Common use of Ställningstagande Clause in Contracts

Ställningstagande. En stor del av jordbruksverksamheten i Sverige bedrivs på arrenderad mark. Möjligheten att arrendera mark är viktig för det svenska jordbrukets funktion och produktivitet. Dessvärre är arrendelagstiftningen till vissa delar föråldrad. Det har gjort att ettåriga sidoarrenden, som inte omfattas av besittningsskydd för arrendatorn, ökat i antal. I stor utsträckning beror det på att markägarna inte vill riskera att förlora rådigheten över sin mark och vill undvika att komma i konflikt med arrendatorerna. En stor del av dessa ettåriga arrendeavtal förlängs. Detta är inte optimalt eftersom både markägaren och arrendatorn försätts i en osäker situation. Tomträtts- och arrendeutredningen föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 2014:32) att även ettåriga sidoarrenden ska omfattas av ett mått av besittningsskydd. Det skulle visserligen kunna bidra till att stärka långsiktigheten i de arrendeavtal som ingås men låser samtidigt fast det svenska jordbruket i en föråldrad struktur för ägande och brukande. Om det svenska lantbruket och livsmedelsproduktionen ska stärkas, behöver i stället reglerna för arrende moderniseras, marknadsanpassas och bli mer flexibla i förhållande till den strukturrationalisering som sker i lantbruket, både i Sverige och internationellt. En sådan förändring av reglerna bidrar också till en större långsiktighet i arrendeförhållandena. På sikt kan även arrendelagstiftningen i stort behöva ses över och kompletteras med ett större mått av avtalsfrihet. Vi anser därför att regeringen bör skynda på beredningen av Tomträtts- och arrendeutredningens slutbetänkande och snarast återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att upp till femåriga avtal om sidoarrenden som ingås från 2019 och framåt ska omfattas av avtalsfrihet i fråga om besittningsskydd och arrendeavgift. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Ställningstagandet innebär ett bifall till motionerna 2016/17:3142 yrkande 3, 2016/17:3173 yrkande 2, 2017/18:3216 yrkande 2 och 2017/18:3345 yrkande 8 och delvis bifall till motionerna 2016/17:1528 och 2016/17:1821 yrkande 11. Övriga motioner bör avslås.

Ställningstagande. En stor del Bedrägerier med bluffakturor har blivit ett samhällsproblem som drabbar såväl privatpersoner, företag och kommuner som myndigheter. Särskilt mikro- och småföretag saknar ofta de ekonomiska resurser som krävs för att bemöta bluffakturor. Vidare kan bluffakturor skickas ut vid t.ex. löneutbetalningar, bokslut och semestertider då belastningarna på företagen är större än normalt eller den ordinarie personalen kan vara ersatt av jordbruksverksamheten vikarier. Utredningen om åtgärder mot fakturabedrägerier har haft i Sverige bedrivs uppdrag att kartlägga omfattningen av och karaktären på arrenderad markproblemen med faktura- bedrägerier och överväga behovet av ändringar i framför allt civilrättslig, näringsrättslig och civilprocessrättslig lagstiftning. Möjligheten Utredningen överlämnade i september 2015 betänkandet Fakturabedrägerier (SOU 2015:77). I betänkandet föreslår utredningen bl.a. ytterligare informationsinsatser om fakturabedrägerier från samhällets sida riktade till både konsumenter och näringsidkare. Däremot föreslår inte utredningen att arrendera mark någon myndighetsadministrerad varningslista ska införas. Utredningsbetänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I dag upprättar aktörer i näringslivet s.k. varningslistor över företag som på olika sätt bedöms vara oseriösa och bedriva verksamhet med bluffakturor eller liknande. Ett exempel är viktig för den varningslista som Svensk Handel har lagt ut på sin webbplats. Vi tycker att det svenska jordbrukets funktion är positivt med dessa initiativ men vi anser att det är alltför rättsosäkert att överlåta ansvaret till privata aktörer eftersom det kan vara oklart hur listan tillkommer och produktivitetvilka syften och drivkrafter som egentligen finns bakom. Dessvärre är arrendelagstiftningen Vi ser positivt på att Konsumentverket nyligen har återlanserat en varningslista som ska ge konsumenter information och vägledning om aktuella och angelägna konsumentproblem. Enligt vår mening bör dock en varningslista rikta sig till vissa delar föråldradbåde näringsidkare och konsumenter. Listan ska publicera information om oseriösa företag som bedriver verksamhet med bluffakturor eller liknande. Det har gjort bör få negativa konsekvenser för ett företag att ettåriga sidoarrenden, föras upp på en sådana lista. Ett företag som förts upp på varningslistan bör t.ex. inte omfattas av besittningsskydd kunna vända sig till Kronofogdemyndigheten för arrendatorn, ökat i antalatt driva in en fordran. I stor utsträckning beror På varningslistan ska det klart framgå vilka skäl som ligger bakom att företag tas upp på att markägarna inte vill riskera att förlora rådigheten över sin mark listan och vill undvika att komma i konflikt med arrendatorernavilka övriga regler som gäller. En stor del av dessa ettåriga arrendeavtal förlängs. Detta är inte optimalt eftersom både markägaren lämplig myndighet bör få i uppdrag att skapa och arrendatorn försätts i samordna en osäker situation. Tomträtts- och arrendeutredningen föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 2014:32) att även ettåriga sidoarrenden ska omfattas av ett mått av besittningsskydd. Det skulle visserligen kunna bidra till att stärka långsiktigheten i de arrendeavtal som ingås men låser samtidigt fast det svenska jordbruket i en föråldrad struktur för ägande och brukande. Om det svenska lantbruket och livsmedelsproduktionen ska stärkas, behöver i stället reglerna för arrende moderniseras, marknadsanpassas och bli mer flexibla i förhållande till den strukturrationalisering som sker i lantbruket, både i Sverige och internationellt. En sådan förändring av reglerna bidrar också till en större långsiktighet i arrendeförhållandena. På sikt kan även arrendelagstiftningen i stort behöva ses över och kompletteras med ett större mått av avtalsfrihetvarningslista. Vi anser därför även att regeringen företag bör skynda på få ökat stöd och kunskap i att bestrida felaktiga fakturor och begära rättelse från Kronofogdemyndigheten. Våra synpunkter bör övervägas vid den fortsatta beredningen av Tomträtts- och arrendeutredningens slutbetänkande och snarast återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att upp till femåriga avtal Utredningen om sidoarrenden som ingås från 2019 och framåt ska omfattas av avtalsfrihet i fråga om besittningsskydd och arrendeavgiftåtgärder mot fakturabedrägeriers betänkande. Det Vad vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Ställningstagandet innebär ett bifall till motionerna 2016/17:3142 yrkande 3, 2016/17:3173 yrkande 2, 2017/18:3216 yrkande 2 och 2017/18:3345 yrkande 8 och delvis bifall till motionerna 2016/17:1528 och 2016/17:1821 yrkande 11. Övriga motioner bör avslås.

Ställningstagande. En stor del Konsumentverket har i Konsumentrapporten 2017 granskat fastighets- mäklarområdet och beskriver det som en av jordbruksverksamheten de mest problematiska marknaderna. Bostadsköp innefattar mycket pengar, och tempot på bostadsmarknaden är högt, vilket gör att det kan vara svårt för den enskilda köparen att fatta välgrundade beslut. Så kallade lockpriser gör att många deltar i Sverige bedrivs på arrenderad markbudgivningar utan egentliga utsikter att vinna, vilket pressar priset uppåt. Möjligheten För att arrendera mark komma till rätta med budgivningar som skjuter i höjden föreslår Konsumentverket flera åtgärder, bl.a. att mäklare vid marknadsföringen av bostäder ska ange ett bedömt marknadsvärde. I dag gäller att mäklaren ska upprätta en förteckning över de bud som lämnas med uppgifter även om bl.a. budgivarens namn, kontaktuppgifter, det belopp som bjudits och tidpunkten för budet. Denna budgivningslista ska överlämnas till säljaren när uppdraget är viktig slutfört. Om ett avtal ingås ska även köparen få budgivningslistan. Systemet har dock kritiserats för det svenska jordbrukets funktion och produktivitet. Dessvärre är arrendelagstiftningen till vissa delar föråldradatt inte i tillräcklig utsträckning garantera att fusk inte förekommer. Det har gjort är med de nuvarande reglerna möjligt för en budgivare att ettåriga sidoarrenden, som inte omfattas av besittningsskydd uppge ett falskt namn för arrendatorn, ökat i antalatt vara med och driva upp priset för att sedan dra sig ur budgivningen. I stor utsträckning beror Konsumentverket föreslår bl.a. att mäklaren bör kontrollera budgivares identitet och att en avidentifierad budgivningslista ska lämnas till alla budgivare. Jag anser att det på är angeläget att markägarna inte vill riskera att förlora rådigheten över sin mark och vill undvika åtgärder vidtas för att komma till rätta med fusk och förbättra köparens situation inom fastighetsmäklarområdet. Jag välkomnar att regeringen har gett en särskild utredare i konflikt med arrendatorerna. En stor del av dessa ettåriga arrendeavtal förlängs. Detta är inte optimalt eftersom både markägaren och arrendatorn försätts i en osäker situation. Tomträtts- och arrendeutredningen föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 2014:32) uppdrag att lämna förslag som innebär att även ettåriga sidoarrenden fastighetsmäklarföretagen ska omfattas av ett mått av besittningsskydd. Det skulle visserligen kunna bidra till att stärka långsiktigheten reglerna i de arrendeavtal som ingås men låser samtidigt fast det svenska jordbruket i en föråldrad struktur för ägande fastighetsmäklarlagen och brukande. Om det svenska lantbruket och livsmedelsproduktionen ska stärkas, behöver i stället reglerna för arrende moderniseras, marknadsanpassas och bli mer flexibla i förhållande till den strukturrationalisering som sker i lantbruket, både i Sverige och internationelltstå under tillsyn. En sådan förändring ordning förordas även av reglerna bidrar också till en större långsiktighet Konsumentverket. Konsumentverket lämnar i arrendeförhållandenaKonsumentrapporten 2017 många bra förslag för ökad kontroll och transparens inom fastighetsmäklarområdet. På sikt kan även arrendelagstiftningen i stort behöva ses över och kompletteras med ett större mått av avtalsfrihet. Vi anser därför att Enligt min mening bör regeringen bör skynda på beredningen av Tomträtts- och arrendeutredningens slutbetänkande och snarast återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att upp till femåriga avtal om sidoarrenden som ingås från 2019 och framåt ska omfattas av avtalsfrihet i fråga om besittningsskydd och arrendeavgift. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Ställningstagandet innebär ett bifall till motionerna 2016/17:3142 yrkande 3, 2016/17:3173 yrkande 2, 2017/18:3216 yrkande 2 och 2017/18:3345 yrkande 8 och delvis bifall till motionerna 2016/17:1528 och 2016/17:1821 yrkande 1132. Övriga motioner bör avslås.

Ställningstagande. Gällande miljöpåverkan bedömer Stockholms Hamnar att den sökta verksamheten i stort kan inrymmas i befintligt tillstånd och hanteras enligt gällande villkor. Passagerartrafik med ropaxfartyg bedöms inte bidra till en ökad miljöpåverkan då trafikvolymerna totalt sett inte antas öka. Beräknade trafikvolymer för olika transportslag har redovisats i till- ståndsmålet samt prövotidsutredningen. Den aktuella ändringen bedöms inte innebära någon väsentlig förändring i antalet personbilar, men det kan i större omfattning vara fler personer som reser i bilarna. Anläggningsarbeten som krävs för att anpassa hamnen innebär risk för grumling och bul- ler. Den nu ansökta begränsade vattenverksamheten bedöms inte medföra andra eller ytterligare miljökonsekvenser än den verksamhet som hittills genomförts för att bygga Stockholm Norvik Hamn. Vattenverksamheten bedöms till viss del inrymmas i redan till- ståndsgiven verksamhet (M 9616-14, M 2414-12, M 10319-09) och bedöms kunna inne- hålla samma villkor. Försiktighetsåtgärder och kontroller kommer att vidtagas för att undvika olägenhet för berörda parter. Utifrån erfarenhet från konsekvenser främst avse- ende buller och grumling från nyligen utförda arbeten har samråd hållits med Länsstyrel- sen, Nynäshamns kommun, SMOHF och som särskilt berörda Nynas AB. Synpunkter som inkommit under samrådet kommer att beaktas i ansökan. En bullerutredning har påbörjats för att fastställa ljudnivån från befintlig verksamhet, den kan även ligga till grund för bedömning av nu sökt verksamhet. Ansökt verksamhetsänd- ring ryms inom befintliga villkor gällande anläggningsskede. Totalt sett kommer inte antalet transporter förändras i omfattning, däremot ges en ökad möjlighet för resenärer med transporter som kommer med fartygen. Frågor gällande tra- fiksäkerhet på anslutande väg mellan hamnen och väg 73 faller på kommunen, i egen- skap av väghållare. System för hantering av dagvatten och avloppsvatten finns i hamnen idag inom befintliga ytor. Motsvarande funktioner planeras även för nu aktuella ytor. Beträffande mottagning av avloppsvatten sker en dialog med kommunen, detta förändras inte med avseende på ansökan. Uppkomna stenmassor planeras att i så stor del omfattning som möjligt att användas i an- läggningsskedet. Bergkvaliteten i hamnområdet undersöktes 2019 i enlighet med Trafik- verkets Handbok för hantering av jordbruksverksamheten sulfidförande bergarter. Sammantaget visar analysen att samtliga bergartstyper inom Norvik hamn inte har en försurande påverkan på miljön. Miljökontroll sker månadsvis i Sverige bedrivs recipienten sedan 2009 inom ramen för drift och anlägg- ning av hamnen. Hamnen har också scannat bottentopografin i området. Planerade arbe- ten avviker inte från tidigare utredning gällande påverkan på arrenderad markmiljökvalitetsnormer för vatten. Möjligheten Stockholms Hamn har för avsikt att arrendera mark är viktig föra en dialog med Nynas avseende de arbeten där det finns risk för det svenska jordbrukets funktion påverkan på raffinaderiets verksamhet och produktivitet. Dessvärre är arrendelagstiftningen till vissa delar föråldrad. Det har gjort att ettåriga sidoarrendenefter samråd komma över- ens om lämpliga skyddsåtgärder, som inte omfattas kontroller samt beredskap i händelse av besittningsskydd för arrendatorn, ökat i antalolycka. I stor utsträckning beror det kommande arbete med ansökan om ändringstillstånd kommer Stockholms Hamn att göra en riskanalys där frågor rörande transporternas påverkan på riskbilden i Norvik ut- reds. Utredningen kommer bland annat att markägarna inte vill riskera att förlora rådigheten över sin mark och vill undvika att komma i konflikt med arrendatorerna. En stor del aktualitetspröva tidigare utpekade riskhändel- ser, logistik samt hantering av dessa ettåriga arrendeavtal förlängs. Detta är inte optimalt eftersom både markägaren och arrendatorn försätts i gods, aktuella godsslag samt påverkan av en osäker situation. Tomträtts- och arrendeutredningen föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 2014:32) att även ettåriga sidoarrenden ska omfattas av ett mått av besittningsskydd. Det skulle visserligen kunna bidra till att stärka långsiktigheten i de arrendeavtal som ingås men låser samtidigt fast det svenska jordbruket i en föråldrad struktur för ägande och brukande. Om det svenska lantbruket och livsmedelsproduktionen ska stärkas, behöver i stället reglerna för arrende moderniseras, marknadsanpassas och bli mer flexibla i förhållande till den strukturrationalisering som sker i lantbruket, både i Sverige och internationellt. En sådan förändring av reglerna bidrar också till en större långsiktighet i arrendeförhållandena. På sikt kan även arrendelagstiftningen i stort behöva ses över och kompletteras med ett större mått av avtalsfrihet. Vi anser därför att regeringen bör skynda på beredningen av Tomträtts- och arrendeutredningens slutbetänkande och snarast återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att upp till femåriga avtal om sidoarrenden som ingås från 2019 och framåt ska omfattas av avtalsfrihet i fråga om besittningsskydd och arrendeavgift. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Ställningstagandet innebär ett bifall till motionerna 2016/17:3142 yrkande 3, 2016/17:3173 yrkande 2, 2017/18:3216 yrkande 2 och 2017/18:3345 yrkande 8 och delvis bifall till motionerna 2016/17:1528 och 2016/17:1821 yrkande 11. Övriga motioner bör avslåsförändrad persontäthet inom hamnen.

Ställningstagande. En stor del av jordbruksverksamheten Genom ändringar i ledningsrättslagen, som trädde i kraft den 1 juli 2015, kan ledningsrätt numera upplåtas i en tomträtt i stället för som tidigare i den fastighet som är upplåten med tomträtt. Jag anser att lagändringarna i sig var önskvärda men att de inte tar tillräcklig hänsyn till de ojämna maktförhållandena mellan fastighetsägare och tomträttshavare. De tomträtter som finns i Sverige bedrivs på arrenderad markär så gott som alltid upplåtna i fastigheter som ägs av kommuner, medan tomträttshavaren är småhusägare, bostadsrätts- föreningar eller i vissa fall småindustrier. Möjligheten att arrendera mark Vid en förrättning gällande ledningsrätt är viktig för det svenska jordbrukets funktion både fastighetsägaren och produktivitet. Dessvärre är arrendelagstiftningen till vissa delar föråldrad. Det har gjort att ettåriga sidoarrenden, som inte omfattas av besittningsskydd för arrendatorn, ökat i antaltomträttshavaren sakägare. I stor utsträckning beror det på ett förrättningsärende har dock kommunen i egenskap av planmyndighet ofta en intressegemenskap med den exploatör som ansöker om att markägarna få dra fram en ledning för t.ex. xxxxxxxxxx eller fibernät eller en huvudledning för avlopp. Kommunen i egenskap av fastighetsägare kan därmed vid förrättningen vara benägen att tillgodose önskemålen från exploatören. I ett sådant läge kommer en tomträttshavare att ha små möjligheter att hävda sina intressen. Denna inbyggda obalans i maktförhållanden får inte vill riskera att förlora rådigheten över sin mark och vill undvika att komma i konflikt med arrendatorerna. En stor del av dessa ettåriga arrendeavtal förlängs. Detta är inte optimalt eftersom både markägaren och arrendatorn försätts i en osäker situation. Tomträtts- och arrendeutredningen föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 2014:32) att även ettåriga sidoarrenden ska omfattas av ett mått av besittningsskydd. Det skulle visserligen kunna bidra leda till att stärka långsiktigheten i de arrendeavtal som ingås men låser samtidigt fast det svenska jordbruket i kommunen och exploatören bildar en föråldrad struktur för ägande och brukandeallians på bekostnad av enskilda tomträttshavare. Om det svenska lantbruket och livsmedelsproduktionen ska stärkas, behöver i stället reglerna för arrende moderniseras, marknadsanpassas och bli mer flexibla i förhållande till den strukturrationalisering som sker i lantbruket, både i Sverige och internationellt. En sådan förändring av reglerna bidrar också till en större långsiktighet i arrendeförhållandena. På sikt kan även arrendelagstiftningen i stort behöva ses över och kompletteras med ett större mått av avtalsfrihet. Vi Jag anser därför att regeringen bör skynda på beredningen av Tomträtts- och arrendeutredningens slutbetänkande och snarast återkomma till riksdagen med lagförslag förslag till kompletterande lagbestämmelser som innebär möjliggör för tomträttshavare att vid en ledningsförrättning bättre hävda sina intressen när en kommun är fastighetsägare. När det gäller motionsyrkandena som tar upp till femåriga avtal frågor om sidoarrenden som ingås från 2019 ersättningsregler och framåt ska omfattas av avtalsfrihet i fråga om besittningsskydd och arrendeavgiftfastighetsägarens ställning delar jag utskottsmajoritetens bedömning med där anförda skäl att motionsyrkandena bör avslås. Det vi jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Ställningstagandet innebär ett bifall till motionerna 2016/17:3142 2016/17:3192 yrkande 3, 2016/17:3173 43 och 2017/18:3580 yrkande 2, 2017/18:3216 yrkande 2 och 2017/18:3345 yrkande 8 och delvis bifall till motionerna 2016/17:1528 och 2016/17:1821 yrkande 1146. Övriga motioner bör avslås.

Ställningstagande. En stor del av jordbruksverksamheten Tomträttsinstitutet infördes i Sverige bedrivs i början av 1900-talet som en lösning för mindre bemedlade så att de kunde bygga hus även om de inte hade råd att köpa den mark som huset skulle stå på. Tomträtten kan dock fortfarande göra det möjligt för människor att ha råd med ett eget boende. Under alliansregeringen tillsattes Tomträtts- och arrendeutredningen som i delbetänkandet Tomträttsavgäld och friköp (SOU 2012:71) presenterade ett antal förslag för att modernisera tomträtten. Bland annat föreslog utredningen att avgälden ska justeras varje år. För småhustomträtternas del föreslogs treåriga värderingsintervall. Utredningen föreslog också att en generell avgäldsränta ska anges i lag. Avgäldsräntan ska bestämmas med ledning av den långsiktiga realräntan och uppgå till 2,75 procent. Jag anser att tomträtter för bostadsändamål kan bli attraktivare och tryggare som upplåtelseform om avgäldsperioderna och nivån på arrenderad mark. Möjligheten att arrendera mark är viktig för det svenska jordbrukets funktion och produktivitet. Dessvärre är arrendelagstiftningen till vissa delar föråldrad. Det har gjort att ettåriga sidoarrenden, som inte omfattas av besittningsskydd för arrendatorn, ökat avgäldsräntan justeras i antal. I stor utsträckning beror det på att markägarna inte vill riskera att förlora rådigheten över sin mark och vill undvika att komma i konflikt enlighet med arrendatorerna. En stor del av dessa ettåriga arrendeavtal förlängs. Detta är inte optimalt eftersom både markägaren och arrendatorn försätts i en osäker situationutredningens förslag. Tomträtts- och arrendeutredningen föreslog överlämnade sitt delbetänkande i sitt slutbetänkande oktober 2012. Regeringen har dock ännu inte presenterat något konkret förslag om hur man avser att gå vidare i denna viktiga fråga. Statsrådet Xxxxx Xxxxxxx uppgav i januari 2018 som svar på en skriftlig fråga (SOU 2014:32fr. 2017/18:645) om huruvida hon tänker ta några initiativ för att även ettåriga sidoarrenden ska omfattas av modernisera de villkor som styr tomträttsavgälder bl.a. att regeringen bedriver ett mått av besittningsskyddaktivt beredningsarbete och att Regeringskansliet under 2017 höll ett möte med vissa särskilt berörda myndigheter och organisationer om den fortsatta inriktningen på arbetet. Det skulle visserligen kunna bidra till Statsrådet förklarade att stärka långsiktigheten i de arrendeavtal synpunkter som ingås men låser samtidigt fast det svenska jordbruket i en föråldrad struktur framfördes vid mötet för ägande närvarande analyseras inom Regeringskansliet. Statsrådet redovisade däremot inte någon tidsplan för när detta beredningsarbete beräknas vara avslutat och brukandeom något förslag kan förväntas. Om det svenska lantbruket och livsmedelsproduktionen ska stärkas, behöver i stället reglerna för arrende moderniseras, marknadsanpassas och bli mer flexibla i förhållande till den strukturrationalisering som sker i lantbruket, både i Sverige och internationellt. En sådan förändring av reglerna bidrar också till en större långsiktighet i arrendeförhållandena. På sikt kan även arrendelagstiftningen i stort behöva ses över och kompletteras med ett större mått av avtalsfrihet. Vi Jag anser därför att regeringen bör skynda på beredningen av Tomträtts- beredningsarbetet och arrendeutredningens slutbetänkande och snarast utan ytterligare dröjsmål återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att upp till femåriga avtal om sidoarrenden avgäldsperioderna och nivån på avgäldsräntan bestäms i enlighet med de förslag som ingås från 2019 lämnats av Tomträtts- och framåt ska omfattas av avtalsfrihet i fråga om besittningsskydd och arrendeavgiftarrendeutredningen. Det vi jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Ställningstagandet innebär ett bifall till motionerna 2016/17:3142 motion 2017/18:3652 yrkande 3, 2016/17:3173 yrkande 2, 2017/18:3216 yrkande 2 och 2017/18:3345 yrkande 8 och delvis bifall till motionerna 2016/17:1528 och 2016/17:1821 yrkande 1119. Övriga motioner motionsyrkanden bör avslås.

Ställningstagande. En stor del Vid utbyggnad av jordbruksverksamheten i Sverige bedrivs på arrenderad infrastruktur, t.ex. för ledningar och master, är det ofta nödvändigt att utnyttja annans mark. Möjligheten att arrendera Samtidigt växer kraven på avkastning från mark för jord- och skogsbruk. Skogsbruk är viktig för det svenska jordbrukets funktion och produktivitet. Dessvärre är arrendelagstiftningen till vissa delar föråldrad. Det har gjort att ettåriga sidoarrenden, som inte omfattas en av besittningsskydd för arrendatorn, ökat i antallandets viktigaste industribaser med ett väldigt högt exportnettovärde. I stor utsträckning beror samband med infrastrukturutbyggnad uppstår inte sällan intressekonflikter mellan markägare och samhällets önskemål att kunna utnyttja marken för annat ändamål. Intressekonflikterna kommer inte att avta eftersom det moderna samhällets behov av mer mark för infrastrukturändamål ökar. Den växande skogsmarkens koldioxidsänkande förmåga reduceras när nya ledningsgator dras fram genom skog. Jag anser därför att ersättningen till berörda markägare på ett bättre sätt ska ta hänsyn till markens potentiella miljövärden och dess alternativa avkastning om den inte hade utnyttjats för allmänna infrastrukturändamål. Sammantaget bör en högre ersättning leda till att markägarna inte vill riskera att förlora rådigheten över sin mark en mer marksnål teknik utvecklas och vill undvika att komma i konflikt med arrendatorernatillämpas. En stor del av dessa ettåriga arrendeavtal förlängs. Detta är inte optimalt eftersom både markägaren och arrendatorn försätts i en osäker situation. Tomträtts- och arrendeutredningen föreslog i sitt slutbetänkande Vinstfördelningsutredningens betänkande Högre ersättning vid mastupplåtelser (SOU 2014:322012:61) bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Enligt min mening bör dock regeringen tillsätta en ny utredning för att även ettåriga sidoarrenden ska omfattas se över olika ersättningsformer vid ianspråktagande av ett mått av besittningsskydd. Det skulle visserligen kunna bidra till att stärka långsiktigheten i de arrendeavtal privat mark för infrastrukturutbyggnad som ingås men låser samtidigt fast det svenska jordbruket i en föråldrad struktur för ägande exempelvis ledningsutbyggnad och brukande. Om det svenska lantbruket och livsmedelsproduktionen ska stärkas, behöver i stället reglerna för arrende moderniseras, marknadsanpassas och bli mer flexibla i förhållande till den strukturrationalisering som sker i lantbruket, både i Sverige och internationelltmaster. En sådan förändring utredning ska syfta till att öka incitamenten till användning av reglerna bidrar också till en större långsiktighet marksnål teknik. När det gäller motionsyrkandena om tomträttshavares intressen vid upplåtelse av ledningsrätt anser jag i arrendeförhållandena. På sikt kan även arrendelagstiftningen i stort behöva ses över och kompletteras likhet med ett större mått av avtalsfrihet. Vi anser därför utskottsmajoriteten att regeringen bör skynda på beredningen av Tomträtts- och arrendeutredningens slutbetänkande och snarast återkomma till det inte finns skäl för riksdagen med lagförslag som innebär att upp till femåriga avtal om sidoarrenden som ingås från 2019 och framåt ska omfattas av avtalsfrihet i fråga om besittningsskydd och arrendeavgiftfrångå sitt tidigare ställningstagande. Det vi jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Ställningstagandet innebär ett bifall till motionerna 2016/17:3142 2016/17:344, 2016/17:2011 yrkande 34, 2016/17:3173 2017/18:245 och 2017/18:3855 yrkande 2, 2017/18:3216 yrkande 2 och 2017/18:3345 yrkande 8 3 och delvis bifall till motionerna 2016/17:1528 och 2016/17:1434 yrkande 4, 2016/17:1821 yrkande 1110, 2016/17:3142 yrkande 6, 2017/18:255 yrkande 4 och 2017/18:3216 yrkande 5. Övriga motioner bör avslås.