Bakgrund och syfte. Leverantören har av Uppdragsgivaren godkänts att bedriva vård inom ramen för Uppdragsgivarens valfrihetssystem. I syfte att reglera Leverantörens bedrivande av sådan vård har Parterna denna dag undertecknat detta Kontrakt.
Bakgrund och syfte. Föreningen ska anlägga och driva Ledningsnätet. Via Ledningsnätet kommer medlemmarnas fastigheter att vara anslutna ett kommunikationsnät och därifrån vidare ut i världen. Ledningsnätet består av kanalisation, fiberkabel, skarvbrunnar och övrig utrustning för ett komplett passivt nät. Föreningen kommer att via avtal med kommunikationsleverantör hålla nätet aktiverat. Beslut om byggstart tas av styrelsen baserat på bland annat undertecknade fastighetsanslutningsavtal, eventuella lån, beviljade bidrag samt offert från entreprenör.
Bakgrund och syfte. 3.1 Med detta Personuppgiftsbiträdesavtal jämte Instruktioner och en eventuell förteckning över Underbiträden (nedan gemensamt ”PUB-avtalet”) reglerar den Personuppgiftsansvarige Personuppgiftsbiträdets Behandling av Personuppgifter åt den Personuppgiftsansvarige. PUB-avtalets syfte är att säkerställa den Registrerades fri- och rättigheter vid Behandlingen, i enlighet med vad stadgas i artikel 28.3 i Allmänna dataskyddsförordningen EU 2016/679 (”Dataskyddsförordningen”).
Bakgrund och syfte. Genom ett riksdagsbeslut 1960 indelades landet i sju sjukvårdsregioner för att samverka kring den högspecialiserade vården. En innebörd av beslutet var att en distinktion gjordes mellan regionspecialiteter och länsspecialiteter. En översyn av regionindelningen gjordes i den så kallade Regionssjukvårdsutredningen 1974. Utredningen föreslog bland annat att formerna för samarbetet inom sjukvårdsregionerna skulle ändras mot en mer kontinuerlig planering för att ersätta de bindningar som via avtal fanns för utnyttjande av ett visst antal vårdplatser vid regionsjukhusen. Utredningen föreslog även vissa justeringar i dåvarande indelning i sjukvårdsregioner, bland annat en sammanslagning av Örebro- och Uppsalaregionerna och att Jämtlands län och landskapet Medelpad skulle överföras till Norra regionen från Uppsalaregionen. Riksdagen antog förslaget 1980, varefter Sverige indelas i sex sjukvårdsregioner; Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Norra sjukvårdsregionen, Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion, Sydöstra sjukvårdsregionen, Västra sjukvårdsregionen och Södra sjukvårdsregionen. Tre statliga utredningar har under 2000-talet föreslagit landstings- och länssammanslagningar i Sverige i syfte att bilda storregioner. Parlamentariskt stöd har inte erhållits för något av förslagen. Parallellt med de statliga utredningarna har samtliga landsting i Sverige ansökt om och beviljats regionbildning med regionparlament. De sista per den 1 januari 2019. Sjukvårdsregionernas indelning styrs av hälso- och sjukvårdsförordning (2017:80) där anges i 3 kap. 2 § att för hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska landet vara indelat i samverkansregioner. Kravet på samverkan regleras i hälso- och sjukvårdslagen 7 kap. 8 § där det anges att i frågor om hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska regionerna samverka. Lag (2019:973). Sveriges hälso- och sjukvård är högkvalificerad, når goda medicinska resultat och har en stabilt hög ställning i internationell jämförelse. Medicinska och tekniska framsteg har bidragit till att överlevnaden har ökat och människors livskvalitet förbättrats. Samtidigt har utvecklingen inom vården bidragit till att allt fler lever längre med flera kroniska sjukdomar än tidigare. Den demografiska kurvan visar dessutom att andelen äldre ökar kraftigt de kommande decennierna. Detta ställer höga krav på en snar omställning till en optimerad och resurseffektiv vård vid rätt tillfälle och på rätt nivå. En ökad andel äldre och möjligheten att leva längre med kron...
Bakgrund och syfte. 1.1 Detta
Bakgrund och syfte. Föreningen skall bygga och driva ett kommunikationsnät för bredband baserat på optisk fiber. Den del av nätet som används gemensamt av medlemmarna, stamnätet, skall finansieras av Föreningens egna kapital och nätet kommer därmed att utgöra en anläggningstillgång hos föreningen. Medlemmarna, som är fastighetsägare inom Föreningens verksamhetsområde, förutsätts ansluta sina fastigheter till stamnätet och syftet med detta avtal är att reglera villkoren för anslutningen till nätet, dess användning och vad som skall gälla i övrigt. Förhållandet mellan parterna regleras i övrigt i Föreningens stadgar samt tillämplig lagstiftning.
Bakgrund och syfte. SGF är en ideell förening som är medlem i Riksidrottsförbundet (”RF”) och har därigenom huvudansvaret för idrotten golf i Sverige. SGF består av till förbundet antagna medlemsföreningar. Bolaget avser att bedriva golfverksamhet på Anläggningen. SGF kan enligt 4 kap SGF:s stadgar medge aktiebolag att genom avtal med SGF få tillgång till rättigheter och skyldigheter som normalt endast medges genom medlemskap. SGF äger och förvaltar Golfens IT-system, GIT, samt innehar exklusiv licensrätt till Världshandicapsystemet och USGA Course Rating System (”Slopesystemet”). Parterna har mot denna bakgrund, och efter ett genomarbetat ansökningsförfarande, träffat följande Avtal angående anslutningen. Under förfarandets gång har GDF medgetts möjlighet att yttra sig i ärendet och avge beslutsrekommendation till SGF. Ärendet har slutbehandlats av SGF:s Förbundsstyrelse genom Invalsgruppen.
Bakgrund och syfte. Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet (”Kammarkollegiet”) ansvarar för upphandlingsverksamheten inom den statliga inköpssamordningen vilket innebär att Kammarkollegiet ingår samordnade ramavtal eller andra gemensamma avtal för att effektivisera upphandlingar avseende varor och tjänster som myndigheter upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden. Syftet är att avropsberättigade ska kunna avropa varan eller tjänsten på ett enkelt och effektivt sätt, vilket genererar tids- och kostnadsbesparingar, samt möjliggör anskaffningar till fördelaktiga villkor.
Bakgrund och syfte. Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet ansvarar för upphandlingsverksamheten inom den statliga inköpssamordningen. Detta innebär att Kammarkollegiet ingår samordnade ramavtal eller andra gemensamma avtal i syfte att effektivisera upphandlingar avseende varor och tjänster som myndigheter upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden. I uppdraget ingår även att tillhandahålla stödverksamhet för inköp vid avrop från de samordnade ramavtalen. Ytterligare information om oss och våra pågående upphandlingar, samordnade ramavtal och praktiska vägledningar finns på Avropa. Kammarkollegiet har under hösten 2021 genomfört en förstudie avseende behovet av ett statligt samordnat ramavtal inom området Programvaror och tjänster. I förstudien konstateras att det finns behov av ett statligt ramavtal på området. Syftet med upphandlingen är att Avropsberättigade ska kunna avropa Upphandlingsföremålet på ett enkelt och effektivt sätt, för att därigenom generera tids- och kostnadsbesparingar, samt möjliggöra anskaffningar till fördelaktiga villkor.
Bakgrund och syfte. Kammarkollegiet har under 2020 genomfört en förstudie avseende behovet av ett statligt samordnat ramavtal inom området Rakelutrustning. I förstudien konstateras att det finns behov av ett statligt ramavtal på området. Syftet med upphandlingen är att Avropsberättigade ska kunna avropa upphandlingsföremålet på ett enkelt och effektivt sätt, för att därigenom generera tids- och kostnadsbesparingar, samt möjliggöra anskaffningar till fördelaktiga villkor.