Beteende vid bränder. Vid studier av människors beteende vid bränder har man konstaterat att de första varningssignalerna ofta är mångtydi- ga och medför att man vill skaffa sig mera information för att få en bekräftelse på att det verkligen brinner. Man spenderar värdefull tid på att söka bekräftelse på varningsinformatio- nen, t.ex. genom att gå och titta om det verkligen brinner och varna eller leta efter andra istället för att prioritera att försöka rädda sig själv. Information om brand i offentliga miljöer är för individen ovanlig och oväntad och man vill inte heller göra sig löjlig inför andra om man försöker skydda sig när det inte är fråga om en farlig situation. Man tenderar också att ignorera eller missförstå tidiga varningssignaler. När det gäller hur man uppfattar en larmsignal t.ex. ett brandlarm, kan osäkerhet förekomma om vad signalen bety- der, om det är en verklig fara eller en övning, test eller ett falsklarm. En studie av människors värdering av en situation när ett brandlarm gått visar att färre än 20 procent trodde att det var en verklig brand. Det är därför viktigt att undvika falska varningssignaler såsom falska brandlarm. En viktig åtgärd är därför att ställa höga krav på tillförlitligheten hos larmanläggningar. I samband med bränder i bostäder förekommer det att man försöker ta sig in i en brinnande byggnad på nytt för att rädda någon. I en undersökning där flera olika brandolyckor studerades kunde man konstatera att de vanligaste första handlingarna vid en brand var att försöka släcka, kontakta brandkåren, undersöka elden, varna andra, göra något för att minska faran, utrymma själv och hjälpa andra att utrymma. Ju allvar- ligare man ansåg att branden var desto mer benägen var man att utrymma. Om man var bekant med byggnaden eller ej påverkade inte utrymningen. Om man fått mera träning, var det mera troligt att man larmade eller organiserade utrym- ningen. Om man tidigare varit med om en brand, påverkade detta inte benägenheten att kontakta brandkåren. Man har funnit att man i brandsituationer följer de regler och rutiner som man lärt sig och att man alltför sent inser att man måste tänka ut en ny lösning. En omfattande utveckling av beräkningsmodeller att använda som ett verktyg för dimensionering av utrymnings- vägar har genomförts under senare år, se kapitel 11. Man genomför även utrymningsövningar för att öka kunskapen om människors beteende vid bränder. Det är dock viktigt att beakta att man vid utrymningsövningar aldrig kan framkalla stress, rädsl...
