Common use of Ställningstagande Clause in Contracts

Ställningstagande. Det är vanligt att jordbruksverksamhet bedrivs på arrenderad mark. En naturlig följd av jordbrukets strukturrationalisering är att produktionen ökas genom att lantbrukarna arrenderar ytterligare mark. Arrendeavtalets längd och arrendeavgiftens storlek påverkar bl.a. långsiktigheten i brukandet och om investeringar görs i markförbättrande åtgärder. Enligt den nuvarande arrendelagstiftningen omfattas gårdsarrenden och sidoarrenden med längre arrendetid än ett år av besittningsskydd. Det innebär att det kan vara svårt för jordägaren att säga upp arrendeavtalet. Det kan också leda till att jordägaren inte vill ingå arrendeavtal som är längre än ett år. Tomträtts- och arrendeutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 2014:32) bl.a. lämnat förslag när det gäller sidoarrendatorns besittningsskydd. Utredningen föreslår att samtliga tidsbestämda sidoarrenden ska omfattas av besittningsskydd. För att balansen mellan jordägare och arrendator inte ska påverkas av införandet av besittningsskydd även för arrenden med kortare arrendetid föreslår utredningen samtidigt en viss uppluckring av besittningsskyddet för vissa sidoarrenden. Enligt vår mening bör sidoarrenden med kortare upplåtelsetid ha ett svagare besittningsskydd. Vidare bör besittningsskyddet vid vissa sidoarrenden begränsas. Våra synpunkter bör övervägas vid den fortsatta beredningen av Tomträtts- och arrendeutredningens betänkande. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Ställningstagandet innebär ett bifall till motion 2016/17:1821 yrkande 11 och delvis bifall till motionerna 2016/17:1528, 2016/17:3142 yrkande 3, 2016/17:3173 yrkande 2, 2017/18:3216 yrkande 2 och 2017/18:3345 yrkande 8. Övriga motioner bör avslås.

Ställningstagande. Det är vanligt att jordbruksverksamhet bedrivs på arrenderad mark. En naturlig följd av jordbrukets strukturrationalisering är att produktionen ökas genom att lantbrukarna arrenderar ytterligare mark. Arrendeavtalets längd och arrendeavgiftens storlek påverkar bl.a. långsiktigheten i brukandet och om investeringar görs i markförbättrande åtgärder. Enligt den nuvarande arrendelagstiftningen omfattas gårdsarrenden och sidoarrenden med längre arrendetid än ett år av besittningsskydd. Det innebär att det kan vara svårt för jordägaren att säga upp arrendeavtalet. Det kan också leda till att jordägaren inte vill ingå arrendeavtal som är längre än ett år. Tomträtts- och arrendeutredningen har Konkurrenskraftsutredningen bedömer i sitt slutbetänkande (SOU 2014:322015:15) bl.aatt jordförvärvslagstiftningen har en hämmande inverkan på konkurrenskraften i svenskt jordbruk genom att försvåra extern kapitalförsörjning. lämnat förslag Jordförvärvslagen lyfts även fram som ett hinder vid ägarskiften eftersom lagen begränsar juridiska personers möjlighet att förvärva mark från enskilda markägare. Sveriges lantbruksuniversitet analyserar för närvarande på regeringens uppdrag hur jordförvärvslagstiftningen påverkar företagsutvecklingen i skogsbruks- och jordbrukssektorerna ur ett regionalt och nationellt perspektiv. Statsrådet Xxxx-Xxxx Xxxxx förklarade i ett frågesvar den 31 maj 2017 att regeringen därefter kommer att ta ställning till om och på vilket sätt specifika lagstiftningsförändringar bör utredas. De inskränkningar i äganderätten som jordförvärvslagen innebär har ansetts motiverade för att åstadkomma mer rationella brukningsenheter inom jord- och skogsbruket, för att upprätthålla balansen mellan olika ägarkategorier och för att gynna bosättning och sysselsättning i glesbygd. De fysiska personernas ägande och brukande av jorden har visat sig vara framgångsrikt för ansvars- tagande, innovationskraft och näringslivsutvecklingen på landsbygden. En ändring av jordförvärvslagen skulle exempelvis leda till svårigheter för unga att hävda sig gentemot bolag vid köp av lantbruksegendomar. Vi ser därför inte något behov av ändringar i jordförvärvslagen som skulle göra det lättare för juridiska personer som större bolag att köpa jordbruks- och skogsmark. De utmaningar som finns när det gäller sidoarrendatorns besittningsskydd. Utredningen föreslår att samtliga tidsbestämda sidoarrenden ska omfattas av besittningsskydd. För att balansen mellan jordägare och arrendator inte ska påverkas av införandet av besittningsskydd även för arrenden med kortare arrendetid föreslår utredningen samtidigt en viss uppluckring av besittningsskyddet för vissa sidoarrendenkapitalförsörjningen inom jordbruket bör lösas genom förenklingar i andra regelverk. Enligt vår mening bör sidoarrenden jordförvärvslagens nuvarande regler om juridiska personers förvärv av egendom behållas. Vi kan mot denna bakgrund inte heller se att det finns anledning att tillsätta en utredning i syfte att föreslå ändringar i lagen. Vi anser att regeringen ska beakta våra synpunkter i det fortsatta arbetet med kortare upplåtelsetid ha ett svagare besittningsskydd. Vidare bör besittningsskyddet vid vissa sidoarrenden begränsas. Våra synpunkter bör övervägas vid den fortsatta beredningen av Tomträtts- och arrendeutredningens betänkandefrågan. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Ställningstagandet innebär ett bifall till motion 2016/17:1821 motionerna 2017/18:3426 yrkande 11 23 och 2017/18:3855 yrkande 34 och delvis bifall till motionerna 2016/17:1528, 2016/17:3142 yrkande 3, 2016/17:3173 yrkande 2, 2017/18:3216 yrkande 2 och 2017/18:3345 yrkande 8motion 2017/18:270. Övriga motioner Motion 2016/17:268 bör avslås.

Ställningstagande. Det Enligt den grundläggande bestämmelsen om enskildas egendomsskydd i 2 kap. 15 § regeringsformen är vanligt att jordbruksverksamhet bedrivs på arrenderad mark. En naturlig följd av jordbrukets strukturrationalisering är att produktionen ökas vars och ens egendom tryggad genom att lantbrukarna arrenderar ytterligare mark. Arrendeavtalets längd och arrendeavgiftens storlek påverkar bl.a. långsiktigheten i brukandet och om investeringar görs i markförbättrande åtgärder. Enligt den nuvarande arrendelagstiftningen omfattas gårdsarrenden och sidoarrenden med längre arrendetid än ett år av besittningsskydd. Det innebär ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det kan vara svårt för jordägaren att säga upp arrendeavtalet. Det kan också leda till att jordägaren inte vill ingå arrendeavtal som är längre än ett år. Tomträtts- och arrendeutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 2014:32) bl.a. lämnat förslag allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det gäller sidoarrendatorns besittningsskyddkrävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Utredningen föreslår Expropriationslagen innehåller regler om när en fastighet får tas i anspråk genom expropriation, men regler om när mark får tas i anspråk med tvång finns även i t.ex. anläggningslagen, ledningsrättslagen och fastighetsbildningslagen. Vi anser att samtliga tidsbestämda sidoarrenden ska omfattas av besittningsskydd. För att balansen mellan jordägare och arrendator inte ska påverkas av införandet av besittningsskydd även en fastighetsägare i dag har en förvånansvärt svag ställning när mark tas i anspråk med tvång för arrenden med kortare arrendetid föreslår utredningen samtidigt en viss uppluckring av besittningsskyddet för vissa sidoarrendenexempelvis kraftledningsdragningar. Enligt vår mening bör sidoarrenden med kortare upplåtelsetid ha ett svagare besittningsskydd. Vidare bör besittningsskyddet vid vissa sidoarrenden begränsas. Våra synpunkter bör övervägas vid den fortsatta beredningen av Tomträtts- fastighetsägarens inflytande öka och arrendeutredningens betänkandeersättningen ligga på en skälig nivå. Det får bli regeringens uppgift att ta nödvändiga initiativ. När det gäller motionsyrkandena om tomträttshavares intressen vid upplåtelse av ledningsrätt anser vi i likhet med utskottsmajoriteten att det inte finns skäl för riksdagen att frångå sitt tidigare ställningstagande. Vad vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Ställningstagandet innebär ett bifall till motion 2016/17:1821 motionerna 2016/17:3142 yrkande 11 6 och 2017/18:3216 yrkande 5 och delvis bifall till motionerna 2016/17:15282016/17:344, 2016/17:3142 2016/17:1434 yrkande 4, 2016/17:1821 yrkande 10, 2016/17:2011 yrkande 4, 2017/18:245, 2017/18:255 yrkande 4 och 2017/18:3855 yrkande 3, 2016/17:3173 yrkande 2, 2017/18:3216 yrkande 2 och 2017/18:3345 yrkande 8. Övriga motioner motionsyrkanden bör avslås.

Ställningstagande. Det är vanligt att jordbruksverksamhet bedrivs på arrenderad mark. En naturlig följd Konsekvenserna av jordbrukets strukturrationalisering är att produktionen ökas genom att lantbrukarna arrenderar ytterligare mark. Arrendeavtalets längd breda ledningsgator för luftburna högspänningsledningar kan bli stora för en enskild markägare med sämre arrondering, förlorad virkesproduktion och arrendeavgiftens storlek påverkar bl.a. långsiktigheten i brukandet och om investeringar görs i markförbättrande åtgärder. Enligt den nuvarande arrendelagstiftningen omfattas gårdsarrenden och sidoarrenden med längre arrendetid än ett år av besittningsskydd. Det innebär att det kan vara svårt ökad risk för jordägaren att säga upp arrendeavtalet. Det kan också leda till att jordägaren inte vill ingå arrendeavtal som är längre än ett år. Tomträtts- och arrendeutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 2014:32) bl.a. lämnat förslag när det gäller sidoarrendatorns besittningsskydd. Utredningen föreslår att samtliga tidsbestämda sidoarrenden ska omfattas av besittningsskydd. För att balansen mellan jordägare och arrendator inte ska påverkas av införandet av besittningsskydd även för arrenden med kortare arrendetid föreslår utredningen samtidigt en viss uppluckring av besittningsskyddet för vissa sidoarrendenstormskador. Enligt vår mening uppfattning bör sidoarrenden med kortare upplåtelsetid ha ett svagare besittningsskyddeffekterna av ledningsintrång på fastigheter i största möjliga mån minimeras. Vidare bör besittningsskyddet Ersättningen till markägare vid vissa sidoarrenden begränsas. Våra synpunkter bör övervägas vid den fortsatta beredningen markintrång höjdes 2010, men vi anser att markägare som drabbas av Tomträtts- flera intrång och arrendeutredningens betänkandefår ackumulerade intrång inte kompenseras tillräckligt enligt dagens ersättningssystem. Det är också viktigt att kraftbolagen samråder med markägarna om hur man kan minimera intrången. Vi anser därför att regeringen bör tillsätta en utredning för att säkerställa markägares rättigheter vid exploatering inför framdragande av högspänningsledningar. När det gäller motionsyrkandena om tomträttshavares intressen vid upplåtelse av ledningsrätt anser vi i likhet med utskottsmajoriteten att det inte finns skäl för riksdagen att frångå sitt tidigare ställningstagande. Vad vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Ställningstagandet innebär ett bifall till motion 2016/17:1821 yrkande 11 10 och delvis bifall till motionerna 2016/17:15282016/17:344, 2016/17:1434 yrkande 4, 2016/17:2011 yrkande 4, 2016/17:3142 yrkande 36, 2016/17:3173 2017/18:245, 2017/18:255 yrkande 24, 2017/18:3216 yrkande 2 5 och 2017/18:3345 2017/18:3855 yrkande 83. Övriga motioner motionsyrkanden bör avslås.