den lön som arbetstagaren enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.

Möjlighet till lokal avvikelse

Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om dels avvikelser från

a) 13 § föräldraledighetslagen (FörL) om anmälan om ledighet,

b) 15 § FörL om tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till ar- bete,

c) 15 § tredje stycket FörL om den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till arbete och

d) 11 och 12 §§ FörL om den närmare tillämpningen av ledighetens förlägg-

ning och 17 § FörL om skyddet för anställningsförmånerna.

§ 30 Civil- och värnplikt

Mom. 1 Arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 % av pris- basbeloppet enligt Socialförsäkringsbalken (SFB), får ersättning enligt detta moment vid ledighet för sådan tjänstgöring inom totalförsvaret enligt lagen om totalförsvarsplikt som anges nedan.

För de dagar då dagpenning enligt förordningen om förmåner till total- försvarspliktiga utges vid civil- eller värnpliktstjänstgöring som omfattar

a) grundutbildning avsedd att pågå högst 60 dagar och

b) repetitionsutbildning,

får arbetstagaren ersättning med belopp som motsvarar skillnaden mellan 87,3 % av lönebortfallet och högsta belopp för dagpenning. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i se- mesterlagen (SemL).

Anmärkning

Procentsatsen gäller tillsvidare och justeras om Försäkringskassans beräkning av maximal sjukpenning eller SGI ändras.

Mom. 2 Arbetstagare får ledigt för att tjänstgöra som reservofficer för tid som arbetstagaren är skyldig att fullgöra sådan tjänstgöring enligt officersförordningen. Under sådan ledighet behåller arbetstagaren 25 % av den lön som arbetstagaren enligt då gällande förläggning av ordinarie ar- betstid skulle ha fått.

§ 31 Offentliga uppdrag – har utgått

§ 32 Enskilda angelägenheter

Under ledighet för enskilda angelägenheter kan arbetstagare, om synnerliga skäl finns, medges behålla lönen under sammanlagt högst 10 arbetsdagar per kalenderår.

Som synnerliga skäl ska anses nära anhörigs svårare sjukdom eller bort- gång, begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan

anhörig. Med nära anhörig avses exempelvis make, maka, registrerad part- ner, sambo, barn, föräldrar, syskon, svärföräldrar, barnbarn samt mor- och farföräldrar.

Anmärkning

Vid barns svårare sjukdom utges förmån enligt momentet endast om arbetstaga- re inte har rätt till ersättning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB).

Kapitel 7 Avslut av anställningen

§ 33 Uppsägningstid m.m.

Mom. 1 För en arbetstagare, med sammanhängande anställning sedan minst 12 månader enligt detta avtal och som är anställd tills vidare vid upp- sägningstidpunkten, är uppsägningstiden oavsett vad 11 § lagen om anställ- ningsskydd (LAS) föreskriver

a) vid uppsägning från arbetsgivarens sida 6 månader,

b) vid uppsägning från arbetstagarens sida 3 månader.

Arbetsgivaren kan i samband med att anställningen ingås besluta att nämn- da uppsägningstider ska gälla för en arbetstagare med kortare anställnings- tid.

Anmärkning

Svenska kyrkans omställningsavtal reglerar följande om förlängd uppsägnings- tid. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist av tillsvidareanställd arbetstagare som varit anställd hos arbetsgivaren under minst 15 år och har fyllt 50 år gäller en uppsägningstid av 1 år.

Mom. 2 Har utgått.

Mom. 3 Uppsägning ska vara skriftlig.

Mom. 4 Efter framställning från arbetstagaren kan arbetsgivaren medge förkortning av uppsägningstiden.

Mom. 5 En arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att följa gällan- de uppsägningstid, mister innestående avlöningsförmåner, dock högst med ett belopp som motsvarar lönen för 14 kalenderdagar.

Mom. 6 Oavsett vad som föreskrivs i 15, 30, 30 a och 31 §§ LAS om anställ- ningens upphörande gäller inte någon skyldighet att ge besked, underrättelse och varsel för anställning enligt § 4 mom. 2, provanställning, mom. 3b) tids- begränsad anställning på grund av hel ålderspension och inte heller för vika- riat som vid vikariatets början bedöms vara högst 14 kalenderdagar.

Mom. 7 För arbetstagare i sådan företagsledande eller därmed jämförlig ställning, som avses i 1 § andra stycket 1 i LAS, gäller förutom det som anges

i mom 1–6 och § 12 dels att uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sak- ligt grundad, dels de uppsägningstider som anges i 11 § LAS.

Mom. 8 För en tidsbegränsad anställning som är avsedd att pågå längre tid än 3 månader är uppsägningstiden för såväl arbetstagaren som arbetsgivaren en månad, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om annat.

Anmärkning

När en arbetsgivare säger upp en tidsbegränsad anställning under den överens- komna anställningstiden gäller att saklig grund ska föreligga. Arbetsgivaren kan endast säga upp en arbetstagare på grund av personliga skäl. Gäller inte vid prov- anställning.

.

§ 34 Beräkning av anställningsförmåner under uppsägningstid

Mom. 1 Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under uppsägningsti- den ska följande gälla vid beräkning av anställningsförmåner.

Till vad som i 12 § lagen om anställningsskydd (LAS) anges som »lön och andra anställningsförmåner« räknas samtliga i berört lönekollektivavtal el- ler på annat sätt fastställda anställningsvillkor upptagna löne- och andra an- ställningsförmåner med undantag för

a) ersättning för övertidsarbete, fyllnadslön, färdtidsersättning, tillägg vid förskjuten arbetstid och

b) sådana ersättningar som har karaktären av kostnadsersättning, som ex- empelvis traktamente och resekostnadsersättning.

Anmärkning

Som »lön och andra anställningsförmåner« räknas även höjda avlönings- förmåner, bortsett från de undantagna, som retroaktivt kan komma att faststäl- las genom förhandlingsöverenskommelse under uppsägningstiden.

Mom. 2 Vid tillämpning av mom. 1 ska

a) tillägg för obekväm arbetstid beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande arbetstidsförläggning skulle ha fått,

b) beredskapsersättning beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande beredskapslista skulle ha fått och

c) ackordslön beräknas till vad som arbetstagaren genom att utföra sitt or- dinarie arbete skulle ha fått.

Anmärkning

Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från detta moment c) för annan löneform än ackordslön enligt § 16 mom. 3, möj- lighet till lokal avvikelse.

§ 35 Vissa bestämmelser om turordning och företrädesrätt

Mom. 1 Oavsett vad 22, 25 och 27 §§ lagen om anställningsskydd (LAS) föreskriver om turordning, företrädesrätt och återanställning, gäller följan- de:

a) Har arbetstagare anställts enligt § 4 mom. 2, mom. 3 b) för prov- anställning eller tidsbegränsad anställning på grund av hel ålderspension ger sådan anställning inte företräde till återanställning.

b) Företrädesrätt till återanställning gäller inte vikariat, som vid vikariatets början bedöms vara högst 14 kalenderdagar.

c) Företrädesrätt till återanställning gäller inte arbete, som behöver dispo- neras för omplacering eller tas i anspråk enligt § 6, förflyttning eller § 5 mom. 1 b), höjd sysselsättningsgrad.

d) Arbetstagare som har företrädesrätt till återanställning enligt 25 § LAS har inte rätt att lämna den tidigare anställningen innan denna upphört, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren enas om annat. Är den erbjudna anställningen en tillsvidareanställning, bör ett sådant medgivande läm- nas om det kan ske utan olägenhet.

e) För att bevara sin företrädesrätt till återanställning enligt LAS eller detta avtal ska arbetstagare senast inom en månad efter det att anställningen upphört skriftligen anmäla anspråk på företrädesrätt.

Möjlighet till lokal avvikelse

Mom. 2 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse. När sådant kollektivavtal upprättas ska vid tillämpning av 22 och 25 §§ LAS eftersträvas att utsträcka räckvidden för turordning och företrädesrätt så långt som det är praktiskt möjligt. Före- trädesberättigad arbetstagares önskemål om anställning även utanför avta- lets räckvidd ska tillgodoses om det är möjligt.

Anmärkning

Vid bedömning av vad som är praktiskt möjligt från tillämpningssynpunkt ska hänsyn bl.a. tas till om det på grund av antalet anställda eller områdets geogra- fiska utsträckning finns uppenbara svårigheter att tillämpa gemensam turord- ning vid uppsägning och gemensam företrädesrätt till återanställning eller om ar- betsgivaren på grund av arbetsuppgifternas karaktär måste indela verksamheten i distrikt.

Kapitel 8 Övriga förmåner och bestämmelser

§ 36 Tjänste- och personalbostad

Mom. 1 Hyresförhållande som beror av anställning regleras enligt gällan- de lag om inte annat anges nedan.

Mom. 2 Med tjänstebostad förstås av arbetsgivaren ägd eller disponerad bostadslägenhet, som arbetsgivaren anvisar arbetstagaren som nödvändig bostad för arbetet och därför upplåter till arbetstagaren i samband med an- ställning som är förenad med bostadstvång.

Hyra för tjänstebostad fastställs av arbetsgivaren. Hyran ska vara skälig med hänsyn till de olägenheter, som kan följa av bostadens karaktär av tjäns- tebostad och dess belägenhet.

Mom. 3 Med personalbostad förstås en av arbetsgivaren ägd eller dispone- rad bostadslägenhet, som arbetsgivaren upplåter till arbetstagare i samband med anställning.

Mom. 4 Utan arbetsgivarens medgivande får inte

a) hyresrätt till tjänste- eller personalbostad överlåtas,

b) hyresgäst upplåta tjänste- eller personalbostad i andra hand.

Mom. 5 Ett hyresavtal för tjänste- eller personalbostad kan sägas upp av arbetsgivaren för att upphöra att gälla med en minsta uppsägningstid av en månad i följande fall:

a) då arbetstagaren ska sluta sin anställning,

b) då arbetstagaren inte betalat hyra,

c) då arbetstagaren inte följt bestämmelserna i mom. 4.

När arbetstagaren ska sluta sin anställning gäller dock följande.

Om uppsägningstiden för arbetstagarens anställning, då hyresavtalet sägs upp, är längre än en månad, ska arbetsgivaren iaktta samma uppsägningstid för hyresavtalet.

Om anställningen upphör på grund av att arbetstagaren avlider, gäller hy- reslagens uppsägningstider.

Uppsägningstid enligt detta moment gäller för hyresavtal med bestämd hyrestid som är längre än 3 månader och för hyresavtal som gäller för obe- stämd tid.

Mom. 6 Om arbetsgivaren har sagt upp hyresavtalet för tjänste- eller per- sonalbostaden i samband med att anställningen upphör har hyresgästen eller medhyresgäst inte rätt till förlängning av avtalet.

§ 37 Ersättning från tredje man m.m.

Mom. 1 Arbetstagare, som drabbas av olycksfall, skada eller sjukdom och där rätt till ersättning kan finnas från annan än arbetsgivaren (tredje man), är skyldig att anmäla detta till arbetsgivaren. Sådan anmälan ska göras så snart som möjligt.

Arbetstagaren har, om arbetsgivaren kräver detta, att bevaka sin rätt till ersättning från tredje man. I sådant fall har arbetstagaren rätt att i sin tur överlämna åt arbetsgivaren att föra arbetstagarens talan i ärendet. I sist- nämnda fall ska arbetsgivaren svara för samtliga kostnader som kan vara förenade med ersättningskravet.

Följer arbetstagaren inte bestämmelserna i andra stycket, första meningen, får arbetstagarens avlöningsförmåner efter förhandlingar minskas med skä- ligt belopp med hänsyn till den skada som vållats arbetsgivaren.

Mom. 2 Har det under den tid då arbetstagare utfört arbete inträffat en händelse, och gör tredje man vid domstol gällande skadeståndsansvar för ar- betstagaren, gäller att arbetsgivaren har både rätt och skyldighet att biträda arbetstagaren i detta ärende. Lämnas i sådant fall biträde av arbetsgivaren svarar arbetsgivaren för samtliga rättegångskostnader i ärendet.

Bestämmelsen i stycket ovan gäller inte i ärenden där det finns motstridi- ga intressen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren eller annan arbetstaga- re.

Arbetsgivaren är inte skyldig att biträda arbetstagare som, utan arbetsgi- varens medgivande, fullföljer talan i högre rätt.

Arbetstagare som ålagts att inställa sig vid domstol på grund av sådan skada som avses i första stycket har rätt att behålla lön för den del av ordina- rie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelsen i domstolen, dock inte för den tid som arbetstagaren är avstängd från arbete.

Mom. 3 Arbetstagare, som kallats till domstol som vittne eller sakkunnig för att höras om förhållande om vilket arbetstagaren har kännedom på grund av sin anställning, har rätt att behålla lön för den del av ordinarie ar-

betstidsförläggning som åtgår för inställelse i domstolen. För inställelse utom ordinarie arbetstid utges ersättning per timme med belopp motsvaran- de fyllnadslön enligt § 20 mom. 4. I ersättningen ingår semesterlön och se- mesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL).

§ 38 Flyttningsersättning

Arbetstagare, som utan egen ansökan förflyttas från en ort till en annan, får ersättning för skäliga och styrkta flyttningskostnader.

§ 39 Tjänstedräkt och årskort

Om arbetsgivaren tillhandahåller tjänstedräkt eller årskort för tunnelbana, spårvagn eller buss är arbetstagaren skyldig betala ersättning för detta med belopp som arbetsgivaren fastställer.

Anmärkning

Arbetstagarorganisation får, om den så i visst fall finner nödvändigt, påkalla för- handlingar om ersättningsbeloppen.

§ 40 Avtalsförsäkringar m.m.

AGS-KL

Mom. 1 Arbetstagare tillförsäkras sjukförmåner enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för AGS-KL.

TFA-KL

Mom. 2 Arbetsgivaren ska teckna TFA-KL enligt mellan de centrala par- terna överenskomna försäkringsvillkoren för TFA-KL.

Mom. 3 Arbetstagare får inte föra talan mot arbetsgivare eller hos arbetsgivaren anställd om skadestånd med anledning av personskada som är arbetsskada.

TGL-KL

Mom. 4 Arbetsgivaren ska teckna och vidmakthålla tjänstegrupplivför- säkring (TGL-KL) hos KPA Livförsäkring AB (publ) enligt de bestämmelser som gäller för sådan försäkring hos detta bolag. Gör arbetsgivaren inte detta gäller vad som anges i försäkringsbestämmelserna om vite m.m.

Begravningshjälp

Mom. 5 Om försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan anställ- ning gällande bestämmelser om grupplivskydd (xxxxxxxxx vid dödsfall) inte utges för avliden arbetstagare, ska till dödsboet utges begravningshjälp. Be- loppet ska motsvara hälften av det prisbasbelopp som, enligt Socialförsäk- ringsbalken (SFB) gäller för det år dödsfallet inträffar.

Underbilaga A till AB 17

Tillägg till AB § 13 Mom. 9 Ansvarsarbetstid

Överenskommelse om Ansvarsarbetstid kan träffas enligt bilaga A Bilaga A – Ansvarsarbetstid

Ansvarsarbetstid

Arbetstagare och chef träffar överenskommelse om ansvarsarbetstid. Över- enskommelse är frivillig för båda parter och prövas årligen i samband med löneöversynen. Förslag till överenskommelse ges i tillägg till bilagan.

Ansvarsarbetstid omfattar 40 timmar per helgfri vecka eller 38 tim 15 min i genomsnitt per vecka och innebär då att arbetsskyldighet finns på lätthelg- dagar. I genomsnitt två ordinarie fridagar per vecka.

Ansvarsarbetstid innebär att arbetstagaren anpassar arbetstiden efter verksamhetens krav. Därutöver anpassar arbetstagaren arbetstiden efter egna behov.

Ersättning för övertid, obekväm arbetstid och beredskap ersätts med fast månadstillägg som baseras på de senaste 24 månadernas särskilda ersätt- ningar uppräknat med 10 %.

Arbetstiden följs upp regelbundet av chef/arbetsledare i dels förhållande till verksamhetsmål och arbetsbelastning dels i förhållande till arbetstidsreg- ler i lag och avtal.

Arbetstagaren ansvarar för att arbetstiden registreras och arbetsgivaren tillhandahåller vid behov verktyg för mätning av arbetstid.

Överenskommelse om ansvarsarbetstid kan sägas upp av endera parten med en månads uppsägningstid. Återgång till reglerad arbetstid enligt AB § 13 sker vid nästa månadsskifte. Vid återgång till fast arbetstid upphör det fasta tillägget för särskilda ersättningar. Arbetstidssaldot ska regleras inom skälig tid, i normalfallet inom sex månader.

Om arbetstagarens anställning upphör sker reglering av ansvarstiden en- ligt följande:

Om den utförda arbetstiden är lägre än den som fastställts så ska löneav- drag motsvarande underskottet göras

Om den utförda arbetstiden är högre än den som skulle ha utförts ska mellanskillnaden utbetalas enligt AB:s regler (AB § 17, 1/165 del av månads- lönen för varje timme fyllnadslön à 120 %).

Lokalt kollektivavtal rörande arbetstid m.m. binder inte enskild medar- betare i den del villkoren ingår i ovan träffad överenskommelse.

Förslag till överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare bi- läggs.

Bilaga Ansvarsarbetstid

Förslag till Överenskommelse om ansvarsarbetstid

Fr.o.m xx-xx-xx och tillsvidare har NN ansvarsarbetstid. Ansvarsarbets- tid innebär att NN anpassar arbetstiden efter verksamhetens krav och där- utöver anpassar NN arbetstiden efter egna behov. § 6 i Allmänna bestämmel- ser (AB) gäller.

Överenskommelsen ska omprövas årligen i samband med löneöversynen.

Ansvarsarbetstid omfattar 40 timmar per helgfri vecka eller 38 tim 15 min i genomsnitt per vecka och innebär då att arbetsskyldighet finns på lätthelg- dagar.

I genomsnitt ska två ordinarie fridagar per vecka planeras månadsvis i förväg av NN och meddelas till chef/arbetsledare senast den sista varje kalen- dermånad. Ledighet hela dagar utöver planerade fridagar överenskoms med chef/arbetsledare i förväg. Arbetstagare ansöker om semesterledighet enligt AB:s bestämmelser.

Ersättning för övertid, obekväm arbetstid och beredskap ersätts med fast månadstillägg på x kr. Tillägget är baserat på de senaste 24 månadernas sär- skilda ersättningar uppräknat med 10 %.

Arbetstid, arbetsbelastning och verksamhetsmål följs upp varje kvartal av chef/arbetsledare.

Arbetstidsregler i lag och avtal som bl.a. ska följas är:

• Det totala arbetstidsmåttet får max vara 48 tim i genomsnitt per vecka under en fyramånadersperiod

• 11 timmars vila per dygn kan dock vid enstaka tillfällen understiga 11 tim.

• 36 xxxxxxx xxxxxxxxx per kalendervecka

• Huvudregel är att inget ordinarie arbete förläggs mellan 00 - 06 på dygnet alt 22-06.

• Max fem timmars arbete därefter 30 min rast.

• Arbetstiden registreras av arbetstagaren .

Överenskommelse om ansvarsarbetstid kan sägas upp av endera parten med en månads uppsägningstid. Återgång till reglerad arbetstid enligt AB § 13 sker då vid nästa månadsskifte. Vid återgång till fast arbetstid upphör det fasta tillägget för särskilda ersättningar och ersätts av reglerna om särskilda ersättningar i Allmänna bestämmelserna.

Om arbetstagarens anställning upphör sker reglering av ansvarstiden en- ligt följande:

• Om den utförda arbetstiden är lägre än den som fastställts så ska löneav- drag motsvarande underskottet göras

• Om den utförda arbetstiden är högre än den som skulle ha utförts ska mellanskillnaden utbetalas enligt AB:s regler (AB § 17, 1/165 del av må- nadslönen för varje timme fyllnadslön à 120 %)

Underbilaga B till AB 17

Tillägg till AB § 13 Mom. 10 Årsarbetstid

Bilaga B - Rekommendation för årsarbetstidsavtal som träffas mellan arbets- givare och lokala arbetstagarorganisationer

Årsarbetstidsavtal

Beskrivning av årsarbetstidsmodellen

Syftet med årsarbetstiden är att öka anpassningen och flexibiliteten i arbetet genom att tillgodose både verksamhetens och arbetstagarens behov, efter samråd med chef/arbetsledare. Årsarbetstidsmodellen kombinerat med nå- gon form av tidredovisningssystem ger också möjlighet att kartlägga arbets- tagarens faktiska arbetstid och arbetsbelastning. Modellen underlättar för det gemensamma intresset och ansvaret att följa upp den faktiska arbetsti- den och arbetsbelastningen. Sker återkommande samråd mellan chefen/ar- betsledaren och arbetstagaren blir planeringen och anpassningen av arbetsti- den och arbetsuppgifterna dessutom bättre.

Årsarbetstiden ger både arbetsgivare och arbetstagare större frihet och inflytande att disponera och förlägga arbetstiden. Arbetstiden är inte fast bunden till dag, vecka eller en beräkningsperiod om högst 16 veckor. Istället är arbetstiden friare, flexiblare och har ett år som beräkningsperiod och det sammanlagda arbetstidsmåttet fastställs för året.

Årsarbetstiden är särskilt bra för verksamheter med säsongsvariationer och kan därför passa för Svenska kyrkan. För att uppnå målen för verksam- heten är alla arbetstagares insatser och ansvarstagande för arbetsuppgifter- na avgörande. Ett sätt att underlätta måluppfyllelsen är att arbetstagaren utför arbete när verksamheten behöver det, med möjlighet till mindre arbete under lugnare perioder. Chefen/arbetsledaren verkar för att ett eller flera grundscheman så långt möjligt ska gälla, för att skapa förutsägbarhet och gränssättning mellan arbete och fritid. Vid schemaläggningen tas om möjligt hänsyn till arbetstagarens specifika önskemål och behov.

Genom årsarbetstidsmodellen utjämnas arbetstagarens arbetsbelastning över tid och skapar goda förutsättningar för återhämtning genom möjlighet till ledighet hela dagar som kompensation vid plussaldo. Dessutom kan ar- betstagarens egna önskemål och behov lättare tillgodoses vid en längre be- räkningsperiod. Arbetsgivaren å sin sida, får bättre förutsättningar för en mer dynamisk och behovsanpassad verksamhet. Det ger en effektivare orga- nisation som stöttar verksamheten och underlättar för den interna adminis- trationen.

En förutsättning för att kunna införa årsarbetstid på arbetsplatsen är att lokala kollektivavtal tecknas mellan arbetsgivare och lokala arbetstagarorga- nisationer. För att underlätta det lokala arbetet med upprättande av årsar-

betstidsavtal har de centrala parterna gemensamt utarbetat en rekommenda- tion för årsarbetstidsavtal. Den anger de frågor som behöver regleras. För vissa frågor finns en klar rekommendation. I andra frågor är det upp till lo- kala parter att ta ställning till hur regleringen ska utformas.

Årsarbetstidsavtalets omfattning och innehåll

Inledningsvis ska de lokala parterna ange för vilka grupper som årsarbets- tidsavtalet ska gälla. Det kan gälla för alla arbetstagare hos arbetsgivaren el- ler för vissa yrkesgrupper. Det kan också vara så att olika yrkeskategorier successivt går in i årsarbetstidsavtalet. Undantagna är kyrkoherdar och kom- ministrar med oreglerad arbetstid och kyrkomusiker med arbetsbeskriv- ning/instruktion.

Årsarbetstid enligt avtalet gäller för följande grupper av befattningar: lo- kala parter reglerar detta.

Årsarbetstiden är arbetstagarens ordinarie arbetstid och innehåller alla arbetstimmar med lön, inklusive semester och arbetstagaren anpassar ar- betstiden efter verksamhetens krav och till egna önskemål och behov, efter samråd med chefen/arbetsledaren.

Frågor om övertid, mertid/fyllnadstid § 20, obekväm arbetstid § 21 och förskjuten arbetstid § 23 enligt Kyrkans avtal regleras i enlighet med de lo- kala förutsättningarna på arbetsplatsen.

Årsarbetstidsmåttet

Beräkningsperioden är 1 år, det vill säga det sammanlagda arbetstidsmåttet och perioden för utjämning av årsarbetstiden.

Årsarbetstidsmåttet om 2007 timmar, eller räknat för året, gäller för ar- betstagare med arbetsskyldighet måndag till fredag med ledighet på helgda- gar/lätthelgdagar.

Årsarbetstidsmåttet om xxxx timmar gäller för arbetstagare med arbets- skyldighet på helgdagar/lätthelgdagar.

eller

Årsarbetstidsmåttet om xxxx timmar gäller för alla arbetstagare.

Arbetstidens förläggning

Ordinarie arbetstid förläggs i grundschema. Förläggningen av arbetstiden sker i överenskommelse mellan chefen/arbetsledaren och arbetstagaren.

I genomsnitt minst två fridagar per vecka läggs in i grundschema, eller fastställs på annat sätt.

Ingen arbetstagare ska i normalfallet arbeta mellan klockan 22.00 och 06.00.

Deltidsanställdas årsarbetstid fastställs i förhållande till tjänstgörings- graden.

För den sammanlagda arbetstiden gäller 10 b § arbetstidslagen. Det vill säga den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får upp- gå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader.

För dygnsvila gäller 13 § arbetstidslagen. Det vill säga arbetstagaren ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tju- gofyra timmar. Undantag från dygnsvila gäller enligt Kyrkans avtal § 13 mom. 6 g och h: ”Vid enstaka planerade tillfällen, under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period om 24 timmar under beräkningsperioden. Vid händelser som inte kunnat förutses, under förutsättning av att motsvarande ledighet med lön ges i di- rekt anslutning till det arbetspass som avbrutit dygnsvilan.”

För veckovila gäller 14 § arbetstidslagen. Det vill säga arbetstagaren ska ha minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar.

Vid beräkning av arbetstiden ska avdrag göras för rast för faktisk tid, dock minst 30 minuter efter varje arbetspass om fem timmar.

Avstämning av arbetstidsmåttet

Arbetstiden kan registreras för varje dag i ett tidredovisningssystem och god- känns av chefen/arbetsledaren varje månad. Chefen/arbetsledaren och ar- betstagaren följer tillsammans upp tiden månatligen.

Därtill tillkommer minst två avstämningsperioder per år som är till för att stämma av den fullgjorda arbetstiden i förhållande till grundschemat. Av- stämningen görs av chefen/arbetsledaren och arbetstagaren, exempelvis 31/1 och 31/8.

Hur plus- och minustid i förhållande till grundschemat ska hanteras reg- leras mellan de lokala parterna.

Ledighet

Inarbetad tid kan tas ut som hel dag/dagar eller timmar, efter samråd med chefen/arbetsledaren.

Under juni-augusti ska i första hand årets semester (20 dagar) tas ut, där- efter kan inarbetad tid tas ut, efter samråd med chefen/arbetsledaren.

Frånvaro

Arbetstagarens giltiga frånvaro vid semester, sjukdom, vård av barn, förtro- endemannauppdrag eller ledighet för enskilda angelägenheter enligt Kyr- kans avtal § 32 anses som fullgjord arbetstid motsvarande för heltidsanställd

8 timmar (vid 2007 årstimmar eller räknat för året) respektive 7 timmar och 39 minuter (vid 1996 eller 1989 årstimmar). Vid annat årsarbets-tidsmått be- räknas fullgjord arbetstid per dag.

Vid sjukdom gäller karensdag för hel dag, enligt Kyrkans avtal § 17.

Avslut av anställning eller uppsägning av avtalet

Vid avslut av anställningen eller vid uppsägningen av detta lokala kollektiv- avtal ger plussaldo utbetalning av lön motsvarande 1/165 av månadslönen och minussaldo ger löneavdrag med 1/165 av månadslönen. Om möjligt ska eftersträvas att varken plus eller minussaldo finns vid avslut av anställningen.

Tidredovisning

Tidredovisning kan införas för att stödja modellen med årsarbetstid.

Utvärdering

Avtalet utvärderas efter ett år och därefter återkommande med jämna inter- vall, som bestäms lokalt mellan parterna. Vid behov upptas förhandlingar för att utveckla årsarbetstidsavtalet, utan att avtalet för den skull behöver sägas upp.

Giltighet och uppsägning

Avtalet gäller tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader.