Kompetensbehov i nästa steg exempelklausuler

Kompetensbehov i nästa steg. Väldigt många av de föreslagna kompetenserna gavs hög prioritet av referensgruppen. De tre med högsta snittbetyg var: ”Återbruk/cirkulärt byggande”, ”Bygg- och anläggning (praktisk kompetens)”, och ”Juridisk kompetens (avtal/överenskommelse)”. Av projekt- och styrgruppen fick istället ”Upphandlings- och beställarkompetens” högst prioritet, men också ”Bygg- och anläggning (praktisk kompetens)”, och ”Juridisk kompetens (avtal/överenskommelse)” och ”Affärsutvecklare” fick höga snittbetyg. Flera olika aktörer, med olika kompetenser, bedömdes också behövas i projektgruppen i nästa steg. Både referens-, projekt- och styrgruppen lyfte särskilt fram ”Kommunrepresentanter/fastighetsägare” och ”Projektörer/entreprenörer/materialleverantörer”. På en mycket jämn andraplats kom ”Forskningsinstitut/hållbarhetskonsulter”, ”Branschorganisationer – bygg och anläggning”, ”Myndigheter” och ”Återbruksaktörer”.

Related to Kompetensbehov i nästa steg

  • Kompetensutveckling Med kompetens menas här de samlade kunskaper, färdigheter, förmågor och förhållningssätt som gör det möjligt att utföra aktuella uppgifter i linje med de definierade målen och kraven på hur dessa ska uppnås. Kompetensutveckling för alla personalkategorier är av stor betydelse för en positiv utveckling av arbetsplatsen. För att skapa möjligheter för individen krävs det att kompetensutveckling kopplas till verksamhetens behov, nu och i framtiden. Medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar utgör en viktig grund för planering av kompetensutveckling. Under det årliga medarbetarsamtalet upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan. Det är nödvändigt att arbetsgivaren avsätter erforderliga resurser. Arbetsgivaren bör medverka till handledning för arbetstagare med huvudsakligen terapeutiska/kuratoriska arbetsuppgifter.

  • Sammanlagd arbetstid Den sammanlagda arbetstiden får under varje period om sju dagar uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt inklusive övertid under en beräkningsperiod om högst sex månader. Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden ska semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid. Lokala parter kan komma överens om en beräkningsperiod om högst tolv månader.

  • Ansvar vid grov oaktsamhet och särskilt klandervärt handlande Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att Kontohavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket ovan genom grov oaktsamhet, ansvarar Kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 kr per kort och reklamation. Har Kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska Kontohavaren stå för hela förlusten.

  • Skadeersättningsregler i övrigt Bolaget har rätt att i stället för att betala kontant ersättning föreskriva att skadad egendom återställs eller tillhandahålla annan likvärdig egendom. Bolaget är inte skyldigt att överta skadad egendom, men har rätt att efter värdering överta större eller mindre del av denna. Kommer egendom för vilken ersättning utgetts till rätta ska egendomen snarast ställas till bolagets förfogande. Den försäkrade får dock behålla egendomen om han utan dröjsmål återbetalar därför erhållen ersättning.

  • Frivillig gruppförsäkring betyder en försäkring som den som tillhör en särskild grupp har rätt att ansluta sig till genom egen anmälan.

  • Skattefrågor i Sverige Nedan följer en sammanfattning av vissa skattekonsekvenser som kan uppkomma för investerare i Sverige. Sammanfattningen är baserad på gällande lagstiftning och är endast avsedd som allmän information. Sammanfattningen gäller endast i Sverige obegränsat skattskyldiga fysiska personer och svenska aktiebolag om inte annat anges. ཛྷ värdepapper som innehas av handelsbolag eller kommanditbolag, eller som innehas som lagertill- gångar i näringsverksamhet; ཛྷ de särskilda regler som kan bli tillämpliga på innehav i bolag som är eller tidigare har varit fåmansföretag eller på aktier som har förvärvats med stöd av så kallade kvalificerade andelar i fåmansföretag; eller ཛྷ aktier eller andra delägarrätter som förvärvats via ett så kallat investeringssparkonto eller kapitalförsäkring och som omfattas av särskilda regler om schablonbe- skattning. Särskilda skatteregler gäller för vissa typer av skattskyldiga, exempelvis investmentföretag och försäkringsföretag. Beskattningen av varje enskild aktieägare beror på dennes speciella situation. Varje investerare bör därför rådfråga en skatterådgivare för att få information om de särskilda konsekvenser som kan uppstå i det enskilda fallet, inklusive tillämp- ligheten och effekten av utländska regler och skatte- avtal. NGM utgör inte en reglerad marknad enligt vad som avses i inkomstskattelagen (1999:1229). För att aktier som inte är noterade på en reglerad marknad ska anses marknadsnoterade i inkomstskattelagens mening krävs att aktierna är föremål för kontinu- erlig allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning. Skatteverket har i ett ställningstagande bland annat uttalat att omsättning normalt ska förekomma en gång var tionde dag samt att noteringarna hålls tillgängliga intill sjätte året efter noteringsåret.

  • Inskränkningar i rätten till sjuklön Mom. 5:1 Om tjänstemannen har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och han överenskomma att han inte skall ha rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderda- gen i sjukperioden. Om sådan överenskommelse har träffats skall arbetsgivaren underrätta den lokala tjänstemannaparten. Mom. 5:2 Om en tjänsteman vid anställningen har förtigit att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga. Mom. 5:3 Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänstemannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänste- mannen inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga. Mom. 5:4 Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän för- säkring skall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån. Mom. 5:5 Om tjänsteman har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och er- sättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), skall arbetsgivaren utge sjuklön endast om - respektive i den utsträckning - tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige. Mom. 5:6 Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, skall arbetsgivaren utge sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta. Mom. 5:7 Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden. - om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller - om tjänstemannens oförmåga är självförvållad, eller - om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överens- kommelse om annat träffas.

  • NATURSKADA OCH DAMMGENOMBROTT Den sammanlagda ersättningen för egendom, avbrott, hyresförlust, extrakostnad och röjning är begränsad till • SEK 5 000 000 per skadetillfälle vid skada genom jordskred, jordras, bergras, lavin, jordskalv, genombrott av damm för magasinering av vatten såsom vattenmagasin vid vattenverk, kvarn- eller branddamm • SEK 1 000 000 per skadetillfälle vid skada genom skyfall, snösmältning, stigande hav, sjö eller vattendrag när vatten strömmar från markytan direkt in i byggnad eller inomhus tränger upp ur avloppsledning.

  • Beroende av nyckelpersoner Verksamheten är beroende av förmågan att rekrytera, utveckla och behålla kvalificerade medarbetare. Det föreligger alltid risk att Xxxxxxx inte kan erbjuda alla nyckelpersoner tillfredställande villkor gentemot den konkurrens som finns från andra bolag i branschen eller närstående branscher. Om nyckelpersoner lämnar eller inte kan anställas i Bolaget kan det få negativ inverkan på verksamheten.

  • Kompetens Den personliga lönedelen fastställs på basis av kompetensfakto- rer som är betydelsefulla för arbetet. Kompetensfaktorerna är yrkeskunnighet (arbetsskicklighet), mångsidigt kunnande, arbetsresultat och omsorgsfullhet. Minst två av dessa faktorer väljs ut till det lokala bedömningssystem som arbetsgivaren utarbetar. Innehållet i systemet behandlas av representanterna för arbets- givaren och arbetstagarna. För varje arbetare utreds de principer enligt vilka de personliga lönedelarna differentieras.