Försäkringstagarens och den försäkrades upplysningsplikt i skadeförsäkring. (22§, 23§, 34§ och 58§) Försäkringstagaren och den försäkrade ska vid ansökan om försäkring ge korrekta och fullständiga svar på försäkringsbolagets frågor vilka kan ha betydelse för bedömningen av försäkringsbolagets ansvar. Försäkringstagaren och den försäkrade ska dessutom under försäkringsperioden, utan obefogat dröjsmål, korrigera upplysningar som denne lämnat till försäkringsbolaget och därefter konstaterat vara oriktiga eller bristfälliga. Om försäkringstagaren eller den försäkrade vid uppfyllandet av sin upplysningsplikt har förfarit svikligt, är försäkringsavtalet inte bindande för försäkringsbolaget. Försäkringsbolaget har rätt att behålla de betalda försäkringspremierna också om försäkringen förfaller. Om försäkringstagaren eller den försäkrade uppsåtligen eller av oaktsamhet, som inte kan anses vara ringa, har åsidosatt sin upplysningsplikt kan ersättningen sänkas eller förvägras. Vid bedömningen av om ersättningen ska sänkas eller förvägras, ska det beaktas vilken betydelse den omständigheten att försäkringstagaren eller den försäkrade lämnat oriktiga eller bristfälliga uppgifter, har haft för uppkomsten av skadan. Dessutom beaktas försäkringstagarens eller den försäkrades eventuella uppsåt eller arten av dennes oaktsamhet samt förhållandena i övrigt. Om försäkringstagaren eller den försäkrade har lämnat oriktiga eller bristfälliga uppgifter och försäkringspremien på grund av detta har avtalats till ett lägre belopp än vad som skulle ha varit fallet om riktiga och fullständiga uppgifter hade lämnats, ska förhållandet mellan den avtalade premien, och premien beräknad enligt riktiga och fullständiga uppgifter, beaktas när en ersättning nedsätts. Mindre avvikelser i försäkringspremierna ger dock inte rätt till nedsättning av ersättningen.
