General undertakings exempelklausuler

General undertakings. Det har uttryckts en önskan från ett flertal intressenter om att inkludera en bruttolista i mallvillkoren över vissa vanligt förekommande åtaganden. Förslaget till uppdaterade mallvillkor inkluderar därför exempelskrivningar på generella åtaganden (s.k. general undertakings), varav punkterna 14.1–14.10 är standardiserade åtaganden som förekommer i de flesta transaktioner medan punkterna 14.11–14.14 är mer transaktionsspecifika. Därutöver introduceras definitionerna ”Permitted Debt”, ”Permitted Guarantee” och ”Permitted Security”, vilka reglerar vanligt förekommande undantagssituationer där det kan vara tillåtet att uppta skuld, lämna garantier eller ställa ut säkerhet. Skrivningarna avses utgöra vägledning vid framtagandet av obligationsvillkoren, men måste anpassas utifrån omständigheterna i den enskilda transaktionen.

Related to General undertakings

  • Gemensam utbildning Den gemensamma utbildning som förutsätts i samarbetsavtalen ges i allmänhet på de enskilda arbetsplatserna. Samarbetsutbildning ordnas även av arbetsmarknadens centralorganisationer eller gemensamt av deras medlemsorganisationer eller av olika samarbetsorgan såsom Arbetarskyddscentralen. Man kommer lokalt överens om deltagande i utbildningen i samarbetsorganen på arbetsplatserna eller, om sådana inte finns, så kan arbetsgivaren och förtroendemannen avtala om deltagande. Deltagande i gemensam utbildning ersätts såsom utbildning enligt 2 §.

  • Verksamhet Vilken verksamhet försäkringen gäller för framgår av gruppavtalet och försäkringsinforma- tionen som utfärdats för den försäkring du tillhör. Försäkringen kan exempelvis gälla under tävling och organiserad träning, resor till och från tävling samt under vistelse på tävlings- och träningsorten om den är utanför hemorten.

  • Gemensamma utgångspunkter Det är parternas gemensamma uppfattning att ökad lönsamhet, produktivitet och utveck- lingskraft i företagen är avgörande förutsättningar för ökad konkurrenskraft och tillväxt. Därigenom skapas bättre förutsättningar för de anställdas löneutveckling i företaget.

  • Sjuklönetidens längd Om tjänstemannen enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden ska arbetsgivaren betala sådan till tjänstemannen: • för grupp 1: t.o.m. 90:e kalenderdagen i sjukperioden, • för grupp 2: t o m 45:e kalenderdagen i sjukperioden. I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag inklusive dag för vilken karensavdrag gjorts, dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Arbetstagaren tillhör grupp l om: • arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd, • arbetstagaren övergått direkt från en anställning i vilken arbetstagaren har haft rätt till sjuklön under minst 90 kalenderdagar. Arbetstagaren tillhör grupp 2 i övriga fall. Om arbetstagaren under en 12-månadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för grupp 2. Om arbetstagaren därför under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren ska antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklönedagar den aktuella sjukperioden. Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjukavdrag inklusive karensdagar, dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Rätten till sjuklön enligt lag under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden påverkas inte av denna begränsningsregel. Om sjukpension enligt pensionsplanen börjar utges till arbetstagaren upphör rätten till sjuklön från och med 15:e kalenderdagen.

  • Omsättningstillgångar Varulager m.m. Kortfristiga fordringar

  • Verksamhetsbeskrivning QuickBits lösning för e-handlare

  • Räddningskostnader Ersättning betalas för skäliga kostnader som den försäkrade haft för att fullgöra sin räddningsplikt enligt 9.1 (Räddningsplikt), dock högst med det belopp varmed förlusten av det försäkringsmässiga täckningsbidraget minskat. Medför sådan kostnad nytta även under eventuell karenstid eller efter ansvarstidens slut, ersätts högst det belopp som kan anses falla på ansvarstiden med undantag av karenstiden.

  • Ägarstruktur Investerare och kommanditdelägare i KCIF är EIF, som tillskjuter 21,4 miljoner euro, och Karolinska Development, som tillskjuter 7,5 miljoner euro. Beloppen inbetalas löpande till KCIF vid behov för att göra investeringar, för att täcka KCIF:s kostnader, samt för betalning av en årlig förvaltningsavgift till KFMAB, som är komplementär och svarar för driften av KCIF. Utöver det kapital som EIF och Karolinska Development redan har utfäst sig att tillskjuta till KCIF kan EIF och Karolinska Development, på begäran av KFMAB under perioden från november 2013 till november 2017, besluta om att tillskjuta ytterligare belopp uppgående till cirka 5,3 miljoner euro respektive 1,9 miljoner euro. KFMAB ägs till 37,5 procent av Karolinska Development, till 25 procent av KIAB och till 37,5 procent av Karolinska Development-anställda. Karolinska Development-anställda har röststarka aktier och kontrollerar tillsammans en majoritet av rösterna i KFMAB. Karolinska Development, Karolinska Institutet Innovations AB (”KIAB”) och Key Executives har ingått ett aktieägaravtal avseende KFMAB. Aktieägaravtalet innehåller bland annat ett antal regler om som syftar till att skydda de röstmässiga minoritetsaktieägarna Karolinska Development och KIAB.

  • Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar

  • Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 7 20 11 23 35