Dom Förlikning
Innehållsförteckning Upphandlingsdokumenten består av nedanstående kapitel och bilagor.
Protokollsanteckning Xxxxxxxx är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid ej föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutningen av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begäras.
Avbokning Avbokning sker skriftligen till Hansagårds Camping AB, via e-post eller post. Avbokning accepteras endast från gästen som står på bokningen. Hansagårds Camping AB är skyldig att bekräfta gästens avbokning skriftligt. Om avbokningen inkommer 7-60 dagar före upplåtelsedatum enligt bekräftelsen ska gästen betala 50% av totala beloppet exkl. anmälningsavgiften som inte återbetalas. Vid avbokning 0-7 dagar innan upplåtelsedatum enligt avtal eller om gästen avbryter pågående vistelse görs ingen återbetalning och campingvärden har rätt att kräva eventuellt hyresbelopp som ej betalats in.
Arbetstidsförändring Om arbetstidens längd vid företaget eller för vissa tjänstemän förändras skall lönerna för berörda tjänstemän ändras i proportion till arbetstidsförändringen. Detta gäller inte för överenskommelse om arbetstidsförkortning i central löneöverenskommelse.
Obekväm arbetstid Arbetstagare, som arbetar på obekväm tid, har obekvämtidstillägg, om inte annat följer av lokalt avtal. Obekvämtidstillägg utbetalas endast för sådant i ordinarie arbetstid ingående arbete som enligt arbetstidsschema eller motsvarande föreskrift eller enligt beslut av överordnad fullgörs på obekväm tid. Obekvämtidstillägg utgår för timme enligt följande: Seko 1 december 2020 Seko 1 maj 2022 Enkel 21,08 kr 21,51 kr Kvalificerat 47,09 kr 48,03 kr Storhelg 105,80 kr 107,92 kr ST, SRAT, Sveriges Ingenjörer 1 december 2020 ST, SRAT, Sveriges Ingenjörer 1 maj 2022 Enkel 21,17 kr 21,55 kr Kvalificerat 47,25 kr 48,10 kr Storhelg 106,17 kr 108,08 kr - tid mellan klockan 19.00 och 22.00, i den mån det inte är fråga om tid som sägs nedan - tid från klockan 19.00 på fredag till klockan 07.00 på måndag - tid från klockan 19.00 på dag före trettondagen, första maj och Kristi himmelsfärds dag till klockan 07.00 på närmast följande vardag - all tid på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag - tid i övrigt mellan klockan 22.00 och 06.00. - tid från klockan 19.00 dag före långfredagen till klockan 07.00 på dagen efter annandag påsk eller på nationaldagen klockan 00.00 till 24.00 - tid från klockan 19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till klockan 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen Semestertillägg är inkluderat i beloppen. Lokalt avtal kan träffas om andra regler.
Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.
Protokollsanteckningar Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling skall anses den dag, då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att förklara förhandlingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.
Teckning Tecknaren bör vid teckning meddela i vilken Andelsserie och Andelsklass fondandelarna ska tecknas. Har tecknaren inte meddelat om teckningen gäller tillväxt- eller avkastningsandelar, eller om teckningsbeloppet är lägre än det eventuella minsta teckningsbeloppet som fastställts, tecknas tillväxtandelar. Betalningen av teckningsbeloppet utgör en teckningsanmälan som binder andelsägaren. En teckning bekräftas först efter att Fondbolaget har säkerställt att teckningsbetalningen mottas av Fonden inom den tidsfrist som normalt beaktas på marknaden samt att Fondbolaget har, eller utan dröjsmål tillställs, behöriga och tillräckliga uppgifter om tecknaren och dennas identitet. Om Fondbolaget inte har de ovan nämnda uppgifterna efter att betalningen mottagits, bestäms teckningens bekräftelsedag enligt när tillräckliga och korrekta uppgifter mottagits. Fondandelens teckningspris ska betalas i pengar eller genom att tillställa Fonden motsvarande mängd värdepapper eller penningmarknadsinstrument som är föremål för handel på någon reglerad marknadsplats som fungerar fortlöpande samt är erkänd och öppen för allmänheten. Ifall att teckningen betalas helt eller delvis med värdepapper eller penningmarknadsinstrument, ska dessa vara godkända för Fonden enligt de principer som Fondbolagets styrelse har godkänt och de ska tillställas fonden på ett av Fondbolaget särskilt specificerat sätt. Tidsgränserna och förfaringssätten som gäller bekräftelse av teckning anges i de fondspecifika stadgarna och i gällande fondprospekt. Fondbolagets styrelse kan besluta om hur många fondandelar eller vilket eurobelopp en teckning minst ska uppgå till. Fondbolaget fastställer antalet tecknade andelar genom att dividera teckningsbeloppet med teckningsdagens andelsvärde samt med beaktande av uppdragsavgifterna som anges i de fondspecifika stadgarna och i gällande fondprospekt. Antalet tecknade fondandelar fastställs med en noggrannhet på en tiotusendels andel och kvotresten fogas till fondkapitalet. Vid teckning av fondandelar som hör till värdeandelssystemet används dock inte bråkdelar, utan antalet tecknade andelar fastställs som hela andelar och kvotresten fogas till fondkapitalet. Placeraren får en teckningsbekräftelse genom ett elektroniskt rapporteringssystem eller på något annat sätt som kunden och Fondbolaget har avtalat om separat eller på det sätt som nämns i fondprospektet. Fondbolaget kan avslå emissionen av en fondandel och godkännandet av en fondteckning eller senarelägga dessas verkställande ifall att tecknaren inte ger Fondbolaget de uppgifter som behövs för att bekräfta teckningen, teckningen inte uppfyller de krav som anges i stadgarna och i gällande fondprospekt – till exempel beträffande teckningens minimistorlek – eller Fondbolaget anser att inget verkligt behov för ett kundförhållande föreligger. Fondbolaget kan vidare avslå en gjord teckning i följande situationer: avtalsbrott från tecknarens sida, misstanke om missbruk, oönskat placeringsbeteende av tecknaren eller annat vägande skäl som relaterar till tecknare. Fondbolaget kan avslå emissionen av en fondandel och godkännandet av en fondteckning även i en situation då det exceptionellt är nödvändigt för att skydda fondandelsägarna mot att nya teckningar kan orsaka problem för värdeutvecklingen av andra fondandelsägares innehav.
Företrädesrätt till teckning Emissionen genomförs utan företrädesrätt för befintliga aktieägare.
Fastighetsbeteckning Adress Postnummer Postort
