Allmänt om Uppdraget Vårdcentralen ska fungera som första instans vid behov av hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå, och utgöra grunden för en god och nära vård. Uppdraget består av planerad och oplanerad vård i form av rådgivning, utredning, diagnostik, behandling, rehabilitering och uppföljning. Leverantören ska organisera sin verksamhet så att behov av hälso- och sjukvård hos äldre, personer med sammansatta vårdbehov, kroniskt sjuka samt personer med funktionsnedsättning särskilt tillgodoses. För patienter som behöver insatser över tid, ska vården upplevas som sammanhållen. Verksamhetschefen ska enligt lag utse fast läkarkontakt och fast vårdkontakt om patienten begär det eller för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Listade individer över 75 år samt patienter med kronisk sjukdom eller kontinuerligt vårdbehov ska ha namngiven fast läkarkontakt. Fast läkarkontakt ska vara specialist i allmänmedicin eller ST-läkare i allmänmedicin. Specialist i geriatrik eller barn- och ungdomsmedicin kan vara fast läkarkontakt för sin målgrupp. Eftersom en fast läkarkontakt ska bidra till god kontinuitet för de listade behöver det finnas en realistisk planering för att läkaren ska arbeta på enheten och ta ansvar för sina angivna listade personer över tid, minst ett år. Andel listade med fast läkarkontakt ska uppgå till minst 85%. På sikt ska alla skåningar ha fast läkarkontakt. Registrering ska göras i av Uppdragsgivaren anvisat system (LISSY). Leverantören ansvarar för att informera patienten om aktuell fast läkarkontakt. Listning till annan fast vårdkontakt ska göras vid behov. Leverantören är samordnare av patienternas vårdbehov. Leverantören ska medverka till en väl sammanhållen vårdkedja när patienten har behov av annan kompetens än den som Leverantören kan erbjuda. För en del patienter kan en eller flera delar av det medicinska behandlingsansvaret finnas hos specialistvården. 12.1 Bemanning, kompetens och legitimation Leverantören ansvarar för att all personal har kompetens och legitimation där så behövs och i den omfattning som krävs för att tillhandahålla en god och säker vård. 12.1.1 Verksamhetschef och medicinsk rådgivare Den medicinska rådgivaren ska vara specialist i allmänmedicin samt ha god kunskap om lokala förhållanden, bistå och vara rådgivande till verksamhetschefen, avseende medicinska policyfrågor och rutiner, patientsäkerhet och kompetensutveckling samt delta i det medicinska utvecklingsarbetet. 12.1.2 Kompetens och legitimation Under Enhetens öppethållande ska det finnas personal med kompetens att bedöma och prioritera patienternas individuella behov för att tillgodose patientsäkerhet, vårdkvalitet och aktuell lagstiftning. Leverantörens anställda ska arbeta personcentrerat samt tala och förstå svenska. Samtlig legitimerad personal ska ha språkkunskaper i svenska motsvarande Socialstyrelsens krav, se avsnitt Referenser, för länk. Leverantören ansvarar för att ha tillräckligt antal anställda specialister i allmänmedicin och övrig personal. Enheten ska bemannas med legitimerad sjuksköterska under enhetens öppettider under såväl vardagar (dag och kväll) som under helg (lördag, söndag och helgdag). Sjuksköterskan ska finnas på plats i lokalerna under hela enhetens öppethållande. Gällande läkarkompetens ska Enheten varje enskild vecka under dagtid vardagar (kl. 8-17) omfattande minst 80 % av öppettiden, bemannas med specialist i allmänmedicin. Under denna tid ska specialisten i allmänmedicin vara på plats i Enhetens lokaler. Under högst 20 % av öppettiden dagtid vardagar (kl. 8-17) varje enskild vecka, kan Enheten bemannas med erfaren ST- läkare i allmänmedicin eller annan specialistkompetent läkare. Specialist i allmänmedicin ska under denna tid finnas tillgänglig via telefon med tillgång till journal samt kunna inställa sig på plats inom en timme. Denna avvikande bemanning ska kontinuerligt dokumenteras och vara möjlig att följa upp. Verksamhet under vardagskväll efter kl. 17 samt under helg (lördag, söndag och helgdag) ska under öppettid bemannas med specialist i allmänmedicin eller erfaren ST-läkare i allmänmedicin eller annan specialistkompetent läkare. Verksamhetschef avgör i samråd med handledare och aktuell ST- läkare alternativt annan specialistkompetent läkare, om vederbörande har kompetens för självständig tjänstgöring under vardagskväll och helg (lördag, söndag och helgdag). Inför 2025 utreds krav på kompetens inom psykisk hälsa vilket kan innebära krav på specifika kompetenser. Leverantören ska ha tillgång till dietistkompetens inom Uppdraget för så väl nutritionsbehandling som preventiva åtgärder. I enlighet med ”Nivåstrukturering mellan dietister inom primärvård och specialistvård” inom Region Skåne ska leverantören bidra till en god och säker nutritionsvård, se avsnitt Referenser, för länk. 12.2 Verksamhetsförlagd utbildning Leverantören ska, enligt gällande ramavtal Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och Avtal mellan staten och vissa landsting om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvård (ALF-avtal) erbjuda verksamhetsförlagd utbildning och praktikplatser för såväl gymnasiala utbildningar som eftergymnasiala utbildningar. Leverantören ska bereda plats för det antal studenter som motsvarar enheternas andel av det samlade vårdutbudet, se avsnitt Referenser, för länk. Uppdragsgivaren ansvarar för fördelning av utbildningsplatser samt ersättning per student, se avsnitt 9.3 och 14.3. Samtliga utbildningsplatser ska uppfylla de kvalitetskrav som de olika avtalen föreskriver och med den pedagogiska inriktning som utbildningsprogrammen fastställer. Verksamhetschefen ansvarar för att gällande målbeskrivningar, som tillhandahålls av kursledningen, uppfylls. Om studenten inte uppnår ställda mål på grund av utebliven handledning eller bristande utrymme för praktik, är det Leverantörens ansvar att bereda plats för kompletterande praktik för vilken ingen ytterligare ersättning utgår. Handledarnas kompetens ska motsvara lärosätenas krav. I den mån dessa krav inte är uppfyllda ska Leverantören prioritera deltagande i aktuell utbildning. Handledarutbildning ges av respektive lärosäte som även ansvarar för praktikplatsplacering.
Obekväm arbetstid Arbetstagare, som arbetar på obekväm tid, har obekvämtidstillägg, om inte annat följer av lokalt avtal. Obekvämtidstillägg utbetalas endast för sådant i ordinarie arbetstid ingående arbete som enligt arbetstidsschema eller motsvarande föreskrift eller enligt beslut av överordnad fullgörs på obekväm tid. Obekvämtidstillägg utgår för timme enligt följande: Seko 1 december 2020 Seko 1 maj 2022 Enkel 21,08 kr 21,51 kr Kvalificerat 47,09 kr 48,03 kr Storhelg 105,80 kr 107,92 kr ST, SRAT, Sveriges Ingenjörer 1 december 2020 ST, SRAT, Sveriges Ingenjörer 1 maj 2022 Enkel 21,17 kr 21,55 kr Kvalificerat 47,25 kr 48,10 kr Storhelg 106,17 kr 108,08 kr - tid mellan klockan 19.00 och 22.00, i den mån det inte är fråga om tid som sägs nedan - tid från klockan 19.00 på fredag till klockan 07.00 på måndag - tid från klockan 19.00 på dag före trettondagen, första maj och Kristi himmelsfärds dag till klockan 07.00 på närmast följande vardag - all tid på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag - tid i övrigt mellan klockan 22.00 och 06.00. - tid från klockan 19.00 dag före långfredagen till klockan 07.00 på dagen efter annandag påsk eller på nationaldagen klockan 00.00 till 24.00 - tid från klockan 19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till klockan 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen Semestertillägg är inkluderat i beloppen. Lokalt avtal kan träffas om andra regler.
Genomsnittlig arbetstid Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då Anmärkning
Tvist om värde Om vi inte är överens om värdet av skada på egendom ska – om vi inte enas om annat – ett utlåtande begäras av en värderingsman som utses av svensk handelskammare. Värderingsmannen ska tillämpa de regler som finns i dessa villkor. I samband med att utlåtande av värderingsman begärs, återtar vi vårt erbjudande. Av ersättningen till värderingsmannen ska den försäkrade betala 750 kr, om värderingmannen kommer fram till ett lägre eller samma värde som vårt erbjudande. Om skadan genom värderingsmannens utlåtande värderas till ett högre belopp än det som erbjudits, betalar dock Gjensidige hela kostnaden.
Avgifter och betalningsvillkor Avgiften är från och med startdatum 2014 beslutad till 324 kr för bredbandsanslutning. Dessa priser inkluderar den serviceavgift om 124 kr som SFEF tar ut för administration, avskrivning, drift och underhåll av nätet. Priser är per månad, inklusive moms. SFEF förbehåller sig rätten att justera avgift om skäligt behov föreligger, t.ex. förändring av myndigheters pålagor. Avgift utgår löpande. Betalning skall ske mot faktura senast på den i faktura angivna förfallodagen. Xxxxxxx medlem erlägger ingen månadsavgift. SFEF förbehåller sig rätten att utan föregående underrättelse genomföra prisförändringar till följd av ändrade skatter eller av statlig myndighet föreskriven avgift. Vid utebliven betalning har SFEF rätt att av medlem, förutom fakturabeloppet, fordra ränta enligt Räntelagen (1975:635) från den i fakturan angivna förfallodagen, och ersättning för kostnader enligt lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. (inkassoersättningslagen) som är förenade med dröjsmålet. Hit räknas även kostnader för skriftlig betalningspåminnelse samt kostnad för verkställighet av betalnings- eller annan förpliktelse. Vid utebliven betalning senare än 30 dagar efter fakturans förfallodag stängs abonnenten av från abonnemanget. Återuppkoppling sker först efter betalning av hela skulden samt en öppningsavgift på 500 kr. Om medlem försummar sina skyldigheter enligt avtalet får SFEF xxxxxxxxxx medlemmens anslutning till nätet. Frånkoppling får även göras om medlem åsidosätter sina skyldigheter gentemot tjänsteleverantör som levererar tjänst till medlemmen över nätet. Återuppkoppling sker först då Xxxxxx uppfyllt samtliga sina förpliktelser enligt avtalet samt ersättning för SFEF och tjänsteleverantörens kostnader som föranletts av åtgärder för frånkoppling och återinkoppling erlagts. Om försummelsen avser bristande betalning kan säkerhet för fortsatt leverans komma att begäras.
Besked om tilldelning Via avräkningsnota
Medgivande till betalning via Autogiro Undertecknad (”betalaren”), medger att betalning får göras genom uttag från angivet konto eller av betalaren senare angivet konto, på begäran av angiven betalningsmottagare för betalning till denne på viss dag (”förfallodagen”) via Autogiro. Betalaren samtycker till att behandling av personuppgifter som lämnats i detta medgivande behandlas av betalarens betaltjänstleverantör, betalningsmottagaren, betalningsmottagarens betaltjänstleverantör och Bankgirocentralen BGC AB för administration av tjänsten. Personuppgiftsansvariga för denna personuppgiftsbehandling är betalarens betaltjänstleverantör, betalningsmottagaren samt betalningsmottagarens betaltjänstleverantör. Betalaren kan när som helst begära att få tillgång till eller rättelse av personuppgifterna genom att kontakta betalarens betaltjänstleverantör. Ytterligare information om behandling av personuppgifter i samband med betalningar kan finnas i villkoren för kontot och i avtalet med betalningsmottagaren. Betalaren kan när som helst återkalla sitt samtycke, vilket medför att tjänsten i sin helhet avslutas.
Tidpunkt för utbetalning och räntebestämmelser När rätt till försäkringsersättning uppkommit och den försäkrade preciserat krav på ersättning ska utbetalning ske senast 30 dagar efter det att: de åtgärder som angivits för utbetalning fullgjorts, och/eller utredning presenterats som skäligen kan begäras för att fastställa försäkringsgivarens betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras. Sker utbetalning senare än vad som ovan angivits betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Beräkning av dröjsmålsränta görs på ersättning som beräknats med det prisbasbeloppet som gällde när rätten till ersättning uppkom. Härutöver ansvarar försäkringsgivaren inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande skade-/försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Om förmånligare villkor tillämpas på äldre skadefall betalas dröjsmålsränta enbart på sådant belopp som skulle kunnat betalas enligt de äldre villkoren. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på: • krig eller politiska oroligheter • lagbud • myndighetsåtgärd • stridsåtgärd i arbetslivet. Dröjsmålsränta betalas inte heller om dröjsmålet beror på händelse under stycket Preskription eller Force Majeure.
Övergripande mål för lönebildningen Det är parternas gemensamma uppfattning att god lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen samt stabila och förtroendefulla relationer mellan företagsledning, medarbetare och lokala fackliga företrädare utgör av- görande förutsättningar för värdeökning och tillväxt. Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bak- grund av företagets ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen, och medarbetarnas bidrag till denna. Detta ställer krav på definierade och kommunicerade mål för verksamheten och medarbe- tarna som grund för en konstruktiv dialog om lönebildningen och löneut- vecklingen vid företaget. Genom att stimulera till bättre prestationer och ökad kvalitet kan lönebild- ningen vara en positiv kraft i företagets verksamhet som stärker den produk- tivitets- och intäktsskapande processen. Det är parternas uppfattning att detta avtal därmed över tid bör generera bättre löneutveckling för medarbetarna i företaget än ett avtal med centralt fastställda nivåhöjningar. Företagets resultat och utveckling är en effekt av tydliga mål för verksam- heten och för medarbetaren. Företagets chefer har därför ett särskilt ansvar för att mål sätts upp och att uppföljning av resultat sker. Avtalets inriktning är att knyta samman medarbetarens prestation och upp- nådda resultat med den individuella löneutvecklingen. Medarbetarnas utbild- ning, erfarenhet och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse.
Användning av den allmänna dricksvattenanläggningen Huvudmannen levererar vatten till fastighet, vars ägare har rätt att använda den allmänna dricksvattenanläggningen och som iakttar gällande bestämmelser för användandet. Huvudmannens leveransskyldighet avser endast vatten av dricksvattenkvalitet för normal hushållsanvändning. Huvudmannen garanterar inte att visst vattentryck eller viss vattenmängd per tidsenhet alltid kan levereras. Vatten som levereras genom allmän VA-anläggning får utnyttjas för värmeutvinning endast om huvudmannen efter ansökan skriftligen medger detta.
