Ansvarsprincipen, närhetsprincipen och likhetsprincipen exempelklausuler

Ansvarsprincipen, närhetsprincipen och likhetsprincipen. En viktig del i svensk krishantering är vad som brukar kallas de tre grundprinciperna: • Ansvarsprincipen: Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder t.ex. att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris, att kommunerna sköter skola och äldreomsorg och så vidare. • Närhetsprincipen: En kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är t.ex. alltså i första hand den drabbade kommunen och den aktuella regionen som leder och arbetar med insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med statliga insatser. • Likhetsprincipen: Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden – så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden. De tre ansvarsprinciperna stödjer rådande sektorsbaserade ansvarsfördelning kring arbetet med cybersäkerhet genom att: • Ansvarsprincipen: Beredskapsmyndigheternas ansvar rörande cybersäkerhetsarbete som förberedelser för cybersäkerhetsrelaterade krislägen är till stora delar överlappande i och med att dessa myndigheter alltid enligt beredskapsförordningen har ett ansvar för säkerheten i egna informationssystem. Kunskaper och resurser som byggs upp i den egna delen kan nyttiggöras även för andra. I de många och viktiga fall dessa myndigheter också utgör sektorsmyndighet med ansvar för cybersäkerhet eller säkerhetsskydd förstärks dessa synergieffekter ytterligare. Att i normalläget lägga ansvaret för cybersäkerhet på andra än de som ska agera i kris skulle därmed förmodligen försämra förmågan att hantera en cyberrelaterad kris. Detta talar för att de myndigheter som har olika typer av ansvar för cybersäkerhet idag skall behålla sitt ansvar. Men, detta arbete skulle dock kunna förstärkas av en central stödfunktion så att ett systematiserat och mindre fragmenterat cybersäkerhetsarbete med god överblick, nationellt, globalt och inom EU, kan bedrivas av hela statsförvaltningen. En sådan stödfunktion skulle även kunna ge goda synergieffekter, t.ex. kring gemensamma regler och råd, erfarenhets- och kunskapsöverföring samt expertisutbyte utan att ansvar från de myndigheter som har det idag. • Närhetsprincipen: De synergieffekter som uppnås genom att ansvaret enligt ansvarsprincipen är fördelat på samma sätt vid normalläge som vid kris gör sig på liknande sätt gällande även r...

Related to Ansvarsprincipen, närhetsprincipen och likhetsprincipen

  • Ansvar vid grov oaktsamhet och särskilt klandervärt handlande Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att Kontohavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket ovan genom grov oaktsamhet, ansvarar Kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 kr per kort och reklamation. Har Kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska Kontohavaren stå för hela förlusten.

  • Redovisningsprinciper Från och med räkenskapsåret 2014 tillämpar Bolaget årsredovis- ningslagen samt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).Tidigare tillämpades årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förut- om BFNAR 2008:1 (K2) och BFNAR 2012:1 (K3). Övergången gjor- des i enlighet med föreskrifterna i K3s kapitel 35. Övergången har inte medfört några förändringar i redovisade poster eller belopp. I övrigt gäller att försäljning redovisas när väsentliga risker och fördelar övergår från säljare till köpare i enlighet med försäljnings- villkoren, skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen, uppskjuten skattefordran redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning, materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar och att dessa skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjan- deperiod, att varulager fastställs enligt FIFU-modellen, samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing och därmed lea- singavgiften redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden, fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar, låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader, att immateriella anläggningstill- gångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

  • Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna Förvaltaren ska lämna en halvårsredogörelse för räkenskapsårets sex första månader inom två månader från halvårets utgång samt en årsberättelse för fonden inom fyra månader från räkenskapsårets utgång. Redogörelserna ska kostnadsfritt sändas till andelsägare som begär det samt finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet. Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av förvaltarens styrelse och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Sedan ändring godkänts ska beslutet finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet samt tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.

  • Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivaren har enligt detta avtal ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att behålla och rekrytera personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att kontinuerlig dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön.

  • NATURSKADA OCH DAMMGENOMBROTT Den sammanlagda ersättningen för egendom, avbrott, hyresförlust, extrakostnad och röjning är begränsad till • SEK 5 000 000 per skadetillfälle vid skada genom jordskred, jordras, bergras, lavin, jordskalv, genombrott av damm för magasinering av vatten såsom vattenmagasin vid vattenverk, kvarn- eller branddamm • SEK 1 000 000 per skadetillfälle vid skada genom skyfall, snösmältning, stigande hav, sjö eller vattendrag när vatten strömmar från markytan direkt in i byggnad eller inomhus tränger upp ur avloppsledning.

  • Byte och anvisning av elhandelsföretag 8.1 Byte av elhandelsföretag ska genomföras utan särskild kostnad för kunden. Det åligger elnätsföretaget att genomföra byte av elhandelsföretag enligt anmälan från det nya elhandelsföretaget som kunden valt. Elnätsföretaget är skyldigt att genomföra bytet till den dag elhandelsföretaget och kunden kommit överens om såvida anmälan från elhandelsföretaget skett senast 14 dagar innan bytet ska genomföras. Om byte av elhandelsföretag och/eller balansansvarig inte skett på föreskrivet sätt kommer det tidigare elhandelsföretaget att fortsätta leveransen, respektive balansansvaret att kvarstå på den tidigare balansansvarige tills bytet kan äga rum. 8.2 Det åligger elnätsföretaget att efter att anmälan om nytt elhandelsföretag eller ny balansansvarig inkommit underrätta anmälande elhandelsföretag om anmälan är fullständig eller ofullständig. Vid fullständig anmälan ska elnätsföretaget bekräfta lämnade uppgifter samt om anmälan avser nytt elhandelsföretag ange beräknad årsförbrukning i uttagspunkten. Vid ofullständig anmälan ska det av underrättelsen framgå vad som är ofullständigt/felaktigt i anmälan. 8.3 Om en kund saknar avtal om elleverans med ett elhandelsföretag är elnätsföretaget enligt lag skyldigt att anvisa kunden ett sådant (anvisat elhandelsföretag). Elnätsföretaget ska utan dröjsmål underrätta kunden om vilket elhandelsföretag som anvisats och om kundens möjligheter att byta elhandelsföretag. 8.4 Lämnar elnätsföretaget en anvisning enligt punkten 8.3 till kunden ska elnätsföretaget samtidigt underrätta det anvisade elhandelsföretaget om detta.

  • Förtroendeuppdrag En tjänsteman har rätt att ta emot statliga, kommunala och fackliga förtroendeuppdrag.

  • Veckoarbetstid Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. För den som har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel. Veckoarbetstiden beräknas med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året, räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år. Om lönen ändras gäller följande. Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag tjänstemannen får besked om sin nya lön.

  • Obekväm arbetstid Arbetstagare, som arbetar på obekväm tid, har obekvämtidstillägg, om inte annat följer av lokalt avtal. Obekvämtidstillägg utbetalas endast för sådant i ordinarie arbetstid ingående arbete som enligt arbetstidsschema eller motsvarande föreskrift eller enligt beslut av överordnad fullgörs på obekväm tid. Obekvämtidstillägg utgår för timme enligt följande: Seko 1 december 2020 Seko 1 maj 2022 Enkel 21,08 kr 21,51 kr Kvalificerat 47,09 kr 48,03 kr Storhelg 105,80 kr 107,92 kr ST, SRAT, Sveriges Ingenjörer 1 december 2020 ST, SRAT, Sveriges Ingenjörer 1 maj 2022 Enkel 21,17 kr 21,55 kr Kvalificerat 47,25 kr 48,10 kr Storhelg 106,17 kr 108,08 kr - tid mellan klockan 19.00 och 22.00, i den mån det inte är fråga om tid som sägs nedan - tid från klockan 19.00 på fredag till klockan 07.00 på måndag - tid från klockan 19.00 på dag före trettondagen, första maj och Kristi himmelsfärds dag till klockan 07.00 på närmast följande vardag - all tid på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag - tid i övrigt mellan klockan 22.00 och 06.00. - tid från klockan 19.00 dag före långfredagen till klockan 07.00 på dagen efter annandag påsk eller på nationaldagen klockan 00.00 till 24.00 - tid från klockan 19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till klockan 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen Semestertillägg är inkluderat i beloppen. Lokalt avtal kan träffas om andra regler.

  • Parternas åtaganden Leverantören ansvarar för att Tjänsterna under Avtalsperioden uppfyller de i Ramavtalet ställda kraven. Leverantören ska, utan kostnad för Riksgälden, Myndigheter eller Kortinnehavare, avhjälpa brister i Tjänsterna som utgör avvikelse från nämnda åtagande och som åberopas av Riksgälden eller Myndighet, med den skyndsamhet som omständigheterna, enligt Riksgäldens eller Myndighetens skäliga bedömning, kräver. Leverantören ska till Riksgälden löpande rapportera betydande eller återkommande reklamationer från Myndigheter och/eller Kortinnehavare avseende brister i Tjänsterna enligt ovan. Leverantören får inte skicka reklam och dylikt till Kortinnehavare utan tillstånd från Riksgälden. Leverantören ska alltid samråda med Riksgälden innan utskick av informationsmaterial och dylikt till Myndigheten. Leverantören ska inte erbjuda någon form av rabatter, bonuspoäng, incitamentsprogram eller liknande för någon av Tjänsterna, oavsett när i tiden. Leverantören åtar sig att på ett för såväl Parterna som för Myndigheten smidigt och effektivt sätt avveckla och överlämna sina åtaganden under Ramavtalet i samband med och inför Avtalsperiodens slut, oaktat anledningen till avslutet. Riksgälden åtar sig att tillhandahålla rådgivning till såväl Myndigheter som Leverantör avseende Ramavtalet samt att informera om Ramavtalet på webbplatsen xxx.xxxxxxxxxx.xx, där en länk till samtliga avtalshandlingar kommer att finnas tillgängliga så snart Ramavtalet trätt i kraft.