Nasjonalt kvalitetsindikatorsystem (NKI) exempelklausuler

Nasjonalt kvalitetsindikatorsystem (NKI). Nasjonalt kvalitetsindikatorsystem (NKI) infördes 2012 och administreras av Helsedirektoratet. Helsedirektoratets definition av kvalitet är tjänster som är verkningsfulla, trygga och säkra, involverar brukare, är samordnade, kännetecknas av kontinuitet, utnyttjar resurser och är tillgängliga och rättvist fördelade. Inom ramen för Nasjonalt kvalitetsindikatorsystem (NKI) har Helsedirekotratet utarbetat kvalitetsindikatorer inom sju områden, varav Rusbehandling är ett. Även kommunala vård- och omsorgstjänster följs upp, där tre av 22 indikatorer är kopplade till missbruks- och beroendevård. De sju områdena inom NKI-systemet är följande: • Somatisk hälsa • Akutmedicinska tjänster utanför sjukhus • Kommunala vård- och omsorgstjänster • Psykiatrisk vård för barn och unga • Psykiatrisk vård för vuxna • Rusbehandling • Läkemedel Målet är att varje kvalitetsindikator ska uppfylla följande kriterier: betydelsefull (betydelsen av indikatorn för beslutsfattare och samhälle ska beskrivas), vetenskapligt motiverad (indikatorn mäter att praxis följer lagar, riktlinjer, information och forskning), nyttig (indikatorn kan användas av relevanta målgrupper), genomförbar (indikatorn baseras på tillgänglig data och relevanta rapporter), uppdateras regelbundet (för att indikatorn ska kunna användas till avsett syfte). NKI-systemets syfte är att vara ett hjälpmedel för kvalitetsstyrning och -förbättring av hälso- och sjukvården, samt att möjliggöra för patienter och brukare att fatta informerade beslut. Gällande kvalitetsförbättring kan de nationella kvalitetsindikatorerna användas som underlag både för myndighetsstyrning och för enskilda vårdgivare. Exempelvis läggs årligen en kvalitets- och patientsäkerhetsrapport fram till stortinget, där NKI är en av flera källor. Enskilda vårdgivare (helseforetak) kan begära ut NKI-data för benchmarking mot andra vårdgivare i landet.

Related to Nasjonalt kvalitetsindikatorsystem (NKI)

  • När du åsidosatt säkerhetsföreskrifter Har du inte följt säkerhetsföreskrifterna kan ersättningen sättas ned (minskas). Normalt är nedsättningen 25 %. Nedsättningen kan variera beroende på omständigheterna. Vid allvarlig försumlighet kan du till och med bli helt utan ersättning. Se även avsnitt 17.4 Nedsättning av försäkringsersättning.

  • Skadeståndsansvar Parts rätt till skadestånd från den andra Parten för brott mot Ramavtalet är begränsad till ersättning för direkt skada. Parts ansvar omfattar således inte utebliven vinst, utebliven besparing eller annan indirekt skada. Parts totala skadeståndsansvar är vid var tid begränsat till ett maximalt belopp uppgående till total redovisad försäljning enligt avsnitt; Försäljningsredovisning och administrationsavgift. Vid erläggande av skadestånd ska eventuellt erlagt vite dras av från skadeståndet. Ansvarsbegränsningarna ska inte gälla i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, eller vid Ramavtalsleverantörens ansvar för brott mot sekretesskyldighet enligt avsnitt Sekretess.

  • Allmänna säkerhetsföreskrifter För försäkringen gäller föreskrift som meddelats i lag, av myndighet, tillverkare, leverantör, besikt- ningsman eller motsvarande. Det finns exempelvis föreskrifter för elsäkerhet, explosiva och brandfarliga varor, kemiska produkter och miljöskydd. Föreskrifterna kan även gälla anvisningar om service och underhåll.

  • Särskilda säkerhetsföreskrifter Utöver bestämmelserna i avsnitt 2.9 Säkerhetsföreskrifter gäller följande särskilda säkerhetsföreskrifter.

  • Ansvar vid grov oaktsamhet och särskilt klandervärt handlande Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att Kontohavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket ovan genom grov oaktsamhet, ansvarar Kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 kr per kort och reklamation. Har Kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska Kontohavaren stå för hela förlusten.

  • Stoppa betalning (återkallelse av betalningsorder) Betalaren får stoppa en betalning genom att kontakta antingen betalningsmottagaren senast två bankdagar före förfallodagen eller sin betaltjänstleverantör senast bankdagen före förfallodagen vid den tidpunkt som anges av betaltjänstleverantören. Om betalaren stoppar en betalning enligt ovan innebär det att den aktuella betalningen stoppas vid ett enskilt tillfälle. Om betalaren vill att samtliga framtida betalningar som initieras av betalningsmottagaren ska stoppas måste betalaren återkalla medgivandet.

  • Tidpunkt för utbetalning och räntebestämmelser När rätt till försäkringsersättning uppkommit och den försäkrade preciserat krav på ersättning ska utbetalning ske senast 30 dagar efter det att: de åtgärder som angivits för utbetalning fullgjorts, och/eller utredning presenterats som skäligen kan begäras för att fastställa försäkringsgivarens betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras. Sker utbetalning senare än vad som ovan angivits betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Beräkning av dröjsmålsränta görs på ersättning som beräknats med det prisbasbeloppet som gällde när rätten till ersättning uppkom. Härutöver ansvarar försäkringsgivaren inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande skade-/försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Om förmånligare villkor tillämpas på äldre skadefall betalas dröjsmålsränta enbart på sådant belopp som skulle kunnat betalas enligt de äldre villkoren. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på: • krig eller politiska oroligheter • lagbud • myndighetsåtgärd • stridsåtgärd i arbetslivet. Dröjsmålsränta betalas inte heller om dröjsmålet beror på händelse under stycket Preskription eller Force Majeure.

  • Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nodvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

  • Förutsebar skada Försäkringen gäller inte för skada som uppkommit under sådana omständigheter att det för den försäkrade eller hans arbetsledning borde ha stått klart att skada med stor sannolikhet skulle komma att inträffa.

  • Genomsnittlig arbetstid Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då Anmärkning