Mark- och grundläggningsåtgärder exempelklausuler

Mark- och grundläggningsåtgärder. 8.1 Kommunen lämnar inte några garantier för att Området kan bebyggas utan ytterligare markåtgärder. Bolaget har att självt svara för nödvändiga grundundersökningar och för vidtagande av de grundförbättringsåtgärder t.ex. förstärkningsåtgärder, som kan visa sig erforderliga för genomförande av planerad bebyggelse på Området. Tillkommande kostnader för dessa åtgärder ska Bolaget svara för. 8.2 Skulle hinder påträffas i marken bestående av t.ex. betongblock, fundament eller ledningar av olika slag som inte är i bruk ska Bolaget svara för tillkommande kostnader. Sammanhängande betongkonstruktioner i mark, som utgör hinder för uppförande av byggnad inom Området, ska Kommunen bekosta borttagandet av. Åtgärder, som Bolaget vidtagit innan Kommunen kontaktas och överenskommelse träffats, bekostas av Bolaget. Hantering av på Området belägen betongplatta, tidigare uppställningsplats för flygplan, regleras särskilt, se punkt 7 ovan. 8.3 Eventuella ledningsomläggningar ska betalas av Bolaget. 8.4 Bolaget är skyldigt att på egen bekostnad borttransportera schaktmassorna, inberäknat matjordslagret.
Mark- och grundläggningsåtgärder. 8.1 Tomträttshavaren är införstådd med att de eventuella markarbeten, vilka Kommunen vidtagit inom det område Fastigheten är belägen, inte innebär några garantier från Kommunens sida att Fastigheten kan bebyggas utan ytterligare markåtgärder eller andra åtgärder av vad slag vara må. 8.2 Tomträttshavaren har därför att själva, innan byggnad uppförs på Fastigheten, på egen bekostnad ansvara för och ombesörja att nödvändig geoteknisk undersökning och andra nödvändiga undersökningar för byggnationen genomförs.
Mark- och grundläggningsåtgärder. 7.1 Kommunen lämnar inte några garantier för att Fastigheten kan bebyggas utan ytterligare markåtgärder. Bolaget har att självt svara för nödvändiga grundundersökningar och för vidtagande av de grundförbättringsåtgärder, t.ex. pålning eller annan förstärkningsåtgärd, som kan visa sig erforderliga för genomförande av planerad bebyggelse inom Fastigheten. Tillkommande kostnader för dessa åtgärder ska Bolaget svara för. 7.2 Skulle hinder påträffas i marken bestående av t.ex. betongblock, fundament eller ledningar av olika slag som inte är i bruk ska Bolaget svara för tillkommande kostnader. Sammanhängande betongkonstruktioner i mark, som utgör hinder för uppförande av byggnad inom Fastigheten, ska Kommunen bekosta borttagandet av. Åtgärder som Bolaget vidtagit innan Kommunen kontaktats och överenskommelse träffats bekostas av Xxxxxxx.
Mark- och grundläggningsåtgärder. 7.1 Kommunen lämnar inte några garantier för att Fastigheten kan bebyggas utan ytterligare markåtgärder. Bolaget har att självt svara för nödvändiga grundundersökningar och för vidtagande av de grundförbättringsåtgärder t.ex. förstärkningsåtgärder, som kan visa sig erforderliga för genomförande av planerad bebyggelse på Fastigheten. Tillkommande kostnader för dessa åtgärder ska Bolaget svara för. 7.2 Skulle hinder påträffas i marken bestående av t.ex. betongblock, fundament eller ledningar av olika slag som inte är i bruk ska Bolaget svara för tillkommande kostnader. Sammanhängande betongkonstruktioner i mark, som utgör hinder för uppförande av byggnad inom Fastigheten, ska Kommunen bekosta borttagandet
Mark- och grundläggningsåtgärder. 7.1 Kommunen lämnar inte några garantier för att Fastigheten kan bebyggas utan ytterligare markåtgärder. Bolaget har att självt svara för nödvändiga grundundersökningar och för vidtagande av de grundförbättringsåtgärder t.ex. förstärkningsåtgärder, som kan visa sig erforderliga för genomförande av eventuell planerad bebyggelse på Fastigheten. Tillkommande kostnader för dessa åtgärder ska Bolaget svara för.
Mark- och grundläggningsåtgärder. 10.1 Kommunen lämnar inte några garantier för att Fastigheten kan bebyggas utan ytterligare markåtgärder grundförbättringsåtgärder/förstärkningsåtgärder, som kan visa sig erforderlig för genomförande av planerad bebyggelse på Fastigheten. Tillkommande kostnader för dessa åtgärder ska Tomträttshavaren svara för. 10.2 Fastigheten är belägen invid bro över Xxxxxxxxxxxxxx, xxxxxx 000. Tomträttshavaren är medveten om att lämpliga försiktighetsmått ska vidtas vid byggnationen på sätt som inte påverkar bl.a. brons grundläggning och bärighet och att Tomträttshavaren ska svara för och bekosta eventuella skador på bron som orsakas av deras arbeten. 10.3 Skulle hinder påträffas i marken bestående av t. ex. betongblock, fundament eller ledningar av olika slag som inte är i bruk ska Tomträttshavaren svara för tillkommande kostnader. Sammanhängande betongkonstruktioner i mark, som utgör hinder för uppförande av byggnad inom Fastigheten, ska Kommunen bekosta borttagandet av. Åtgärder, som Tomträttshavaren vidtagit innan Kommunen (fastighets- och gatukontoret) kontaktas och överenskommelse träffats, bekostas av Tomträttshavaren. 10.4 Tomträttshavaren ska på egen bekostnad borttransportera eventuella schaktmassor, inberäknat matjordslagret. Tomträttshavaren är medveten om att mottagningsanläggning kan kräva klassning av massorna. 10.5 Samtliga ledningsomläggningar ska betalas av Tomträttshavaren.
Mark- och grundläggningsåtgärder. 7.1 Bolaget har tagit del av översiktlig geoteknisk utredning och radonmätning. 7.2 Kommunen lämnar, utöver vad som framgår av detta avtal, inte några ytterligare garantier för att Fastigheten kan bebyggas utan ytterligare markåtgärder. Bolaget har att självt svara för nödvändiga grundundersökningar och för vidtagande av de grundförbättringsåtgärder, t.ex. pålning eller annan förstärkningsåtgärd, som kan visa sig erforderliga för genomförande av planerad bebyggelse inom Fastigheten. Tillkommande kostnader för dessa åtgärder ska Bolaget svara för. 7.3 Kommunen åtar sig att bekosta i erforderlig omfattning hantering av sammanhängande hinder i mark och nödvändig flytt av befintliga ledningar. Kommunen åtar sig även att bekosta borttagande av äldre ej i bruk varande ledningar enligt bilaga 1 och borttagande av järnvägsräler, slipers, asfalt, utrustning etc. Kostnader för borttagande av ledningar har beräknats till 101 000 kronor och kostnader för borttagande av järnvägsräler, slipers, asfalt, utrustning etc. till 143 000 kronor, totalt 244 000 kronor. Bolaget svarar för och bekostar borttagande av betong- och byggrester.
Mark- och grundläggningsåtgärder. 7.1 Kommunen lämnar inte några garantier för att Fastigheten kan bebyggas utan ytterligare markåtgärder. Bolaget har att självt svara för nödvändiga grundundersökningar och för vidtagande av de grundförbättringsåtgärder t.ex. pålning eller annan förstärkningsåtgärd, som kan visa sig erforderlig för genomförande av planerad bebyggelse inom Fastigheten. Tillkommande kostnader för dessa åtgärder ska Bolaget svara för. 7.2 Fastigheten är utfylld med Kögesand. Kögesanden är ensartad och känslig för vibrationer från maskinell yttre påverkan. Största möjliga försiktighet måste därför iakttas vid t.ex. spontning, pålning och schaktning mot gata och annan byggnation. 7.3 Skulle hinder påträffas i marken bestående av t.ex. betongblock, fundament eller ledningar av olika slag som inte är i bruk ska Bolaget svara för tillkommande kostnader. Sammanhängande betongkonstruktioner i mark, som utgör hinder för uppförande av byggnad inom Fastigheten, ska Kommunen bekosta borttagandet av. Åtgärder, som Bolaget vidtagit innan Kommunen kontaktas och överenskommelse träffats, bekostas av Bolaget.
Mark- och grundläggningsåtgärder. 18.1 Tomträttshavaren har att själv svara för och bekosta erforderliga grundundersökningar och för vidtagande av de grundförbättringsåtgärder som kan visa sig erforderliga för genomförande av eventuell bebyggelse på Fastigheten. 18.2 Samtliga eventuella ledningsomläggningar vid eventuell bebyggelse på Fastigheten ska betalas av Tomträttshavaren.

Related to Mark- och grundläggningsåtgärder

  • NATURSKADA OCH DAMMGENOMBROTT Den sammanlagda ersättningen för egendom, avbrott, hyresförlust, extrakostnad och röjning är begränsad till • SEK 5 000 000 per skadetillfälle vid skada genom jordskred, jordras, bergras, lavin, jordskalv, genombrott av damm för magasinering av vatten såsom vattenmagasin vid vattenverk, kvarn- eller branddamm • SEK 1 000 000 per skadetillfälle vid skada genom skyfall, snösmältning, stigande hav, sjö eller vattendrag när vatten strömmar från markytan direkt in i byggnad eller inomhus tränger upp ur avloppsledning.

  • Vissa Samordningsregler Mom. 4:1 Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjuk- penning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, skall sjuklönen från arbetsgivaren ej beräknas enligt mom. 3 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 procent av månadslönen och livräntan. Mom. 4:2 Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygg- hetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring skall sjuklönen minskas med ersättningen. Mom. 4:3 Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den allmänna för- säkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, skall sjuklönen minskas med ersättningen.

  • Finansiella anläggningstillgångar Andra långsiktiga värdepappersinnehav 500 000 500 000 500 000 500 000 Depositioner 207 000 207 000 160 000 160 000 707 000 707 000 660 000 660 000 Summa anläggningstillgångar 89 427 127 67 204 799 5 882 485 75 582 522 Omsättningstillgångar Färdiga varor och handelsvaror 2 678 821 2 678 821 0 2 047 049 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 107 225 1 194 725 888 844 4 199 134 Skattefordringar 5 154 5 154 0 0 Övriga fordringar 343 623 343 623 67 000 000 000 Förutbetalda kostnader 248 799 248 799 84 000 138 897 Kassa och bank 2 628 226 2 628 226 344 634 3 684 396 Summa omsättningstillgångar 7 011 848 7 099 348 1 385 380 10 522 681 SUMMA TILLGÅNGAR 96 438 975 74 304 147 7 267 865 86 105 203 Aktiekapital 8 500 496 8 500 496 1 000 000 8 500 496 Fond för utvecklingsutgifter 1 695 364 1 695 364 252 699 964 021 Övrigt tillskjutet kapital 88 398 312 88 398 312 5 892 857 88 398 312 Annat eget kapital inkl. periodens resultat -12 721 712 -34 944 039 -6 394 993 -23 751 968 85 872 460 63 650 133 750 563 74 110 861 Långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder 4 060 000 4 060 000 0 0 4 060 000 4 060 000 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 363 735 1 451 235 78 045 3 046 778 Aktuella skatteskulder 0 0 0 4 003 Övriga skulder 3 337 029 3 337 028 6 014 547 7 112 162 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 805 751 1 000 000 000 710 1 831 399 6 506 515 6 594 014 6 517 302 11 994 342 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 96 438 975 74 304 147 7 267 865 86 105 203 *Proforma-redovisning (översiktligt granskad av revisor).

  • STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx, f 1946, Styrelseordförande Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx är civilingenjör inom elektronik från Lunds Tekniska Högskola. Han har under många år varit anställd vid Electroluxkoncernen i Malmö, innan han 1988 grundade företaget Xperi AB i Lund vars verksamhet var inriktad mot utveckling och tillverkning av elektronikbaserade produkter bl.a. inom medicin-teknik. Företaget förvärvades år 2002 av Note AB. Xxxxx-Xxx har varit VD och koncernchef för Note AB. Aktieinnehav: 1 049 975 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxxx Xxxxxxxx, f 1967, vice styrelseordförande Xxxx Xxxxxxxx har läst ekonomi för entreprenörer vid Lunds Universitet 1995-1997. Xxxx har varit entreprenör i olika konstellationer sedan 1988. 2002 köpte Xxxx xxxx första aktier i MedicPen AB. 2003 ökade Xxxx sitt engagemang i MedicPen AB inför bolagets första emission, och har därefter på konsultbasis arbetat i MedicPen AB. Aktieinnehav: 2 122 000 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxx Xxxxxxx, f 1948, styrelseledamot Xxx Xxxxxxx har en lång och bred erfarenhet av medicinsk teknik med över 35 år i branschen. Tidigare ägare och VD för Dan-Sjö Medical AB som var det marknadsledande företaget inom utrustning för anestesi, intensivvård och neonatal intensivvård i Sverige. Dan-Sjö Medical AB förvärvades 2004 av GE Healthcare AB. Sjöberg är idag VD och majoritetsägare av LPS Medical AB och majoritetsägare i LPOS Förvaltning AB. Xxxxxxx är också styrelseordförande i dessa företag samt Ängelholms Näringsliv AB. Han är också styrelseledamot i Sensodetect AB, Xxxxxxxxxx AB och Expertmaker AB. Därutöver är Xxxxxxx verksam som affärsängel och mentor inom Connect Skåne Aktieinnehav: 0 aktier Xxxxxxxx Xxxxxx, f 1969, VD och styrelseledamot Xxxxxxxx har varit entreprenör sedan 1987 och med framgång drivit företag tidigare. Xxxxxxxx Xxxxxx har arbetat som VD i National Plast AB sedan 1994 samt VPAB 1996-2001. Grundare till MedicPen AB 1999. Har sedan 2003 arbetat med MedicPen AB på heltid. Bakgrunden är en teknisk utbildning men Xxxxxxxx har även läst ekonomi och marknadsföring. Sitter med i Hälsoteknikföreningens styrelse sedan 2005. Aktieinnehav: 2 951 462 aktier Kontorsadress till styrelseledamöter och ledande befattningshavare Samtliga styrelseledamöter kan nås via Bolagets kontor: MedicPen AB (publ), Xxxxxxxxx 00, S-302 43 Halmstad, Sweden Tel: +46 (0)00-000 000, Fax: +46 (0)00-000 000, E-mail: xxxx@xxxxxxxx.xxx Revisor Xxxxx Xxxxxxxx, f 1963, Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers

  • Skadeersättningsregler i övrigt Bolaget har rätt att i stället för att betala kontant ersättning föreskriva att skadad egendom återställs eller tillhandahålla annan likvärdig egendom. Bolaget är inte skyldigt att överta skadad egendom, men har rätt att efter värdering överta större eller mindre del av denna. Kommer egendom för vilken ersättning utgetts till rätta ska egendomen snarast ställas till bolagets förfogande. Den försäkrade får dock behålla egendomen om han utan dröjsmål återbetalar därför erhållen ersättning.

  • Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balans- räkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anlägg- ningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ac- kumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hän- förbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på di- rekt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kost- nader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Redovisningsprinciper för ned- skrivningar framgår nedan. Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för ersättningar till an- ställda och andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången. Materiella anläggningstill- gångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrang- ering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mel- lan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

  • Bakgrund och syfte Leverantören har av Uppdragsgivaren godkänts att bedriva vård inom ramen för Uppdragsgivarens valfrihetssystem. I syfte att reglera Leverantörens bedrivande av sådan vård har Parterna denna dag undertecknat detta Kontrakt.

  • Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.

  • Förutsebar skada Försäkringen gäller inte för skada som uppkommit under sådana omständigheter att det för den försäkrade eller hans arbetsledning borde ha stått klart att skada med stor sannolikhet skulle komma att inträffa.

  • Ändrad sysselsättningsgrad Om medarbetaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen propor- tioneras i förhållande till andelen av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden ändras under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt det övervägande antalet kalenderdagar av månaden.