Common use of Föredragning Clause in Contracts

Föredragning. De främsta skälen för att ta fram ett nytt aktieägaravtal är att nuvarande avtal inte tar hänsyn till EU:s Solvens II-regelverk som infördes 2016 samt att avtalet saknar tydliga regler för hur ett inträde respektive utträde ska hanteras mot bakgrund av det nya regelverket. Vidare speglar inte nuvarande fördelning av aktier i SKFAB den risk respektive delägare bär i bolaget. Fördelningen föreslås därför förändras enligt en ny beräkningsmodell. Nuvarande aktieägaravtal är tecknat år 2009 och är baserat på den ursprungliga aktiefördelningen mellan Sundsvalls och Gävle kommun. Grundarkommunerna ägde bolaget i lika delar. Från dessa ägarandelar har de ursprungliga ägarna sålt av aktier i lika delar när ny delägare trätt in i bolaget. Ny delägare har valt och tilldelats olika stora aktieposter, oavsett kommunens befolkningsstorlek eller försäkringsomfattning i bolaget. SKFAB har under en tid berett frågan om nytt aktieägaravtal med utgångspunkt att få fram ett avtal som till fullo harmoniserar med det regelverk som nu gäller för försäkringsbolag. I samband med översynen av aktieägaravtalet har även bolagsordningen setts över så att den inte ska vara motstridig det nya aktieägaravtalet. Vid ett ägarsamråd i september 2019 presenterades förslaget aktieägaravtal för ägarrepresentanterna. I ärendets bilaga 3 finns protokoll från ägarsamrådet. Förslaget till reviderat aktieägaravtal ska spegla hur ägarna använder SKFAB för att täcka kommunrisk med ett aktiekapital som står i förhållande till vilken risk som respektive delägarkommun placerar i bolaget. Förslaget innebär att aktiefördelningen ska grundas på befolkningsstorlek (80 procent) samt storleken på kommunens egendomsförsäkring (20 procent). För Uppsala kommuns del innebär förändringarna att ägarandelen skulle öka från 5,4 procent till 19,3 procent, beräknat utifrån bokslut 2018 och baserat på SKFAB:s solvenskapitalkrav, respektive delägares invånarantal samt omfattning av försäkringsåtagande. Avtalet föreslås träda i kraft 1 juli 2020 och därefter kommer en ny beräkning att ske. En uppdatering föreslås sedan göras vart femte år för att se om någon förändring av aktiefördelningen mellan de aktieägande kommunerna behöver göras. Aktieägaravtalet har även redigerats redaktionellt för att få ett avtal som är enklare att följa och läsa. De föreslagna justeringarna i bolagsordningen är gjorda för att den ska överensstämma med förslaget till aktieägaravtal. I vissa delar föreslås justeringar som inte har någon koppling till förslaget om till justerat aktieägaravtal utan mer följer av att skapa tydlighet och anpassningar till nya förhållanden.

Föredragning. De främsta skälen Stadsbyggnadsförvaltningen har upprättat förslag till riktlinjer för att ta fram ett nytt aktieägaravtal är att nuvarande avtal inte tar hänsyn exploateringsavtal i Uppsala kommun, bilaga 1, förslag till EU:s Solvens II-regelverk riktlinjer för markanvisningar i Uppsala kommun, bilaga 2, samt Uppsalamodellen för markanvisningar, bilaga 3, som infördes 2016 samt att avtalet saknar tydliga regler en fördjupning av riktlinjerna för hur ett inträde respektive utträde ska hanteras mot bakgrund av det nya regelverket. Vidare speglar inte nuvarande fördelning av aktier i SKFAB den risk respektive delägare bär i bolaget. Fördelningen föreslås därför förändras enligt en ny beräkningsmodell. Nuvarande aktieägaravtal är tecknat år 2009 och är baserat på den ursprungliga aktiefördelningen mellan Sundsvalls och Gävle kommun. Grundarkommunerna ägde bolaget i lika delar. Från dessa ägarandelar har de ursprungliga ägarna sålt av aktier i lika delar när ny delägare trätt in i bolaget. Ny delägare har valt och tilldelats olika stora aktieposter, oavsett kommunens befolkningsstorlek eller försäkringsomfattning i bolaget. SKFAB har under en tid berett frågan om nytt aktieägaravtal med utgångspunkt att få fram ett avtal som till fullo harmoniserar med det regelverk som nu gäller för försäkringsbolag. I samband med översynen av aktieägaravtalet har även bolagsordningen setts över så att den inte ska vara motstridig det nya aktieägaravtalet. Vid ett ägarsamråd i september 2019 presenterades förslaget aktieägaravtal för ägarrepresentanterna. I ärendets bilaga 3 finns protokoll från ägarsamrådetmarkanvisning. Förslaget till reviderat aktieägaravtal riktlinjer för exploateringsavtal innebär att exploatören ska spegla hur ägarna använder SKFAB betala faktisk kostnad för att täcka kommunrisk de åtgärder som krävs på allmän plats till följd av exploateringen. Tidigare arbetssätt med ett aktiekapital som står i förhållande en fastslagen exploateringsavgift har ofta missgynnat kommunen, till vilken risk som respektive delägarkommun placerar i bolagetexempel när det gått lång tid mellan tidpunkt för tecknande av avtal och åtgärdernas genomförande. Förslaget innebär att aktiefördelningen den ekonomiska risken förs över från kommunen till den exploatör som initierat projektet. Begreppet exploateringsavgift föreslås i riktlinjerna benämnas exploateringsersättning då det bättre speglar kommunens ambition att låta exploatören stå för den faktiska kostnaden för åtgärder på allmän plats. I riktlinjerna för exploateringsavtal föreslås även att kommunen kan teckna ett föravtal med exploatörer. Föravtalet kan reglera kostnads- och ansvarsfördelning för till exempel förprojekteringar i tidiga skeden. Tidiga projekteringar ger ökad kunskap om markens förutsättningar och en större förutsägbarhet kring slutlig kostnad för allmän plats, vilket bidrar till säkrare kalkyler för både byggaktörer och kommunen. I riktlinjerna anges att kommunen ska grundas på befolkningsstorlek (80 procent) samt storleken på kommunens egendomsförsäkring (20 procent)ta ut en administrativ ersättning för nedlagt arbete i samband med upprättande av exploateringsavtal och fakturahantering m.m. För vid en detaljplans genomförande. Detta har tidigare endast tillämpats i vissa fall. Förslaget till riktlinjer för markanvisning beskriver Uppsala kommuns del innebär förändringarna utgångspunkter och mål för anvisning av kommunal mark, grundläggande villkor, handläggningsrutiner och principer för markprissättning. Riktlinjerna för markanvisning kompletteras av en mer ingående beskrivning av Uppsala kommuns sätt att ägarandelen skulle öka från 5,4 procent till 19,3 procentarbeta med markanvisningar och försäljning av mark för exploatering, beräknat utifrån bokslut 2018 Uppsalamodellen för markanvisningar. Denna fördjupning av riktlinjerna föreslås beslutas av kommunstyrelsen. Handlingen beskriver mer ingående bland annat olika metoder för anvisningar, avtalsvillkor och baserat på SKFAB:s solvenskapitalkrav, respektive delägares invånarantal samt omfattning kostnads- och ansvarsfördelning vid anvisning av försäkringsåtagandemark för exploatering. Avtalet föreslås träda i kraft 1 juli 2020 och därefter kommer en ny beräkning att ske. En uppdatering föreslås sedan göras vart femte år Handlingen har tagits fram för att se om även kunna fungera som ett informationsmaterial till bygg- och fastighetsaktörer och andra externa parter. De huvudprinciper som i riktlinjerna föreslås gälla för markanvisningar innebär att etablerade principer och arbetssätt tydliggörs. Markanvisningars tidslängd sätts normalt till två år och avslutad markanvisning ger inte rätt till någon förändring ersättning från kommunen. Markanvisnings- avtal kan inte heller överlåtas mellan olika byggaktörer. Som en huvudregel tilldelas markanvisningar i Uppsala kommun genom konkurrensförfaranden. Marken försäljs till marknadspris vilket påverkas av aktiefördelningen mellan till exempelvis ändamål och geografiskt läge och priset sätts genom en oberoende marknadsvärdering eller genom ett anbudsförfarande som en del i en konkurrensutsättning där även projektets kvaliteter bedöms. I de aktieägande kommunerna behöver görasnya riktlinjerna läggs en större tonvikt vid Uppsala kommuns ambition att bredda utbudet av boendeformer och bostadstyper och vid att tillskapa bostäder med lägre boendekostnader. Aktieägaravtalet har även redigerats redaktionellt Vid större bostadsexploatering ska minst en tredjedel av bostäderna anvisas för vardera hyresrätt respektive för bostadsrätt eller äganderätt. Större tomtområden för småhus ska kunna anvisas inom ramen för Uppsalamodellen som ett alternativ till styckvis försäljning av tomter via fastighetsmäklare. Kommunen skärper inriktningen för befintliga avsiktsförklaringar för hyresrätter och villkoren för att få teckna nya avsiktsförklaringar med hyresrättsproducenter. Avsiktsföringarna ska i första hand ge nya aktörer på Uppsalamarknaden möjlighet till att bygga upp ett avtal förvaltningsbestånd som är enklare att följa och läsamöjliggör långsiktig etablering med lokalkontor i Uppsala för den egna förvaltningen. De föreslagna justeringarna i bolagsordningen är gjorda aktörer som har ingått eller ingår en avsiktsförklaring med Uppsala kommun för hyresrättsproduktion ska även aktivt bidra till att lösa någon av de särskilda utmaningar som kommunen står inför, exempelvis när det gäller att uppnå ett utbud av bostäder för bredare målgrupper eller andra åtgärder för att den ska överensstämma uppnå en hög social hållbarhet. Det kan ske genom bildandet av kooperativa bostadsföreningar, genom upplåtelse av bostäder med förslaget till aktieägaravtal. I vissa delar föreslås justeringar lägre hyror eller andra åtgärder som inte har någon koppling till förslaget om till justerat aktieägaravtal utan mer följer av att skapa tydlighet och anpassningar till nya förhållandenkan anses likvärdiga.

Föredragning. De främsta skälen I arbetet med förslaget till medfinansieringsavtal har Trafikverket, Knivsta kommun och Region Uppsala deltagit. Vid avtalstecknandet med staten 2017 planerades för två trafikplatser, en i respektive kommun. Planeringen har sedan förfinats och i den åtgärdsvalsstudie som Trafikverket just nu genomför planeras endast en trafikplats för att ta fram hantera exploateringarna i både Uppsala och Knivsta. Planeringen är inriktad på att trafikplatsen skall kunna färdigställas till 2028. För genomförandet av den fördjupade översiktsplanen är det viktigt att trafikplatsen tillkommer i ett nytt aktieägaravtal är att nuvarande avtal inte tar hänsyn till EU:s Solvens II-regelverk som infördes 2016 samt att avtalet saknar tydliga regler för hur ett inträde respektive utträde ska hanteras mot bakgrund av det nya regelverket. Vidare speglar inte nuvarande fördelning av aktier i SKFAB den risk respektive delägare bär i bolaget. Fördelningen föreslås därför förändras enligt en ny beräkningsmodell. Nuvarande aktieägaravtal är tecknat år 2009 och är baserat på den ursprungliga aktiefördelningen mellan Sundsvalls och Gävle kommun. Grundarkommunerna ägde bolaget i lika delar. Från dessa ägarandelar har de ursprungliga ägarna sålt av aktier i lika delar när ny delägare trätt in i bolaget. Ny delägare har valt och tilldelats olika stora aktieposter, oavsett kommunens befolkningsstorlek eller försäkringsomfattning i bolaget. SKFAB har under en tid berett frågan om nytt aktieägaravtal med utgångspunkt att få fram ett avtal som till fullo harmoniserar med det regelverk som nu gäller för försäkringsbolag. I samband med översynen av aktieägaravtalet har även bolagsordningen setts över så att den inte ska vara motstridig det nya aktieägaravtalet. Vid ett ägarsamråd i september 2019 presenterades förslaget aktieägaravtal för ägarrepresentanterna. I ärendets bilaga 3 finns protokoll från ägarsamrådet. Förslaget till reviderat aktieägaravtal ska spegla hur ägarna använder SKFAB tidigt skede för att täcka kommunrisk med ett aktiekapital kunna hantera byggtransporter via det mer funktionella vägnät som står en anslutning till E4 medger. Planering av anslutningsvägar beskrivs ovan i förhållande till vilken risk som respektive delägarkommun placerar i bolagetärendet. Respektive kommun ansvarar för finansieringen av dessa. Kostnaden bedöms vara 330 miljoner kronor. Förslaget innebär att aktiefördelningen ska grundas på befolkningsstorlek (80 procent) Uppsala kommun finansierar trafikplatsen till två tredjedelar, och Knivsta kommun till en tredjedel, samt storleken på kommunens egendomsförsäkring (20 procent)att Uppsala kommun ansvarar för finansieringen av anslutningsväg till Bergsbrunna och de sydöstra stadsdelarna samt att Knivsta kommun ansvarar för finansieringen av anslutningsväg till Alsike. Både Uppsala kommun och Knivsta kommun avser att finansiera kostnaden för trafikplatsen via markförsäljning. Skälen till finansieringsfördelningen är en sammanvägning av två principer. För det första baserad på antal bostäder i sydöstra stadsdelarna (21 500 bostäder) respektive Alsike (6 000 bostäder) innebär en ungefärlig fördelning på 75 procent för Uppsala kommuns del kommun och 25 procent för Knivsta kommun. Det har utgjort utgångspunkten för fördelningen. Därefter har en justering gjorts baserad på nyttan av trafikplatsen. Nyttan baseras då på i vilken utsträckning trafikplatsen används för lokala och regionala resor, där lokala resor är mer frekventa. Bedömningen är att boende i Knivsta kommer att använda trafikplatsen för såväl lokala resor till och från Uppsala som regionala resor. För boende i Uppsala bedöms trafikplatsen främst användas för regionala resor, som är mindre frekventa. Utifrån den bedömningen har en justering av bostadsfördelningsprincipen gjorts. Merparten av investeringskostnaden finansieras via markförsäljning. Inom ramen för genomförande av den fördjupade översiktsplanen för de sydöstra stadsdelarna behöver en princip tas fram för hur fördelning av kostnader ska ske mellan exploateringsverksamheten och gatu- och samhällsmiljönämnden vad gäller allmän platsmark. Förslaget innebär förändringarna vidare att ägarandelen skulle öka från 5,4 procent inte driva frågan om medfinansiering via länstransportplanen. Medel motsvarande 350 miljoner kronor för åtgärder i anslutning till 19,3 procentfyrspårsutbyggnaden finns avsatta i länstransportplanen men är i första hand ämnade för gång, beräknat utifrån bokslut 2018 cykel- och baserat på SKFAB:s solvenskapitalkrav, respektive delägares invånarantal kollektivtrafik samt omfattning av försäkringsåtagande. Avtalet föreslås träda i kraft 1 juli 2020 och därefter kommer en ny beräkning att ske. En uppdatering föreslås sedan göras vart femte år åtgärder för att se om någon förändring av aktiefördelningen mellan de aktieägande kommunerna behöver görassäkra en god kollektivtrafikknutpunkt vid stationerna. Aktieägaravtalet har även redigerats redaktionellt Bedömningen är att nämnda medel kommer att behövas för att få ett avtal som är enklare att följa och läsa. De föreslagna justeringarna i bolagsordningen är gjorda för att den ska överensstämma med förslaget till aktieägaravtal. I vissa delar föreslås justeringar som inte har någon koppling till förslaget om till justerat aktieägaravtal utan mer följer av att skapa tydlighet och anpassningar till nya förhållandendessa ändamål.