Psykisk ohälsa och beroende Leverantören ska ha personal med kompetens att bedöma, diagnostisera, behandla, rehabilitera och ge råd till personer med psykisk ohälsa, psykisk funktionsnedsättning, psykisk sjukdom eller beroende som inte kräver specialistsjukvård (åldersspannet kan komma att förändras år 2024). Leverantören ska erbjuda stöd till patienten för att denne ska kunna bevara den egna förmågan att förbättra sin livssituation och uppnå förbättrad hälsa. Leverantören ska erbjuda hög tillgänglighet, både fysisk och digital, till en första bedömning samt stöd och behandling vid psykisk ohälsa. iKBT (internetbaserad kognitiv beteendeterapi) ska ingå i behandlingsutbudet. Behandlingen ska erbjudas via den nationella tjänsten, Stöd och behandling, 1177 Vårdguiden. Se avsnitt 9, Referenser, för länk. Intern samverkan avseende medicinska kompetens och psykosocialt stöd och behandling ska finnas. Har patienten behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från kommunen ska en SIP upprättas enligt HSL. Om patienten efter bedömning och behandling på vårdcentralen anses ha behov av behandling inom vårdval psykoterapi kan remiss utfärdas enligt aktuella riktlinjer. Remitterande vårdcentral ska informera patienten om möjligheten att välja bland samtliga leverantörer inom vårdval psykoterapi som finns i förteckning på 0000.xx. Se avsnitt 9, Referenser, för länk. Leverantörens ansvar för riskbruk, skadligt bruk och beroende omfattar; tidig upptäckt, rådgivning, motiverande samtal samt behandling av beroende som inte kräver specialistvård. När Leverantören bedömer att patienten har missbruks- och beroendeproblematik ska, med patientens samtycke, kontakt tas med kommunens missbruksvård.
Psykisk ohälsa. Leverantören ska bedöma, diagnostisera, behandla, rehabilitera och ge råd till personer med psykisk ohälsa, psykisk funktionsnedsättning eller psykisk sjukdom som inte kräver specialistsjukvård. Leverantören ska arbeta för hög tillgänglighet för en första bedömning vid psykisk ohälsa. Personal ska inneha adekvat kompetens för åtagandet. Psykoterapeutiska behandlingar av korttidskaraktär ska erbjudas i enlighet med nationella riktlinjer. Stöd och behandling på nätet, så kallad internet KBT, kan ingå i behandlingsutbudet liksom behandling i grupp. Basal funktionsbedömning ska kunna utföras. Vidare ska Leverantören erbjuda stöd till patienten för att denne ska kunna bevara den egna förmågan att förbättra sin livssituation och uppnå förbättrad hälsa. Patientens läkare eller vårdkontakt ska i första hand samverka med vårdcentralens kompetens för psykosocialt stöd och behandling. Om Patienten efter bedömning och behandling på vårdcentralen anses ha behov av behandlingar inom vårdval psykoterapi kan remiss utfärdas för personer 16 år och äldre. Remitterande vårdcentral ska informera patienten om möjligheten att välja bland samtliga leverantörer inom vårdval psykoterapi som finns i förteckning på 0000.xx. Se avsnitt 9, Referenser, för länk.
Psykisk ohälsa. Begreppet psykisk ohälsa är ett brett begrepp och används ofta som en samlad beteckning för mindre allvarliga psykiska besvär som till exempel oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som upp- fyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos.
Psykisk ohälsa. Det finns många olika sätt att mäta psykisk ohälsa. Ett viktigt mått är självuppskattad nedsatt psykiskt välbefinnande som fångar upp lättare besvär av psykisk ohälsa som till exempel ängslan, oro, ångest, stress och sömnbesvär. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten är det självrapporterade nedsatta psykiska välbefinnandet högre i Stockholms län jämfört med riket. Andelen som uppger att de har nedsatt psykiskt välbefinnande har i Stockholms län varierat mellan 14 och 16 procent mellan 2004 och 2016 vilket är omkring 2 procentenheter högre jämfört med riket. Dessutom har andelen ökat något under den senaste tioårsperioden. Enligt Folkhälsomyndigheten har andelen som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande ökat i de flesta grupper under den senaste tioårsperioden. Slutsatsen gäller för både kvinnor och män, samt i olika ålders- och utbildningsgrupper. Särskilt stor ökning har skett i åldersgruppen 16–29 år där andelen som uppger att de upplever nedsatt psykiskt välbefinnande ökade med 8 procentenheter mellan 2007 och 2016. Bland äldre är troligtvis andelen högre när man även inkluderar demens och depression. Ett annan källa för att för att få klarhet i omfattningen av den psykiska ohälsan är Försäkringskassans statistik av alla pågående sjukskrivningar. Uppgifter från Försäkringskassan visar att sjukskrivningar för psykisk ohälsa i Sverige ökade med 120 % mellan första halvåret 2011 och första halvåret 2018. I Stockholms län var motsvarande siffra 107 %. I både riket som helhet och Stockholms län står den psykiska ohälsan för cirka 46 procent av alla pågående sjukskrivningar och har blivit den vanligaste orsaken till att personer i arbetsför ålder står utanför arbetskraften. Att den psykiska ohälsan har ökat, och särskilt bland unga, är nog de flesta överens om. Folkhälsomyndigheten (Folkhälsomyndigheten, 2018:1) konstaterar att andelen 13- och 15-åriga flickor och pojkar i Sverige som har återkommande psykosomatiska symtom75 har fördubblats sedan mitten av 1980-talet. Enligt Folkhälsomyndigheten är det ”såväl brister i skolans funktion, som en ökad medvetenhet om de ökade krav som förändringarna på arbetsmarknaden medför” som har bidragit till detta. Undersökningen Skolbarns hälsovanor76 (Folkhälsomyndigheten, 2018:2) visar på samma utveckling. Ökningen har också gett avtryck i antalet diagnosregistreringar i primärvården och psykiatrin för psykisk ohälsa hos barn och unga 0–24 år (Xxx-Xxxxx Xxxxxx mfl, 2015). Rapporten visar att andelen barn och unga me...
Psykisk ohälsa