oberoende borgerlig tidskrift utges sex gånger årligen ISSN 0347-6472

nr 3 2012 (nr 223 från starten) årgång 38 Pris 25:-

CONTRA 3/2012 xxx.xxxxxx.xx

garanterat politiskt inkorrekt

Xxxx Xxxxxx Barnfattigdomen El-regleringar

oberoende borgerlig tidskrift utges sex gånger årligen ISSN 0347-6472

Copyright Stiftelsen Contra Eftertryck endast efter överenskommelse

Ansvarig utgivare

Xxxx Xxxxxx

Adress

Xxx 0000, 000 00 XXXXXXXXX

Telefon 00-000 00 00

E-post xxxxx@xxxxxx.xx

Internet hemsida xxxx://xxx.xxxxxx.xx Sluten del endast för prenumeranter: xxxx://xxx.xxxxxx.xx/xxxxxxxxxxx/ oversikt.html

Användarnamn och lösenord finns endast i den tryckta versionen av Contra

Prenumeration

Minst 175, rekommenderat 250 kronor, per

år. Inbetalas på plusgiro 85 95 89-4 eller

bankgiro 5682-0392.

Studerande 95 kronor, ange skola/ universitet vid betalningen.

Finland: Minst 20 euro per år. Bankgiro Sampo 800018-70846087.

Medarbetare

Styrelseordförande: Xxxx Xxxxxx Redaktion: Xxxx Xxxxxx, X X Xxxx och Xxxxxxx Xxxxxxxx

Övriga medarbetare: Xxxxx X. X. Xxxxxxxxx, Xxxx-Xxxxx Xxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxx, Xxx-Xxxx Xxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxxxx och Xxxxx Xxxxxx samt Xxxxxxxx Xxxxxxxx i Italien, Xxxxxx Xxxxx i Mellersta Östern och Xxxxx X. Xxxxxxxxx i USA.

Presslagd 2012-07-02 Carlshamns Tryck & Media AB, Karlshamn 2012

Vinst i vården

Omslagsbilden visar Republi- kanernas presidentkandidat Xxxx Xxxxxx, som presente- ras närmare i detta nummer av ontra. Xxxxxx är mormon och framgångsrik som företagare och politiker. Han räddade ett nästan havererat vinter-OS i Salt Lake City 2002 till succé, han drev framgångsrikt risk- kapitalföretaget Bain Capital (som gjorde honom förmögen) och han var republikansk gu- vernör i den mest demokra- tiska av alla delstater, Massa- chusetts.

Unkna röster från det som vi trodde var svunna tider kräver stopp för vinsterna i vården. Samma röster skriker lika högt om högre löner till sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Att avstå från konkurrensutsättning och vinster i vården är samhällsskadligt och direkt riktat mot patienter och andra vårdbehövande, mot skattebe- talarna och alla produktiva krafter i samhället.

Det finns ingen som klagar på att den som tillverkar en sjukhus- säng eller odlar potatis som serveras på vårdinrättningar gör vinst. Inte heller att sjukvårdspersonalen får lön (i en svunnen tid sågs sjuksköterskeyrket som ett kall, lönen var låg eftersom sjuksköter- skan antogs ställa upp av ideella skäl och försörjas av sin man; idag är lönen skaplig i förhållande till den utbildning som krävs).

Klagomålen är däremot höga mot att de som ser till att sjukhus- sängar och potatis, liksom personal, organiseras på ett sätt som gör att vi får så mycket vård som möjligt för pengarna. Trots att det är just där som de största vinsterna för skattebetalarna och de vård- behövande kan göras. Idag spenderas alltför mycket på ineffektiva organisationer. Tala med ett urval svenskar och fråga vad de tycker om effektiviteten och organisationen på jobbet, ingen grupp har så mycket kritik och så mycket missnöje att framföra som anställda på kommunala vårdinrättningar.

Ingen ska inbilla oss att kommunalpolitiker är de bästa entrepre- nörerna och organisatörerna. Se bara på ryckigheten och alla pro- blemen på Karolinska eller de många kommunala åldringsvårdsin- stitutionerna i landet. Bra vård kan vi bara få genom att släppa loss innovationer, nytänkande och vinster.

Det behövs fler företag som Capio S:t Xxxxx (landets bäst skötta akutsjukhus, som sparat miljarder åt skattebetalarna i Stockholm sedan privata entreprenörer tog över från landstinget). Det behövs fler företag som Carema - som är ett välskött företag som utsatts för en sanslös kampanj från Dagens Nyheter sedan man inte helt lyckats röja upp i sörjan efter den kommunala skötseln av Råcksta sjukhus (av Carema omdöpt till Koppargården).

Det är bara de företag som sköts effektivt och ger vinst som kom- mer att överleva. Och vinst gör man genom att erbjuda bra tjänster med hjälp av en effektiv organisation. De som inte klarar att leve- rera vad som behövs slås obönhörligt ut från marknaden. Det är bara institutioner som sköts av kommunala myndigheter som kan hålla på år efter år med en usel verksamhet till för höga kostnader.

Att vara mot vinster i vården är att vara en fiende till samhället.

Xxxxxxx väg mot Vita huset?

Xxxx Xxxxxx mer avspänd och konservativ nu

En sak är fullständigt klar när det gäller Xxxx Xxxxxxx kandidatur i USAs presidentval

i november: han ställer inte upp för pengarna. Dels är inte presdidentämbetet exceptionellt högavlönat, dels anses den förre Massachusetts-guvernören vara god för cirka 250 miljoner dollar (1,5 miljarder kronor). Förmögenheten härrör från många år i chefsposition inom det framgångsrika företaget Bain Capital. De pengarna kommer förvisso väl till pass i valkampanjen. Om de sedan räcker för att tillförsäkra Xxxxxx segern i valuppgörelsen med den sittande presidenten Xxxxxx Xxxxx återstår att se.

Chanslös lär Xxxx Xxxxxx dock inte vara. Enligt en undersökning företagen av You- Gov/The Economist/Svenska Dagbladet i våras skulle 47 procent av registrerade väljare i USA rösta på Romney medan 46 procent skulle stödja Xxxxxx Xxxxx om valet ägde rum vid den tid undersök- ningen genomfördes. Förmodligen pekar de siffrorna mer på missnöje med Xxxxx än på ett medvetet stöd för Xxxxxx.

Som bekant gjorde Xxxx Xxxxxx ett första försök att bli nominerad som

Det var den äldre Xxxxxxx mycket framgångsrika verksamhet inom De- troits bilindustri som möjliggjorde hans framskjutna ställning inom GOP. Han var 1963–69 guvernör i Michigan och gjorde ett försök att bli nominerad som presidentkandidat 1968. Det visade sig dock snart att Xxxxxxx Xxxxx och Xxxxxx Xxxxxxxxxxx hade betydligt större stöd. Som plåster på såren utsåg dock presi- dent Xxxxx Xxxxxx till bostadsminister 1969.

förlustföretag i Xxxxxxx balansräkning på Bain”, sammanfattade Xxxxxxx Xxx- xxxx och Xxxxx Xxxxxx i biografin The Real Romney (Harper/Harper Collins Publishers 2012). Sämre omdöme kan en affärsman förvisso få!

De kontroversiella mormonerna Det utan tvivel mest kontroversiella med den i dag 65-årige Xxxx Xxxxxx är att han sedan tidiga år är bekännande mormon, det vill säga medlem i Jesu Kristi kyrka

Grand Old Partys (republikanerna) kan-      

av sista dagars heliga som Romney beta-

didat i valet 2008. Han kastade emeller-

xxxxx.xxxxxxx@xxxxxx.xx

lar tionde till. Liksom sin far var han mis-

tid in handduken redan i februari då han      

xxxxxx i utlandet i sin ungdom; närmare

insåg att han inte skulle kunna hota se- nator Xxxx XxXxxx, vilken senare förlo- rade mot Xxxxx. Xxxx Xxxxxx gjorde ett tämligen blekt intryck i valet 2008. Den här gången förefaller han vara betydligt bättre laddad.

Fadern Xxxxxx bostadsminister Xxxxxxx Xxxx Xxxxxx föddes i Detroit, Michigan den 12 mars 1947. Xxxxx var den framstående republikanske politikern Xxxxxx X. Xxxxxx (1907–95) och mam- ma dennes hustru Xxxxxx. Han

var sladdbarnet av fyra syskon. Familjen Xxxxxx flydde från revolutionen i Mexiko och slog sig sedan först ner i ”potatis- staten” Idaho för att därefter hamna i mormonernas Utah och denna delstats huvudstad Salt Lake City. Xxxxxx Xxxxxx blev praktiserande mormon och arbetade som missionär i Stor- britannien 1926-28. Några är senare träffade han Xxxxxx Xx- Xxxxx, även hon verksam inom

Sonen Mitt avlade grundexamen vid mormonuniversitetet Xxxxxxx Xxxxx 1971, men gick sedan vidare och tog ju- ristexamen samt MBA vid Harvard 1975. Han var sedan under många år verksam som affärsman vid företaget Bain Capi- tal. Som chef har han beskrivits som mer av en skicklig teoretiker än som riskta- gare. Han har vidare betecknats som rätt opersonlig men ändå med en varm med- känsla.

”I slutänden var det fler vinstföretag än

bestämt tillbringade han på 1960-talet 30 månader i Frankrike.

USA är känt för sin trosfrihet och re- ligiösa pluralism, ett arv från den tiden med början redan på 1600-talet då män- niskor som förföljdes på grund av sin tro i Europa tog sin tillflykt till ”den nya världen” i Nordamerika. Mormonkyr- kan är dock en rörelse för sig. Den är i dag den största religiösa organisationen i USA efter Katolska kyrkan, Södra bap-

tistkonventet och Metodistkyrkan. Man kan om dessa organisationer i stark sammanfattning säga, att

katolikerna och mormonerna blir allt fler medan baptisterna och metodisterna blir allt färre. Det är en anmärkningsvärd utveckling för en grupp troende människor vilken på 1800- och 1900-talen utsattes för kraftig förföljelse. Misstänksamheten mot mormo- nerna består än i dag. Vid en un- dersökning visade det sig att 22 procent av de tillfrågade inte skul- le kunna tänka sig att rösta på en

det republikanska partiet.

Xxxx Xxxxxxx officiella kampanjslogan – tro på Amerika!

mormon. Motsvarande siffror för

Mitt och Xxx Xxxxxx har en stor familj. Fem söner (Tag, Xxxx, Xxxx, Xxx och Xxxxx), sonhustrur och inte mindre än 18 barnbarn (bara tio är med på bilden).

xxxx påstådda brist på visioner.

”Till syvende og sidst behöver republi- kanerna en kandidat med en stor vision

– en som fångar det amerikanska folkets fantasi. President Xxxxx har en egen vi- sion, en som starkt avviker från de flesta av våra egna.”

Xxxxx framhåller i sin artikel, som skrevs innan det stod klart att Xxxx Xxx- xxx var ensam kvar i det republikanska fältet som tänkbar presidentkandidat, att Xxxxxx Xxxx och Xxxx Xxxxxxxx är po- litiker med klara visioner. Kanske kan även tidigare kandidater som Xxx Xxxx och Xxxx Xxxxxxxx betecknas som visio- närer.

Som saker och ting utkristalliserade sig får nu ändå Xxxxxxxxxxx Xxxxx och alla andra republikaner hålla till godo med Xxxx Xxxxxx. Och jag vågar nog påstå att det inte är det sämsta alternativet!

Mer försvarspengar

Ty en blick på tio av Xxxx Xxxxxxx så här långt avlevererade vallöften visar att han är en politiker som nog kan tillfredsställa

andra grupper var 9 procent för en jude, 7 procent för en katolik, 6 procent för en kvinna och 5 procent för en svart. Mer än var femte röstberättigad amerikan skulle alltså, om dessa siffror är riktiga, inte kunna tänka sig att rösta på Xxxx Xxxxxx på grund av dennes trosåskådning.

Inställningen till mormonerna är dock motsägelsefull. Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga är, trots kontroverser med det tidigare praktiserade månggiftet och en del teologiska avvikelser från andra kristna samfund, på många sätt ett ameri- kanskt helyllesamfund som i dag har om- kring sju miljoner amerikanska medlem- mar. Och trots att stark kritik förekommer torde ingen kunna förneka att mormo- nerna nästan alltid är trevliga, uppriktiga, rena, propert klädda och välfriserade.

Dessutom visar tillgänglig statistik att mormonerna lever cirka tio år längre än genomsnittsamerikanen. De har högre medellivslängd än oss svenskar. Det kan ha att göra med att mormonpionjären Xx- xxxx Xxxxx (1805–44) avrådde sina an- hängare från att använda alkohol, tobak, kaffe och andra liknande stimulantia samt att äta så nyttigt som möjligt.

Brist på visioner?

Förutom att Xxxx Xxxxxx är mormon finns det knappast något särskilt uppse-

endeväckande med honom. Inte heller som mormon är han unik som toppoliti- ker. Andra kända mormoner inom ameri- kanskt politiskt liv inkluderar senator Xx- xxx Xxxxx, Utah, Xxx Xxxxxxxx, guvernör i Utah 2005–09 och Kina-ambassadör 2009–11, samt Xxxxx Xxxxxxxxx, natio- nell säkerhetsrådgivare åt presidenterna Xxxx och Xxxx den äldre.

Tidskriften Newsmax ger i en insikts- full krönika genom sin ansvarige utgi- vare Xxxxxxxxxxx Xxxxx (februari 2012) följande karaktäristik av Xxxx Xxxxxx (översättning från engelska av artikelför- fattaren):

”Xxxxxx är en framstående affärsman, en stark familjeman och han står sin kyr- ka nära. Han är också energisk, fokuserad och beslutsam. En bra xxxx som har alla de kvaliteter många skulle vilja se hos en president.”

Ändå, framhåller Ruddy, anser många GOP-väljare att han inte är rätt man att leda landet:

”Xxxx kritiker säger att han har gjort helomvändningar i en rad frågor genom åren. Hans politiska förändringar bekym- rar mig inte så mycket. Om någon aldrig ändrar åsikt, det är något som bekymrar mig. Och genom åren har Xxxxxxx tän- kande rört sig åt höger, inte åt vänster.”

Vad som i stället oroar Ruddy är Rom-

de flesta konservativt inriktade amerika-

ner och säkert även de flesta Contra-läsa- re. (Följande lista har hämtats ur Svenska Dagbladet 12 maj 2012).

• Låta skattesänkningar och lägre bo- lagsskatter bli permanenta.

• Avreglering för att öka inhemsk olje- och gasproduktion.

• Kostnadskalkyler krav i miljölagstift- ningen.

• Påskynda licensgivning av kärnkraft- verk.

• Krympa offentliga utgifter.

• Riva upp Xxxxxx vårdreform.

• Gradvis höjning av pensionsåldern.

• Högre egenavgifter i äldrevården Med- icare.

• Minska kulturstödet.

• Mer pengar till försvaret, med nya krigsfartyg och missilförsvar.

Det blir under alla omständigheter fas- cinerande att följa holmgången om presidentskapet i höst. Xxxxx har inte alls motsvarat de förväntningar hans ursprungligen entusiastiska anhängare menade sig ha rätt att ställa, under det att Xxxxxx gradvis tycks ha växt i kos- tymen som blivande statsman.

I kampanjen för att vinna republikaner- nas nominering 2008 framstod Xxxxxx som ganska obekväm och stel i sin roll.

Ur Xxxx Xxxxxxx cv

Bain Capital

Xxxx Xxxxxx började sin karriär i närings- livet genom att arbeta för Boston Consul- ting Group, känd för att vara ett av de mest välrenommerade konsultföretagen i världen. Han gick senare över till Bain & Company som var ett konsultföretag som bildats av avhoppare från Boston Consul- ting Group. Xxxxxx avancerade snabbt och fick uppdrag åt flera av USAs ledande företag. Xxxx Xxxx erbjöd 1984 sin medar- betare Xxxxxx att starta ett dotterbolag till Bain & Company som inte bara skulle leva på konsultarvoden utan som köpte in sig i de bolag som fick konsulttjänsterna och på det sättet fick möjlighet att ta del av de vinster som företagen gjorde på konsultinsatsen. Det bolaget fick namnet Bain Capital och Xxxx Xxxxxx var dess VD i fjorton år. Ett av de åren ägnade han åt att rädda moderbolaget Bain & Com- pany som hamnat i svåra problem. Han gjorde det framgångsrikt och återvände till Bain Capital. När han slutade vid Bain Capital i samband med att han ar- betade för Salt Lake City OS gjorde han en överenskommelse som innebar att han kunde räkna hem en förmögenhet på 250 miljoner dollar.

Xxxx Xxxxxxx politiska motståndare har hävdat att många blev sparkade på grund av Xxxxxxx hårda framfart i Bain Capital och att många jobb flyttades ut- omlands. Faktum är att Bain Capital en- gagerade sig i en rad krisföretag och miss- lyckades med flera av dem. I andra fall blev framgångarna desto större. Xxxxxx själv hävdar att han varit med och ska- pat nästan 100 000 jobb genom sin verk- samhet i Bain Capital, 88 000 kom till i kotorsvaruföretaget Staples, till hälften

efter att Xxxxxx lämnat Bain. Motstån- darna hävdar tvärtom att fler sparkades än de som fick nya jobb och framförallt att många amerikanska jobb flyttades ut- omlands. Idag har företaget ett kapital på 60 miljarder dollar. I Sverige är man en- gagerad i företaget Securitas Direct.

OS i Salt Lake City

OS i Salt Lake City närmade sig en ka- tastrof och det var tveksamt om det ens skulle kunna genomföras i Salt Lake City. Budgeten visade på ett underskott på 379 miljoner dollar och det förekom anklagel- ser om mutor, riktade mot organisations- kommitténs ordförande Xxxxx Xxxxxx. Tre år innan OS skulle gå av stapeln fick led- ningen för organisationskommittén spar- ken och Xxxx Xxxxxx kallades in för att röja upp. Han bestämde sig för att verk- samheten skulle drivas som ett företag. Det lyckades han med. Han drog ner bud- geten, rekryterade nya sponsorer och ut- verkade ökat stöd från Washington. Som extra lök på laxen inträffade dåden den 11 september 2001 och det blev nödvändigt att kraftigt öka säkerhetsåtgärderna (som kom att kosta 300 miljoner dollar). När bokslutet gjordes visade det sig att OS gått med 100 miljoner dollar i vinst på en omsättning av 1,3 miljarder dollar. Bland kostnaderna fanns 1,4 miljoner dollar i lön till Xxxx Xxxxxx, men han skänkte hela beloppet till välgörenhet, eftersom han hade en stabil ekonomisk bas genom sin tidigare verksamhet i Bain.

Romneycare

Romneycare är det populära namnet på det allmänna sjukförsäkringssystem som

infördes under Xxxx Xxxxxxx tid som gu-

vernör i Massachusetts. Delvis är det en förebild för Obamacare som ska införas från 2014 i hela USA. Xxxxxx tillträdde 2003 som guvernör i Massachusetts (och ställde inte upp till omval 2006, han av- gick i början av 2007). Massachusetts är en starkt demokratiskt orienterad delstat, den enda gången i mannaminne staten röstat på en republikansk presidentkandi- dat var 1984 då Xxxxxx Xxxxxx omvaldes och vann 49 av 50 stater. Det är anmärk- ningsvärt att Xxxxxx som republikan kunde väljas till guvernör i Massaachu- setts, men hans rykte som en effektiv af- färsman säkrade valsegern samma år som OS i Salt Lake City gick av stapeln. En av de största uppgifterna som Xxxxxx tog sig an var att genomföra allmän sjuk- försäkring i Massachusetts. Det största problemet låg i att få ”återbäring” från den federala regeringen när delstatens nya system tog över ansvaret för sjukvår- den för pensionärer (Medicare), fattiga (Medicaid), barn (SCHIP) och federalt anställda. Invånarna i Massachusetts var förvisso inte beredda att betala dub- belt för en så stor andel av befolkningen och särskilt inte då de sjukvårdsintensiva pensionärerna. Men Xxxxxx lyckades genomdriva att Massachusetts skulle få tillbaka de pengar som betaldes in till de federala sjukvårdsprogrammen. Därmed var fältet fritt för införande av ”Romney- care” 2006. Det innebär att alla invånare i Massachusetts måste vara sjukförsäk- rade (själva eller genom sin arbetsgivare) och att staten bildat en ”försäkringsmäk- lare” som garanterar att alla kan få en försäkring. Låginkomsttagare behöver inte betala, utan där står staten för för- säkringspremien. Den som inte tecknar

en sjukförsäkring för sig själv drabbas av

Det allmänna omdömet knappt fyra år senare är att Xxxx Xxxxxx har blivit be- tydligt mer avspänd och lättsam än han var då.

Mitt och Xxx Xxxxxx

En viktig roll i 2012 års kampanj med sikte på Vita huset spelar Mitts tre år yng- re hustru Xxx. Hon har gjort upp ett eget kampanjschema och reser regelbundet i nyckelstater i syfte att bereda vägen för maken. De gifte sig redan 1969 och har fem söner xxxxx barnbarn tillsammans.

Det anmärkningsvärda med Xxx Xxx- xxxx insats är att hon sedan längre för en personlig kamp mot nervsjukdomen MS och att hon opererades för bröstcancer 2008.

”De tycker om att vara tillsammans och man kan se gnistan mellan dem när de är tillsammans”, citeras en Romney-rådgi- vare i Newsmax (december 2011). Mitt har flera gånger betygat att han helst inte vill vara borta från hustrun mer än i högst ett par dagar. ✎

en skatteeffekt som motsvarar hälften av den lägsta premien som han hade kunnat teckna en försäkring för via den statliga mäklaren (2009 var det en procent av invånarna som gick miste om skatteav- draget, ytterligare en procent saknade sjukförsäkring). Systemet har reviderats flera gånger, men fungerar i stort sett bra. Dock har Xxxxxx idag ändrat uppfatt- ning och menar att det är fel med tvång och bestraffning av dem som inte tecknar en sjukförsäkring.

Barnfattigdomen finns inte

Rubriken är tillspetsad. Visst finns det barn i fattiga familjer också i Sverige. Men de är få och de blir färre. Trots att vi ofta får höra att barnfattigdom är ett stort problem och att den dess- utom utvecklas i fel riktning. Påståendena sprids av till synes seriösa organisationer som UNI- CEF (FNs barnfond) och Rädda Xxxxxx och tas girigt upp av po- litiska populister (Xxxxx Xxxxxx var inte oväntat en som satsade stort på att exploatera ”barnfat- tigdomen”).

Svenska UNICEF har så sent som i maj i år publicerat uppgiften att Sverige skulle hamna på 22 plats av 35 jämförda län- der. Vänder man sig till UNICEFs eng- elskspråkiga originalrapport visar det sig dock att det stora numret är att man utvecklat ett nytt bättre mått på barnfat- tigdom än det som använts tidigare. Och med det nya bättre måttet hamnar Sverige ännu högre än tidigare på listan över län- der med låg barnfattigdom.

De 35 länderna är de 27 EU-länderna plus Norge, Island, Schweiz, Australien, Japan, Kanada, Nya Zeeland och USA.

Bara Island har lägre barnfattigdom än Sverige!

Det gamla relativa måttet, som på goda grunder kritiserats, ersätts av helt nya absoluta metoder. Med de mätmetoderna hamnar Sverige på andra plats. Bara Is- land ligger bättre till.

Huvudmåttet på barnfattigdom i UNI- CEFS rapport är att räkna andelen barn (mellan 1 och 16 år) som saknar minst två av fjorton uppräknade nyttigheter på grund av att hushållet inte har råd att skaffa dem. Det här måttet har UNICEF bara lyckats ta fram för EU-länderna plus Norge och Island. På Island är det bara 0,9 procent av barnen som saknar minst två av nyttigheterna. I Sverige är det 1,3 procent. Norge och Finland ligger också bra till med 1,9 respektive 2,5 procent, Danmark har 2,6 och Nederländerna 2,7,

men i samtliga andra 23 länder är barn- fattigdomen räknat på detta sätt minst tre gånger så hög som i Sverige! I tio av län- derna är barnfattigdomen minst tio gång- er så utbredd som i Sverige! Rumänien är sämst med 72,6 procent – 56 gånger så många under fattigdomsgränsen som i Sverige.

Man skulle kanske tro att det här sät- tet att räkna ger en tabell som motsvarar ländernas BNP. Men Sverige toppar inte BNP-ligan. UNICEF konstaterar i sin rapport att tre länder med ungefär samma BNP, Estland, Polen och Ungern skiljer sig markant åt med siffrorna 12,4, 20,9 respektive 31,9 procent. Belgien och Tyskland har ungefär samma BNP per ca- pita som Sverige och Danmark, men med måttet på barnfattigdom ligger Belgien och Tyskland tre gånger högre än Dan- mark och sju gånger högre än Sverige!

Det här sättet att mäta barnfattigdom är nytt för i år och i UNICEFs rapport he- ter det att det är ”ett avgörande nytt steg i övervakningen av den internationella barnfattigdomen”. Sammanställningen

xx.xxxx@xxxxxx.xx

bygge på en undersökning av 125 000 europeiska hushåll.

De nyttigheter som UNICEF räknar är: Tre mål mat om dagen, minst ett mål med kött eller fisk (eller vegetarisk mot- svarighet), frukt och grönsaker varje dag, tillgång till böcker vid sidan av skol- böcker, fritidsutrustning som cykel eller rullskridskor, fritidsaktiviteter (simning, musikskola, ungdomsorganisationer), sällskapsspel, pengar för att delta i sko- lutflykter, en lugn plats där det går att göra läxorna, internet, en del nya kläder (att alla kläder inte är begagnade), två par skor i rätt storlek, möjlighet att ibland bjuda hem vänner för lek och måltider, möjlighet att fira födelsedagar, helger, re- ligiösa högtider etc.

”Relativ fattigdom”

Sedan detta absoluta mått presenterats ger sig UNICEF på att mäta något mer dubiöst som kallas ”relativ fattigdom”. Då mäter man alltså inte om barnen har ekonomiska problem, utan hur barnens

familjer har det ekonomiskt i relation till andra barn i landet. Det måttet är satt som att barnet ska leva i en familj som har mindre än 50 procent av medianin- komsten i landet för att räknas som fattig. Även med det måttet toppar Island (med 4,7 procent) och de andra fem länderna som nämndes ovan finns alla med på topp

8. Men i den gruppen ingår även Cypern (tredje plats) och Slovenien (sjätte plats). Sverige ligger på åttonde plats med 7,3 procent. I botten hittar vi liksom i förra tabellen Rumänien med 25,5 procent. I den här tabellen är det 35 länder med. I rapporten påpekas hur dubiöst måttet är, under 1990-talet genomgick Irland en snabb ekonomisk omvandling och gick från att ha varit ett av de fattigaste EU-länderna till att bli ett av de rikaste. Medianinkomsten ökade snabbt. Också inkomsterna för ”fattiga” barn ökade rejält, men inte lika snabbt som median- inkomsten. Barnfattigdomen sjönk alltså med ett normalt sätt att se på saken, men med UNICEFs relativa mått gick det åt andra hållet!

Eller för att se saken på ett annorlunda sätt. De tio rikaste länderna (vilket inklu- derar Sverige) har en ”fattigdomsgräns” med det relativa måttet som ligger över medianinkomsten i de tio fattigaste län- derna. Den som ligger vid den relativa fattigdomsgränsen i Sverige ligger över medianinkomsten i länder som Portugal, Tjeckien, Estland, Polen och Ungern.

Fattiga barn och fattiga familjer

Självklart är det så att i länder med många fattiga finns det också många fattiga barn. Rumänien har cirka 17 procent fattiga, men 25 procent fattiga barn. I många län- der är andelen fattiga barn avsevärt högre än andelen fattiga i stort. Det gäller för 25 av de 35 länderna, förutom Rumänien för exempelvis Italien, USA, Spanien, Stor- britannien, Frankrike och Tjeckien. Men det finns alltså tio länder där barnfattig- domen är lägre än den allmänna fattig- domen. Och till den gruppen hör Sverige (liksom de andra nordiska länderna, Aus- tralien, Tyskland och Japan). Stödsyste- men för barnfamiljer är så väl utvecklade att det faktiskt finns relativt sett färre fat-

familjer som har höga inkomster i våra grannländer! De bidrar till barnfattigdo- men i de relativa beräkningar som SCB och Ekot presenterar, trots att i själva ver- ket har en god ekonomisk standard.

tiga barn än fattiga människor i stort.

Det kan också konstateras att Sverige klarar sig särskilt bra i jämförelser som görs för särskilt utsatta familjer. När det gäller avsaknaden av vissa nyttigheter är Sverige allra bäst när det gäller invand- rarfamiljer (islänningarna får maka sig till andra plats) och i familjer utan nå- gon i arbete. När det gäller familjer med bara en förälder hamnar Sverige på tredje plats och när det gäller familjer med låg utbildning hos föräldrarna är Sverige på fjärde plats (i samtliga fall är det andra nordiska länder som ligger före Sverige). Man kan alltså konstatera att Sverige är unikt när det gäller avsaknaden av barn- fattigdom. Ett enda land ligger bättre till,

och det är Island.

Xxxxx missvisande press- material och mediabevakning Nästan all mediabevakning om UNI- CEFs rapport ger en helt annan bild och den bygger på att lata journalister läst ett grovt missvisande pressmeddelande som UNICEF släppt i Sverige på svenska. Det pressmeddelandet handlar om att Sverige hamnar på 22 plats av de 35 rika länder- na. Efter Polen, Grekland, Estland och Ungern, som tydligen antas vara särskilt förskräckliga länder i den rika världen. Vad det egentligen handlar om är näst intill obegripligt för en normalbegåvad person att ta till sig. Med definitionen av barnfattigdom som barn som lever på en nivå under 50 procent av den natio- nella medianinkomsten kommer Sverige som nämnt på åttonde plats av. Med ab- soluta kriterier, som avsaknaden av två av fjorton viktiga saker ligger Sverige på andra plats. Alla skriverier handlar

om att medianinkomsten bland de som hamnar under den definierade relativa fattigdomsgränsen (i Sveriges fall 7,3 procent av totala antalet barn) ligger 21 procent under själva fattigdomsgränsen. Den svenska fattigdomsgränsen i denna relativa värld ligger dock över medianin- komsten (!!) i fem av de länder (Ungern, Slovenien, Estland, Tjeckien och Polen) som i den här konstiga och svårbegripliga sammanställningen skulle ligga ”bättre” till än Sverige.

De fattiga stackarna som jobbar i Danmark eller Norge

I slutet av juni kom det en ny ”larmrap- port” om barnfattigdom som enligt Statis- tiska Centralbyrån påstods ha ökat, vilket slogs upp stort i Ekot på radio. Återigen var det det relativa måttet som spökade. Tillfrågad expertis medgav att det främ- sta skälet till att barnfattigdomen ökat var att inkomsterna ökat! Inkomsterna hade ökat för alla, men barnfattigdomen ökade för att inkomsterna ökade mer hos dem som tjänade mer (vilket, påpekades det, var något som pågått sedan början av 1980-talet och alltså var helt obeoende av vilken regering som satt). När de fattigare barnens familjer får högre inkomster blir de enligt dessa journalister fattigare!!

Men det fanns en reservation till som måste tas på allvar. De kommuner som låg sämst till var Malmö, Landskrona och Årjäng. Gemensamt för åtminstone Malmö och Årjäng, men i viss utsträck- ning även Landskrona, är att en stor del av befolkningen arbetar utomlands. Och inkomsterna som Malmöborna har i Dan- mark eller Årjängsborna i Norge ingår inte i statistiken! Det finns alltså ett stort antal i statistiken nästan utblottade barn-

Har fattiga barn glasögon?

Den kortlivade S-partiledaren Xxxxx Xx- xxxx slog i sitt enda Almedalstal fast att 26 000 barn i vårt land inte kunde se tav- lan i klassrummet för att deras föräldrar inte hade råd med glasögon. Som van- ligt var Juholt helt ute och virrade. När han blev pressad var han fått uppgifterna från hänvisade han till en undersökning av Xxxxxxxxxx – deras tal var 23 000 och inte 26 000. Men även de 23 000 var en fantasisiffra. Xxxxxxxxxx hade frågat 1000 föräldrar om de under det senaste året väntat med att beställa glasögon till sina barn av ekonomiska skäl. Av de tillfrågade svarade 11 procent att så var fallet och 28 procent nej (57 procent behövde inte glasögon). Sedan räknade Xxxxxxxxxx upp de elva procenten med antalet barn i grundskoleåldern. Det blev raskt dubbelt så många som det i själva verket handlade om eftersom det är 20 procent som ser så dåligt att de behöver glasögon, men det i Majblommans un- dersökning uppenbarligen var 40 pro- cent som såg dåligt. Dessutom är frågan väldigt luddig, många tvingas skjuta upp inköp till efter avlöning eller att hålla till- baka på utgifterna vissa månader då kost- naderna är stora. Det kan inte vara något stort problem om ett glasögonköp dröjer en månad eller två om barnet har andra fungerande glasögon. Man skulle till och med kunna tänka sig att välbeställda barn också hamnar efter på grund av att deras föräldrar är så sysselsatta att de inte hin- ner ta itu med barnens glasögonproblem. Dessutom finns det två kapitalistiska fö- retag, Lensway och Smarteye, som skän- ker glasögon till barn som behöver det (dock endast till barn upp till åtta år).✎

Källor:

Innocenti Report Card 10, 2012, Measur- ing Child Poverty. New league tables of child poverty in the world’s rich countri- es.

URL: xxxx://xxxxxx-xxxxxxx-xxxxxxxxxx. x0.xxxxxxxxx.xxx/xxxxxx-xxxx-00-xx- asuring-child-poverty.pdf Mediarapportering om Xxxxx Xxxxxx Xxxx, Sveriges Radio P1

Nu går flyttlassen från Kalifornien

På 20 år har 3,5 miljoner fler människor flyttat från Kalifornien till andra delstater än omvänt. Den stat som en gång var magneten för hela USAs dynamiska och krea- tiva elit spottar nu ut denna elit i rask takt. De smartaste ingenjörerrna flyttar till delstater som Arizona och Colorado och de mest spännande företagen följer efter.

I USAs hela historia har det varit folk- förflyttning västerut. Från de första ko- lonierna i New England, vidare mot prä- rierna och Klippiga Bergen för att till slut bli Kalifornien. Klimatet lockade. Film- industrin blev en magnet på 1920-talet. På 1940-talet tillkom flyg- och rymdindu- strin. Och sedan elektronikindustrin med företag som Fairchild, Hewlett-Packard, Apple och mjukvaruföretag som Google och Facebook.

En gång var tillväxten och framåtandan makalös

I decennier var det till Kalifornien som amerikanerna flyttade. Kalifornien skaf- fade sig rykte som framtidslandet redan i samband med guldrushen på 1840-talet. Men idag är inte Kalifornien framtids- landet. Kalifornien har visserligen fort- farande en nettoinflyttning, men inte från övriga USA. Under 1990-talet var det en nettoutflyttning på 2 miljoner människor till övriga delstater. Det har fortsatt under 2000-talet med ytterligare 1,5 miljoner i minus.

Det är mexikanerna som fortfarande

37 miljoner, bara 33 självständiga sta- ter har fler invånare. 9,9 miljoner av de 37 var födda utomlands, något mindre än häften av de utlandsfödda var födda i Mexiko. Filippiner, kineser, vietnameser och salvadoraner kommer därnäst.

Varför flyttar folk?

De överbelamrade vägarna, de hårda reg- leringarna om byggande, miljö och kli- mat gör det allt svårare att leva i Kalifor- nien. Bilarna ska vara specialutrustade i Kalifornien, vilket kostar extra mycket. Skatterna är högre än i andra stater, men ändå är budgetunderskottet större.

Inte ens Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxx fick ordning på saken under sin tid som gu- vernör. Han lyckades inte genomdriva sina åtgärdsprogram, eftersom de stop- pades i delstatskongressen, som vägrade att godta de skatteförslag som skulle ha behövts för att få ordning på delstatens affärer.

Det har blivit något av en tradition att

xx.xxxx@xxxxxx.xx

cent (det vill säga på delstatsnivå, därtill kommer de federala skatterna).

Spjutspetsföretagen, som tidigare var Kaliforniens och USAs skyltfönster mot världen flyttar till delstater som Washing- ton (där sedan länge Boeing och Micro- soft finns), Arizona, Texas (Texas Instru- ments) och Colorado. Forsknings- och utvecklingsavdelningarna flyttar bort från Kalifornien. Det har nämligen blivit svårt att rekrytera kvalificerad personal, samtidigt som inflödet av okvalificerad arbetskraft från Mexiko fortsätter. Ända sedan 1991 har Kalifornien uppvisat ett negativt flyttningssaldo i förhållande till resten av USA.

När tidningen Chief Executive gjorde sin årliga undersökning av företagskli- matet hamnade Kalifornien på femtionde plats av USAs femtio delstater. Det hand- lar om företagsbeskattning, beskattning av företagare, men framförallt om regle- ringar. Wall Street Journal konstaterar att utflytningen av företag från Kalifornien har femdubblats bara sedan 2009.

En gång hade Kalifornien de mest kva- lificerade universiteten det var där No-

ger Kalifornien ett flyttningsöverskott,

belprisen hamnade. Idag hamnar No-

men därtill kommer alltfler asiater. Un- der de senaste tio åren sjönk andelen vita från 47 till 40 procent, det handlade till och med om en minskning i absoluta tal, från 15,7 till 15,0 miljoner. Också neger- befolkningen krympte, från 2,19 till 2,16 miljoner, medan asiataerna ökade med 31 procent till 4,8 miljoner och latinos med 28 procent till 14,0 miljoner (38 procent av befolkningen). När det gäller barn i skolåldern är förändringarna ännu större, vita utgör bara 21 procent av skoleleverna idag i Kalifornien, trots att 40 procent av befolkningen är vit.

År 1950 bodde det tio miljoner männis- kor i Kalifornien och under de följande decennierna var tillväxten enorm, 1970 var man uppe i 20 miljoner invånare och 1990 i 30 miljoner. I den senaste folkräk- ningen, 2010, var invånarantalet nästan

delstaten vägrar att godta regeringens budget. Det gäller både demokratiska och republikanska administrationer. Det senaste budgetförslaget från den nyvalde demokratiske guvernören Xxxxx Xxxxx redovisar ett underskott på 15,7 miljar- der dollar – på en budget på drygt 90 mil- jarder dollar. Delstatens lagar kräver att budgeten ska godkännas med två tredje- dels majoritet. Eftersom det inte sker får man hanka sig fram med provisoriska lösningar.

Skattehöjningar på förslag Sittande guvernören Xxxxx Xxxxx föreslår till hösten en höjning av omsättnings- skatten med 0,25 procentenheter och in- komstskatten i det högsta skiktet med tre procentenheter, vilket är 29 procent, ef- tersom skatteuttaget där idag är 10,3 pro-

belprisen oftare på östkusten eller i Mellanvästern.

Vänstern tar över

Också politiskt har de gått ut för Kali- fornien. Presidenter som Xxxxxxx Xxxxx och Xxxxxx Xxxxxx kom från Kalifornien

– och de bidrog till att det tidvis var re- publikansk majoritet i presidentvalen. Nu är Kalifornien ett demokratiskt fäste och det har inte hänt sedan 1984 att en repu- blikansk kandidat tagit hem presidentva- let i Kalifornien (det var då hemmasonen Xxxxxx Xxxxxx vann 49 delstater av 50). Kalifornien har 55 av 538 platser i elek- torskollegiet som väljer president och det krävs därför ganska mycket att ta sig runt det säkra demokratiska blocket (i 48 av delstaterna får den vinnande kandida- ten alla delstatens platser i elektorskol- legiet).

Här gränsen mellan Tijuana i Mexiko (till vänster) och San Diego i Kalifornien. Trots att det är svårt att ta sig över gränsen för att bosätta sig i Kalifornien är 4,3 miljoner av Kaliforniens invånare födda i Mexiko och hela 14,0 miljoner är latinos. Förvisso är de in- flyttande arbetsvilliga och jobbar hårt, men de saknar ofta annat än grundläggande utbildning. Den intellektuella eliten i Kalifornien flyttar till andra delstater och företagen följer efter.

Men det finns de som livligt backar upp den förda politiken. Det är mångmiljonä- rerna i Hollywood och även i Silicon Val- ley. De får inte lida av regleringspolitiken och utnyttjar alla kryphål i skattelagstift- ningen, så de klarar sig bra. I motsats till Xxxx Xxx (USAs motsvarighet till Med- el-Svensson).

Klyftan mellan Kalifornien och resten av USA ökar

En av de personer som offentligt uttalat sig negativt om den politiska utveckling- en i Kalifornien är Xxxxxx Xxxxxx, mannen bakom den så kallade Lafferkurvan (vid 0 procents skatteuttag är statens inkomster noll, men de är de också vid 100 procents skatteuttag, eftersom ingen vill arbeta då; kommer man över en viss skattesats inne- bär ökade skatter att statens inkomster minskar). Han har nyligen publicerat bo- ken Eureka! How to Fix California. Han bodde själv i Kalifornien en gång i tiden. Laffer vill ge sig ikast med skatteutta- gen och arbetsmarknadslagstiftningen. Han menar att skatterna måste förenklas och säger att han gav upp när han räknat till 162 olika skatter i Kalifornien. Han tycker att det räcker med en inkomstskatt och en omsättningsskatt. Han menar ock-

så att det är ett misstag att ha progres- siva inkomstskatter på delstatsnivå (de finns redan på federal nivå). Elva stater har infört progressiva inkomstskatter un- der de senaste femtio åren. De har alla en ekonomisk tillväxt som ligger under den genomsnittliga i USA. Samma gäl- ler arbetsrätten. 22 delstater har ”right to work laws”, som innebär att medlemskap i fackföreningar är en individuell fråga för den anställde. I de delstaterna ökade nationalprodukten med 53 procent, med- an den i de 28 stater som har obligato- riskt medlemskap för alla om de anställda röstat för fackföreningar i en omröstning, hade en tillväxt på bara 42 procent.

Men frågan är om inte miljö- och kli- matlagstiftningen innebär ännu större av- bräck för Kaliforniens utveckling. Det krävs som nämnt speciella (dyrare) bilar i Kalifornien. Man har till och med gett sig på att reglera grillning utomhus i Los Angeles-området. Liksom motordrivna gräsklippare. Betydligt svårare än så är det naturligtvis för industrin där regle- ringarna innebär påtagliga kostnadsnack- delar. Demografen Xxxx Xxxxxx menar att 4 miljoner människor har lämnat Kali- fornien under de senaste tjugo åren. De har ersatts av mexikaner, men nu börjar

även strömmen av mexikaner sina. När de välutbildade försvinner till andra de- lar av USA minskar även utrymmet för de okvalificerade jobb som varit nyan- lända immigranters livlina och därmed söker sig även mexikanerna till andra delar av USA (eller stannar hemma). ✎

❉

Journalisterna alltmer vänstervridna

Journalistprofessorn Xxxx Xxx presen- terade nyligen en ny studie om svenska journalisters politiska inriktning (Svenska journalister 1989–2011). Hans slutsats är att journalisterna står kvar långt till vän- ster, medan allmänheten (och riksdags- ledamöterna) har flyttat sig till höger. I förhållande till allmänheten står alltså journalisterna allt längre till vänster. Det gäller särskilt de många journalisterna som är födda på 1940-talet. Riksdagsle- damöterna har tagit flera steg till höger enligt Asp, 1989 låg de nära journalister- nas vänsterlinje. Förklaringen till riks- dagsledamöternas högervridning har inte med valresultaten att göra. Samtliga par- tiers ledamöter har flyttat till höger. Utom Moderaternas, som har gått till vänster.

Georgien och NATO

Georgiens president Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx var inbjuden till NATO-mötet i Chicago i maj, bland annat på grund av landets

Politikerna har förstört bostadshyresmarknaden

betydande bidrag til ISAF-styrkan i Afghanistan. Georgien är nu ett av fyra länder som aspirerar på medlemskap. Landets politiska ledare döljer inte att fullt NATO-medlemskap är målet, något som Ryssland är starkt emot, för att uttrycka sig fint.

Men argumenten mot georgiskt NATO- medlemskap har jag hört förr, i samband med att de baltiska länderna, Estland, Lettland och Litauen tidigare önskade gå med i den västliga försvarsorganisa- tionen. Vi skulle inte heller då reta Ryss- land, och inte glömma att det skulle vara en provokation om tidigare sovjet-repu- bliker fick tillgång till NATO.

Enligt min mening finns det ingen motsättning mellan samarbete och ett gott och korrekt förhållande till Ryssland och att NATO upptar nya medlemmar, också länder som tidigare varit med i Sovjetu- nionen. Vilken militär eller ekonomisk samarbetssorganisation ett land är med- lem i bestäms av landet själv och den aktuella organisationen, inte i Moskva. Ryssland har inga krav på – och har hel- ler aldrig fått – vetorätt mot nya NATO- stater. Detta är en princip som inte bör förändras efter kriget i Georgien i augusti 2008. NATO är en försvarsorganisastion, inte en organisation som går till militärt angrepp.

Man får inte heller glömma att strids- handlingarna i august 2008 försiggick på georgiskt territorium, inte i Ryssland. Det var Ryssland – som för första gången ef- ter Sovjetunionens fall – gick till angrepp mot ett grannland. Och än finns stora ryska styrkor inne på georgiskt område, i Syd-Ossetien och Abchasien. Upprättan- det av ryska minirepubliker på andre län- ders territorium – i Georgien och Molda- vien – är ett hot mot freden, säkerheten och stabiliteten i Europa.

Det är också farligt för Europa att rys- sarna menar att ryssar i andra länder har krav på ryskt militärt skydd. Europa har varit utsatt för liknande tankar förr. Nazi- Tyslands ekspansion – som också inbe- grep att tysktalande i andra länder skulle återföras till Tredje riket – stack Europa i brand!

Bakgrunden till Georgiens önskan om NATO-medlemskap borde inte vara svår att förstå. Georgien önskar skydd mot

Man är överens om att det är främst byggandet av hyresbostäder som inte fungerar. Inte nog med att vi bygger all- deles för lite utan även ofta på fel orter. Bostadsbristen är alarmerande i många kommuner och bostadsbristen är ett av de allvarligaste hindren för tillväxten i storstadsregionerna. Samtidigt saknas förslag på hur bostadsbyggandet skall kunna ökas. Statens uppgift är att se till att lagstiftning och regelverk ger en fung- erande bostadsmarknad.

Många privata fastighetsägare är be-

Signaturen Xxxxxx Xxxxxx (som egentli- gen heter Xxx Xxxxxxxxx) har skrivit en bok om hyresregleringen och hur den är unik för Sverige. Och hur den ger Sverige en unikt usel hyresbostadsmarknad.

De delar av bostadsmarknaden som är oreglerade, villor och bostadsrätter, fungerar skapligt i Sverige. Men de är ju delar av marknaden som till sin karaktär är till för välbeställda. Fattigt folk kan bara få bostäder på den delen av mark- naden som inte fungerar.

rysk ockupation, press och dominans. Det är nämligen Ryssland som är ett hot mot Georgiens oberoende och territoriella in- tegritet. Ingen kan med allvar hävda att Georgien är ett hot mot Ryssland, i varje fall inte militärt! Xxxx Xxxx Xxxxxx

redda att investera i hyresbostäder, men

inte under nuvarande osäkra förhållanden det vill säga med dagens hyreslagar. Års- produktionen av hyresrätter har därför från år 2006 till 2011 nästan halverats till 6 085 hyresrätter (SCB).

På hyresmarknaden råder sedan Andra världskriget en krisreglering av bostä- der, den så kallade hyresregleringen. Den innebar hyresstopp under kriget för att hindra hyreshöjningar på bostäder på grund av att byggnadsarbetarna låg vid fronten för att försvara Sverige och inte då kunde bygga nya hus. Efter kriget har alla krisregleringar tagits bort utom hyresregleringen. (Socialdemokraterna försökte 1969 men partierna blev inte överens.)

Allteftersom tiden gått har hyresregle- ringen kompletterats med ett otal lagar som tar bort beslutanderätten för hyres- värden och idag har vi ett lapptäcke med lagar på bostadsmarknaden som i prakti- ken innebär att det är Hyresnämnden som bestämmer över det mesta i en hyresfas- tighet; (Se Hyresnämndens i Stockholm hemsida) samtidigt som de boende i för- orterna och i glesbygd får betala för höga hyror.

Vem vill sätta sitt kapital i ett hyres- hus för att sedan när huset står klart, överlåta beslutanderätten till Hyres- nämnden? Hyresregleringen var en åt- gärd som var motiverad under en kortare krigstid, men inte 70 år senare. Hyres- lagen har åstadkommit stor skada med stereotypa hus, orationella, byggda på fel platser och med för låg produktion där det finns efterfrågan. Hur många onödi- ga miljarder bostadspolitiken har kostat skattebetalarna kan man bara ana.

Tillsätt en parlamentarisk kommitté som städar upp bland hyreslagarna och ger förutsättningar för det stora privata kapital som idag bland annat investerar utomlands, att i stället investera i hyres- bostäder i Sverige. Då kommer på sikt att finnas tillräckligt med bostäder till priser som hyresgästerna är villiga att betala. På köpet kommer man att skapa sysselsätt- ning och få ner ungdomsarbetslösheten.

Xxxx Xxxxxx fastighetsägare

Contras notisavdelning har i detta nummer sammanställts av X.X. Xxxx. De källor som refereras är inte direkt citerade, utan texten är Contras sammanfattning av ori- ginalkällan om inte annat markeras med citationstecken.

20–30 år

I en bilaga till Svenska Dagbladet utta- lar sig försvarsminister Xxxxx Xxxxxxx (tidigare kapten i amfibiekåren) att ”Jag är övertygad om att vi har ett militärt för- svar även om 20–30 år”. Hennes företrä- dare Xxxx Xxxxxxxx var vapenvägrare. Xx- xxx Xxxxxxx tror att hennes fögderi, som svenska skattebetalare satsar 40 miljarder kronor på varje år, ska överleva i kanske trettio år. Detta sedan verksamheten på- gått obruten i åtminstone 500 år. Ambi- tionerna är inte särskilt höga.

Förbjudet att registrera

att en viss person rånat banken Personalen på ett Swedbank-kontor hade en anteckning om rånet i sin kundinfor- mation och nekade därför kunden att öppna ett konto. Personen, som har av- tjänat sitt straff, upptäckte senare även att bankkontot hade stängts och kortet spärrats. Datainspektionen slår nu fast att anteckningen stred mot personuppgiftsla- gen eftersom uppgifter relaterade till brott inte får registreras i kundnoteringar.

När banktjänstemannen tog emot kun- den och i en rutinprocedur skrev in kun- dens personnummer dök det upp en ruta med rubriken ”TEXT”. Den aktuella tex- ten löd ”Kunden dömd för rån på avdel- ningskontor Sundbyberg. Skadestånd kr 80.600 skickat till Lindorff. Även dömd för skadestånd till bankkollegor.” Bank- tjänstemannen hämtade sin chef som en- ligt den dömde rånaren då ska ha nekat kunden hjälp med orden: ”Du har rånat mina kollegor i Sundbyberg 2007”. När kunden frågar hur banktjänstemannen kan veta detta ville tjänstemannen inte svara utan hänvisade till bankens jurister för ytterligare frågor.

Datainspektionen konstaterar att ban- kens agerande stred mot personupp- giftslagen.

(Datainspektionen)

Vinst i vården

”Det måste komma en tid när vinsten inte längre är en ideologisk fråga. Då kanske nya omvårdnadskoncept kan få chansen att nå ut över världen och ’ge en bättre vardag åt de många människorna’, på samma sätt som Ikea. Dåliga privata vårdföretag kommer inte att bli stora. Det är bara i offentlig regi som dålig vård kan pågå år efter år.”

Xxx Xxxxxx, Dagens Nyheter

Staten vägrar att stå för sina misstag

Högsta Domstolen i Rumänien förplik- tade 2006 Länsförsäkringar att betala 6,3 miljoner kronor i trafikskadeersättning till en rumänsk medborgare. Kronofog- demyndigheten tog sig an uppgiften att driva in skulden eftersom Länsför- säkringar bestred betalningsansvar och bestred att den rumänska domen skulle kunna verkställas i Sverige. I avvaktan på att svenska domstolar skulle pröva saken betalade Länsförsäkringar in peng- arna till Kronofogdemyndigheten, där de skulle förbli tills saken var klar. Först hösten 2010 fastslog Högsta Domstolen i Sverige att Länsförsäkringar inte be- hövde betala, men då hade Kronofogde- myndigheten redan betalat ut pengarna till Rumänien. Det fanns inga pengar att få tillbaka. Länsförsäkringar vände sig till Justitiekanslern för att istället få skadestånd av staten för dess felaktiga myndighetsutövning. Justitiekanslern av- visar bolagets skadeståndskrav med hän- visning till att Kronofogdemyndigheten inte begått något annat fel än att påstå att medlen belagts med en ”utbetalnings- spärr”. Någon sådan fanns dock inte och därför kunde pengarna betalas ut. Att det senare visade sig vara alldeles fel tar sta- ten inget ansvar för.

(Risk & Försäkring)

Utvecklingsfiender slår till

– utan politisk kontroll Malmpriserna har gått upp under se- nare år och plötsligt sjuder det av liv i svenska malmdistrikt. Gruvor som har varit stängda i decennier öppnas (Danne- mora i norra Uppland började brytas på 1200-talet men lades ned 1992 på grund av låga järnmalmspriser, den 12 juni i år öppnade kung Xxxx Xxxxxx xxxxxx igen, ägarna har investerat en miljard i den nya gruvan). Helt nya gruvor öppnas (Pajala i Norrbotten). Den trånga sektorn är mil- jötillstånden. LKAB har öppnat en ny gruva i Svappavaara i Norrbotten. Det tog fyra år att ordna alla miljötillstånden. Det blev klart och gruvan rekryterade 160 gruvarbetare och tecknade kontrakt med kunder som skulle köpa malm för över 2 miljarder kronor om året. Mil- jödomstolen i Umeå hade gett godkänt, liksom Miljöprövningsdelegationen i Norrbotten. Kiruna kommun var mycket nöjda med att gruvnäringen expanderade

liksom arbetsmarknadsmyndigheterna och till Svappavaara finns sedan tidigare järnväg som gör det billigt och effektivt att transportera malmen till Narvik. En som inte gillade tillståndet var Natur- vårdsverket, som överklagade tillstån- det, inte för att man tyckte att gruvan var miljöstörande utan för att tillståndet getts vid en prövning av den aktuella gruvan, inte prövning av all verksamhet i Svap- pavaara. Nu får 160 arbetare sparken, många av dem nyinflyttade till orten. LKAB tvingas troligen betala skadestånd till kunderna eller köpa in malm på spot- marknaden, där man inte vet vad priserna kan bli. Det råder rörande politisk enig- het om att gruvan är ett viktigt bidrag till utvecklingen av Norrbottens näringsliv. Både moderater och socialdemokra- ter ställer upp och riksdagsledamöterna Xxxx-Xxxx Xxxxx (S) och Xxxxxxx Xxxxx

(M) har skrivit en gemensam artikel (Da- gens Industri 11 juni 2012) med kritiska synpunkter. De hävdar att Sverige har de längsta handläggningstiderna i Europa i samband med industrietableringar och det hjälper inte när Naturvårdsverket vill sabotera vårt lands välstånd i en tid med svåra ekonomiska prövningar i omvärl- den. Naturvårdsverket har fått alldeles för stora möjligheter i en lagstiftning som inte kan beskrivas som annat än samhälls- skadlig. (Dagens Industri)

Systembolaget bakom legal kampanj mot vinklubbar

10 november 2011 anmälde nykterhets- organisationen IOGT-NTO tio så kallade vinklubbar för brott mot alkohollagen (sju av de tio säljer bara vin och betalar svensk alkoholskatt och moms samt ar- betar i enlighet med EUs regler). En av de anmälda klubbarna (Antipodes) häv- dade senare i DN att Systembolaget låg bakom anmälan, vilket förnekades av både Systembolaget och IOGT-NTO. Systembolaget har naturligtvis legitima skäl att följa upp sina konkurrenters verksamhet. Men i det här fallet lyckades någon genom anmälan få det att framstå som om vinklubbarna ägnade sig åt ille- gal verksamhet. Så blev rubrikerna i de stora tidningarna och i SvT. På System- bolagets hemsida gick man raskt ut med information om ”olaglig internethandel anmäld” (ändrades senare till ”Misstänkt olaglig internethandel”).

En studie av vilka som sökt efter vin- klubbarna på nätet visar att IOGT-NTO

börjat söka efter vinklubbarna precis samma dagar när anmälan gjordes. Däre- mot har Systembolaget och advokatbyrån Hammarskiöld gjort flitiga besök under månaden innan anmälan. Advokatbyrån Hammarskiöld har i olika sammanhang arbetat åt Systembolaget, men IOGT- NTO brukar anlita en annan advokatbyrå. Det verkar vara så att anmälan kommer från konkurrenten, inte från nykterhetsor- ganisationen.

(xxxx://xxx.xxxxxxx.xxx/ watch?v=NzklUCHfcSI)

Vänsterpartiet och serieskytten Under våren har en rättegång pågått mot Xxxxx Xxxxx i Malmö, i media ofta kallad ”serieskytten”. Mangs är åtalad för tre mord och tolv mordförsök i Malmö under 2003 och perioden 2009-2011. Länge un- der utredningen var det enda mordoffret en etnisk svenska, medan flertalet som var utsatta för misslyckade mordförsök var invandrare. Alla fall som utreddes inled- ningsvis ägde rum mellan 2009 och 2011, medan så småningom två mord från 2003 kopplades till fallet, varefter två av de tre mordoffren hade invandrarbakgrund, vilket gjorde att Xxxxx kunde beskrivas som invandrarhatisk. Det är möjligt att så är fallet, Xxxxx har själv valt att tiga sig igenom rättegången.

Vad som inte tagits upp i medias be- handling av målet mot Xxxxx var hans partipolitiska kopplingar. Han har näm- ligen ett förflutet i Vänsterpartiet. När Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx begick sina van- sinnesdåd i Norge drogs det genast fram i rampljuset att han en gång varit med i Fremskrittspartiet (Norges näst största parti). Men villigheten att koppla Mangs till Vänsterpartiet och dra slutsatser av det har varit så gott som obefintlig i me- dia. Trots att vi alla vet att partier som genom åren haft täta kontakter med Vän- sterpartiet ligger bakom tiotals miljoner mord, medan Fremskrittspartiet är vita som snö. Mangs har dessutom vid olika tillfällen givit uttryck för antiisraeliska åsikter som passar väl överens med Vän- sterpartiets och Malmös starke man Xxxxx Xxxxxxxx. Många skulle nog kalla åsik- terna för antisemitiska.

Det stora flertalet av serieskyttens offer har varit kriminella eller haft kopplingar till kriminella. Det bör slutligen tilläggas att antalet nedskjutna personer i Malmö inte har minskat sedan Mangs greps och sattes bakom lås och bom. Dessvärre

tycks det dessutom vara så att de skurkar som varit på fri fot efter Xxxxx gripande haft större skjutskicklighet än Xxxxx, med fler döda som följd.

Xxxxxx Xxxxxx får inte se SÄPO-papper

Xxxxxx Xxxxxx anser att det känns krän- kande och odemokratiskt att nekas insyn i handlingar i SÄPOs arkiv som enligt honom är behäftade med sakfel och på- ståenden som inte överensstämmer med verkligheten. Han har en särskilt stark önskan att få ta del av dokument i SÄPOs pressklipp och dokument som tydligt rör honom. Men kammarrätten avslår nu Schoris överklagande.

Genom flera beslut har SÄPO nekat Xxxxxx Xxxxxx att ta del av vissa handling- ar i hans personakt hos SÄPO.

I den aktuella personakten förekommer handlingar av olika slag som innehåller uppgifter som omfattas av sekretess en- ligt de bestämmelser i offentlighets- och- sekretesslagen (2009:400) som har an- getts i besluten. Kammarrätten finner inte skäl att frångå den bedömning som SÄPO har gjort med anledning av de uppkomna sekretessfrågorna. Förhållandena är en- ligt kammarrättens mening inte sådana att det finns förutsättningar att låta Xxxxxx Xxxxxx ta del av ytterligare material som ingår i den akt som finns hos SÄPO rö- rande honom.

(Dom i Kammarrätten den 19 juni 2012)

Ökad sysselsättning eller? Regeringen hävdar att sysselsättningen ökat med 200 000 personer sedan 2006. Oppositionen hävdar att antalet arbets- lösa öka från 7,1 till 7,5 procent. Ar- betslösheten räknas i förhållande till be- folkningen i åldern 15–74 år (enligt nya EU-regler, men de två talen är räknade på samma sätt). Vad som hänt, menar Xxxxxx Xxxxxxx och Xxxxx Xxxxxxxxxx vid Svenskt Näringsliv, i en rapport, är att de stora fyrtiotalistkullarna börjat pensione- ras och att andelen 65-74-åringar i totalen av 15-74-åringar ökats. Sett i förhållande till befolkningen i åldern 20-64 har det gått uppåt för Sverige. Antalet arbetade timmar per person (inräknat studerande, sjuka, arbetslösa m fl) har ökat från 25,3 till 26,2 timmar per vecka räknat i åldern 20–64 år, det vill säga i de åldrar som är yrkesaktiva.

att företräda en bank till personer under 70 år. Regeringen har utsett en ny ledning för banken.

Xx Xxxx ”benådad”

Vi berättade i Contra nummer 1 2012 om dödsdomen mot den framgångsrika entreprenören Xx Xxxx. Hon hade byggt upp en kedja skönhetssalonger och sedan utvidgat verksamheten med att ordna fi- nansiering för andra privata företag (som inte får lån i de statliga bankerna). Privata företag ska enbart finansieras med privata medel och aktier på börsen. Nu har målet mot Xx Xxxx varit uppe i Högsta Dom- stolen och den lindrade domen från döds- straff till villkorligt dödsstraff. Det inne- bär att Xx ska sitta i fängelse i två år och om hon ”sköter sig” omvandlas domen till livstids fängelse.

Hysteriska käringar!

En 73-årig pensionär, Xxxx Xxxx, blev utslängd från barnavdelningen på Barnes & Nobles' (en av USAs största bokhan- delskedjor) butik i Scottsdale i Arizona. Han fick veta att män inte fick vara en- samma på barnavdelningen. Xxxx hade gått till barnavdelningen för att köpa böcker åt sina barnbarn i Wisconsin. En kvinnlig kund hade klagat hos en expe- dit över att Xxxx var ensam på barnav- delningen. Expediten ingrep genast och slängde ut Xxxx. Xxxx Xxxxxxx, chefen för Barnes & Nobles' butiker har senare xxxx Xxxx om ursäkt.

(Fox News)

Ryska professorer dömda för spioneri

En rysk domstol dömde nyligen två pro- fessorer, Xxxxxxxx Xxxxxxxxx och Svja- toslav Bobysjev, vid Sankt Petersburgs Baltiska Tekniska Högskola till 12 res- pektive 12,5 års fängelse för spioneri. Professorerna påstods mot betalning ha överlämnat hemliga uppgifter om Ryss- lands senaste interkontinentala robot Bulava till Kina. Professorerna häkta- des redan 2010. Professorerna påstås ha överlämnat uppgifter om tekniken för un- dervattensavfyring av Bulava till Kina i samband med en konferens i Kina 2009. I de inledande praktiska proven med Bula- va drabbades projektet av en rad tekniska misslyckanden, men dessa brister ska nu

ha rättats till. Bevisningen mot profes- sorerna har varit skakig, men därtill kan läggas att det är intressant att Kina nu påstås bedriva militärt spionage mot den gamla allierade Ryssland.

Nio av sjutton har fått sparken Sedan eurokrisens början 2010 har nio av eurozonens sjutton premiärministrar fått sparken. Sympatierna för EU och eu- ron sjunker genomgående. En som sitter kvar, men som har svårt med opinions- siffrorna, är Tysklands Xxxxxx Xxxxxx. Trots att hon tidigare väl återspeglat väl- jaropinionens ”Vi betalar inte”-opinion.

Bangladesh alltmer ner i träsket

Under 1990-talet skiftade makten i Bang- ladesh mellan ”änkan” (Xxxxxxx Xxx, änka efter den mördade presidenten Xxxxx Xxxxxx) och ”dottern” (Xxxxxx Xxxxxx, dotter till förre presidenten Xxxxxxx Xxx- xxx) .

När Xxxxxxx Xxxx (Bangladesh Nationa- list Party, BNP) styrde landet i början av 2000-talet rasade landet allt djupare ner i korruption och kleptokrati. Till slut föll regeringen och ersattes av teknokrater. Vid valen 2008 vann Awami-förbundet under Xxxxxx Xxxxxx en jordskredsseger. Men politiken blev inte bättre. Xxxxxx Xxxxxx har mest utnyttjat sin makt för att jaga politiska motståndare. Opposi- tionella (många av dem med ett förflutet i BNP) försvinner och det planeras även för krigsförbrytarrättegångar som ska ta upp vad som hände under inbördeskriget 1971. Vilket många anser är inriktat på att diskreditera BNP.

En av dem som särskilt utsatts för regeringens misshag är Nobelpristaga- xxx Xxxxxxxx Xxxxx, mannen bakom smålånsbanken Grameen Bank. År 2007 prövade han möjligheten att starta en ny tredje okorrumperad kraft i politiken – han gav upp. Nu har hämndens timme kommit. Förra året fick han med reger- ingens goda minne sparken från Grameen Bank, sedan en domstol kommit fram till att han var för gammal (han var 71) och en lag hade införts som begränsade rätten

Så levde kaliferna

I Jordanien pågår utgrävningsarbeten i Kusajr Amra. Det handlar om ett jakt- slott från 700-talet som avslöjar de tidiga muslimska härskarnas, kalifernas, allt an- nat än behärskade livsstil. Kalifen Xxxxx XX styrde bara mellan 743 och 744 (han störtades och ersattes av sin kusin Xxxxx XXX), men slottet byggdes under hans pe- riod som prins. Xxxxx XX var känd för sitt supande och i det nyligen utgrävda jakt- slottet har man funnit målningar som fö- reställer jaktscener, nakna kvinnor, dans och dryckenskap. Islamiska ”forskare” har länge hävdat att det var fråga om by- santinska eller kanske rentav romerska målerier, för så kunde ju inte en kalif tillhörande umayyadernas ätt uppträda. Nu har fortsatta efterforskningar lett till att man hittat en inskription som berät- tar att det var just för Xxxxx XX som slottet byggdes.

Impopulär Xxxxx

Vid sidan av de republikanska primärva- len, där det gällde att utse en motkandidat till Xxxxxx Xxxxx i höstens presidentval, har även Demokraterna haft primärval. I de flesta delstaterna har det bara fun- nits en kandidat att välja på, vilket är det brukliga när sittande president ställer upp till omval. Men i en delstat är Xxxxxx Xxxxx rejält impopulär även bland De- mokraterna. I West Virginia fick en fånge från Texas nästan 40 procent av rösterna i primärvalet. Xxxxx Xxxx sitter inne sedan 1999,då han framförde hot mot Univer- sity of New Mexico. Han lyckades samla ihop de 2.500 dollar som behövdes för att bli upptagen på demokraternas röstsedel i West Virginia, och det faktum att han inte var Xxxxxx Xxxxx gav honom 40 procent av rösterna! Han fick dock inga delegater till Demokraternas konvent. Anledningen var att delegater måste registreras i sär- skild ordning och det fanns inga delega- ter som registrerat sig för Xxxx.

Danska terrorister

Den danska terroristerättegång som vi re- dovisade i förra numret av Contra ledde till att de fyra åtalade Xxxxxx Xxxxxx, Xxxxx Xxxx, Xxxxx Xxxxxxx och Xxxx Xxxxxxx Xxxxxxxx alla dömdes till tolv

års fängelse för planerna att genomföra en väpnad attack mot den danska tid- ningen Jyllands-Postens Köpenhamns- redaktion och då ”döda så många som möjligt” (citat från polisens avlyssning av de dömda).

Det dröjde inte länge innan det var dags för dansk polis att slå till igen. Denna gång mot två somaliska bröder, bosatta i Danmark sedan 16 år. Den ene av bröderna hade varit på träningsläger i Somalia under ledning av al-Shabab, som samarbetar med al-Qaida. Genom avlyss- ning hade danska säkerhetspolisen PET fått tillgång till brödernas diskussioner om vapen, metoder och mål för en ter- rorattack. Enligt PETs kommentar efter gripandet har ”en konkret terrorhandling kunnat förhindras genom polisens ingri- pande”.

Klimatextremister i farten

Xxxxx Xxxxx, en av de hårdaste troende när det gäller mänskligt skapade klimat- katstrofer, tar intryck av en händelse i Tennessee där de som vägrat att betala 75 dollar i avgift till den lokala brandkåren inte fått någon hjälp när deras hus brun- nit ner.

Xxxxx säger i en artikel i affärstid- ningen Forbes att ”Vi vet vilka de aktiva fönekarna är – inte de som tror på lög- nerna, men de som skapar lögnerna. Låt oss spåra dem nu och när hungersnöden kommer ska de få betala. Låt oss hoppas att deras hus brinner. Låt oss byta deras säkra marker mot de översvämmade öar-

na. Tvinga dem att bära kostnaderna för den dyrare maten.”

Kärnkraftsdirektör i Italien skjuten

Löst sammanhållna nätverk av ekoanar- kister har under senaste tiden genomfört dåd på olika platser i världen, bland annat i Schweiz, Italien och Mexiko. Vanligast har olika typer av bomber varit, speciellt brevbomber, men i maj skottskadades Xxxxxxx Xxxxxxxx, vd för Xxxxxxx Xxxxxx- re, dotterbolag till Finmeccanica. Bakom attentatet ligger en grupp som kallar sig ”Xxxx-cellen”.

I ett brev tar gruppen på sig skulden för attentatet. Den anser att forskare är kapi- talismens tjänare och att Finmeccanicas bio- och nanoteknologi leder till död och lidande och är den italienska kapitalis- mens nya ansikte. Tidigare försökte grup- pen spränga en nanoteknologisk anlägg- ning tillhörande IBM, skriver Nature.

Omkring ett år före skjutningen leve- rerades en brevbomb som exploderade på lobbyorganisationens Swissnuclears kontor i Olten. I augusti samma år, 2011, skadades två nanoforskare i Mexiko av en brevbomb som skickats från en annan ekoanarkistgrupp. Den innehöll tillräck- ligt med sprängmedel för att skada en större del av byggnaden, ifall bombens detonation inte misslyckats. Dessförin- nan hade denna grupp, ”Tending Towards Savagery” skickat två brevbomber till andra nanoforskare.

(Nature)

Arbetsrättsforskare hotade

I Italien har flera professorer och specia- lister i arbetsrätt mördats av vänsterextre- mister. Det är ett högriskjobb att arbeta med arbetsrätt och när Xxxxxx Xxxxxx 2008 blev senator för ett vänsterparti hade han redan polisskydd, eftersom han arbetade med arbetsrätt. Enligt Xxxxxx är det hans uppfattning att arbetsrätten behöver luck- ras upp för att underlätta för ungdomar att få arbete som lockar till sig terrorister.

Tidigare har arbetsrättsprofessorer- na Xxxxx Xxxxx (2002) och Xxxxxxx x'Xxxxxx (1999) mördats på grund av att de haft ”felaktig” uppfattning om beho- vet av reformer i arbetsrätten.

Vi hade missat det...

Men det hade också alla andra svenska media gjort. När Danmark fick en ny vänsterregering blev den nya statsmi- nistern Xxxxx Xxxxxxxx-Xxxxxxxx för- sta förslag till finansminister stoppad. Socialdemokraten Xxxxxx Xxxx Xxxxxx klarade inte rutinkontrollen hos danska motsvarigheten till SÄPO, PET. Detta på grund av kontakter med MC-ligor. Näringsministern, som kommer från Sosialistisk Folkeparti, har en gedigen kommunistisk bakgrund och var tidigare ordförande i Danmarks Kommunistiska Parti. Han deltog i hyllningarna till Öst- tyskland på dess 40-årsdag 1989 (några veckor innan Murens fall) och han skrev ett hyllningsbrev till Östtysklands dikta- xxx Xxxxx Xxxxxxxx samma år. Han deltog också i de tvivelaktiga affärer som dans- ka kommunistpartiets bolag Terpo Tryk hade med Sovjet-blocket. Den vägen (genom att acceptera överfaktureringar från tryckeriet och genom att leverera tryckutrustning gratis) stödde Sovjet de danska kommunisterna och Xxx Xxxx var mellanhand.

Också Xxxxx Xxxxxxxx-Xxxxxxxx egna affärer har blivit föremål för kritik. Det handlar om komplicerade skattertrans- aktioner. Hennes man Xxxxxxx Xxxxxxx arbetar i Schweiz, men har tidigare varit skattskyldig i Danmark. När Xxxxxxx flyttade ut ur Danmark behöll dock Xxxx- ning-Xxxxxxx de gemensamma avdragen i sin helhet.

Uppgifter om detta har läckt från myn- digheter och politiker, bland annat från den tidigare regeringen.

Dubbelspelet inom energipolitiken

Avregleringen av elmarknaden och marginalprissättningen har fått skulden för att elpriserna har blivit alltför höga. Politiker inom Vänsterpartiet, Miljöpar- tiet och Socialdemokraterna anser att elmarknaden ska åter- regleras, den främsta föresprå- karen för den ståndpunkten var den tidigare socialdemokratiska partiordföranden Xxxxx Xx- xxxx. Problemet för reglerings- förespråkarna är att de själva bär skulden för de höga elkost- naderna. Elmarknaden är näm- ligen inte helt avreglerad samti- digt som skatterna tillsammans utgör mer än halva elkostnaden för ett hushåll. Xxxxx Xxxxxx- spelet av Xxxxx Xxxxxxxx hand- lar just om detta dubbelspel där politikerna satte spelreglerna, skyllde på marknaden och lät elkonsumenten betala.

Den borgerliga regeringen med Xxxx Xxxxx som statsminister beslutade 1993 att av- reglera elmarknaden 1995. Men när So- cialdemokraterna vann valet 1994 sköt de upp beslutet till 1996. Därmed var det en socialdemokratisk regering som genom- förde avregleringen, och Xxxxx Xxxxxx var en av de som tryckte på ja-knappen. Det är en detalj som oftast faller bort när socialdemokrater kritiserar avreglering- en. Visst har man rätt att ändra sig, men då är det på sin plats att man erkänner det och förklarar varför man har ändrat sig.

Ett annat politiskt dubbelspel uppstår när stora målkonflikter mellan energi- hushållningskravet och låga elpriser ska lösas. Vänsterpartiet vill å ena sidan vara ett alternativ till Miljöpartiet och förespråkar därför energihushållning för att minska koldioxidutsläppen. En argu-

mentationslinje är att höga elpriser ökar trycket på att hushålla med energi. Å andra sidan vill Vänsterpartiet värna låg- inkomsttagares plånböcker och hög sys- selsättning. Det talar för låga elpriser och i det resonemanget är det marknaden som är boven.

Innan elmarknaden avreglerades hade priserna redan börjat stiga. Efter avreg- leringen fortsatte priserna att stiga för att därefter sjunka tillbaka något. Från 2002– 2003 började elpriserna stiga dramatiskt. De flesta utredningar som gjorts visar att avregleringen har varit framgångsrik då

xxxxxxx.xxxxxxxx@xxxxxx.xx

produktiviteten har ökat, vilket gör att färre anställda levererar allt större kvan- titeter el. Dock är det osäkert om priserna har påverkats positivt. Några utredningar har fokuserat på problemet med mark- nadskoncentrationen, dvs. att tre stora elbjässar dominerar marknaden inom el- produktionen. Xxxxxxxxx och Xxxxx me- nar å sin sida att avregleringen har lett till samhällsvinster på 11 miljarder kronor under de första åtta åren. Förklaringen är

lägre kapacitetsnivå i relation till efterfrå- gan. Med andra ord har avregleringen och den gemensamma elmarknaden minskat behovet av kostsam nationell reservkraft då importmöjligheter har skapats. Denna slutsats har även regelutredningen där LOs dåvarande chefsekonom Xxx Xx- xxxxxxx ingått.

Det behövs också en nyansering av på- ståendet att elmarknaden är helt avregle- rad, vilket vissa debattörer försöker göra gällande. Ett exempel är elnätsbolagen som är så kallade naturliga monopol. Det är inte ekonomiskt möjligt att ha fler el- nätsaktörer inom en given region. Därför är denna del av elmarknaden fortfarande reglerad och under tillsyn av energimark- nadsinspektionen. Fler begränsningar av avregleringen tas upp senare i artikeln.

Höga elpriser

El är en grundläggande vara för vårt samhälle, precis som livsmedel och sjuk- vård. Utan el upphör många livsviktiga funktioner i samhället att fungera. Sjuk- vården är det tydligaste exemplet, där respiratorer och andra livsuppehållande maskiner kräver el. Därför har sjukhus reservgeneratorer i fall elen skulle slås ut av någon anledning. Men även i hushål- let är mycket kopplat till elkonsumtion. Spisen, mikrovågsugnen, tvättmaskinen, kylskåpet och frysskåpet behöver eltill- försel för att fungera. Kopplar man bort elen helt kommer mycket av vår bekväm- lighet att försvinna. En intressant tanke är att earth hour, som är en global jippolik- nande protest mot klimatförändringar där alla uppmanas att släcka sina lampor un- der en timme på en förbestämd dag, i år den 31 mars, skulle utsträckas till ett helt år. Hur många skulle klara av det?

Med andra ord är elpriserna en politiskt viktig fråga för hushållen. Så varför har priserna tillåtits stiga så mycket? Till att börja med har skatteuttaget under tids- perioden 1970–2009 ökat 123 gånger. De rena elpriserna har stigit 15 gånger. Skatten i konsumtionsledet utgör cirka 40 procent av elpriset. Då är inte distri-

butionsavgifter inräknade. Till detta till- kommer skatter i produktionsledet såsom effektskatt på kärnkraftsel, kväveoxid- avgifter och svavelskatter. Utsläppsrät- terna, som kan ses som en form av skatt, medför också en fördyring. Kostnaderna för exempelvis ett kolkraftverk att köpa utsläppsrätter medför ett prispåslag för konsumenten. Då elproduktionen av kol- kraftverk är relativt dyr leder detta pris- påslag till att elpriserna stiger generellt. Statens årliga intäkter från skatter och av- gifter på elmarknaden uppgår till cirka 40 miljarder kronor. En stor del att detta be- talas av hushåll medan företag har lägre skatter eftersom politikerna inser att den elintensiva basindustrin inte kan överleva annars. De höga elskatternas betydelse kan illustreras av en jämförelse mellan EU-länder. Inom EU ligger Sveriges el- pris på åttonde plats. Det rena elpriset är däremot lägre än EU-genomsnittet. Men Sverige är inte värst när det gäller elskat- ter, den positionen intar i stället Tyskland och Danmark.

Alternativa prissättningar

En annan förklaring är marginalpris- sättningen som innebär att elpriset sätts efter den dyraste elproduktionen. Det är därmed produktionskostnaden för den senaste tillsatta produktionsenheten som bestämmer marknadspriset. Före avreg- leringen tillämpades genomsnittspris- sättning då kommunala bolag, som inte får ta ut vinster, stod för en fjärdedel av elmarknaden. Efter avregleringen sätts priset per timme efter en budgivning på den nordiska elmarknaden Nordpool. På den marknaden ingick först Sverige och Norge, sedermera även Danmark och Finland. Nu finns det även en gemensam elmarknad inom EU som lett till att pris- skillnaderna i Europa har minskat mellan länderna. I praktiken betyder det att det blir mer lönsamt för svenska elproducen- ter att exportera el till Tyskland som his- toriskt har haft högre elpriser, än att sälja elen inom Sverige.

Efter beslutet att avveckla kärnkraften i Tyskland efter kärnkraftsolyckan i Fu- kushima kan den utvecklingen bli ännu påtagligare. Den gemensamma elmark- naden kan visserligen balansera hydro- logiska effekter för vattenkraftverk och hålla pristopparna nere, men samtidigt leder den gemensamma elmarknaden till att andra länders beslut om utbuds- begränsningar kan påverka våra priser

uppåt.

Marginalprissättningen kan dock an- vändas till konsumenternas fördel genom att skapa förutsättningar för ändrade kon- sumtionsmönster. Genom rörliga prisav- tal, tydlig information och timmätare kan konsumenter anpassa sin elförbrukning efter elpriserna. Det vanligaste exemplet är att elkonsumenter kan fördela mer av konsumtionen på kvällar och nätter då efterfrågan är lägre. Problemet är dock att många väljer fasta prisavtal och att många konsumenter är omedvetna om prisskillnaderna.

Vad är då alternativen till marginalpris- sättning? Ja genomsnittsprissättningen är ett alternativ, men en sådan prissätt- ning leder automatiskt till att hälften av all elproduktion är olönsam. Resultatet blir att incitament saknas för producen- ter att producera el i dyrare energislag vilket även hämmar investeringar. Det ger också incitament till konsumenter att köpa mer el vilket strider mot politiker- nas mål om energihushållning. Ett tredje alternativ är skilda priser för olika ener- gislag. Problemet med den lösningen är svaret på frågan: Vem ska tvingas köpa den dyrare elen?

Marginalprissättningen leder till att elproducenterna får väldigt höga vinster eftersom priset är detsamma oavsett om elen kommer från billig vattenkraft eller dyr kolkraft. På en fungerande marknad skulle detta leda till ökad konkurrens då alltfler aktörer vill ta del av de höga vin- sterna vilket i sin tur betyder en ökning av investeringar. När utbudet ökar och ef- terfrågan är densamma sjunker priserna. Så varför investerar inte företagen i fler produktionsanläggningar? Xx, politikerna har begränsat utbudet. Vattenkraft får inte byggas ut och kärnkraftverk får bara byg- gas om de ersätter redan befintliga. Dess- utom samägs alla kärnkraftverk av de tre stora elproducenterna Vattenfall, Eon och Fortum. Det innebär att vi har en oligo- polmarknad där nya aktörer inte har en chans att starta nya kärnkraftverk efter- som de nya måste byggas på de områden där de befintliga kärnkraftverken finns idag. De höga etableringshindren cemen- terar strukturen på marknaden.

Den kraftiga vindkraftsutbyggnaden har också en negativ effekt på elpriserna vilket inte har uppmärksammats tillräck- ligt mycket. Eftersom vindkraft är helt beroende av vädret och därför kräver reservkraft blir prisfluktuationerna stora

när vindkraften utgör en allt större andel av den totala elproduktionen. Vädret har även betydelse för andra energikällor så- som vattenkraft där torra år medför lägre vattennivåer i magasinen vilket påverkar elpriserna uppåt.

El är en grundläggande vara som är svår att ersätta på ett kostnadseffektivt sätt. För ekonomen betyder det att prise- lasticiteten är låg. Ett högre pris på elen leder inte till någon större minskning av efterfrågan.

Begränsningar i överföring Överföringskapaciteten är en begränsan- de faktor för frihandeln då kapaciteten är given under en lång tidsperiod. När kapa- citeten är maximal indelas den nordiska elmarknaden i delområden. Det gör att elpriserna i Sverige och Norge kan skilja sig åt.

Det är också tanken bakom indelningen av Sverige i fyra prisområden. Mycket av produktionen sker i norr och mycket av konsumtionen sker i södra Sverige. Och eftersom Barsebäck är nedlagt betyder det att södra Sverige blir mer beroende av att el överförs från Danmark, Tyskland eller andra regioner i Sverige. Kritikerna säger att gränserna är godtyckligt dragna och att företag i vissa delar av landet får högre energikostnader än andra, vilket snedvrider konkurrensen. Förespråkarna påtalar att marknaden kommer att fung- era mer effektivt när olika samhällsaktö- rer möts av samhällsekonomiskt korrekta priser. Att priserna kommer att variera mellan olika områden beror på att det finns flaskhalsar, och en mer marknads- ekonomisk prissättning kommer att öka incitamenten att investera i infrastruktu- ren. De tidigare bristerna var inte tillräck- ligt tydliga och aktörerna på marknaden kunde ta ut högre priser av alla utan att behöva göra några investeringar. Tidigare överbelastades elnätet på grund av flask- halsarna vilket gjorde att Svenska Kraft- nät var tvunget att ägna sig åt mothandel, något som utgör en kostnad för skattebe- talarna. Mothandeln innebar att produk- tionen fick ökas i södra Sverige där elbrist kunde råda, och minskas i norra Sverige där ett elöverskott uppstod. Mothandels- priset var i regel lägre än spotpriset i nor- ra Sverige, medan mothandelspriset var högre än spotpriset i södra Sverige. På så sätt kunde elproducenterna, som var de enda som i praktiken kunde delta i mot- handeln med Svenska Kraftnät, utnyttja

Även om elmarknaden avreglerats har inte marknaden för att bygga nya kraftverk avreglerats. Restriktionerna för att bygga nya vat- tenkraftverk och kärnkraftverk gör det i praktiken omöjligt att påverka utbudskomponenten.

prisarbitrage, det vill säga tjäna pengar på felprissättningar. Notan för dessa transaktioner hamnade till slut hos skat- tebetalarna. Kritikernas motargument är att myndigheternas försummelser att un- derhålla och investera i elnätet har varit känd sedan 1990-talet och att det därför inte behövs någon teoretisk modell för att identifiera investeringsbehoven. Med det nya systemet får svenska hushåll och företag i södra Sverige betala för försum- melserna i stället för alla svenska hushåll och företag.

Elmarknadens framtid

Vilka reformer kan förbättra elmarkna- dens funktionssätt? En viktig pusselbit är att sänka etableringströsklarna och öka utbudet av el. Bortser man från alternati- vet att ta bort alla regleringshinder över hela linjen finns det ett antal åtgärder att välja mellan. Kärnkraftsöverenskommel- sen kan modifieras så att nya reaktorer kan byggas på en annan plats än där de befintliga finns i dag. Det går också att öka effekten. I dag har svenska kärn- kraftverk en genomsnittlig effekt på 900 MWh medan Finlands nya reaktorer har en effekt på 1600 MWh. Annars kan den kinesiska satsningen på kärnkraftverk med lägre kapacitet vara ett alternativ, eftersom de kräver lägre investerings- kostnader och utgör en mindre risk vid

eventuella olyckor.

Vattenkraften kan byggas ut i de fyra orörda älvarna. Alternativen för de som vill bevara de orörda älvarna är att bygga kraftverk i redan exploaterade älvar och att genomföra effekthöjningar på befintli- ga. Det har dock visat sig svårt att bygga nya vattenkraftverk även i de exploate- rade älvarna. Vattenfall har försökt bygga ett kraftverk i Vojmån, men hindrades av en folkomröstning i Vilhelmina. Vatten- kraften hämmas även av fastighetsavgif- ter för vattenkraftverk, miljöbalken och EUs ramdirektiv för vatten.

Marknadskoncentrationen kan åtgär- das genom att dela upp och privatisera Vattenfall för att öka konkurrensen. Ett uppbrytande av samägandet av kärnkraft- verk har samma effekt. Incitamenten att producera el så billigt som möjligt kan stärkas genom att låta basindustrin inves- tera mer i energianläggningar. En sådan viljeinriktning har basindustrin kommu- nicerat med syftet att bevara Sveriges konkurrenskraft via låga elpriser. Sådana investeringar skulle också minska miss- tankarna om att de nuvarande eljättarna under kalla vinterperioder håller nere produktionen via planerade och oplane- rade underhållsstopp i kärnkraftverk med syftet att hålla uppe prisnivån. Priskäns- ligheten och efterfrågan kan påverkas genom timmätning och smarta elnät som

kan styras på distans och programmeras. Displayer med priser och förbrukning kan råda bot på konsumentens kunskapsbrist. Elcertifikatssystemet som är nationellt motverkar utsläppsrättssystemet som är internationellt. Utsläppsrättssystemets uppgift är att minska koldioxidutsläp- pen där det är billigast att göra det. El- certifikaten subventionerar förnyelsebar energiproduktion för att öka dess andel av den totala produktionen. Det sänker priset på utsläppsrätterna eftersom ef- terfrågan på rätterna minskar. Resultatet blir att svenska konsumenter finansierar konsumenter i andra länder att fortsätta släppa ut mer koldioxid, trots att det hade varit billigare att minska utsläppen där än

i Sverige.

Elmarknaden kännetecknas av långa ledtider för investeringar, därför krävs politisk stabilitet i form av tydlighet och långsiktighet. Ingen vågar investera i en stor energianläggning så länge osäker- het om framtida energipolitik föreligger. Blocköverskridande överenskommelser är därför nödvändiga.

Politikerna, oavsett parti, kan därför inte frånskriva sig ansvaret för elprisut- vecklingen. Att skylla på marknaden är bara ett sätt att maskera det faktum att konsumenterna får betala priset för den energipolitik som förs och har förts i flera decennier. ✎

Vad hände i Ndola?

En av de ständigt återkommande konspirationsteorierna handlar om den flygolycka som kostade FNs generalsekreterare Xxx Xxxxxxxxxxxx livet. Förre ärkebiskopen K. G. Ham- mar fick i våras utrymme i Svenska Dagbladet för att hävda att Xxx Xxxxxxxxxxxx egent- ligen blev mördad (planet nedskjutet). En skröna som vi hört förut. Xxxxxx Xxxxxxxxxxx, just det den gamle redaktören för Argument för Frihet och Rätt, still going strong vid 92, skrev följande replik som Svenska Dagbladet inte ville publicera.

På Brännpunkt i Svenska Dagbladet skrev ärkebiskop em. K. G. Xxxxxx att han var övertygad om att FN:s generalsekreterare Xxx Xxxxxxxxxxxx blev mördad genom nedskjutning vid inflygning för landning i Ndola i dåvarande Rhodesia (1961-09- 17). För att motbevisa den gängse offi- ciella uppfattningen, att Xxxxxxxxxxxxx död berodde på en olycklig felbedömning av piloten vid inflygningen, vill Hammar att en ny utredning företas för att tillföra vittnesmål, som Hammar bedömer som nya och väsentliga. De vittnen som Ham- mar åberopar är troligen tidigare kända och i annat fall kan de ifrågasättas därför att de ej hört av sig tidigare än efter 40 à 50 år. Det kunde dock vara mycket lämp- ligt att granska de utredningar som redan

xxxxxx.xxxxxxxxxxx@xxxxxx.xx

and states that the accident was caused by pilot error.

Trots denna professionella samman- fattning av alla påkostade undersök- ningar av vittnesuppgifter och omstän- digheter vill biskop Xxxxxx med sin auktoritet vidmakthålla den seglivade myten att Xxx Xxxxxxxxxxxx bragtes om livet på något sätt. Bland alla snill- rika spekulationer i den riktningen toppar nog den som fick redaktionsledningen i en stor ansedd dagstidning (inte SvD) att nappa på idén att flygplatsen i Ndola skulle ha gett flygplanet felaktig uppgift

om lufttrycket och därmed påverkat in- ställningen av flygplanets höjdmätare med katastrofen som följd. Följande dag fanns en notis på ledande plats där Luft- fartverkets chef dementerade tidningens påfund och förklarade att proceduren var dokumenterad och rätt utförd samt att flygplanets höjdmätare var rätt inställda.

–När flygplanet strax efter en dryg 180° vänstersväng slog i träden var det inriktat mot Ndolas landningsbana – flygplanet kom från öster men skulle landa i motsatt riktning. Uppenbarligen har flygplanet förlorat för mycket i höjd strax före och/

gjorts för att se hur ärendet blivit bedömt med professionella anspråk. En sådan mycket bra kritisk granskning finns i en liten skrift ”The Ndola Accident” (1966) av flygkapten (SAS) Xxxxx-Xxx Xxxxx (1924–1972), väl meriterad från FN- tjänst i Kongo och tidigare från reguljär flygtrafik över Afrika och med bland an- nat 4000 pilot-timmar med den aktuella typen av flygplan. Särskilt minnesvärt i det här sammanhanget är följande citat ur Xxxxx-Xxx Xxxxx gedigna dokument:

Xx Xxxx-Xxxxxx, Chief of the Scienti- fic Department of the Zurich Police and Professor of Science criminology at the University of Zurich was especially en- gaged by the UN secretariate in order to investigate into the possibilities that the plane had been shot down or exposed to sabotage. The professor made a most ca- reful examination. In his report he states that if the plane had been shot down or exposed to sabotage he would have found out about it. He rejects all other theories

FNs generalsekreterare var starkt engagerad för den Moskvalierade kongolesiska presidenten Xxxxxxx Xxxxxxx, vilket har lett en del vänsterinriktade konspirationsteo- retiker att tala om mord i smaband med den olycka som 1961 ändade Xxxxxxxxxxxxx liv i Ndola i nuvarande Zambia. Xxxxxx Xxxxxxxxxxx redovisar fakta som säger att det var en olycka och inget annat.

eller under den sista giren. De styrande i Katanga, som ville behålla sin välmå- ende provins utanför kaoset i Kongo, och president Xxxxxxx själv, som i Ndola väntade på Hammarskjöld, var angelägna att förmå Xxxxxxxxxxxx att avstå från att bruka sin militära övermakt och i stället åstadkomma ett modus vivendi till dess situationen stabiliserats. Xxxxx Xxxxxxx (1919–1969) blev senare hela Kongos president juni 1964 - oktober 1965. Han hade allt att vinna på en dialog med Xxx Xxxxxxxxxxxx.

Faktiska omständigheter vid flygolyckan i Ndola den 17 september 1961

Flygkapten (SAS) Xxxxx-Xxx Xxxxx,

som var en framstående expert på flyg- säkerhet och haveriutredningar, redogör i sin skrift ”The Ndola Accident” för det troliga olycksförloppet. Hammarskjölds flygplan (SE-BDY) kom in österifrån över Ndola flygplats kl 2210 (GMT) 10 minuter före den beräknade ankomsten 2220(GMT). SE-BDY anmälde 2210 till Ndola ”descending” och begärde aktuellt lufttryck för slutlig höjdmätarinställning, vilket genomfördes. SE-BDY beordra- des att anmäla när flygplanets höjd blivit 6000 fot för att enligt rutin invänta till- stånd för landning. Samtidigt med eller strax efter denna kommunikation inledde SE-BDY en högersväng åt nordväst - en fullt normal åtgärd före ett landningsvarv åt vänster och för att reducera höjden till 6000 fot och anmäla till flygplatsen när det genomförts. Då skulle SE-BDY ha gått in i ”landningsvarv” vid flygplatsen (Ndola, höjd: 4160 fot) för att då få till- stånd att landa. Enligt Xxxxx skulle den proceduren ha varit den säkraste och den absolut bästa i rådande situation med mörker, stress och trötthet. Så skedde dock inte. SE-BDY underlät att rappor- tera när planet kommit ned till 6000 fots höjd och underlät att invänta tillstånd att landa. Efter fullbordan av den drygt 180° svängen åt vänster var planets kurs rik- tad mot den från flygplanet synliga land- ningsbanan, men man kan ha försummat att enligt rutin avläsa höjdmätarna vilket 2213 ledde till katastrofen på höjden 4357 fot. I övrigt var allt väl förberett för landning, vingklaffarna var fällda till 30°, propellrar och motorernas effekt var rätt inställda och landnings-stället nedfällt

och låst. SE-BDY hade även kunnat an- vända ILS-systemet för en ”instrument approach” men underlät även detta. Sik- ten var god och piloten litade för mycket på sin förmåga att bedöma situationen i stället för att tillämpa den vanliga säkra rutinen att på kontrollerad höjd invänta ”clearence” från flygplatsen. Ingenting onormalt (utöver felaktig höjd) påver- kade piloternas fulla kontroll över flyg- planet.

Om SE-BDY hade beskjutits innan el- ler i början av vänstersvängen fanns tid att sända nödanrop till den alerta flygle- daren i Ndola och om planet bringats att störta i slutet av eller efter svängen torde störtningen från anvisad höjd (6000 fot ned till 4357) ha varit mycket brantare än nästan horisontellt ,”descending”3°, så som SE-BDY slog i trädtopparna. SE- BDYs hastighet torde ha varit normal som inför en landning.

Den viktigaste frågan är varför SE- BDY avstod från reguljär rutin för land- ning och i stället valde att i brådska, utan att invänta ”clearance” på 6000 fot, landa på ett sätt som ställer extra stora krav på den interna kommunikationen i cockpit. Xxxxx-Xxx Xxxxx framhåller att bråd- skan jämte svängen i mörkret utan syn- lig horisont var särskilt krävande och vid rådande stress och trötthet onödigt ris- kabel. SE-BDYs alla tre höjdmätare var rätt injusterade men kanske inte avlästes i brådskan. – Se nedan. En spekulativ för- klaring till olyckan är akut bränslebrist vid vänstersvängen men en bränslebrist borde ha indikerats långt tidigare och meddelats flygledaren i Ndola.

Kapten Bengs refererar till en artikel ”The Sensory Illusions of Pilots” av Cap- tain X. X. Xxxxxxx, chief pilot vid Sabena, publicerad 1951 av Flight Safety Founda- tion inc. New York. Kapten Xxxxx avslu- tar sin skrift ”The Ndola Accident” med ett utförligt referat av kapten Xxxxxxxx tankar, som förklarar hur ett antal flygo- lyckor inträffat när piloter katastrofalt felbedömt situationer därför att otillräck- lig eller försummad information ersatts av illusoriska begrepp. ✎

Särtryck av här berörda delar av ”The Ndola Accident” kan i begränsad omfatt- ning erhållas på begäran genom att skicka e-post till författaren, se adressraden på föregående sida.

Att rösta nej

till verkligheten

Alltfler väljare i Europa säger nej till verkligheten. I Framkrike och Grekland till exempel, men fler lär följa efter.

I Frankrike vanns presidentvalet av Xxxxxxxx Xxxxxxxx, som gått till val på att fransmännen ska jobba mindre, höja sina egna förmåner och lura andra EU-länder att betala notan. Någon som tror att det är något land som ställer upp? Xxxxxxx Xxxxxxx höjde under sin presidentperiod pensionsåldern från 60 till 62! Xxxxxxxx har kampanjat för en återgång till 60 år. Xxxxxxx lyckades också något undergrä- va den 35 timmars arbetsvecka som en tidigare socialistregering införde (det är komplicerade regler, även under Xxxxxxx finns det i vissa fall 35 timmars arbets- vecka, men bara i vissa fall). Xxxxxxxx lovade i kampanjen att rensa bort undan- tagen och återgå till 35 timmar rätt över. Vem ska betala? Andra EU-länder! Inte ens den ständigt så kritiska aktiemarkna- den tror att Xxxxxxxx kommer att genom- föra sitt eget program och det visade sig mycket riktigt redan dagen efter valet att det nog inte är aktuellt att genomföra programmet. Frankrike har haft budget- underskott i mer än femton raka år (när vi kollar statistiken är det minus vartenda år från 1996 och framåt, tyvärr går inte ta- bellen längre tillbaka än 1996). Räntorna går upp. Och snart går det inte att låna till extravaganserna. Frankrike har offentliga utgifter på över 56 procent av BNP. Det näst högsta i Europa (Danmark är värst). Sverige klarar sig med under 52 procent. Alldeles uppenbart är att fransmännen lever över sina tillgångar. Sättet att vin- na valet var att stoppa huvudet i sanden och förneka verkligheten. Fransmännens hopp är att den nyvalde presidenten inte fullföljer sitt program inför valet.

Men Frankrike är en mild västanfläkt jämfört med Grekland. Greklands politi- ker har ända sedan euron infördes 2001 lovat runt och implicit sagt till medbor- garna att andra ska betala. Tyskarna har gjort det hittills. Men tyskarna har en demokratiskt vald regering som inte blir omvald om alltför mycket av skattebeta- larnas pengar försvinner till andra länder där medborgarna levt över sina tillgång- ar. Samma gäller Sverige. Låt oss säga en sak till fransmännen och grekerna: Vi tänker inte betala! ✎

Vad händer i Ryssland?

Xxx-Xxxx Xxxxx berättar om ett besök i Sankt Petersburg och den ökade politiska osäkerheten i det stora landet i öster.

Jag frågade Katja om hon var rädd för FSB.

–Nej, det är jag inte, men vi ser vad som händer med Ryssland nu och det är inte bra.

Xxxxx berättade att hon nu bor i Sankt Petersburg och är registrerad i staden.

Några av Svenska Memorials styrelse-

medlemmar besökte i april Sankt Peters- burg. Vår förhoppning var att vi skulle träffa Xxxxx Xxxxx, som är direktor för Sankt Petersburgs Memorial. Vi reste på en visumfri resa och alla gled enkelt ige- nom passkontrollen, utom vår kassör som fick njet och en tjugo minuters extra duv- ning i rysk passkontroll. Han blev dock insläppt till slut.

När vi kommit in till centrum tog vi en taxi till Memorial, som låg inne på går- den och var ganska svårt att hitta. När vi kom fram öppnade en vakt och berättade att Xxxxx Xxxxx inte var där, hon var på en konferens på annan plats i Sankt Peters- burg och gick inte att få tag på. Det var uppenbart att Memorial var välbevakat inte bara av de egna vakterna. Vi blev

Vi fick istället ägna oss åt att se på sta- den och dess ortodoxa kyrkor. Staden är oerhört vacker och jag förälskade mig i denna stad direkt.

Under våra vandringar kom vi till en stor park, där vi satte oss ned. I parken satt en kvinna bredvid och vi fick kontakt med henne. Låt oss kalla henne för Xxxxx, fast hon heter något annat. En i vår grupp talar flytande ryska och tolkade.

Vi frågade Katja om situationen i Ryss- land och om Xxxxx. Hon berättade då att läget nu försämras hela tiden, jag frågade om hon och hennes vänner haft problem med FSB ?

–Nej det har vi inte, men många, många människor i Sankt Petersburg är livrädda för FSB. Ta ett exempel, om du bor här i Sankt Petersburg och går till en myndig-

Men hon kommer ifrån en annan stad som ligger några mil därifrån.

Vi berättade för Xxxxx att vi kom från Svenska Memorial och vi berättade in- gående om vårt arbete för hennes land. Katja var mycket glad över att det fanns en förening i Sverige som arbetade för demokrati och mänskliga rättigheter i hennes hemland.

Jag frågade Katja vad som skulle hän- da om jag ställde mig upp i parken bland människorna och ropade ”Xxxx Xxxxx. Da demokrati”?

–Då skulle du stå här i fem minuter, se- dan skulle du bli arresterad och bortförd av FSB.

Finns de här, frågade jag Katja.

–Ja de finns säkert här i närheten, svarade

iakttagna mycket noga av en man, som

het för att söka tillstånd för att demonstre-      

när vi tittade tillbaka försvann snabbt som blixten bakom ett hörn. Utanför Memorial stod en polis och en civilklädd man som talade flitigt i en mobil.

ra på något torg här emot Putinregimen, så tar de dels ifrån dig din ansökan och river sönder den, sedan kan du arresteras och förlora arbete, bostad etcetera.

xxx-xxxx.xxxxx@xxxxxx.xx

hon.

Vi tog farväl av Katja och tog bussen till hamnen.

Dagen efter vår hemomst fick jag Sky- pe-kontakt med Xxxxxxx Xxxxxx. Samti- digt som vår kassör blev utsatt för en ex- tra kontroll i tullen, samtidigt som polis var vid Memorials kontor på Ulitsa Xx- xxxxxxxxx, hade FSB slagit en ring kring Memorials konferens Petersburg och samtidigt hade Xxxxxxx Xxxxxxx blivit provocerad av FSB utanför sitt hem i Ar- changelsk. Xxxxxx menade att de kände till vår ankomst till Sankt Petersburg.

Xxxxxxx Xxxxxx menade att FSB ville skrämma oss alla till tystnad, det är en del av deras sätt att arbeta på. Jag frågade Mi- chail Suprun återigen om de visste om allt detta sedan länge? Då sa han att att FSB har oerhört avancerad teknik att ta reda på saker och ting om de så vill. Suprun sa att vår resa på inget sätt varit utanför FSBs vetskap, de vet mer än vi tror, de känner till allt vi gjort för oppositionen

”Xxxxx” som vi träffade i Sankt Petersburg menade att det skulle ta fem minuter innan vi blev arresterade om vi ställde oss upp och ropade ”Xxxx Xxxxx, Da demokrati” i en park i Sankt Petersburg. FSB finns överallt. Hon var inte själv rädd för FSB, men viss­ te vad som kunde hända den som engagerade sig för oppositionen.

och Suprun via manifestationer, mejl till Ryska ambassaden i Stockholm och till FSBs högkvarter i Moskva. ✎

Xxxxxxx Xxxxxxxxxx

Flera ryska journalister har fått sätta livet till i samband med be- vakningen av konflikten i Tjetjenien. En del naturligtvis i samband med striderna, men andra på grund av att de framfört ”olämpliga” åsikter och slutsatser i sin journalistik. Mest känd av dessa är Xxxx Xxxxxxxxxxxxx, som mördades i Moskva utanför sin bostad 2006. En av Xxxx Xxxxxxxxxxxxxx samarbetspartners var Xxxxxxx Xxxxxxxxxx, som fick sätta livet till 2009. Hon fördes bort och mördades i Tje- tjenien. Hon hade då två år tidigare belönats med det första Xxxx Xxxxxxxxxxxxx-priset.

litkovskaja och juristen Xxxxxxxxx Xxx- xxxxxx, som båda mördades. Xxxxxxx var en rysk människorättsaktivist med fokus på Kaukasus. Hon var styrelsemedlem i Memorial som är en organisation som kämpar för mänskliga rättigheter.

Arbete i Tjetjenien

Journalisten Xxxxxxx Xxxxxxxxxx granska- de kidnappningar, mord och andra över- grepp i Tjetjenien. Fyra män ska med våld ha tvingat in henne i en bil – samtidigt skrek hon att hon höll på att föras bort. Hon hittades död i skogen. Den 15 juli 2009 fördes hon bort från Groznyj i Tje-

Den 23 februari 1944 beordrade Xxxxxx de- portering av de tjetjenska och ingusjiska folken till Centralasien. Mer än hälften av de cirka 500 000 människor som tvinga- des iväg dog på grund av svält eller våld. Det som hände för 68 år sedan kan verka avlägset nu, men det begås fortfarande svåra övergrepp i Tjetjenien idag. Tjetje- niens president Xxxxxxx har gradvis för- vandlat Tjetjenien till en plats där männis- kor inte längre vågar säga vad de tänker och där de lever under ständig skräck för repressalier för påstådda brott eller brott som anhöriga och vänner anklagas för att

ha begått. Detta sker med de ryska myn- digheters vetskap. Under sommaren 2009 trappades hoten mot just människorätts- aktivister upp och flera kända och mindre kända aktivister fördes bort och mörda- des. Mest uppmärksammat blev mordet på Xxxxxxx Xxxxxxxxxx i juli 2009.

Xxxxxxx Xxxxxxxxxx föddes 28 februari 1958 i Saratov. Xxxxxxx Xxxxxxxxxx stu- derade historia vid Groznyjs universitet och arbetade som lärare i staden till 1998. Hon hade ända sedan andra Tjetjenien- kriget 1999 samlat information om brott mot mänskliga rättigheter hon arbetade tillsammans med bland annat Xxxx Xx-

Xxxxxxx Xxxxxxxxxx var en skärpt journalist som be- vakade utvecklingen i Tje- tjenien. År 2009 kidnap- pades hon och fördes bort från Groznyj och sköts till döds.

tjenien och sköts till döds. Före sin död hade Xxxxxxxxxx arbetat bland annat med att utreda mordet på journalisten Xxxx Xxxxxxxxxxxxx. Memorial sade i ett utta- lande att Xxxxxxxxxx förts bort med våld från sitt hus i den tjetjenska huvudstaden Groznyj, tvingats in i en bil men hunnit ropa att hon hade blivit kidnappad. Es- temirova var en av Memorials viktigaste medarbetare i Kaukasien. Xxxxxxx xxx-

xxxxx.xxxxxx@xxxxxx.xx

lade bevis på ryska soldaters övergrepp mot civila under Tjetjenien-kriget. IFJ, International Federation of Journalists, fördömer starkt mordet på Xxxxxxx Xxxx- xxxxxx. ”Vi fördömer detta fruktansvärda mord på Estemirova. Hon har visat ena- stående mod som skildrat de grymheter som begåtts i Tjetjenien i sitt arbete som journalist. Xxxxx och tjetjenska myndig- heter måste vända på varje sten för att hitta hennes mördare”. (Xxx Xxxxxxxx, IFJs ordförande)

2007 tog Xxxxxxx emot det första Xxxx Xxxxxxxxxxxxx priset för kvinnliga män- niskorättskämpar i krig och konflikt. Priset delades ut av den nystartade män- niskorättsorganisationen ”reach all wo- men in war”, nå alla kvinnor i krig. Priset instiftades efter Xxxx Xxxxxxxxxxxxxx död för att uppmärksamma kvinnor som ris- ker allt för att försvara offrens rättigheter. Detta mord följdes av fler kidnappningar och mord. Enligt Memorial kidnappades mer än 90 personer förra året vilket är en fördubbling jämfört med året innan. Av de 90 släpptes eller köptes 58 personer fria, 10 hittades döda, 18 är fortfarande försvunna och 4 är under utredning. ✎

När kommer den ”västerländska våren”?

Det är dags för Västvärlden att säga ifrån i form av en ”Västerländsk vår” menar Xxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx. ”Det måste finnas en del av vår värld som står upp för frihet, nedskärning av statsapparaten och tillbaka till de vär- dekonservativa grunderna som en gång byggde upp Västvärlden”

När kommer västvärlden att säga ifrån i en ”Västerländsk vår”?

Den ena arabstaten efter den andra re- ser sig upp mot sin överhet, man avsät- ter ledare och regimer. Detta kallas den arabiska våren. När får vi se den väster- ländska våren, med krav på tillbakagång till vår värdekonservativa grund och våra kristna rötter?

Kommer exempelvis svenskarna någon gång att resa sig upp och begära:

• Sverige tillbaka till sina värdekonser- vativa rötter.

• Sverige ut ur EU

• Skär ned statsapparaten och den stora byråkratin.

50 åren varit lättpåverkat av socialismen och accepterat andra religioner. Sverige är idag ett utbrett socialistiskt samhälle fritt för socialismens ateistiska grundvär- deringar att utöva kontroll på livets alla områden.

Dessutom har socialismen inverkat kraftigt på det kristna etablissemanget, som idag enbart för en ”Jesusdyrkan”, fri från texterna i Bibeln. Detta har lett till en urvattnad kristendom, med länder som kristna förtecken, men ingen biblisk grund att stå på. Det kristna ledet har bredvid Jesusdyrkan bytt ut Bibeln mot marxismen.

Uttalar man kristna grundvärderingar och de Tio budorden, möts detta med ett

Socialismens starkaste fäste är en stark utbredd statsapparat. Staten är istället för vår kristna tro på en allsmäktig Gud, som skapat himmel och jord. Staten är rätt- färdig och allsmäktig. Staten stiftar lagar, istället för Tio Guds Bud. Eftersom Tio Guds Bud är heltäckande för enskilda in- divider och nationer, behövs inga förbud jämte dessa. I en socialistisk stat skapas det nya lagar hela tiden.

För att socialismen skall fungera är total kontroll nödvändig. Lockbetet för kontrollen över människor är det statliga trygghetspaket (bidragssystemet i form av sjukförsäkringar, statliga pensioner, bostadsbidrag, barnbidrag med mera). Detta för att individen skall ha alla för-

• Ett starkt svenskt försvar

delar som socialismen erbjuder. För att

• Sänk skatterna för befolkningen.

• Sänkta skatter och utgifter för nä-

Xxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx

xxxxx.xxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxx.xx

dessa ekonomiska fördelar skall kunna fungera, måste staten utöva en total kon-

ringsidkare.                                                                   

troll av befolkningen.

• Stopp för den illegala invandringen.

• Invandrare/flyktingar skall rätta sig efter svenska lagar och samhällsliv.

• Svenska språket skall vara kärnsprå- ket.

• Återinför Sverige till sina kristna röt- ter och återinför kristendomsundervis- ningen i skolan.

• Traditionella familjevärderingar upp- muntras.

Den svenska modellen ”Sverige som den kapitalistiska välfärdsstaten” är historia. Sverige började på 1970-talet ramla ned på OECDs lista för köpkraftskorrigerad BNP per capita, från fjärde plats till som lägst en sjuttonde plats. Idag är vi till- baka på tionde plats, delvis som en följd av euro-krisen. Vad hände egentligen? Kan man ur ideologisk synvinkel ifråga- sätta om den svenska modellen raserades bland annat, på grund av socialismens to- tala utbredning i samhället?

Den före detta kristna västvärlden in- flueras idag av åsikter, religioner och ideologier. Västsamhället har de senaste

hån, även från det kristna hållet. Så kal- lade kristna ledare, massmedia och för- samlingar har en policy, ”Vi blandar inte ihop kristendom med politik”. Det räcker med att tro på Xxxxx, och därmed lämnas samhället i socialismens händer.

Xxxxx från Tio Guds bud har de kristna i samhället accepterat bland annat fri abort och splittring av samhällets grundpelare, familjen. Barn kan alstras utan far och mor, två kvinnor kan vara föräldrar, li- kaså två män. Det senaste är nu debatten omkring det könsneutrala ordet ”hen”. Det urvattnade kristna ledet i för övrigt hela västvärlden behöver inte befara att bli förlöjligade av socialister eller kom- munister. En kristen företrädare kan lika väl vara kommunist som socialist, så det föreligger ingen fara för socialismens fortsatta utbredning i västvälden. Och likaså påverkas inte samhällsbilden av kristna bibliska grundvärderingar. So- cialismen har kastat ut de värdekonserva- tiva grunderna, som en gång byggde upp västvärldens välstånd och frihet.

Marxisten Xxxxxxx Xxxxxxxxx har skri- vit i International Publishers, 1965, sidan 327 ”Målet med socialistisk politik och planering är naturligtvis att ge ett absolut överflöd av varor och tjänster, så att allt finns tillgänglig för den som behöver.”

Cornforth fortsätter med bl.a. att staten måste vara fri från opposition.

Förutom den ”Arabiska våren”, har även västvärlden fått ta del av demon- strationer. Den franske författaren Stép- xxxx Xxxxxx publicerade förra året en socialistisk propagandaskrift med ti- teln Indignez-vous (”Säg ifrån”). Den 93-årige författaren, uppmanade den yngre generationen att uttrycka sin vre- de mot det fria kapitalistiska systemet, alltså de fria värderingar som en gång byggt upp västvärlden. Budskapet togs emot bland annat av arbetslösa i föror- terna och den ännu icke arbetande klas- sen universitetsstuderande. Xxxxxxx ord ledde till bland annat protester på Wall Street, London samt franska protester. Man vill också se som dess utlöpare pro- testerna i Israel på Rotschild Boulevard.

Utöver detta så uppstod också den ned- tystade kinesiska Jasminerevolutionen. I USA har den amerikanska Te-partyrö- relsen startat uppror mot den alltmera utbyggda byråkratin i landet, alltså den socialistiska statens utbyggnad.

Socialismen förstör ekonomin, efter- som den ger makten över ekonomin till politiken. Dess slutmål blir aldrig vad

Sveriges neutralitetspolitik i ny belysning

den tänkt sig, det blir förr eller senare ekonomisk kollaps, förvirring och anar- ki. Härav följer de ekonomiska katastro- ferna som börjat i Sydeuropa. Folket har haft ekonomisk välgång, byråkratin har brett ut sig och därmed statsapparaterna. Folket har berövats sin kreativitet och förlitat sig till staten. Starkt kristna eu- ropeiska sydländer har avsekulariserats med en statsapparat. Staten har blivit gud och gjort människorna beroende av den med orden: ”Socialismen är människans räddning alltså frälsning.” För övrigt har hela Västeuropa avsekulariserats och är på väg att falla; på samma sätt som kom-

Det har under årens lopp talats mycket

om Sveriges så kallade eftergiftspolitik mot Tyskland under Andra världskriget.

Vad som däremot inte har framkom- mit är i vilken utsträckning det förekom svenskt stöd till de västallierade. Förre ÖB Xxxxx Xxxxxxxxxx har i en bok om ubåtskränkningarna även belyst denna för allmänheten helt okända sida av Sve- riges agerande under krigsåren. Xxxxxxx- son gör därvid konstaterandet att Sverige gick från eftergifter till det krigförande Tyskland till ett aktivt stöd för västmak- ternas krigföring mot samma stat.

enemünde. På hösten 1944 upprättades

stationen i Ottenby på Öland av engels- männen.

Svenskt luftrum

användes av västmakterna

Den mest anmärkningsvärda avvikelsen från neutralitetspolitiken utgjordes av un- derlåtenheten att förhindra västmakternas flygverksamhet genom Sveriges luftrum. Redan i juli 1942 skedde en kränkning av vårt luftrum då ett femtontal brittiska plan tog vägen över Skåne för att bomba Danzig. När Xxxxxxx tog upp kränkning-

en med den brittiske ministern (ambas-

munismen förde folk och nationer bakom

Underrättelseutbyte  

xxxxxx, har socialismen fört västvärlden bakom ljuset och bakom en ny europeisk ridå.

När skall unga och gamla, rika och fattiga, resa sig upp mot det samhälle som många av oss inte känner igen oss i? Samhällsklimatet hårdnar och därmed ökar också brottsligheten i samhället. Sverige, ”Vårt fredliga lilla land”, har sedan 1986 haft ett statsministermord och ett utrikesministermord.

Polis och militär har minimerats. Trots ett mycket svagt försvar, så har Sverige soldater i Afghanistan. Sverige har bör- jat rucka på sin neutralitet

Arbetslösheten är stor. Svenska storfö- retag säljs ut till utländska intressenter eller flyttar helt enkelt utomlands, till långlöneländer. Svenska småföretag är ekonomiskt belastade och är ålagda en tung pappersexercis.

Den politiska makten flyttas alltmera över till EU.

Den värdekonservativa vårens åter- komst är viktig för en stabil och stark västvärld.

Det måste finnas en del av vår värld som står upp för frihet, nedskärning av statsapparaten och tillbaka till de vär- dekonservativa grunderna som en gång byggde upp västvärlden.

Närkommervästvärldensvår:”Tillbaka till våra värdekonservativa rötter”? ✎

med engelsmännen

Redan så tidigt som från slutet av 1940 hade UD underrättelseutbyte med brit- tiska legationen i Stockholm. Därigenom fick exempelvis engelsmännen reda på när det senare sänkta slagskeppet Bis- marck löpte ut från Östersjön genom Stora Bält. Ett mer direkt stöd till britter- nas krigföring bestod i att de fick hjälp att bedöma hotet från tyskarnas V2-raket. Provskjutningarna av raketen skedde från Peenemünde på tyska östersjökusten. En försöksraket råkade komma ur kurs och kraschlandade i Nybro utanför Kalmar i juni 1944. Vrakdelarna överlämnades till engelsmännen efter beslut av utri- kesminister Xxxxxxxxx Xxxxxxx. Xxxxxxx gav också klartecken för upprättandet av en signalspaningsstation riktad mot Pe-

xxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxx.xx

sadören) Xxxxxx Xxxxxx, synes denne ha fått uppfattningen, att Xxxxxxx skulle ha förståelse för om kränkningarna fortsatte. Britterna som utförde bombangreppen på nätterna tog sedan regelmässigt vägen över Skåne.

Det allierade flyget undvek därigenom den starkaste delen av det tyska luftför- svaret, som var uppbyggd längs västkus- ten från Danmark till Frankrike. Xxxxx Xxxxxxxxxx berättar, at han som ung poj- ke flera gånger hörde bombplanen pas- sera över ett område med tre krigsflygfält söder om Kristianstad. De amerikanska ”flygande fästningarna”, som hade krafti- gare beväpning, anföll på dagen. Till råga på allt vägleddes bombplanen i krigets

Amerikanska Fly- gande Fästningar (Boeing B-17 på bilden) och brit- tiska plan använde svenskt luftrum för sina bombraider mot Tyskland.

slutskede av en navigations- central belägen i det brittiska konsulatet i Malmö. Skadade plan nödlandade ibland i Sve- rige, och under 1944 blev de så många som 120. Det ame- rikanska flygvapnet fick fem angivna fält för nödlandning: Rinkaby, Torslanda, Bulltofta, Ljungbyhed och Kalmar. Där- utöver beviljades en framstäl- lan om att få samla planen till en plats för reparationer och underhåll med provflygningar. Men det räckte inte med det, utan en transportdivision til- läts till och med att operera från en svensk flygflottilj, F21 i Luleå. Den hade till uppgift att ombesörja transporter av i Sverige utbildad norsk militär till Finnmarka, och sedan un- derhålla dem där.

Västmakternas bombraider mot Tyskland var rena terror- bombningar mot civilbefolk- ningen. Över en halv miljon tyskar dödades. I flera städer uppstod så kallade eldstor- mar med temperaturer på över 1500 grader Celsius. Många kremerades i hettan. Xxxxxxxxx var en ivrig förespråkare för storskaliga bombanfall, men efter att Dresden lagts i ruiner i februari 1945 med 40 000 döda, drabbbades han av efter- tankens kranka blekhet. ”Att bomba tyska städer enbart för att terrorisera civilbefolk-

ningen är en politik som borde omprövas” skrev han i mars 1945.

Chefen för det brittiska bombflyget hette Xxxxxx Xxx- xxx, vilken av de underlydande kallades ”Butch”, Slaktaren. Xxxxxxxxx upplevde Xxxxxx som pervers, men nyttig för saken. Det berättas att när Xxxxxx som vanligt en kväll kom farande i hög fart i sin svarta Bentley på väg till Högkvarteret stop- pades han av en motorcykel- polis. Denne sa i förebrående ton: ”Ni kunde ha dödat någon, sir”. ”Unge man”, xxxxxxxx Xxxxxx, ”jag dödar tusentals människor varje natt”. Xxxxxx Xxxxxx mottogs som heders- gäst efter kriget i flera länder, däribland Sverige, som han tackade för stödet.

Krigets slutskede Upplåtandet av svenskt luft- rum till det allierade bomb- flyget innebar ett grovt avsteg från neutralitetspolitiken och kunde för Sveriges del ha slutat med regelrätt krig. Avgörande härvidlag var händelseutveck- lingen i Norge. Västmakternas krigsledning ställde sig vintern 1945 frågan om tyskarna skul- le fortsätta kampen i Norge ef- ter det väntande nederlaget på kontinenten. Mot bakgrund av den sålunda rådande ovisshe- ten framtog Xxxxxxxxxxx stab

en plan, som gick ut på över- skeppning av allierade trupper till Göteborg och en mark- operation från Sverige mot Oslo-Trondheim. Den svenska regeringen gav snabbt sitt god- kännande av planen och från den norska exilregeringen in- kom en begäran om att Sve- rige skulle intervenera vid det tänkta scenariet.

För övrigt så hade Xxxxxxxxx länge längtat efter ett tillfälle då han skulle kunna tvinga Sverige att ställa upp på de al- lierades sida i kriget.

Överbefälhavare för de tyska trupperna i Norge vid krigsslutet var general Xxxxx Xxxxx. Xxxxx ställdes den 7 maj 1945 inför ett ödesval: skulle han lyda den order han fått från regeringen Xxxxxx i Flensburg om kapitulation, el- ler skulle han som rikskommis- xxxxx Xxxxx Xxxxxxxx och hans egen stabschef, den fanatiske nazisten Xxxxxxx Xxxxxx, för- ordade, utnyttja Norges strate- giskt gynnsamma utgångsläge och sina ännu intakta trupper till en sista desperat slutstrid. Det var ett ödesval, som med ett annat utfall hade kunnat förvandla Sverige till ett krigs- härjat land.

Sedan kom

det Kalla kriget

Andra världskrigets fortsätt-

ning i det Kalla kriget innebar också fortsatt samarbete med Väst. Liksom tidigare var neu- tralitetspolitiken Sveriges offi- ciella deklaration till sina med- borgare och till omvärlden. Det alltmer långtgående sam- arbetet med västmakterna ut- gjordes av en mängd praktiska förberedelser för att operativt kunna samarbeta med NATO i händelse av krig. Sovjet hade sannolikt redan tidigt genom- skådat Sveriges ”neutralitets- politik”, som för Erlander och socialdemokraterna var ett vinnande koncept, och som även bidrog till att isolera de inhemska kommunisterna. Vid Palmes stora bråk med USA om Vietnamkriget kallade han till sig ÖB Xxxx Xxxxxxxxxx och sa, att denne skulle se till att han fortfarande hade goda förbindelser i Pentagon.

”Nu när jag bråkar med ame- rikanarna, se för Guds skull till att vi har gott samarbete med amerikanarna på försvaret i alla fall” underströk Palme.

År 1984 inträdde en vänd- punkt i NATO-samarbetet. Då gav ÖB Xxxxxxx Xxxxx order om att förberedelserna med NATO skulle avvecklas och lät förstöra NATO-pärmen. Någon fullständig avveckling av förberedelserna synes dock inte ha skett. I varje fall fort- satte förberedelserna som van- ligt i flottan.

3 1987...

En av de mest betydande KGB- avhopparna genom tiderna, övers- telöjtnanten Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx framträdde i Contra. Han bor på hemlig ort i Väst, men vid ett Sve- rige-besök fick Contra en intervju. När hans verksamhet presentera- des i Xxxx Xxxxxxx bok ”KGB idag” fick det konsekvenser. Chefredak- tören för Sankei Shimbun i Japan tvingades avgå, sedan Xxxxxxxxx berättat att han var en av hans kon- takter i Japan. Xxxxxxxxx framhöll (med rätta visade det sig) att nästa stora sovjetiska kampanjmål skulle

bli rymdförsvarsprogrammet SDI. Xxxxxxxxx var ett av vittnena i rätte- gången mot Xxxx Xxxxxxx i Oslo och för Contra sammanfattade han att Treholt förorsakat betydligt allvarli- gare skador än vad som framgått av norska och andra västerländska tidningar.

Omhändertaganden av barn sker ibland på lösa boliner. Contra berättade om tre fall som gått till Europadomstolen där Sverige i två fall förlikades med föräldrarna och betalat skadestånd. Vi berättade också om fallet Xxxxxx Xxxxxxxx

där myndigheterna omhänder- tog barnet redan på BB. Anette var varken knarkare, alkoholist el- ler kriminell (de vanligaste skälen till omhändertaganden) utan hon hade råkat på kant med de sociala myndigheterna.

I en längre artikel berättade vi om det medeltida rättsväsendet på Island, ett land där marknads- ekonomin styrde rättsväsendet, ett helt unikt system som tjänade Is- land väl i flera hundra år.

CONTRA 3/2012

...för tjugowwfwe.comntra.nuår sedan