Utskottets ställningstagande exempelklausuler

Utskottets ställningstagande. Under 2020 uppgick värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna till ca 819 miljarder kronor enligt Konkurrensverket. Detta motsvarade närmare en sjättedel av Sveriges BNP. Systemet med offentlig upphandling ska bidra till kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt effektiva offentliga inköp. När den offentliga upphandlingen används som ett strategiskt verktyg finns potential att skapa verksamhetsnytta, samtidigt som inköpen bidrar till att nå andra samhälleliga mål. Utskottets utgångspunkt är att arbete som utförs inom ramen för en verksamhet som har upphandlats offentligt ska utföras under goda arbetsvillkor. Detsamma gäller för arbetsmarknaden i sin helhet. Det ska inte vara möjligt för aktörer att tillskansa sig offentliga kontrakt genom anbud som bygger på att de som i slutändan utför arbetet har undermåliga arbetsvillkor. Som utskottet har framhållit vid upprepade tillfällen är den svenska arbetsmarknadsmodellen en grundpelare för ordning och reda på arbetsmark- naden. Vi har en arbetsmarknad där den arbetsrättsliga lagstiftningens i många delar kollektivavtalsdispositiva karaktär gör att arbetsmarknadens parter har relativt långtgående möjligheter att själva reglera vad de uppfattar som missförhållanden och göra anpassningar till de särskilda behov som kan finnas inom olika branscher. I motionerna 2022/23:1370 (S) och 2022/23:1479 (S) yrkande 1 framställs liknande krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Som har framgått ovan delar utskottet motionärernas syn på vikten av att offentliga upphandlingar utförs under trygga arbetsförhållanden och goda arbetsvillkor. Utskottet konstaterar att dagens upphandlingslagstiftning, som till viss del har sin bakgrund i EU-rätten, innehåller bestämmelser om att vissa upphandlingar ska innehålla arbetsrättsliga villkor enligt nivåerna i ett svenskt centralt kollektivavtal. De arbetsrättsliga villkoren ska även uppfyllas av under- leverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet. Det är välkommet att den offentliga sektorn på detta vis kan bidra till att förbättra arbetsvillkoren för de arbetstagare som utför offentligt upphandlade kontrakt. Utskottet ser också positivt på det stöd som Upphandlingsmyndigheten lämnar till berörda parter för att underlätta tillämpningen av arbetsrättsliga villkor. Utskottet anser att det befintliga regelverket till stor del fångar upp de farhågor som motionärerna verkar ha. Utskottet kan inte se att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksda...

Utskottets ställningstagande. Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätt att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Bland förslagen finns bl.a. krav på att införa någon form av proportionalitetsprincip antingen för hela arbetsmarknaden eller särskilt i relation till sympatiåtgärder eller mindre företag. Det finns även krav på åtgärder som går i en helt annan riktning i form av att riva upp de begränsningar av rätten till stridsåtgärder som genomfördes 2019. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden behandlades av utskottet under förra riksmötet i betänkandet 2019/20:AU8 (s. 31 f.). Utskottet står fast vid vad som framfördes där och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Utskottets utgångspunkt är att den svenska arbetsmarknadsmodellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter har Sverige i jämförelse med andra länder mycket få förlorade arbetsdagar. På en webbkonferens fredagen den 19 februari 2021 meddelade Medlingsinstitutet att deras årsrapport för 2020 kommer att visa att inte en enda arbetsdag gick förl...

Utskottets ställningstagande. I motionerna i detta avsnitt föreslås åtgärder kopplade till bestämmelserna om företrädesrätt till återanställning i anställningsskyddslagen i olika riktning. Medan motionärerna i kommittémotion 2020/21:3371 yrkande 18 (M) vill se över regelverket för att bl.a. förbättra rörligheten vill motionärerna i kommittémotion 2020/21:176 yrkande 4 (V) förstärka företrädesrätten för att bl.a. motverka godtyckliga uppsägningar. Utskottet behandlade likalydande yrkanden under förra riksmötet i betänkande 2019/20:AU8 (s. 25 f.). Utskottet anser att det finns skäl att på nytt lyfta fram den roll som företrädesrätten till återanställning spelar i det lagstadgade anställnings- skyddet. Företrädesrätten utgör ett viktigt skydd mot godtyckliga uppsäg- ningar. Om regelverket kringgås är det möjligt att vända sig till en domstol för att få prövat om en arbetsgivare har agerat i strid med regelverket eller inte. Sådana förfaranden föregås av fackliga förhandlingar enligt den modell som råder på den svenska arbetsmarknaden. Det finns också skäl att upprepa att reglerna om företrädesrätt till återanställning är dispositiva på det sättet att avvikelser får göras genom kollektivavtal. Om parterna i förhandlingar skulle komma fram till att det finns skäl att vrida på regelverket i den riktning som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt finns det således möjlighet för parterna att göra detta. Vidare konstaterar utskottet att företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen är ett av de områden som ingår i den princip- överenskommelse som flera av parterna på den svenska arbetsmarknaden kom överens om under slutet av 2020. Enligt partsöverenskommelsen ska före- trädesrätten träda in tidigare än i dag när det gäller anställningar med den nya anställningsform som parterna föreslår, s.k. särskild visstidsanställning, tidigare allmän visstidsanställning. Det innebär att företrädesrätten till återanställning är ett av de områden där parterna har bett regeringen gå vidare med ändringar i anställningsskyddslagen. Det är således också ett av de områden som nu utreds inom Regeringskansliet. Utskottet bör givetvis inte föregripa detta arbete. Mot bakgrund av det ovan anförda om pågående förändringsarbete på området och de möjligheter som nuvarande regelverk erbjuder kan inte utskottet se att det finns något skäl till några initiativ om företrädesrätten till återanställning i anställningsskyddslagen. Därmed avstyrker utskottet båda motionsyrkandena. Lag mot trakasserier i ar...

Utskottets ställningstagande. Utskottet noterar att motionärerna i såväl kommittémotion 2023/24:2464 (C) yrkande 9 som motion 2023/24:2657 (S) uttrycker oro för EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet som hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen. Utskottet har samma ingångsvärde som motionärerna när det gäller vilken roll EU ska ha på arbetsmarknadsområdet, nämligen att svenska intressen ska värnas och att EU ska hållas borta från att lagstifta på områden där unionen inte har befogenhet. Utskottet konstaterar att det under senare år vid flera tillfällen har behandlat förslag till EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet. Utskottet har då varit konsekvent i sin hållning att arbetsmarknadsfrågor som saknar en gränsöverskridande dimension i första hand självklart bör hanteras på nationell nivå. Det gäller t.ex. i fråga om minimilöner där ett enigt utskott stod bakom ett motiverat yttrande om att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet gav då bl.a. uttryck för att det är medlemsländerna själva som reglerar frågor om löneförhållanden och att EU saknar befogenhet att lagstifta på området. Utskottet konstaterar också att regeringen är tydlig när det gäller inriktningen att den svenska arbetsmarknadsmodellen måste värnas i EU- sammanhang. Utskottet utgår från att regeringen framöver kommer att fortsätta att värna Sveriges intresse överlag och inte minst när det gäller arbetsmarknadsområdet. Utskottet kan således inte se att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ, och därför bör yrkandena avslås. Global Deal‌

Utskottets ställningstagande. Utskottet vill inledningsvis framhålla att det sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för ståndpunkten att frihandel i grunden är något positivt som kan leda till ökat välstånd och därmed är en viktig princip att värna. Utskottets uppfattning är att frihandel kan vara en starkt välståndsskapande kraft såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade. CETA syftar till att uppnå en ömsesidig liberalisering av handeln med varor och tjänster och att skapa förutsägbara regler för investeringar och andra handelsrelaterade frågor. CETA är det mest omfattande frihandelsavtal som EU hittills har förhandlat fram och innehåller ett brett spektrum av handels- politiska frågor. Utskottet konstaterar att parterna genom CETA åtar sig en omfattande sänkning och avveckling av tullavgifter på import av ursprungs- varor. Kanada är den sjunde största handelsnationen i världen och en viktig handelspartner för EU och Sverige. Utskottet noterar också att den bilaterala handeln mellan Sverige och Kanada har ökat under flera år. Utskottet konsta- terar att avtalet kommer att skapa möjligheter för både handel och investe- ringar och att det förväntas leda till välfärdsvinster för konsumenter i form av lägre priser och högre utbud av varor och tjänster i såväl EU som Kanada. Utskottet vill framhålla sin sedan tidigare uttalade uppfattning att fri- handelsavtal inte får leda till sänkta nivåer när det gäller hälsa, miljö, djur- skydd och säkerhet. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att CETA inte får hindra parterna från att i framtiden kunna verka för än högre miljökrav eller från att kunna verka för att höja ambitionsnivån i klimatpolitiken. Mot den bakgrunden är det viktigt att framhålla att CETA innehåller kapitel om hållbarhet, arbete och miljö där parterna bl.a. erkänner värdet av och respekten för internationellt samarbete och internationella avtal på arbetsmarknads- och miljöområdet samt framhåller att handel och investeringar inte får främjas på bekostnad av sänkta skyddsnivåer i arbetslagstiftning och miljölagstiftning eller i fråga om arbetsnormer. Utskottet noterar vidare att ett av målen med regleringssamarbetet i CETA ska vara att skydda människor, djur och växter samt miljön i övrigt genom att utnyttja internationella resurser inom områden som forskning och riskanalys. En särskild kommitté för handel och hållbar utveckling som har till uppgift att övervaka genomförandet av kapitlen om hållbar utveckling, arbete och miljö kommer också att inrät...

Utskottets ställningstagande. Förekomsten av bedrägerier med bluffakturor har under senare år blivit ett samhällsproblem som drabbar både privatpersoner och företag. Bluffakturor orsakar kostnader och andra besvär för de som drabbas. För småföretagare och privatpersoner med begränsade ekonomiska och juridiska resurser kan konsekvenserna bli särskilt allvarliga. Utskottet vill inledningsvis betona att den som sänder en bluffaktura normalt gör sig skyldig till brott. För att åstadkomma en effektivare sanktion mot fakturabedrägerier infördes under 2017 en ny straffbestämmelse i brottsbalken om grovt fordringsbedrägeri som tar sikte på systematiska bedrägerier med bluffakturor. Det är också enligt marknadsrättsliga regler förbjudet att tillställa någon bluffakturor, och marknadsrättsliga sanktioner finns att använda mot den som skickar sådana falska fakturor. I avtalslagen finns bestämmelser om vad som krävs för att ett avtal ska anses ha ingåtts. Den gällande lagstiftningen tar alltså tydligt avstånd från den här typen av verksamhet. Enligt utskottet är det angeläget att det bedrivs ett brett arbete för att motverka bluffakturor. Det är viktigt att de som drabbas av bluffakturor kan få tillräcklig vägledning och stöd. Från branschens sida pågår sedan flera år ett informationsarbete om bluffakturor. Bland annat har aktörer i näringslivet upprättat s.k. varningslistor över företag som bedriver verksamhet med bluffakturor eller liknande. Som exempel kan nämnas den varningslista som Svensk Handel lagt ut på sin webbplats. Kreditupplysningsföretagen använder listan för att avgöra vilka uppgifter som ska ingå i kreditupplysningar. Många bransch- och intresseorganisationer lämnar på sina webbplatser information om hur man ska gå till väga om man får en bluffaktura. Råd och stöd lämnas också till enskilda medlemmar som drabbas. Flera myndigheter, bl.a. polisen och Kronofogdemyndigheten, lämnar på sina webbplatser information om bl.a. hur en bluffaktura kan bestridas. Även på konsumentupplysningstjänsten Hallå konsuments webbplats lämnas sådan information. Vidare har Konsumentverket återinfört en varningslista som finns på verkets webbplats. Varningslistan ska ge konsumenter information och vägledning om aktuella och angelägna konsumentproblem. För att ett företag ska publiceras på listan krävs bl.a. att det orsakar konsumenter betydande problem. Utredningen om åtgärder mot fakturabedrägerier har haft i uppdrag att kartlägga omfattningen och karaktären av problemen med bluffakturor och överväga be...

Utskottets ställningstagande. Hösten 2017 presenterade kommissionen ett ändrat förslag till direktiv om försäljning av varor (varudirektivet). Det föreslagna fullharmoniserande direktivet ska ersätta det nuvarande konsumentköpsdirektivet. Rådet och Europaparlamentet nådde i januari 2019 en överenskommelse om innehållet i direktivet. Ett direktiv om försäljning av varor förväntas därför att bli antaget inom kort. Överenskommelsen innebär bl.a. att fel som uppkommer inom ett år från avlämnandet ska presumeras ha varit ett ursprungsfel, om inte felet är oförenligt med varans eller felets natur. Utrymme finns för medlemsstaterna att ha en tidsfrist på två år. Sverige har under förhandlingarna fått gehör för att medlemsstaterna ska få undanta köp av levande djur från direktivets tillämpningsområde. Vidare har Justitiedepartementet kontakt med främst hästnäringens företrädare som har redovisat sin problembeskrivning. Utskottet förutsätter att regeringen nu, när direktivet om försäljning av varor kommer att ge möjlighet till nationella lösningar för köp av levande djur, följer riksdagens tidigare tillkännagivande och initierar överväganden av om de nationella reglerna är ändamålsenligt utformade för köp av levande djur eller inte. Regeringen har i skrivelse 2018/19:75 också angett att den avser att under våren 2019 ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till hur varudirektivet ska genomföras och särskilt överväga frågan om hur köp av levande djur ska regleras. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet. Motionsyrkandet bör avslås. Bindningstider för konsumentavtal‌

Utskottets ställningstagande. Under hösten 2022 började det nya regelverk som är en följd av reformeringen av arbetsrätten på den svenska arbetsmarknaden tillämpas första gången. De omfattande och viktiga ändringar som har gjorts bottnar i en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter. Parternas tålmodiga arbete har lett till att arbetsrätten nu har anpassats till dagens arbetsmarknad för att bättre möta det ökade behovet av flexibilitet och trygghet hos både arbetsgivare och arbetstagare. En del av regelverket som varit föremål för både förhandlingar och i slutändan vissa ändringar är bestämmelsen i anställningsskyddslagen om företrädesrätt till återanställning. De genomförda ändringarna innebär att det nu finns ett förstärkt skydd av företrädesrätten till återanställning när det gäller både särskild visstidsanställning och säsongsanställning. I partimotion 2022/23:611 (V) yrkande 4 vill motionärerna att regeringen ska ta steg för att ytterligare stärka företrädesrätten till återanställning. Utskottet vill betona vikten av att se de ändringar av regelverket som nyligen har genomförts som en helhetslösning. Det är inte lämpligt att nu endast några månader efter att dessa ändringar har genomförts ställa krav på regeringen att återkomma med förslag om ytterligare ändringar. Utskottet anser att de ändringar som parterna har efterfrågat nu bör få etableras fullt ut på arbetsmarknaden. I likhet med flera andra delar av det arbetsrättsliga regelverket är bestämmelserna om företrädesrätt till återanställning dispositiva på det sättet att avvikelser får göras genom kollektivavtal. Det är inte något som har ändrats genom reformeringen av arbetsrätten utan parterna kommer även framöver att ha möjlighet att anpassa regelverket utifrån sina respektive branscher. Sammantaget kan utskottet inte se att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås. Uthyrning av arbetstagare‌

Utskottets ställningstagande. Utskottet konstaterar inledningsvis att initiativet Global Deal till stor del består av att framhålla vikten av social dialog på arbetsmarknader runt om i världen. Mot bakgrund av den viktiga roll som social dialog spelar inom den framgångsrika svenska arbetsmarknadsmodellen är det logiskt att Sverige var en av de drivande krafterna bakom detta globala initiativ. Utskottet ser positivt på den sammanslutning som Global Deal utgör med sin bredd av aktörer. Utskottet uppfattar motionärerna i kommittémotion 2022/23:2064 (S) yrkande 11 som att de vill försäkra sig om att regeringen ska fortsätta att stå bakom Global Deal framöver. Utskottet kan inte se att regeringen har agerat på något sätt som pekar mot att motionärerna har anledning att känna oro för regeringens engagemang på området. Utskottet uppfattar det som att regeringens avsikt är att även fortsättningsvis vara en del av Global Deal med målet att, tillsammans med andra aktörer, bidra till Global Deals fortsatta verksamhet. Enligt utskottet behövs det inte något initiativ till regeringen för att slå vakt om detta, och därför bör yrkandet avslås. Reservationer‌ av Xxxxxx Xxxxxx (V).

Utskottets ställningstagande. Utskottet noterar att frågan om att tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag till en ny lag mot trakasserier i arbetslivet har framställts vid upprepade tillfällen av Vänsterpartiet under senare år. Utskottet har således haft möjlighet att behandla frågan vid flera tillfällen, senast i betänkande 2018/19:AU9 (s. 41 f.) och mer utförligt i betänkande 2017/18:AU8 (s. 14 f.). Utskottet anser att det resonemang som utskottet tidigare anfört fortfarande gör sig gällande. Utskottet anser således att det överlag finns ett ändamålsenligt och väl avvägt regelverk på plats som ger ett brett skydd mot trakasserier i arbetslivet, inte minst genom de krav som ställs på arbetsgivare genom regleringar på t.ex. arbetsmiljö- och diskrimineringsområdena. Utskottet noterar också att det pågår ett konstruktivt arbete på området både inom myndigheter och hos arbetsmarknadens parter. Utskottet kan inte se att det finns något behov av att vidta åtgärder med anledning av Vänsterpartiets motionsyrkande, varför det avstyrks. Utökad rätt till ledighet‌