Common use of Ställningstagande Clause in Contracts

Ställningstagande. Regelverket om uppsägningstvister i anställningsskyddslagen är i dag utformat på ett sådant sätt att det utgör ett hinder för arbetsgivare att anställa. I dag gäller att anställningen består under hela tvisten när en arbetstagare yrkar att en uppsägning ska ogiltigförklaras. Det innebär att en arbetsgivare måste betala ut lön och andra anställningsförmåner under hela tiden – oavsett vem som får rätt i domstol. Uppsägningstvister kan pågå under lång tid och föra med sig stor osäkerhet och stora kostnader för en arbetsgivare. Särskilt för småföretag kan det vara svårt att bära en sådan process ekonomiskt. Till skillnad från vad utskottet tycks anse menar vi att detta är en orimlig ordning och att åtgärder för att minska kostnaderna för arbetsgivare i samband med uppsägningstvister inte kan vänta. Vi vill därför begränsa tiden i anställning under en uppsägningstvist till ett år och sänka skadeståndsnivåerna för felaktiga uppsägningar för småföretag. Med vårt förslag skapas en bättre förutsägbarhet för arbetsgivaren, vilket i längden främjar fler nyanställningar. Vi anser därför att regeringen bör återkomma med förslag om ändringar i anställningsskyddslagens bestämmelser om uppsägningstvister i enlighet med

Ställningstagande. Regelverket När ekonomin ska starta om uppsägningstvister efter coronakrisen behövs omfattande reformer. En sådan viktig reform är att modernisera arbetsrätten. Ett område där behovet av reformer är extra tydligt är turordningsreglerna i anställningsskyddslagen. Vi anser att det är hög tid att anpassa regelverket så att det bättre stämmer överens med hur arbetsmarknaden ser ut i dag. Många företag upplever att turordningsreglerna i anställningsskyddslagen är i dag utformat på ett sådant sätt att det utgör ett hinder för att anställa och behålla rätt kompetens. Vi konstaterar att studier av turordningsreglerna ger stöd för att nuvarande regler bidrar till att rörligheten och produktiviteten minskar och att sjukskrivningarna ökar. Andra studier ger också belägg för att sysselsättningen påverkas negativt genom reglernas utformning. Vi vill i stället se turordningsregler som i högre grad är baserade på kompetens. En sådan turordning gör det nämligen möjligt för arbetsgivare att anställabehålla de arbetstagare som är bäst lämpade för arbets- uppgifterna, vilket stärker företagens konkurrenskraft. I dag gäller Vi menar att anställningen består under hela tvisten när ett förändrat regelverk också kan bidra till att förbättra rörligheten och matchningen på arbetsmarknaden och ge fler möjlighet att få ett arbete. Vi har naturligtvis i likhet med utskottet noterat att flera av parterna på den svenska arbetsmarknaden har träffat en arbetstagare yrkar principöverenskommelse. Av partsöverenskommelsen framgår bl.a. att en uppsägning ska ogiltigförklarasvissa ändringar föreslås gällande turordningsreglerna i anställningsskyddslagen. Det innebär är välkommet att en arbetsgivare måste betala ut lön och andra anställningsförmåner under hela tiden – oavsett vem som får rätt i domstol. Uppsägningstvister kan pågå under lång tid och föra med sig stor osäkerhet och stora kostnader parterna tar ansvar för en arbetsgivare. Särskilt nödvändiga förändringar av regelverket för småföretag kan att anpassa det vara svårt att bära en sådan process ekonomiskttill dagens arbetsmarknad. Till skillnad från vad utskottet tycks anse menar vi dock att detta är en orimlig ordning och det inte går att åtgärder för helt förlita sig på att minska kostnaderna för arbetsgivare i samband med uppsägningstvister inte kan väntade förändringar som behövs på området kommer att bli resultatet av regeringens behandling av partsöverenskommelsen. Vi vill därför begränsa tiden har ännu inte sett någon proposition från regeringen och det går inte att i anställning under en uppsägningstvist till nuläget veta om regeringen kommer att mjölka ur eller förändra parternas förslag. Därför finns det skäl för oss att hålla fast vid vårt krav på ett år och sänka skadeståndsnivåerna för felaktiga uppsägningar för småföretag. Med vårt förslag skapas en bättre förutsägbarhet för arbetsgivaren, vilket regelverk som är mer inriktad på kompetens än vad som är fallet i längden främjar fler nyanställningardag. Vi anser därför att regeringen bör återkomma med förslag om ändringar att ändra turordningsreglerna i anställningsskyddslagens bestämmelser om uppsägningstvister anställningsskyddslagen så att reglerna i enlighet medhögre grad baseras på kompetens.

Ställningstagande. Regelverket om uppsägningstvister Jag konstaterar att Utstationeringsutredningen (SOU 2019:25) innehåller en rad förslag som stärker möjligheterna att uppnå likabehandling mellan utstationerade och inhemska arbetstagare, vilket är välkommet. Samtidigt noterar jag dock att flera fackförbund, däribland Byggnads, har framhållit att utredningens förslag inte är tillräckligt långtgående. Byggnads är bl.a. kritiska till att svenska regler för resor och traktamenten inte föreslås gälla fullt ut. Det faktum att utredningen inte föreslår att svenska villkor ska gälla fullt ut för alla som arbetar på svensk arbetsmarknad innebär att man även fortsättningsvis kommer att kunna ställa arbetare mot arbetare. Det kan jag inte acceptera. Det är viktigt att Sverige i anställningsskyddslagen är sin genomförandeprocess utnyttjar alla möjligheter att värna lika lön för lika arbete i dag utformat praktiken på ett sådant sätt den svenska arbetsmarknaden. Vidare har TCO framfört kritik mot att utstationeringsuppdragen enligt utredningen ska kunna förlängas utan prövning. Jag delar TCO:s uppfattning att det utgör ett hinder öppnar för arbetsgivare att anställa. I dag gäller att anställningen består under hela tvisten när en arbetstagare yrkar att en uppsägning ska ogiltigförklarasmissbruk och utnyttjande av systemet. Det innebär är centralt att en arbetsgivare måste betala ut lön och andra anställningsförmåner under hela tiden – oavsett vem som får rätt regeringen tar hänsyn till fackföreningsrörelsens synpunkter i domstol. Uppsägningstvister kan pågå under lång tid och föra med sig stor osäkerhet och stora kostnader för en arbetsgivare. Särskilt för småföretag kan det vara svårt att bära en sådan process ekonomisktden fortsatta beredningen. Till skillnad från vad utskottet tycks anse menar vi förstå är detta centralt för att detta är få till stånd en orimlig lagstiftning som stärker kollektivavtalens ställning, motverkar social dumpning och åstadkommer ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden. Vidare anser jag att åtgärder den lagskärpning som gjordes 2013 i utstationerings- lagen om att arbetsgivaren ska anmäla utstationeringen och utse en kontaktperson till Arbetsmiljöverket var välkommen. Lagskärpningen var dock inte tillräcklig. För att ett system med anmälningsskyldighet ska vara effektivt behöver sanktionsansvaret även omfatta dem som anlitar oregistrerade utländska företag. Erfarenheterna från Danmark, där ett sådant utvidgat regelverk införts, visar att ett effektivt system för anmälningsplikt kräver att minska kostnaderna för arbetsgivare i samband med uppsägningstvister även köparna omfattas av sanktionsansvaret. Det är olyckligt att utskottet inte kan väntase det behov av förändring som finns på området. Vi vill därför begränsa tiden i anställning under en uppsägningstvist till ett år och sänka skadeståndsnivåerna för felaktiga uppsägningar för småföretag. Med vårt förslag skapas en bättre förutsägbarhet för arbetsgivaren, vilket i längden främjar fler nyanställningar. Vi Jag anser därför att regeringen bör vidta följande åtgärder: • ta hänsyn till fackföreningsrörelsens synpunkter i den fortsatta bered- ningen av Utstationeringsutredningens förslag och utforma en lagstiftning som stärker kollektivavtalens ställning, motverkar social dumpning och åstadkommer ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden • återkomma med förslag om ändringar i anställningsskyddslagens bestämmelser om uppsägningstvister i enlighet medatt ändra utstationeringslagen så att systemet med anmälningsskyldighet för utländska företag som utstationerar arbetstagare till Sverige utvidgas till att sanktionsansvaret omfattar även köparna, utan undantag.

Ställningstagande. Regelverket Sverigedemokraterna anser att Sverige behöver fler företag om uppsägningstvister vi ska klara framtidens utmaningar. Utöver företagsklimatet i anställningsskyddslagen är i dag utformat på ett största allmänhet kan initiativ från staten med riktade insatser bidra till att fler företag skapas. Ett sådant sätt att det utgör ett hinder önskvärt initiativ vore mer generösa regler för arbetsgivare att anställa. I dag gäller att anställningen består under hela tvisten när en arbetstagare yrkar att en uppsägning ska ogiltigförklaras. Det innebär att en arbetsgivare måste betala ut lön och andra anställningsförmåner under hela tiden – oavsett vem personer som får rätt i domstol. Uppsägningstvister kan pågå under lång tid och föra med sig stor osäkerhet och stora kostnader för en arbetsgivare. Särskilt för småföretag kan det vill vara svårt att bära en sådan process ekonomiskt. Till skillnad från vad utskottet tycks anse menar vi att detta är en orimlig ordning och att åtgärder tjänstlediga för att minska kostnaderna starta företag. Har man ett fast arbete och bär på en företagsidé kan steget vara stort att lämna sin fasta anställning för arbetsgivare att pröva vingarna med ett eget företag. Samhället riskerar därigenom att gå miste om vad som skulle kunna få ekonomin och arbetsmarknaden att växa. Ett annat område av ledighetslagstiftningen där det finns skäl att se över regelverket är ledigheter för föräldrar. Barn går igenom olika faser i samband sin utveckling och i sina möten med uppsägningstvister inte omvärlden. För vissa barn går t.ex. inskolningen på förskolan mycket bra och snabbt, medan det för andra barn kan väntabehövas extra stöd. Sverigedemokraterna inser betydelsen av att barn i största möjliga mån får utvecklas i sitt eget tempo och vill därför öka möjligheten för föräldrar att arbeta deltid under barnets första åtta år. Sverigedemokraterna har också noterat de problem som många föräldrar upplever de veckor då förskolan har sommarstängt. Vi vill därför begränsa tiden införa s.k. förskoledagar, en lagstadgad rätt till tjänstledigt fem dagar per år då förskolan är sommarstängd. Vi delar således inte utskottets uppfattning att den gällande ledighets- lagstiftningen är tillfredsställande i anställning under en uppsägningstvist till ett år och sänka skadeståndsnivåerna för felaktiga uppsägningar för småföretag. Med vårt förslag skapas en bättre förutsägbarhet för arbetsgivaren, vilket i längden främjar fler nyanställningarde avseenden som tagits upp ovan. Vi anser därför att regeringen bör återkomma med förslag om ändringar i anställningsskyddslagens bestämmelser om uppsägningstvister i enlighet medföljande förändringar av regelverket: • utöka rätten till tjänstledighet för att bedriva näringsverksamhet från sex till nio månader • utöka den lagstadgade deltidsrätten för föräldrar under barnets första åtta år till 50 procent från nuvarande 75 procent • en ny lagstadgad rätt till tjänstledigt fem dagar per år då förskolan är sommarstängd.

Ställningstagande. Regelverket Jag är enig med utskottet om uppsägningstvister att de motionsyrkanden som behandlas under denna punkt bör avslås. Däremot har jag i anställningsskyddslagen är i dag utformat på ett sådant sätt flera avseenden en annan motivering än utskottet. Av utskottets ställningstagande framgår att stor vikt läggs vid att regelverket behöver utformas så att det utgör ett hinder för arbetsgivare att anställatillåter flexibilitet på arbetsmarknaden. I dag gäller att anställningen består under hela tvisten när en arbetstagare yrkar att en uppsägning ska ogiltigförklaras. Det innebär att en arbetsgivare måste betala ut lön Av sammanhanget och andra anställningsförmåner under hela tiden – oavsett vem skrivningar framgår att detta i praktiken måste tolkas som får rätt i domstol. Uppsägningstvister kan pågå under lång tid mer otrygga och föra med sig stor osäkerhet och stora kostnader oförutsägbara anställningsvillkor för en arbetsgivare. Särskilt för småföretag kan det vara svårt att bära en sådan process ekonomisktfler arbetstagare. Till skillnad från vad utskottet tycks anse menar vi anser jag att detta den svenska arbetsrätten i dag präglas av tillräckligt stor flexibilitet eftersom den ger stort utrymme för verklighetsnära lösningar genom parternas försorg. I dag är det stora faktiska problemet att många arbetstagare inte omfattas av någon rimlig anställnings- trygghet, vilket får negativa effekter såväl för individer och hushåll som för samhällsekonomin i stort – något som jag utvecklar i andra reservationer i det här betänkandet. Jag delar inte utskottets genomgående positiva inställning till partsöverens- kommelsen som har träffats mellan några av parterna på den svenska arbetsmarknaden, däribland endast två av LO:s 14 medlemsförbund. Det är positivt och en orimlig ordning styrka för den svenska modellen att parterna på arbetsmark- naden kan förhandla och att åtgärder teckna avtal om stora och viktiga frågor. I denna situationen har dock förhandlingarna påverkats av det utredningsförslag och lagstiftningshot som januaripartierna bär ansvar för. De avtalslösningar som kommer till stånd förhåller sig med nödvändighet till gällande arbetsrättsliga lagar. Här finns flera viktiga problem som lagstiftaren borde ha åtgärdat, i stället för att minska kostnaderna för arbetsgivare det skulle vara upp till arbetstagarorganisationerna att försöka uppnå förbättringar som med nödvändighet innebär eftergifter på andra områden. Detta innebär urholkad anställningstrygghet i samband med uppsägningstvister viktiga avseenden, samtidigt som stora delar av Sveriges löntagare riskerar att drabbas oproportionerligt negativt eller inte kan väntabli tagna hänsyn till i tillräckligt hög grad. Vi vill Det går inte att i nuläget veta var den pågående processen utifrån partsöverens- kommelsen kommer att ta vägen och det är därför begränsa tiden i anställning under en uppsägningstvist till ett år och sänka skadeståndsnivåerna för felaktiga uppsägningar för småföretaginte rimligt att som utskottet helt förlita sig på överenskommelsen. Med vårt förslag skapas en bättre förutsägbarhet för arbetsgivaren, vilket i längden främjar fler nyanställningar. Vi anser Jag menar därför att regeringen motionsyrkandena bör återkomma avslås med förslag om ändringar i anställningsskyddslagens bestämmelser om uppsägningstvister i enlighet medmotiveringen att regelverket behöver stärkas till arbetstagarnas fördel, inte tvärtom.

Ställningstagande. Regelverket om uppsägningstvister i anställningsskyddslagen är i dag utformat på ett sådant sätt att det utgör ett hinder för arbetsgivare att anställa. I dag gäller att anställningen består under hela tvisten när en arbetstagare yrkar att en uppsägning ska ogiltigförklaras. Det innebär att en arbetsgivare måste betala ut lön och andra anställningsförmåner under hela tiden – oavsett vem som får rätt i domstol. Uppsägningstvister kan pågå under lång tid och föra med sig stor osäkerhet och stora kostnader för en arbetsgivare. Särskilt för småföretag små företag kan det vara svårt att bära en sådan process ekonomiskt. Till skillnad från vad utskottet tycks anse menar vi att detta är en orimlig ordning och att åtgärder för att minska kostnaderna för arbetsgivare i samband med uppsägningstvister inte kan vänta. Vi vill därför begränsa tiden i anställning under en uppsägningstvist till ett år och sänka skadeståndsnivåerna för felaktiga uppsägningar för småföretagsmå företag. Med vårt förslag skapas en bättre förutsägbarhet för arbetsgivaren, vilket i längden främjar fler nyanställningar. Vi anser därför att regeringen bör återkomma med förslag om ändringar i anställningsskyddslagens bestämmelser om uppsägningstvister i enlighet medmed vad som anförts ovan. Vidare anser vi att insatser behövs för att fler ska våga prova på att starta företag eller att bli egenanställda. En nödvändig väg framåt är att sänka trösklarna för att starta och driva företag så att det skapas fler och bredare vägar till jobb. Samtidigt innebär det att möjligheten till omställning förbättras. Vi menar att förändringar behövs inom en rad områden för att fler företag ska kunna starta och växa i Sverige. Vi anser därför att regeringen bör vidta åtgärder så att fler vågar prova på att starta företag eller att bli egenanställda i enlighet med vad som anförts ovan.

Ställningstagande. Regelverket om uppsägningstvister Vi konstaterar att den svenska partsmodellen har bidragit med att skapa goda arbetsvillkor och förutsägbarhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Svenska företag, som är grunden för samhällets tillväxt och välfärd, drar och har historiskt dragit stor nytta av att kunna skapa förutsägbara villkor mellan de anställda och arbetsgivaren. Genom kollektivavtal erbjuder arbetsgivaren arbetstagarna goda arbetsvillkor i anställningsskyddslagen är i dag utformat på ett sådant sätt utbyte mot att fackförbundet, som representerar de anställda, förpliktar sig att inte genomföra påtryckningar för att få ännu bättre villkor, det som inom arbetsrätten kallas för stridsåtgärder. I likhet med utskottet noterar vi att det utgör ett hinder för arbetsgivare att anställa. I dag gäller att anställningen består under hela tvisten när är en arbetstagare yrkar att en uppsägning ska ogiltigförklaras. Det modell som innebär att Sverige i en arbetsgivare måste betala ut lön och andra anställningsförmåner under hela tiden – oavsett vem som får rätt i domstol. Uppsägningstvister kan pågå under lång tid och föra med sig stor osäkerhet och stora kostnader internationell jämförelse har få konflikter på arbetsplatser, vilket är en förutsättning för en arbetsgivare. Särskilt för småföretag kan det vara svårt att bära en sådan process ekonomisktstabil marknad. Till skillnad från vad utskottet tycks anse menar ha uppfattat har vi dock noterat att partsmodellen på senare år har visat på en del brister. Det är fråga om brister som inte alltid syns i internationella jämförelser då långdragna hot om stridsåtgärder, eller lågintensiva stridsåtgärder, kan orsaka lika stora ekonomiska skador som intensiva konflikter under en kortare period. Exempel på detta är SAS-strejken, sopstrejken i Stockholm och hamnstrejken i Göteborg. Som utskottet noterar täpptes visserligen en orimlig ordning och att åtgärder för att minska kostnaderna för arbetsgivare lucka i samband med uppsägningstvister inte kan vänta. Vi vill därför begränsa tiden i anställning arbetsrätten till under en uppsägningstvist till ett år och sänka skadeståndsnivåerna för felaktiga uppsägningar för småföretag. Med vårt förslag skapas en bättre förutsägbarhet för arbetsgivaren, vilket i längden främjar fler nyanställningar2019. Vi anser dock att mer behöver göras för att åter skapa balans på arbetsmarknaden. Vi menar att systemet behöver liberaliseras för att partsmodellen fortfarande ska vara slagkraftig och fungerande. Kryphål ska inte få användas för att sätta systemet ur spel och sanktioner behöver därför ses över för att stridsåtgärder inte ska missbrukas. För att komma till rätta med de nuvarande bristerna på området behöver regeringen bör återkomma med förslag vidta följande åtgärder: • utreda införandet av en proportionalitetsprincip i fråga om ändringar strejkrätten • utreda hur rättsprocessen kan bli kortare och mindre kostsam för inblandade parter i anställningsskyddslagens bestämmelser en tvist i fråga om uppsägningstvister i enlighet medstridsåtgärder • utreda förutsättningarna för att göra varsel, samt hot om varsel, inför stridsåtgärder mer förutsägbara.

Ställningstagande. Regelverket Vänsterpartiet anser att företrädesrätten till återanställning är viktig för att upprätthålla tillsvidareanställningen som norm. Utan företrädesrätten förlorar också turordningsreglerna sin funktion. Företrädesrätten till återanställning motverkar att oseriösa arbetsgivare godtyckligt säger upp personal enbart för att kunna ersätta dem med andra. Med tanke på de allt fler korta visstidsanställningar som framför allt unga hänvisas till innebär dagens regler om uppsägningstvister i anställningsskyddslagen är kvalifikationstid att stora grupper ställs utanför det skydd som företrädesrätten medför. Företrädesrätten gäller i dag utformat på under nio månader efter anställningens upphörande. För att företrädesrätten ska ge ett sådant sätt tillräckligt skydd mot godtyckliga uppsägningar bör denna tid förlängas. Redan i dag finns ett stort antal personer som permanent blir hänvisade till att det utgör ett hinder varva tillfälliga anställningar med arbetslöshet. Om inget görs för arbetsgivare att anställa. I dag gäller stärka återanställningsrätten riskerar den skaran att anställningen består under hela tvisten när en arbetstagare yrkar att en uppsägning ska ogiltigförklarasväxa än mer framöver. Det innebär är olyckligt att en arbetsgivare måste betala ut lön och andra anställningsförmåner under hela tiden – oavsett vem utskottet inte verkar inse de allvarliga följder som får rätt bristerna i domstoldagens regelverk för med sig. Uppsägningstvister kan pågå under lång tid och föra med sig stor osäkerhet och stora kostnader för en arbetsgivare. Särskilt för småföretag kan det vara svårt att bära en sådan process ekonomiskt. Till skillnad från vad utskottet tycks anse menar vi att detta är en orimlig ordning och att åtgärder för att minska kostnaderna för arbetsgivare i samband med uppsägningstvister inte kan vänta. Vi vill därför begränsa tiden i anställning under en uppsägningstvist till ett år och sänka skadeståndsnivåerna för felaktiga uppsägningar för småföretag. Med vårt förslag skapas en bättre förutsägbarhet för arbetsgivaren, vilket i längden främjar fler nyanställningar. Vi Jag anser därför att regeringen bör återkomma med ett förslag om ändringar i anställningsskyddslagens bestämmelser om uppsägningstvister i enlighet medatt ändra anställningsskyddslagen så att kvalifikationstiden för företrädesrätt till återanställning kortas ned och inträder efter sammanlagt sex månaders anställning under de senaste två åren och tiden under vilken företrädesrätten till återanställning gäller förlängs till tolv månader efter anställningens upphörande.