Utskottets ställningstagande exempelklausuler

Utskottets ställningstagande. Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätten att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden har behandlats av utskottet vid upprepade tillfällen under mandatperioden. Utskottet står fast vid sin hållning och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Det finns också skäl att inledningsvis bemöta samtliga yrkanden samlat då utskottets utgångspunkter gäller för hela regelverket. En central utgångspunkt för utskottet är att den svenska arbetsmarknads- modellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter konstaterar utskottet att Sverige i jämförelse med andra länder har mycket få förlorade arbetsdagar. Som framgår av Medlingsinstitutets statistik var t.ex. 2020 exceptionellt på så vis att inte en enda arbetsdag gick förlorad under året på grund av strejk eller lockout trots att det var fråga om ett stort avtalsår. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta för med sig i f...

Utskottets ställningstagande. Utskottet vill inledningsvis understryka att anställningsskyddet är en central del av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Anställningsskyddet ska ge arbetstagarna ett skydd som garanterar viss trygghet i anställningen samtidigt som anställningsskyddet ska vara förutsägbart och rimligt för arbetsgivarna. Utskottet anser att en viktig utgångspunkt på den svenska arbetsmarknaden är den trygghet som en tillsvidareanställning för med sig. Tillsvidareanställning är och bör fortsätta vara huvudregeln på den svenska arbetsmarknaden. Det finns dock skäl att betona att olika former av tidsbegränsade anställningar spelar en viktig roll. Tidsbegränsade anställningar är t.ex. nödvändiga för arbetsgivare som är i tillfälligt behov av arbetskraft eller har behov av att ersätta tillfälligt frånvarande personal. Tidsbegränsade anställningar kan också vara en väg in i arbetslivet för många arbetssökande, inte minst för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vidare vill utskottet framhålla att det lagstadgade anställningsskyddet i flera centrala delar kan frångås eller förstärkas genom kollektivavtal. Det finns t.ex. kollektivavtalsregler som avviker från lagen i fråga om tidsbegränsade anställningar. I vissa branscher och sektorer har man lagens nivåer, och på andra områden har man anpassat reglerna i kollektivavtal. Utskottet anser att utgångspunkten måste vara att anpassningar av anställningsskyddet i många fall med stor fördel hanteras bäst genom kollektivavtal. Lagstiftning bör främst övervägas i de fall avtalsvägen inte är framkomlig och frågan är särskilt angelägen. Utskottet vill samtidigt poängtera vikten av att det arbetsrättsliga regelverket och frågor om anställningsskyddet utvecklas i takt med eventuella förändringar på arbetsmarknaden. Såväl parterna på arbetsmarknaden som lagstiftaren bör ständigt bevaka utvecklingen och agera i de fall där det är nödvändigt. I det sammanhanget finns skäl att framhålla att de arbets- och anställningsmönster som finns på dagens arbetsmarknad skiljer sig från hur de såg ut vid tillkomsten av anställningsskyddslagen. Den svenska arbetsmark- naden präglas i dag av ett modernt arbetsliv med ett antal utmaningar att beakta och av förändringar i form av t.ex. sammansättningen hos de arbetssökande. Utskottet noterar liksom ovan att regeringspartierna tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna bl.a. genom vad som slås fast i januariavtalet på ett tydligt sätt vill fånga upp utvecklingen på arbetsmarknaden. Av januariavtalet f...

Utskottets ställningstagande. När det gäller motionerna om att förbjuda könsdiskriminerande reklam och reklam som är diskriminerande utifrån etnisk tillhörighet och sexuell läggning vill utskottet understryka att reklam med inslag av diskriminering i olika former är oacceptabel. Utskottet anser att branschen har ett stort ansvar för att motverka diskriminerande reklam. Utskottet ser därför positivt på den branschfinansierade Reklamombudsmannens verksamhet. Förutom att granska reklam har Reklamombudsmannen också en viktig uppgift i att informera och utbilda branschen i marknadsföringsetiska frågor. När utskottet våren 2017 behandlade motioner om könsdiskriminerande reklam var utskottet inte berett att då föreslå något initiativ med anledning av motionerna. Utskottet förväntade sig att regeringen snarast återkommer med förslag om lagstiftning. Utskottet stod våren 2018 fast vid detta ställningstagande. Som redovisats ovan har Diskrimineringsombudsmannen haft ett regeringsuppdrag att genomföra en kartläggning av förekomsten av könstereotyp och sexistisk reklam. I uppdraget har ingått att göra en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder, i form av utvecklad självreglering och utbildningsinsatser, inom detta område. Diskrimineringsombudsmannen har anlitat Högskolan i Halmstad för att genomföra uppdraget. En slutredovisning av uppdraget, som handlar om att kartlägga hur Reklamombudsmannens verksamhet fungerar, överlämnades den 1 mars 2019. De slutsatser och rekommendationer som presenteras i slutredovisningen ansvarar Högskolan i Halmstad och kartläggningens författare för. Vid en sammantagen bedömning med slutredovisningens resultat som grund anser de som utfört utredningen att självregleringen gällande, och förekomsten av, könsdiskriminerande reklam inte är tillfredsställande. Utredningen lämnar bl.a. ett antal rekommendationer när det gäller förändringar av Reklamombudsmannens verksamhet. Slutredovisningen av regeringsuppdraget har nyligen överlämnats och analyseras för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av detta arbete nu bör avvaktas. Utskottet är därför inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena. Utskottet kommer dock att noga följa frågorna. Motionerna 2018/19:901 (MP) och 2018/19:2121

Utskottets ställningstagande. För de allra flesta på den svenska arbetsmarknaden är inkomster från arbete, dvs. löne- och företagarinkomster, den största inkomstkällan. Arbets- inkomsten är även viktig för andra inkomster eftersom den till stor del ligger till grund för exempelvis sjukpenning, föräldrapenning och inkomstgrundad pension. En arbetsinkomst ökar även möjligheterna till sparande, vilket på sikt kan bidra till kapitalinkomster. Det är en självklarhet för utskottet att lagstiftningen ska utformas med utgångspunkten att arbete och ansträngning alltid ska löna sig. Vi ska ha ett regelverk som på ett rimligt sätt möjliggör för personer att utföra arbete i så hög utsträckning de önskar. Utskottet noterar samtidigt att vi i dag har en situation i Sverige där många inte arbetar utan är beroende av ersättningar från de offentliga trygghets- systemen. Det medför stora samhällskostnader i form av bl.a. uteblivna skatteintäkter och höga utgifter för bidrag och transfereringar. Det minskar i sin tur utrymmet för att förbättra kvaliteten i de offentliga välfärdstjänsterna. Utskottet vill betona att förmågan att försörja sig själv också har en vidare betydelse eftersom det kan bidra till ett minskat utanförskap och att den enskilde blir en del av samhällsgemenskapen. Det är välkommet att regeringen överlag för en politik som tydligt är inriktad på att individer ska ges möjlighet att försörja sig själva. Vidare vill utskottet poängtera att en arbetsmarknad där kvinnor och män, med både svensk och utländsk bakgrund, kan delta på samma villkor blir mindre könsuppdelad och bidrar till målet om ekonomisk jämställdhet. Det skapar också en starkare ekonomi och leder till en bättre integration. I kommittémotion 2023/24:647 (V) yrkande 6 samt motionerna 2023/24:1282 (S) och 2023/24:1698 (S) menar motionärerna att s.k. hyvling för med sig problem på arbetsmarknaden och vill därför se åtgärder på området. Utskottet konstaterar att frågan om skyddet för arbetstagarnas sysselsättningsgrad har varit föremål för ändringar i regelverket som en följd av parternas överenskommelse om att arbetsrätten behöver reformeras. Ett stärkt anställningsskydd för arbetstagarna finns numera just i situationer då en arbetsgivare väljer att omreglera sysselsättningsgraden. Utskottets uppfattning är att den ändring av regelverket som har skett är välbalanserad. Det är viktigt att ha i åtanke att ändringen ska ses som en del av ett större paket där både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och ...

Utskottets ställningstagande. Utskottet noterar att motionärerna i kommittémotionerna 2022/23:849 (C) yrkande 38 och 2022/23:852 (C) yrkande 11 uttrycker sin oro för EU- lagstiftning på arbetsmarknadsområdet som hotar den svenska arbetsmark- nadsmodellen. Utskottet har samma ingångsvärde som motionärerna när det gäller vilken roll EU ska ha på arbetsmarknadsområdet, nämligen att svenska intressen ska värnas och att EU ska hållas borta från att lagstifta på områden där unionen inte har befogenhet. Utskottet konstaterar att det under senare år vid flera tillfällen har behandlat förslag till EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet. Utskottet har då varit konsekvent i sin hållning att arbetsrättsliga frågor som saknar en gränsöver- skridande dimension i första hand självklart bör hanteras på nationell nivå. Det gäller t.ex. i fråga om minimilöner där ett enigt utskott stod bakom ett motiverat yttrande om att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet gav då bl.a. uttryck för att det är medlemsländerna själva som reglerar frågor om löneförhållanden och att EU saknar befogenhet att lagstifta på området. Utskottet uppfattar det som en stor styrka för Sverige att enighet råder över partigränserna och dessutom mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden om var gränsen för EU:s befogenheter på arbetsmarknadsområdet går. Utskottet står fast vid sin hållning om att medlemsländernas kompetens på arbetsmarknadsområdet måste respekteras. Utskottet kan inte se att den relativt nytillträdda regeringen på något vis har gett uttryck för att dess hållning skulle vara en annan än utskottets. Utskottet utgår från att regeringen kommer att fortsätta att värna Sveriges intresse överlag och inte minst när det gäller arbetsmarknadsområdet inom EU-arbetet framöver. Utskottet kan således inte se att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ på området, och därför bör yrkandena avslås. Global Deal‌

Utskottets ställningstagande. Utskottet står fast vid sin ovan redovisade uppfattning och föreslår att riksdagen avslår motionen. Reservationer‌

Utskottets ställningstagande. Hösten 2017 presenterade kommissionen ett ändrat förslag till direktiv om försäljning av varor (varudirektivet). Det föreslagna fullharmoniserande direktivet ska ersätta det nuvarande konsumentköpsdirektivet. Rådet och Europaparlamentet nådde i januari 2019 en överenskommelse om innehållet i direktivet. Ett direktiv om försäljning av varor förväntas därför att bli antaget inom kort. Överenskommelsen innebär bl.a. att fel som uppkommer inom ett år från avlämnandet ska presumeras ha varit ett ursprungsfel, om inte felet är oförenligt med varans eller felets natur. Utrymme finns för medlemsstaterna att ha en tidsfrist på två år. Sverige har under förhandlingarna fått gehör för att medlemsstaterna ska få undanta köp av levande djur från direktivets tillämpningsområde. Vidare har Justitiedepartementet kontakt med främst hästnäringens företrädare som har redovisat sin problembeskrivning. Utskottet förutsätter att regeringen nu, när direktivet om försäljning av varor kommer att ge möjlighet till nationella lösningar för köp av levande djur, följer riksdagens tidigare tillkännagivande och initierar överväganden av om de nationella reglerna är ändamålsenligt utformade för köp av levande djur eller inte. Regeringen har i skrivelse 2018/19:75 också angett att den avser att under våren 2019 ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till hur varudirektivet ska genomföras och särskilt överväga frågan om hur köp av levande djur ska regleras. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet. Motionsyrkandet bör avslås. Bindningstider för konsumentavtal‌

Utskottets ställningstagande. Utskottet vill inledningsvis framhålla att arbete är den viktigaste förutsätt- ningen för egen försörjning och etablering i samhället. Genom att skapa förutsättningar för en hög sysselsättning kan vi lägga grunden för att finansiera vår gemensamma välfärd. En väl fungerande välfärd är i sin tur avgörande för att så många som möjligt ska kunna delta på arbetsmarknaden. Utskottet anser att den svenska arbetsmarknadsmodellen under lång tid har visat sig och alltjämt fortsätter visa sig vara gynnsam för att skapa goda förutsättningar för den svenska arbetsmarknaden. Modellen bygger på en ansvarsfördelning mellan staten och arbetsmarknadens parter och ger Sverige god förmåga att snabbt möta de förändringar som sker i vår omvärld. Den bidrar också till att Sverige kan bibehålla både hög sysselsättning och hög produktivitet. Utskottet anser att det är centralt att parterna tar ett stort ansvar för regleringen av arbetsmarknaden och anpassar villkoren efter förutsätt- ningar i olika branscher och utifrån ökade krav på snabb omställning. Därigenom kan Sveriges konkurrenskraft stärkas. Hur det arbetsrättsliga regelverket är utformat spelar stor roll när det gäller vilka förutsättningar arbetstagarna och arbetsgivarna på den svenska arbetsmarknaden har att förhålla sig till. Utskottet menar att det är viktigt att regelverket är väl avvägt både för att skapa trygghet hos arbetstagarna och för att tillgodose behovet av flexibilitet hos arbetsgivarna. I linje med det är det välkommet att regeringens uttryckliga mål på området är en arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet anser vidare att det är viktigt att regelverket är utformat så att det motverkar arbetslöshet. Det är centralt att inte låta arbetslösheten bita sig fast på de höga nivåer vi nu ser som en följd av den pågående covid-19-pandemin. Arbetslöshet är inte bara ett problem för den som drabbas, utan också ett hot mot ekonomi, välfärd och framtidstro. Utskottet konstaterar att dagens arbetsliv för med sig utmaningar som i sig kan påverka den svenska arbetsmarknadsmodellens förutsättningar. En sådan utmaning är den alltmer tudelade arbetsmarknaden med å ena sidan personer med erfarenhet och utbildning – som har lättare att få arbete – och å andra sidan personer utan sådan erfarenhet och utbildning – som har svårare att etablera sig. Denna situation har förvärrats av den ekonomiska utve...

Utskottets ställningstagande. Utskottet konstaterar inledningsvis att initiativet Global Deal till stor del består av att framhålla vikten av social dialog på arbetsmarknader runt om i världen. Mot bakgrund av den viktiga roll som social dialog spelar inom den framgångsrika svenska arbetsmarknadsmodellen är det logiskt att Sverige var en av de drivande krafterna bakom detta globala initiativ. Utskottet ser positivt på den sammanslutning som Global Deal utgör med sin bredd av aktörer. Utskottet uppfattar motionärerna i kommittémotion 2022/23:2064 (S) yrkande 11 som att de vill försäkra sig om att regeringen ska fortsätta att stå bakom Global Deal framöver. Utskottet kan inte se att regeringen har agerat på något sätt som pekar mot att motionärerna har anledning att känna oro för regeringens engagemang på området. Utskottet uppfattar det som att regeringens avsikt är att även fortsättningsvis vara en del av Global Deal med målet att, tillsammans med andra aktörer, bidra till Global Deals fortsatta verksamhet. Enligt utskottet behövs det inte något initiativ till regeringen för att slå vakt om detta, och därför bör yrkandet avslås. Reservationer‌

Utskottets ställningstagande. Utskottet konstaterar att det såväl nationellt som inom EU pågår ett arbete som ligger helt i linje med motionärernas önskemål. Enligt utskottets mening bör resultatet av detta arbete avvaktas. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna C324 yrkandena 1 och 2 och C352. Avtal om abonnemang på mobiltelefoni m.m.