Företagande, investeringar och beskattning exempelklausuler

Företagande, investeringar och beskattning. 60 3.4.3 Företagens betydelse för ekonomin och incitamentsbeskattningens betydelse för företagen 63 3.5 Slutsatser 65 4.1 Inledning 69 4.2 Danmark 69 4.3 Finland 71 4.4 USA 71 4.5 Storbritannien 73 4.5.1 Förvärv av värdepapper på förmånliga villkor 73
Företagande, investeringar och beskattning. I den nationalekonomiska teoribildningen finns flera inriktningar som gäller skatters betydelse för investeringar, kapitalkostnader och utdelningar. Sorensen (1995) redovisar en grundlig genomgång av de olika teoribildningarna.24 Mycket kortfattat kan Xxxxxxxxx genomgång sammanfattas som att historiskt har tre synsätt på skatters betydelse för företagande kommit att utvecklas; ”det gamla synsättet”, ”det neutrala synsättet” och ”det nya synsättet”. Utöver detta beskriver Xxxxxxxx även ett senare synsätt som bygger på företagens mognadsfaser. Alla fyra synsätt har olika förväntade effekter på hur företagen finansierar nya investeringar, hur marginalvinster behandlas, kapitalkostnad samt hur utdelningar påverkas av beskattningen. En likhet mellan det ursprungliga, ”gamla synsättet” och de senare teorierna är betydelsen av eget och nytt aktiekapital för att finansiera investeringar. Medan ”det gamla synsättet” innebar att aktiekapital generellt var viktigt för investeringar på marginalen, lyfter senare års teorier in företagens tillväxt- och mognadsfaser. För det unga företag som inte hunnit börja generera några större vinster är finansiering genom tillskott av aktiekapital fortfarande viktigt, medan för det äldre, mogna företaget är det, i likhet med ”det nya synsättet” kvarhållna vinstmedel som finansierar investeringar på marginalen. På liknande sätt har skatt på utdelning olika effekt beroende på vilken utvecklingsfas som företaget befinner sig i. Enligt vissa forskningsrön är skatt på utdelning av mindre betydelse för mogna företag medan unga företag i tillväxtfas påverkas betydligt mer. Enligt vissa forskningsrön har sänkt skatt på utdelningar betydande effekter för tillväxten av unga företag, speciellt i en mindre, öppen ekonomi som den svenska.25 Det har förklarats med att utdelningar finansieras med återinvesterade vinster och inte med externt kapital. En annan förklaring är att nationella skatter saknar betydelse eftersom utländskt kapital kan ersätta inhemskt om skatten minskar viljan att investera. Under senare år har litteraturen breddats med perspektiv på utdelningsskatter som inkluderar ägarstyrningsfrågor och entre- prenörskap – företagande som är antingen inriktat mot att företaget ska växa eller bygger på innovationer. Skatt på 24 Xxxxxxxx, X.X. (1995), Changing views of the corporate income tax. National Tax Journal, 48 (2), s. 279–294.

Related to Företagande, investeringar och beskattning

  • ERSÄTTNINGAR OCH KOSTNADSANSVAR Nedanstående förutsättningar avseende ekonomi gäller för år 2022 och kan genom politiskt beslut, komma att ändras i enlighet med § 5 i Kontraktet. Sådan ändring sker i regel en gång per år.

  • Tillägg och ändringar Alla tillägg och/eller ändringar till avtalet, kräver parternas samtycke och ska ske skriftligen.

  • Undantag och begränsningar Försäkringen gäller med de undantag och begränsningar som anges i avsnittet J.2.1 Omfattning. • Reseavbrott ersätts inte om vårdbehov förelåg eller kunnat förutses redan då resan startade. • Ersättning lämnas inte till avlidens dödsbo.

  • Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

  • Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.

  • Elnätsföretagets anläggningar Elnätsföretaget drar mot engångsavgift fram erforderliga ledningar till en av elnätsföretaget vald anslutningspunkt. Elnätsföretaget äger ledningarna och bestämmer deras läge efter samråd med kunden. Önskar kunden annan anslutningspunkt, annat läge eller ökad kapacitet ombesörjer elnätsföretaget sådan åtgärd mot särskild ersättning för de merkostnader som därvid uppkommer.

  • Begränsningar och undantag Resan skall vara bokad och betald innan avresan. Du får inte ersättning för kostnad som kan ersättas av transportör, arrangör, från annat håll enligt lag, annan författning, konvention, försäkring eller skadestånd. Ersättning lämnas inte vid konkurs eller myndighets ingripande.

  • Priser och betalningsvillkor 5.1. Priset på tjänsten avtalas skriftligen. Om det inte finns ett skriftligt avtal om priset på tjänsten, används priset enligt leverantörens ikraftvarande prislista. 5.2. Priserna har angetts i euro exklusive mervärdesskatt och faktureringsvalutan är euro. 5.3. Till priserna läggs den gällande mervärdesskatten. Om mervärdesskattesatsen eller storleken eller grunden för någon annan offentlig avgift som fastställts av myndigheter ändras till följd av ändringar i lagstiftningen, ändras priserna på motsvarande sätt. 5.4. Leverantören har rätt att separat debitera de kostnader som orsakas av anskaffandet av de tillstånd och samtycken som leveransen av tjänsten förutsätter. 5.5. Leverantören har rätt att separat debitera tilläggsutgifterna med anledning av leveransen av tjänsten som kan uppstå med anledning av svår terräng eller jordmån, leveransobjektets ovanliga struktur eller annan sådan anledning som leverantören inte rimligen har kunnat förutse då avtalet ingåtts. Leverantören informerar kunden om dylika tilläggskostnader och deras uppskattade belopp omedelbart efter att ha fått veta om dem. Xxxxxx är då skyldig att utan dröjsmål meddela leverantören om kunden förbinder sig att ansvara för tilläggskostnaderna eller om kunden säger upp avtalet att upphöra omedelbart. Om kunden säger upp avtalet, är kunden skyldig att betala de rimliga kostnader som fram till denna tidpunkt orsakats för leverantören. 5.6. Leverantören har rätt att separat debitera sedvanliga och rimliga kostnader för resa och logi samt dagtraktamenten. Därtill har leverantören rätt att separat debitera för resetiden enligt överenskommet timpris. 5.7. Leverantören har rätt att separat debitera kostnader som har föranletts av (a) felaktiga, bristfälliga eller föråldrade uppgifter eller anvisningar som kunden gett; (b) dröjsmål som beror på kunden; (c) utredning av kundens ogrundade påminnelse eller annat ogrundat meddelande; eller (d) annan motsvarande orsak som beror på kunden. 5.8. Kunden är skyldig att betala grundavgifterna och andra avgifter i enlighet med avtalet, även om tjänsten inte har varit tillgänglig för kunden, om detta beror på kunden, leverantörens lagbaserade skyldighet eller av orsak som avses i punkt 4.18 av avtalet. 5.9. Leverantören fakturerar för tjänsten eller dess del då tjänsten eller dess del har levererats. Leverantören har dock rätt att fakturera grundavgifterna, de fasta avgifter som faktureras periodvis eller andra avgifter som inte baserar sig på användningen enligt överenskomna faktureringsperioder i förväg. 5.10. Betalningsvillkoret är 14 dagar från fakturadatumet. 5.11. Kunden kan framställa en anmärkning mot fakturan. Fakturan anses vara godkänd, om kunden inte gör en specificerad anmärkning om fakturan skriftligen till leverantören före fakturans förfallodag. Beställningen av en fakturaspecifikation eller annan begäran av information anses inte vara en anmärkning. Den obestridda delen av avgiften ska betalas senast på förfallodagen trots anmärkningen. 5.12. Dröjsmålsräntan bestäms enligt räntelagen. 5.13. Om kunden annullerar en beställning eller uppsägning och leverantören samtycker till detta, har leverantören trots detta rätt att debitera av kunden öppnings-, installations- eller anslutningsavgifter eller motsvarande avgifter samt de kostnader som eventuellt överskrider dem.

  • Förkortningar LO Landsorganisationen i Sverige PTK Förhandlings- och samverkansrådet PTK AFA Försäkring Gemensam organisation för AFA Livförsäkring, AFA Livförsäkring AFA Livförsäkringsaktiebolag AFA Sjukförsäkring AFA Sjukförsäkringsaktiebolag AFA Trygghetsförsäkring AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag TSL Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsfonden TSL AGB Försäkring om avgångsbidrag AGS Avtalsgruppsjukförsäkring AGS-KL Avtalsgruppsjukförsäkring för anställda hos kommuner, landsting, regioner, Svenska kyrkan m.fl. FPT Föräldrapenningtillägg ITP Industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän KTP Kooperationens tilläggspension för tjänstemän PSA Avtal om ersättning vid personskada (Statens Personskadeavtal) STP Särskild tilläggspension STP-P Särskild tilläggspension kompletterande ålderspension TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TFA-KL Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för anställda hos kommuner, landsting, regioner, Svenska kyrkan m.fl. TFY Trygghetsförsäkring vid yrkesskada TGL Tjänstegrupplivförsäkring SFB Socialförsäkringsbalk (2010:110) SjLL Sjuklönelagen

  • Avkastningsskatt SPP är skyldigt att betala avkastningsskatt på försäkringskapitalet. Avkastningsskatt beräknas enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. För att täcka SPPs skattekostnader minskas försäkringens försäkringskapital varje år med motsvarande belopp som SPP har att betala i avkastningsskatt.