Energikrav i planprocessen och rådgivningen exempelklausuler

Energikrav i planprocessen och rådgivningen. Svaren visar att det finns en osäkerhet i hur de ekonomiska förutsättningarna sätter ramar för energieffektivisering. Trots att det är en allmän uppfattning i branschen att lönsamheten för nyproduktion ligger långt under BBR:s nuvarande nivå hävdar vissa tjänstemän att det blir för dyrt. Man antar uppenbarligen att BBR:s nivåer också är att betrakta som den mest lönsamma. De kommuner som arbetar med att styra effektivisering via exploateringsavtal anger inte ekonomi som ett problem för att ställa tuffare energikrav. En kommun beskriver Västerås kommuns modell som en förebild för sitt arbete. I Mora, Orsa, Falun, Borlänge och Ludvika uppger den intervjuade att diskussioner om energikrav i exploateringsavtal har hållits. Här är Mora kommun föregångare som i sitt arbete med området Noret Norra bestämt sig för att pröva vilka energikrav man kan ställa vid markanvisningen eller försäljningen av tomter. Man utreder vilken energinivå som är rimlig att kräva. Arbetet ingår som en del i kommunens deltagande i Uthållig kommun, Energimyndighetens utvecklingsprojekt för kommuner. Borlänge kommun har deltagit i Byggdialog Dalarnas arbetsgrupp, Energi i planeringen. Informationsmöten hölls med kommunens tomtkö där energieffektivisering visades med hjälp av framtagna exempel på nivåer och ekonomiska kalkyler för en normalvilla. Vidare bjöds småhusleverantörer in till diskussioner om kommunens arbete och nivåer för energianvändning. Vissa kontakter togs med bank och försäkringsbolag. Borlänge var tidigt inne på att ställa energikrav i exploateringsavtalen, men också att premiera energieffektivitet genom rabatt på tomtpriset. Kommunen har tyvärr inte genomfört något konkret projekt. Av flera anledningar behöver kommunens resurser genomlysas och användas på ett mera effektivt sätt för att främja lågenergibyggande. Energi- och klimatrådgivarens roll har breddats till att gälla även byggnader för små och medelstora företag. Från statligt håll finns en uttalad önskan att rådgivningsverktyget ska utvecklas som ett komplement till myndighetsutövning och andra former av kontakter med näringslivet. Såväl tjänstemän som arbetar med näringslivet, bygginspektörer och miljöinspektörer som energirådgivare har en viktig roll att spela i energiarbetet. Det finns ett stort behov att utveckla gemensamma arbetsmetoder där myndighetsutövning och rådgivning kompletterar varandra.