Common use of Ställningstagande Clause in Contracts

Ställningstagande. En väl fungerande arbetsmarknad förutsätter att konfliktreglerna utformas så att det råder en balans mellan parterna. Som utskottet påpekar har Sverige visserligen få konfliktdagar i en internationell jämförelse. Vi anser dock att det finns skäl att uppmärksamma att även hot om stridsåtgärder kan få stor inverkan på arbetsmarknaden, inte minst när arbetsgivarparten är ett litet företag. Liksom anställningsskyddet har den grundläggande lagstiftningen om konflikträtten varit oförändrad under lång tid. Vi anser att det finns skäl att överväga förändringar på området. Ur ett europeiskt perspektiv är de svenska reglerna om sympatiåtgärder särskilt tillåtande. Det ställs inte något krav på att åtgärden ska avse en part som kan påverka huvudkonflikten eller är kopplad till den på något sätt. I Sverige fungerar sympatiåtgärder framför allt som ett vapen på arbetstagar- sidan, t.ex. för att sätta press på arbetsgivaren i huvudkonflikten att teckna kollektivavtal. Sympatiåtgärder kan till skillnad från andra stridsåtgärder vidtas även när parten är bunden av kollektivavtal. Det innebär ett undantag från den överordnade principen om kollektivavtals fredsverkan. Vi anser att det ur ett moraliskt perspektiv är svårt att motivera att en part som inte har med huvudkonflikten att göra ska drabbas. Till skillnad från utskottet ser vi vilken konkurrensnackdel detta är för svenska företag jämfört med företag i andra länder där sympatistrejker är förbjudna eller åtminstone starkt begränsade. För att värna arbetsfreden och för att oskyldiga företag och arbetstagare inte ska drabbas av en konflikt anser vi att regeringen bör se över möjligheten att begränsa rätten till sympatiåtgärder genom att införa en proportionalitetsprincip.

Ställningstagande. En Vi anser att en förutsättning för en väl fungerande arbetsmarknad förutsätter är att konfliktreglerna utformas är utformade så att det råder en balans mellan parternaparterna på arbetsmarknaden. Som Det är visserligen riktigt som utskottet påpekar anför att Sverige har Sverige visserligen få konfliktdagar i en internationell jämförelse. Vi anser dock att det finns skäl att uppmärksamma , men vi menar att även hot om stridsåtgärder kan få en stor inverkan på arbetsmarknadeninverkan, inte minst t.ex. när arbetsgivarparten är ett litet företag. Liksom anställningsskyddet har den grundläggande lagstiftningen om konflikträtten varit oförändrad under lång tid. Vi anser konstaterar att det finns skäl att överväga förändringar på området. Ur ett europeiskt perspektiv är de svenska reglerna om sympatiåtgärder är särskilt tillåtande. Det tillåtande ur ett europeiskt perspektiv, detta eftersom det inte ställs inte något krav på att åtgärden ska avse en part som kan påverka huvudkonflikten eller är kopplad till den på något sätt. I Sverige fungerar sympatiåtgärder framför allt som ett vapen på arbetstagar- sidan, t.ex. för att sätta press på arbetsgivaren i huvudkonflikten att teckna kollektivavtal. Sympatiåtgärder kan till skillnad från andra stridsåtgärder vidtas även när parten är bunden av kollektivavtal. Det innebär ett undantag från den överordnade principen om kollektivavtals fredsverkan. Vi anser att det ur Ur ett moraliskt perspektiv är det svårt att motivera att varför en part som inte har med huvudkonflikten att göra ska drabbas. Till skillnad från utskottet ser vi vilken konkurrensnackdel detta är för För svenska företag innebär det dessutom en konkurrensnackdel jämfört med företag i andra länder där sympatistrejker är förbjudna eller åtminstone i vart fall starkt begränsade. För Vi konstaterar vidare att värna arbetsfreden den grundläggande lagstiftningen som reglerar konflikträtten har varit oförändrad i Sverige under lång tid. Vi delar inte utskottets kategoriska uppfattning om att systemet är utformat på ett visst sätt och att det måste fortsätta vara utformat på samma sätt. I de fall det går att se att en överlag väl fungerande modell har vissa områden som kan utvecklas bör lagstiftaren inte vara rädd för att oskyldiga företag och arbetstagare inte ska drabbas av en konflikt rikta in sig på att förbättra dessa områden, såsom i fallet med sympatiåtgärder. Vi anser vi därför att regeringen bör se över om möjligheten att begränsa rätten till vidta sympatiåtgärder ska begränsas genom att införa införandet av en proportionalitetsprincipproportionalitets- princip.

Ställningstagande. En väl fungerande arbetsmarknad förutsätter att konfliktreglerna utformas så att det råder en balans mellan parterna. Som utskottet påpekar har Sverige visserligen få konfliktdagar i en internationell jämförelse. Vi anser dock att det finns skäl att uppmärksamma att även hot om stridsåtgärder kan få stor inverkan på arbetsmarknaden, inte minst när arbetsgivarparten är ett litet företag. Liksom anställningsskyddet har den grundläggande lagstiftningen om konflikträtten varit oförändrad under lång tid. Vi anser att det finns skäl att överväga förändringar på området. Ur ett europeiskt perspektiv är de svenska reglerna om sympatiåtgärder särskilt tillåtande. Det ställs inte något krav på att åtgärden ska avse en part som kan påverka huvudkonflikten eller är kopplad till den på något sätt. I Sverige fungerar sympatiåtgärder framför allt som ett vapen på arbetstagar- sidan, t.ex. för att sätta press på arbetsgivaren i huvudkonflikten att teckna kollektivavtal. Sympatiåtgärder kan till skillnad från andra stridsåtgärder vidtas även när parten är bunden av kollektivavtal. Det innebär ett undantag från den överordnade principen om kollektivavtals fredsverkan. Vi anser att det ur ett moraliskt perspektiv är svårt att motivera att en part som inte har med huvudkonflikten att göra ska drabbas. Till skillnad från vad utskottet verkar göra ser vi vilken konkurrensnackdel detta är för svenska företag jämfört med företag i andra länder där sympatistrejker är förbjudna eller åtminstone starkt begränsade. För att värna arbetsfreden och för att oskyldiga företag och arbetstagare inte ska drabbas av en konflikt bör det övervägas om möjligheten att vidta sympatiåtgärder ska begränsas genom införandet av en proportion- alitetsprincip. Vi anser vi därför att regeringen bör se över möjligheten att begränsa rätten till sympatiåtgärder genom att införa en proportionalitetsprincipproportionalitetsprincip i enlighet med vad som anförts ovan.

Ställningstagande. En väl fungerande arbetsmarknad förutsätter I likhet med utskottet noterar jag att konfliktreglerna utformas så Sverige har förhållandevis få strejker på arbetsmarknaden. Samtidigt förekommer dock flera andra typer av konflikter på arbetsmarknaden. Fler och fler anställda och företag hamnar i avtalslösa tillstånd när ett avtal löpt ut. Hot om konfliktåtgärder förekommer i stor utsträckning, och en växande tendens är att det råder en balans mellan parternakonfliktvapnet används mycket snabbt i vissa branscher. Som utskottet påpekar har Sverige visserligen få konfliktdagar i en internationell jämförelse. Vi anser dock att det Det finns skäl att uppmärksamma påpeka att även hot skadorna för företagen blir mycket omfattande redan vid varsel om stridsåtgärder kan få stor inverkan på arbetsmarknaden, konflikt. Hoten i konfliktvapnet används också i vissa fall i proportioner som inte minst när arbetsgivarparten är ett litet företagstår i paritet till vad avtalstvisten gäller. Liksom anställningsskyddet har den grundläggande lagstiftningen om konflikträtten varit oförändrad under lång tid. Vi Jag anser att fackföreningarna har en viktig roll och bidrar till en stabil och trygg arbetsmarknad, men det är viktigt att stridsåtgärder och medbestäm- mande sker inom rimliga ramar. Maktförhållandena mellan arbetsgivare och fackföreningar måste vara rimliga. Den lagändring som genomfördes på området 2019 var välkommen och kan förhoppningsvis leda till att kostsamma strejker på arbetsplatser där det redan finns skäl att överväga förändringar på området. Ur ett europeiskt perspektiv är de svenska reglerna om sympatiåtgärder särskilt tillåtande. Det ställs inte något krav på att åtgärden ska avse en part som kollektivavtal kan påverka huvudkonflikten eller är kopplad till den på något sätt. I Sverige fungerar sympatiåtgärder framför allt som ett vapen på arbetstagar- sidan, t.ex. för att sätta press på arbetsgivaren i huvudkonflikten att teckna kollektivavtal. Sympatiåtgärder kan till skillnad från andra stridsåtgärder vidtas även när parten är bunden av kollektivavtal. Det innebär ett undantag från den överordnade principen om kollektivavtals fredsverkan. Vi anser att det ur ett moraliskt perspektiv är svårt att motivera att en part som inte har med huvudkonflikten att göra ska drabbasundvikas. Till skillnad från utskottet ser vi vilken konkurrensnackdel detta är för svenska företag jämfört med företag i andra länder där sympatistrejker är förbjudna eller åtminstone starkt begränsadejag dock behov av ytterligare åtgärder på området. För I syfte att värna arbetsfreden skapa en bättre ordning på arbetsmarknaden och för att oskyldiga företag begränsa ekonomiska skadeverkningar av strejk och arbetstagare inte ska drabbas av andra fackliga stridsåtgärder finns det därför skäl att se över rätten att vidta sympatiåtgärder och införa en konflikt proportionalitetsprincip för fackliga stridsåtgärder. Jag anser vi därför att regeringen bör se över möjligheten att begränsa rätten till återkomma med förslag om lagstift- ningen kring sympatiåtgärder genom att införa och införandet av en proportionalitetsprincipproportionalitetsprincip i enlighet med vad som anförts ovan.

Ställningstagande. En väl fungerande arbetsmarknad förutsätter att konfliktreglerna utformas så att det råder en balans mellan parterna. Som utskottet påpekar har Sverige visserligen få konfliktdagar i en internationell jämförelse. Vi anser dock att det finns skäl att uppmärksamma att även hot om stridsåtgärder kan få stor inverkan på arbetsmarknaden, inte minst när arbetsgivarparten är ett litet företag. Liksom anställningsskyddet har den grundläggande lagstiftningen om konflikträtten varit oförändrad under lång tid. Vi anser att det finns skäl att överväga förändringar på området. Ur ett europeiskt perspektiv är de svenska reglerna om sympatiåtgärder särskilt tillåtande. Det ställs inte något krav på att åtgärden ska avse en part som kan påverka huvudkonflikten eller är kopplad till den på något sätt. I Sverige fungerar sympatiåtgärder framför allt som ett vapen på arbetstagar- sidan, t.ex. för att sätta press på arbetsgivaren i huvudkonflikten att teckna kollektivavtal. Sympatiåtgärder kan till skillnad från andra stridsåtgärder vidtas även när då parten är bunden av kollektivavtal. Det innebär ett undantag från den överordnade principen om kollektivavtals fredsverkan. Vi anser att det ur ett moraliskt perspektiv är svårt att motivera att varför en part som inte har med huvudkonflikten att göra ska drabbas. Till skillnad från vad utskottet verkar göra ser vi vilken konkurrensnackdel detta är för svenska företag jämfört med företag i andra länder där sympatistrejker är förbjudna eller åtminstone i vart fall starkt begränsade. För att värna arbetsfreden och för att oskyldiga företag och arbetstagare inte ska drabbas av en konflikt bör det övervägas om möjligheten att vidta sympatiåtgärder ska begränsas genom införandet av en proportionalitetsprincip. Vi anser vi därför att regeringen bör se över möjligheten att begränsa rätten till sympatiåtgärder genom att införa införandet av en proportionalitetsprincipproportionalitetsprincip i enlighet med vad som anförts ovan.

Ställningstagande. En väl fungerande arbetsmarknad förutsätter I likhet med utskottet noterar jag att konfliktreglerna utformas så Sverige har förhållandevis få strejker på arbetsmarknaden. Samtidigt förekommer dock flera andra typer av konflikter på arbetsmarknaden. Fler och fler anställda och företag hamnar i avtalslösa tillstånd när ett avtal löpt ut. Hot om konfliktåtgärder förekommer i stor utsträckning, och en växande tendens är att det råder en balans mellan parternakonfliktvapnet används mycket snabbt i vissa branscher. Som utskottet påpekar har Sverige visserligen få konfliktdagar i en internationell jämförelse. Vi anser dock att det Det finns skäl att uppmärksamma påpeka att även hot skadorna för företagen blir mycket omfattande redan vid varsel om stridsåtgärder kan få stor inverkan på arbetsmarknaden, konflikt. Hoten i konfliktvapnet används också i vissa fall i proportioner som inte minst när arbetsgivarparten är ett litet företagstår i paritet till vad avtalstvisten gäller. Liksom anställningsskyddet har den grundläggande lagstiftningen om konflikträtten varit oförändrad under lång tid. Vi Jag anser att fackföreningarna har en viktig roll och bidrar till en stabil och trygg arbetsmarknad, men det är viktigt att stridsåtgärder och medbestäm- mande sker inom rimliga ramar och att maktförhållandena mellan arbetsgivare och fackföreningar är rimliga. Den lagändring som genomfördes på området 2019 var välkommen och kan förhoppningsvis leda till att kostsamma strejker på arbetsplatser där det redan finns skäl att överväga förändringar på området. Ur ett europeiskt perspektiv är de svenska reglerna om sympatiåtgärder särskilt tillåtande. Det ställs inte något krav på att åtgärden ska avse en part som kollektivavtal kan påverka huvudkonflikten eller är kopplad till den på något sätt. I Sverige fungerar sympatiåtgärder framför allt som ett vapen på arbetstagar- sidan, t.ex. för att sätta press på arbetsgivaren i huvudkonflikten att teckna kollektivavtal. Sympatiåtgärder kan till skillnad från andra stridsåtgärder vidtas även när parten är bunden av kollektivavtal. Det innebär ett undantag från den överordnade principen om kollektivavtals fredsverkan. Vi anser att det ur ett moraliskt perspektiv är svårt att motivera att en part som inte har med huvudkonflikten att göra ska drabbasundvikas. Till skillnad från utskottet ser vi vilken konkurrensnackdel detta är för svenska företag jämfört med företag i andra länder där sympatistrejker är förbjudna eller åtminstone starkt begränsadejag dock behov av ytterligare åtgärder på området. För I syfte att värna arbetsfreden skapa en bättre ordning på arbetsmarknaden och för att oskyldiga företag begränsa ekonomiska skadeverkningar av strejk och arbetstagare inte ska drabbas av andra fackliga stridsåtgärder finns det därför skäl att se över rätten att vidta sympatiåtgärder och införa en konflikt proportionalitets- princip för fackliga stridsåtgärder. Jag anser vi därför att regeringen bör se över möjligheten att begränsa rätten till återkomma med förslag om lagstift- ningen kring sympatiåtgärder genom att införa och införandet av en proportionalitetsprincipproportionalitetsprincip i enlighet med vad som anförts ovan.