Anbudsområde 1 Betalningstjänster
Stoppa betalning (återkallelse av betalningsorder) Betalaren får stoppa en betalning genom att kontakta antingen betalningsmottagaren senast två bankdagar före förfallodagen eller sin betaltjänstleverantör senast bankdagen före förfallodagen vid den tidpunkt som anges av betaltjänstleverantören. Om betalaren stoppar en betalning enligt ovan innebär det att den aktuella betalningen stoppas vid ett enskilt tillfälle. Om betalaren vill att samtliga framtida betalningar som initieras av betalningsmottagaren ska stoppas måste betalaren återkalla medgivandet.
Avgörande av meningsskiljaktigheter På detta avtal tillämpas finsk lagstiftning samt åländsk lag till de delar landskapet Åland har egen lagstiftningsbehörighet. Tvister om giltigheten, tolkningen och tillämpningen av detta avtal samt om extra arbeten och kostnader för dem ska, om parterna inte på egen hand kan förlikas, liksom angelägenheter som gäller tvister om indrivningen av tillgodohavanden till följd av kontraktet, föras till Ålands tingsrätt för avgörande. Om parterna enas om det kan ärendet även avgöras genom skiljemannaförfarande.
Ansvar vid grov oaktsamhet och särskilt klandervärt handlande Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att Kontohavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket ovan genom grov oaktsamhet, ansvarar Kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 kr per kort och reklamation. Har Kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska Kontohavaren stå för hela förlusten.
Ersättningar som betalas ur Fondens medel Fondbolaget tar ut ett förvaltningsarvode ur Fondens medel, som inte kan överstiga 1,6 % per år av Fondens värde. I förvaltingsar- vodet ingår också de arvoden som betalas till förvaringsinstitutet för verksamhet som förvaringsinstitut enligt lagen om placerings- fonder samt till eventuella underförvarare för förvaring av Fondens medel. Från de publicerade värdena för fondandelarna har de ovan- nämnda arvodena eller uppskattningar av dem avdragits. I normalläget är 50 % av fondens tillgångar placerade i aktier, men deras andel kan variera mellan 15 % och 65 %. Andelen aktier och ränteplaceringar ändras i enlighet med portföljförvaltarens placeringssyn. Fondens mål är en värdeökning för fond- andelarna på lång sikt. Fonden lämpar sig för placerare som söker bättre avkastning än vad ränteplaceringar ger genom att placera en betydande del av medlen i aktier. Placeraren accepterar riskerna som förknippas med ränteplacering (t.ex. ändringar av den allmänna räntenivån och emittentens soliditet) samt större risker för negativa värdeförändringar som förknippas med aktieplaceringar. Fonden lämpar sig också som en del av en placeringsportfölj som diversifierats enligt riskprofilen. Fonden placerar huvudsakligen i andelar i placerings- och specialplaceringsfonder samt fondföretag. De underliggande fon- derna kan vara aktivt förvaltade eller indexföljande. Ränteplaceringar kan göras i masskuldebrev emitterade av både företag och offentliga organ. Fondens placeringsobjekt väljs ut baserat på kapitalförvaltaren LokalTapiola Kapitalförvaltnings place- ringssyn och analyser. I utvärderingen av fondpartner ingår också en hållbarhetsanalys. Enligt LokalTapiola Kapitalförvaltnings bedömning anknyter Fondens hållbarhetsrisker till de placeringsobjekt som fondpart- nern valt, och de påverkar Fonden via fondpartnerns val av placeringsobjekt. Riskens inverkan på avkastningen begränsas ge- nom att välja fondpartner vars processer och praxis som rör hållbarhet anses vara tillräckliga. Därför är riskernas inverkan på fondens avkastning begränsad. I Fonden beaktas inte placeringsbeslutens negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, ef- tersom det inte alltid finns tillräckligt med information tillgängligt om placeringsobjekten för de underliggande fonder som fondpartnern valt. Fonden placerar endast i undantagsfall i derivatinstrument för att gardera sig mot ogynnsamma förändringar på marknaden eller för att främja effektiv portföljförvaltning. Fonden har tillväxtandelar. Förvaltningen av Fonden överfördes till Seligson & Co Fondbolag Abp 26.11.2021. Före denna tidpunkt ansvarade S-Banken Fondbolag Ab (hette tidigare FIM Varainhoito Oy) för förvaltningen av Fonden.
Utskottets ställningstagande Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätten att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden har behandlats av utskottet vid upprepade tillfällen under mandatperioden. Utskottet står fast vid sin hållning och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Det finns också skäl att inledningsvis bemöta samtliga yrkanden samlat då utskottets utgångspunkter gäller för hela regelverket. En central utgångspunkt för utskottet är att den svenska arbetsmarknads- modellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter konstaterar utskottet att Sverige i jämförelse med andra länder har mycket få förlorade arbetsdagar. Som framgår av Medlingsinstitutets statistik var t.ex. 2020 exceptionellt på så vis att inte en enda arbetsdag gick förlorad under året på grund av strejk eller lockout trots att det var fråga om ett stort avtalsår. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta för med sig i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är fortfarande att den svenska arbetsmarknads- modellen, där regelverket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl för att skapa stabilitet på den svenska arbetsmarknaden. Modellen har visat sig hållbar över tid och skapat goda förutsättningar för både trygghet och tillväxt genom sin förmåga att vara flexibel och utvecklas i takt med tiden. Vidare menar utskottet att de begränsade effekter som visar sig på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar är ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i kommitté- motionerna 2021/22:3226 yrkandena 4 och 5 (C), 2021/22:4198 yrkandena 31 och 32 (KD) samt motionerna 2021/22:2881 (M), 2021/22:3325 yrkande 18 (M), 2021/22:331 (SD) och 2021/22:2976 (KD). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden visat sig just i frågan om behovet att anpassa rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningar av regeringen utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen. Utskottet anser att processen är ett gott exempel på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att vilja vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna på det sätt som föreslås i kommittémotion 2021/22:464 yrkande 1 (V) är inte en lämplig väg framåt. Avslutningsvis vill utskottet understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Sammantaget kan utskottet inte se att det finns skäl till något initiativ till regeringen, och därför bör samtliga yrkanden avslås. Utstationering av arbetstagare
Betalningsansvar vid beställning av varor och tjänster I de fall Kortinnehavare beställer varor och tjänster hos säljföretag, med angivande av kort som betalningsmedel, har Kortinnehavare skyldighet att informera sig om säljföretags villkor för beställning och avbeställning av dessa varor och tjänster. Kortinnehavare har betalningsansvar för avgift till säljföretaget för sådan beställd men ej uthämtad eller utnyttjad vara eller tjänst, i enlighet med säljföretagets villkor. Vid kreditköp med användning av kortet ansvarar Entercard dock enligt punkt 29 Konsumentkreditlagen vilket innebär att Kontohavaren kan framföra samma invändningar på grund av köpet till Entercard, som till säljföretaget.
Framkallande av försäkringsfall Har du framkallat försäkringsfall med uppsåt lämnas ingen ersättning såvitt gäller dig. Har du framkallat eller förvärrat försäkringsfall genom grov vårdslöshet lämnas ersättning, såvitt gäller dig, endast i den mån det finns synnerliga skäl. Har du åsidosatt i villkoren angivna föreskrifter kan ersättningen sättas ned på sätt som anges i det villkorsavsnitt där föreskriften finns. Med dig jämställs annan som har handlat med ditt samtycke och den som beträffande försäkrad egendom har en väsentlig ekonomisk gemenskap med dig, om inte särskilda skäl talar mot detta.
Påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift Om den försäkrade inte iakttar sina skyldigheter och det kan antas vara till men för försäkringsgivaren, är försäkringsgivaren berättigad till skäligt avdrag på den ersättning, som annars borde ha betalats.
Finansiella anläggningstillgångar Fordringar hos koncernföretag 949 525 1 626 022 Summa anläggningstillgångar 949 525 1 626 022 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag 7 707 861 7 059 826 Övriga fordringar 82 300 73 006 Förutbet. kostn och upplupna intäkter 14 635 7 801 7 804 796 7 140 633 Kortfristiga placeringar 1 461 974 947 410 Kassa och bank 1 520 041 654 486 Summa omsättningstillgångar 10 786 811 8 742 529 SUMMA TILLGÅNGAR 11 736 336 10 368 551 Belopp i tkr 2010 31 dec 2009 31 dec Bundet eget kapital Aktiekapital 12 000 12 000 Uppskrivningsfond 1 150 1 150 Reservfond 2 400 2 400 Fritt eget kapital 15 550 15 550 Balanserad vinst -98 384 -102 441 Årets resultat 104 301 115 639 5 917 13 198 21 467 28 748 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 811 116 929 034 Skulder till koncernbolag 395 825 510 040 Kortfristiga skulder 1 206 941 1 439 074 Skulder till kreditinstitut 57 181 59 989 Skulder till koncernbolag 10 447 207 8 836 358 Skatteskulder Upplupna kostn och förutbet. intäkter 3 540 4 382 10 507 928 8 900 729 Följande uppställning över likviditet och finansiering presenteras endast i delårsrapporten, ej i årsredovisningen. Belopp i tkr 2011 30 juni 2010 30 juni Likvida medel vid periodens slut 478 140 2 286 026
Användning av den allmänna dricksvattenanläggningen Huvudmannen levererar vatten till fastighet, vars ägare har rätt att använda den allmänna dricksvattenanläggningen och som iakttar gällande bestämmelser för användandet. Huvudmannens leveransskyldighet avser endast vatten av dricksvattenkvalitet för normal hushållsanvändning. Huvudmannen garanterar inte att visst vattentryck eller viss vattenmängd per tidsenhet alltid kan levereras. Vatten som levereras genom allmän VA-anläggning får utnyttjas för värmeutvinning endast om huvudmannen efter ansökan skriftligen medger detta.