Common use of Ställningstagande Clause in Contracts

Ställningstagande. I likhet med utskottet är vi medvetna om att den svenska arbetsmarknads- modellen har bidragit till att Sverige i en internationell jämförelse har få konflikter på arbetsplatser, vilket är en förutsättning för en stabil marknad. Till skillnad från vad utskottet tycks ha uppfattat har vi dock noterat att partsmodellen på senare år har visat på en del brister. Det är fråga om brister som inte alltid syns i internationella jämförelser då långdragna hot om stridsåtgärder, eller lågintensiva stridsåtgärder, kan orsaka lika stora ekonomiska skador som intensiva konflikter under en kortare period. Som utskottet noterar täpptes visserligen en lucka i arbetsrätten till under 2019. Vi anser dock att mer behöver göras för att åter skapa balans på arbetsmarknaden. Systemet behöver liberaliseras för att partsmodellen fortfarande ska vara slagkraftig och fungerande. Kryphål ska inte få användas för att sätta systemet ur spel och sanktioner behöver därför ses över för att stridsåtgärder inte ska missbrukas. För att komma till rätta med de nuvarande bristerna behöver regeringen vidta följande åtgärder: • utreda införandet av en proportionalitetsprincip i fråga om strejkrätten • utreda hur rättsprocessen kan bli kortare och mindre kostsam för inblandade parter i en tvist i fråga om stridsåtgärder • utreda förutsättningarna för att göra varsel, samt hot om varsel, inför stridsåtgärder mer förutsägbara. av Xxxxx Xxxxxxxx (L), Xxxx Xxxxx (M), Xxxxx Xxxxxxxxx (M), Xxxxxx Xxxxx (C), Xxxxxxx Xxxxxx (KD), Xxxxx Xxxxxxxxxx (L) och Xxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx (M).

Ställningstagande. I likhet med utskottet noterar jag att Sverige har förhållandevis få strejker på arbetsmarknaden. Samtidigt förekommer dock flera andra typer av konflikter på arbetsmarknaden. Fler och fler anställda och företag hamnar i avtalslösa tillstånd när ett avtal löpt ut. Hot om konfliktåtgärder förekommer i stor utsträckning, och en växande tendens är vi medvetna att konfliktvapnet används mycket snabbt i vissa branscher. Det finns skäl att påpeka att skadorna för företagen blir mycket omfattande redan vid varsel om konflikt. Hoten i konfliktvapnet används också i vissa fall i proportioner som inte står i paritet till vad avtalstvisten gäller. Jag anser att den svenska arbetsmarknads- modellen fackföreningarna har bidragit en viktig roll och bidrar till en stabil och trygg arbetsmarknad, men det är viktigt att stridsåtgärder och medbestäm- mande sker inom rimliga ramar. Maktförhållandena mellan arbetsgivare och fackföreningar måste vara rimliga. Den lagändring som genomfördes på området 2019 var välkommen och kan förhoppningsvis leda till att Sverige i en internationell jämförelse har få konflikter kostsamma strejker på arbetsplatser, vilket är en förutsättning för en stabil marknadarbetsplatser där det redan finns kollektivavtal kan undvikas. Till skillnad från vad utskottet tycks ha uppfattat har vi ser jag dock noterat behov av ytterligare åtgärder på området. I syfte att partsmodellen skapa en bättre ordning på senare år har visat på en del brister. Det är fråga om brister som inte alltid syns i internationella jämförelser då långdragna hot om stridsåtgärder, eller lågintensiva stridsåtgärder, kan orsaka lika stora ekonomiska skador som intensiva konflikter under en kortare period. Som utskottet noterar täpptes visserligen en lucka i arbetsrätten till under 2019. Vi anser dock att mer behöver göras arbetsmarknaden och för att åter skapa balans på arbetsmarknadenbegränsa ekonomiska skadeverkningar av strejk och andra fackliga stridsåtgärder finns det därför skäl att se över rätten att vidta sympatiåtgärder och införa en proportionalitetsprincip för fackliga stridsåtgärder. Systemet behöver liberaliseras för Jag anser därför att partsmodellen fortfarande ska vara slagkraftig regeringen bör återkomma med förslag om lagstift- ningen kring sympatiåtgärder och fungerande. Kryphål ska inte få användas för att sätta systemet ur spel och sanktioner behöver därför ses över för att stridsåtgärder inte ska missbrukas. För att komma till rätta med de nuvarande bristerna behöver regeringen vidta följande åtgärder: • utreda införandet av en proportionalitetsprincip i fråga om strejkrätten • utreda hur rättsprocessen kan bli kortare och mindre kostsam för inblandade parter i en tvist i fråga om stridsåtgärder • utreda förutsättningarna för att göra varsel, samt hot om varsel, inför stridsåtgärder mer förutsägbaraenlighet med vad som anförts ovan. av Xxxxx Xxxxxxxx (L), Xxxx Xxxxx (M), Xxxxx Xxxxxxxxx (M), Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx (C), Xxxx Xxxxxxx (M) och Xxxxxxx Xxxxxx (KD), Xxxxx Xxxxxxxxxx (L) och Xxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx (M).

Ställningstagande. I likhet med utskottet är vi medvetna om att Liberalerna värnar den svenska arbetsmarknads- modellen har bidragit där lönerna i huvudsak sätts i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Samtidigt finns det skäl att överväga moderniseringar och förändringar för att bredda arbetsmarknaden. Vi behöver skapa moderna regler för en ny ekonomi där mindre företag kan växa. En viktig förklaring till att lägstalönerna ständigt pressas upp är att svenska konfliktregler medger att arbetstagarorganisationer till ingen eller liten kostnad för de egna medlemmarna kan orsaka stora kostnader för arbets- givarna. Detta genom en oreglerad rätt till sympatiåtgärder, generösa möjlig- heter att varsla och avsaknaden av en proportionalitetsprincip. Sverige skiljer i denna del sig jämfört med vår omvärld. Liberalerna vill täppa till denna lucka i lagen. Det försvårar för våra företag när Sveriges nationella regelverk inte är jämförbara med avgörande konkurrentländer. Med det anförda som utgångspunkt drar jag, till skillnad från utskottet, slutsatsen att förändringar av regelverket är nödvändiga. Det bör därför införas en proportionalitetsprincip som innebär att det måste finnas en rimlig proportion mellan mål och tillgripna medel i en internationell jämförelse har få konflikter på arbetsplatser, vilket är en förutsättning för en stabil marknadkonflikt. Till skillnad från vad utskottet tycks ha uppfattat har vi dock noterat att partsmodellen på senare år har visat på en del brister. Det är fråga om brister som inte alltid syns i internationella jämförelser då långdragna hot om stridsåtgärder, eller lågintensiva stridsåtgärder, kan orsaka lika stora ekonomiska skador som intensiva konflikter under en kortare period. Som utskottet noterar täpptes visserligen en lucka i arbetsrätten till under 2019. Vi anser dock att mer behöver göras En sådan regel skulle minska risken för att åter skapa balans på arbetsmarknadentredje part lider skada. Systemet behöver liberaliseras Bedömningen om proportionalitet bör i det enskilda fallet avgöras av Arbetsdomstolen. Jag anser därför att regeringen bör vidta åtgärder för att partsmodellen fortfarande ska vara slagkraftig och fungerande. Kryphål ska inte få användas för att sätta systemet ur spel och sanktioner behöver därför ses över för att stridsåtgärder inte ska missbrukas. För att komma till rätta med de nuvarande bristerna behöver regeringen vidta följande åtgärder: • utreda införandet av införa en proportionalitetsprincip i fråga om strejkrätten • utreda hur rättsprocessen kan bli kortare och mindre kostsam för inblandade parter i en tvist i fråga om stridsåtgärder • utreda förutsättningarna för att göra varsel, samt hot om varsel, inför stridsåtgärder mer förutsägbaraenlighet med vad som anförts ovan. av Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxx (M), Xxxxxxx Xxxxxxx (M), Xxxxxx Xxxxxxxx (C), Xxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx (M), Xxxx Xxxx (L), Xxxx Xxxxx (M), Xxxxx Xxxxxxxxx (M), Xxxxxx Xxxxx (C), Xxxxxxx Xxxxxx ) och Xxxx Xxxxxxxx (KD), Xxxxx Xxxxxxxxxx (L) och Xxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx (M).

Ställningstagande. I likhet med utskottet är vi medvetna om att den svenska arbetsmarknads- modellen Sverige har bidragit till att Sverige i en internationell jämförelse har förhållandevis få strejker men flera andra konflikter på arbetsplatserarbets- marknaden. Fler och fler anställda och företag hamnar i avtalslösa tillstånd när ett avtal löpt ut. Kristdemokraterna noterar att hot om konfliktåtgärder fortfarande förekommer i stor utsträckning, vilket och en växande tendens är att konfliktvapnet används mycket snabbt i vissa branscher. Skadorna för företagen blir mycket omfattande redan vid varsel om konflikt. Särskilt uppmärksammad har hamnkonflikten i Göteborg under 2017 varit, men konfliktvapnet används även frekvent i branscher som bygg och renhållning. Det är välkommet att regeringen har tillsatt en förutsättning för en stabil marknad. Till utredning om rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, men till skillnad från vad utskottet tycks ha uppfattat har vi dock noterat göra anser jag att partsmodellen på senare år har visat på en del brister. Det utredningen inte är fråga om brister som inte alltid syns i internationella jämförelser då långdragna hot om stridsåtgärder, eller lågintensiva stridsåtgärder, kan orsaka lika stora ekonomiska skador som intensiva konflikter under en kortare period. Som utskottet noterar täpptes visserligen en lucka i arbetsrätten till under 2019. Vi anser dock att mer behöver göras tillräcklig för att åter skapa balans på arbetsmarknaden. Systemet behöver liberaliseras för att partsmodellen fortfarande ska vara slagkraftig och fungerande. Kryphål ska inte få användas för att sätta systemet ur spel och sanktioner behöver därför ses över för att stridsåtgärder inte ska missbrukas. För att komma till rätta med de nuvarande bristerna behöver problemen. I syfte att skapa en bättre ordning på arbetsmarknaden vill Kristdemo- kraterna stärka medlingens roll. Parterna bör inte få använda sig av arbets- rättsliga konfliktåtgärder utan att först söka medling via Medlingsinstitutet eller, om parterna är eniga, via den oberoende part som parterna enats om. Jag anser därför att regeringen vidta följande åtgärder: • utreda införandet av en proportionalitetsprincip bör se över möjligheten att införa förändringar i fråga om strejkrätten • utreda hur rättsprocessen kan bli kortare och mindre kostsam reglerna för inblandade parter konfliktåtgärder i en tvist i fråga om stridsåtgärder • utreda förutsättningarna för att göra varsel, samt hot om varsel, inför stridsåtgärder mer förutsägbaraenlighet med vad som anförts ovan. av Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxx (L), Xxxx Xxxxx (M), Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx (M), Xxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx (M), Xxxxxx Xxxxx Xxxx Xxxxxxxxx (C), Xxxxxxx Xxxxxx M) och Xxxx Xxxxxxxx (KD), Xxxxx Xxxxxxxxxx (L) och Xxx-Xxxxx Xxxxxxxxxx (M).