Permanent markanspråk exempelklausuler

Permanent markanspråk. Det permanenta markanspråket omfattar i huvudsak spårtunnlar med tillhörande anläggningar såsom uppgångar, rulltrappsschakt, biljetthallar inklusive begränsade ytor för resenärsservice, ventilations- och tryckutjämningsschakt, räddnings-, arbets- och servicetunnlar m.m., samt skyddszoner. Områdena preciseras i järnvägsplan och detaljplan.
Permanent markanspråk. Det permanenta markanspråket omfattar i huvudsak spårtunnlar med tillhörande anläggningar såsom ventilations- och tryckutjämningsschakt, räddnings-, arbets- och servicetunnlar m.m., samt skyddszoner. Områdena preciseras i järnvägsplan och/eller detaljplan. Slutlig avgränsning av servitutsområdena och skyddszoner utformas gemensamt i överenskommelse/er fastighetsreglering (servitut). Utgångspunkten för överenskommelserna är att servitutet i huvudsak ska ha den utbredningen som framgår av järnvägsplanens plankartor. Parterna är dock medvetna om att det vid vissa beröringspunkter mellan tunnelbanan och befintlig/planerad bebyggelse/allmänna anläggningar och på andra platser, t.ex. där tunnelbanans skyddszon konkurrerar med annan underjordisk infrastruktur eller kommunalt intresse, kan bli aktuellt att ändra markanspråkets omfattning i förhållande till järnvägsplanen. Se vidare under rubriken Fastighetsbildning. Region Stockholm ska vid överenskommelsens tecknande medges tillträde till mark och utrymme enligt järnvägsplan och/eller detaljplan för att påbörja byggnation med tider enligt huvudtidplan.
Permanent markanspråk. Det permanenta markanspråket omfattar i huvudsak spårtunnlar med tillhörande anläggningar såsom uppgångar, rulltrappsschakt, biljetthallar inklusive begränsade ytor för resenärsservice, ventilations- och tryckutjämningsschakt, räddnings-, arbets- och servicetunnlar m.m., samt skyddszoner. Områdena preciseras i järnvägsplan och detaljplan. Slutlig avgränsning av servitutsområdena och skyddszoner utformas gemensamt i överenskommelse/er fastighetsreglering (servitut). Utgångspunkten för överenskommelserna är att servitutet i huvudsak ska ha den utbredningen som framgår av järnvägsplanens plankartor. Parterna är dock medvetna om att det vid vissa beröringspunkter mellan tunnelbanan och befintlig/planerad bebyggelse/allmänna anläggningar och på andra platser, t.ex. där tunnelbanans skyddszon konkurrerar med annan underjordisk infrastruktur eller kommunalt intresse, kan bli aktuellt att ändra markanspråkets omfattning i förhållande till järnvägsplanen. Se vidare under rubriken Upplåtelseform Det permanenta markanspråket i mark som ägs av Kommunerna ska upplåtas till SLL med servitutsrätt, i första hand officialservitut och i andra hand avtalsservitut om inte annat avtalas. Servitut för utbyggnaden ska i första hand kopplas till av SLL ägda fastigheter. Om SLLs befintliga fastigheter inte kan användas som förmånsfastigheter åligger det Parterna att gemensamt och i samförstånd tillse att SLL erhåller en erforderlig och lämplig förmånsfastighet, till vilka servituten kan kopplas. Servitutsbestämmelse Servituten ska huvudsakligen ha följande innebörd. Fastighetsbildning. SLL ska vid överenskommelsens tecknande medges tillträde till mark och utrymme enligt järnvägsplan för att påbörja byggnation med tider enligt huvudtidplan. Markanspråk utanför järnvägsplanen För skrapgaller, skärmtak och trafikskyltar och dylika anordningar som behövs för tunnelbaneanläggningen men som inte hanteras i järnvägsplanen ska servitut bildas genom lantmäteriförrättning med utgångspunkt i överenskommelse om fastighetsreglering som tecknas mellan parterna.

Related to Permanent markanspråk

  • Tilldelning vid teckning utan företrädesrätt Besked om eventuell tilldelning av aktier tecknade utan företrädesrätt lämnas genom översändande av tilldelningsbesked i form av en avräkningsnota. Likvid ska erläggas senast den dag som framkommer av avräkningsnotan. Något meddelande lämnas ej till den som inte erhållit tilldelning. Erläggs ej likvid i rätt tid kan aktierna komma att överlåtas till annan. Skulle försäljningspriset vid sådan överlåtelse komma att understiga priset enligt detta erbjudande, kan den som ursprungligen erhållit tilldelning av dessa aktier komma att få svara för hela eller delar av mellanskillnaden.

  • Överlåtelse och pantsättning Banken har rätt att överlåta eller pantsätta sin fordran och de övriga rättigheter och skyldigheter som följer enligt detta avtalet. Bankens skriftliga medgivande krävs för att konto- havaren ska kunna få överlåta någon rättigheter och skyl- digheter som följer av avtalet till annan eller ny kontohavare.

  • Stoppa betalning (återkallelse av betalningsorder) Betalaren får stoppa en betalning genom att kontakta antingen betalningsmottagaren senast två bankdagar före förfallodagen eller sin betaltjänstleverantör senast bankdagen före förfallodagen vid den tidpunkt som anges av betaltjänstleverantören. Om betalaren stoppar en betalning enligt ovan innebär det att den aktuella betalningen stoppas vid ett enskilt tillfälle. Om betalaren vill att samtliga framtida betalningar som initieras av betalningsmottagaren ska stoppas måste betalaren återkalla medgivandet.

  • Insamling av personuppgifter Banken behandlar de personuppgifter som lämnas i samband med intresseanmälan, ansö- kan och/eller avtal eller som registreras i övrigt i samband med administrationen av ett avtal. De uppgifter som efterfrågas i samband med en ansökan är nödvändiga för att Banken ska kunna uppfylla lagkrav, administrera avtalet eller i övrigt hantera kundrelationen. Om uppgifterna inte lämnas, kan Banken inte hantera ansökan. De kategorier av personuppgifter som behandlas av Banken kan vara exempelvis namn och personnummer, kontaktuppgifter (adress, e-post och telefonnummer) och uppgifter om ekonomiska förhållanden (inkomst m.m.). Banken kan även komma att spela in telefonsamtal, spara kommunikation via e-post eller på annat sätt dokumentera kundens interaktion och kommunikation med Banken. Personuppgif- ter inhämtas också från offentliga register och från företag som Banken samarbetar med gäl- lande kreditupplysningar och marknadsinformation för de nedan angivna ändamålen. Namn och adressuppgifter uppdateras löpande via det statliga personadressregistret (SPAR).

  • Insamling och rapportering av mätvärden samt fakturering Insamling av mätvärden ska ske i enlighet med vid var tid gällande författning. Insamling av mätvärden hos en kund ska, om inte noggrannare mätning begärs, genomföras vid varje månadsskifte för kunder vars köp av el ingår i underlaget för schablonberäkning och dagligen för övriga kunder. Därutöver ska mätvärden insamlas vid byte av elhandelsföretag, påbörjande och avslutande av elleverans. Vid nyanslutning, permanent frånkoppling och byte av mätare ska mätarens register avläsas. Om elnätsföretaget inte kan genomföra insamling av mätvärden enligt ovan ska dessa fastställas på annat sätt i enlighet med vid var tid gällande föreskrifter. Om inte annat framgår av författning ska insamling av mätvärden ske vid tidpunkt och på sätt som bestäms av elnätsföretaget. En kund som begär att elförbrukningen ska mätas på annat sätt än som ovan angivits ska av elnätsföretaget debiteras merkostnaden för denna mätning och för rapporteringen av resultaten av dessa mätningar. Om mätningen därvid kräver en annan mätutrustning ska kunden debiteras kostnaden för mätaren med tillhörande insamlingsutrustning och för dess installation i uttagspunkten. Andra kostnader för mätning än de som nu nämnts får inte debiteras kunden. Trots det som sägs i föregående stycke får en kund, som ingått ett avtal om leverans av el som förutsätter att mängden överförd el ska mätas per timme, inte debiteras merkostnader för detta.

  • Rätt till restidsersättning Arbetstagaren har rätt till restidsersättning enligt nedan om inte • arbetsgivaren och arbetstagaren har enats om att arbetstagaren ska vara undantagen från bestämmelsen om restidsersättning (gäller endast arbetstagare som inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete) • arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om att kompensation för restid ska utges i annan form. Förekomsten av restid kan t ex beaktas vid fastställande av lönen • arbetstagaren har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex resande försäljare, servicetekniker eller liknande. En sådan arbetstagare har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om detta. Lokalt avtal får träffas om avvikelse från bestämmelserna i detta moment.

  • Undantag av vissa kategorier Detta löneavtal omfattar inte anställd som dag före lönerevision respektive år - inte har fyllt 18 år eller - är anställd för vikariat eller som praktikant eller i övrigt för viss tid och vars anställning inte har varat fortlöpande under 6 månader eller - innehar anställning som utgör bisyssla eller - kvarstår i tjänst vid företaget efter det att denna har uppnått pensionsåldern eller har anställts vid företaget efter det att denne har uppnått den pensionsålder som tillämpas vid detta. Överenskommelse kan träffas om att anställd, som enligt ovan är undantagen från löneavtalet, ändå ska omfattas detsamma. Om anställd, som dag före lönerevision respektive år, var anställd som vikarie eller på prov och som enligt första stycket inte omfattas av löneavtalet, under avtalsperioden erhåller tillsvidareanställning vid företaget, ska bestämmelserna i detta avtal vara vägledande vid fastställande av dennes lön. Medarbetare dag före lönerevision respektive år är tjänstledig för minst tre månader framåt i tiden, av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet, är undantagen från detta löneavtal om inte överenskommelse träffas om annat. När denne återgår i tjänst ska lönen bestämmas efter samma kriterier som gäller för övriga anställda vid företaget enligt detta avtal.

  • Påföljd när säkerhetsföreskrift inte följts Huvudregel Xxxxxx 0 xxx 00 § xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx (2005:104), är försäkringsbolaget fritt från ansvar när den för- säkrade eller annan enlig ovan under 1.9 vid försäkringsfallet har försummat att följa en säkerhetsföre- skrift om inte åsidosättandet kan antas ha saknat betydelse för skadan. Kan den försäkrade göra an- tagligt att skadan delvis skulle ha inträffat oavsett om säkerhetsföreskriften följts lämnas ersättning i denna del.

  • Ägare med betydande inflytande I samband med den planerade noteringen kommer ett fåtal av Bolagets aktieägare att tillsammans äga en väsentlig andel av samtliga utstående aktier. Följaktligen har dessa aktieägare, var för sig eller tillsammans, möjlighet att utöva ett väsentligt inflytande på alla ärenden som kräver ett godkännande av aktieägarna, däribland utnämningen och avsättningen av styrelseledamöter och eventuella förslag till fusioner, konsolidering eller försäljning av samtliga eller i stort sett alla Entellas tillgångar samt andra företagstransaktioner. Denna koncentration av företagskontroll kan vara till nackdel för andra aktieägare med andra intressen än majoritetsägarna. Exempelvis kan dessa majoritetsägare fördröja eller förhindra ett förvärv eller en fusion även om transaktionen skulle gynna övriga aktieägare. Dessutom kan den höga ägarkoncentrationen påverka aktiekursen negativt eftersom investerare ofta ser nackdelar med att äga aktier i företag med stark ägandekoncentration.

  • Övergripande mål för lönebildningen Det är parternas gemensamma uppfattning att god lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen samt stabila och förtroendefulla relationer mellan företagsledning, medarbetare och lokala fackliga företrädare utgör av- görande förutsättningar för värdeökning och tillväxt. Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bak- grund av företagets ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen, och medarbetarnas bidrag till denna. Detta ställer krav på definierade och kommunicerade mål för verksamheten och medarbe- tarna som grund för en konstruktiv dialog om lönebildningen och löneut- vecklingen vid företaget. Genom att stimulera till bättre prestationer och ökad kvalitet kan lönebild- ningen vara en positiv kraft i företagets verksamhet som stärker den produk- tivitets- och intäktsskapande processen. Det är parternas uppfattning att detta avtal därmed över tid bör generera bättre löneutveckling för medarbetarna i företaget än ett avtal med centralt fastställda nivåhöjningar. Företagets resultat och utveckling är en effekt av tydliga mål för verksam- heten och för medarbetaren. Företagets chefer har därför ett särskilt ansvar för att mål sätts upp och att uppföljning av resultat sker. Avtalets inriktning är att knyta samman medarbetarens prestation och upp- nådda resultat med den individuella löneutvecklingen. Medarbetarnas utbild- ning, erfarenhet och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse.