HYRESVÄRD HYRESGÄST exempelklausuler

HYRESVÄRD HYRESGÄST. Grankulla stad (underskrift & namnförtydligande)
HYRESVÄRD HYRESGÄST. Kulturtjänsterna (underskrift & namnförtydligande) Hyresgästens faktureringsinformation
HYRESVÄRD HYRESGÄST. Parterna i ett hyresförhållande är hyresvärden, den som upplåter lokalen, respektive hyresgästen, det vill säga den som får lokalen upplåten till sig. I regel är fastighets- ägaren och hyresvärden densamme. I kontraktet anges således normalt fastighetsägaren som hyresvärd. Denne kan vara antingen en fysisk eller juridisk person. Exem- pel på juridiska personer är aktiebolag, handelsbolag (kommanditbolag), föreningar och dödsbon. Om det är flera personer på hyresvärdssidan, måste alla anges med namn och person/orgnr. Av utrymmesskäl kan i sådant fall samtliga hyresvärdar anges i en särskild bilaga. Normalt bör den som angetts som hyresvärd också underteckna kontraktet. För en juridisk person ska kon- traktet undertecknas med firmanamn och av behörig firmatecknare. Kontraktet kan för hyresvärdens del även undertecknas av förvaltare eller annat ombud som har fullmakt. Det bör vid undertecknandet framgå i vilken egenskap man undertecknar kontraktet, som firma- tecknare, när det gäller juridisk person, eller som ombud. Standardkontraktet är genom kryssrutor förberett för detta. Om fastigheten förvaltas av annan än hyresvärden förekommer det att förvaltaren anger sig själv som hyres- värd. Det är en konstruktion som egentligen förutsätter att fastighetsägaren har upplåtit lokalen till förvaltaren och att denne i sin tur hyr ut lokalen i andra hand till hyresgästen. En sådan ordning torde parterna normalt inte ha åsyftat och bör därför inte heller användas. An- vänds en sådan konstruktion kan det medföra konse- kvenser om lokalen är momsregistrerad. Hyresgästen kan vara en fysisk eller en juridisk person. Är det flera hyresgäster som hyr lokalen tillsammans, måste alla anges med namn och person/orgnr. Av utrym- messkäl kan i sådant fall samtliga hyresgäster anges i en särskild bilaga. Samma person som anges som hyresgäst ska också underteckna kontraktet. Det händer ibland att en fysisk person anges som hyresgäst medan underteck- nandet görs av hyresgästens bolag eller tvärtom. Tvist kan då uppstå om vem som är hyresgäst. Uppgiften om aviseringsadress torde i sig sakna rättslig betydelse. Aviseringsadressen är endast till för att under- lätta för hyresvärden att veta vart hyresavier ska sändas. Hyresgästen kan under hyrestiden anmäla en ändrad avi- seringsadress. Är hyresgästen en juridisk person, ska underteck- nandet ske med firmanamn och av behörig firma- tecknare. Kontrollera att kontraktet undertecknas av rätt personer. Är det ett ombud som ska underteckna ko...
HYRESVÄRD HYRESGÄST. Kulturtjänsterna (underskrift & namnförtydligande)

Related to HYRESVÄRD HYRESGÄST

  • Hyresförlust Om ersättning för egendomsskadan minskats på grund av underförsäkring enligt Egendomsförsäkring 11.5 reduceras ersättningen för hyresförlust i motsvarande omfattning.

  • Kollektivavtal Arbetstimmarna ska granskas inom två månader efter att gransknings- perioden löpt ut. Den anställde måste informeras om datumet för granskningen och de treveckorsperioder som den kommer att omfatta innan granskningen äger rum. Syftet med granskningen är att säkerställa att avtalet motsvarar den reella situationen. Då den förverkligade genomsnittliga arbetstiden utan motiverat skäl överskrider den arbetstid som avtalats i arbetsavtalet, ska arbetstiden avtalas så att den motsvarar den förverkligade arbetstiden. EXEMPEL Den genomsnittliga minimiarbetstid som avtalats i kollektivavtalet är S0 timmar per tre veckor. Arbetstagaren har gett sitt samtycke till mertidsarbete. Arbetsgivaren har planerat arbetsskiftsförteckningarna så att arbetstiden varierar i treveckorsperioder, från G0 timmar vissa perioder till 120 timmar andra (dock i genomsnitt S0 timmar per treveckorsperiod). Utöver den planerade minimiarbetstiden har arbetstagaren även tagit skift efter det att arbetsskiftsförteckningen kommit ut. En analys av arbetstiderna visar att den genomsnittliga arbetstiden under granskningsperioden överstiger den över- enskomna genomsnittliga minimiarbetstiden, i genomsnitt S5 timmar under tre veckor. Parterna kommer överens om en ny genomsnittlig minimiarbetstid på S5 timmar per tre veckor. Om arbetstiden underskrider den avtalade minimitiden, betalar arbets- givaren en ersättning som motsvarar de uteblivna arbetstimmarna. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ersättning, om det avtalade antalet timmar uteblivit på grund av en orsak som beror på arbetstagaren eller på grund av en oavlönad frånvaro. När arbetsgivaren säger upp en arbetstagare ska minst det antal ar- betstimmar som motsvarar arbetstagarens arbetsavtalsenliga genom- snittliga minimarbetstid antecknas i arbetsskiftsförteckningen för uppsägningstiden. Det krävs dock inte att en redan publicerad arbets- skiftsförteckning för en treveckorsperiod ändras. I visstidsanställningar ska minimiarbetstiden under en treveckorsperiod förverkligas under den tid som anställningsförhållandet varar.

  • Skadeståndsansvar Parts rätt till skadestånd från den andra Parten för brott mot Ramavtalet är begränsad till ersättning för direkt skada. Parts ansvar omfattar således inte utebliven vinst, utebliven besparing eller annan indirekt skada. Parts totala skadeståndsansvar är vid var tid begränsat till ett maximalt belopp uppgående till total redovisad försäljning enligt avsnitt; Försäljningsredovisning och administrationsavgift. Vid erläggande av skadestånd ska eventuellt erlagt vite dras av från skadeståndet. Ansvarsbegränsningarna ska inte gälla i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, eller vid Ramavtalsleverantörens ansvar för brott mot sekretesskyldighet enligt avsnitt Sekretess.

  • Allmänna säkerhetsföreskrifter För försäkringen gäller föreskrift som meddelats i lag, av myndighet, tillverkare, leverantör, besikt- ningsman eller motsvarande. Det finns exempelvis föreskrifter för elsäkerhet, explosiva och brandfarliga varor, kemiska produkter och miljöskydd. Föreskrifterna kan även gälla anvisningar om service och underhåll.

  • Godkännande av dagordning Val av en eller två justeringsmän

  • Särskilda säkerhetsföreskrifter Utöver bestämmelserna i avsnitt 2.9 Säkerhetsföreskrifter gäller följande särskilda säkerhetsföreskrifter.

  • Föreskrift Kammarkollegiet blir inte bundet av att den försäkrade i förväg utfäster sig att ersätta eventuell skada, medger skadeståndsskyldighet eller godkänner ersättningskrav. Framställs krav ska den försäkrade hänvisa till denna försäkring hos Kammarkollegiet. Den försäkrade bör anteckna namn, adress och telefonnummer till vittnen och andra som kan lämna upplysningar om det inträffade.

  • Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad till det inre hålla lägenheten med tillhörande utrymmen, t ex lägenhetsförråd och i bostadsrätten ingående mark, i gott skick. Till lägenhetens inre skick räknas: rummens väggar, golv och tak, inredning i kök, badrum och övriga utrymmen i lägenheten samt eldstäder inklusive rökgångar, glas och bågar i lägenhetens ytter- och innerfönster, lägenhetens ytter- och innerdörrar samt de anordningar från stamledningar för vatten, avlopp, gas, elektricitet, och ventilation som bostadsrättshavaren försett lägenheten med. Bostadsrättshavaren svarar dock inte för målning av yttersidorna av ytterdörrar och ytterfönster och inte heller för annat underhåll av radiatorer än målning av dessa. Bostadsrättshavaren svarar inte heller för reparation av ventilationskanaler eller ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Är bostadsrättslägenhet försedd med balkong, terrass eller uteplats åligger det bostadsrätthavaren att svara för renhållning och snöskottning. Bostadsrättshavaren svarar för reparation på grund av brand- eller vattenledningsskada endast om skadan uppkommit genom bostadsrättshavarens vårdslöshet eller försummelse, eller vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till bostadsrättshavarens hushåll eller gästar bostadsrättshavaren eller av annan som bostadsrättshavaren inrymt i lägenheten eller som där utför arbete för bostadsrättshavarens räkning. Ifråga om brandskada som uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse av någon annan än bostadsrättshavaren själv, gäller vad nu sagts dock endast om bostadsrättshavaren brustit i omsorg och tillsyn. Fjärde stycket äger motsvarande tillämpning om ohyra förekommer i lägenheten. Föreningsstämma kan i samband med gemensam underhållsåtgärd besluta om reparation, byte av inredning och utrustning avseende de delar av lägenheten som medlemmen svarar för.

  • Föreskrifter a) Ledningsägaren skall utöva rättigheterna så att egendomen inte betungas mer än nödvändigt. b) Om koncessionen för ledningen upphör eller ledningen av annan anledning inte längre skall nyttjas åtar sig ledningsägaren att på sin bekostnad tillse att egendomen befrias från i laga ordning meddelade rättigheter avseende ledningen. Om det är påkallat från allmän synpunkt skall ledningsägaren i samband härmed tillse att ledningen med tillhörande anordningar tas bort. c) Fastighetsägaren får inte i ledningens närhet ändra markanvändningen genom att exempelvis uppföra byggnad eller annan anläggning, utan att i god tid (minst 2 månader) ha informerat ledningsägaren, så att ledningsägaren kan flytta ledningen utan att belasta markägaren ekonomiskt. d) Fastighetsägaren får inte i ledningens närhet, utan anmälan i god tid till ledningsägaren, täckdika, spränga, schakta eller på annat sätt ändra marknivå eller vidta annan åtgärd som kan medföra fara för ledningen. Det åligger ledningsägaren att genomföra ledningsvisning på begäran av fastighetsägaren utan krav på ersättning. e) Vid planläggning, planändring eller ändrade förhållanden i övrigt som kan medföra flyttning av ledningsägarens befintliga anläggning skall parterna samråda med varandra. Parternas målsättning är att ledningsflyttningar inte skall förekomma. f) Fastighetsägare, arrendator eller deras arbetstagare svarar ej gentemot ledningsägaren för skada på ledningen som uppkommit vid normalt brukande av åker och skog. Ledningsägaren ställer ej heller krav på ersättning för skada som uppkommit vid markarbete i det fall att kabeln varit felaktigt förlagd eller felaktigt markerad. g) Ledningsägaren skall, i samband med egen förläggning eller uppgrävning av ledning, bereda fastighetsägaren möjlighet att samtidigt förlägga ledning och/eller tomrör (kanalisation). De praktiska detaljerna kring arbetet skall överenskommas vid varje enskilt tillfälle. Utnyttjar fastighetsägaren sin rätt att lägga ner egna ledningar eller tomrör i samband med ledningsägarens schaktningsarbeten skall fastighetsägaren, förutom sina egna kostnader, stå för de extrakostnader som detta innebär för ledningsägaren. h) Ger fastighetsägaren tillstånd till tredje man att utföra arbete som medför risk för skada på ledningsägarens anläggningar enligt detta avtal, skall fastighetsägaren informera denne om att ledningsägaren skall kontaktas innan arbetet påbörjas.

  • Fakturering och betalningsvillkor Om inte något annat särskilt avtalats i Upp- dragsbrevet ska följande gälla. Uppdragstagaren fakturerar Uppdragsgivaren löpande baserat på det arbete som utförts och de utlägg som gjorts. Uppdragstagaren kan alternativt fakturera Upp- dragsgivaren a conto baserat på uppskattat ar- vode för Uppdraget. Uppdragsgivaren ska betala senast tio (10) dagar från fakturadatum. Vid för- senad betalning tas dröjsmålsränta ut enligt rän- telagen (1975:635).