Miljökonsekvenser och förebyggande åtgärder. Området utgörs nästan helt av tallskog, med fåtal fuktiga sumpskogar. Den direkta effekten för naturmiljön bedöms därmed bli begränsad. För att säkerställa fortsatta spridningsmöjligheter för större vilt kan viltpassager anläggas. Eventuella viltpassager kommer att utformas i samråd med Länsstyrelsens vilthandläggare och representanter för lokala licensområden och älgförvaltningsområden för att undvika barriäreffekter i landskapet. För smådjur kommer en glipa på ca 5–10 centimeter lämnas öppen mellan stängslet och marken så att harar, igelkottar, hönsfåglar och andra små djur fortsatt har tillgång till verksamhetsområdet. Med hänsyn till dessa anpassningar bedöms inte parken orsaka någon betydande barriäreffekt. Med tanke på anpassningar i utformningen och hänsyn till den gröna infrastrukturen bedöms den negativa effekten för naturmiljön av solcellsparken kraftig begränsas. För att säkerställa att ingen negativ nettoeffekt uppstår för naturmiljön avser också OX2 vidta åtgärder för att säkerställa att hela verksamhetsområdet blir en tillgång för den biologiska mångfalden, se avsnitt 5.2 Inarbetade skyddsåtgärder tidigare i dokumentet. Eftersom en solcellspark inte medför störande effekt i form av ljus eller buller, att den endast kräver lågfrekvent underhåll och etableras på sandig mark, finns mycket goda förutsättningar för detta. Vid övergång till öppen gräsmark inom de inhängande delarna av verksamhetsområdet kommer nuvarande åker- och skogsmark omformas och hävdas genom antingen bete eller slåtter alternativt konventionell röjning. Detta kommer att förbättra förutsättningarna för en hävdgynnad flora och fauna jämfört med befintlig mark, som främst består av antingen homogen granskog eller odlad åker. En blomrik gräsmark kan istället tillföra en ökning av pollen- och nektarresurser vilket gynnar pollinerande insekter, som annars har svårt att hitta föda i det storskaliga jordbrukslandskapet. Detta kan i sin tur kan gynna fåglar och andra organismgrupper högre upp i näringskedjan. Utöver detta vidtas åtgärder för att säkerställa en ökning av värdefulla småbiotoper som idag verkar vara ganska sparsamt förekommande i området, baserat på platsbesöket. De åtgärder som föreslagits, bland annat skapande av faunadepåer, sandblottor, bihotell, fågelholkar med mera bidrar alla till att skapa en med gynnsam miljö för insekter, fåglar och andra smådjur. Kring delar av verksamhetsområdet kan det bli aktuellt att skapa trädbårder som insynsskydd i syfte att mildra eff...
Miljökonsekvenser och förebyggande åtgärder. Anläggningen har anpassats för att undvika påverkan på Göta kanal och omgivande naturmiljöer. Strandskyddet kommer inte påverkas då en skyddszon mellan anläggningens verksamhetsområde och vattnet att lämnas. På så sätt bevaras kanalens värden kopplade till det rörliga friluftslivet. Verksamheten kommer inte att släppa ut några skadliga ämnen som riskerar att nå vattendraget och ingen påverkan bedöms uppstå på vattenkvaliteten i Göta kanal eller grundvattenförekomsterna. Eftersom skyddsavstånd hålls mot Göta kanal och solcellsparken inte heller kommer leda till någon hydrologisk påverkan bedöms förutsättningarna att uppfylla antagna miljökvalitetsnormer inte påverkas av solcellsparken.
Miljökonsekvenser och förebyggande åtgärder. En påverkan på landskapsbilden är oundviklig eftersom den tillkommande verksamheten är så pass stor och på grund av landskapets flacka karaktär. Hela verksamhetsområdet kommer dock inte att bestå av solcellspaneler och det kommer fortsatt finnas kringliggande skog som begränsar den visuella påverkan. Solcellernas låga utformning är också tacksamt ur detta perspektiv, vilket till stor del mildrar intrycket av solcellsparken på avstånd. En böljande åker eller en låg trädridå kan exempelvis räcka för att solcellsparken knappt ska kunna synas från några hundra meter bort. Påverkan på landskapsbilden minskar successivt ju mer avståndet till betraktaren ökar. För att själva verksamheten ska bli mindre påtaglig i landskapet kommer, vid platser där landskapsbilden bedöms särskilt känslig, insynsskydd bevaras eller planteras, antingen genom att befintliga skogsmiljöer lämnas kvar eller genom att insynsskydd planteras kring verksamhetsområdets gräns. Detta eliminerar inte effekten för landskapsbilden till fullo, då vissa vyer från närområdet kommer att påverkas, men genom omsorgsfull utformning av dessa samt noggrant val av vilka arter som ska ingå kan kontrasterna mot det öppna landskapet bli mjukare och nya kvaliteter kan skapas. Raka rader av en eller ett fåtal trädarter kan förstärka anläggningens storskalighet. Om insynsskydd istället utformas med ambitionen att skapa mjukt böljande bryn för att efterlikna mer naturliga bryn blir dock effekten den motsatta.
Miljökonsekvenser och förebyggande åtgärder. Ett skyddsavstånd om 5 meter kommer hållas till kulturlämningar som befinner inom eller i anslutning till anläggningens verksamhetsområde. Om hittills okända fornlämningar upptäcks kommer kontakt att tas med Länsstyrelsen i Västra Götalands läns kulturmiljöenhet samt åtgärder vidtas för att dessa inte ska skadas. Detta kan göras antingen genom att vidta ett skyddsavstånd till lämningen, eller genom att säkerställa att jordlagren inte rörs om vid uppförande av panelerna. Det går till exempel att sätta panelerna ovan mark med hjälp av betongfundament och således skydda marken från påverkan. Om behov föreligger kommer samråd enligt 2 kap. kulturmiljölagen att genomföras och/eller tillstånd för ingrepp i fornlämning sökas. Kabelschakt inom anläggningen krävs för markförlagda kablar längs med raderna av solpaneler (se beskrivningar under avsnitt 5.1.3 Etableringsfas). Kabelschakten kommer fyllas igen i samband med anläggning. Själva kabelschakten bedöms därför inte medföra någon effekt för kulturmiljön som skiljer sig från beskrivningarna ovan.
Miljökonsekvenser och förebyggande åtgärder. Solcellsparken kommer att innebära en begränsning av möjligheten att röra sig fritt genom området då man inte får tillträde till de inhägnade ytorna. Det kommer således också fortsättningsvis finnas skogsområden i området där människor liksom i nuläget kan nyttja för friluftsliv och rekreation. Uppdelningen i delområden gör också att det blir möjligt att passera genom verksamhetsområdet på flera ställen. Dock kan det upplevas som att landskapet fragmenteras lokalt. Även om det saknas utpekade intressen för friluftslivet har skogen sannolikt ett värde för närrekreation för människor som bor och rör sig i områden gällande motion, ridning, skogsupplevelser och så vidare. Dessa värden kommer begränsas av solcellsanläggningen.
Miljökonsekvenser och förebyggande åtgärder. Etablering av anläggningen medför en förändring av markanvändningen inom de områden som idag brukas som skog eftersom skogsproduktionen upphör. Inom de inhängande delarna av verksamhetsområdet avses, om förutsättningarna tillåter, en ängsfröblandning sås in vid etablering av anläggningen. Den låga vegetation som därigenom möjliggörs hålls efter genom regelbunden skötsel under driftskedet. Detta görs företrädelsevis antingen genom slåtter i de fall växtmaterialet kan användas som hö, eller genom bete i form av t.ex. får. Tack vare en relativt lågintensiv skötsel kan den blommande floran också samtidigt bidra med nyttor för pollinerande insekter. Eftersom det rör sig om en stor yta kan detta vara värdefullt för omgivande åkermark, som också drar fördel av livskraftiga populationer av pollinerande insekter. Detta är också i linje med länsstyrelsens ambition om att skapa fler värdefulla ängsmarker. På de ytor som idag är skogsmark kan skogen återplanteras efter avetablering.
Miljökonsekvenser och förebyggande åtgärder. En avgörande åtgärd vad gäller att hantera rådande klimatförändringar, utöver exempelvis energi- effektivisering och klimatanpassning, är övergången mot förnybara energikällor med lägre klimat- påverkan per producerad kWh. Koldioxidutsläppen från solceller med dagens teknik är i ungefär 35g CO2e per kWh för nordiska solförhållanden enligt siffror från 2016 (Louwen et al, 2016). Troligtvis är siffran idag ännu lägre, baserat på den snabba teknikutvecklingen som pågår inom solcellsbranschen. Utsläppen från producerad el inom EU var år 2020 ca 226g CO2 per kWh (Ny teknik, 2021). Förnybara källor stod år 2020 för ca 38% av EU:s totala elproduktion. Eftersom Sveriges elnät är sammankopplat med övriga nordiska länders kan fossilfri elproduktion i Sverige bidra till att ytterligare trycka bort fossil elproduktion i övriga Europa. Samtidigt undviks import av el med fossilt ursprung genom att vår egen produktionskapacitet ökar och därmed även vår egen självförsörjningsgrad vad gäller el. Att öka elproduktionen i just södra Sverige bidrar också till att åtgärda de flaskhalsar i överförings- kapaciteten norrifrån, som den senaste tiden lett till höga elpriser i södra Sverige. Det föreligger akuta behov av att stabilisera elnätet för att undvika skenande elpriser samt import av fossil elenergi från andra nordiska länder. Därmed bidrar ny solelproduktion i södra Sverige både till minskade utsläpp av koldioxid i Europa och till ett stabilare elnät. Produktionsbehovet av förnybar energi i södra Sverige skulle också kunna tillgodoses genom vindkraft. Vindkraftsproduktionen är dock redan välutvecklad i Sverige och många kommuner sätter stopp för nya vindkraftsprojekt. Under 2020 och 2021 stoppades nästan 8 av 10 vindkraftsprojekt på land av kommunala veton (Svensk vindenergi, 2022). För att fortsätta jobba för uppsatta mål kring klimatanpassning, elektrifiering och förnybar energiproduktion finns därmed ett utvecklingsbehov för andra förnybara energikällor. Solcellsparken i Moholm kommer producera fossilfri elektricitet och därmed bidra till att öka andelen fossilfri energi i den nordiska elmixen samt i berörda kommuner och i Västra Götaland. Anläggningen skulle enligt nuvarande förslag på utformning ha en kapacitet om ca 115 MW. År 2021 var den totala installerade effekten av nätanslutna solcellsparker i Sverige 1 593,11 MW (Energimyndigheten, 2022). Detta betyder att solcellsparken i Moholm skulle bidra med att öka den installerade effekten av solenergi i Sverige med ca ...